Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden och ska följa dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda för att projektplanen ska vara fullständig. Läs fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ursprunglig version ÅÅÅÅ-MM-DD Reviderad version nummer 2 den Projektets namn: Stödplattform för migration och hälsa; MILSA EF-nummer:. Bakgrund och syfte Projektets utgångspunkt är att hälsa är avgörande för asylsökande och nyanlända flyktingars möjligheter för lärande, integration och etablering på arbetsmarknaden. Nationella erfarenheter visar att ohälsa ofta utgör skäl till långa genomströmningstider för skilda introduktions- och etableringsinsatser för målgruppen. Forskning indikerar dessutom att hälsan i dessa grupper ofta verkar försämras, snarare än förbättras under den första tiden i Sverige (se IMHAd, E82-24). Vår utgångspunkt är att det krävs mer kunskaper, metodutveckling och förbättrade förutsättningar för implementering av metoder som grundas i målgruppens förutsättningar och hälsorelaterade behov. De samverkande parterna inom det sökta projektet är överens om att det krävs en gemensam kraftsamling för att säkerställa hälsofrämjande förutsättningar för nyanlända flyktingars etablering och integration i samhällslivet. Den slutliga målgruppen för det sökta projektet är personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar och skyddsbehövande, anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande samt vidarebosatta i kommuner i Skåne samt i de andra län i Sverige som kommer att ta del av projektets insatser. Emellertid, eftersom ett av delprojekten verkar inom ramen för en europeisk kontext, utökas i detta fall målgruppen till att även innefatta asylsökande i de länder som kommer att ingå som partners i delprojekt 4. Avseende vilket av EU:s fokusområden ansökan avser verkar projektet inom området introduktion av flyktingar, skyddsbehövande och flyktingar. Projektets hemvist är den regionala överenskommelsen om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare i Skåne och den regionala utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne. Projektet är utöver detta i vissa delar kopplat till länsstyrelsernas interna fokusgrupp för hälsa samt Arbetsförmedlingens nationella etableringskontor och kommer i delar att utgöra ett stöd för en relaterade utvecklingsprocesser på nationell/regional nivå. Detta projekt avser att bygga en bro mellan forskning och praktik; att möjliggöra, stödja och följa upp ett direkt samarbete mellan forskning och praktik relaterat till lokala och regionala utvecklingsbehov och

2 därmed skapa de villkor för den kunskap och metodutveckling som krävs. Ansökan för projekt stödplattform för migration och hälsa, MILSA, har sin bakgrund i att ohälsa är ett konstaterat hinder för introduktion och etablering, men även i behovet av utveckling av kvalitativa operativa samverkansformer utifrån skilda och ibland icke formulerade uppdrag inom området, ett behov som även Statskontoret konstaterat i en utvärdering 202. Detta förutsätter kunskap och metodutveckling samt design och implementering av hälsofrämjande insatser utformade i möte med målgruppen, vilket i en intern dialog även konstaterats av länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa. Vad gäller prioriteringar på EU nivå kan projektet sägas knyta an till prioritering så som fastställts i gemenskapens regelverk på flyktingområdet, även de som rör målet för integration till exempel genom projektets insatser som syftar till att underlätta för dessa personer att ta makten över sin egen situation och försörja sig själva. Projektet innefattar även åtgärder som kan sägas främja meningsfull kontakt och konstruktiv dialog mellan nyanlända flyktingar och det mottagande systemet. Projektet främjar medverkan från viktiga parter som myndigheter, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter och det civila samhället men avser även insatser insatser såsom utbildning, främjande av medborgerligt och kulturellt deltagande och egenmakt (se nr 573/2007/EG kap. art 3. 3.). Vidare knyts an till prioritering 2 (förbättring av de nationella resurserna genom samarbete mellan medlemstaterna) genom aktiviteterna i delprojekt 4 (se nedan professionalisering av SHK). Vad gäller nationella behov svarar projektet MILSA upp mot behovet av en effektivare introduktion och etablering med hänsyn tagen till hälsorelaterade aspekter. Hälsa är en avgörande faktor för flyktingars möjligheter till introduktion och etablering och som framgått är ohälsa ett konstaterat hinder i dessa processer. Att adressera hälsofrågor inom ramen för etableringsprocessen, i hela sin komplexitet uppfattar projektparterna som en nyckelfaktor i strävan efter en effektivitet. Nedan framgår att centrala projektåtgärder, vid sidan av de åtgärder som är riktade direkt till projektets målgrupp nyanlända flyktingar, är kapacitets- och kompetenshöjande aktiviteter med deltagande av personalkategorier berörda av introduktions- och etableringsprocessen såsom sådana som möjliggör nationell, regional och lokal samverkan utifrån ett människorättsbaserat (i viss utsträckning också avseende barn) och ett hälsofrämjande perspektiv. Som ett led i detta utvecklas nya roller bland annat för frivilligorganisationerna och även nya roller i möten mellan forskare och verksamma inom etableringens praktikområden samt även i viss mån de nyanlända flyktingarna. Projektet förhåller sig till det faktum att huvudansvaret för nyanlända flyktingars etableringsprocess genom etableringsreformens genomförande (20-2-0) är Arbetsförmedlingens ansvar. Som en följd av etableringsreformen har ansvar flyttats mellan myndigheter och nya uppdrag tillkommit parallellt med att det i vissa delar saknas kunskap om faktisk uppdragsfördelning eller att det i förekommande fall helt saknas uppdrag för avgörande moment i etableringsreformen (Statskontorets uppföljning av etableringsreformen ). Arbetsförmedlingen ska se till att den nyanlände får en etableringsplan som består av olika arbetsförberedande insatser, SFI och samhällsorientering. Etableringsplanen ska föregås av en prestationsbedömning i syfte att utreda i vilken omfattning den nyanlända förmår delta i ett etableringsprogram. Utförare av sådana bedömningar är både Arbetsförmedlingar och landsting. Det faktum att 2

