Kursinformation. Terminskurs 1. och. Juridik II

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET JURIDISKA INSTITUTIONEN Terminskurs 1/Juridik II Kursinformation Terminskurs 1 och Juridik II Vårterminen 2012

2 Innehåll INNEHÅLL ÖVERBLICK ÖVER STUDIEINFORMATIONEN LÄRARLAG OCH KURSADMINISTRATION Kurslärare Kursadministration STUDIETID STUDIEMÅL UNDERVISNINGEN Studentansvar lärarens roll Basgruppen centrum i inlärningsprocessen Studieförlopp och undervisningsformer HANDLEDNING RÄTTSTEKNIK Biblioteksundervisning (BU) Skrivövningar Muntliga inslag Rättsteknikgenomgång OBLIGATORISK UNDERVISNING LAGTEXT OCH KURSLITTERATUR EXAMINATION Examinationskrav Värdering av prestationer under kursens lopp Om examinationskriterier Skriftlig tentamen, betygssättning Hjälpmedel vid tentamen Omtentamen UTVÄRDERING, KURSRÅD BILAGA 1 SÄRSKILT OM ARBETET MED PM-UPPGIFTER Inledning Påminnelsepunkter Omprövning av poäng BILAGA 2 LITTERATUR... 20

3 3 1 Överblick över studieinformationen I den här kursinformationen finns uppgifter Du behöver för att veta hur studierna den första terminen, Terminskurs 1 (T1) och Juridik II är upplagda och vad som krävs för att klara av dem. Förutom denna information och kurslitteratur behövs dock ytterligare material för att kunna sätta igång med studierna: 1 Schema med uppgifter om tider och lokaler för undervisningen. Detta finner du på Studentportalen ( Skriv terminskurs 1 eller juridik II i sökfältet. 2 Arbetsmaterial för varje seminarium. Vid registreringen får Du ett kursmaterial innehållande de seminarieuppgifter m.m. som ligger till grund för basgruppernas arbete och som skall redovisas och diskuteras i undervisningen. Till uppgifterna finns också juridiska texter som kompletterar kurslitteraturen (rättsfall etc.). Sådant material finns antingen i arbetsmaterialet eller i separata studiematerial. Allmän information om de juridiska studierna finner Du i Studiehandboken. 2 Lärarlag och kursadministration 2.1 Kurslärare Arbetet i seminariegrupperna leds av lärare. Varje seminariegrupp har vanligen en lärare under hela kursen. Flertalet lärare har sina tjänsterum i fakultetens lokaler vid Gamla torget 6, på plan 4 eller 5. Några lärare sitter i institutionens lokaler på Riddartorget. Kursföreståndarna sitter i Gamla Observatoriet, Observatorieparken. 2.2 Kursadministration Kursföreståndare och administrativt ansvarig för T1 och Juridik II är professor Karin Åhman. Docent Anna Jonsson Cornell är biträdande kursföreståndare. Kursföreståndarna har inte fasta mottagningstider, utan nås efter överenskommelse, enklast via e-post, karin.ahman@jur.uu.se och anna.jonsson_cornell@jur.uu.se. På Juridicum sköter amanuenserna (som är deltidsanställda juris studerande) många viktiga praktiska uppgifter som rör kurserna: lokalbokning, schemaläggning, beställning och utdelning av kursmaterial, administration och övervakning av tentamina, m.m. Amanuens för T1 och Juridik II är jur. stud. Jenny Kääntä, tel. arb , e-post: T1amanuens@jur.uu.se.

4 4 Amanuensen på terminskurs 1 har i skrivande stund mottagning på amanuensrummet i våra lokaler vid Gamla Observatoriet, Observatorieparken. Amanuensen har ingen fast mottagningstid utan träffas efter överenskommelse. Det finns också en sekreterare för kursen, Agneta Klahr, som sköter det löpande administrativa arbetet. Hon finns på plats på Gamla torget 6, plan 5, rum B584, tel , e-post: agneta.klahr@jur.uu.se. Om inte kursföreståndare eller amanuens finns anträffbara går det bra att vända sig till henne. Interaktiva informationskanaler (studentportalen) kommer att användas på kursen. Adressen är Skriv terminskurs 1 eller juridik II i sökfältet. 3 Studietid Kursen har en studietid om ca 18 veckor och tenteras under vecka 22 i månadsskiftet maj/juni Under kursförloppet finns vissa undervisningsfria perioder. Det är synnerligen viktigt att dessa används till självstudier för bästa studieresultat! Mer information om de pedagogiska tankegångarna i detta hänseende ges i samband med terminsstart. Kursen behandlar följande frågor a) juridiska metodfrågor b) allmän överblick av rättssystemet c) biblioteksövningar i rättsteknik d) allmän statsrätt: maktfördelning, beslutsprocesser och styrning av den offentliga förvaltningen e) konstitutionell kontroll f) regeringsformens och Europakonventionens reglering av rättsskyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Grundlagsregleringen av lagstiftning och annan regelgivning g) de svenska statsmakternas fördragskompetens h) EU-organens uppbyggnad och interaktion i) EU-rättens inverkan på nationell rätt j) skyddet för vad som framförs i massmedia k) skyddet för massmedias källor

