Monte Cavallo och Spännarebacken

Transkript

1 Monte Cavallo och Spännarebacken Bebyggelsehistorisk utredning Kv Svalan, Svanen 3 och del av Malmen 2:2, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland. Liselotte Jumme KALMAR LÄNS MUSEUM Bebyggelsehistorisk utredning 2013

2

3 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Monte Cavallo och Spännarebacken Bebyggelsehistorisk utredning Kv Svalan, Svanen 3 och del av Malmen 2:2, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Liselotte Jumme Foto Liselotte Jumme, där annat inte anges Layout Stefan Siverud Utgivare Kalmar läns museum Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Liselotte Jumme, enhetschef Beställare Kalmar kommun, Samhällsbyggnadskontoret Kontaktperson Emil Andréasson Dnr KLM:

4

5 Innehåll Sammanfattning...7 Områdets historik och karaktär... 7 Områdets byggnader...7 Inledning...9 Uppdragets bakgrund...9 Områdesbeskrivning och karta... 9 Aktuell skyddsstatus...10 Historik...12 Kulturhistorisk karaktäristik...25 Antikvariska rekommendationer...25 Byggnadshistorik och beskrivningar...27 Svalan 20 (Monte Cavallo)...27 Svanen 3 (tidigare ekonomibyggnader till Monte Cavallo)...39 Svalan 6 (villa)...45 Svalan 19 (flerfamiljshus)...50 Källförteckning...54

6 Monte Cavallo och villan på Svalan 6, flerfamiljshusen på Svalan 19 i bakgrunden, år

7 Sammanfattning Följande bebyggelsehistoriska utredning över kvarteret Svalan, Svanen 3 samt del av fastigheten Malmen 2:2 har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Arbetet har utförts under februari-mars månad 2013 av antikvarie Liselotte Jumme vid Kalmar läns museum på uppdrag av Kalmar kommun. Områdets historik och karaktär Ännu in på 1940-talet gränsade utredningsområdet till stora jordbruksmarker. På 1830-talet finns den första kända bebyggelsen i området en rad av trähus längs en gata som från 1864 fungerade som infartsväg till sommarvillan Monte Cavallo. De sista husen i raden av trähus revs på 1950-talet. Villan Monte Cavallo med parkanläggning kom tillsammans med bl a Norrgårds park att skapa ett stort sammanhängande parkområde i denna del av staden under 1800-talets slut och 1900-talets början. På 1906 års stadsplan drogs grunderna upp till dagens struktur med kvarteren Svalan och Svanen. Det var dock först på 1920-talet som förändringar verkligen genomfördes. Biskopsgatans anläggande kom att dela upp parken på norra sidan av Monte Cavallo och samtidigt avsöndrades en villatomt från fastigheten. På 1950-talet, när raden av trähus rivits, byggdes flerfamiljshusen som ingår i utredningsområdet. Då anlades också Erik Dahlbergs väg söder om utredningsområdet, vilket kom att dela upp det tidigare sammanhängande parkområdet. Området präglas idag av tre epoker; anläggandet av Monte Cavallo med park och ekonomibyggander på 1860-talet, förändringar under tal med uppdelad park och ny- och förändrad bebyggelse samt förändringar på 1950-talet då trähusen revs och flerfamiljshusen uppfördes. Utifrån ovan beskrivna epoker finns företeelser i området att bevara eller förstärka med syfte att värna områdets kulturhistoriska karaktär. Se vidare under kulturhistorisk karaktäristik och antikvariska rekommendationer. Områdets byggnader Följande byggnader inom utredningsområdet har tillmäts ett högt kulturhistoriskt värde: Svalan 20, Monte Cavallo Svanen 3, bostadshus och uthus Svalan 6, bostadshus Samtliga ovan listade byggnader bör betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla och förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud i detaljplan (q). Svalan 20, Monte Cavallo, bör förses med ett utökat skydd vid interiöra förändringar. Följande byggnader tillmäts ett kulturhistoriskt värde respektive visst kulturhistoriskt värde och rekommenderas bevarande samt allmän varsamhet vid förändring respektive allmän varsamhet vid förändring i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL). Svalan 19, flerfamiljshusen Svalan 6, garage 7

8 Svanen 3 Svanen 6 Svalan 19 Norra vägen 20 Erik Dahlbergs väg Malmen 2:2 Kartan visar området kring korsningen Erik Dahlbergs väg och Norra vägen i Kalmar. Utredningsområdets gränser markerat i rött. Karta: Kalmar kommun. Stadsplan från 1959 gällande Svalan 20 (Monte Cavallo), Svalan 6 (villa) och Malmen 2:2. Källa: Kalmar kommun. 8

9 Inledning Uppdragets bakgrund Följande bebyggelsehistoriska utredning över kvarteret Svalan, Svanen 3 samt del av fastigheten Malmen 2:2 har gjorts inför kommande utvecklings- och planarbeten i området. Utredningen syftar till att fungera som ett underlag inför den kommande planeringen av området. Arbetet har utförts under februari-mars månad 2013 av antikvarie Liselotte Jumme vid Kalmar läns museum på uppdrag av Kalmar kommun. Den bebyggelsehistoriska utredningen består av en antikvarisk genomgång av området som sådant, samt av byggnaderna som ingår. Arbetet syftar till att ge en bild av områdets historiska markanvändning och bebyggelse. Antikvariska bedömningar görs och rekommendationer ges. Arbetet baseras på en genomgång av kartor ur Lantmäteriets och Kalmar kommuns arkiv, arkivmaterial och fotografier i Kalmar läns museums och Kalmar kommuns arkiv, kompletterat med uppgifter ur litteraturen. Uppgifter har även hämtats ur Kalmar kommuns bygglovarkiv och fastighetsrättsliga arkiv. Ägaren till Svanen 3 har lämnat både muntlig och skriftlig information och fastigheten har besökts. Svalan 6 har bara studerats från omgivande fastigheter och arkivmaterial. Gällande Svalan 19 har författaren besökt trapphus och butikslokaler, men inte lägenheterna. För Monte Cavallo har den år 2012 år utförda antikvariska förundersökningen utförd av Jan Westergren vid Kalmar läns museum använts som underlag. Byggnadernas interiör berörs endast mycket översiktligt i föreliggande utredning. Områdesbeskrivning och karta Det aktuella området är beläget nordväst om korsningen mellan Erik Dahlbergs väg och Norra vägen i centrala Kalmar. Kvarteret Svalan består av den större kommunägda fastigheten Monte Cavallo, en privat villafastighet intill samt tre flerfamiljshus. Den berörda fastigheten i kvarteret Svanen (Svanen 3) var ursprungligen en del av Monte Cavallo, men är idag ett privatägt bostadshus. Den del av Malmen 2:2 som ingår i utredningen utgörs av en grönyta intill korsningen Erik Dahlbergs väg och Norra vägen. Den i utredningen ingående ytan kallas fortsättningsvis för utredningsområdet. 9

