Länsstyrelsernas återrapportering av uppdrag 43 enligt regleringsbrevet för 2017

Transkript

1 Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Länsstyrelsernas återrapportering av uppdrag 43 enligt regleringsbrevet för Inledning Sammanfattning Förutsättningar för insatser under asyltiden omstruktureringar i boendeverksamhet för asylsökande Lägesbild över befintlig TIA-verksamhet för målgruppen Geografisk spridning av insatser Spridning mellan olika insatsområden Insatser som syftar till att främja kunskaper i svenska Insatser som syftar till att främja kunskaper det svenska samhället Insatser som syftar till att främja kunskaper om den svenska arbetsmarknaden Insatser som syftar till att främja hälsa Anordnare av insatser Deltagande i insatser och hinder för deltagande Frekvens i deltagande Kvinnors och mäns deltagande i insatser Hinder för deltagande Planerad verksamhet för målgruppen Statsbidrag för anordnande av insatser Inkomna ansökningar Huvudsakliga anordnare Utveckling och spridning av digitala verktyg för svenska, samhällsinformation och komptenskartläggning Informationsinsatser till målgruppen om möjligheten att delta i tidiga insatser Samlad bedömning (17)

2 1. Inledning Länsstyrelserna har fått regeringens uppdrag att samordna och koordinera arbetet med tidiga insatser för asylsökande (TIA) i hela landet. De förordningar som styr uppdraget trädde i kraft den 1 februari Med tidiga insatser avses insatser och aktiviteter riktade till vuxna asylsökande eller till personer som har uppehållstillstånd men bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på anvisning om kommunplacering. Syftet med insatserna är att påskynda etableringsprocessen och samtidigt göra väntetiden, som uppstår då asylansökan prövas, mer meningsfull. Länsstyrelsen ska verka för en jämn fördelning av likartade insatser i hela landet med utgångspunkt i regionala och lokala förutsättningar, att tillgången på insatser för asylsökande m.fl. motsvarar det behov som finns i länet och att målgruppen har möjlighet att delta, samt att kvinnor och män kan delta i insatser på lika villkor och i samma utsträckning. Denna rapport innehåller en redovisning av uppdrag 43 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017: Länsstyrelserna ska senast den 16 juni 2017 lämna en samlad rapport till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) för samtliga länsstyrelser med en lägesbild över befintlig och planerad verksamhet med insatser för asylsökande m.fl. och en bedömning av i vilken utsträckning den aktuella spridningen av och tillgången till tidiga insatser är ändamålsenlig. 2. Sammanfattning Länsstyrelserna ska verka för en jämn fördelning av likartade insatser för asylsökande i hela landet och att tillgången på insatser motsvarar de behov som finns i länen. I samtliga län bedrivs insatser för målgruppen, främst koncentrerat till kollektiva boenden såsom upphandlade tillfälliga anläggningsboenden eller anläggningsboenden som drivs av Migrationsverket. Ett relativt stort utbud av insatser som även riktar sig till egenbosatta återfinns också i större städer. De stora skillnaderna i utbud av insatser kan inte enkelt spåras till olika län utan snarare kopplas till olika boendeformer, koncentration av asylsökande samt större/mindre orter. Aktuella utmaningar för uppdraget är de pågående omstruktureringarna i boendeverksamheten som sker till följd av det minskade antalet asylsökande i landet. Konsekvenserna av avvecklingen av tillfälliga boenden och omflyttningen av asylsökande är bland annat att anordnarna av tidiga insatser fått allt svårare att nå målgruppen med aktiviteter. Faktorer som ohälsa, fortsatt långa handläggningstider och ett snävt utbud av insatser innebär svårigheter att motivera deltagare i att delta i aktiviteter. Osäkra prognoser, kortsiktighet och omfattande 2(17)