5 5 Det bör understrykas att grundläggande allmän rättslära klarläggande av juridiska begrepp, tanke- och argumentationsmetoder och hantering av juridiskt källmaterial finns med i studierna under hela kurstiden. 4 Studiemål Målbeskrivningar är viktiga i juristutbildningen. Meningen med dem är att konkretisera de inlärningsresultat man vill uppnå med terminskursen. Särskilt viktigt är att det finns en koppling mellan målbeskrivningen, arbetsmaterialet och undervisningen samt examinationen. Målen måste vara så konkreta att de kan styra utformningen av arbetsmaterialet och examinationen. De skall också vara basen för utvärderingen av studierna genom kursvärdering och kursrådsverksamhet. Det finns olika studiemål: Målen för Uppsalas juristutbildning i sin helhet står i Utbildningsplanen och återges i Studiehandboken. Målen för T1/Juridik II finner Du nedan i detta avsnitt. Kontrollera gärna fortlöpande Ditt arbete under kursen mot målen! Inser Du att Dina studier eller basgruppens diskussioner kommer in på avsnitt av juridiken som inte täcks av målbeskrivningarna bör Du misstänka att koncentrationen lagts på fel saker. Använd målbeskrivningarna för att styra studierna i rätt riktning! Detta gäller t.ex. när Du skriver PM. Här kommer nu studiemålen för T1/Juridik II: 1 Studierna i juridisk metod skall ge en översiktlig kunskap om rättssystemets uppbyggnad och centrala juridiska begrepp, grundläggande insikter om den juridiska metodikens, beslutsteknikens och argumentationens särarter, förmåga att känna igen, jämföra och värdera olika av jurister utnyttjade arbetssätt och färdigheter, grundläggande färdighet i att använda juridiska färdigheter vid problemlösning och argumentation i konkreta fall, nödvändig kunskap om sådana processuella principer och regler som behövs för att kunna läsa och förstå rättsfall. 2 Studiernas inslag av rättsteknik skall ge förmåga att använda lagboken och andra publiceringsformer för rättskällor,

6 6 förmåga att utnyttja ett juridiskt bibliotek med alla där förekommande hjälpmedel som klassifikationssystem, register, bibliografier, datasökning m.m., kunskap främst förvärvad genom egen problemlösning om lagstiftningsprocessens uppbyggnad och produkter i olika led samt färdighet att ta fram och korrekt referera till relevant rättsligt material, kännedom om grunderna för källdokumentation i vetenskapligt sammanhang och förmåga att på ett korrekt sätt dokumentera och belägga sakuppgifter. 3 Studierna i statsrätt och konstitutionell EU-rätt skall ge förmåga att förstå och analysera grundprinciperna för statsskicket i Sverige, grundläggande kunskap om EU och dess institutioner och om förhållandet mellan det svenska rättssystemet och EU-rätt, grundläggande kunskap om folkrättens särart i förhållande till nationella rättssystem, kunskap om svensk statsrätt i följande avseenden: a) de högsta statsorganens (regeringen och riksdagen) uppbyggnad, beslutsprocesser och interaktion, b) de olika huvudtyperna av offentliga organ, c) huvudformerna av rättsliga och andra styrmedel som står till statsmakternas förfogande, d) innehållet i grundlagsskyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna inklusive tryckfriheten, e) innehållet i Europakonventionen till skydd för mänskliga rättigheter f) huvuddragen av regeringsformens reglering av normgivningsmaktens fördelning, g) de olika formerna för kontroll av statsstyrelsen, kännedom om framträdande rättspolitiska skiljelinjer med anknytning till den konstitutionella rätten, förmåga att tillämpa ovan angiven kunskap vid analys och lösning av praktiska problemfall, erfarenhet av att beakta och utnyttja juridisk metodik och argumentation i samband med statsrättslig problemlösning och rättspolitisk diskussion.