10 Svalan 19 (flerfamiljshusen). Utsnitt ur stadsplan från Källa: Kalmar kommun. Aktuell skyddsstatus Fastigheterna i området omfattas av tre olika äldre stadsplaner. För Svalan 20 (Monte Cavallo) gäller stadsplan från 1959 där villan och större delen av tomten är markerad som Område för allmänt ändamål. Samma stadsplan gäller också för Svalan 6 (villa) där huset är markerat som bostad, en liten del av tomten är markerad för byggnation av uthus, medan resten av tomtmarken är prickad mark som inte får bebyggas. Även den del av Malmen 2:2 (grönyta) som ingår i denna inredning omfattas av stadsplanen från 1959 och marken betecknas som Allmän plats, gatuplantering. För Svalan 19 gäller stadsplan från 1962 där de tre flerfamiljshusen ligger omgivna av mark som inte får bebyggas. För Svanen 3 (tidigare del av Monte Cavallo) gäller stadsplan från Planen medger byggnation av ett större bostadshus på fastigheten i likhet med de hus som finns på fastigheterna intill. Man kan alltså anta att man genom stadsplanen från 1949 möjliggjorde rivning av befintlig bebyggelse på fastigheten. Ingen av byggnaderna inom utredningsområdet har idag något särskilt skydd enligt Plan- och bygglagen (PBL). I den antikvarisk förundersökning utförd av Jan Westergren, Kalmar läns museum 2012, gällande Monte Cavallo bedömdes byggnaden som särskilt värdefull varför den bör skyddas mot förvanskning enligt Plan- och bygglagen (PBL), 8 kap. 13. Se vidare i föreliggande utredning där fastighetens kulturhistoriska värde sammanfattas och tydliggörs. Utsnitt ur stadsplan från 1949 gällande Svanen 3 i bildens nedre hörn. Notera att de befintliga byggnaderna endast är svagt markerade och att tomten är tilltänkt för en större rektangulär byggnad. Källa: Kalmar kommun. Karta från (Tyberg). Här ser man att kvartersmark för området Malmen närmast Malmfjärden börjat dras upp (nr m fl). Området norröver, längs med Norra vägen består dock mest av jordbruksmark. Notera dock raden av hus i kartans norra del (mellan nr 194 och 186). Detta är den tidigaste kända byggnationen i utredningsområdet. Söder om utredningsområdet på nr 184 syns en större fastighet med trädgård eller park som ägdes av M G Fröberg. Denna Fröberg skulle senare donera mark och pengar till Kalmar stad för byggnationen av det som idag kallas Norrgård (gamla uppfostringsanstalten) vilket ligger granne med det här aktuella utredningsområdet. Karta från (Tyberg). En rad med tre hus ligger väster om Norra vägen (nr 193), mellan denna väg och platsen där Monte Cavallo senare byggdes (nr 192). 10

11 11

12 Historik De första kända byggnaderna i utredningsområdet Utredningsområdet är beläget invid Norra vägen som är den äldsta infartsvägen till Kalmar stad. Genom åren har vägen haft något olika sträckningar och benämningar. Norra landsvägen är det äldre namn som är mest känt. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började en fastare tomtstruktur växa fram på Malmen, i de södra kvarteren ut mot Malmfjärden men även i de norra kvarteren och ut mot Norra vägen och Lindölundsgatan. Området längre norrut längs med Norra vägen bestod dock mest av jordbruksmark. På stadskartan från finns de första kända byggnaderna i utredningsområdet, se föregående sida. En liten rad av hus har byggts väster om Norra vägen vid det som kallades Spännarebacken. Läget invid Norra vägen var praktiskt och kanske var markens beskaffenhet; en mager jordbacke, som det beskrivs i kartbeskrivningen (nr 193), en anledning till att bygga här. På Spännarebacken bodde då Enkorna efter Timmermannen Törngren, Torparen Anders Pehrsson och Vedgårdskarlen Rydström. Det fanns alltså tre tre fastigheter här som beskrivs ha hustomt och trädgård. Nr 192 och del av nr 197 på kartan är det område som senare skulle bebyggas med villan Monte Cavallo. På kartan från anges att marken nr 192 ägs av enkefru Hendeström och att den kallas Dam- eller Guldsmedslyckan och att marken 197 ägs av herr fabrikör Sundberg (ägaren till näraliggande Carlsberg) och kallas Hälle- eller Aspelyckan. Mellan nr 194 och 195 ligger en större byggnad, antagligen en ladugård. Denna byggnad låg troligen också inom nuvarande utredningsområde. Under 1800-talet skaffade sig välbärgade familjerna i staden lantställen, eller sommarnöjen, utanför, men nära staden. I gamla staden fanns flera sådana lantställen. Utåt Södra vägen låg Lindsberg, Falkenberg och Stensberg. På Malmen fanns Carlsberg, som ägdes av tobaksfabrikören Sundberg, och den Fröbergska fastigheten. Marken söder om utredningsområdet, nr 184, ägdes just av M G Fröberg som senare skulle donera mark och pengar för att bygga uppfostringsanstalten Norrgård. Området med trädgård eller park är början till det som senare blev en hel parkstruktur på Malmens västra del med Carlsberg, Norrgård och Monte Cavallo som de viktigaste delarna. Spännarebacken, en av Kalmar stad få riktiga backar, påstås ha fått sitt namn efter Peder Spännare som var Nils Dackes underbefälhavare 1543 då Dacke led ett svårt nederlag i Kalmartrakten. Peder Spännare ska ha blivit tilfångatagen och avrättad på denna plats, som sedan fick bära hans namn. 12