3 strukturella förändringar innebär stora utmaningar för planeringen av tidiga insatser. Spridningen av tidiga insatser fördelat på de olika insatsområdena är ojämn. Tillgången till insatser för målgruppen är störst när det gäller svenska och samhällsinformation, mindre när det gäller hälsofrämjande insatser och avsevärt mindre när det gäller arbetsmarknadsinriktade insatser. Utifrån vad som erbjuds idag inom befintlig verksamhet för asylsökande finns det således ett behov av att utveckla utbudet av insatser inom områdena arbetsmarknad och hälsa. Undantaget folkbildningens verksamhet finns ingen strukturerad information om asylsökandes deltagande i aktiviteter. Det är ett rimligt antagande att ca procent av den totala målgruppen nås av någon insats under asyltiden. I likhet med insatser under etableringstiden rapporterar många län om oskäliga könsskillnader i deltagandet och kunskapen behöver öka kring hur jämställdhetsarbete praktiskt kan bedrivas som bäst främjar kvinnors deltagande utan att befästa traditionella könsroller. Bland de huvudsakliga anordnarna av insatser märks i första hand studieförbund, folkhögskolor, trossamfund och Röda Korset som organisatörer av strukturerade och återkommande insatser för asylsökande. Få kommuner gör större riktade insatser för målgruppen men står däremot ofta för en infrastruktur för civilsamhällets insatser genom lokaler, ekonomiskt stöd till föreningar m.m. De ekonomiska villkoren spelar stor roll för civilsamhällets och andra organisationers möjligheter att anordna insatser för målgruppen. De statsbidrag som fördelas av länsstyrelserna och Folkbildningsrådet möjliggör fler aktiviteter, med bättre geografisk spridning och inom flera insatsområden. Bland de anordnare som ansökt om statsbidrag återfinns främst större organisationer som har kapacitet, resurser och kompetens för att kunna bedriva verksamhet och göra en ansökan om bidrag. Dock kan länsstyrelserna se att statsbidraget breddat mångfalden av aktörer. Den geografiska spridningen bland inkomna ansökningar är stor och länsstyrelserna kommer i sin prövning att ta stor hänsyn till spridning av insatser till orter och områden där det för närvarande inte finns så många aktiviteter. Detta kan på sikt bidra till en mer ändamålsenlig spridning av insatser, såväl geografisk som mellan olika insatsområden. 3. Förutsättningar för insatser under asyltiden omstruktureringar i boendeverksamhet för asylsökande Boendestrukturen för asylsökande har genomgått kraftiga förändringar under det senaste halvåret till följd av det minskade antalet asylsökande som kommer till 3(17)

4 landet. Ca platser i tillfälliga anläggningsboenden (ABT) beräknas avvecklas under 2017 vilket berör samtliga län men i olika utsträckning. Handläggningstider, omflyttningen av asylsökande inom EU samt överflyttningen av ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år eller skrivs upp i ålder från kommunernas boende till Migrationsverket är några faktorer som kan komma att påverka avvecklingstakten. I samband med stängningen av tillfälliga anläggningsboenden har många län noterat att antalet asylsökande i eget boende ökat till följd av att asylsökande inte valt att flytta till annan ort där Migrationsverket erbjudit plats i boende. En ökning av antal asylsökande i eget boende bekräftas också av Migrationsverket prognos 1. Tabellen nedan visar en översikt över inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per den 11 juni 2017: Län ABE ABT ABK EBO ÖVR totalt varav barn varav vuxna Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland V:a Götaland Örebro Östergötland Totalt Förkortningar: ABE anläggningsboende, externt ABK anläggningsboende, korridor ABT anläggningsboende, tillfälligt EBO eget boende ÖVR boenden för ensamkommande barn, in- och utreseboenden, förvar m.m. 1 Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos, 26 april 2017, s.54 4(17)

5 Konsekvenserna av avvecklingen av tillfälliga boenden och omflyttningen av asylsökande är flera. Många tillfälliga boenden har inte kunnat erbjuda eget hushåll med matlagning och därtill haft en rad andra nackdelar som gör att omflyttningen till lägenhetsboende (ABE) är att föredra. Till de negativa konsekvenserna hör dock att arbetet med att erbjuda tidiga insatser under asyltiden försvåras i flera avseenden. Många insatser för målgruppen har varit koncentrerade till tillfälliga anläggningsboenden där lokaler kunnat lånas för verksamheten och där man lätt kunna nå och rekrytera deltagare till aktiviteterna. En effekt av boendeavvecklingen är därför att organisationerna fått allt svårare att nå målgruppen med insatser och svårare att hitta lokaler för sina aktiviteter. På vissa orter är antalet asylsökande så få att det inte är meningsfullt att bedriva gruppverksamheter. I dessa fall blir möjligheten eller svårigheten att få målgruppen att pendla till orter i närområdet istället fokus för arbetet. Organisationer från civilsamhället rapporterar också att omflyttningen av asylsökande tillsammans med faktorer som ohälsa, fortsatt långa handläggningstider och ett snävt utbud av insatser innebär svårigheter att motivera deltagare i att delta i aktiviteter. Ett vikande mottagande och avveckling av boenden ger också sämre möjligheter för organisationer i civilsamhället att mobilisera volontärer och rikta om insatser till nya orter. Som en följd av avvecklingen av platser för asylsökande har också Migrationsverket påbörjat ett omställningsarbete och en neddragning av sin verksamhet. Lokal närvaro och ett fungerande samarbete med Migrationsverket är en förutsättning för att lyckas väl i arbetet med att erbjuda insatser under asyltiden. Länsstyrelserna ser därför en angelägen fråga i hur Migrationsverkets omställningsarbete planeras för att säkerställa att resurser finns kvar för att kunna möta behov av samverkan lokalt och på länsnivå. Sammanfattningsvis kan sägas att ett mottagandesystem som präglas av osäkra prognoser, kortsiktighet och omfattande strukturella förändringar innebär stora utmaningar för förutsättningarna för att bygga upp eller bedriva verksamhet kring tidiga insatser. Samtidigt gör inte minst civilsamhället stora insatser för att ge en meningsfull tillvaro för målgruppen under asyltiden och är flexibla i att anpassa verksamheten till nya förhållanden. 4. Lägesbild över befintlig TIA-verksamhet för målgruppen 4.1 Geografisk spridning av insatser Arbetet med att kartlägga insatser som bedrivs för målgruppen innehåller flera svårigheter som gör att lägesbilden till viss del är förenklad och allmänt hållen: 5(17)