7 7 4 Muntlig och skriftlig framställning Fortlöpande träning i muntlig och skriftlig framställning i samband med juridisk problemlösning. 5 Undervisningen 5.1 Studentansvar lärarens roll Utmärkande för akademiska studier är att de kräver initiativ och ansvar av den studerande själv. Hon eller han skall söka sig fram i kurslitteraturen och annat arbets- och studiematerial, strukturera det och läsa in det. Detta innebär att lärarna inte rutinmässigt gör genomgångar av kunskapsstoffet inför studerandegrupperna. En allmän översikt av juridiska institutionens syn på undervisning finns i Studiehandboken och behöver inte upprepas här. Här återges endast några korta allmänna grunddrag. Undervisningsformerna skall vara problemorienterade. Det innebär att studieprocesserna skall baseras på de studerandes egna aktiviteter. Utbildningen skall kräva initiativ och ansvar av varje student. Under arbetet med förnyelsen av juristutbildningen år 1992 sades: Undervisningen skall organiseras så att studenterna från första studiedagen tränas i självständigt arbete. Lärarna skall träda tillbaka som drivande krafter i studieprocesserna. All undervisning skall bygga på existensen av basgrupper om 4 6 studerande. I ökande utsträckning så långt tillgängliga resurser medger det skall undervisning i form av handledning knytas till dessa arbetsgrupper. Lärarrollens tyngdpunkt ligger på medverkan vid de olika undervisningsmomenten. Läraren ställer frågor, kritiserar och kommenterar seminarieövningar, rättsfallsföredragningar och processpel. För en mer heltäckande redogörelse av de pedagogiska grundtankarna bakom juristutbildningen hänvisas till Studiehandboken. 5.2 Basgruppen centrum i inlärningsprocessen Vid kursstarten delas studerandegrupperna in i arbetsgrupper om 4 6 personer, s.k. basgrupper. I dessa arbetar deltagarna kontinuerligt med terminskursens uppgifter och material. Deltagande i basgruppens arbete är obligatoriskt. Efter ca halva terminen görs en ny basgruppsindelning. Arbetet i basgruppen innebär inte att större delen av studierna skall ske i basgrupperna. Tvärtom måste varje student själv, före mötena i

8 8 basgruppen noga läsa in sig på lagtext och kurslitteratur och individuellt arbeta med kursmaterialet. I basgrupperna skall alla arbeta med alla uppgifter. Till basgruppens uppgifter hör att arbeta med uppläggning och inledning av studierna. Vidare skall basgruppen förbereda gruppredovisningar och föredragningar inför seminarierna, som mestadels består i just redovisning, diskussion och utvärdering av arbetet och förberedelserna i basgrupperna. Beroende på hur schemat ser ut brukar basgruppen sammanträda två eller tre gånger i veckan. Detta innebär att Du som bor på annat håll måste räkna med att vara i Uppsala de flesta dagarna i veckan, även om det inte är schemalagd undervisning varje dag. Eftersträva redan från början att få basgruppsarbetet effektivt och målinriktat. Utse exempelvis en deltagare i gruppen olika varje gång till ordförande vid sammanträdet, med ansvar för att arbetet förs framåt. Se också till att alla i gruppen kommer med i diskussioner och annat arbete. Genom redovisningar och diskussioner med varandra i basgruppen uppnås en extra inlärningseffekt som är mycket viktig att ta till vara. Återigen egna, grundliga förberedelser är en förutsättning för att basgruppsarbetet skall bli effektivt och givande. 5.3 Studieförlopp och undervisningsformer Terminen inleds med en introduktionsföreläsning för alla studerande. Där presenteras lärarlaget och information ges om den inledande studietiden. Under terminskursen fortsätter därefter undervisningen i olika former. Lektionerna är fyra till antalet och har dels till syfte att utgöra genomgångar av administrativa frågor i samband med terminsstart (som basgruppsindelning och utdelande av PM-ämnen), dels vara en startpunkt för studierna i juridisk metod. I detta senare hänseende fungerar lektionerna som en inkörsport i seminariearbetet. Läraren leder arbetet vid lektionerna. Föreläsningar under T1/Juridik II är vanligen av två slag: dels orienterande eller metodinriktade, dels specialinriktade på att introducera mer svårtillgängliga problemområden. Några föreläsare är externa (t.ex. från HD eller annat universitet). De flesta av våra föreläsare kommer dock från juridiska institutionen.

9 9 Resultatet av det individuella arbetet och basgruppens arbete med uppgifterna i arbetsmaterialet redovisas vid seminarier med studerandegruppen. Vid dessa har läraren en kommenterande och utvärderande roll. Seminarierna pågår vanligen två timmar. Under kursen förekommer vidare en s.k. rättsteknikövning (RTG) med genomgång av skrivuppgifter (PM) och biblioteksundervisning (BU). Innehållet i och formerna för dessa anges närmare i avsnitt 7. Under kursens gång ges en så kallad övningstentamen om 90 minuter. Denna syftar till att träna förmågan att lösa juridiska uppgifter under en begränsad tid och att avdramatisera den skriftliga sluttentamen. Övningstentamen är inte obligatorisk och betygsätts inte. Efter övningstentamen delas en skriftlig redogörelse av lärarlagets reflektioner över övningsuppgiften ut till alla studerande. Varje student får även en kortare kommentar till sitt svar. Den främsta avsikten med denna information är att ge studenterna en möjlighet att förstå vilka krav som ställs på en god juridisk argumentation. Vid ett tillfälle under terminskursen har basgrupperna handledning (HL) inför sin grupplärare. Beträffande handledning och PM-redovisning, se avsnitt 6 och 7. 6 Handledning Under T1/Juridik II har varje basgrupp en obligatorisk handledning (HL), om 45 minuter. Denna schemaläggs inte, utan varje seminarielärare bestämmer i samråd med studenterna en tid som passar. Mot bakgrund av att handledningen i hög grad tar sikte på PM-skrivandet (se nedan) så kommer den tidsmässigt sannolikt att placeras under veckorna 7 och 8. Vid denna handledning kommer det primära att vara att diskutera de PMuppgifter som basgruppsmedlemmarna då börjat arbeta med. För studenten är syftet därmed att få något av en första feedback på den kommande ämnesbehandlingen i PM-skrivandet. Vid detta tillfälle står det även studenterna fritt att i mindre grupp ta upp tankar om studiemiljön (basgrupps- och seminariearbete etc.) som kan ha dykt upp. 7 Rättsteknik Rättstekniken innefattar under T1/Juridik II information om och övningar i användandet av Juridiska bibliotekets resurser, både vad gäller tryckta källor och elektroniska databaser. Till rättsteknik hänförs också övningar i muntlig och skriftlig framställning. Rättsteknik i de olika former som anges nedan förekommer under hela terminskursen.