13 Karta 1854 (Ljungren). Fröbergska stiftelsens byggnation syns på bilden (Norrgård). År uppfördes Carlsbergs huvudbyggnad med omgivande park, vilket också finns markerat på kartan. Parken var ursprungligen mycket stor och omfattade även området vid nuvarande idrottshall och simhall talets mitt, Fröbergska stiftelsen tillkommer och Monte Cavallo byggs. På en karta från 1854 (Ljunggren) framgår att området norr om staden längs med Norra vägen fortfarande bestod mestadels av jordbruksmarker. Av någon anledning finns inga hus markerade på den sk Spännarebacken på denna karta. Sannolikt ansågs de för oansenliga. Söder om utredningsområdet finns på kartan den sk Fröbergska stiftelsen med huvudbyggnaden som brukar kallas Norrgård. Den Fröbergska stiftelsen var en donation av Ekonomie Direktören och Handlanden Magnus Gudmundsson Fröberg till Kalmar stad för byggnationen av en inrättning till vanvårdade och vanartiga barns försörjning och uppfostran. Kring huvudbyggnaden, som uppfördes i mitten av 1850-talet efter ritningar av arkitekt C T Chiewitz, anlades en stor park. År 1864 uppfördes villan Monte Cavallo på mark som samlats genom arv och köp. I arkivhandlingarna benämns marken med namnet Aspelyckan, som uppges ligga vid Spännarebacken. Ägare var handlanden Gustaf August Qveckfeldt som också lät anlägga en park kring sin villa. Parken anlades enligt tyskt manér som en förtätad och förminskad version av den romantiska parken eller landskapsparken. Grusade gångar i slingrande former inbjöd till spatserande i parken. Närmast huset förlades blomsterparterrer. I parken fanns också stora områden för nyttoodlingar. 13

14 På karta från 1868 (Schuwert) kan man beskåda den fina parkanläggingen. Här syns också en långsmal byggnad i anläggningens nordvästra del. Troligen är det stall eller kombinerat stall och bostad. Möjligen finns delar av denna byggnad i det som idag är bostadshuset på Svanen 3. Monte Cavallo nåddes genom en väg som gick från Norra vägen förbi den tidigare nämnda raden av små hus och fram till villan som alltså hade sin huvudentré i den sydöstra delen av anläggingen. Kartan visar att det vid den här tiden fanns 5 små tomter (stadsägor) längs med vägen mot Monte Cavallo, vid den sk Spännarebacken. Fastigheterna ägdes då av stenläggaren G P Nilsson, arbetskarlen Nils Andersson, änkan Sofia Nilsson, arbetskarlen O P Lindqvist och smeden Jonas Carlsson i Dörby och bestod av bostadshus, uthus och trädgårdar. På området öster om Norra vägen, som även ingick i benämningen Spännarebacken, fanns nu också en bebyggd tomt och norr därom låg Gustafbergs tädsticksfabrik, där Kalmar Chokladfabrik senare skulle få sina lokaler. Norr om utredningsområdet hade också en bebyggelse börjat växa fram i det som kartan benämner Fridhem. Längs med dagens Fridhemsgatan finns några äldre byggnader bevarade än idag. Norrgårds parkanläggning växte med tiden norrut så att det bildades en nästan sammanhängande park från Monte Cavallo i norr till Skyttegatan i söder där den förenade sig med Carlsbergsparken i väster. I äldre källmaterial beskrivs detta område som Kalmars gröna lunga dit folket drog ut på sommaren. Detta gröna stråk var intakt fram till och med 1920-talet och mycket av det fram till omkring Utsigt af Kalmar Stad; tagen 1852 ifrån taket på Räddningshuset för Wanvårdade Barn alltså huvudbyggnaden på Norrgård. Litografi av Elias Fr. Martin. Konstnären stod på taket till det nyuppförda Norrgård/Fröbergska stiftelsen, som kan ses på 1854 års karta ovan. Etsningen ger en bra bild över omgivningarna på Malmen och Kvarnholmen vid denna tid. Kvarnholmen och Malmen hade förbundits med en lång gångbro, Malmbron, varmed Kvarnholmen hade fått en andra förbindelse med fastlandet, vid sidan av Ravelinsbron. I förgrunden syns den livligt befolkade Norra Vägen som vid Skvallertorget stöter samman med Nybrovägen ned till Malmbron. Längst till vänster syns den raserade Fredriksskans som en flack holme. I bildens högra del ses de två kvarnana vid Tullstätten och längre bort Cellfängelset och Västerport. Källa: Kalmar läns museum. Reprofoto: Pierre Rosberg. 14

15 Karta från Den första avbildningen av anläggningen Monte Cavallo. Här ser man också den intrikat uppbyggda parkanläggningen kring villan. Spännarebackens husrad syns väster om Norra vägen liksom tomten öster om samma väg. Gustafsbergs tändsticksfabrik är markerad i rosa kulör talets andra hälft en tid av stora förändringar och ökade krav på stadsplanering. Från 1800-talets mitt sökte sig en allt större del av Sveriges ökande befolkning till städerna, där förutsättningarna för att hitta ett arbete ökats genom näringsfrihetens införande och begynnande industrialism. För att förhindra okontrollerad förtätning och stadstillväxt ålades städerna år 1874 att upprätta stadsplaner. Kring mitten av 1800-talet kom också nya kommunikationsmedel, ångbåtar och tåg, samtidigt som det uppstod behov av att anlägga fler och större institutionsbyggnader. Vid den här tiden hade Kalmars befästningsverk och tullstaket spelat ut sin roll. Detta möjliggjorde nya infarter till staden samtidigt som staden fick överta de gamla fortifikationsjordarna, vilket gav ett välkommet marktillskott. Större delen av detta område kom enligt internationellt mönster att formas till ett grönt offentligt stråk med breda gator, planteringar och representativa institutionsbyggnader. Där anlades bl a Cellfängelset och Tullbroskolan. Järnvägen kom till staden År 1877 fick Kalmar sin första stadsplan, den Öhnellska stadsplanen. Enligt planen skulle omfattande områden av jordbruksmarken kring Gamla staden och Malmen bebyggas med rätvinkliga kvarter genomkorsade av esplanader. Utredningsområdet i denna rapport berördes inte direkt av den nya stadsplanen. Däremot planerades området öster om Norra vägen med rätvinkliga kvarter. Norra vägen visas på stadsplanen som en bred esplanadgata. Under slutet av 1800-talet började nya stadplanideal göra sig gällande, vilka förespråkade hänsyn till platsens naturliga förutsättningar och ett mer varierat stadsmönster. Kalmar fick sin första stadsarkitekt 1904 och en ny stadsplan 1906, den Hallmanska. I denna planlades ytterligare områden väster och norr om staden. På den här planen dyker också Erik 15