6 a) många insatser sker oorganiserat utanför traditionellt föreningsliv och är svåra att mäta b) aktiviteter som anordnas av civilsamhället har ofta en odefinierad målgrupp och är öppna för alla c) definitionerna av vad som till exempel är en hälsofrämjande insats eller samhällsinformation är vida och tolkas olika av organisationerna d) mångfalden av föreningar är svår att heltäckande inrymma i en kartläggning Sverige har ca ideella föreningar och därtill tillkommer andra organisationer som också gör insatser för målgruppen e) deltagande i insatser är frivilligt och innefattar sällan någon närvarorapportering vilket gör det svårt att mäta deltagande Med dessa förbehåll presenterar dock de 21 länsstyrelserna en samstämmig bild över tillgången till olika insatser under asyltiden. I samtliga län bedrivs insatser för målgruppen och de stora skillnaderna i utbud av insatser kan inte enkelt spåras till olika län utan snarare kopplas till olika boendeformer, koncentration av asylsökande samt större/mindre orter. Många av de insatser som bedrivs är koncentrerade till kollektiva boenden såsom upphandlade tillfälliga anläggningsboenden eller anläggningsboenden som drivs av Migrationsverket. Ett relativt stort utbud av insatser finns också i större städer. Där civilsamhället är mer kraftfullt organiserat med anställda eller arvoderade tjänstemän/ledare erbjuds fler insatser. Till organisering hör också möjligheten att få tag på lokaler, volontärer och ledare för aktiviteterna. Möjligheten att nå målgruppen med information om insatser och att målgruppen också har möjlighet att delta i insatserna är större på orter med olika former av kollektiva anläggningsboenden. Ofta har insatser erbjudits i lokaler på boendet eller i nära anslutning till boendet. Det är i de större städerna som det finns störst variation i det utbud som erbjuds för att möta individernas olika behov. Inte desto mindre bor många asylsökande i lägenheter eller andra boenden i glesbygdsområden där utbudet av insatser ofta är begränsat och där möjligheterna att pendla med kollektivtrafik för delta i insatser på närliggande orter är små. Länsstyrelserna noterar att kommunerna i vissa glesbygdslän tar en mer aktiv roll i arbetet med tidiga insatser för att till exempel stödja civilsamhällets organisering och några fall även anordna egna aktiviteter till målgruppen. 4.2 Spridning mellan olika insatsområden Spridningen av tidiga insatser fördelat på de olika insatsområdena ska främja kunskaper i svenska, svenska samhället och arbetsmarknaden samt hälsa är ojämn. Tillgången till insatser för målgruppen är störst när det gäller svenska och samhälls- 6(17)