10 Biblioteksundervisning (BU) I Uppsala universitetsbibliotek ingår utöver det välkända Carolina Rediviva vid Drottninggatsbackens krön (Dag Hammarskjölds väg 1), 17 olika bibliotek. Juridiska biblioteket, med adress och ingång på Klostergatan 3, är ett av dessa. I början av terminen genomförs visningar av Juridiska bibliotekets lokaler och tryckta samlingar. Innan inlämningen av PM 2 ges en mer ingående genomgång av hur man söker rättskällor i tryckt och elektronisk form. På egen hand bör Du emellertid så fort Du kan bekanta Dig med bibliotekets lokaler, dess litteratur- och tidskriftsamlingar samt dess läs- och datorplatser, kopiatorer m.m. 7.2 Skrivövningar En jurists viktigaste arbetsredskap är språket. Träning i skriftlig framställning är därför en mycket viktig del av den juridiska undervisningen. Under T1/JIK II handlar det om att bygga upp en förmåga att formellt sett behandla juridiskt material i skrift korrekt och att därvid tillägna sig hur man i juridiska framställningar hänvisar till (dokumenterar) sitt källmaterial. Det skrivs tre PM under terminskursen. Varje student får ett eget PMämne vid kursens start och arbetar med detta ämne under hela terminen; det är alltså ett och samma ämne som behandlas vid tre tillfällen, varvid endast den sista PM:n har inverkan på slutbetyget på kursen. Tanken är därmed att studenterna, med löpande feedback, gradvis och tryggt skall kunna slussas in i det juridiska skrivandet. Angående grunderna för bedömning av PM 3, se bilaga 1. Denna sista PM skall, förutom i form av papperskopia, även lämnas in på elektronisk väg. Varje student måste för att kunna göra detta ha ett datakonto, ett så kallat UpUnet-S-konto, kopplat till universitetets datanät. Du ansöker om ett sådant konto på studentportalen. När PM:n skickats in, granskas den av ett kontrollsystem benämnt URKUND. Syftet med kontrollen är framförallt att upptäcka eventuella plagiat från juridiskt källmaterial, men även att bistå examinator vid bedömningen av arbetets självständighet i övrigt. I systemet URKUND kommer den inskickade texten att köras mot utvalda databaser. Ytterligare information om de praktiska detaljerna kring förfarandet ges under terminen. Vi rekommenderar att man i sina studier har tillgång till egen dator. Juridicum har tillgång till ett visst antal datorplatser vid Ekonomikums datasal som T1/JIK II studenter kan använda kostnadsfritt. För att få tillträde dit behöver man, förutom ett UpUnet-S-konto, ett passerkort till Uppsala universitet. Anmälningsblanketter till ett sådant passerkort