3 bedömningarna utförs av flera aktörer kräver en nära samverkan och samsyn. Planen ska därefter anpassas efter individens förutsättningar. Kommunerna å sin sida har ett ansvar för genomförande av SFI och erbjudande av samhällsorientering. Insatserna ska samordnas av Arbetsförmedlingen inom ramen för den enskildes etableringsplan. Landstingen ska utföra de inledande prestationsbedömningar som beställs av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har på nationell och lokal nivå ett samordningsansvar för den samverkan som krävs mellan berörda myndigheter. Länsstyrelsen har ett regionalt samordningsansvar för samverkan mellan berörda aktörer. Den nationella strategin för nyanländas etablering ska genomsyra samverkan på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna har tillsatt interna fokusgrupper för ett antal centrala frågor inom etableringen (SFI, samhällsorientering, hälsa och uppföljning) i syfte att utgöra ett internt kvalitetssäkrande stöd för att på regional nivå kunna erbjuda berörda aktörer ett kvalificerat stöd. Hälsa är i detta uppmärksammat som ett särskilt behovsområde. Problematik kring hälsa har även uppmärksammats av Arbetsförmedlingen på central nivå som vänt sig till länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa med en förfrågan om stödjande insatser. Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen är överens om att ett genomslag på nationell nivå kräver metodutvecklingsinsatser på regional och lokal nivå. Ur ett nationellt och regionalt perspektiv erbjuder detta projekt ny kunskap, kunskapsöverföring, metodstöd och ett forum för inflytande i designen av utvecklingsinsatser som tillika förhåller sig till målgruppens faktiska behov och perspektiv. Genom att parallellt arbete med implementeringsförutsättningar på nationell, regional och lokala nivåer förväntas projektets resultat att svara upp mot målgruppens hälsorelaterade behov. Grunden till Partnerskap Skåne utvecklades med stöd av ERF (projekt E-8-233) under perioden juli 2008 till juni 20 (slutrapport och utvärdering bifogas ansökan). Partnerskap Skåne är direkt kopplat till den regionala överenskommelsen, RÖK, om samverkan gällande asylsökande, flyktingar och andra invandrare i Skåne. Projektet utgör en direkt fortsättning och fördjupning av hälsoperspektivet inom Partnerskap Skåne. Partnerskap Skåne har sedan starten 2008 succesivt vidareutvecklats och rymmer idag, inberäknat MILSA, sex sinsemellan samverkande delprojekt. Genom denna ansökan har samtliga berörda aktörer för nyanlända flyktingars etablering i Skåne gjort en gemensam mobilisering i syfte att arbeta fram grundläggande och kvalitetssäkrade hälsofrämjande förutsättningar för samtliga nyanlända flyktingars etablering i Skåne. I syfte att säkerställa förutsättningar för implementering och spridning är ansvariga aktörer på nationell nivå; Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna, kopplade till projekts styrning, utveckling och spridning. De ingående parternas erfarenheter är att det finns stora utmaningar med att i realiteten lyckas att på en praktisk nivå få ett långsiktigt genomslag för ett hälsoperspektiv integrerat i de respektive verksamheterna. Ett sådant perspektiv ingår idag i skiftande grad i förståelsen av uppdragen. Konkret vad gäller insatser av hälsofrämjande karaktär, spänner dessa över ett fält där ett stort antal aktörer är direkt eller indirekt inblandade men oftast inte uppfattar ett direkt ansvar. Hälsorelaterade frågor (förutom de som rör sjukvården) hänger så att säga ofta i luften mellan sektorsansvar. Detta utgör i realiteten ett stort hinder för praktisk implementering. Trots att vi idag på erfarenhetsmässig grund kan anta att hälsofrämjande insatser, om genomförda på ett generellt och kvalitetssäkrat vis, kan ge stora vinster på såväl individnivå som på organisations- och samhällsnivå, finns det en problematik med att kunna visa på direkt orsakssamband som samtidigt pragmatiskt relaterar till berörda organisationers förutsättningar och uppdrag. Orsakssambanden är komplexa, och måste 3

4 dels utgå från faktisk kunskap om nyanländas hälsa och dels följas över en längre tid för att synliggöra bland annat verksamhetsvinster men även sannolikt hälsovinster. Detta förutsätter att man på praktisk nivå utformar insatser i nära samarbete med relaterad forskning, dvs. att grunden för valet av etableringsinsatser är evidensbaserad, eller eventuella behov av fördjupad bedömning av arbets- och prestationsförmåga för individen. I dag sker relaterad forskning avskilt från operativ verksamhet och berörda myndighetsorganisationer utan praktiska förutsättningar för implementering. Parterna i detta projekt avser att utveckla former för implementering av ett hälsoperspektiv integrerat i verksamheter som rör nyanlända flyktingars etablering. Exempel på insatser av hälsofrämjande karaktär är kvalitetssäkrad hälsokommunikation eller friskvårdande aktiviteter inom föreningslivet för nyanlända flyktingar. För att på operativ nivå kunna utgå från evidens och kunskap och säkerställa att metoder och insatser är effektiva och hälsofrämjande är samverkansparternas avsikt att utifrån ett reellt samarbete genomföra fyra samordnade och samverkande delprojekt. Den slutliga målgruppen för samtliga delprojekt är som framgått nyanlända flyktingar och i ett av delprojekten även asylsökande. Projektets syfte är att utgöra ett direkt forskningsbaserat operativt kvalitetssäkrande stöd i utvecklings- och implementeringsarbetet med en kunskapsbaserad/effektiviserad hälsofrämjande arbetsmarknadsetablering för asylsökande och nyanlända flyktingar relaterat till konstaterade problemområden. Projektet kommer att förhålla sig till följande specifika frågeställningar: Hur ser hälsotillståndet ut bland nyanlända flyktingar och hur kan etableringsplaner utarbetas baserad på denna kunskap? Hur kan samverkan kring prestations- och arbetsförmågebedömningar utvecklas och förbättras med utgångspunkt i individens förutsättningar? Hur kan nyanländas möjligheter till fysisk aktivetet stimuleras och på praktisk nivå möjliggöras inom ramen för etableringen? Hur kan rollen som (samhälls- och) hälsokommunikatör professionaliseras och ett hälsoperspektiv i relation till nyanländas etableringsprocess lyftas nationellt samt relaterat till asylsökande och flyktingar lyftas inom gemenskapen? Projektets resultat kommer att fortlöpande implementeras genom projektets övergripande samordning och processledning, gemensamma kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser samt fortlöpande spridning av resultat, metoder och erfarenheter. Stödplattformen för migration och hälsa kommer att erbjuda personal och ledning inom berörda myndigheter och organisationer stöd i form av utbildning, handledning och kompetenshöjande insatser. Arbetet inom plattformen kommer att förhålla sig till: Att alla människor i Sverige har rätt till en god hälsa och att insatser för nyanlända bör utgå från ett integrerat hälsoperspektiv. Projektets utgångspunkt är att en självupplevd god hälsa är avgörande för nyanländas delaktighet i svenskt samhälle och en effektiv arbetsmarknadsetablering. Att gemensam kunskap, terminologi och gemensamma mål är en förutsättning för en effektiv samverkan mellan berörda aktörer. Utifrån detta är projektets utgångs- 4

