Kursinformation Del 1

Transkript

1 Kursinformation Del 1 Uppsala universitet Juridiska institutionen Juridiskt grundår HT 2016

2 2

3 Innehåll 1. Överblick över studieinformationen Lärarlag och kursadministration Kurslärare Kursadministration Studietid Studiemål Undervisningen Studentansvar lärarens roll Basgruppen centrum i inlärningsprocessen Undervisningsformer Handledning Rättsteknik Biblioteksundervisning Skrivövning och PM-arbete Muntlig framställning Studenter med funktionsnedsättning Obligatorisk undervisning/närvarokrav Kurslitteratur och lagtext Examination Examinationskrav Examinationskriterier m.m Hjälpmedel vid tentamen Omtentamen Omprövning Utvärdering, kursråd Bilaga 1 - PM-uppgift Bilaga 2 Litteratur Bilaga 3 Målen för Juridiskt grundårs första termin Bilaga 4 Betygskriterier för Juridiskt grundår Bilaga 5 Förväntade studieresultat och betygskriterier Terminskurs

4 1. Överblick över studieinformationen I den här kursinformationen finns uppgifter du behöver för att veta hur studierna är upplagda på Juridiskt grundårs första termin och vad som krävs för att klara av dem. Inför Juridisk grundårs andra termin kommer motsvarande studentinformation att tillhandahållas. Kursinformationen är en formell bilaga till kursplanen för Juridiskt grundår. Förutom detta informationshäfte och kurslitteratur behövs dock ytterligare material för att kunna sätta igång med studierna: 1 Schema med uppgifter om tider och lokaler för undervisningen. Detta finner du på Studentportalen ( Logga in på Studentportalen med den pinkod du fått hemskickad och ansök om ett studentkonto. Innan du fått ditt konto når du viktig information genom att söka efter Juridiskt grundår i sökfältet. Om du inte har fått någon pinkod så kontakta supporten på adress helpdesk@uu.se eller telefon Arbetsmaterial för varje seminarium innehåller de seminarieuppgifter m.m. som ligger till grund för basgruppernas arbete och som ska redovisas och diskuteras i undervisningen. Till uppgifterna finns också juridiska texter som kompletterar kurslitteraturen (rättsfall etc.). Allmän information om de juridiska studierna finner du i Studiehandboken. Den finns på Juridiska institutionens hemsida samt i Studentportalens filarea för Juridiskt grundår. 2. Lärarlag och kursadministration 2.1 Kurslärare Arbetet i seminariegruppen leds av lärare. Seminariegruppen har vanligen en lärare under hela första terminen. Lärarnas kontaktuppgifter finns på Studentportalen. 2.2 Kursadministration Kursföreståndare och ansvariga för Juridiskt grundår är Susanne S:t Clair Renard (Campus Gotland) och Peter Strömgren (Uppsala). Kursföreståndarna har inte fasta besökstider utan nås efter överenskommelse, enklast via e-post till susanne.stclairrenard@jur.uu.se och peter.stromgren@jur.uu.se. 4

5 På Juridicum sköter amanuenserna (som är deltidsanställda juriststudenter) många viktiga praktiska uppgifter som rör kurserna. Amanuensen på Terminskurs 1 är Camilla Gollbo. Hon nås på telefon och med e-post Camilla.Gollbo@jur.uu.se. Det går bra att vända sig till kursadministratören, som sköter det löpande administrativa arbetet. Administratör för Juridiskt grundår på Campus Gotland är Katarina Werner- Hallgren, telefon , e-post katarina.werner-hallgren@uadm.uu.se. Administratör för Juridiskt grundår i Uppsala är Agneta Klahr, telefon , e- post till agneta.klahr@jur.uu.se. Camilla Gollbo och Agneta Klahr har sitt kontor på Munken. Katarina Werner-Hallgren sitter i D-huset på Campus Gotland, plan Studietid Juridiskt grundår omfattar 40 veckors studietid. Den första terminen har en studietid om 20 veckor och tenteras under vecka 02. Under kursförloppet finns vissa undervisningsfria perioder. Dessa ska användas till självstudier. Mer information om detta ges i samband med terminsstart. 4. Studiemål Målbeskrivningarnas syfte är att konkretisera de inlärningsresultat man vill uppnå med kursen. Målen ska vara så konkreta att de kan styra utformningen av arbetsmaterialet och examinationen. De ska också utgöra basen för kursvärderingen. Målen för Uppsalas juristutbildning i sin helhet står i Utbildningsplanen och återges i Studiehandboken. Målen för Juridiskt grundårs första termin är bestämda i kursplanen och återges i bilaga 3. Betygskriterier i anslutning till kursplanens mål finns som en bilaga i slutet på denna kursinformation (tillika undervisningsplan). 5. Undervisningen 5.1 Studentansvar lärarens roll Utmärkande för akademiska studier är att de kräver initiativ och ansvar av den studerande själv. Studenten ska söka sig fram i kurslitteraturen och annat arbets- och studiematerial, strukturera det och läsa in det. Detta innebär att lärarna inte rutinmässigt gör genomgångar av kunskapsstoffet inför studerandegrupperna. 5