11 11 hämtas och lämnas på Studerandeexpeditionen, Juridiska institutionen, Trädgårdsgatan Muntliga inslag Muntliga inslag förekommer som ett naturligt led i studierna under T1/Juridik II: i samband med arbetet i basgrupper, vid seminarierna och vid processpel. Den muntliga redovisningen på seminarierna skall vara grundligt förberedd. I detta ligger att strukturera materialet, att eventuellt göra i ordning överskådliga figurer (t.ex. overheads) i förväg, att fördela ordet i basgruppen och att presentera sitt material på ett så koncist och pedagogiskt sätt som möjligt. Planering och goda förberedelser är nyckeln till en lyckad föredragning! Vikten av att ordet fördelas jämt inom basgruppen bör särskilt understrykas. Alla medlemmar i basgruppen förväntas delta i basgruppens redovisningar och det är basgruppens uppgift att se till att så sker. Om detta inte fungerar, t.ex. genom att samma personer hela tiden framför basgruppens redovisningar, kommer seminarieläraren att tvingas styra dessa så att alla deltar. De muntliga inslagen i kursen skall nämligen ge alla möjlighet att träna sin förmåga, inte bara de som särskilt vill ta på sig denna roll. 7.4 Rättsteknikgenomgång Rättsteknikgenomgången (RTG) kallas det tillfälle en lärare träffar studenterna för en språklig och juridisk-teknisk utvärdering av PM 2. Läraren kommer då att generellt bedöma och ge synpunkter på främst språkbehandling, sakframställning och källhantering i de inlämnade PM:n i syfte att ge vägledning i det fortsatta PM-skrivandet. RTG:n schemaläggs utifrån respektive PM-ämne vilket innebär att samtliga studenter i en RTG-grupp har skrivit i samma ämne. Individuell feedback ges skriftligen på varje students PM och lämnas åter i samband med RTG. 8 Obligatorisk undervisning Under terminskursen gäller att all undervisning utom föreläsningar är obligatorisk. Det betyder att Du inte bara måste delta i de lektioner och seminarier som hålls med Din undervisningsgrupp, utan också infinna Dig till och medverka i Din basgrupps arbete samt till det handledningstillfälle och den rättsteknikgenomgång som genomförs. I den obligatoriska undervisningen ingår också författandet av tre stycken PM. Kravet på deltagande innebär som framgått vidare att Du skall vara väl förberedd till alla undervisningsmoment.

12 12 All undervisning är obligatorisk och frånvaro innebär att en extrauppgift normalt bestående av en skriftlig promemoria skall göras. Dispens ges av gruppläraren för två frånvarotillfällen, förutsatt att giltiga skäl till frånvaro föreligger. Dispens medges för sjukdom och annat som omöjliggör närvaro. Från och med det tredje frånvarotillfället ansöker studenten om dispens hos kursföreståndaren. Vid frånvaro som är mer omfattande än fyra tillfällen ges dispens av kursföreståndaren endast om särskilda skäl föreligger såsom t.ex. värnpliktstjänstgöring, anhörigs sjukdom e.d. Notera att andra studier och semesterresor är exempel på ogiltig frånvaro som inte medger dispens. Gruppläraren meddelar de närmare detaljerna om kompletteringsuppgifterna. Det är till gruppläraren som kompletteringsuppgifter också skall lämnas in. Dispens måste sökas så snart behovet uppkommer och absolut senast före tentamen. Den som inte fullgjort den obligatoriska undervisningen (eller sökt och fått dispens) före tentan kommer inte att få sin tentamen rättad. Studerande som inte uppfyllt den obligatoriska undervisningen är slutligen inte berättigad att påbörja terminskurs 2. 9 Lagtext och kurslitteratur Den litteratur som är kurslitteratur, dvs. obligatorisk och kursfordran, anges i bilaga 2. I bilagan finns också rekommendationer angående viss annan litteratur som inte är kursfordran, men som kan utgöra en allmän orientering eller en bra introduktion till olika avsnitt av studierna under T1/Juridik II. Kurslitteraturen måste läsas med eftertanke. Det gäller att tillägna sig den information som finns där och att skaffa sig överblick och detaljerad kunskap i vissa juridiska ämnen. All kurslitteratur är relevant och allt skall, principiellt sett, läsas. Kurslitteraturen bör dock primärt användas för att förstå begreppsbildning, systematik och rättsliga sammanhang. Att betona är emellertid även sakkunskapernas stora betydelse för att just kunna se sammanhang och föra vettiga resonemang kopplade till juridiska problem. Lagtext är kursfordran i den mån den hänvisas till i kurslitteraturen, finns i särskilt utdelade häften eller förekommer i undervisningen i övrigt. Lagtexten är alltid av central betydelse vid juridisk problemlösning och det finns knappast något viktigare för en jurist än att alltid läsa den

13 13 mycket noga. Detta kan inte påpekas nog. Ha t.ex. alltid lagtext tillgänglig när Du läser kurslitteraturen så att Du kan slå upp relevanta lagrum etc. Även om all den litteratur som utgör kursfordran är tillåtet hjälpmedel och får medföras vid tentamen, bör Du ha i minnet att tidspressen vid denna är sådan att Du måste vara väl insatt och snabbt kunna hitta i lagtext och litteratur för att kunna utnyttja vad Du får ha med Dig. 10 Examination 10.1 Examinationskrav För att bli godkänd på T1/Juridik II krävs följande: 1 Aktivt deltagande i undervisningen enligt avsnitt 8 ovan. 2 Godkända kompletteringsuppgifter vid eventuell frånvaro. 3 Fullgörande av tre individuella PM-skrivuppgifter. 4 Godkänt resultat på en avslutande skriftlig tentamen, där PM-poäng från PM 3 ingår i bedömningen av om resultatet är godkänt eller inte Värdering av prestationer under kursens lopp Vid examinationen beaktas PM 3 där maximalt 16 poäng kan erhållas, poäng vilka senare läggs samman med poängen på tentamen och därefter ligger till grund för slutbetyget på kursen. Erfarenheten visar att de allra flesta erhåller en poäng i intervallet 9-14 poäng. Allvarligare brister i språkbruket eller ämnesbehandlingen kan dock rendera en poäng under 8. Promemorian skall följa de instruktioner om formalia som uppställs i Att skriva juridik samt de närmare anvisningar som ges nedan i bilaga 2 och på studentportalen Om examinationskriterier All juridisk undervisning syftar till att deltagarna skall bli kunniga jurister. Detta gäller naturligtvis även T1/Juridik II. För att nå detta resultat krävs att de studerande visar att de behärskar terminskursens juridik. Betygssättningen är en mätare på hur väl den studerande lyckats med detta kunskapsinhämtande. Att vara en kunnig jurist innebär dels att ha kunskap om innehållet i rättsregler, lagförarbeten och rättspraxis och att känna till olika tolkningsmetoder, dels att med användning av dessa kunskaper kunna lösa rättsliga problem av olika slag.