16 1877 års stadsplan med Carlsberg, Norrgård och Monte Cavallo, ännu belägna så att säga utanför staden. Notera att bilden visar en esplanadgata mot Kvarnholmen, mitt framför Norrgårds huvudbyggnad. 16

17 Dahlbergs väg upp för första gången, dock med något avvikande sträckning jämfört med idag. På planen finns också Fredrikssansgatan och Fredriksskansbron med. Den senare, som invigdes 1925, innebar en ny infart till staden. Detta gjorde också korsningen Norra vägen/ Erik Dahlbergs väg till en viktig knutpunkt års stadsplan där kvarteret Svalan och Svanen planlades för första gången. Utredningsområdet antar dagens form I 1906 års stadsplan planlades kvarteret Svalan och Svanen för första gången tillsammans med omgivande gator; Biskopsgatan och Erik Dahlbergs väg. Planer fanns här på att dela upp egendomen Monte Cavallo i flera olika mindre tomter, bland dessa en tomt kring ekonomibyggnaderna. Infartsvägen till egendomen från sydost förbi raden av små trähus är på denna stadsplan borta. De faktiska förhållandena på platsen förändrades dock inte vid denna tid och ännu 1922 såg det likadana ut som tidigare. Monte Cavallo låg omgiven av sin park med ekonomibyggnader i norr och raden av små trähus kantade uppfartsvägen. Omedelbart söder och väster om utredningsområdet vidtog Norrgårds parkområde. Som tidigare nämnts skapade parken kring Monte Cavallo, Norrgårdsparken och Carlsbergsparken en slags sammanhängande grön lunga i den här delen av staden. I Norrgårdsparken intill utredningsområdet hölls pingsthelgen 1914 en omtalad och välbesökt Hantverksmässa. Under fyra dagar bjöds Kalmarborna på en lång rad nöjen och attraktioner som inkluderade nöjesfält och uppträdanden med sång och musik. Förändringens vindar började blåsa över utredningsområdet i slutet av 1920-talet. Då anlades den tidigare planerade Biskopsgatan vilket kom att dela upp parken kring Monte Norrgårdsparken 1914 där hantverksmässan gick av stapeln. Här fanns nöjesfält och mycket annat att roa sig med. Bilden visar ett tillfälligt anordnat konditori i parken. Fotograf: Herman Sandberg, Kalmar läns museums samlingar. 17

18 Biskopsgatan Spännarebacken Tomtmätning från Här ser man att Biskopsgatan är planerad och att det sista huset i trähusraden mot väster ligger ute i Norra vägens breddade gatumark. Här kan man också se vilka byggnader som fanns i husraden på Spännarebacken väster om Norra vägen. Källa: Kalmar kommun. Cavallo och separera ekonomibyggnaderna från huvudbyggnaden. Gatumarken överlämnades med äganderätt till Kalmar stad av ägaren till Monte Cavallo, Anton Edgren, år Samtidigt avsöndrades en tomt i öster från Monte Cavallo. Där byggdes 1929 den villa som ingår i denna utredning (Svalan 6). År 1930 genomgick villan Monte Cavallo en omfattande ombyggnad. Den största förändringen exteriört var att huset vitputsades. Den förminskade parkanläggningen blev nu mer av en större trädgård. Den stora trädgården genomgick stora förändringsarbeten under ledning av Stina Edgren. Trots detta behölls något av den gamla strukturen och även en del äldre träd. På Spännarebacken fanns ännu raden med trähus med omgivande trädgårdar kvar men stenmuren längs med vägen framför husen hade försvunnit, kanske i samband med vägbyggnationerna i närheten. Stenmuren omtalas i en artikel i Barometen 1925 (31/1) som alla malmpojkars favorittillhåll om sommarkvällarna. Där sutto de uppradade som en skock kråkor och snattrade. I husraden var de två bostadshusen närmast Monte Cavallo de största och de hade också två våningar, medan övriga hus var mindre stugor med en våning. Husen beboddes bland annat av hantverkare, sjömän och arbetare vid tändsticksfabriken. Själva Spännarebacken, en av stadens få verkliga backar, hade planats ut något vid den här tiden, även om det 18

19 Åkare David Johansson år 1926 med häst stående på Norra vägen vid Spännarebacken. I bakgrunden syns fastigheten som låg omedelbart öster om Norra vägen, där Moster Karin ska ha bedrivit verksamhet innan sekelskiftet Foto: Kalmar kommun. fortfarande var en backe. Tomten och husen längst österut ligger på kartor från tiden ute i Norra vägen som var något smalare på denna plats. Omedelbart norr om detta var Norra vägen bredare med två filer och plantering i mitten, så som det var planerat i stadsplanen från tiden. Öster om Norra vägen låg fortfarande den tomt som legat där tidigare med ett större tvåvånigt bostadshus under brutet tak samt ett längs med vägen placerat mindre hus. I det mindre huset ska före sekelskiftet ha varit brödaffär där Moster Karin även bedrev olovlig försäljning av öl och brännvin. Norr om fastigheten låg Gustafsbergs tändsticksfabrik som 1915 övertogs av Kalmar konfekt- och karamellfabrik (senare Kalmar Chokladfabrik). John Sjöbrandts teckning från Spännarebacken föreställande den sk Rydströmska gården som år 1925 ägdes av sjömansänkan Maria Rydström. Under en period drevs här krogverksamhet. Bild från skrift om Monte Cavallo, O Svensson

