STRATEGISKT SAMTAL HUR SKA VI STÖDJA ASYLSÖKANDE MED TIDIGA INSATSER?

Transkript

1 FRÅN STRATEGISKT SAMTAL HUR SKA VI STÖDJA ASYLSÖKANDE MED TIDIGA INSATSER?

2 Sida 2 av 16

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Intryck från insatsen med de gula båtarna på medelhavet... 4 Tidiga insatser för asylsökande regelverk, bidrag och nulägesanalys... 6 Ny webbplats... 6 Digitalt språkinlärningsverktyg... 7 Andra myndighetsuppdrag inom tidiga insatser... 7 Vilka delar omfattar tidiga insatser?... 7 Statsbidraget, SFS 2016: Nulägesanalys... 8 Iakttagelser... 9 Vad kan utvecklas med hjälp av statsbidraget?... 9 Workshop... 9 Workshop grupp 1 Samverkan och samordning... 9 Workshop grupp 2 Insatserna Workshop grupp 3 Hur bör Länsstyrelsen stödja verksamheterna? Workshop grupp 4 Hur synkar vi ihop tidiga insatser med etableringsarbetet? Workshop grupp 5 Jämställdhetsperspektiv Deltagare Sida 3 av 16

4 HUR SKA VI STÖDJA ASYLSÖKANDE MED TIDIGA INSATSER? Ingrid Burman, landshövding, inleder det strategiska samtalet om Hur ska vi stödja asylsökande med tidiga insatser? och hälsar alla välkomna till denna angelägna träff. Fredrik Ottosson, integrationsutvecklare, berättar om programupplägget, där vi börjar med en inspiration: INTRYCK FRÅN INSATSEN MED DE GULA BÅTARNA PÅ MEDELHAVET Nils Inngul och Jonas Karlson från Sjöräddningen i Kronobergs län, inleder samtalet. Sjöräddningssällskapet har funnits nationellt i 110 år, och i länet i 10 år. Startades i Skåne, för att hjälpa kollegor och vänner vid sjönöd. Gör idag över 70 procent av all sjönöd i Sverige. Finns i dagsläget sjöräddare som alla ställer upp utan ersättning, fördelade på 70 räddningsstationer och 200 räddningsbåtar. Startade i länet efter tragisk sjöolycka hösten 2007, med syfte att få igång en sjöräddning i inlandet, i Helgasjön med omnejd. Har räddningsstation i Evedal, med båtar, vattenskoter och svävare. Finns i hela länet, men också utomläns, i Värnamo och mot Blekinge. Sida 4 av 16

5 Visning av bildspel från ön Samos, under flyktingsituationen, samt filmvisning från olika räddningssituationer under motsvarande tid. Vad hände i Grekland? Det var till Grekland många flyktingar flydde, utan sjövana, i sjöodugliga, överfulla båtar, utan fungerande räddningsvästar från Turkiet och mot de farliga, vassa och branta klipporna på Samos startade ett stort projekt i Norden, efter att 3-årige Alan Kurdis tragiskt drunknat under flykten. Projektet Sjöräddningssällskapet/Gula båtarna inleddes, och efter 1 dygn sökte man frivilliga sjöräddare där man redan inom 1 timme hade 300 frivilliga! På några veckor fanns besättning och båtar på plats i Medelhavet. Sjöräddningssällskapet har räddat över liv i det Egeiska havet, utanför Samos. Redan under första insatsen tas 145 flyktingar ombord på sjöräddningsbåtarna, och ytterligare 47 guidas till säker plats. Det året flydde totalt 1 miljoner människor över haven, varav drunknade i Medelhavet. Det har varit fortsatt många drunknade och saknade, under 2016 och även nu i inledningen av år Drygt medlemmar stödjer Sjöräddningssällskapets verksamhet. Sjöräddningssällskapet bygger på frivillighet, på medlemsavgifter, donationer och testamenten. För att stödja verksamheten, ge gärna bidrag till Plusgiro alternativt Bankgiro Sida 5 av 16