14 14 Den sistnämnda förmågan den s.k. juridiska färdigheten övas och utvecklas successivt under hela studietiden. Den kan förenklat sägas bestå i att kunna: - identifiera rättsliga problem (vad är den rättsliga frågeställningen) och därvid först urskilja aktuellt rättsområde och sedan ta fram de väsentliga juridiska fakta och rättsregler som behövs för att lösa problemet väl, - tillämpa gällande rättsregler genom att inordna relevanta omständigheter under tillämpliga regler, - kritiskt värdera rättsregler och rättsliga institut samt - klart, felfritt och väldisponerat ange juridiska fakta och lösningar både skriftligt och muntligt. Ytterligare något om examinationskriterier avseende PM-skrivandet finns i bilaga Skriftlig tentamen, betygssättning Tentamensskrivningen utgår vanligen från konstruerade fall som skall analyseras och lösas av tentanden, men även essäfrågor av mer utredande karaktär kan förekomma. Samband och kombinationer mellan olika ämnen i samma fråga är vanliga. Totalpoängen på skrivningen är 34. Detta innebär om avsnitt 10.2 beaktas att maxpoäng på kursen (inklusive tentamen och PM 3) är 50 ( ). För godkänt (B) krävs i normalfallet 25 poäng. Gränserna för överbetyg beräknas preliminärt komma att gå vid 33 poäng för Ba och 38 poäng för AB. För Juridik II är motsvarande betygsgränser 25 (G) och 38 (VG). Skrivningen kan beräknas vara färdigbedömd drygt tre veckor efter skrivningstillfället. Resultatet meddelas på institutionens anslagstavlor och på hemsidan och en skriftlig kommentar av de juridiska frågor som tentamenssvaren aktualiserat tillhandahålls på studerandeexpeditionen i samband med att resultaten tillkännages Hjälpmedel vid tentamen Du får ha med den angivna obligatoriska kurslitteraturen (se bilaga 2), lagbok eller motsvarande författningssamling och kompletterande författningstext, till exempel EU-fördraget och riksdagsordningen, samt om Du tycker det behövs språklexikon och ordbok av typen Svenska Akademiens ordlista. (Alltså inte någon juridisk ordbok.) Du får inte ha några andra böcker med Dig.

15 15 Närmare information om tentamen kommer att läggas ut på studentportalen en månad innan tentamen. Allt material som delats ut eller sålts under kursen och Dina egenhändigt gjorda, handskrivna anteckningar får också medföras. Anteckningarna kan vara gjorda i de tillåtna hjälpmedlen eller på särskilt papper. Det är inte tillåtet att använda maskin- eller datorutskrivna anteckningar eller andra personers anteckningar. Skrivningsvakter kontrollerar att otillåtna hjälpmedel inte används. Användande av otillåtet material behandlas som misstänkt fusk och leder till en disciplinanmälan. En sådan anmälan kan resultera i ett beslut om varning och eventuellt avstängning under en period Omtentamen Den som blir underkänd vid ordinarie tentamen i juni enligt ovan får delta i skriftlig omtentamen på hela kursen vid särskild omtentamen i augusti. För de studenter som har fått mindre än hälften av poängen på PM 3, kan denna omtentamen kombineras med att de lämnar in PM 3 på nytt. En sådan PM räknas som för sent inlämnad PM och kan därför ge max åtta poäng. 11 Utvärdering, kursråd Kursföreståndaren är ansvarig för att det sker en noggrann utvärdering av kursen. Denna sker på grundval av de studerandes individuella skriftliga kursutvärderingar, löpande samtal mellan studenter och lärare i grupperna, diskussioner i lärarkollegiet och sammanträden med kursrådet. Kursrådet består av samtliga lärare på kursen, kursamanuensen, studerande från varje undervisningsgrupp samt en ledamot utsedd av studierådet. Som ordförande fungerar kursföreståndaren och som sekreterare amanuensen. Kursrådets uppgift är rådgivande; tillfälle ges att diskutera allt som har med kursen att göra. En annan viktig uppgift för rådet är att vara informerande; att framföra de studerandes synpunkter på undervisning, kurslitteratur o. dyl. Kursrådet sammanträder i mitten av kursen och i september efter avslutad kurs. Val till kursråd sker i början av varje kurs, i regel genom Juridiska studierådets försorg. Från varje studerandegrupp väljs två representanter, en ordinarie och en suppleant. Grupprepresentanterna i kursrådet bör: före sammanträden med kursrådet diskutera med seminariegruppen vilka frågor som bör tas upp på sammanträdet

