Allmänmedicin Norrbotten

Transkript

1 Allmänmedicin Norrbotten - kvartalstidsskrift för allmänläkare och blivande allmänläkare 2013 Sep För att öppna hela numret i en fil, klicka på Skriv ut senaste numret i menyn till vänster eller på Skriv ut ovan! Bidrag till kommande nummer emottages tacksamt! /red Artiklar: Sommar, Biopsi, möten och konkurs IT Ultraljud Thomas Schimke! rapport från Glesbygdsmedicin Agnes Lutz lista sammanfattning målbeskrivning (Bild) How doctors are paid Hela världen i PRAG! Wonca Etik och Evidens Sthlm SFAM årsmöte: (inkluderar bildspel Evidens, ethics dilemmas Brodersen.) Våga sälja hälsa!? Diabetes - sponsrade möten VAS och datorförbättringar? SPUR inspektör Remissvar Umeå universitet om Patientlag (SOU 2013:2) DN-debatt av Katarina Hamberg ST-möte Storforsen oktober Konsultationskurs okt Moas vetenskapliga artikel och berättelse Läkaren, Livet och karriären. Magasin. Hur ska man rekrytera till glesbygd? (Bild NLL_ pdf) Läkare utan vapen. Ramel. Christer Olofsson: Primärvården som marknad.2012 Insändare DN av 4 ST-läkare Tidholms Norrland Agnes Lutzsammanställning av målbeskrivning Aktuella Länktips: Vetenskap och Praxis_2_2013.pdf Ragnar Levi skriver oftast läsvärt och denna gång om medikalisering och över-diagnostik. Uppväger väl en del av all den negativitet som SBU hamnat i med betalda näringslivskontakter, guldgruva mm. Njurskada av högdos statiner Läkartidningen Trischa Greenhalgh, kritiskt om EBM och alternativ Iona Heath om sickness selling BMJ AT-proven, testa Dig själv! How to sell disease Njursjukdoms tema I LT nr 21 egfr kalkylator! Landstingstidningen prisbelönt som bästa personaltidning! Åke Andren Sandberg nyanserat om problemet med väntetider på akutmottagningar DN debatt Om konflikt kring familjeläkarna i Danmark Västernorrlands försök att få bukt med hyrläkarproblemet. Framgångsrikt? Åtgärder i samverkan med personal ACG belv omdiskuterat, resulterar i diagnostävlan? Vem äger och vad kostar det? ST-dagarna 2013 Uppsala Hur man säljer diabetesläkemedel från BMJ Nätverk för distriktläkare där vår tidskrift är länkat ( av Magnus Ängslycke) WONCA 2013 detaljerat program Stort Grattis Jan Håkansson, hedersdoktor i Umeå. Avgörande för tilltron är inte bara kunskapen utan även OBEROENDET! Läkaren som patient, nämner dock inte Fugelli, från läkartidningen Läkaruppropet som fick många undertecknare! Startat av två ST-läkare ALK-webbplatsen nyheter!

2 Läst: Olofsson, Ramel, Åkesson mfl, Havel, Shuitema, Achebe, Enquist, Hellström, Eco, Kepler, Pettersson, Körberg, Berghagen, Jansson, Gardell. Lundberg, Nemert, Ohlsson, Malmsten, Tidholm Sommar och Biopsi, Möten och Konkurs Sitter i sommarregn och försöker samla ihop spridda filer och tankar till detta nr. Kristian Gidlunds (ung musiker som är döende i magcancer) Sommar i P1 var väl det tyngsta av de jag hörde, ska lyssna om på fjällvandringen. Fick före sommaren eget besked om biopsi utan maligna celler, (tänker att journalen inkluderande PAD borde vara tillgänglig för mig som patient) och släpper nu detta sidospår i livet. En erfarenhet är att det känns fullständigt fel när en man kissar blod! Nås av ett par dödsbud under sommaren Några alltför tidiga och det är väl naturligt när man börjar närma sig sextio? Det är några trender jag ser i numrets textmaterial; (kan bero på mitt sätt att se?) en del som på något sätt verkar samvariera över hela världen och ända ut i vårt allra glesaste Norrbotten. Bristande finansiering av välfärd, ökat antal äldre, teknikutveckling, överdiagnostik och medikalisering, våra särintressen och metoder som speglar tvivelaktig etik, och läkarbemanning av glesbygd med jourbörda som vi inte orkar så länge till, urbanisering. Var i Prag på WONCA-mötet vid Sensias konkurs och har inte kunnat följa processen, men fenomenet är väl något vi kan förvänta framöver. Vilka erfarenheter och slutsatser kan dras, är det för tidigt att formulera? Lite rapporter från möten, känner mig nu något mätt på möten. Framtida konferenser ex ST-möte Uppsala, Nästa Wonca (Europa?) kan man kanske lyssna på nätet åtminstone keynote lectures, Carl-Edvard Rudebeck skulle vara föreläsare på något internationellt! I Tampere ska en nära anhörig upp på podiet, den stolte fadern får hålla sig på avstånd. Nu far jag nog inte på några större möten mera. Vad får vi ut av möten och konferenser? Känt lite skrivmotstånd, dags att sätta punkt för tidkriften?, eller pausa?, ändra formatet?, tekniken och sociala medier utvecklas. Peter Ultraljud Glesbygd rapport Thomas Schimke Pajala Efter glesbyggdskonferansen i Vilhelmina. Det är väldigt sällan att jag välja resa till något möte. För ofta tycktes möten inte ge i utbyte så mycket, att det löna sig med hänsyn till all jobbet som samlas under tiden man lämna sin mottagning. Men glesbygdsföreningens sammanträde lönar sig! Det är bara där man hittar igen sig med de specifika problemen jag upplever inom glesbygden. När jag diskutera med kollegor från stadsområden kan det tyckas som en annan yrkesvärld. Lika så, när t.ex. vi skall plötsligt byta namnet till hälsocentral när vi egentligen är en sjukstuga! Då upplevs att ledningen kan missa de centrala stora svårigheter att klara uppdraget här ute i skogen. En stor del av konferensen handlade om Ultrljuddiagnostik i distriktsläkarens händer (i glesbygden). Scotland och England har redan samlad erfarenheter och de presenterades på en hög nivå. Dr Hamish Greig, GP, Angus, tidigare president The Scottish Association of Community Hospitals (SACH) Bra presentation som klarlägga resultaten av deras ultraljudprogram hos GP s. GP s har genomgått en avancerad certificiering för att kunna accepteras av radiologkollegor som liksom här inneha även i Storbritannien makten kring ULJ. (till skillnad från andra EU-länder). Också i Scotland möter uppmaningar vid omhändertagande av särskild akuta patienter inom PV p.g.a. den geografiska isoleringen gentemot sjukhusen. Resultatet visar på en >85% kongruens mellan GP s Ulj-bedömning och specialistens med mycket stora besparingar för onödiga resekostnader. Sällan var det nödvändigt att också remittera till specialisten för ULJdiagnostik efter den gjordes inom primävården. Kortsagt: slående siffror för ULJ inom primärvården. Ultraljud på sjukstuga i Västerbotten erfarenheter (10min), Meike Harmening, DL Åsele Jaha, det är sant. I Västerbotten glesbygden används redan idag ULj och Meike presenterade sina erfarenheter. Hon, liksom mig, kan inte tänka sig ett vettigt arbete utan (sine qua non). GP ultrasound training and quality check (20 min), Dr. Budgie Hussain Chef, Centre for Ultrasound Studies, Cavendish House, Bournemouth, England Kollegan Budgie är den som styr utbildningen och certificieringen av de brittiska primärvårds-kollegor. Det är han som förhoppningsvis inbjudas i närmare framtiden för att köra en kurs även för oss i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Han presenterade en hel del exempel var onödig lidande samt kostnader kunde undvikas med hjälp av abdominal ULJ. Praktiska verkstäder Sedan fick alla testa ULJ (det är nämligen en inte särskild