6 TIDIGA INSATSER FÖR ASYLSÖKANDE REGELVERK, BIDRAG OCH NULÄGESANALYS Fredrik Ottosson, Länsstyrelsen Fredrik inleder med att detta strategiska samtal har flera syften, med information och samtal kring viktiga frågor och hur kan vi arbeta tillsammans? Tidiga insatser för asylsökande är ett nytt samordningsuppdrag för länsstyrelserna som ersätter den organiserade sysselsättningen som Migrationsverket samordnade fram till årsskiftet. Regeringen pekar på att insatserna ska vara etableringsfrämjande. Målgrupp: Vuxna asylsökande (från 18 år-) i anläggningsboende och eget boende samt personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende Länsstyrelsens roll i tidiga insatser för asylsökande: Samordnande aktör, stödja utförare av insatser, hålla information tillgänglig för Migrationsverket och allmänheten om tidiga insatser, disponera och betala ut medel samt följa upp. NY WEBBPLATS Fredrik ber alla att informera om de olika tidiga insatserna för asylsökande via webbplatsen Detta är en webbplats som länsstyrelsen i dialog med länets kommuner och efter förslag från ett antal frivilligorganisationer utvecklade efter flyktingsituationen hösten Det fanns ett behov av en gemensam webbplats, där alla kommuner, myndigheter, organisationer, samfund, föreningar med flera kan annonsera om insatser för Sida 6 av 16

7 asylsökande och nyanlända. Genom denna webbplats kan vi alla, parter och de asylsökande, därför också få en överblick över alla erbjudna tidiga insatser och kan samtidigt hänvisa den asylsökande till aktiviteter via denna webbplats. DIGITALT SPRÅKINLÄRNINGSVERKTYG Digitalt språkinlärningsverktyg är under utveckling, och samordnas i landet via Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det digitala språkverktyget kommer att lanseras i april, och nås via Det består av delarna Börja träna svenska själv, Fortsätta träna svenska själv, Träna svenska med andra samt Översättningar och ordlistor allt finns tillgängligt på ett flertal olika språk. ANDRA MYNDIGHETSUPPDRAG INOM TIDIGA INSATSER Även andra myndigheter har fått uppdrag, som Folkbildningsrådet (fördela medel till studieförbund och folkhögskolor, med Svenska från dag 1 och Vardagssvenska), Arbetsförmedlingen (tidig kompetenskartläggning av asylsökande, via app) och Migrationsverket (information till asylsökande om aktiviteter, reseersättning samt samverkan med andra aktörer som genomför insatser för asylsökande). Reseersättning har ungefär 3 månaders handläggningstid hos Migrationsverket, och lämnas till Folkbildningsrådets aktiviteter och till tidiga insatser, där kollektivtrafik finns. Där kollektivtrafik saknas, kan resor ingå i ansökan till länsstyrelsen om medel för tidiga insatser. VILKA DELAR OMFATTAR TIDIGA INSATSER? Svenska Svenska samhället och arbetsmarknaden Jämställdhet Hälsa Barnperspektivet Kompetenskartläggning (AF) Egenmakt STATSBIDRAGET, SFS 2016:1364 Vilka kan söka? Ideella föreningar ( 7) föreningen måste ha bedrivit verksamhet i Sverige i minst ett år Vad för insatser? ( 3) insatser till personer som fyllt 18 år, som främjar hälsa, kunskaper i svenska, samhället och arbetsmarknaden, som är avgiftsfria men inte praktikverksamhet. Exempel på kostnader: Kostnader för aktiviteten till den asylsökande normalt ej till utrustning eller OH-kostnader. Bidrag till resa till aktivitet om inte kollektivtrafik finns. Ej dubbelfinansiering men samfinansiering (dvs. inte bidrag om t.ex. Folkbildningsrådet också finansierar samma insats). Sida 7 av 16