5 punkt att det krävs både lokal och regional samverkan utifrån ett identifierat utvecklingsbehov. En förprojektering, Utan en klapp på huvudet, har genomförts, vilken bifogas ansökan. Förstudien huvudfrågeställning gällde hur hälsofrågor inverkar i etableringsprocessen, etableringshandläggarnas förhållningssätt till hälsa och hur detta återspeglas i den enskildes etableringsplan genom prestationsbedömningars genomförande och resultat. Förstudien, som byggde på intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen samt intervjuer med tjänstemän även i andra organisationer (i landsting och kommuner), bekräftade att hälsorelaterad problematik är vanligt förekommande, ibland uttalat men oftast inte framkommer förrän personen får arbete/praktik. Hälsorelaterad problematik framstår som svårfångad och komplicerat att översätta i konstruktiva insatser eller vidare utredning, såväl inom den egna organisationen som till andra aktörer (främst landstinget). Vidare styrktes bilden av att prestationsbedömningar kräver samverkan mellan flera aktörer som söker nya roller, en bild som bekräftats i statskontorets utvärdering (202). 2. Projektmål och förväntat resultat Projektmål En introduktions- och etableringsprocess för asylsökande och nyanlända flyktingar som i högre grad än idag förhåller sig till målgruppens faktiska behov och förutsättningar och härvid även hanterar hälsorelaterade aspekter vilket avspeglas såväl i etableringsplaner och insatser som i målgruppens faktiska upplevelser. Delmål : Kartläggning av nyanländas hälsa Att identifiera hälsorelaterade faktorer inom etableringsprocessen och att samverkande aktörer tagit del av denna kunskap. 2 : Bedömning av arbets- och prestationsförmåga Att förbättra arbets- och prestationsbedömningarna för nyanlända flyktingar. 3 Nyanländas möjligheter till fysisk aktivitet Att öka målgruppens möjligheter till fysiska aktivitet som ett led i en egenstyrd förebyggande hälsovård inom ramen för etableringen. 4 Professionalisering av (S)HK Att nödvändiga kompetenser för professionen är identifierade samt nationella och internationella rekommendationer för utbildningar av hälsokommunikatörer är framtagna i samråd med lokala, regionala och nationella parter samt parter i gemenskapen. Förväntade resultat En kunskapsbaserad och effektiv introduktions- och etableringsprocess för nyanlända flyktingar. : Kartläggning av nyanländas hälsa Att hälsorelaterade faktorer är identifierade. Att utvecklingsområden har identifierats baserat på påvisade hälsorelaterade faktorer. 2 : Bedömning av arbets- och prestationsförmåga Att arbets- och prestationsbedömningarna i högre grad än nu svarar mot nyanlända flyktingars behov och att detta avspeglas i nyanlända flyktingars etableringsplaner. 5

6 3: Nyanländas möjligheter till fysisk aktivitet Att nya metoder avseende att öka fysisk aktivitet som målgruppen själv varit med och utprövat har utvecklats samt överförts till implementeringsbar nivå. 4: Professionalisering av SHK Att ett hälsoperspektiv är lyft som en faktor i informationsinterventioner för asylsökande och nyanlända flyktingar på regional, nationell och europeisk nivå. 3. Indikatorer Indikatorerna för här nedan angivna indikatorer kommer att för delprojekt och 4 att mätas vid avslutande seminarier och konferenser och för övriga delprojekt vid två tillfällen, vid respektive delprojekts inledande och avslutande faser. Projektmål. Att individer i målgruppen anger att de upplever att etableringsprocessen förhåller sig till deras faktiska behov och förutsättningar och att berörda tjänstemän anger att etableringsprocessen i högre grad än idag relaterar till hälsorelaterade aspekter. Ingångsvärdet för denna indikator samt dess utfall mäts genom strukturerade intervjuer med målgruppen och deltagande tjänstemän samt genom uppföljning med Samhälls- och hälsokommunikatörerna. Delmål. Kunskapen om hälsorelaterade faktorer och utvecklingsbehov i relation till detta har ökat hos ansvariga aktörer inom etableringsprocessen. Utfallet för denna indikator mäts genom enkäter till medverkande aktörer vid seminarier och konferenser i projektets avslutande fas. 2. Antalet lokala överenskommelser som innefattar en ansvarsfördelning för genomförande av arbets- och prestationsbedömningar. Andelen handläggare på Arbetsförmedlingen som anser att arbets- och prestationsbedömningar är ett stöd i utformandet av etableringsplanerna. Ingångsvärdet för denna indikator samt dess utfall mäts genom antalet lokala överenskommer samt genom en enkätundersökning till arbetsförmedlingens handläggare. 3. Antalet nyanlända som ingår i projektet som anger att deras fysiska aktivitet ökat samt i vilken utsträckning SHK använder sig av förvärvad kompetens. Ingångsvärdet för denna indikator samt dess utfall mäts genom intervjuer eller enkäter med målgruppen samt vid uppföljning med SHK. 4. Att nödvändiga kompetenser för professionen är identifierade samt nationella och internationella rekommendationer för utbildningar av hälsokommunikatörer är framtagna i samråd med lokala, regionala och nationella parter samt parter i gemenskapen. Ingångsvärdet för denna indikator är idag otydlig trots att det i viss mån tagits forskning kring området (se Bishop 2006 samt IMHAd). Ingångsvärdet för denna indikator är att det saknas konsensus bland såväl praktiker som forskare. Dess utfall mäts genom att en beskrivning av professionen och rekommendationer är utformade, antalet organisationer som direkt eller indirekt tar del av projektets 6