3 farligt ingrepp!!) med olika apparater under supervision av mycket erfarna ULJ-instruktörer. Vetenskaplig session. Aktuella uppsatser presenteras Då presenterades framförallt från Västerbottens glesbygds-st deras vetenskapligt arbete: Kortfattat: - Ingen skillnad mellan förskrivning av de så kallade olämpliga läkemedel till äldre när man jämförde glesbygds-vc med Stads-VC - En studie försökte upplysa om samband mellan renskötsel och astma (lite olyckligt design, inga användbara resultat) - Attityd hos svenska studenter i Umeå angående glesbygden och rekrytering till glesbygden: o Positiv ser nästan alla på glesbygden om de bara hade kontakt till glesbygdsarbete o Negativa tankar hade nästan alla som aldrig varit till en glesbygds-vårdcentral. o viktigaste kriteria för rekrytering (om jag minns rätt): Viktigast är möjligheter för egen familj o partner Utjämning jour med tillräckligt frittid Lön spelade roll men mera sekundärt Kunna påverka/styra arbetssättet Utbildning av läkare till primärvård i glesbygd Erfarenheter och förslag från Canada. Professor, dekanus Roger Strasser, Northern Ontario School of Medicine, Canada Mycket intressant presentation hur de löste glesbygdsbemanningsproblem för nordliga ontario. (Där kan man verkligen kalla det för glesbygd när många byar nås bara med flygplan) Sammanfattningsvis: - Man grundade en ny egen universitet/medicinsk fakultet som inriktar sig helt på glesbygdsmedicin. - Studenter går från T1 ut till långt-långt-borta och lär sig rätt så praktiskt och patientnära - Mycket av de övertygande resultat (>70% studenter stanna som läkare i glesbygden, Universitetet har en mycket hög uppskattning bland studenter i jämförelse till övriga Kanadiska medicinska fakulteter) och av organisationen hänger ihop med en utomstående samarbete mellan universitet och kommuner. Man satsade helt på att kommuner aktivt hjälpa till (boende, fritid, pengar) och att de insåg att alla vinner. Förutsättningar, möjligheter och ambitioner att genomföra sådan glesbygdsmedicinsk utbildning i Sverige att stärka både primärvård, lokalsamhällen och akademi. Paneldiskussion Jajamän, alla var väl övertygad om denna system, men ingen kunde riktigt tänka sig, att man skulle klara den stora administrativa och politiska processen inom Sverige (dyster). Ursäkta ortografin, men jag hinner inte korrekturläsa planeras glesbygdskonferensen att ta plats i PAJALA! Hälsningar från Pajalas SJUKSTUGA Thomas Hela världen i Prag Wonca Staden trivsam med reskamrater med våra egna individuella livsproblem vad gäller hälsa relationer och framtidsvisioner, morgonvandringar, mat öl och butiker, oskadat av kriget. Skiljer sig från andra storstäder jag besökt, mycket positivt intryck! Vi såg Kafka staty, Stefan kom alltmera att likna Svejk. Tekniken (Intel) var intressant på själva konferensen, fungerade inte alltid. Men fantastiskt att ha sitt eget utvalda program i mobilen och bli uppmanad 5 o 10 min före att det var dags att gå till föreläsningssalen. Man kunde spara sitt eget program och göra noteringar och dela det med andra. Kändes ändå som att det inte riktigt knöts ihop men kan bero på användaren. I Framtiden kunde man kanske delta på distans? Då lyssna åtm på de viktiga föreläsningarna. Atmosfären och diskussionerna missar man ju förstås. Vi som folksskygga norrlänningar är mest besvärade av mingel, jobbigt med för mycket folk. Enda Wonca kongressen jag kommer att ha deltagit i, är den viktig, är det en parallellvärld med egen mekanik särintressen och karriärmöjligheter? Key lectures. Chan generaldirektör från WHO gjorde ett ganska positivt intryck men hade varit spännande att höra en kommentar om Iona Heaths skarpa kritik av WHOs roll i sponsrade hypertoniriktlinjer! Roberts avgående ordförande hade en fin utstrålning med socialt engagemang Howe som, om jag uppfattade rätt skulle tillträda som ordförande, talade väldigt klokt och fint om hur doktorn mår och att förebygga ohälsa hos kolleger. Igor Svab Do we dare to be different (med ref till en artikel av McWhinney The importance of being different ). Analytiker av utvecklingen av allmänmedicin med viss humor och distans, spännande att så mycket kan vara lika, jag tänker på våra diskussioner och olika upprop som varit aktuella. Betonade förhållandet till patienterna, etik och humanism. Glesbygdsmedicin. Jag försökte delta och möta kolleger i möten med detta nätverk. Kunde se en del olikheter. Hänger kanske en del på HUR glest det är. Vi var flera som förfärades ngt av en kollega som inte vågar vara i arbete utan en egen defibrillator i väskan, hur ofta inträffar