20 1940-, 50-, och 60-talen Likt andra städer började Kalmar under efterkrigstid att expandera med nya stora bostadsområden, vilket bl a underlättades av stadens förvärv av det statligt ägda stora Skälbyområdet norr om staden. Samtidigt började man under talen att förbereda saneringen av stadens äldre bebyggelse genom revidering av innerstadens stadsplaner. Rivningarna i stadsdelen Malmens äldre delar blev omfattande under framförallt talen. Vid 1940-talets mitt byggdes de första flerfamiljshusen nära utredningsområdet, i kv Rudan längs med Erik Dahlbergs väg. År 1943 såldes Norrgård till Kalmars stad. Parken och alla tomter styckades av därefter. År 1947 köptes resten av Kronan för att användas som Försvarsstabsområde. I början av 1950-talet, oklart exakt när, anlades Erik Dahlbergs väg söder om utredningsområdet. Genom detta uppdelades det sammanhängade stora parkstråket. Samtidigt tillkom Norrgårdsgatan i anslutning till Biskopsgatan i och med att Riksbyggen planerade för sitt stora nya bostadsområde väster om utredningsområdet. Norrgårdsgatan fick ingen förbindelse ut till planerade Erik Dahlbergs väg utan avslutades vid en vändplan vid mötet med Biskopsgatan. Här, väster om utredningsområdet, hade tidigare alltid varit ett öppet fält som bland annat användes som plats för midsommarfirande. Riksbyggens flerbostadshus uppfördes i början av 1960-talet. Norr om Svanen 3 fanns ännu på 1950-talet en omtyckt plantskola kallad Fridhem, vilket ägdes av en familj med namnet Karlsson. År 1951 köpte Kalmar kommun Monte Cavallo som byggdes om till lekskola. På 1950-talet revs också de sista av de gamla trähusen på Spännarebacken både väster och öster om Norra vägen. Av raden av trähus som legat längs med gamla uppfarten till Monte Cavallo revs de två sista stugorna Det var den tidigare nämnda Rydströmska gården och en stuga ägd av tapettryckaren Mellström. Ytterligare utplaning av Spännarebacken utfördes och uppfördes de tre flerfamiljshusen som utgör Svalan 19. Anläggningsarbeten på Erik Dahlbergs väg på 1940-talet. Flerfamiljshusen i kv Rudan syns i bakgrunden. Foto: Kalmar läns museums samlingar. Fotografi taget 1957 från Biskopsgatan och ut mot Norra vägen. De båda små stugorna längst till höger på bilden var de två sista i raden av trähus på den gamla uppfartsvägen mot Monte Cavallo. På den här öppna platsen uppfördes de tre flerfamiljshusen som utgör Svalan 19. Foto: Kalmar kommun. 20

21 Ekonomiska kartan 1941 ger en god bild av utredningsområdets gröna och lantliga karaktär vid tiden. Notera att husraden på Spännarebacken nu är decimerad. 21

22 Flygbild över området. Foto: Kalmar kommun Midsommarfirande på ängen väster om Norrgårdsgatan år 1960, nuvarande kv Ripan. Familjen Johnsson klär midsommarstången. Kv Uven i bakgrunden. Foto: Privat, Barbro Johnsson. År 1958 revs också de gamla husen på Spännarebacken öster om Norra vägen, för att göra plats för dagens fastigheter på platsen; ett trevåningshus med lägenheter intill Chokladfabiken och det höga punkthuset. I fd Norrgårdsparken söder om Erik Dahlbergs väg invigdes 1966 Tingshuset. Vid 1960-talets mitt hade alltså vårt utredningsområde med angränsande ytor fått det utseende det har idag. Fastigheten Svalan 20, Monte Cavallo, skapades först 1995 genom en avsöndring från fastigheten Malmen 2:2, vilket är en mycket stor fastighet som består av bl a gatumark och grönstrukturer längs med gatumark. Dessförinnan utgjorde Monte Cavallo stadsäga nr

23 Översikt över utredningsområdet från väster Monte Cavallo i bildens mitt. Bostadshuset på Svanen 3 till vänster i bild. Utredningsområdet från öster med flerfamiljshusen, Svalan 19, i förgrunden och villan, Svalan 6, i bakgrunden. År

24 Stenmuren i förgrunden är en del av en gammal sträckning. Ursprungligen gick en infartsväg till Monte Cavallo in ungefär här. År Här invid det sydligaste av flerfamiljshusen låg raden av trähus på Spännarebacken. Vallen kring träden minner sannolikt om backens senaste utplaning på 1950-talet. År

25 Kulturhistorisk karaktäristik I föregående avsnitt skildrades hur miljön inom utredningsområdet utvecklats och förändrats genom tiderna. Med bakgrund i denna historiska genomgång kan man konstatera att området idag präglas av tre epoker, se nedan. Inom varje epok finns företeelser som särskilt kan framhållas som uttryck för denna epok, vilket tas upp i punktform nedan. 1. Anläggandet av Monte Cavallo med villa, ekonomibyggnader och park på 1860-talet. Villans arkitektoniska uttryck med botten i 1860-talet. Kvarvarande parkkaraktär som tidigare omfattade ett stort område och anslöt till andra fastigheter med parker. De äldre träden på Svalan 20, i södra och östra kanten av Svalan 19 samt på Malmen 2:2 invid korsning Norra Vägen/Erik Dahlbergs väg. Kvarvarande ekonomibyggnader till Monte Cavallo (Svanen 3). Stenmuren i gräns till Svalan 20 och Svalan 6, vars läge utgör Monte Cavallos ursprungliga gräns mot öster och delvis mot söder. I hörnet fanns den ursprungliga infarten till Monte Cavallo. 2. Förändringar på talet då Biskopsgatan anlades vilket delade upp Monte Cavallos område, samt mark avsöndrades för villafastighet. Samtidigt tillkom korsningen Norra vägen/erik Dahlbergs och Erik Dahlbergs väg blev en viktig ny infart till staden. Biskopsgatans sträckning. Strukturen med två från Monte Cavallo avsöndrade tomter (Svalan 6 och Svanen 3). Villan Monte Cavallos arkitektoniska uttryck efter ombyggnad Byggnaderna på Svanen 3 (tidigare ekonomibyggnader till Monte Cavallo) med deras förändrade utseende från 1930-talet. Villafastigheten (Svalan 6) med tidstypisk arkitektur från Monte Cavallos trädgård med förändrad struktur och karaktär från 1930-talet. 3. Förändringar på 1950-talet då de sista äldre trähusen revs och flerfamiljshusen uppfördes samtidigt som parkkaraktären i områdets södra del förändrades genom bl a byggnationen av Erik Dahlbergs väg. De tre flerfamiljshusen från 1950-taletplacering och arkitektoniskt uttryck. Trädgården kring Monte Cavallo med karaktär påverkad av att villan blev lekskola och daghem. Antikvariska rekommendationer I den fortsatta utvecklingen av området bör följande företeelser inom området bevaras eller förstärkas med syfte att värna områdets historiska karaktär: Parkkaraktären i området, både inom Monte Cavallos trädgårdsanläggning och utanför. Området ingick länge i ett stort sammanhängande parkområde i denna del av staden. De många gamla träden utgör en viktig del av karaktären. Monte Cavallos friliggande och öppna läge. Byggnadernas arkitektoniska uttryck, med särskilt fokus på Svalan 20 och 6 samt Svanen 3 med tanke på deras samhörande historia. Stenmuren i gräns till Svalan 20 och 6. För antikvariska rekommendationer gällande byggnaderna, se följande avsnitt Byggnadshistorik och beskrivningar. 25