6 Undervisningen ska organiseras så att studenterna från första studiedagen tränas i självständigt arbete. Lärarens roll i undervisningssalen är nedtonad. Han eller hon medverkar vid behov genom att ställa frågor och kommenterar olika moment. Läraren ger också återkoppling på redovisningar etc. 5.2 Basgruppen centrum i inlärningsprocessen Vid kursstarten delas studerandegrupperna in i arbetsgrupper om 4 6 personer, s.k. basgrupper. I dessa arbetar deltagarna kontinuerligt med kursens uppgifter och material. Deltagande i basgruppens arbete är obligatoriskt. Efter halva terminen görs en ny basgruppsindelning. Basgruppsarbetet förutsätter förberedelser. De grundläggande studierna sker alltså enskilt. Varje student måste själv, före mötena i basgruppen, noga läsa in sig på lagtext och kurslitteratur och individuellt arbeta med kursmaterialet. I basgruppen ska alla arbeta med alla uppgifter. Basgruppen ska inför seminarierna gemensamt förbereda redovisningar och föredragningar. Beroende på hur schemat ser ut brukar basgruppen sammanträda två eller tre gånger i veckan. Detta innebär att du som bor på annat håll måste räkna med att vara i Uppsala de flesta dagarna i veckan, även om det inte är schemalagd undervisning varje dag. Eftersträva redan från början att få arbetet i basgruppen effektivt och målinriktat. Utse exempelvis en deltagare i gruppen olika varje gång till ordförande vid sammanträdet, med ansvar för att arbetet förs framåt. Se också till att alla i gruppen kommer med i diskussioner och annat arbete. Genom redovisningar och diskussioner med varandra i basgruppen uppnås en extra inlärningseffekt som är mycket viktig att ta till vara. Återigen egna, grundliga förberedelser är en förutsättning för att arbetet i basgruppen ska bli effektivt och givande. 5.3 Undervisningsformer Den huvudsakliga undervisningen sker genom seminarier i grupper om cirka 25 studenter. Seminarieserien inleds med några lektioner där läraren har en mer aktiv roll, därefter leds seminarierna av basgrupperna, se mer om detta i studiematerialet. Föreläsningar förekommer dels som inledande orientering i olika kursavsnitt, dels som fördjupning. Under kursen förekommer vidare som led i PM-arbetet en PM-lektion, en biblioteksvisning och ett biblioteksseminarium (se mer om detta nedan). Vid två tillfällen under terminen har basgrupperna handledning inför sin grupplärare. 6. Handledning Under terminen har varje basgrupp två obligatoriska handledningar om 45 minuter. Denna schemaläggs av varje seminarielärare i samråd med studenterna. En första handledning ska 6

7 äga rum i början av terminen och den andra vid mitten eller slutet av terminen. Syftet är att diskutera studieteknik, basgruppsarbetet och seminarierna. 7. Rättsteknik Rättstekniken innefattar information om och övningar i användandet av Juridiska bibliotekets resurser, både vad gäller tryckta källor och elektroniska databaser. Till rättsteknik hänförs också övningar i muntlig och skriftlig framställning. Rättsteknik i de olika former som anges nedan förekommer under hela terminen. 7.1 Biblioteksundervisning I Uppsala universitetsbibliotek ingår utöver det välkända Carolina Rediviva vid Drottninggatsbackens krön (Dag Hammarskjölds väg 1), 17 olika bibliotek. I början av terminen genomförs visningar av Juridiska bibliotekets lokaler och tryckta samlingar. Innan PM 2 ska lämnas in ges en mer ingående genomgång, i form av ett biblioteksseminarium, av hur man söker rättskällor i tryckt och elektronisk form. På egen hand ska du emellertid bekanta dig med bibliotekets lokaler, dess litteratur- och tidskriftsamlingar samt dess läs- och datorplatser, kopiatorer m.m. På Campus Gotland ansvarar bibliotekarie Eva Syrén för biblioteksvisning och hjälp med e-biblioteket. 7.2 Skrivövning och PM-arbete En jurists viktigaste arbetsredskap är språket. Träning i skriftlig framställning är därför en mycket viktig del av den juridiska undervisningen. Under Juridiskt grundår handlar det om att bygga upp en förmåga att formellt sett behandla juridiskt material i skrift korrekt och att tillägna sig hur man i juridiska framställningar hänvisar till (dokumenterar) sitt källmaterial. Under terminen arbetar studenten i tre steg med en promemoria (PM 1-3), som i sin slutversion ger poäng att ta med i examinationen. Varje student får ett eget PM-ämne vid kursens start och arbetar med detta ämne under hela terminen; det är alltså ett och samma ämne som behandlas vid tre tillfällen, Tanken är därmed att studenterna, med löpande återkoppling, gradvis ska kunna slussas in i det juridiska skrivandet. Angående grunderna för bedömning av PM 3, se bilaga 1. Denna sista PM ska, förutom i form av papperskopia, även lämnas in elektroniskt. Det kommer att ges särskilda instruktioner för detta på Studentportalen cirka tre veckor före sista dag för inlämning av PM 3. När promemorian skickats in, granskas den av ett kontrollsystem benämnt URKUND. Syftet med kontrollen är framförallt att upptäcka eventuella plagiat från juridiskt källmaterial, men även att bistå examinator vid bedömningen av arbetets självständighet i övrigt. I systemet URKUND kommer den inskickade texten att köras mot utvalda databaser. Ytterligare information om de praktiska detaljerna kring förfarandet ges under terminen. 7