7 aktiviteter samt uppger en avsikt att fortsättningsvis ingå i nätverk (mäts vid den avslutande konferensen). 4. Genomförande av projektet Det sökta projektet kommer att genomföras i form av fyra (-4) sinsemellan relaterade, samordnade och samverkande delprojekt vilka adresserar de specifika frågeställningarna (se punktlista ovan i stycket Bakgrund och syfte). Sammanfattande beskrivning av genomförandet: Styrning: Projektets ledning delas av Katarina Carlzén, Länsstyrelsen i Skåne, och Carin Cuadra, Malmö Högskola. Katarina Carlzén är ansvarig för det regionala utvecklingsarbetet inom Partnerskap Skåne och tillika sammankallande i länsstyrelsernas interna fokusgrupp för hälsa. Katarina Carlzén ansvarar för att samverkan, samordning och förankring sker med plattformens övriga delprojekt samt MILSA projektets samverkansaktörer på lokala, regionala, nationell och internationell nivå. Carin Cuadra är sammankallande inom MILSA och ansvarar för samordning av projektets forskningsdelar samt samverkan mellan berörda forskningsinstitutioner. Carin Cuadra är lektor i hälsa och samhälle med inriktning mot människobehandlande organisationer i mångkulturell kontext med flerårig forskning inom migration och hälsa. Arbetet kommer att ske i nära samarbete mellan dessa som också har löpande kontakt med samtliga projektmedverkande. Tillsammans ansvarar projektledare och samordnare för planering av strategier och genomförandeaktiviteter (innefattande spridning och kommunikationsinsatser och riskhantering), samt styrning och uppföljning. Denna fördelning av ansvar är en förutsättning för de nya arbetssätt och nya ansvarfördelningar som projektet avser att framarbeta. Projektet bygger vidare på projektledarens erfarenheter av driva omfattande och komplexa utvecklingsprocesser omfattande ett stort antal samverkansaktörer (bland dessa Partnerskap Skåne E och ERF projekt Tidig samverkan under asyltiden ). Vid projektstart kommer projektledare och samrodnare att sammankalla till arbetsmöten och därvid formera ett antal arbets- och referensgrupper. Samtliga grupper rapporterat till Carlzén/Cuadra. Administrativt genomförande: Varje samverkansorganisation kommer att utse en adminstrativt ansvarig projektkontakt med ansvar för insamlande av tidrapporter och andra administrativt projektrelaterade frågor. Projektägaren har utsett en ansvarig för administration och ekonomi (Louise Tregert). Delprojekten kommer att ges ett administrativt stöd via MILSAs projektassitent (Mia Blihagen) som ansvar för insamling av tidrapporter, deltagarförteckningar, minnesanteckningar, inbjudningar etc. Varje delprojekt, projektledare, ansvarar för löpande projektdokumentation. Avseende forskningsrelaterad dokumentation ansvarar respektive delprojektledare. Övergripande ansvar för dokumentation och insamling ligger hos projektledare och samordnare. Metoder och arbetssätt: MILSA utgår från den metod som hittills visat sig vara framgångsrik i Partnerskap Skånes utvecklingsarbete (se Rambölls utvärdering 20); ett inkluderande förhållningssätt som möjliggör delaktighet och ägandeskap av frågorna, ett kontinuerligt dialog- och förankringsarbete, ett process- och relationsinriktat samverkansarbete. Andra bärande metoder är en transparantbeslutsprocess och tydlig ansvarfördelning. Utöver detta bygger projektet nya samverkansformer mellan forskare, praktiker och målgruppen genom gemensamma utvecklingsprocesser där forskningsmetodik byggs in som ett 7

8 fundament för det praktiska arbetet. Målgruppens deltagande: Partnerskap Skånes fundament är det inkluderande förhållningssättet. Arbetet utgår från paradigmet att samtliga strategier och insatser måste förhålla sig till målgruppens egna perspektiv och behov. Detta genomsyrar all utvecklingsverksamhet inom Partnerskap Skåne och innebär att de offentliga institutionerna måste flytta fram sina positioner. I projektet kommer inititalt sk. baseline studier att genomföras utifrån det övergripande projektmålet. I dessa baselinestudier kommer målgruppen att delta genom indviduella och gruppvis intervjuer (se exempelvis aktivitet nr 5 rubrik 5) i syfte att mäta ingångsvärdena. Målgruppen medverkar även genom enkätuppföljningar i samtliga projekt. I delprojekt 3 deltar målgruppen direkt genom att projektet utvecklar och möjliggör aktiviteter inom föreningslivet (se aktivitet nr 9 rubrik 5) samt genom den dialog och implementering av metoder som genomförs via SHK ( se aktivitet nr 35 rubrik 5). Utöver detta utgör samhälls- och hälsokommuniktöerna en konstant länk till målgruppen. Utifrån den egna bakgrunden av tidigare flyktingskap och den kompetens om förvärvats i yrket, liksom de dagliga mötena med målgruppen, har SHK, förutom uppdraget att förmedla hälso- och samhällsinformation till nyanlända, även funktionen att återföra målgruppens perspektiv till samverkansaktörerna och projektledning. Samarbete med relaterade ERF projekt samt relevanta utvecklingsverksamheter: Projektet befinner sig i en kontext av utvecklingsprocesser inom närliggande områden. Exempelvis genomförs ERF projektet Förbättrad struktur och samordning av hälsoundersökningar av asylsökande i samarbete mellan Smittskyddsinstitutet och Uppsala universitet. MILSA inledde under våren 202 har inlett en dialog angående samarbete i vissa delar; exempelvis avseende mätinstrument avseende hälsa och hälsolitteracitet i relation till delprojekt 3 och 4. Även om de både projekten vänder sig till olika målgrupper (asylsökande respektive nyanlända flyktingar) finns det ett värde och gemensamt intresse av dialog och informationsöverföring då projekten i delar, exempelvis personalmässigt, är överlappande. MILSA har också inlett ett samarbete med Uppsala kommun (tidigare ERF finansierat) gällande samarbete kring framtagande av metodstöd i form av bilder, filmer eller dialogstöd. MILSA kommer även att ha ett samarbete med fortsättningen av HELMI (finansierat av integrationsfonden) i syfte att ta del av relevant metodutveckling. Delprojektens relationer sinsemellan: Partnerskap Skåne utgör ett paraply för relaterade utvecklingsfrågor. På samma vis utgör MILSA ett paraply för forskningsrelaterad utvecklingsverksamhet. Samtliga projektledare ingår i en gemensam arbetsgrupp i syfte att säkerställa informations- och kunskapsöverföring samt att relevanta synergier uppnås. Ansvaret för att detta sker åligger projektledare och projektsamordnare. Uppföljning: Carlzén och Cuadra rapporterar till MILSAs styrgrupp, Arbetsförmedlingens huvudkontor, avd. integration och etablering, MIM, Länsstyrelsen i Skåne samt RÖK vid respektive organisationers ordinarie uppföljningsmöten eller vid särskilda sådana för detta syfte. Riskhantering sker i förebyggande syfte genom en löpande dialoger och avstämningar med ansvariga företrädare inom berörda organisationer. Spridning och förankring: Projektets samtliga partners ingår i olika arbetsgrupper och projektet kommer att genomföra ett antal möten och seminarier i mobiliserande, förankrande och kommunikationsstrategiskt syfte. Projektet har föregåtts av ett omfattande antal dialog-, förankrings- och planeringsmöten med samtliga samverkansaktörer. Projektet vilar 8