7 information, mindre när det gäller hälsofrämjande insatser och avsevärt mindre när det gäller arbetsmarknadsinriktade insatser. Nedan följer fördjupade kommentarer inom respektive område Insatser som syftar till att främja kunskaper i svenska Merparten av insatser som rapporteras inom området svenska faller inom folkbildningens aktiviteter. Studieförbund och folkhögskolor har med bred geografisk spridning kunnat erbjuda insatser i svenska (många gånger integrerat med samhällsinformation) till en stor andel av målgruppen. Enligt uppgifter från Folkbildningsrådet 2 bedrev studieförbunden insatser i svenska/ samhällsinformation under första kvartalet 2017 i 237 kommuner i landet, fördelade på samtliga 21 län och med totalt unika deltagare. Verksamhet har också kunnat erbjudas asylsökande via folkhögskolor i 78 kommuner fördelat på samtliga 21 län om totalt deltagarveckor (en deltagarvecka motsvarar fem dagars heltidsstudier för en deltagare). Statistik över könsfördelningen hos deltagarna visar att andelen kvinnor var något högre än i målgruppen som helhet. Trots spridningen av folkbildningens insatser i svenska är antalet timmar som varje deltagare får tillgång till mycket begränsat i förhållande till den långa asyltiden. Deltagarna själva lyfter önskemål om att kunna nå större progress i språket och läsa mer svenska utan att behöva gå om samma kurs hos olika utbildningsanordnare. 3 De statsbidrag som fördelats av Folkbildningsrådet räcker inte för att möta efterfrågan och i flera län har folkbildningens aktörer redan under första halvåret 2017 förbrukat fördelade medel för svenskundervisning. Utöver folkbildningens insatser i svenska finns även en stor spridning av andra initiativ för att språkinlärning, t ex språkcaféer, språkvänsverksamhet, språkinlärning via sång, teater samt olika digitala plattformar för språkinlärning. Länsstyrelserna fick 2016 ett uppdrag att ta fram och tillhandahålla digitala språkinlärningsverktyg på portalen På portalen finns nu publicerat såväl digitalt övningsmaterial som filmer, ordlistor m.m. Webbverktygen kan fungera som bra komplement till annan språkundervisning eller användas av den som av olika anledningar inte kan delta i svenskundervisning och vill studera hemma. Personer som har ett uppehållstillstånd men bor kvar i Migrationsverkets anläggningsboenden har rätt att studera sfi i kommunen. 31 januari 2017 upphörde dock kommunernas möjlighet att få statlig ersättning för studier vilket 2 Kvartalsstatistik från Folkbildningsrådet, första kvartalet Folkbildning med asylsökande Folkbildningsrådet s.47 7(17)

8 medfört att målgruppen i större utsträckning också hänvisas till kurser i svenska som erbjuds av civilsamhällets organisationer Insatser som syftar till att främja kunskaper det svenska samhället Många insatser som sker inom fältet kunskaper om det svenska samhället integreras i folkbildningens insatser, se ovan. Utöver detta anordnar en mängd aktörer riktade insatser när det gäller kunskap om rättigheter och skyldigheter i Sverige inom områden som privatekonomi, trafikfrågor/körkort, lag och rätt, föräldrastöd m.m. Myndigheter och organisationer har senaste åren gjort stora satsningar på att tillgängliggöra samhällsinformation på olika språk via webbsidor. En samlad ingång till samhällsinformation är portalen som drivs av länsstyrelserna. Portalen innehåller samhällsinformation på tio olika språk och har ca besökare per månad. Portalen används även av många utbildningsanordnare som undervisar i samhällskunskap eller liknande samt i språkundervisning, se ovan Insatser som syftar till att främja kunskaper om den svenska arbetsmarknaden De kartläggningar som gjorts i länen visar att de insatser som anordnas för asylsökande i ganska låg grad har ett fokus som syftar till att stärka kunskaperna om den svenska arbetsmarknaden. I delar integreras frågor om arbetsmarknaden inom ramen för den samhällsinformation och svenskundervisning som ges till målgruppen men den generella bilden är att insatser med inriktning arbetsmarknad är ett stort utvecklingsområde. Vissa organisationer bedrev fram till årsskiftet mer aktiva insatser kopplat till arbetsmarknad via framförallt praktikplatser. I samband med att Migrationsverkets arbete med praktikplatser avvecklades och relaterade frågor om ansvar, försäkringar m.m. inte fått någon ny ansvarig myndighet har detta arbete dock i stort sett upphört. Några kommuner, landsting och yrkesföreningar har dock fortsatt en aktiv roll i arbetsmarknadsfrågor när det gäller att framförallt tidigt fånga upp asylsökande med kvalificerad utbildning inom bristyrken. Arbetsförmedlingen lanserade under april månad kartläggningsverktyget jobskills.se som syftar till att kartlägga asylsökande utbildnings- och yrkesbakgrund redan under asyltiden. Genom ett aktivt arbete i hela landet via samordnare och s.k. kundresurser som arbetar uppsökande mot målgruppen förväntas verktyget få stor spridning. Länsstyrelserna bedömer att Arbetsförmedlingens kartläggningsarbete - utöver viktiga underlag till arbetsgivare och utbildningsanordnare - även kan ge andra organisationer incitament och inspiration att bedriva ett mer aktivt arbete i arbetsmarknadsfrågor riktade mot 8(17)