8 Studenter som inte blir godkända på sin PM 3 måste komplettera denna för att kunna få betyg på kursen (se ytterligare nedan 10.2). 7.3 Muntlig framställning Muntliga inslag förekommer som ett naturligt led i studierna i samband med arbetet i basgrupper, vid seminarierna och vid processpel. Den muntliga redovisningen på seminarierna ska vara grundligt förberedd. I detta ligger att strukturera materialet, att överväga hur presentationen ska ske, att fördela ordet i basgruppen, d.v.s. att kunna lägga fram sitt material på ett så tydligt och pedagogiskt sätt som möjligt. Planering och goda förberedelser är nyckeln till en lyckad föredragning. Vikten av att ordet fördelas jämt inom basgruppen bör särskilt understrykas. Alla medlemmar i basgruppen förväntas delta i basgruppens samtliga redovisningar och det är i första hand basgruppens uppgift att se till att så sker. Om detta inte fungerar, t.ex. genom att samma personer hela tiden framför basgruppens redovisningar, kommer seminarieläraren att tvingas styra dessa så att alla deltar. De muntliga inslagen i kursen ska nämligen ge alla möjlighet att träna sin förmåga, inte bara de som särskilt vill ta på sig denna roll. Är det svårt att få basgruppen att fungera på detta sätt bör ni ta upp saken med er lärare. 7.4 Studenter med funktionsnedsättning Juridiska institutionens målsättning är att alla studenter ska kunna studera på så lika villkor som möjligt. För studenter med funktionsnedsättning utarbetas därför efter kontakt med studievägledare en särskild handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen varierar beroende på studentens behov men kan t.ex. innehålla information om behov av särskilda undervisningslokaler, extra skrivtid, annan examinationsform, talböcker från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) m.m. En sådan handlingsplan kan också upprättas tillfälligt vid sjukdom eller om någon olycka inträffat. Om du undrar mer över detta kan du kontakta studievägledare Lee Holmström på e-post lee.holmstrom@jur.uu.se eller telefon Obligatorisk undervisning/närvarokrav Under Juridiskt grundårs första termin gäller att alla seminarier, inklusive de inledande lektionerna, och basgruppsmöten är obligatoriska. Kravet på deltagande innebär som framgått tidigare att du ska vara väl förberedd till alla undervisningsmoment. Eftersom all undervisning är obligatorisk gäller i princip att den som inte fullgör detta obligatorium inte kan få betyg på kursen. Vid enstaka sjukdomsfall eller liknande frånvaroskäl ska egna gruppläraren underrättas. Gruppläraren kan då ge dispens, dock för högst två undervisningstillfällen. Beviljad dispens kombineras alltid med en ersättningsuppgift som bestäms av gruppläraren. 8

9 Om en student har starka skäl till ytterligare frånvaro finns möjlighet att söka dispens hos kursföreståndaren. Det ska ske så snart behovet uppkommer. En student som tvingas vara borta från fler än fem tillfällen under kursen kommer normalt inte kunna ges godkänt betyg. 9. Kurslitteratur och lagtext Den litteratur som är kurslitteratur, dvs. obligatorisk och kursfordran, anges i bilaga 2. Kurslitteraturen måste läsas med eftertanke och urskillning. Det gäller att skaffa sig både en överblick och detaljerad kunskap. I bilagan finns också rekommendationer angående viss annan litteratur som inte är kursfordran, men som kan utgöra en allmän orientering eller en bra introduktion till eller fördjupning i olika avsnitt av studierna. Lagtexten är alltid av central betydelse vid juridisk problemlösning och det finns knappast något viktigare för en jurist än att alltid läsa den mycket noga. Ha t.ex. alltid lagtext tillgänglig när du läser kurslitteraturen så att du kan stämma av med relevanta bestämmelser. Även om all den litteratur som utgör kursfordran får medföras vid tentamen, bör du ha i minnet att tidspressen vid denna är sådan att du måste vara väl insatt och snabbt kunna hitta i lagtext och litteratur för att kunna utnyttja vad du får ha med dig. 10. Examination 10.1 Examinationskrav För att bli godkänd på Juridiskt grundårs första termin krävs följande: 1 Aktivt deltagande i undervisningen enligt avsnitt 8 ovan, 2 godkända ersättningsuppgifter vid eventuell frånvaro, 3 fullgörande av tre individuella (och godkända) PM-skrivuppgifter och 4 deltagande i en avslutande skrivning Examinationskriterier m.m. Betygskriterier i förhållande till kursens mål finns i bilaga 4 och 5. Allmänt gäller att all juridisk undervisning syftar till att deltagarna ska bli skickliga och kunniga jurister. För att nå detta resultat krävs att de studerande visar att de behärskar kursens juridik. Betygssättningen är en mätare på hur väl den studerande lyckats med detta kunskapsinhämtande. 9