9 således redan vid projektstarten på en solid grund. ERF:s finansiering kommuniceras vid samtliga tillfällen på lämpliga vis. Delprojekt Kartläggning av nyanländas hälsa. Som framgått är målgruppen vuxna nyanlända som omfattas av etableringslagen. Deltagarna i delprojektet är tjänstemän inom arbetsförmedlingen (etableringshandläggare och specialister), Arbetsförmedlingens nationella etableringskontor samt tjänstemän verksamma inom problemområdet inom landstinget samt länsstyrelsens samhälls- och hälsokommunikatörer. Delprojektet relaterar i sin helhet till den inledande bakgrundsoch syftesbeskrivningen och lägger sitt fokus vid att stärka förutsättningarna för ökad kunskapen om nyanländas hälsotillstånd. Delprojektet kommer att genomföra en kartläggning av hälsotillståndet bland nyanlända flyktingar i Skåne som omfattas av etableringslagen. Kartläggningen ska resultera i en väl underbyggd bild av hälsoläget för nyanlända flyktingar i Skåne inom valda arbetsmarknadsområden (AMO). Studien är av sådan karaktär att den i ett senare skede kan växlas över på nationell nivå samt övergå till att vara ett instrument som framöver kan användas fortlöpande. Detta ska ge Arbetsförmedlingen redskap att anpassa sina insatser efter individens förutsättningar. Vidare ska kartläggningen underlätta för Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården att på ett tidigt stadium möta nyanländas behov av hälsorelaterade insatser. Vidare fyller en sådan kartläggning behovet av att utvärdera tidigare och utveckla nya hälsofrämjande insatser. Den ger möjlighet till en strukturerad uppföljning av hälsoutvecklingen i den fokuserade gruppen i relation till hälsa och hälsobaserade beslut och åtgärder (interventioner). Studien ska även, utifrån nyvunnen empirisk kunskap om t.ex. vanligt förekommande hälsoproblem möjliggöra en kontinuerlig säkring beträffande relevansen av samhälls- och hälsokommunikatörernas (SHK) redskap (ex. material och specifika frågeställningar). Delar av delprojektets aktiviteter kommer att genomföras i dialog med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa samt Arbetsförmedlingens huvudkontor, avdelningen för integration och etablering. Projektets resultat kommer att kopplas till delprojekt 4. Aktiviteterna i delprojektet leds av projektledare PhD. epidemiolog Slobodan Zdrakovic i nära dialog med samordnare Carin Cuadra, Malmö Högskola som ansvarar för samordning med övriga MILSA-aktiviteter tillsammans med projektledare Katarina Carlzén. Projektet kommer initialt att formera en arbetsgrupp, i vilken även projektledare (professor i socialmedicin Per-Olof Östergren) för delprojekt 2 ingår i avsikt att säkerställa information och operativa synergieffekter projekten emellan, i syfte att detaljplanera för studiens uppbyggnad (inkl. etikprövning) samt identifiera organisatoriska kontaktvägar inom och mellan projektparterna (för intern och extern remittering ). I arbetsgruppen ingår även samordnare (CC) och projektledare (KC) för MILSA, representanter inom arbetsförmedlingen (internt utsedd inom AF) och Region Skåne (Hidajeta Jusopovic). Därefter utvecklas mätinstrumentet (varvid erfarenheter från ERF projekt Förbättrad struktur och samordning av hälsoundersökningar av asylsökande kommer att tas tillvara) under ledning av projektledaren och genomförs en intern utbildning av etableringshandläggarna i att använda instrumentet och identifiera individer med behov av insatser av specialist eller av hälso- och sjukvård. Detta planeras och genomförs med representanter för valda arbetsmarknadsområden (personer ännu ej utsedda). Därefter implementeras instrumentet inom valda AMO i samband med de etableringssamtal som etableringshandläggare genomför med nyanlända, varvid data insamlas och därefter analyseras. Analyserna ligger därefter till grund för bedömning av behov av insatser samt intern (inom Arbetsförmedlingen) och extern remittering (till landsting) samt en vidareutveckling av SHK:s material i nära samarbete med delprojektets ansvariga forskare. I projektets slutfas förmedlas nyvunnen kunskap i form av föredrag, vetenskapliga artiklar samt i rapportform till intresserade aktörer som Arbetsförmedlingen och landsting av medverkande forskare (SZ, P-O Ö, CC), deltagare 9

10 (däribland SHK och tjänstemän inom AF och landsting) och projektansvariga (CC och KC). Projektets inriktning, aktiviteter och resultat kommer fortlöpande att förmedlas och diskuteras med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa (Anne Öster, öst, Gun Rosvall, väst, Runa Ödlund och Hedyah Faghir, nord samt Susanne Hallström, syd) och Arbetsförmedlingens centrala kontor för nyanländas etablering (person ännu ej utsedd) genom projektledare Katarina Carlzén (tillika samordnare för länsstyrelsernas fokusgrupp hälsa). Delprojekt 2 Bedömning av arbets- och prestationsförmåga. Som framgått är målgruppen vuxna nyanlända som omfattas av etableringslagen. Deltagarna i projektet är tjänstemän inom arbetsförmedlingen (etableringshandläggare och specialister, utses av ansvarig chef), personal inom landstinget som berörs av prestationsbedömningar (Hidajeta Jusopovic, övriga utses vid arbetsgruppers formering), kommunala tjänstemän inom utvalda AMO (Lund: Marie Olsson, Helsingborg: Lena Alderskiöld, Helsingborg:Helena Johnsson, Malmö: Barbara Asplund) som berörs av de lokala överenskommelserna samt länsstyrelsens integrationsutvecklare (Torgny Ängqvist, Linda Jönsson och Åsa Stenbäck-Holmér). Deltagare i projektet som representerar den nationella nivån för Arbetsförmedlingen är ännu ej utsedd och för länsstyrelserna: Anne Öster, öst, Gun Rosvall, väst, Runa Ödlund och Hedyah Faghir, nord samt Susanne Hallström och Katarina Carlzén, syd (KC tillka samordnare för länsstyrelsernas fokusgrupp hälsa). Delprojektet leds av projektledare Per-Olof Östergren, processutförare är post.doc (ännu ej tillsatt) samt samordnare Carin Cuadra som även ansvarar för samarbete och synergieffekter med delprojekt genom gemensamma avstämningsmöten. Delprojektet kommer att formera arbetsgrupper inom medverkande AMO under ledning av projektledare (P-O. Ö.) samt processutförare (ännu ej tillsatt). Det operativa arbetet samordnas av respektive LÖK- ansvarig (Arbetsförmedlingen, utses internt) inom medverkande AMO inom befintliga eller nya för detta syfte formerade arbetsgrupper. Projektarbetet sker i nära samarbete mellan ansvarig projektledare, processansvarig och de LÖK-ansvariga. Delprojektet relaterar i sin helhet till den inledande bakgrunds- och syftesbeskrivningen och lägger sitt fokus på att utifrån målgruppens förutsättningar och hälsorelaterde behov utveckla aktörernas kapacitet att i nära samverkan genomföra och implementera konklusionerna av arbets- och prestationsbedömningar genom att i arbetet förhålla sig till tre nivåer: individernas kunskap, deras organisatoriska förutsättningar och den målgrupp som insatsen riktar sig till, dvs. nyanlända flyktingar. Metoden för detta är att ge processinriktat stöd parallellt med genomförande av kompetensutvecklingsinsatser som ett stöd för samverkan mellan berörda aktörer. Delar av delprojektets aktiviteter kommer att genomföras i dialog med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa samt Arbetsförmedlingens centrala etableringskontor. Delar i projektet utvecklas i dialog med Arbetsförmedlingens huvudkontor, avdelningen för integration och etablering samt länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa. Samtliga aktiviteter kommer att vara förankrade hos samverkansaktörerna i syfte att kontinuerligt förhålla sig till skilda och aktuella perspektiv och erfarenheter. Förankringen garanteras genom att deltagarna bidrar med problemformuleringar, utvecklingsförslag, nya samverkansvägar samt genom regionala och nationella styrorgan. Projektets genomförande, i form av fortlöpande workshops sker genom att skapa och säkerställa en möjliggörande miljö ( enabling environment ) för policyformulering/utveckling i organisationerna. Det vill säga att stödja förutsättningar för smidiga kontaktvägar och reell samverkan på lokala nivåer för vidare implementering i de lokala och regionala överenskommelserna. I detta sammanhang genomförs kompletterande utbildningar och kompetenshöjande insatser under ledning av deltagande forskare till 0