9 målgruppen. Svårigheten att göra praktik under asyltiden kvarstår dock som ett hinder i detta Insatser som syftar till att främja hälsa Hälsofrämjande insatser är ett brett spektrum som omfattar idrott och friskvård, friluftsaktiviteter, psykosociala stödinsatser, kunskapshöjande insatser om kost, motion, hälso- och sjukvård m.m. I de kartläggningar som genomförts av länen rapporteras hälsofrämjande insatser för målgruppen inte i lika stor utsträckning som insatser i svenska och samhällsinformation. Idrottsföreningar över hela landet bedriver ett viktigt arbete inom området men har framförallt en inriktning mot barn och ungdomar som i detta avseende inte är målgrupp för tidiga insatser. Tröskeln för att idrotta i organisationer som vuxen är högre och många i målgruppen är därför i ganska stor utsträckning hänvisade till spontanidrott. Simundervisning för vuxna bedrivs dock i många län och är en efterfrågad insats av målgruppen. Varianter av psykosocialt stöd genom samtalsgrupper, mötesplatser m.m. bedrivs i hela landet genom bland andra Röda Korset, Svenska kyrkan och andra trossamfund. Utbredd psykisk ohälsa hos målgruppen och stora behov av insatser för att på olika sätt möta detta lyfts unisont av de organisationer som möter målgruppen. Utöver riktade hälsoinsatser framhålls att regelbundna aktiviteter och social samvaro oavsett om det handlar om svenska, hälsa eller annat kan vara hälsofrämjande i sig och är viktiga för att bryta isolering och för att erbjuda miljöombyte. 4.3 Anordnare av insatser Bland de huvudsakliga anordnarna av insatser märks i första hand studieförbund, folkhögskolor, trossamfund och Röda Korset som organisatörer av strukturerade och återkommande insatser för asylsökande. Lokalt och regionalt finns en mängd andra aktiva aktörer såsom etniska föreningar, byaföreningar, kulturföreningar och idrottsföreningar. Många insatser för målgruppen sker också i annan form än traditionellt föreningsliv via Facebookupprop, enskilda volontärer och liknande. Få kommuner gör större riktade insatser för målgruppen men står däremot ofta för en infrastruktur för civilsamhällets insatser genom lokaler, ekonomiskt stöd till föreningar m.m. De insatser som kommuner själva anordnar handlar ofta om mötesplatser, informationstorg eller liknande samt i vissa fall praktikplatser. Bland andra offentliga organisationer som i vissa län gör insatser för målgruppen kan nämnas landstingen samt vissa lärosäten. 9(17)

10 4.4 Deltagande i insatser och hinder för deltagande Frekvens i deltagande Studieförbundens och folkhögskolornas insatser nådde 2016 ca 55 procent av målgruppen 4. Undantaget folkbildningens verksamhet finns dock ingen strukturerad information om asylsökandes deltagande i aktiviteter. I flera län har försök till uppskattningar av deltagandet gjorts via enkätundersökningar och dialogträffar med föreningar men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att närvaro sällan registreras eller att det är svårt att aggregera den närvaro som förs av enskilda anordnare. Det är ett rimligt antagande att ca procent av den totala målgruppen nås av någon insats under asyltiden men det är svårt att mäta deltagande i timmar och i enskilda insatser. Lokalt på enskilda orter och boenden kan deltagandet vara betydligt högre eller lägre Kvinnors och mäns deltagande i insatser Statistisk analys av deltagande fördelat på kön är svår att göra baserat på ovanstående antaganden. I likhet med insatser under etableringstiden rapporterar dock många län om oskäliga könsskillnader i deltagande både baserat på frekvens i deltagande och avseende vilken typ av insatser män respektive kvinnor deltar i. Generellt deltar kvinnor i lägre utsträckning i insatser än män (folkbildningens insatser är ett av undantagen, se ovan) och erbjuds också oftare könsuppdelade insatser och andra typer av insatser än män baserat på praktiska och traditionella samt i vissa fall fördomsfulla antaganden om vad kvinnor och män vill och kan delta i. Det finns en osäkerhet och vissa fall okunskap hos anordnare om hur jämställdhetsarbete praktiskt kan bedrivas och vilka konkreta åtgärder som bäst främjar kvinnors deltagande utan att befästa traditionella könsroller Hinder för deltagande Länsstyrelserna har i enkäter och dialoger med anordnare och målgrupp identifierat hinder för deltagande i insatser. Det i delar begränsade utbudet av insatser är ett hinder i sig. Med långa väntetider under asylprocessen behövs fördjupning och variation av insatser, vilket skulle kunna underlättas genom ökad samverkan och samordning mellan aktörer. Flera län, framförallt glesbygdslänen, ser dock att avsaknaden av kollektivtrafik mellan orter där asylsökande vistas gör samverkan svårare och medför att asylsökande inte får del av insatser i den omfattning som vore önskvärd. Åtgärder har vidtagits av Migrationsverket, länsstyrelserna och Folkbildningsrådet i samverkan för att förbättra hanteringen av reseersättning till deltagare i tidiga insatser. Länsstyrelserna har även möjlighet att i vissa fall bevilja statsbidrag för transportkostnader till anordnare som själva ordnar med transporter av deltagare utanför kollektivtrafiken. Dessa åtgärder kan bidra till 4 Folkbildning med asylsökande Folkbildningsrådet s.13 10(17)