4 det att hon använder den? Bok i Glesbygdsmedicin är på väg. Drivande verkar vara auktoriteter från Australien och Canada. Träffade helt kort en kollega från Japan- han verkade i ett samhälle långt i utkanten, cirka inv och man hade slutenvård som föreföll likvärdig med vår OBS-avdelning. Han hade dock en egen MR-kamera! CPD EDU-studierektor, försökte följa något kortare möte om harmonisering av utbildningar. Posterutställning var mycket spretig och svårt förstå grundinställningen till själva forskningsproblemet eller hur frågan formuleras. Ser att handledningens roll och att inskränkt vetenskaplighet är livsfarlig utan vidare perspektiv. Utställningar i övrigt? Det förekom särskilt läkemedelssponsrade aktiviteter vid sidan av sk parallellsymposier, de vet vi inget om. Filmer om enskilda läkare i glesbygd (från Schweiz?) av en kollega som dessutom var antopolog(eller var det etnolog)- liknar vår TV-serie om läkarna i centrala stockholm (dr Magnus). Försök att beskriva vad vi gör, vad allmänmedicin är. Vad tar jag med hem? Reflekterar efter en längre tid, bläddrar i programmet, vad sjunker in från sådana här jättekonferenser? Det verkar vara samma motsättningar världen över men vi befinner oss i olika faser, vad är att vänta? Hur går det med etiken när finansieringen sviktar? Viktig är motsättningen mellan ex WHOs samhälleliga program och utvecklingen av den personlige läkaren Peter Olsson Stenshamn Etik och Evidens- SFAMs årsmöte Stockholm Skriver rapport alltför sent, i efterskott, med stöd av programbladet. Å andra sidan spännande att se vad som fastnade och sitter kvar efter ngn månad. Årets avhandling viktig om äldres läkemedel, upplägget verkade nära kliniken, Inger Olsson Studierektorsmöte, hade intressant avsnitt om målformuleringar, om jag minns rätt enl en särskild taxonomi (Blooms). Även om jag har stor respekt för de som försöker hade det varit spännande att testa en slumpgenerator på de tillåtna begreppen. Bolognaprocessen är väl nödvändig men trist. Niels Lynöe med patientfall från vardagen, etiska reflektioner Iona Heath Waste and Harm med exemplet hypertoni och en skarp kritik av WHOs sponsrade riktlinjer. STRAMA och SKL var sponsorer. Utställare var bl a bemanningsföretagen. Lipiddebatten mellan Peter Nilsson (som verkar överdriva slutsatserna av mendelsk randomisering) men svarar aldrig riktigt på Uffe Ravnskovss invändningar mot lipidhypotesen!? Var välbesökt. Kirsti Malterud viktig föreläsing om marginaliserad patientgrupp. Uppfodrande avslutning med uppmaning till självkritisk reflexion i vems intresse vi verkar. Kirsti har alltid i sin forskning varit sakligt solidarisk med sina patienter. Nationellt primärvårdsregister Här finns för många fallgropar, jag känner mig mycket tveksam till argumentationen? Varför ska vi göra, uppgifterna kommer att feltolkas grovt, är det verkligen förankrat i kåren? Automaitsk hämtning men till vilket värde? MSF läkare utan gränser Hani Khalifa och Ulrika Marking, kolleger jag inte känner personligen- men hade en pigg och alert, viktig presentation av verksamhet som ger perspektiv. Två nya spännande avhandlinga Björn Landström (som vi skrivit om) och Kristian Svenberg, tyvärr missade jag presentationer. Etiska apekter Thöres Theorell var intressant och mot tidens trender. John Broderssen (länk till bildspel) Höll en lysande framställning, jag fick även hälsa på min dotters handledare. Det varkar bli alltmera aktuellt med att överväga även de negativa apsekterna av alltfler screeningprogram. Motverka medikalisering. Har en speciell användning av begreppen med olika nivåer av screening (primär, sek, tertiär, quartär?) Drömmen om vårdval lite trött och sist innan hemresa, Några framstående debattglada kolleger (Saskia, Josabeth och Jonas) diskuterade med foskare tjänstemän och politiker. Måns Rosen, SPRI berättade om projektet med ett nationellt hälsobibliotek på nätet som skulle ge allmän tillgång till vetenskapliga rön och tidskrifter. Men till höga kostnader.

5 Jag kunde konstatera att olika beslutsstöd i primärvård som finns av flera slag ännu ej har ordentligt redovisat jävsdeklarationer för författarna, inte ens på nätet. Flera företrädare förstår inte ens frågan! Läkemedelsboken har lovat att redovisa till nästa upplaga. men osvuret verkar bäst. Niels Lynöe avslutade med Akin-tricket som jag faktiskt glömt vad det var Bäst och det jag kommer minnas var Evidence_ethics_dilemmas_medical_prevention_hand _outs, men det finns också skillnader, utforskandet av de diffusa tillstånden obestämda plågorna kan ses som medikalisering Våga sälja hälsa!? Jobbar du inom hälsa, skönhet eller träning och är lite rädd för att sälja? Dom goda nyheterna är att då jobbar du i en växande bransch och säljer det som folk vill ha att få må bättre, känna sig lyxiga och leva så länge som möjligt. Kunderna är beredda att betala för detta! Och då kan dom väl lika gärna köpa av dig, eller hur? Många inom dom här branscherna vill ha hjälp med att öka försäljningen. Därför bestämde sig Max Söderpalm för att skriva en bok för att hjälpa dig att våga sälja. Diabetes Svensk förening för diabetologi har årsmöte i Östersund (makarna Lilja, allmänmedicinska kolleger är engagerade). Ur programmet kan man utläsa att ett svenskt läkemedelsbolag står för hela konferensavgiften och hälften av resa och logi. Detta är säkert helt enligt reglerna. Frågan är om det påverkar på något sätt i helt integrerad specialitet. VAS och dator-förbättringar? I förra nr skrev Samuel B kritiskt om nya VAS, jag använder fortsatt den gamla versionen och hoppas kunna göra det länge än. Pascal verkade förbättrat även om uppkoppling tar tid men sist jag skulle förnya blev det många olika felmeddelanden, så vi gick ur för den patienten också. Felmeddelande vbf via sekreterare. Sjukskrivningsmodulen är tidsödande. Det verkar som att trenden är att fler uppgifter blir tvingande att läkaren ska göra, dvs det går inte diktera eller delegera till andra och sedan bara signera. Tänk om någon kunde räkna på vad alla extra klick och väntan i datorerna verkligen kostar inte bara i dyr arbetstid för välbetalda läkare men i minskad arbetsglädje och faktiskt möjlighet att utföra sitt arbete! Leda. Boken ger dig allt du behöver om du vill öka försäljningen på gymmet, spat, kliniken, mottagningen eller inom nätverksförsäljningen. Våga sälja hälsa gör att du kan byta säljrädslan mot rådgivande försäljning och bli branschens bästa säljare inom hälsa, skönhet och träning. Och är Månadens säljbok i juni. Den perfekta sommarläsningen för alla på jobbet. Eller presenten till någon som du vill hjälpa. SPUR/LIPUS-inspektioner Jag ska snart fara på SPUR-utbildning, dvs inspektör av ST-utbildningens kvalitet. Blev avrådd från några erfarna kolleger då det sågs som ett omöjligt Kamikaze-uppdrag. Har stort förtroende för ledningen för projektet och får väl se om bemanningen tillåter deltagande i inspektioner? Får rapportera senare om inspektionerna verkar värda sitt pris, det är ju ett försök att lyfta utbildningen. Trevlig läsning!