11 samverkansaktörernas personal. Projeketet kommer att lägga ett särskilt fokus vid att införvliva gjorda erfarnheter och kunskapsvinster i de samverkande organisationernas befinliga strukturer samt att på nationell nivå presentera allmänt relevanta erfarenheter och slutsatser i syfte att säkra en långsiktig överföringsprocess utifrån delprojektets interna organisationsstruktur. Delprojektet avslutas med ett återrapporterande seminarium. Delprojekt 3: Nyanländas möjligheter till fysisk aktivitet. Som framgått är delprojektets målgrupp vuxna nyanlända som omfattas av etableringslagen. Ansvarig forskare Lars Lagergren, docent i idrottsvetenskap, Malmö Högskola. Delaktig är även Anna Fabri, projektassistent och verksam vid Malmö Högskola, adjunkt i idrottsvetenskap. Deltagarna i projektet är Samhälls- och hälsokommunikatörerna, Partnerskap Skånes relaterade delprojekt och personal verksamma inom Naturrum Kullaberg; Patrik Rein. Delprojektet relaterar i sin helhet till den inledande bakgrunds- och syftesbeskrivningen och lägger sitt fokus på att som ett led i ett förebyggande hälsofrämjande arbete stimulera nyanlända flyktingars möjlighet till fysisk aktivitet samt verka för att de förebyggande fysiska aktiviteterna anpassas till de nyanländes förutsättningar. Lars Lagergren och Anna Fabri skall arbeta tillsammans med Samhälls- och hälsokommunikatörerna i syfte att överbrygga både språkliga och sociokulturella barriärer. Genom professionell vägledning i såväl natur- och friluftsaktiviteter som ute i naturen, kan denna bli mer tillgänglig för denna kategori. Ett exempel på detta kan vara att öka förståelsen hur man kan använda olika naturtyper eller att medvetandegöra om vad som är tillåtet, dvs ge praktiska kunskaper kring allemansrättens innebörd. För detta krävs samverkan mellan Partnerskap Skånes organisationer, i synnerhet med gruppen Samhälls- och hälsokommunikatörer och delprojektet Nätverk, Aktivitet, Delaktighet (NAD) som kan fungera som en stödresurs till samarbete med ideella och privata aktörer inom idrotts-, hälso- och friskvårdssektorn. Projektet kommer även att samverka med ett utvecklingsprojekt på naturrum Kullaberg. Projektet bygger vidare på resultat och erfarenheter från Partnerskap Skånes delprojekt Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen och utvärderingen (bifogas ansökan) av denna. Delar av delprojektets aktiviteter kommer att genomföras i dialog med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa samt Arbetsförmedlingens centrala etableringskontor. Delprojektet kommer att starta upp med att identifiera och utveckla nätverk med aktörer, som kan bidra till att utveckla praktiker som bygger på sociala dimensionerna av fysisk aktivitet. Initialt organiseras även arbetsgrupp innefattande Partnerskap Skånes delprojektledare för relaterade projekt samt kommunala fritids- och kulturförvaltningar, ideella paraplyorganisationer inom idrott och fritid samt privata aktörer inom området friluftsliv/friskvård/hälsa. För utvecklingsgrupperna sker teambuilding-verksamhet och semiarier. Utöver detta kommer delprojektet att etablera former för samarbete med SHK för att i löpande dialog utbilda och kompetensutveckla gruppen i syfte att skapa förståelse och utveckla resurser inom arbetsgruppen. Utbildning sker i form av föreläsningar, samtal och tillämpningsövningar. Språkliga, sociala och kulturella aspekter kommer att vara lika viktiga aspekter som de rent hälsorelaterade. Det handlar om erfarenhetsutbyte och lärprocesser för alla involverade. Delprojektet kommer att tillsammans med SHK och nyanlända skapa, pröva och utveckla platser, former och metoder för att stimulera till fysisk aktivitet. Utgångspunkten är alltid de nyanländas situation och meningsskapande. Delprojektet utvecklar, prövar och utvärderar en andra uppsättning metoder för SHK:s och de berörda aktörernas kompetensutveckling. I detta skede av projektet kommer ansvaret för planering och genomförande av meningsfull fysisk aktivitet att successivt överföras till SHK och NAD, och därmed införlivas. Avslutningsvis kommer delprojektets resultat- och lärandeprocesser att publiceras. Delar av projektet överförs och diskuteras med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa och Arbetsförmedlingens huvudkontor, avdelningen för integration och etablering.