10 Den skrivning som avslutar höstterminen utgår vanligen från konstruerade fall som ska analyseras och lösas av tentanden, men även essäfrågor av mer utredande karaktär kan förekomma. Samband och kombinationer mellan olika ämnen i samma fråga är vanliga. Skrivningen kan som högst ge 34 poäng. Vid examinationen beaktas vidare PM 3 för vilken man kan få maximalt 16 poäng. (En PM som lämnats in för sent eller som vid ordinarie inlämningstillfälle underkänts ger 8 poäng.) Skrivning tillsammans med PM 3 kan således ge högst 50 poäng (34+16). Resultatet för det juridiska grundårets första termin kommer att läggas samman med resultatet för det juridiska grundårets andra termin. På grundval av det sammanvägda resultatet från de båda terminerna sätts ett betyg för hela det juridiska grundåret. Betygsskalan som används är tregradig och omfattar underkänt (U) och de två godkända betygen godkänt (G) och väl godkänt (VG). För Juridiskt grundår ges således endast ett betyg. Av studieadministrativa skäl kommer Juridiska grundårets första termin att registreras som ett godkänt kursmoment för studenter som fullgjort kursobligatoriet och tentamen. Tentamen kan beräknas vara färdigbedömd drygt tre veckor efter skrivningstillfället. Resultatet meddelas på Studentportalen och en skriftlig kommentar av de juridiska frågor som tentamenssvaren aktualiserat tillhandahålls även den på Studentportalen i samband med att resultaten tillkännages Hjälpmedel vid tentamen Du får ha med den angivna obligatoriska kurslitteraturen (se bilaga 2), inklusive lagbok eller motsvarande författningssamling och kompletterande författningstext, till exempel EUfördraget och riksdagsordningen, samt om du tycker att det behövs språklexikon och ordbok av typen Svenska Akademiens ordlista (alltså inte någon juridisk ordbok). Du får inte ha några andra böcker med dig. Närmare information om tentamen kommer att läggas ut på Studentportalen ca en månad före tentamen. Allt material som delats ut under kursen förutom kompendiet med gamla skrivningar med svar samt egna anteckningar får medföras. Anteckningarna kan vara handskrivna eller datorskrivna. Skrivningsvakter kontrollerar att otillåtna hjälpmedel inte används. Användande av otillåtet material behandlas som misstänkt fusk och leder till en disciplinanmälan. En sådan anmälan kan resultera i ett beslut om varning och eventuellt avstängning under en period om högst 6 månader. 10

11 10.4 Omtentamen Den som blir underkänd vid ordinarie tentamen i januari får delta i skriftlig omtentamen i juni eller augusti Omprövning Du kan ta del av din skrivning genom att begära ut den i studerandeexpeditionen på Munken, Västra Ågatan 26 (Uppsala) respektive receptionen på Campus Gotland. Slutskrivning och PM bedöms noggrant. Gränsfall mellan olika betygssteg ägnas extra stor uppmärksamhet. Det är sällsynt att betyg ändras. Anser du dig likväl ha blivit felaktigt bedömd kan du vända dig till kursföreståndaren och begära omprövning. Betygsbeslut går enligt högskoleförordningens 12 kap dock inte att överklaga. Du bör påtala eventuella fel snarast helst inom en vecka. Ju längre tid som går ju svårare är det att göra en meningsfull och för alla berörda korrekt omprövning. Känner du dig osäker på om du ska begära omprövning bör du ta del av skrivningen på plats. Har du tagit med dig din skrivning hem, och alltså haft möjlighet att ändra i den, påverkar det naturligtvis examinators möjlighet till omprövning. En begäran om omprövning bör göras skriftligt och ges in till kurssamordnare Agneta Klahr eller Katarina Werner-Hallgren för diarieföring. Motivera noggrant varför du anser att ditt betyg bör höjas. Skrivningar som finns kvar på institutionen gallras efter två år. 11. Utvärdering, kursråd Utvärdering av kursen sker på grundval av de studerandes individuella kursvärderingar, löpande samtal mellan studenter och lärare i grupperna, diskussioner i lärarkollegiet samt sammanträden med kursrådet som äger rum i mitten av terminen och efter avslutad kurs. Utvärdering och kursråd sker separat för Juridiskt grundår i Uppsala och på Campus Gotland. På grundval av vad som framkommit utarbetar kursföreståndarna årligen en rapport som lämnas till fakultetens utbildningsutskott. Rapporterna är offentliga och förvaras på Studerandeexpeditionen i Uppsala. 11