6 Remissvar med anledning av delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Umeå universitet, som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande, får härmed anföra följande. Sammanfattning: Patienters rätt att välja vård kan inte ersätta sjukvårdens skyldighet att erbjuda alla god och likvärdig vård. Umeå universitet välkomnar initiativet till en ny patientlag med syfte att stärka patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården. Vi anser dock att föreliggande utrednings underlag och bakgrundstexter när det gäller patienternas rätt till likvärdig vård är bristfällig. Avsaknaden av den av regeringen efterlysta genomgången av hur regionala skillnader i vårdinnehåll och vårdresultat kan uppmärksammas och hanteras så att kvinnor och män i alla åldrar i hela befolkningen erbjuds en likvärdig och jämlik tillgång till vård av god kvalitet, är så avgörande att vi säger nej till förslaget. Universitetet anser vidare att modern lagstiftning ska vila på god kännedom om tillgänglig kunskap och forskning inom de områden som berörs av lagen men tvingas konstatera att utredningen har avgörande brister härvidlag. Utredningens beskrivning av innebörden i begreppet patientcentrering lägger stor vikt vid att patienter ska ha mer kunskap och mer ansvar för sin egen vård. Denna tyngdpunkt ligger i linje med fritt vårdval men innebär att det fria valet får en tydlig prägling av att patienten själv ska ansvara för att vården blir god. Detta motsvarar varken den innebörd ordet patientcentrering har i vardagligt tal eller i forskning. Vi motsätter oss således den tolkning av patientcentrering som utredningen gör. Likaså redovisar utredarna inga intryck från den forskning som bedrivs om (o)jämställdhet och genusfrågor i hälsovården och utredningens bedömningar av huruvida lagen kan få konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män präglas också av okunskap. Förslag till hur ojämlik tillgång till vård är, baserat på ålder, etnisk tillhörighet och regionala skillnader saknas. Vår bedömning är att utredningen lägger mer ansvar på patienten själv att välja och driva sina intressen medan sjukvårdens skyldigheter tonas ner vilket driver på en ökad segregering i tillgången till sjukvård de starkaste gynnas. Utöver dessa viktiga invändningar saknar vi en analys av de konsekvenser lagen kan få för klinisk forskning. Sannolikt kommer en ökad patientrörlighet att försvåra klinisk forskning genom större svårigheter att t.ex. göra populationsbaserade analyser och ökade svårigheter att få information om alla patienter. Mer utförligt: Enligt kommittédirektiven (bilaga 1, sidan 299) och med hänsyn taget till de tilläggsdirektiv som sedan gjordes skulle utredaren föreslå hur: 1. Vården kan ges på mer likvärdiga villkor 2. Patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare 3. Patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet 4. Berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning Punkt 1, som utgör en plattform för övriga punkter och förslag preciserades i samma bilaga på följande sätt (sidan 301): Utredaren ska därför föreslå hur regionala skillnader i vårdinnehåll och vårdresultat kan uppmärksammas och hanteras så att kvinnor och män i alla åldrar i hela befolkningen erbjuds en likvärdig och jämlik tillgång till vård av god kvalitet. Den första och helt grundläggande punkten belyses dock knapphändigt, ja faktiskt rent slarvigt, vilket medför att även punkterna 2-4 vilar på instabil grund. Efter att ha läst utredningen kan vi konstatera att de problem som forskningen visat med ojämlikhet i hälsa och tillgång på vård i relation till utbildning, etnicitet, kön, ålder och inte minst bostadsort, negligeras och förbises av utredningen. Faktiskt nämns inte någon forskning som belyser ohälsans och vårdens ojämlika fördelning i relation till befolkningsgrupper, bostadsort, utbildning, arbete/arbetslöshet, yrke, ekonomi, kön och ålder (se t.ex. forskning och forskningsöversikter av Michael Marmot, Barbara Starfield, Susan Phillips, och SKL Vård på lika villkor, 2010). Detta är inte acceptabelt eftersom en grundförutsättning för likvärdig vård ligger just där. Fritt vårdval i primärvården blir en chimär för patienter med långvarig sjukdom i Tärnaby, Nordingrå, Krokom eller Säffle, där långa avstånd och avsaknad av alternativ på orten innebär att bassjukvården inte kan sökas på mer än ett eller enstaka ställen. På många orter blir det cyniskt att hänvisa till vårdval och peka på konkurrens som ett medel för att de som bor där ska kunna få tillgång till, d.v.s. välja, bästa vård. För dem vore en utvidgad och förstärkt rätt till second opinion ett bättre och rättvisare medel en second opinion där patienten med skattefinansiering kan få resa och bli bedömd av någon annan även i situationer när livet inte är hotat. Även för människor som bor i områden med hög andel låginkomsttagare, arbetslösa och hög andel utrikes födda, är det är naivt att tro att bättre

7 information om vårdval och rätten till vård inom viss tid är annat än polityr de är absolut inte tillräckliga insatser för att nå likvärdig vård. Rent generellt anser vi att en patientlag ska garantera alla patienter god vård och inte bygga på ett system där kliniker med dåliga resultat får fortsätta arbeta och ta mot patienter som inte kan eller kommer sig för att välja annan vård. Lagförslaget innebär att ansvaret för att få god vård läggs på patienterna och ett statligt accepterande av att särskilt de svaga grupperna i samhället riskerar sämre vård. Lagen måste istället konstrueras så att den särskilt värnar om svaga grupper. Vi menar att all vård ska hålla en nivå av GOD VÅRD och om/när inte så är fallet vid en viss vårdenhet måste landsting eller andra överordnade organ ta sig an frågan och se till att de misshälligheter som leder till dåliga resultat åtgärdas. Detta betyder också att vi anser att det är viktigt med uppföljning av vårdresultat men att uppföljningens viktigaste funktion ska vara att möjliggöra för ansvariga chefer och vårdmyndigheter att bedöma att vården är god nog. De uppföljningssystem som nu och framledes föreslås användas för att patienter ska kunna avgöra var de vill söka vård är trubbiga, de rapporterar endast patienters nöjdhet, väntetider och annat som enkelt kan mätas. Därtill kan patienter vara mycket nöjda även om vården inte är god, t.ex. kan patienter uppleva sig väl omhändertagna och respekterade om de snabbt får penicillin vid övre luftvägsinfektion, även om antibiotikaförskrivningen varit vårdslös ur medicinsk synvinkel och på sikt kan innebär risker