12 Delprojekt 4: Professionalisering av rollen som (samhälls- och) hälsokommunikatör. Delprojektet relaterar i sin helhet till den inledande bakgrunds- och syftesbeskrivningen och lägger sitt fokus på att på nationell nivå vara pådrivande i en utvecklingsprocess gällande att lyfta dels ett generellt behov av hälsokommunikativa insatser och innebörden av hälsolitteraticitet i relation till etableringsprocessen samt ett tillkopplat fördjupat hälsoperspektiv i relation till samhällsorientering för nyanlända flyktingar. Delprojektet kommer även att i dialog med projektpartnern i Tyskland, samt dess samverkansparter, och med berörda aktörer på nationell nivå specifikt ta fram förslag till vad som bör ingå i hälsokommunikativa insatser ur ett hälsofrämjande perspektiv samt vilka kompetenskriterier och utbildningsinsatser detta kräver. Projektets inriktning och utveckling sker i dialog och samråd med bland annat Uppsala Universitet (IMHAd samt nuvarande ERF, E85-292, projekt Förbättrad struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande), Uppsala kommun (projekt Va med ), länsstyrelsernas fokusgrupper för hälsa, samhällsorientering och uppföljning samt hälsokommunikatörerna i Östergötland samt Stockholm (förutsättningar för de senares medverkan kommer att arbetas fram under projektet). Ett särskilt planeringsmöte med projektpartnern i Tyskland (projektledare Barbara Schmidt, the Federal Ministry of Social Affairs, Bonn, Tyskland) kommer att genomföras med Carlzén och Staaf i perioden april juni 203. Kontakter sker dessförinnan och närmast därefter genom mail och telefon. Projektet har föregåtts av en inventerande dialog angående behov och förutsättningar för liknande verksamheter inom EU vid nätverkets besök i Skåne i september 202. Projektet kommer att presenteras och förankras vid nätverkets planerade spridningseminarium i Hamburg 203 (planerat till slutet av januari alternativt maj). Projektpartnern i Tyskland kommer att ansvara för fortsatt spridning och förankring inom dess nätverk samt inbjudan till den konferens som planeras genomföras i oktober 203. Konferensen kommer att genomföras i samarbete med the Federal Ministry of Social Affairs, Bonn, Tyskland. Myndigheten är sammankallade för ett europeiskt nätverk kring projekt och verksamheter med en inriktning liknande samhälls- och hälsokommunikatörers. Behovet av ett stöd och samarbete kring frågor om professionalisering för yrkesgruppen har lyfts inom detta nätverk. Efter genomförande av konferensen kommer delprojektet att dokumentar resultatet, genomföra en remissprocess av förslag till rekommendationer samt spridning av slutresultat genom skriftlig dokumentation, via hemsida och på projektseminarier och konferenser. Delprojektets slutliga målgrupp är på regional och nationell nivå nyanlända flyktingar som omfattas av etableringslagen i Skåne samt medverkande län eller kommuner (förutsättningar arbetas fram under projektet), samt asylsökande och flyktingar i verksamheter som ingår i projektpartnerns nätverk inom gemenskapen. Delprojektet är att betrakta som en inledande och mobiliserande fas i ett längre utvecklingsperspektiv där fortsatta utvecklingsfrågor successivt kopplas till MILSA. Delar av delprojektets aktiviteter kommer att genomföras i dialog med länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa och samhällsorientering samt Arbetsförmedlingens huvudkontor, avdelningen för integration och etablering. 2

13 5. Aktivitets- och tidsplan Aktivitet Delprojekten anges med siffror, 2, 3 och 4 Tid Ansvarig Huvudansvarig är fetmarkerat KC = Katarina Carlzén CC= Carin Cuadra LL= Lars Lagergren PC= Patricia Staaf PO= Per-Olof Östergren SZ= Slobodan Zdrakovic MB=Mia Bilhagen AF= Anna Fabri EA= Ej anställd/utsedd ännu ÅS= Åsa Stenbäck- Holmér GL=Gunvor Landqvist TÄ=Torgny Ängqvist LJ=Linda Jönsson ZJ= Ziad Jomaa FD= Fadil Radi SZ=Sabile Zenulahu MA=Mubarik Abdirahim DN= Dawud Negzad TA=Turab Ahmedullah ZM= Zahra Abdi Mohamed AJ=Abdulbasit Jalal AÖ=Anne Öster SH=Susanne Hallström RÖ=Runa Ödlund HF= Hedyah Faghir MH=Minka Husic AN=Anna Nilsson JK=Julia Kumbaro AR=Anna Raselius MP=Margareta Pålsson LT=Louise Tregert HJ= Hidajeta Jusupovic SB=Stefan Bengtsson Koppling till finansplanen Formering av projektorganisation: -4 (projektledning, arbetsgrupper, administration) Jan 203 Feb 203 Lst, KC/MAH, CC Ja (F) 3

14 Projektledare avstämningar med enhetschef, gång/vecka Nätverksbyggande, skapande av utvecklingsgrupper, teambuilding: 3 Olika former: i första fasen (janokt 203) SHK och medverkande föreningar ca ggr/månad I andra fasen (nov 203-okt 204) spridning till föreningar, uppskattat till ca 2 ggr/månad. Syfte: att skapa förtroende, förtrogenhet och kunskap med SHK och på motsvarande vis med föreningar som kan vara potentiella utförare av projektverksamhet samt vid överlämnande Informations-, och presentationsoch förankringsinsatser : -4-5 ggr/månad; vid RÖK nätverksmöten, RÖK möten, seminarier och möten, medverkan vid konferenser samt vid SHKs möten med målgruppen fortlöpande dagligen under hela projektperioden. Formering av arbetsgrupper samt genomförande av möten med arbetsgrupper delprojekt: -4 2 ggr/månad Möten med länsstyrelsernas interna fokusgrupp för hälsa, gång/månad Planering och genomförande av base line studier avseende målindikatorer: -3 Regelbundna interna styrgruppsmöten för Partnerskap Skåne, Länsstyrelsen, gång var sjätte vecka Regelbunden rapportering till RÖK; beredningsgrupp och strategisk samverkangrupp, cirka 8ggr/år Uppföljning: ggr/år (möten vecko, månads och kvartalsvis) Jan 203 juni Jan 203 Okt 204 Fortlöpande jan 203 juni Fortlöpande jan 203 juni Feb 203 juni Feb 203 April 203 Feb 203 Juni Feb 203 Juni Fortlöpande Feb 203 Juni MAH, LL och AF MAH,CC, PS, LL, AF, MB Lst, KC, ÅS, GL, TÄ, ZJ, LJ, SZ, FR, ZM, MA, AJ, DN, TA, AÖ, SH, RÖ, HF LU, PO, EA AF: EA MAH: CC, LL, PS LU: PO, EJ Lst: KC Lst: KC MAH/Lst Lst: GL Lst: KC, GL, ÅS MAH: PS, SB Styrgrupp MILSA MAH, CC Lst, MP, GL, KC Nej Ja (F) Ja (D, F) Ja (A, Q) Nej Nej Nej Nej Ja (A, C) Upphandling av extern utvärdering Feb 203 Juni 203 Planering med projektpartners: Feb Juni -4, -2 ggr/mån 203 MAH, CC, LT, MB Lst, KC MAH, CC, LL LU, PO EA Lst, KC Nej Ja (Q) 4