12 Bilaga 1 - PM-uppgift Allmänt Allmänt om hur PM-uppgiften ska fullgöras, se kursinformationen avsnitt I det följande ges anvisningar och tips kring uppgiftens olika steg. Om PM 1-3 Under första terminen skrivs som framgått tre individuellt författade texter över ett ämne som studenten fått sig tilldelat vid terminens början. PM 1 ska omfatta 1 2 sidor och är avsedd att utgöra något av en idébeskrivning av hur studenten t ä n k t lägga upp arbetet och texten. Handledningstillfället efter att denna PM inlämnats syftar till att ge stödjande återkoppling på dessa första tankar över ämnet. Det ställs i detta skede inga särskilda innehållskrav mer än att PM 1 ska visa att studenten kommit igång, börjat sätta sig in i ämnet och är på rätt väg. PM 2 ska omfatta maximalt 4 sidor text, sidor därutöver bedöms inte. Fotnoter ingår i sidantalet, dock inte försättsbladet, anonymitetsbladet och källförteckningen. Uppskattningen av sidantalet bygger på att studenten följer de anvisningar som ges i Att skriva juridik och de särskilda instruktioner för PM-skrivande som läggs ut på Studentportalen. På Studentportalen finns en mall för PM-skrivande som ni bör använda. Till sitt innehåll ska PM 2 vara en mer färdig produkt för PM-läraren att bedöma. Det kan antingen vara en nedkortad version av den slutprodukt studenten tänker sig lämna som PM 3 eller en helt självständig text avsedd att fungera som underlag för den slutliga PM 3. Till sin språkliga utformning, disposition, liksom till sitt tekniska utförande ska PM 2 vara en färdig produkt. PM 2 bedöms av en PM-lärare. Läraren ger synpunkter på främst språkbehandling, sakframställning och källhantering i syfte att ge vägledning inför slutarbetet med PM 3. Synpunkterna ges vid en PM-lektion där läraren träffar de studenter som har samma ämne för dels en gemensam utvärdering, dels individuell återkoppling. PM 3 ska omfatta maximalt 7 sidor (omfånget beräknas på samma sätt som beskrivits ovan) och motsvara en professionell rättsutredning med de innehållsliga, språkliga och formella krav som inom rättslivet ställs på en sådan. PM 3 bedöms på en skala upp till 16 poäng. För godkänt krävs 8 poäng. Den som underkänns får försöka igen men kan då som högst få 8 poäng. De poäng som erhålls läggs samman med resultatet på slutskrivningen, se om examination ovan. 12

13 Vad som bedöms Sakinnehåll: hur du behandlat ämnet Problembehandling och faktaurval. Att kunna lyfta fram och behandla det givna ämnet på ett tydligt sätt och med medvetenhet om den metod som används, samt att kunna urskilja väsentliga fakta och argument i anslutning till ämnet. Förmåga till juridisk argumentation och analys. Språklig kvalitet: hur du skrivit Att kunna skriva en enkel, tydlig och korrekt svenska. Förmågan att hålla en rättsligt korrekt ton i texten. Källhantering/självständighet: hur du använt källor Att ha ett ändamålsenligt urval av källor. Att korrekt ange källorna i en källförteckning och att genomgående sätta ut källhänvisningar i anslutning till texten när det är nödvändigt för att särskilja egna och andras åsikter, slutsatser och resultat. Att kunna behandla ämnet och källorna på ett självständigt och kritiskt värderande sätt. Koncentration/disposition: hur du strukturerat din text Att kunna behandla en omfattande frågeställning på ett begränsat utrymme. Förmåga att göra en ändamålsenlig och balanserad avvägning mellan olika delar av framställningen. Att ha en tydlig röd tråd genom hela framställningen. Tekniskt utförande: om du har följt formalia Prydlighet, avsaknad av fel och handskrivna rättelser, utskriftskvalitet, typografisk standard. Tankar och tips kring skrivandet Ämnesinnehållet Överväg noggrant med hjälp av studiemålen vilken inriktning du vill ge din text. Är du tveksam bör du först läsa mer i kurslitteraturen och annan litteratur och diskutera saken i din basgrupp. Hjälper inte det kan du naturligtvis vända dig till läraren. Bra språk Var noga med språket! Språket är juristens viktigaste arbetsredskap och ett syfte med terminens skrivuppgifter är att ge träning i skriftlig framställningsförmåga. En del viktiga regler och råd får du i "Att skriva juridik". Lämna inte in en PM utan att du kritiskt granskat ditt eget språk. Be gärna någon annan läsa och komma med synpunkter. Tekniskt utförande m.m. Följ de anvisningar som ges i Att skriva juridik och de instruktioner som läggs ut på Studentportalen. Tider och sätt för inlämning av PM kommer, utöver vad som här framgått, att meddelas via schema och Studentportalen. Eventuella frågor om PM-skrivandet besvaras i första hand av gruppläraren. Observera att för sent inlämnad PM 3 ger max åtta poäng! 13

14 Litteraturöverblick Läs noga kurslitteraturen inom ditt område. Ta reda på vad som i övrigt finns skrivet i ämnet och bestäm dig för vad du ska bygga ditt arbete på. Tänk på att det alltid finns mycket mer källmaterial än vad du kan använda till en kort PM. Du måste alltså sovra. Var källkritisk och se upp för föråldrad litteratur! Bibliotek När du planerar arbetet måste du tänka på att du kanske inte omedelbart kan få tillgång till de källor du vill använda. Det är nästan 200 studerande som ska skriva PM under denna tid! Du måste vara beredd att köa till litteratur och att besöka andra bibliotek än Juridiska biblioteket: Carolina, stadsbiblioteket, Ekonomikums bibliotek (som åtminstone har SOU), nationernas bibliotek, stadsbiblioteket på din hemort m.fl. Tänk på att ni är många som arbetar med PM under samma tid. Ta hänsyn till andra och behåll inte källmaterial längre tid än det tar att notera eller kopiera vad du behöver! Respektera de regler som gäller för utlåning av böcker. Klar disposition Bryt om möjligt ned ämnet i de delfrågeställningar som du anser ska vara med. Ordna de olika delarna i en ändamålsenlig och logisk följd. Rensa bort sådant som är av perifer betydelse för ämnet. Källhänvisningar Det krävs att du ger korrekta hänvisningar till den litteratur du stöder dig på. Olika godtagbara metoder för källhänvisningar behandlas i boken "Att skriva juridik". Observera att de löpande källhänvisningarna inte ersätter den källförteckning som tas upp i nästa punkt. Källförteckning PM 2 och 3 ska avslutas med en förteckning där det använda källmaterialet anges på korrekt sätt. Observera att det du anger måste på något synbart sätt ha använts i PM-texten enligt de källhänvisningar som finns där. Litteratur som du läser i rent orienteringssyfte, men som inte ger avtryck i din text, ska inte tas med i förteckningen. 14