för allvarlig resistensutveckling bland såväl besökarna som deras anhöriga. Vi menar att tillämpningen av öppna jämförelser och konkurrensmått lånade från branscher som hotell restaurang, reseföretag och andra servicenäringar lämpar sig dåligt för kvalitetsbedömning inom de flesta områden i sjukvården. Här har utredningen har inte bemödat sig om att kritiskt granska och förhålla sig neutralt till rådande trender inom öppna jämförelser trots att internationella rapporter börjat komma och diskussioner även pågår i Sverige. M Zarembas artiklar i DN våren 2013 är omtalade men Zaremba har haft många föregångare, bl.a. i Läkartidningen, som beskrivit t.ex. undanträngningseffekter där öppna jämförelser innebär att unga människor med tillfälliga krämpor får företräde framför multisjuka med stora behov av sjukvård. Sjukvårdens kvalitet är svår att mäta på ett begripligt och säkert sätt, och öppna jämförelser med enkla mätningar skapar kulisser som i slutändan har mycket litet med vårdens kvalitet att göra (se bl.a. Åke Andrén Sandberg på DN debatt ). När utredningen skriver om patientcentrerad vård reagerar vi också på en ytlig och mindre initierad beskrivning. Även om vi håller med om att det inte finns någon entydig definition på patientcentrerad vård anser vi att den innebörd som utredningen lägger i begreppet blir närmast oegentlig när utredarna skriver: I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslutet kring den egna vården. Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och utformningen av vårdinsatser. På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut om vårdinsatsen (sid 76 sista stycket). Det finns en mångårig och rik diskussion och forskning kring patientcentrerad vård. Ett centralt tema är att patientens upplevelser, erfarenheter, förväntningar, farhågor, behov och önskningar ska få utrymme i konsultationen och att patient och vårdgivare ska föra dialog/diskussion där patienten ges utrymme och möjlighet att uttrycka sina önskemål (Se t.ex. Levenstein JH m.fl 1986, Henbest och Stewart 1989, McWhinney 1993, SBU, Patient-läkarrelationen 1999, Salmon & Hall 2004). Parallellt har länge förts en diskussion om att patienten i dagens samhälle är mer autonom och själv vill bestämma och välja. Autonomibegreppet är dock vida kritiserat och det är omtvistat om det mer än undantagsvis är tillämpligt på patienter (se t.ex. Cook SA m.fl. 2010). Patienter med oroande symptom eller allvarlig sjukdom söker experthjälp, råd och stöd när de kommer till sjukvården. Många vill inte, och kan inte, välja eller själva ta ställning till bästa behandling. Men de kan få god vägledning om behandlingsmöjligheter och på det sättet bli välinformerade och trygga i att läkaren gör ett gott val av behandling som de själva också kan tro på och hoppas ska bli bra. Patientcentrerad vård handlar INTE om att patienten själv förutsätts eller ska måsta välja vilken vård som är bäst. Vård kan vara patientcentrerad även i situationer där en patient inte ens vill bli informerad. Utredningen hänvisar till enstaka studier som påstås visa att patientcentrerad vård är bra men då refereras till studier med en annan definition än den som utredningen har eller så presenteras inte vilken innebörd som lagts i begreppet patientcentrerad vård. Detta undergräver trovärdigheten i utredningen den vilar inte på god vetenskaplig grund. Själva ordet patientcentrerad kan tolkas på olika sätt och därför är de mycket viktigt vad underlaget till ny patientlag säger. Utredningens sätt att beskriva patientcentrerad vård ligger dock i linje med betoning på patientens fria val av vård. Ansvaret hamnar på patienten att välja rätt att hålla sig informerad/uppdaterad om vilka vårdgivare som är bäst och försöka ta sig till dem. Mot detta vill vi hävda att för merparten av patienter är den viktigaste frågan inte att de kan välja vårdgivare utan att de garanteras god vård! Särskilt för sjuka och nedsatta patienter är detta avgörande. Det var en stor besvikelse att utredningen inte belyste problemet med regionala skillnader i vård. Likaså var det en besvikelse att den uttryckte sig okunnigt om

8 jämställdhet mellan kvinnor och män. Sedan ett par decennier har upprepade studier visat att medicinskt omotiverade skillnader finns avseende behandling av män och kvinnor med samma grad av sjukdom. Forskningen visar att kvinnor särbehandlas negativt vid t.ex. angina pectoris, hjärtinfarkt, knäledsartros, grå starr, eksem samt Parkinsons sjukdom. Män utreds och särbehandlas negativt vid t.ex. migrän och depression. I många studier är det svårt att avgöra hur skillnaderna uppstått men personalens förbiseende av kvinnor (och ibland män) finns visat i studier med standardiserade patienter och skriftliga fall. I situationer där skillnader mellan könen uppkommer p.g.a. patienters önskemål måste man fråga sig hur vårdpersonalen ska kunna bättre motivera patienter att välja bästa behandling om nu en behandling är bättre. Detta är samtidigt ett exempel på att patienters val av behandling kan behöva ifrågasättas eller lotsas av kunnig personal. Frågan om kön/genus/jämställdhet berörs på några få ställen i utredningen. På sidan 168, under rubriken Individuellt anpassad information skriver utredaren att det ska framgå av patientlagen att information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra och individuella förutsättningar. I andra individuella förutsättningar ingår t.ex. utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur information bör ges. Vad menas med könsidentitet här? På vilket sätt skulle könsidentitet påverka hur information ska ges? I avsnitt 12.6 på sidan 261 är rubriken Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. Där bedömer utredningen att förslaget inte påverkar jämställdheten mellan kvinnor män. Möjligen, menar utredarna, kan förslagen leda till ökat jämställdhet genom betoningen på ökad patientcentrering och individualiserad information. Här kan vi omöjligt förstå hur utredarna resonerar. Eftersom forskning visar att läkare har lättare att identifiera mäns behov av sjukvård (mer sällan ser läkare och andra vårdgivare till kvinnors behov i högre utsträckning än mäns) och män (på gruppnivå) förefaller ha lättare att hävda sina intressen i samhället och arbetslivet (t.ex. karriärutveckling, löner) är det svårt att tro att förslaget till patientlag stärker kvinnor mer än den stärker män. I stycke två i samma paragraf (sid ) torgförs allmänt tyckande mer än vetande. Tvärtemot vad utredningen hävdar finns samstämmig forskning som visar att kvinnor, även när barnafödande och gynekologiska