11 bättre möjligheter att delta i insatser men löser inte grundproblematiken med avsaknad av en tillräckligt utbyggd kollektivtrafik. En ökande oro och ohälsa bland asylsökande till följd av ovisshet i asylprocessen, långa vistelsetider och omflyttningar mellan olika asylboenden lyfts unisont av länen efter dialog med anordnare av olika insatser. Ohälsan påverkar motivationen hos asylsökande att delta i de insatser som erbjuds. Det påverkar även många av de volontärer som arbetar närmast målgruppen. Flera organisationer inom civilsamhället, bland annat Svenska Kyrkan och Röda Korset, lyfter fram behovet av psykosocialt stöd till såväl asylsökande som till volontärer som mår dåligt. Avsaknad av barnomsorg/barnpassning har identifierats som hinder för asylsökandes möjlighet att delta i aktiviteter, framförallt för kvinnor. Pendlingsavstånd till insatser och kollektivtrafik som gör det också svårt att passa ihop deltagande med hämtning på förskolor. Vissa anordnare av tidiga insatser kan möta behovet genom att även erbjuda verksamhet till barnen. Svårigheter för anordnare att nå ut med information om vilka insatser som erbjuds är också en hindrande faktor för asylsökandes möjligheter att delta. När tillfälliga anläggningsboenden avvecklas med de omflyttningar av asylsökande som följer, krävs ett mer uppsökande arbete för att nå målgruppen än vad som tidigare behövts. Omflyttningarna av asylsökande bidrar även till att fler asylsökande väljer att hitta egna lösningar avseende boende genom att till exempel flytta in hos bekanta, vilket gör det svårare att nå dem med information om tidiga insatser. En nära samverkan mellan Migrationsverket, länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och anordnare inom kommuner och civilsamhälle är av stor vikt för att kunna nå målgruppen med adekvat information. 5. Planerad verksamhet för målgruppen Den planerade verksamheten för målgruppen redovisas här utifrån insatser som finansieras av statsbidrag, digitala verktyg för olika insatser samt andra informationsinsatser till målgruppen. 5.1 Statsbidrag för anordnande av insatser De ekonomiska villkoren spelar stor roll för civilsamhällets och andra organisationers möjligheter att anordna insatser för målgruppen. Statsbidrag möjliggör fler strukturerade insatser med kontinuitet, vilket ofta kräver arvoderade ledare. Även för insatser som uteslutande genomförs av volontärer har statsbidrag betydelse för verksamhetens möjlighet till att finansiera lokaler för insatsen, material, resekostnader och vissa andra expenser. 11(17)

12 Länsstyrelserna har uppdraget att enligt förordning (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. uppdraget att fördela medel till organisationer som anordnar tidiga insatser för vuxna asylsökande som syftar till att främja svenska, kunskaper om samhället och arbetsmarknaden samt hälsa. För 2017 utlyser länsstyrelserna 135 mnkr som kan sökas av ideella organisationer och trossamfund samt kommuner och kommunalförbund. Medel kan sökas för insatser som bedrivs till och med Länsstyrelserna fördelar också medel för flyktingguider och familjekontakter (s.k. 37a-medel) som har bäring på arbetet med tidiga insatser via mötesplatser, fadderverksamheter, insatser för asylsökande barn m.m. Utöver de statsbidrag som länsstyrelserna fördelar har även Folkbildningsrådet under 2017 fördelat drygt 135 mnkr till studieförbund och folkhögskolor som bedriver insatser till asylsökande. Även andra finansiärer såsom till exempel AMIF (Asyl-, migrations- och integrationsfonden) och Allmänna arvsfonden fördelar medel till insatser för målgruppen Inkomna ansökningar Mot bakgrund den omfattande avvecklings- och omflyttningsplan som Migrationsverket genomför av asylsökande under året, samt för att kunna hantera nationella ansökningar, fördelar länsstyrelserna medel till länen i två fördelningsomgångar. En första fördelning av 80 mnkr till länen gjordes i mars Resterande 55 mnkr, med reducering för eventuella beviljade nationella ansökningar, fördelas i en andra omgång till länen i juli månad. Utlysningarna av medel påbörjades i mitten av mars Hälften av länen tillämpar löpande prövning av inkomna ansökningar med ett stoppdatum i september eller början av oktober, övriga har två fasta utlysningsperioder varav den första med stoppdatum i mitten av maj (i ett fall 1 juni). Fram till och med 15 maj 2017 var det också möjligt att skicka in nationella ansökningar till Länsstyrelsen Jönköping. Med nationell avses i sammanhanget ansökningar om insatser som är tänkta att bedrivas i hela landet eller i merparten av länen. Eftersom länen valt olika utlysningsförfarande går det ännu inte att göra en rättvisande jämförelse av ansökningstrycket mellan länen. Av antalet inkomna ansökningar framgår dock att intresset från organisationer att söka statsbidrag är mycket stort och att efterfrågan i merparten av länen vida överstiger medelsramen. Totalt för året uppskattar länsstyrelserna att de kommer pröva inkomna ansökningar som omfattar drygt 300 mnkr. Tabellen nedan visar inkomna (merparten ej ännu avgjorda) ansökningar i länen till och med 1 juni 2017: 12(17)