15 Bilaga 2 Litteratur För all litteratur gäller att senast utkomna upplaga ska användas. Detta bör kontrolleras med bokhandeln. För all litteratur gäller att senast utkomna upplaga ska användas. Detta bör kontrolleras med bokhandeln. Kurslitteratur: Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna, Norstedts juridik Bergström, C F & Hettne, J, Introduktion till EU-rätten, Studentlitteratur Bull, T & Sterzel, F, Regeringsformen en kommentar, Studentlitteratur Cameron, I, An Introduction to the European Convention on Human Rights, Iustus förlag Jensen, U, Rylander, S & Lindblom, P H, Att skriva juridik: regler och råd, Iustus förlag Jonsson Cornell, A, Komparativ konstitutionell rätt, Iustus förlag Samuelsson, J & Melander, J, Tolkning och tillämpning, Iustus förlag Du måste också ha tillgång till: lagbok eller motsvarande författningssamling av 2015 eller 2016 års årgång sammanställning över EU:s fördragstext, till exempel Bergström, C F & Hettne, J, EU:s grundfördrag och annan primärrätt, Studentlitteratur Kursmaterial som erhålls av juridiska institutionen: Studiematerial Seminariematerial Annan nyttig men inte obligatorisk litteratur: Eka, A m fl, Regeringsformen med kommentarer, Karnov Group (finns tillgänglig digitalt via bibliotekets hemsida) Holmberg, E m fl., Grundlagarna: Regeringsformen, Successionsordningen, Riksdagsordningen, Norstedts juridik (finns tillgänglig digitalt via bibliotekets hemsida) Mattson, I & Petersson, O (red) Svensk författningspolitik, Studentlitteratur Mellbourn, A (red), Författningskulturer: konstitutioner och politiska system i Europa, USA och Asien, Sekel Bokförlag 15

16 Nergelius, J, Svensk statsrätt, Studentlitteratur Sterzel, F, Författning i utveckling. Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus förlag Åhman, K, Grundläggande rättigheter och juridisk metod, Norstedts juridik Böcker som kan ses som bra komplement i metodfrågor är: Bernitz, U m fl, Finna rätt: juristens källmaterial och arbetsmetoder, Norstedts juridik Korling, F & Zamboni, M (red), Juridisk metodlära, Studentlitteratur 16

17 Bilaga 3 Målen för Juridiskt grundårs första termin Efter genomgången kurs ska studenterna angående området allmän rättslära och rättsteknik ha förmåga 1. att kunna identifiera juridiska problem och lösningar på dessa i en ostrukturerad, komplex kontext, 2. att kunna söka juridiskt källmaterial, analysera det genom tolkning av lag, domstolsavgöranden, lagförarbeten och juridisk litteratur samt att, med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem, 3. att kunna se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling, 4. att kunna ta ställning i juridiska frågor genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra, 5. att i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt såväl som i samarbete med andra, kunna presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem. Efter genomgången kurs ska studenterna vidare avseende områdena statsrätt inklusive frioch rättigheter, tryck- och yttrandefrihet samt komparativ konstitutionell rätt ha förmåga 6. att kunna tillämpa det statsrättsliga regelsystemet på ett kvalificerat sätt, varvid särskild betoning ligger på förståelse av och kunskap om reglerna om normgivningsmakt, fri- och rättighetsskydd och konstitutionell kontroll, 7. att kunna läsa prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena samt att kunna identifiera och förstå de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna, 8. att visa förmåga att se de olika konstitutionella regelsystemen i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat, 9. att relatera den svenska konstitutionella diskussionen om problem kring normgivning, fri- och rättighetsskydd och kontrollmakt till den internationella diskussionen om motsvarande frågor, i vilket ingår att ha kännedom om och förstå andra länders lösningar på samma områden och att kunna göra jämförelser mellan den svenska rättsordningens grunder och andra länders motsvarighet, Efter genomgången kurs ska studenterna slutligen avseende områdena grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt ha förmåga 10. att kunna förstå och tillämpa de grundläggande reglerna om EU:s organisatoriska uppbyggnad och beslutsprocesser, konstitutionella principer samt EU-rättens samspel med den nationella rätten, 17

18 11. att kunna tillämpa och förstå rättsreglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i konkreta situationer, för vilket förutsätts kännedom om Europakonventionens materiella innehåll, dess status som folkrättsligt fördrag och dess ställning i svensk rätt, 12. att kunna läsa och förstå prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena EU-rätt och konventionsrätt samt att kunna identifiera de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna, samt att visa förståelse för att dessa rättsordningar till stor del bygger på ett rättsfallsbaserat system, 13. att analysera olika konstitutionella regelsystem i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. 18