besvär borträknas, söker mer sjukvård såväl i Sverige som i andra västländer. Samtidigt finns forskning om förekomst av besvär och symptom i befolkningen som visar att kvinnor även har mer symptom på ohälsa. När utredningen lyfter fram att det kanske är rimligt med olika sjukvårdskonsumtion och att 40/60 kanske är optimalt gör den det utan att ha skaffat fram något som helst underlag trots att det finns! Istället lyfts biologiska skillnader och barnafödande fram som förklaring trots att forskningen på området ständigt påvisar att det är skillnader i livsvillkor som orsakar kvinnors högre ohälsa. Exempelvis drabbas fler kvinnor än män av besvär från rörelseorganen vilket kan förklaras av att kvinnor är överrepresenterade bland människor med monotona och repetitiva jobb i industrin likaväl som tunga jobb inom vårdsektorn. Utredningens bedömning avseende jämställdhet verkar därmed slarvig och dåligt underbyggd. Vi anser att den rimliga bedömningen är att de starkaste gynnas mest när man likt utredningen lägger mer ansvar på patienten själv att välja och driva sina intressen. När jag skriver detta har det varit nattliga upplopp och bilbränder i flera av storstädernas invandrartäta förorter. Mot ljuset av detta är frånvaron av förslag som kan motverka etnisk diskriminering inom sjukvården i Sverige ytterst anmärkningsvärd. Yttrandet, som har utarbetats av professor Katarina Hamberg, har beslutats av undertecknad dekanus efter föredragning av kanslichefen Marianne Hultmark. Anders Bergh Hultmark Storforsen, ST-möte INBJUDAN Välkommen på ST-konferens i Storforsen 2 4 oktober 2013 Tema: Hjärnan Marianne Psykiatri affektiva sjukdomar och DSM-5, föreläsare Dr. Franscesko Barca Neurologi- spasticitet och smärta efter stroke, föreläsare Dr. Åsa Aidanpää Demensutredning, föreläsare Johan Alsen

9 Körkortsbedömningar, föreläsare läkare från trafikmedicin. Program återkommer vi med senare när den är färdig, den sätts även ut på hemsidan Insidan/STUDIEREKTORER-I-PRIMARVARDEN- I-NORRBOTTEN/ Pris: Cirka 3700 kr/person i dubbelrum Anmälan till anne.rauma@nll.se senast 23 september I anmälan ska det framgå, kostnadsställe, allergier eller andra önskemål. Hjärtligt välkomna! Konsultationskurs Överkalix oktober Välkommen på konsultationskurs Då det visade sig att det finns behov av konsultationskurs i höst ordnar vi en sådan. Överkalix oktober med en dags uppföljning i december Kursen kommer att innehålla framförallt praktisk träning omväxlande med teoripass. Kursen uppfyller SFAM:s krav på obligatorisk kurs men även du som vill vässa din konsultationsförmåga är välkommen. Detaljerat program kommer efter sommaren Anmälan sker till Anne Rauma senast 7 oktober anne.rauma@nll.se Moas vetenskapliga artikel Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén Bergnäsets Vårdcentral, Distriktsläkare Nils Burström Kalix Vårdcentral (PDF_VERSION) INTRODUKTION Okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos i övrigt friska kvinnor är ett vanligt och symtomgivande tillstånd men i övrigt ofarligt [1,2]. Antibiotika används därför i första hand för att förkorta tiden med symtom [1,2]. Efter en vecka är cirka 30% helt besvärsfria utan behandling [3]. Enligt två amerikanska undersökningar beräknas antalet kvinnor med urinvägsinfektion till 11,3-12,3 miljoner, vilket omräknat till svenska förhållanden skulle motsvara kvinnor [4,5]. I Norrbotten förskrivs ungefär 5000 recept på urinvägsantibiotika årligen varav cirka 750 recept på Kalix Vårdcentral. Antibiotikaresistensen i Sverige och övriga världen ökar och det finns goda grunder för läkare att anta en restriktiv hållning vad gäller antibiotikaförskrivning. En dubbelblind randomiserad studie från 2010 genomförd på vårdcentralspatienter i Tyskland har visat goda resultat för symtomatisk smärtbehandling med NSAID som alternativ till antibiotikabehandling [6].Vid databasgenomgång hittades inga fler studier vars syfte varit att studera NSAID-behandling jämfört med antibiotikabehandling vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion. SYFTE Syftet med studien är att jämföra NSAID-behandling med sedvanlig antibiotikabehandling för nedre urinvägsinfektion. Hypotesen är att det genom att i första hand erbjuda alternativ symtomatisk behandling vid urinvägsinfektion kan vara möjligt att minska antibiotikaförskrivningen. METOD Studien är uppbyggd som en klinisk praktisk interventionsstudie och den aktiva studietiden uppgick till 4½ månader, från 20 juni 2011 till 31 oktober 2011 med en efterföljande uppföljningstid på 6 månader. Inklusionskriterier: Alla vuxna, icke-gravida kvinnor i åldern år som kontaktade Kalix Vårdcentral på grund av sporadiska urinvägssymtom fick muntlig information och erbjudande att delta i studien (UVIstudieformulär, bilaga 1). Exklusionskriterier: Kvinnor som haft antibiotikabehandling för urinvägsinfektion någon gång de senaste två månaderna och kvinnor med överkänslighet

10 eller annan kontraindikation mot NSAID eller T.Selexid exkluderades ur studien. Studiedeltagarna slumpades in i en av två behandlingslinjer via studieformuläret sida 2 där slumpning gjorts på förhand. Behandling A (kontrollgrupp): Urinvägsantibiotika T.Selexid 200mg i 3-dosregim, 5 dagars behandlingstid. Behandling B (interventionsgrupp): NSAID-preparat T.Diclofenac 75mg i 3-dosregim, 5 dagars behandlingstid. Deltagare i behandling A som åter tog kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid/efter avslutad behandlingstid på grund av utebliven effekt omhändertogs enligt gällande rutin. Deltagare i behandling B som åter tog kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid/efter avslutad behandlingstid på grund av utebliven effekt erbjöds behandlingsbyte till urinvägsantibiotika. Efter avslutad studietid sammanställdes materialet och de båda behandlingslinjerna jämfördes avseende antalet kvinnor som åter tagit kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid och upp till 6 månader efter avslutad behandlingstid på grund av icke avklingade eller förnyade urinvägssymtom. Antalet individer i behandlingsgrupp B som efter ny kontakt erhöll antibiotikabehandling analyserades också. STATISTIK I behandlingsgrupp A sökte 14 deltagare (30%) ny kontakt med vården inom 6 månader på grund av förnyade urinvägssymtom (diagram 1). Samtliga sökte ny kontakt mellan 1-5 månader efter avslutad behandlingstid (diagram 2). I behandlingsgrupp B sökte 10 deltagare (50%) ny vårdkontakt på grund av utebliven behandlingseffekt (diagram 3), varav samtliga inom 2 veckor efter avslutad behandlingstid (diagram 4). 