16 16 på ett särskilt möte med övriga grupprepresentanter diskutera frågor av gemensamt intresse inför sammanträdena med jämna mellanrum inhämta synpunkter från sin egen grupp om hur man anser att terminen fungerar På grundval av ovanstående utarbetar kursföreståndarna i mars varje år en rapport som lämnas till fakultetens utbildningsutskott. Tidigare avgivna rapporter är offentliga och förvaras på Studerandeexpeditionen.

17 JURIDISKA INSTITUTIONEN Bilaga 1 Terminskurs 1/Juridik II 17 Bilaga 1 Särskilt om arbetet med PM-uppgifter Inledning På T1 och Juridik II skrivs som framgått tre individuellt författade texter över samma ämne. PM 1 omfattar 1-2 sidor och är avsedd att utgöra något av en idébeskrivning av hur studenten tänker sig den kommande ämnesbehandlingen. Handledningstillfället efter att denna PM inlämnats syftar som framgått till att ge stödjande återkoppling på dessa första tankar över ämnet. PM 2 omfattar 3-4 sidor och det utökade textutrymmet används till att ge idéerna i PM 1 mer av konkretion (PM 1 ställer inga krav på att vara något stilistiskt konstverk, att punkta sina tankar över ämnet är här till exempel helt tänkbart; i PM 2 och 3 skall texten däremot flyta som en sammanhängande och egen berättelse). PM 3 skall omfatta 6-7 sidor och plats finns här att utveckla och fördjupa analysen över sitt ämne utifrån de ökade insikter studenten fått om detta under arbetet. Fotnoter ingår i sidantalet, dock inte försättsbladet, anonymitetsbladet och källförteckningen. Uppskattningen av sidantalet bygger på att studenten följer de anvisningar som ges i Att skriva juridik och de instruktioner som läggs ut på Studentportalen, se ovan avsnitt Påminnelsepunkter 1 Ämnesinnehållet Överväg noggrant med hjälp av studiemålen vilken inriktning Du vill ge Din text. Är Du tveksam bör Du först läsa mer i kurslitteraturen och annan litteratur och diskutera saken i Din basgrupp. Hjälper inte det kan Du naturligtvis vända Dig till läraren. Fråga inte läraren innan Du satt Dig in i uppgiften och försökt själv! 2 Bra språk Var noga med språket! Ett syfte med T1:s skrivuppgifter är att ge träning i skriftlig framställningsförmåga. En del viktiga regler och råd får Du i "Att skriva juridik". Lämna inte in en PM utan att Du kritiskt granskat Ditt eget språk. Be gärna en kamrat att läsa igenom Din PM och komma med synpunkter. 3 Tekniskt utförande m.m. Följ de anvisningar som ges i Att skriva juridik och de instruktioner som läggs ut på Studentportalen.

18 18 Tider och sätt för inlämning av PM kommer, utöver vad som här framgått, att meddelas via schema, hemsida och andra informationskanaler (som föreläsningar och meddelanden från gruppläraren). Eventuella frågor om PM-skrivandet besvaras i första hand av gruppläraren. Observera att för sent inlämnad PM 3 ger max åtta poäng! 4 Litteraturöverblick Läs noga kurslitteraturen inom Ditt område. Det fordras dock att man går utöver den. Ta därför reda på vad som finns skrivet i ämnet och bestäm Dig för vad Du ska bygga Ditt arbete på. Tänk på att det alltid finns mycket mer källmaterial än vad Du kan använda till en kort PM. Du måste alltså sovra utan att ge avkall på nyansrikedomen. Se upp för föråldrad litteratur! 5 Bibliotek När Du planerar arbetet måste Du tänka på att Du kanske inte omedelbart kan få tillgång till de källor Du vill använda. Det är uppemot 300 studerande som ska skriva PM under denna tid! Du måste vara beredd att köa till litteratur och att besöka andra bibliotek än Juridiska biblioteket: Carolina, stadsbiblioteket, Ekonomikums bibliotek (som åtminstone har SOU), nationernas bibliotek, stadsbiblioteket på Din hemort m.fl. Tänk på att Ni är många som arbetar med PM under samma tid. Ta hänsyn till andra och behåll inte källmaterial längre tid än det tar att notera eller kopiera vad Du behöver! Respektera också de regler som gäller för utlåning av böcker etc. 6 Klar disposition Bryt om möjligt ned ämnet i de delfrågeställningar som Du anser ska vara med. Ordna de olika delarna i en ändamålsenlig och logisk följd. Rensa bort sådant som är av perifer betydelse för ämnet. Eftersom PM-uppgiften är relativt kort behövs ingen omfattande inledning med omständlig redogörelse för syfte, metod och avgränsningar. Något måste kanske ändå sägas för att precisera uppgiften och ange begränsningar. Se mera om detta i "Att skriva juridik". 7 Källhänvisningar Det krävs att Du ger korrekta hänvisningar till den litteratur Du stöder Dig på. Olika godtagbara metoder för källhänvisningar behandlas i boken "Att skriva juridik". Observera att de löpande källhänvisningarna inte ersätter den källförteckning som tas upp i nästa punkt.