26 Monte Cavallo före 1930 års ombyggnad. Här från tillfartsvägen i sydost. Foto: Kalmar läns museums samlingar. 26

27 Byggnadshistorik och beskrivningar Svalan 20 (Monte Cavallo) Nybyggnadsår: Ombyggnadsår: , 1930, 1953, Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Ursprunglig arkitekt okänd, Tor Torsson (1930), BA Bengtsson AB (1979). Ursprunglig funktion: Villa med omgivande park. Stomme: Murverk av tegel, låg del mot norr av trä. Historik Byggnaden uppfördes ursprungligen år 1864 av handlanden Gustaf August Qveckfeldt. Marken hade samlats genom arv och köp under flera års tid (för detaljer se i skriften om Monte Cavallo från 1939 av Olof Svensson) och gått genom flera ägares händer när Qveckfeldt köpte marken och lät uppföra hus och anlägga park. Markområdet beskrivs i äldre kartmaterial som hörande till Aspelyckan och ligga vid Spännarebacken. Att Qveckfeldt gav villan namnet Monte Cavallo som är italienska och närmast kan översättas med Hästen på berget, antas bero på hans stora intresse för hästar. Qveckfeldt lär ha färdats mellan villan och Kvarnholmen, där han också ägde en fastighet, i en vagn dragen av vita hästar. Villan Monte Cavallo hade ursprungligen oputsade tegelfasader. Med sin korsformiga plan, burspråk, stor glasad veranda och åttkantig lanternin utgjorde villan en magnifik pärla i parkanläggningens mitt. Representationsytor som matsal, herrum och salong låg i bottenplanet medan de mer privata ytorna var förlagda till övervåningen. Intill huvudbyggnadens gavel i nordväst fanns en liten reveterad träbygg- Här framgår husets utseende före ombyggnaden Teckning av John Sjöstrand ur skriften om Monte Cavallo av O Svensson

28 nad som innehöll kök och jungfrukammare. På tomten fanns ekonomibyggnader med stall, vagnbod m m samt en flygelbyggnad med bostad för de som arbetade i stallet. Det är dessa byggnader som idag utgör del av fastigheten Svanen 3. Parken var skapad i den tyska trädgårdsstilen som blev populär kring 1850-talet. Denna var en förtätad och förminskad version av den romantiska parken, eller landskapsparken som längre präglat större parkanläggningar. Den tyska stilen var mer anpassad till mindre parker och villaträdgårdar kring exempelvis borgarnas lantegendomar. På Monte Cavallo tog man intryck av tidens ideal och förlade slingrande grusgångar kring gårdsplanen nära huset, med längre avstickare mot tomtens kanter. Nära huset, möjliga att uppleva från husets terrasser, verandor eller salonger, förlades blomsterparterrer i oregelbundna former. Stora nyttoodlingar fanns i flera större ytor i anläggningen. På denna karta från 1868 framgår parkens ursprungliga karaktär. Notera ekonomibyggnad i anläggningens nordvästra hörn. Teckning av John Sjöstrand Trädgården och villan från söder med den nya terassen och nya planläggningen av trädgården framför huset i söder. Ur skriften om Monte Cavallo av O Svensson

29 Ritning från 1930 föreställande fasad mot öster samt bottenvåningens planlösning. Lanterninen som syns på ritningen revs dock vid ombyggnaden. Ritningen signerad Tor Torsson. Källa: Kalmar kommun. 29

30 Villa och trädgård från söder år Här hade en liten damm anlagts på gräsmattan. Fotograf: Walter Blomberg. Foto: Kalmar kommun. Att ha stora nyttoodlingar blev högsta mode vid 1800-talets mitt då det fanns ett intresse för självförsörjning och odling till och med ansågs som moraliskt upphöjande. Kring sekelskiftet 1900 genomgick huset, i samband med ägarbyte, en större renovering som främst berörde interiören. Bland annat installerades många nya kakelugnar och verandan byggdes om. År 1920 köptes villan av Anton Edgren, direktör vid Kalmar Chokladfabrik. Anton Edgren och hans fru Stina lät 1930 genomföra en omfattande renovering och ombyggnad efter ritningar av arkitekt Tor Torsson. Bland annat byggdes kök och jungfrukammare ihop med resten av huset, huvudentrén flyttades längre norrut, lanterninen på taket revs, fönster byttes, terrass utfördes i söder och fasaderna putsades och avfärgades i vitt. Alla ytskikt interiört berördes av ombyggnaden och viss förändring av planlösning utfördes också. Ungefär samtidigt hade Biskopsgatan tillkommit vilket delade upp den gamla parkanläggningen och skiljde villa och ekonomibyggnader åt. År 1929 avsöndrades en tomt från fastighetens östra del och ett nytt enfamiljshus byggdes. I samband med den stora renoveringen och ombyggnaden 1930 lät Stina Edgren iordningställa parken kring villan med nya planteringar, gräsmattor, rosenbuskar och prydnadsträd (enligt Svensson 1939). Den forna stora parken hade nu förminskats i och med avsöndrandet av tomter i norr och öster. Nya trädgårdsideal fanns nu också som säkert kom till uttryck vid omgestaltandet. Samtidigt behöll anläggningen infartsvägen från sydost och den nya infarten från nordost anslöts till en befintlig äldre grusgång intill den fortsatt öppna grusade gårdsplanen. Den gamla parkstrukturen förändrades men många av de gamla träden behölls. Framför huset i söder förlades trädgårdsgång i en rektangulär form med gräsmatta omgärdad av låg häck framför den nya terrassen. I gräs- 30