15 Planering inför nationella konferenser, Arbetsförmedlingen, fokusgrupp hälsa: -2, 3 möten Utveckling av mätinstrument: Avstämning och förankrande dialog med Arbetsförmedlingen nationellt: -2, fortlöpande vid behov Etablera former för samverkan med SHK samt genomförande av utbildning och kompetensutveckling av SHK:3 Träffar -2 ggr/mån Bildande av arbetsgrupper av ansvariga för LÖK inom AMO Framtagande och tryck av kommunikationsmaterial, exempelvis broschyr: -4 Utvärdering: -4 extern utvärdering Feb 203 Maj 203 Feb 203 Maj 203 Feb 203 Maj Mars 203 Dec 203 Feb Mars 203 Mars 203 Dec 204 AF, EA MAH SZ LU PO MAH LL, AF, ZJ LU: PO, EA MAH: CC Lst: ÅS, LJ, TÄ Lst, KC MAH, CC Ja (B, O) Ja (D) Ja (B) Nej Ja Ja (C, D) Mars 203 Maj Extern utvärderare Ja (A, C) Etikprövning: April 203 MAH, SZ Ja (C, Q) LU, PO Genomförande av workshops:2, April 203 Maj LU, PO, EA Ja (F) 2/termin MAH, CC Planering med projektpartner April/maj 203 MAH PS Ja (B) Tyskland:4 Planering och genomförande av April 203 Juni MAH CC Ja (A, C) projektseminarier: -4, 4 st Genomförande av insatser med målgruppen nyanlända flyktingar :3, 8ggr Maj 203 Jan 204 MAH: LL, AF Ja (B, Y) Projektinternat framtagande av kommunikationsstrategi :-4 Eget process- och utvecklingsarbete med stöd av konsult: -4, ej definerat antal gånger ännu Tillgängliggörande av projektaktiviteter och resultat via hemsida:-4 Genomförande av utbildningar och kompetenshöjande insatser till samverkansaktörers personal: 2 Arbete med målgruppen nyanlända flyktingar, insatser gällande fysisk aktivitet i 5-8 grupper Genomförande av fyra nationella konferenser: -2 Planering och förarbete nationell/internationell konferens:4 Uppföljning och dokumentation av nationella konferenser: -2 Internutbildning av personal Arbetsförmedlingen: Maj 203 Ja (B, C, F, O) Maj 203 Maj Maj 203 Maj Maj 203 Dec 204 Maj 203 Jan 204 Maj 203 Juni 203 Maj 203 Sept 203 MAH CC MAH CC LU PO, EA MAH CC MAH: LL AF EA MAH PS Ja (A, C, F) Ja (A, C) Ja (F) Ja Ja (A, B, F) Nej Juni 203 Sept Ja (A) 203 Sept 203 MAH CC Ja (B) 5

16 Stygruppsmöte med externt upphandlad utvärderare varvid processutvärderingen introduceras Sammanställning av rekommendationer till handlingsplan: 4 Genomförande av två-dagars konferens i Malmö:4 Sept 203 Okt 203 dec 203 MAH CC MAH PS Ja (A, C) Ja (A, B, Q) Okt 203 Ja (B) MAH PC Test av enkät: Okt - Nov 203 MAH CC Nej Uppföljning och dokumentation av Okt 203 Dec Ja, ev (B) två-dagars konferens, utkast till rekommendation/handlingsplan Hälsokommunikation:4 203 MAH PC Remissutskick rekommendation:4 Regelbundna avstämningar med extern utvärderare, telefon, mail eller deltagande på styrgruppsmöten Dec 203 Feb 204 Dec 203 Maj MAH PS MAH PC Analys av material: 204, fortlöpande MAH CC Nej Kommunikation med SHK:, 204, fortlöpande MAH CC Nej avstämningar g var 4-6 vecka Utveckling och implementering av nya metoder; SHK och utvecklingsgrupp:3 Feb 204 Sept 204 MAH LL Nej Publiceringar (vetenskapliga och populärvetenskapliga): -3 Sammanställning remissvar:4 Feb 204 juni Mars April 204 MAH: LL, CC, SZ LU: PO MAH PS Nej Ja (A, C) Ja (D) Ja (D) Projektseminarie med extern Maj 204 Lst: KC Ja (C) utvärderare: -4 Remissrunda nr 2:4 Maj - Juni 204 MAH PS Ja, ev (F) Publicering av framtagna rekommendationer:4 Juni Sept 204 MAH PS Ja (D) Presentationsseminarie :4 Okt 204 MAH PS Ja (F) Spridning av resultat och erfarenheter:3 Genomförande av avslutande seminarier: -3, 3 st Okt 204 Dec 204 Jan april MAH LL MAH CC Nej Ja (F) Sammanställning av projektdokumentation, slutrapport ERF Jan sept MAH CC Nej Fortlöpande workshops, 4/år April 203 maj LU PO, EA MAH, CC Region Skåne, HJ Ja 6

17 Spridning av resultat och erfarenheter; rapporter och trycksaker, hemsida, konferenser, presentationer Avslutande projektseminarie med utvärderare: -4 Genomförande avslutande MILSA konferens 6. Målgrupp Aug 204 Juni Lst: KC MAH: CC April Maj Lst: KC MAH: CC MAH, CC, LL, PC, MB Lst: KC LU: PO, EA AF: EA Ja Ja (F) Ja (F) Den slutliga målgruppen för det sökta projektet är personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar och skyddsbehövande, anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande samt vidarebosatta ( i enlighet med 573/2007/EG kap, art. 6); huvudsakligen bosatta i Skåne men även som en direkt projekteffekt, i övriga Sverige. Dessa grupper utgör direkt målgrupp i delprojekt och 3 samt även deltagare i delprojekt 3. I delprojekt 4 innefattar målgruppen även asylsökande då projektet verkar inom en europeisk kontext. Målgruppen nås genom Arbetsförmedlingens verksamhet (vid inskrivning och uppföljning av etableringsplaner) samt genom SHK:s informationsverksamhet inom fyra regionala knutpunkter med ingående 26 kommuner samt genom SFI verksamheter. Målgruppen förväntas få direkt och långsiktig nytta av resultaten genom projektets metodutveckling och direkta implementering av projektresultat. Konkret åsyftas genom att målgruppen kan erhålla en etablering och ett mottagande som i högre utsträckning utgår från individen hälsorelaterade behov och förutsättningar, ökad hälsofrämjande fysisk aktivitet, ökad förutsättningar för delaktighet och inflytande över den egna situationen. Projektets deltagare är: Tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, lokal, regional och nationell nivå. Tjänstemän inom och medverkande landsting kopplade till länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa (förutsättningar arbetas fram i projektet). Tjänstemän inom kommunerna Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Dessa kommuner utgör regionala knutpunkter i Skåne där det till varje knutpunkt finns tillknutet ett antal geografiskt närbelagda kommuner (Lund knutpunkt: Lund, Eslöv, Kävlinge, Höör, Svedala, Lomma, Hörby och Staffanstorp, Helsingborg knutpunkt: Helsingborg, Bjuv, Båstad, Ängelholm, Höganäs, Landskrona, Örkelljunga, Perstorp, Åstorp, Svalöv och Klippan, Kristianstad knutpunkt: Kristianstad, Bromölla, Osby, Hässleholm och Östra Göinge, Malmö knutpunkt: Malmö, Burlöv och Trelleborg) i syfte att möjliggöra samordning av informationsinsatser från Samhälls- och hälsokommunikatörerna. I förlängningen avser projektet att inkludera berörda kommunala tjänstemän inom samverkande kommuner till knutpunkterna när det gäller arbetet med de lokala överenskommelserna. Personal inom Malmö Högskola (fakulteterna Hälsa och Samhälle, Lärande och samhälle och Kultur och samhälle). Personal inom Lunds universitet (institutionen för socialmedicin och global hälsa). Personal inom länsstyrelserna (Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Västernorrland, 7