19 Bilaga 4 Betygskriterier för Juridiskt grundår Inledande anmärkningar Juridiskt grundår motsvarar terminskurs 1 och 2 på juristprogrammet i Uppsala. Detta innebär bland annat att alla examinerande moment på Juridiskt grundår (PM, hemtentamina och salstentamina) bedöms anonymt och tillsammans med motsvarande prestationer på juristprogrammets terminskurs 1 respektive terminskurs 2. På så sätt behandlas prestationerna på Juridiskt grundår och prestationerna på juristprogrammets första två terminer lika med avseende på värdering och poängsättning. Betygssättningen på Juridiskt grundår skiljer sig dock i förhållande till kurserna under juristprogrammets första år. Juridiskt grundår omfattar 60 hp och det ges endast ett betyg för de två terminernas studier. Betygsskalan som används är tregradig och omfattar underkänt (U) och de två godkända betygen godkänt (G) och väl godkänt (VG). Juristprogrammets betygskala är fyrgradig och omfattar betygen underkänt (U) och de godkända betygen B, Ba och AB. Liksom ovan nämnts bedöms alla prestationer på Juridiskt grundår anonymt och tillsammans med motsvarande prestationer på juristprogrammet. Vid bedömningen av examinerande moment jämförs därför prestationerna på grundåret med betygskriterierna på terminskurs 1 respektive terminskurs 2. De poäng som delas ut för respektive prestation avspeglar alltså i vilken utsträckning prestationen motsvarar beskrivningen i betygskriterierna för juristprogrammets terminskurs 1 respektive terminskurs 2. Juristprogrammets betygskriterier utgör emellertid inte i formell mening betygskriterier för Juridiskt grundår. Istället fyller de en funktion som bedömningskriterier vid värdering och poängsättning av respektive prestation. Betygskriterier Betygskriterierna på Juridiskt grundår utgår från betygskriterierna på juristprogrammets terminskurs 1 respektive terminskurs 2. Därvid gäller följande med avseende på de olika specifika förväntade studieresultaten. För betyget underkänt (U) gäller samma kriterier på Juridiskt grundår som för betyget U på juristprogrammets terminskurs 1 respektive 2. För betyget godkänt (G) gäller samma kriterier på Juridiskt grundår som för betyget B på juristprogrammets terminskurs 1 respektive 2. 19

20 För betyget väl godkänt (VG) gäller samma kriterier på Juridiskt grundår som för betyget AB på juristprogrammets terminskurs 1 respektive 2. Också prestationer som i påtagligt hög grad uppfyller kriterierna för betyget Ba på juristprogrammets terminskurs 1 respektive 2, utan att helt motsvara kriterierna för betyget AB, tilldelas betyget VG. Betygssättning Betyget sätts på grundval av samtliga examinerande moment under kursens två terminer. För betyget godkänt (G) fordras att godkänt resultat uppnåtts beträffande samtliga förväntade studieresultat. För högre betyg (VG) fordras att en sammanvägning av de resultat som uppnåtts beträffande de förväntade studieresultaten enligt examinators bedömning motsvarar det högre betyget. Vid betygssättningen tillmäts de samlade prestationerna på grundårets första termin samma relativa vikt som de samlade prestationerna på grundårets andra termin. Det innebär att även om det maximala antalet poäng som delas ut under den ena terminen skulle vara större än det maximala antalet poäng som delas ut under den andra terminen så har båda terminerna samma betydelse för slutbetyget. 20

21 Bilaga 5 Förväntade studieresultat och betygskriterier Terminskurs 1 Förväntade studieresultat och betygskriterier allmän rättslära och rättsteknik Förväntade studieresultat Betygskriterier Att kunna identifiera juridiska problem och lösningar på dessa i en ostrukturerad, komplex kontext att kunna söka juridiskt källmaterial, analysera det genom tolkning av lag, domstolsavgöranden, lagförarbeten och juridisk litteratur, samt att med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på juridiska problem att kunna se samspelet mellan rätt och samhälleliga mål såsom ekonomisk effektivitet, jämställdhet och hållbar utveckling att kunna ta ställning i juridiska frågor genom att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra AB Ba B U - Mycket god problemidentifikation. - Mycket goda lösningsförslag. - Mycket god källhantering. - Analyserande användning av relevant källmaterial. - Mycket god förmåga att se samspelet mellan rätt och olika samhälleliga mål. - Reflekterande förhållningssätt till detta samspel. - Mycket god och analyserande hantering av relevanta argument. - God problemidentifikation. - Goda lösningsförslag. - God källhantering. - Recenserande användning av relevant källmaterial. - God förmåga att se samspelet mellan rätt och olika samhälleliga mål. - Recenserande förhållningssätt till detta samspel. - God och recenserande hantering av relevanta argument. - Godtagbar problemidentifikation. - Godtagbara lösningsförslag. - Godtagbar källhantering. - Refererande användning av relevant källmaterial. - Godtagbar förmåga att se samspelet mellan rätt och olika samhälleliga mål. - Refererande förhållningssätt till detta samspel. - Godtagbar och refererande hantering av relevanta argument. - Bristande problemidentifikation. - Bristande lösningsförslag. - Bristande källhantering. - Bristande användning av, eller irrelevant, källmaterial. - Studenten gör metodologiska fel. - Bristande förmåga att se samspelet mellan rätt och olika samhälleliga mål. - Oreflekterat förhållningssätt till detta sampel. - Bristande hantering av olika argument. 21