31 Villan och trädgården från söder Trädgårdsgången asfalterad. mattans mitt placerades ett solur i en upphörd plantering. Från terrassen skapades en på det här viset en öppen vy ut över den södra delen av trädgården och troligen vidare ut över Norrgårds parkområde. Nya planteringar utfördes av bl a idegran kring terrassen. Kanske är raden av avenbok väster om terrassen en rest från en vegetativ avskärmning mellan prydnadsträdgården i öster och nyttoodlingar i väster. Öster om om terrassen planterades en rad av stamsyrener och tuja i nord-sydlig riktning. Denna vegetation skärmade av mot öster. Platsen framför huset i söder blev en ombonad och privat del av trädgården. Både villan och trädgården genomgick alltså stora förändringar omkring år Något senare utfördes en liten rektangulär damm på den öppna gräsytan framför terrassen. Litet utsnitt ur ekonomisk karta från Här framträder anläggningens struktur och omfattning vid tiden. 31

32 Flygfoto över Svalan 20 där något av strukturen idag framgår. Foto: Kalmar kommun. Villan från nordost

33 Enkel ingång i väster med dörrparti från Foto: Jan Westergren 2012, Kalmar läns museum. År 1933 lät Edgrens bygga om och renovera ekonomibyggnaderna i fastighetens nordvästra del. Först 1938 såldes husen och marken och fastigheten Svanen 3 skapades. Ännu 1941 hade Monte Cavallo sin ena infart från sydost förbi raden av trähus medan en ny infart skapats från Biskopsvägen. I samband med att flerfamiljshusen på Svalan 19 byggdes försvann infarten från sydost. Trädgårdens utsträckning mot söder minskades något i samband med att Erik Dahlbergs väg anlades. År 1951 sålde änkan Stina Edgren Monte Cavallo med omgivande trädgård till Kalmar stad. Redan ett par år senare började huset användas som lekskola, efter viss ombyggnad som bl a innebar installation av fler toaletter. Lekskolan Monte Cavallo blev en populär in- rättning med sitt fina hus och lummiga trädgård. År 1979 gjordes åter om ombyggnad för anpassning till den daghemsverksamhet som bedrevs i huset. De största förändringarna berörde planlösningen i husets norra del med bl a kök och badrum. År 2012 genomfördes en antikvarisk förundersökning inför planerad ombyggnad av huset från förskola till fritidsgård. Bland annat på grund av svårigheter att uppfylla brandskydds- och tillgänglighetskrav blev ombyggnaden inte av. Nu används huset tillfälligt som förskola igen med anledning av att en näraliggande förskola renoveras. År 2008 genomfördes en trädinventering i trädgården av Outside Landskapsarkitekter & Ingenjörer ab. År 2012 byttes ytterdörren vid terrassen på ett ovarsamt sätt. 33

34 Ägarförteckning 1864 August Qveckfeldt Ca 1895 Axel Emil Lewenhaupt (greve) 1900 August Peterson (godsägare och riddare) senare änkan Anna Peterson 1920 Anton och Stina Edgren (A Edgren direktör vid Kalmar Chokladfabrik) 1951 Kalmar kommun Beskrivning Den stora tomten har en oregelbunden form som följer Biskopsgatan i norr, Erik Dahlbergs vägs cykelväg respektive en stenmur i söder samt gränsar mot vändplan/gräsplan i väster. I öster gränsar tomten i sin norra del till en villatomt som tidigare ingått i Monte Cavallos fastighet samt mot Svanen 19 där gränsen går i en stenmur. Trädgården omgärdas av staket av typen Gunnebostängsel. Grind finns enbart mot Biskopsgatan med smidda svartmålade grindar mellan stolpar av granit. På grinden står namnet Monte Cavallo med smidda bokstäver. Asfalterad gång finns i en slinga utlagd kring byggnaden och framför byggnaden i sö- der. Kalkstensaltanen i söder omgärdas också av markbeläggning av kalksten. Övriga ytor består av gräsmattor med träd och buskar. Till de mest anslående träden hör två höga pelarekar samt stora träd av exempelvis skogslönn, lind, blodbok, lärk och robinia. I trädgårdens östra del finns större lekredskap som gungställning och rutschkana. Grillplats är anordnad i trädgårdens nordvästra hörn. Villan Monte Cavallo består av en förhöjd mittdel omgiven av lägre flyglar allt vilande på en hög sockel av huggen granit. De putsade fasaderna är avfärgade i vitt sedan Dessförinnan var fasaderna i tegel utan puts. Fönstren är många, i olika storlek och utförande, och grönmålade. De flesta är från 1930-talets ombyggnad men några av de högt sittande fönstren är ursprungliga från Ytterdörrarna till två av byggnadens tre entréer är troligen från Möjligen kan huvudentréns dörrblad härröra från 1950-talets ombyggnad. Ytterdörr till entrén vid terrassen i söder har nyligen bytts till en för huset opassande dörr. Samtliga takytor var ursprungligen plåtklädda men är sedan 1930 är merparten belagda med enkupigt rött lertegel. Takfötter och taksprång är långt utdragna. Taket kröns av tre skorstenar i rött tegel. Mot söder finns en upphöjd kalkstensterrass vilken omgärdar den ursprungliga salongens burspråk. Garagenedfart finns mot väster. Trapphallen med marmoreringsmålade bröstningar och dörromfattningar, Foto: Jan Westergren, Kalmar läns museum. 34