8 Högst ettåriga ansökningar inte längre perioder pga. föränderlig omvärld vad gäller antal asylsökande inte en summa per person/tillfälle och beslutet går inte att överklaga. Regeringen har för år 2017 totalt lämnat 135 miljoner kronor till landets 21 länsstyrelser för tidiga insatser för asylsökande. Av dessa 135 miljoner kronor kommer 80 miljoner kronor att fördelas ut på de 21 länen, medan 55 miljoner kronor går till nationella insatser. En första utlysning av medel för de nationella insatserna görs under våren, med sista ansökningsdatum 15 maj och en andra fördelning görs i juli, följt av en eventuellt ny utlysning i länen. 20 mars utlysning av medel i Kronobergs län. Något sista datum för ansökan är ännu inte bestämt, utan detta vill vi att ni alla deltagare tycker till om. Därför diskuterar vi det i workshop! Efter sista ansökningsdatum, kommer länsstyrelsen att fatta beslut inom en månad. NULÄGESANALYS Statistik vuxna asylsökande, från juni 2015 till januari 2017 viktigt att bära med sig att vi arbetar med en målgrupp som förändras i antal. Vi kan inte vara säkra på exakt hur många asylsökande som finns i landet, i länet eller i berörd kommun vid olika tidpunkter. Det pågår en avveckling inom de tillfälliga asylboenden, vilket även görs i länet efter a.k. avvecklingsbeslut. Parallellt finns ett antal s.k. tilldelningsbeslut inför ramavtal till motsvarande anläggningar. Först ska dock besiktning göras, och eftersom nya avtal endast tecknas på 6 månader, kanske entreprenören inte vill teckna nytt avtal. Sida 8 av 16

9 IAKTTAGELSER Fredrik berättar om de iakttagelser han noterat sedan hösten 2016, om aktiviteter för asylsöknde. Dessa är spridda i hela länet, och aktiviteter finns i alla tätorter med fler än 15 asylsökande. Det är en variation i utbud mellan orter, och beroende på hur många organisationer som är aktiva. Kommunernas engagemang ser olika ut med insatser via bibliotek, träffpunkter m.m. Det är en utmaning att nå ut till de asylsökande i eget boende, vilket lyfts fram av flera organisationer. Detta eftersom Migrationsverket inte får lämna ut deras personuppgifter. Fredrik lovar stöd från länsstyrelsen, med att statistiskt få fram underlag för såväl asylsökande i anläggningsboende och olika boendeformer där som i eget boende. VAD KAN UTVECKLAS MED HJÄLP AV STATSBIDRAGET? Olika exempel vad statsbidraget kan användas till dvs. vad organisationer kan söka medel för: Cirklar i svenska som komplement till de som ges med stöd av Folkbildningsrådet Olika typer av samhällsinformation Information om svenska arbetsmarknaden Föräldrastöd Insatser för att främja hälsa Hälsokommunikation Efter information om tidiga insatser för asylsökande, är det dags för workshop. Resultaten av de fem olika workshopgrupperna visar följande: WORKSHOP WORKSHOP GRUPP 1 SAMVERKAN OCH SAMORDNING Vad är främsta syftet med ökad samverkan och samordning? Att inte dubbelarbeta. Alla behöver inte springa på samma boll. Bra att det finns många aktörer men aktiviteterna behöver inte ske på samma tid. Undvika stuprör (t.ex. Rädda Barnen som har sin läxhjälp, kan man lägga ihop med en kompletterande verksamhet som Röda Korset har). Kommunens roll kan just handla om att samordna det lokala perspektivet, sprida information, stödja med hjälp av t.ex. lokaler m.m. Många insatser behövs för att lösa integrationsutmaningen. Kommunen kan t.ex. hjälpa till med innehållet. Det kan vara svårt för en förening att nå fram, kommunen kan bistå med information. Bra om kommunerna bjuder in till den typen av aktiviteter. Frivilligorganisationerna vet inte alltid vilka aktiviteter som finns och vad som görs, bra om kommunen bjuder in till det. Idrottsföreningar är ofta inte med i den här typen av dialoger (i alla fall på den här lokala/ regionala nivån). Lessebo kommun upplever att idrottsföreningarna har svårt att Sida 9 av 16