13 Utlysnings- /prövningsförfarande Antal inkomna ansökningar Sökta medel kr Medel att fördela* kr Blekinge fast period Dalarna fast period Gotland fast period Gävleborg löpande Halland löpande Jämtland löpande Jönköping löpande Kalmar fast period Kronoberg fast period Norrbotten löpande Skåne fast period Stockholm löpande Södermanland fast period Uppsala fast period Värmland löpande Västerbotten löpande Västernorrland fast period Västmanland fast period V:a Götaland fast period Örebro löpande Östergötland löpande Utöver de regionala ansökningarna har nio nationella ansökningar om totalt kr inkommit. Många av de inkomna ansökningarna i länen rör insatsområdena svenska och samhällsinformation men även hälsofrämjande aktiviteter. Inte sällan söks medel för insatser som omfattar flera av insatsområdena. Få av de inkomna ansökningarna har ett renodlat fokus på kontakter med arbetsmarknad eller annan relaterad verksamhet. Den geografiska spridningen bland inkomna ansökningar är stor och länsstyrelserna kommer i sin prövning att ta stor hänsyn till spridning av insatser till orter och områden där det för närvarande inte finns så många aktiviteter. De nationella ansökningarna har generellt inte samma inriktning vad gäller direkta insatser till målgruppen utan är snarare mer inriktade mot strukturella insatser som rör samordning, utbildning till organisationernas lokalavdelningar eller metodutveckling. 13(17)

14 5.1.2 Huvudsakliga anordnare Bland de anordnare som ansökt om statsbidrag återfinns främst större organisationer som ofta har tjänstemän/anställda. Ansökningsförfarandet och kraven på organisationerna för att vara kvalificerade sökande är delvis sållande för vilka organisationer som har kapacitet, resurser och kompetens för att kunna bedriva verksamhet och göra en ansökan om bidrag. Statsbidraget är också destinerat till en specifik målgrupp och specifika insatsområden vilket gör att vissa organisationer inte kan/vill söka. Nedan visas en tabell över inkomna regionala ansökningar fördelat på anordnare/huvudsökande: Huvudsökande Inkomna ansökningar Studieförbund och folkhögskolor 107 Trossamfund/religiösa organisationer 74 Idrottsföreningar 38 Röda Korset 13 Etniska föreningar 12 Kommuner 11 Individuell Människohjälp (IM) 8 Rädda Barnen 7 RFSL 5 Övriga 126 totalt 401 Folkbildningens aktörer och trossamfunden står för nästan hälften av alla inkomna ansökningar. Gemensamt för dessa kluster är att de har tjänstemannaorganisationer med kapacitet att söka medel och bedriva insatser, redan är väletablerade som anordnare av många aktiviteter för målgruppen och är aktiva i samverkan med många aktörer. Att så många studieförbund återfinns bland de sökande kan också förklaras av att de av Folkbildningsrådet fördelade medlen i många fall redan är förbrukade, se avsnitt 4.2.1, och studieförbunden ser ett behov av fortsatt verksamhet eller att bredda insatsområdena till mer än svenska och samhällsinformation. Få kommuner finns bland de sökande vilket framförallt har sin förklaring i den prioritetsordning för behöriga sökande av statsbidraget som stipuleras i förordningen. Kommuner kan erhålla bidrag för insatser enbart i de fall behovet inte täcks av organisationer från civilsamhället. Kommunernas insatser för asylsökande är också ofta begränsade till mer strukturella insatser, se avsnitt 3. 14(17)