3 deltagare i behandlingsgrupp B sökte kontakt inom ramen för pågående behandlingstid, det vill säga inom 5 dagar efter första kontakt. DISKUSSION Studiematerialet är snedfördelat mellan behandlingsgrupperna med en underrepresentation av individer i behandlingsgrupp B (20st) jämfört med behandlingsgrupp A (47st). I första hand tros snedfördelningen bero på det oblindade studieupplägget med i förväg färdigslumpade behandlingsalternativ inskrivna i sida 2 i UVI-formulären. Studien blev därmed i praktiken oblindad för den sköterska som tagit emot patientsamtalet, vilket sannolikt har gett den mänskliga faktorn betydelse i val av behandlingsgrupp. Det låga antalet studiedeltagare i behandlingsgrupp B gör det svårare att dra några stora slutsatser av resultaten. Samtliga i behandlingsgrupp A tycks ha uppnått åtminstone tillfällig symtomfrihet av behandling. Så många som 30% sökte dock ny kontakt inom 6 månader på grund av recidivsymtom. Studien talar därmed starkt för att T.Selexid utgör effektiv kortsiktig symtomlindrande behandling vid urinvägsinfektion. Detta är på intet sätt ny kunskap. Behandling A Av medicinska säkerhetsskäl valdes i studieupplägget en Antal 47 övre åldersgräns på 75 år hos studiedeltagarna. Bland äldre kvinnor medför behandling med NSAID-preparat större Medelålder 46år risk för allvarliga komplikationer. Nationellt sett står dock kvinnor över 75 år för en ansenlig del av Medelskattning VAS 6,7 (svarsfrekvens 47%) urinvägsantibiotikaförbrukningen [7]. Den här studien fångar inte in den gruppen. Ny kontakt inom 6 mån 14 I behandlingsgrupp B sökte 50% ny kontakt, och samtliga (mer statistik i pdf-versionen) inom två veckor efter avslutad behandling. Att inte behandla dessa individer med antibiotika har sannolikt förlängt deras tid med urinvägssymtom. RESULTAT Sammanlagt 67 kvinnliga studiedeltagare i åldern år slumpades in i behandlingsgrupperna A (47st) och B (20st) via UVI-studieformulär. Studiedeltagarna i behandlingsgrupp A hade en medelålder på 46 år och i behandlingsgrupp B var medelåldern 48 år. Vinsten med att i första linjens behandling välja ett NSAID-preparat skulle vara att minska förskrivningen av urinvägsantibiotika. I tider med stegrande antibiotikaresistens i världen bör sökandet efter alternativa läkemedel till antibiotika för symtomlindring vid banala infektioner ha en central plats. Referenser

11 1. Christiacns TC, De Meyere M, Verschracgen G, et al. Randomised controlled trial of nitrofurantoin versus placebo in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in adult women. Br J Gen Pract 2002;52: Mabeck CE. Treatment of uncomplicated urinary tract infection in non-pregnant women. Postgrad Med J 1972;48: Ferry SA, et al. The natural course of uncomplicated lower urinary tract infection in women illustrated by a randomized placebo controlled study. Scand J Infect Dis 2004;36(4): Foxman B, et al. Urinary tract infection: self-reported incidence and associated costs. Ann Epidemiol 2000;10(8): Griebling TL. Urologic diseases in America project: trends in resource use for urinary tract infections in women. J Urol 2005;173(4): Bleidorn J, Gágyor I, Kochen MM, Wegscheider K, Hummers-Pradier E. Symptomatic treatment (ibuprofen) or antibiotics (ciprofloxacin) for uncomplicated urinary tract infection? results of a randomized controlled pilot trial. BMC Med 2010 May 26;8: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Hläkaren, Livet och Karriären När jag får detta magasin i min hand kommer jag att tänka på Karin Belands avhandling om frames. Hur ska man förstå denna glättiga yta? Vilket intryck vill man ge? Vilken är vår sjävlbild som ska förstärkas och föreställnngar om intressen, moral, ideal, vad talas det om och vad inte, genus, pengar, lön, etc, Vilka begrepp används. Konsultläk inte hyrläkare. Vilka olika frames kan isoleras och förstås? För mig känns det något främmande. Hur ska det påverka våra försök att rekrytera? Märkligast är kanske vinkeln på Försäkringskassans chef. Gjorde ett försök att få yngre kolleger att uttala sig de är väl målgrupp, en sådan här stor satsning måste ju föregåtts av test, fokusgrupper etc. Hur rekrytera till glesbygd? Västerbotten har gjort en satsning för rekrytering till glesbygd, där vi plankat en del. De lyfter fram det unika och speciella och kraven på läkare som ska vara Formel 1. Jag har i stället argumenterat för en normalisering att mycket är lika, att glesbygd handlar om avfolkning och jourbörda, nedrustningen beror mera på när olika nyckeltal nås. Under en viss befolkning, och med åldrade kolleger, kan man inte ha alla serviceåtagande, åtminstone inte överallt. /Peter Annons: Jokkmokks hälsocentral utlyser tre ST-block med glesbygdsmedicinsk inriktning! För att rusta ST-läkare i glesbygd skapar Norrbottens Läns Landsting möjligheter att kombinera en STutbildning i allmänmedicin med en utbildning/profilering i glesbygdsmedicin. Förutom det breda allmänmedicinska ansvaret har en allmänläkare i glesbygd i regel den högsta medicinska kompetensen i sitt område. Beroende på avstånden till sjukhus, ibland 10 mil eller mer, ansvarar hon eller han för all primär akutsjukvård. Detta gäller såväl färdigbehandling av patienter på mottagningen som primärt omhändertagande av svårt sjuka och skadade som måste transporteras till sjukhus. På flera glesbygdsmottagningar är akutsjukvård en stor del av verksamheten. Avståndet till sjukhus gör att patientpanoramat skiljer sig jämfört med en hälsocentral i tätort. Det ställs därför andra och mer omfattande krav på en doktor i glesbygd. Grunden för din utbildning är dels den av socialstyrelsen fastslagna målbeskrivningen för ST i allmänmedicin och dels Svensk Förening för Glesbygdsmedicins förslag till ST-påbyggnad. Hur lång förlängningen blir för att du ska uppnå glesbygdsmedicinsk kompetens varierar. Med en god planering finns möjligheter att nå kompetensen nås inom femårsramen för den allmänmedicinska utbildningen annars så är en förlängning av utbildningen på 6-12 månader trolig, då med specialistlön. Jokkmokk (del av text från broschyr, använda? + egen) Mitt på Polcirkeln där nätterna sommartid är ljusa och timmarna med dagsljus vintertid är få ligger Jokkmokk. I mångas öron klingar namnet exotiskt. Tankarna går till dramatiska fjällsiluetter, milslånga fjällvandringar, renhjordar och rovdjur men också till färggranna film- och reportagefoton från Jokkmokks marknad med samekoltar, slöjd och folkfest. Sanningen rymmer både det och mycket mer. Den kompletta bilden är mer komplex och att beskriva Jokkmokk med några få ord eller bilder är helt enkelt omöjligt.