10 räcka till, har inte tillräckligt med ledare. Målgruppen är de som kan bli volontärer, ledare. Statliga medel bidrar till projekt som ofta är kortsiktiga. Bättre med projekt som är mer långsiktiga, som man kan växla upp med hjälp av t.ex. kommunen. Vinst med samordning, att se helheten för individen, och inte inrikta sig på aktiviteter samma klockslag, utan sprida detta. Många olika insatser behövs veta vad andra jobbar med! Har byggt upp en struktur på ett ställe, hjälpa till om hen flyttar eller byter anläggningsboende. Vad bör vara föremål för samverkan/samordningen? Hur känna till medlen, länka ihop väletablerade med nya föreningar. Vilka former/forum bör finnas? Regionalt lokalt? Beroende på vilka behov som finns så kan man se vilka behov av aktiviteter som ska erbjudas. Ett delspår är vad ideella organisationer kan leverera, ett annat kan vara vad myndigheter t.ex. kan erbjuda. Ideella organisationer kan bjuda in professionella till sina aktiviteter. Länsstyrelsen kan vara en del av det med, en form av kanal som har en helhetsbild över vilka aktiviteter som finns i vårt län. Information (nulägesbilden) bör finnas tillgänglig. Samordning och planering om insatser ha en helhetsbild som kan presenteras via länsstyrelsen t.ex. AF:s app, bra för frivilligorganisationerna att se vilka kompetenser som finns, knyta till sig arbetsgivare. Vilka möjligheter finns att använda informationen som finns från appen? Sprida information om appen bra om det görs via t.ex. Insatser som har getts i ankomstboendekommunen hur sprider sig den informationen i sin nya kommun (nya boendet)? Kan detta samordnas? Kunskapsutbyte behövs dela med sig (kunskapsallians). Hur lång tid behövs för ansökan om statsbidrag? Svårt avgöra, hänger ihop med utlysning av andra medel, s.k. 37a. Hänger också ihop med hur omfattande mallarna är. WORKSHOP GRUPP 2 INSATSERNA Vad för sorts insatser ska prioriteras? Svenska, men inte skrivbordsvenska, tala svenska med svenskar. Lära sig sitt eget hemspråk, om personen är analfabet. Arbetsförberedande insatser, där man talar svenska men också har nytta av arbete. Hälsa, inklusive idrott. Insatser för att stärka deras personvärde. Vad för viktiga insatser saknas idag? Allt saknas, förutom tak över huvudet inklusive psykosocialt stöd och svenska från en landsman. Egentligen har de inte fått något hittills så varje sak räknas. Var finns utvecklingspotential? Kvalitet, mängd, geografisk spridning. Mindre skrivbordsutbildning, mer tala. Mer utbildning i mer kreativ miljö, face to face. Fundering: Hur får man civilsamhället involverade? Hur kommer svenskar- Sida 10 av 16

11 na dit, till språkcaféer etc. Att företag erbjuder anställda delta i språkcaféer på sin arbetsplats. Som friskvårdstimme, frivilligt, lyftes som förslag. Hur lång tid behövs för ansökan om statsbidrag? Vet inte. WORKSHOP GRUPP 3 HUR BÖR LÄNSSTYRELSEN STÖDJA VERK- SAMHETERNA? Vad behöver er organisation stöd med? Samordning, information, kunskap, kommunikation. Svårt att nå asylsökande när de pytsas ut över länet. Viktigt att Migrationsverket eller Länsstyrelsen visar och förklarar hur de asylsökande kan använda så att de asylsökande förstår. Viktigt att syns på en skärm inne på Migrationsverket det ska den göra i Växjö! Toppenbra om organisationer kan ringa och få reda på var asylboenden finns, vilka aktiviteter som pågår där, beviljade insatser och vad dessa innebär dvs. hjälp med kartläggning. Kan Länsstyrelsen hjälpa till att göra en kartläggning över var de asylsökande finns? Gärna på bynivå! Dessutom att nå fram till de asylsökande, att nå dem i eget boende också! Behövs en länk till målgruppen! Hjälpa till att informera om och synka så att man inte gör samma insatser på samma ställe. Viktigt att länsstyrelsen känner till detta så man till exempel kan ringa och kolla vart saker är på gång. På det sättet kan man nå så många som möjligt. Det gör också att det blir lättare för organisationer att rikta sina insatser till platser där inte så mycket görs. Frågor organisationerna behöver få svar på: Var finns asylsökande? Vilka är ABO och EBO? Vart behövs insatser? Når informationen fram? Hur skulle detta kunna ges? Via samt annat stöd via länsstyrelsen. Vad vill de asylsökande ha för insatser? Mycket angeläget att veta! Viktigt att informa-tionen finns tillgänglig men också att följa upp om informationen verkligen går fram! Kan fokusgrupper ge svaret? Hur lång tid behövs för ansökan om statsbidrag? Räcker med en månad men beror ju helt på hur stort projekt man tänker sig. WORKSHOP GRUPP 4 HUR SYNKAR VI IHOP TIDIGA INSATSER MED ETABLERINGSARBETET? Hur får vi insatser som på bästa sätt förbereder inför SFI och samhällsorientering? Nivågruppering vore bra. Är det möjligt? Fråga som väcktes i gruppen: Varför kan personerna inte få läsa SFI under asyltiden? Då skulle vi inte behöva diskutera synkning. Samtidigt är regeringens beslut ett annat, och det får vi Sida 11 av 16