15 Många ansökningar kommer från organisationer som har lång erfarenhet av att arbeta med flyktingmottagande och asylsökande. Dock kan länsstyrelserna även se att statsbidraget ändå breddat mångfalden av aktörer och att det är positivt att även initiativ till insatser tas av andra aktörer som vill bidra med insatser. 5.2 Utveckling och spridning av digitala verktyg för svenska, samhällsinformation och komptenskartläggning Arbetet med portalen kommer fortsätta utvecklas som stöd i arbetet med att främja målgruppens kunskaper i svenska och svenska samhället. Under året kommer portalen bland att kompletteras med ytterligare verktyg för att träna svenska för de som nått en viss progress i språket. Marknadsföringsinsatser av portalen sker fortlöpande till både målgruppen och till anordnare av aktiviteter. Vid sidan av arbetet med att utveckla och sprida kartläggningsverktyget arbetar Arbetsförmedlingen med att översätta det digitala verktyget Yrkesguiden som ska kunna användas av målgruppen när det gäller information om olika yrken. Yrkesguiden beräknas vara framtagen under sommaren Informationsinsatser till målgruppen om möjligheten att delta i tidiga insatser Länsstyrelserna kommer tillsammans med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och andra berörda aktörer att fortsätta utveckla olika informationskanaler för att sprida information och marknadsföra insatser som erbjuds målgruppen under asyltiden. Det handlar bland annat om att utveckla en sökbar aktivitetskalender på utveckling av Migrationsverkets olika kanaler för information till målgruppen såsom gruppinformation, välkomstmappar m.m. Mot bakgrund av avvecklingen av många de tillfälliga anläggningsboendena är arbetet med informationsspridning till målgruppen än mer centralt för att asylsökande som bor i lägenheter eller eget boende ska kunna få möjlighet att få tillgång till insatser under asyltiden. 6. Samlad bedömning I den samlade bedömningen av tillgången till tidiga insatser och möjligheter för målgruppen att delta kan länsstyrelserna konstatera att: 15(17)

16 det finns insatser i alla län och inom alla insatsområden men spridningen mellan orter i länen samt mellan olika insatsområden är ojämn. skillnader i utbud av insatser spåras inte i första hand till olika län utan kan snarare kopplas till olika boendeformer, koncentration av asylsökande samt större/mindre orter. tillgången till insatser för målgruppen är störst när det gäller svenska och samhällsinformation, mindre när det gäller hälsofrämjande insatser och avsevärt mindre när det gäller arbetsmarknadsinriktade insatser. en stor del av strukturerad verksamheten för målgruppen är/har varit koncentrerad till tillfälliga anläggningsboenden konsekvenserna av avvecklingen av tillfälliga boenden och omflyttningen av asylsökande medför svårigheter för anordnare att nå målgruppen. ohälsa, fortsatt långa handläggningstider och ett snävt utbud av insatser innebär svårigheter att motivera deltagare i att delta i aktiviteter. möjligheten att resa med kollektivtrafik och hantering av reseersättning försvårar möjligheten för målgruppen att delta i insatser uppskattningar av deltagande visar att ca procent av målgruppen deltar i någon tidig insats. Mot bakgrund av de insatser som erbjuds idag inom befintlig verksamhet för målgruppen finns behov av att utveckla utbudet av insatser inom områdena arbetsmarknad och hälsa. I insatser som är kopplade till arbetsmarknad skulle kommunerna kunna involveras på ett tydligare sätt. Länsstyrelserna bedömer att samordningsuppdraget tillsammans med statsbidraget för tidiga insatser kommer bidra till att under året göra spridningen av insatser mer ändamålsenlig och göra det möjligt för fler att delta. Samtidigt begränsas potentialen av avvecklingen av boenden och de kortsiktiga och tidsbegränsade ekonomiska villkor som statsbidraget erbjuder. Till det kvarstående och löpande arbetet hör också att fortsätta utveckla samverkan kring informationskanaler för att nå målgruppen, att genomföra kompetenshöjande insatser och ge stöd till anordnare när det gäller hur jämställdhetsarbete praktiskt kan bedrivas som bäst främjar kvinnors deltagande utan att befästa traditionella könsroller samt att följa upp de insatser som bedrivs med stöd av statsbidrag från länsstyrelserna. 16(17)

17 Ärendet har handlagts av länsråd Anneli Wirtén, beslutande och Mats Brandström och Gabriella Strååt, föredragande. Anneli Wirtén 17(17)