19 19 8 Källförteckning PM 2 och 3 skall avslutas med en förteckning där det använda källmaterialet anges på korrekt sätt. Observera att det Du anger måste på något synbart sätt ha använts i PM-texten enligt de källhänvisningar som finns där. Litteratur som Du läser i rent orienteringssyfte, men som inte ger avtryck i Din text, skall inte tas med i förteckningen. 9 Presentation En hel del av PM-ämnena anknyter till sådant som tas upp på seminarier. Om det finns tid kan Du komma att få muntligt redogöra inför undervisningsgruppen för något som rör PM-ämnet. Du förstår själv vilket eller vilka seminarier som närmast har med Dina ämnen att göra och Du bör då vara beredd att berätta vad Du funnit ut även om PM:n vid detta tillfälle kanske ännu inte är färdig. Omprövning av poäng Poängsättningen av PM 3 kan liksom tentamenspoängen, omprövas efter begäran av studenten. Sådan begäran, vilken skall vara skriftligen motiverad, lämnas in till kursföreståndaren i samband med att resultaten från tentamen offentliggjorts någon gång i juni Omprövning sker alltså inte dessförinnan. Endast undantagsvis bifalls begäran om höjning av ett betyg och då huvudsakligen om examinator skulle anse det uppenbart att skäl finns till sådan höjning.

20 20 JURIDISKA INSTITUTIONEN Bilaga 2 Terminskurs 1/Juridik II Bilaga 2 Litteratur För all litteratur gäller att senast utkomna upplaga skall användas. Detta bör ni kontrollera med bokhandeln. Kurslitteratur: Statsrätt och internationell rätt Bull, T., & Sterzel, F.; Regeringsformen en kommentar, SNS förlag. Nergelius, J.; Svensk statsrätt, Studentlitteratur. Cameron, I.; An Introduction to the European Convention on Human Rights, Iustus förlag. Gröning, L., & Zetterquist O.; EU konstitution, institution, jurisdiktion, Liber förlag. Hettne, J., Otken Eriksson, I. (red.); EU-rättslig metod, Norstedts juridik. Strömberg, H., Axberger, H-G., Yttrandefrihetsrätt, Studentlitteratur. Studiematerial i konstitutionell rätt: kompletterande litteratur, rättsfall m.m. kompendium, Juridicum (köps på studerandeexpeditionen). Kompendium i EU-rätt (köps på studerandeexpeditionen). Konstitutionell rätt i komparativt perspektiv särskilt om domstolskontroll i olika länder, kompendium, Juridicum (köps på studerandeexpeditionen). Ytterligare kursmaterial kan tillkomma. Rättsteknik Melander, J. & Samuelsson, J.: Tolkning och tillämpning, Iustus förlag.

21 21 Jensen, U., Rylander, S. och Lindblom, P.H.: Att skriva juridik: regler och råd, Iustus förlag. Författningstext Du måste också ha tillgång till lagbok eller motsvarande författningssamling av 2012 års årgång samt till EU-fördragen: Europafördrag, Norstedts juridik, 5 uppl, 2010 eller motsvarande fördragssamling. Tips om annan nyttig (ej obligatorisk) litteratur. Sterzel, F.; Författning i utveckling. Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus förlag. Mellbourn, A., (red.) Författningskulturer: konstitutioner och politiska system i Europa, USA och Asien, Sekel Bokförlag. Är Du intresserad av talekonst och argumentationsteknik kan Du titta på: Persson M.; Retorik för jurister, Demosthenes, Uppsala. Böcker som kan ses som bra komplement i metodfrågor är: Bernitz, U. m.fl.; Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder, Norstedts juridik. Lehrberg B.; Praktisk juridisk metod, Institutet för bank- och affärsjuridik. Kursen förutsätter att Du har goda kunskaper i samhällskunskap. Du kan därför även ha nytta av följande böcker. Holmberg, E. & Stjernquist, N. (tillsammans med Isberg/Regner); Vår författning, Norstedts juridik. Halvarsson, A., Lundmark, K. & Staberg, U.: Sveriges statsskick: fakta och perspektiv, Liber.

22 22 Petersson, O.; Den offentliga makten, SNS förlag. Petersson, O. & Söderlind, D.; Förvaltningspolitik, Publica.