12 acceptera. Viktigt att utbildningen och insatserna sker professionellt, att tekniken är med t.ex. appar med lära till självlära. Vad vet den asylsökande om platsen den kommit till? Ingenting oftast, och här kan vi dra nytta av verksamheterna som kommunerna håller i, t.ex. Landningsbanan där barnen och deras föräldrar samlas för en kortare introduktionstid. Här ges också hälsoinformation. Hur kan kommunerna bidra i arbetet med tidiga insatser? Skulle uppdraget vara att läsa SFI, och skulle kommunerna kunna återsöka medel för kostnader för att sätta betyg/godkänna SFI för asylsökande, så skulle kommunerna göra det! Men, nu är uppdraget något annat, med undervisning i svenska. Här är det viktigt med demokratiska rättigheter dvs. att använda verktygen som finns, inom bl.a. samhällsorienteringen. Att använda kompetenserna vid den nya Mötesplatsen i Växjö, där både kommun och berörda myndigheter möter den nyanlände, vore också en god idé, för möte med de asylsökande. Mötesplatsen startar dessutom också inom kort upp mobil verksamhet i Lessebo och Uppvidinge. Hur bör vi samarbeta inom ramen för den tidiga kompetenskartläggningen? (dvs. appen) Genom att individen lägger in all information så kan kommunerna efter att personen fått uppehållstillstånd få en aktuell bild av personens bakgrund och förutsättningar. Hur lång tid behövs för ansökan om statsbidraget? Informationen måste först nå dem som ska arrangera insatserna. Är ansökan enkel bör detta gå snabbt. Angeläget att stöd vid skrivande finns hos länsstyrelsen, och även vägledning digitalt. Svårt veta hur lång tid det behövs för ansökan, eventuellt räcker en månad. Samtidigt har ideella föreningar möten en gång/månad så logistiken här blir svår. WORKSHOP GRUPP 5 JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Hur får vi till att kvinnor och män deltar i insatser på lika villkor? Kvinnan kan känna sig bunden till barnen, dvs. en parallell verksamhet för barn vore idealt samverkan kan här behövas mellan organisationer. Diskutera vad är hemarbete. De individuella problemen ska stå i fokus. Dessa ska identifieras, och aktiviteter och lösningar ska anpassas därefter. Värderingar i Sverige ska diskuteras så tidigt som möjligt, men också krav från arbetsgivare på t.ex. körkort och svenska språket. Hur får vi till att kvinnor och män deltar i samma utsträckning? Att få mannen att låta kvinnan delta, är en angelägen insats här. Kvinnor kommer i större utsträckning där barn inkluderas i insatsen. Det finns en stark koppling mellan kvinna - barn, där kvinnor känner sig bunda av att vara med barnen. Det behövs därför en parallell verksamhet för barnen, med barnomsorg. Att t.ex. erbjuda insatser på förmiddagar, om barnen då är i förskola, är en lösning. Här kan samverkan ske mellan organisationer, med en organisation som anordnar Sida 12 av 16