22 Förväntade studieresultat att i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt såväl som i samarbete med andra, kunna presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på juridiska problem Betygskriterier AB Ba B U - Godtagbar muntlig presentation. - Den skriftliga framställningen är huvudsakligen analyserande. - Godtagbar muntlig presentation. - Den skriftliga framställningen är huvudsakligen recenserande. - Godtagbar muntlig presentation. - Den skriftliga framställningen är huvudsakligen refererande. - Bristande muntlig presentation. - Den skriftliga framställningen behandlar inte förelagt problem på ett adekvat sätt. Förväntade studieresultat och betygskriterier statsrätt, inklusive fri- och rättigheter, tryck- och yttrandefrihet samt komparativ konstitutionell rätt Förväntade studieresultat att kunna tillämpa det statsrättsliga regelsystemet på ett kvalificerat sätt, varvid särskild betoning ligger på förståelse av och kunskap om reglerna om normgivningsmakt, fri- och rättighetsskydd och konstitutionell kontroll Betygskriterier AB Ba B U - Mycket god tillämpning och förståelse av ämnes- området. - Reflekterande behandling - God tillämpning och förståelse av ämnesområdet. - Recenserande behandling. - Godtagbar tillämpning och förståelse av ämnes- området. - Refererande behandling. - Bristande tillämpning. - Bristande förståelse och kunskap om ämnesområdet att kunna läsa prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena samt att kunna identifiera och förstå de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna - Mycket god problemidentifikation och förståelse av de relevanta rätts- frågorna. - God problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - Godtagbar problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - Bristande problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. 22

23 Förväntade studieresultat Betygskriterier att visa förmåga att se de olika konstitutionella regelsystemen i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat AB Ba B U - Reflekterande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat - Recenserande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat - Refererande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat - Oreflekterat förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. att relatera den svenska konstitutionella diskussionen om problem kring normgivning, fri- och rättighetsskydd och kontrollmakt till den internationella diskussionen om motsvarande frågor, i vilket ingår att ha kännedom om andra länders lösningar på samma områden och att kunna göra jämförelser mellan den svenska rättsordningens grunder och andra länders motsvarighet - Mycket god problemidentifikation. - Mycket god kännedom om andra länders lösningar. - God problemidentifikation. - God kännedom om andra länders lösningar. - Godtagbar problemidentifikation. - Godtagbar kännedom om andra länders lösningar. - Bristande problemidentifikation. - Bristande kännedom om andra länders lösningar. Förväntade studieresultat och betygskriterier grundläggande folkrätt och konstitutionell EU-rätt Förväntade studieresultat att kunna förstå och tillämpa de grundläggande reglerna om EU:s organisatoriska uppbyggnad och beslutsprocesser, konstitutionella principer samt EU-rättens samspel med den nationella rätten Betygskriterier AB Ba B U - Mycket god förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Reflekterande behandling. - God förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Recenserande behandling. - Godtagbar förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Refererande behandling. - Bristande förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Bristande behandling. 23

24 Förväntade studieresultat Betygskriterier att kunna förstå och tillämpa rättsreglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i konkreta situationer, för vilket förutsätts kännedom om Europakonventionens materiella innehåll, dess status som folkrättsligt fördrag och dess ställning i svensk rätt att kunna läsa och förstå prejudikat och andra vägledande avgöranden på rättsområdena EU-rätt och konventionsrätt samt att kunna identifiera de i rättsfallen relevanta rättsfrågorna, samt att visa förståelse för att dessa rättsordningar till stor del bygger på ett rättsfallsbaserat system att analysera olika konstitutionella regelsystem i ett principiellt och ideologiskt perspektiv, i vilket ingår att kunna relatera regelsystemen till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. AB Ba B U - Mycket god förståelse och tillämpning av ämnesom- rådet. - Reflekterande behandling om konventionens materiella innehåll, dess status och dess ställning i svensk rätt. - Mycket god problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - Mycket god förståelse för att rättsordningarna bygger på ett rättsfallsbaserat system. - Reflekterande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. - God förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Recenserande behandling om konventionens materiella innehåll, des status och dess ställning i svensk rätt. - God problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - God förståelse för att rättsordningarna bygger på ett rättsfallsbaserat system. - Recenserande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. - Godtagbar förståelse och tillämpning av ämnesområdet. - Refererande behandling om konventionens innehåll, dess status och dess ställning i svensk rätt. - Godtagbar problemidentifikation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - Godtagbar förståelse för att rättsordningarna bygger på ett rättsfallsbaserat system. - Refererande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. - Bristande förståelse och tillämpning. - Bristande kännedom om konventionens materiella innehåll, dess status och dess ställning i svensk rätt. - Bristande problemidentifi kation och förståelse av de relevanta rättsfrågorna. - Bristande förståelse för att rättsordningarna bygger på rättsfallsbaserat system. - Oreflekterande förhållningssätt till teoretiska konstruktioner såsom maktdelning, demokrati och rättsstat. 24