12 Du måste själv skapa din egen upplevelse av Jokkmokk. Du kommer att få hjälp på traven. Oavsett om det är natur, kultur och friluftsliv som lockar eller möjligen golf, ett genuint vattenkraftsintresse eller skoteråkning som intresserar dig kommer du att finna det du söker. Somligt bara väntar på besök, annat kräver både möda och beslutsamhet för att upptäckas. Jokkmokk är till ytan Sveriges näst största kommun, lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Åtskilliga kvadratkilometer utgörs av världsarvet Laponia med de fyra nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus samt naturreservaten Sjaunja och Stubba. Den samiska kulturen är fortfarande stark i området med en aktiv renskötsel. Laponia har utsetts av UNESCO till något så ovanligt som ett kombinerat natur- och kulturvärldsarv. Årets stora händelse är förstås Jokkmokks marknad som du säkert har hört talats om, en unik vinterfest sedan 400 år tillbaka. Under några hektiska vinterdygn, enligt tradition alltid det första torsdag lördag i februari varje år, tiodubblar Jokkmokks samhälle sitt invånarantal. Skolor, dagis, affärer och arbetet ofta ligger inom gångavstånd från bostaden och uppskattas av många, inte minst av barnfamiljer. Vardagslivet blir enkelt. Kvaliteten på den kommunala servicen är också hög och även om kommunen till ytan är stor så håller service, barn- och äldreomsorg hög kvalitet inom hela kommunen. Mitt i Jokkmokks centrum finns Kunskapens Hus som en symbol för nyfikenhet, utveckling och framtidstro. Förutom traditionell vuxenutbildning bedrivs högskoleutbildningar i samverkan med universiteten vid kusten. Det är lätt att bo och studera i Jokkmokk. Från att ha varit en kommun dominerad av basindustrier kännetecknas näringslivet i Jokkmokk nu av mångfald, nya idéer och hög privat företagsamhet. Jokkmokk är som du förstår mer än friluftsliv. Konserter, föreläsningar, kortkurser, olika temadagar, festivaler och sportevenemang anordnas av olika arrangörer runtom i kommunen. Singel i Salto, KultUrkraft i Vuollerim, Linnédagarna i Kvikkjokk är bara några exempel. Den som aktivt söker sitter aldrig sysslolös. Vi ser fram emot att träffa dig! Jokkmokks hälsocentral 10 mil till Gällivare och 16 mil till Sunderby sjukhus. God handledning Anställningsfakta ST-utbildning i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk inriktning. Heltid. Individuell lönesättning tillämpas. Placering i Jokkmokk med sidoutbildningar i Gällivare samt i Sunderbyn. Kontakta gärna: Peter Olsson, distriktsläkare, handledare och studierektor Birgit Vallin tf. verksamhetschef Läkare utan vapen, Ramel Boken kom från vår stab, chefsläkare som present till Vårdcentralen. Ämnet kändes lite tungt och kanske hade man hört det mesta? Jag tog mig ändå samman och läste, författaren är läkarkollega och ledarskribent på Sydsvenskan i Malmö. Många olika vinklar och nyanser kommer fram som det inte sker i kortare skrifter och debatter. Beskriver sin egen förskrivning av antibiotika och hur han resonerar om när riktlinjer inte följs. STRAMA beskrivs men även lite kritiskt och vilket stöd som egentligen finns för stramheten. Dvs vilket stöd finns för att en minskning av antibiotikaförskrivning verkligen skulle leda till en minskad resistens? Exempel även från Afrika som jeepdr och som vik dist läk. Själv har jag erfarenhet från en brännskade och plastikkirurgisk klinik i Kurdistan, Irak, med Läkare utan gränser för några år sedan, där måste varit en av de platser på jordklotet med mest registrerad resistens. Mycket stor majoritet av staf var MRSA. ESBL var ett problem och även flera av de andra bokstavsförkortningarna förekom vid det speciella laboratoriet som en eldsjäl byggt upp under projektet. Karbapenemer var ofta inte tillräckliga och stora kostnader för läkemedel. I ett sådant läge får man tänka på ett nytt sätt, i boken nämns läge där patienter med icke resistenta bakterier blir de som får isoleras eller vårdas för sig. Journalistisk intervju och noggrann eftertänksam genomgång av olika slags utbrott i Sverige ger en intressant bild av hur det går till i verkligheten och vilka mekanismer som är igång, ekonomiska argument väger tungt. Hygienföreskrifter betonas men följdriktiga beslut om fler

13 sjukhussängar och särskilt då enskilda salar talas det mindre om. Boken är välskriven och lättläst, riktar sig till lekmän med ett komplicerat ämne som utgör ett påtagligt hot mot vår framtid. Titeln anger association till krig, där vi inte har möjlighet att vinna, modernare strategier är kanske mera åt fredlig samexistens med andra mikroorganismer. Mycket är okänt om betydelsen av vår normala flora på hud och i tarm. Primärvården som marknad Christer Olofsson redovisar en hel del intressant sammanfattande kunskap i boken, övergripande om den svenska sjukvården, han är numera erfaren som författare, men jag undrar egentligen vem den riktar sig till? Tonen är saklig och redovisar ibland olika intressens ståndpunkter men oftast blir man inte riktigt klok på vad författaren själv står. Hur kan man 2012 skriva om Primärvården som marknad, utan att ta upp frågan om vinster i välfärden och skatteregler och riskkapitalister som tar vinsterna till skatteparadis, konkurser när vinstmarginalerna inte nås, endast i en bisats? Vinst finns inte ens med i sakregistret. Insändare av ST-läkare, DN I dag saknas minst heltidsarbetande specialistläkare i primärvården. Antalet specialister inom allmänmedicin måste bibehållas och rekryteringen av nya läkare måste öka. New public management (NPM) systemet har givit en motsatt effekt och flera kolleger ifrågasätter i dag fortsatt arbete inom primärvården. Kontrollen har blivit viktigare än verksamheten. Vården går inte att likställa med en industri eller marknad, där patienterna skulle vara varor eller tjänster som ska utföras standardiserat, och på kortast möjliga tid med minimerat resursutnyttjande. I vården arbetar vi med människor, där bemötandet skiljer sig åt beroende på vilken patient vi har framför oss och där patientens förväntningar får styra agendan. I NPM-systemet finns det inte tid avsatt för att kunna bedriva en bra vård. Patientsäkerheten äventyras, både på grund av tidspress och för att ekonomiska frågor får större utrymme än medicinska. Skattemedel slösas bort. De största förlorarna är de sjukaste, de som inte själva orkar göra sin röst hörd. Vi måste ha en debatt om målet med vården och vägen dit, samt sluta förbigå viktiga kvalitativa värden såsom bemötande och tid för att lyssna, informera och följa upp. För att kunna trösta, lindra och bota måste vi hinna lyssna. Vem ska vi läkare lyssna på? Tidigare arbetade vi för våra sjuka patienter. Det är hög tid att vi gör vår röst hörd för att säkra primärvårdens framtida vårdkvalitet och bemanning. Insändare i Dagens nyheter ti 4 juni Av Elsa Biteus, Cecilia Hellberg, Minna Schlüter, läkare under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Primärvårdens problem. Vi måste få tid att lyssna på våra patienter Med anledning av tidigare uppmärksammade artiklar av Marceij Zaremba vill vi framföra den frustration som finns hos oss som arbetar i vården. Våra värderingar av vad som utgör ett väl utfört arbete ignoreras. Tiden för ett läkarbesök kortas ner och allt mer av vår vårdtid åtgår till att jaga koder i ett poängsystem som inte förmår mäta kvalitet och skjuter vid sidan av målet. Uppnår vi inte tillräckligt med poäng får vi ekonomiska avdrag från landstinget som äventyrar verksamheten. Kvaliteten och värdegrunden i vården nedmonteras. PO Tidholm. Norrland Samling artiklar från dryga 20 år Uppvuxen i Hälsingland, återvänt från Stockholm, åker runt och det är sorgligt Olika motsättningar vad gäller skogen (samma som Zaremba tog upp i sin serie), näringslivet, när det skrevs inte så mycket gruvorna, turismen, Vårt förhållande till naturen, resurs eller okränkbarhet. Intressant idehistoria, tankarna och identiteten knuten till platsen. Hur detta kan ses i partiprogrammen för centern miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna. Kulturen i Hälsingland, frågar sig författaren när han blir intervjuad. Fördelen med att bo i glesbygd att slippa kommersiella konsumtionsbudskap. Besöker Jokkmokks marknad. Avfolkningen, dess mekanismer, vilken hänsyn tar vi till detta i rekrytering av läkare till glesbygden. Vad vill vi sälja?