13 aktiviteten för vuxna samtidigt som barnen deltar i annan verksamhet. Att ge barnomsorg som alternativ och stötta att ta den möjligheten är viktigt för att få kvinnor och män att delta i samma utsträckning. Länsstyrelsen kan här samtidigt göra följande: Nå fram till eget boende, kart-lägga var de (asylsökande) bor samt synka så att inte alla aktiviteter hamnar i samma lilla by. Bra dessutom om man kan ringa till länsstyrelsen och få veta var bor det många asylsökanden, och var det inte finns aktiviteter. Vilka erfarenheter har ni av aktiviteter riktade till det ena könet? I dagsläget är erfarenheterna att asylsökande har praktik, och i stort sett bara männen deltar. Detta gäller även i etableringen, där 97 procent av alla praktikplatser från Arbetsförmedlingen tilldelats män. Viktigt därför med tidiga insatser på lika villkor till alla! Samtidigt angeläget att uppmärksamma tilldelning och diskussionen. Samarbete med Rotary lyfts, med utflykt för asylsökande kvinnor. Att få godkännande att inkludera män i en kvinnosatsning (ex. projektledare), samt få män i kvinnornas liv att godkänna. Jämställdhetsprojekt med mänskliga rättigheter på individnivå och där hemarbete ses som arbete. Definierad kvinnogrupp finns också erfarenhet av. Hur lång tid behövs för ansökan om statsbidrag? Så tidigt som möjligt, en månad från ansökan, med en månads granskning. Angeläget att ansökan anpassas efter detta, med en månads skrivarbete respektive en månads handläggning. Efter redovisning från varje workshopgrupp bjöds det på mingelbuffé! Sammanställt av Gisela Andersson, Länsstyrelsen Sida 13 av 16

14 DELTAGARE Namn Peter Sand Olof Ivarsson Alex Ajlec Johanna Buchalle Jenny Rydhammer Gregory Golding Lars-Åke Egerbo Maria Skoglund Ingmar Svensson Haamud Shire Annika Thelin Marielle Sundler Camilla Thure Camilla Gustavsson Anne Karlsson Sanna Fredhage Annelie Ingmar Gisela Andersson Carin Karlsson Kasia Musial Lilja Ingrid Burman Anders Flanking Fredrik Ottosson Torun Israelsson Annie Lovelind Magnus Petersson Liselott Karlsson Bodil Edvardsson Anette Johannesson Mikael Daag Britta Lindberg Nils Inngul Jonas Karlsson Anna Lena Aronsson Magdalena Swahn Jenny Herz Ola Sennehed Helena Lundholm Annika Stacke Jonas Löhnn Novin Mesbah Företag/organisation ABF Kronoberg ABF Södra Småland Arbetsförmedlingen Växjö Arbetsförmedlingen Ljungby/Värnamo Arbetsförmedlingen Växjö Arbetsförmedlingen Växjö Erikshjälpen Folkuniversitetet Funkibator Ibn Rushd Individuell Människohjälp Internationella vänner Lessebo kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Ljungby kommun Ljungby kommun Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Macken Växjö Ekonomisk Förening Medborgarskolan region Öst Migrationsverket NBV Sydost Region Kronboerg Region Kronoberg Rädda Barnen region syd Sensus studieförbund Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet Smålandsidrotten Studieförbundet Bilda Sydöst Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan Svenska kyrkan Svenska kyrkan Svenska kyrkan, Växjö stift Svenska Röda Korset Sida 14 av 16

15 Mikael Jeansson Stefan Johansson Bertil Eriksson Maria Estling Vannestål Per Sandberg Cecilia Jonsson Jessica Karlsson Viktor Lundin Selin Hult Tingsryds kommun Tingsryds kommun Ulriksbergskyrkan i Växjö Vi är Växjö (Facebookgrupp) Växjö kommun Växjö kommun Växjö kommun Växjö Rödakorskrets Älmhults kommun Sida 15 av 16

16