35 35

36 Matsalen med fina ursprungliga snickerier och en grönglaserad kakelugn, Foto: Jan Westergren, Kalmar läns museum. Invändigt har bottenplanet en planlösning som i stort är bevarad från 1930-talets ombyggnad medan övervåningen till stora delar har sin ursprungliga planlösning bevarad. Vindens planlösning är ursprunglig. I interiören finns ett stort antal gamla byggnadsdelar och kvalitativa detaljer från 1930-talet och tidigare. Bland annat finns golv, socklar, foder, väggbeklädnader, takrosetter, dörrar och kakelugnar bevarade. Trapphuset bör särskilt nämnas med sitt fina dekorationsmåleri och många detaljer. En mer omfattande byggnadsbeskrivning finns i Monte Cavallo, antikvarisk förundersökning inför ombyggnad, av Jan Westergren Kulturhistorisk bedömning I anläggningen finns samhällshistoriskt och personhistoriskt värde. Under 1800-talet var det vanligt att Kalmars mer välbärgade familjer sommartid flyttade ut till sommarställen utanför staden. Monte Cavallo med omgivande trädgård utgör ett intressant exempel på denna företeelse. Villan har varit bostad åt flera välbärgade och framstående kalmarbor. Mest känd, och mest långlivad som ägare är Anton Edgren som här hade sitt ståndsmässiga boende på nära avstånd till arbetsplatsen Kalmar Chokladfabrik, där han var direktör. I omkring 60 år fungerade Monte Cavallo som lekskola och daghem vilket givit byggnad och 36

37 Entrén till trädgård och villa från Biskopsgatan. På grinden står texten Monte Cavallo i smidesbokstäver. trädgård ett speciellt socialhistoriskt värde då många kalmarbor har personliga minnen härifrån. Villa Monte Cavallos exteriör präglas sammanfattningsvis av två tidsperioder. De grundläggande dragen i utformningen byggnadsvolymernas storlek, taklutningar och taksprång samt muröppningarnas placeringar är i huvudsak bevarade från 1864, medan putsskikt, fönster och två av ytterdörrarna är från Byggnaden har ett högt arkitektoniskt värde. Genom att de båda tidsperiodernas delar och material samverkar upplevs bygganden som välbevarad och ålderdomlig. Grundformen med korsformad plan och förhöjd mittdel är säregen men inte helt unik i Kalmartrakten. Bland annat återfinns formen hos Villa Karlsro strax väster om Kalmar. Även interiört upplevs villa Monte Cavallo som relativt välbevarad. Vindfång, entré och herrum präglas ännu i första hand av 1930 års ombyggnad, medan salongen och matsalen i högre grad bevarat sin 1800-talskaraktär. Planlösningen och byggnadsdetaljer berättar om hur huset brukades som privatvilla med viktiga och påkostade representationsytor. De många kvalitativa snickeriarbetena och inredningsdetaljerna från sent 1860-tal och 1930-tal är värdefulla ur hantverksmässig och konstnärlig synpunkt. 37

38 Villa Monte Cavallo med omgivande trädgård av parkkaraktär är en välkänd och omtyckt anläggning i Kalmar med ett väl synligt läge invid en av de viktigaste infartslederna till centrala Kalmar. Trädgården bevarar viss växtlighet från sin ursprungliga anläggningstid. Trädgårdens utbredning är mest förändrat mot norr och öster medan mindre förminskningar av ytan har skett mot söder och öster. Merparten av växtligheten och strukturen har sitt ursprung i 1930-talets förändringar i trädgården, en struktur som dock förenklats under åren i kommunal ägo. Äldre träd och vegetation berättar trädgårdens anläggningshistoria. Vegetationen, särskilt de stora träden, bygger upp parkkaraktären kring Monte Cavallo och har ett stort miljöskapande värde samtidigt som de lyfter fram parkens struktur. Antikvariska rekommendationer Exteriörens nuvarande utformning bör bevaras. En rekonstruktion av byggnadens ursprungliga utseende bör inte eftersträvas utan 1930-talets förändringar bör värnas och ses som en viktig byggnadshistorisk fas. Fasadernas putsskikt, fönster och dörrar från 1930 bör bevaras. Om ytor och byggnadsdelar måste förnyas bör det befintliga utförandet kopieras. Även nuvarande takbeklädnadsmaterial av tegel och plåt bör i första hand bibehållas. En återgång till enbart plåtklädda takytor är möjlig. Ytterdörr vid terrass i söder bör återställas till utseendet det hade efter 1930-talets ombyggnad. Det är viktigt att villa Monte Cavallo även i framtiden har en trädgård kring sig så att villans ursprungliga friliggande karaktär värnas. Interiört bör huset skyddas från planförändringar med undantag av husets norra delar (både bottenplan och övervåning) där redan stora förändringar är utförda. Gamla ytor och byggnadsdelar som finns kvar från 1930-talets eller tidigare bör bevaras. Sentida moderna tilllägg och förändringar kan med fördel ersättas med lösningar som är mer anpassade till hur det en gång såg ut. Trädinventeringens rekommendationer från 2008 är utförda ur landskapsarkitektperspektiv. Den västra delen av trädgården med karaktärsskapande stora träd, I stora drag sammanfaller dessa rekommendationer med en antikvarisk bedömning. Ur antikvarisk synvinkel bidrar dock all vegetation till det kulturhistoriska värdet genom att den berättar historien om hur trädgården en gång såg ut. Träden och buskarna bör ses som en helhet där vissa träd och buskar samspelar för att skapa den speciella parkkaraktären. Gångsystem kan med fördel utföras i grus istället för asfalt för att ansluta till en äldre tradition och till en karaktär som är mer anpassad till en privat trädgård. Återplantering kan med fördel ske när äldre vegetation måste tas bort. Trädgårdens parkkaraktär har ett högt kulturhistoriskt värde och bör därför värnas. I framtida planer bör betänkas att villan Monte Cavallos kulturhistoriska värde och trädgårdens kulturhistoriska värde är tätt sammanlänkade. Skydd i detaljplan Byggnaden utgör en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 och bör förses med skyddsbestämmelser som skyddar mot rivning och förvanskning (q). Förvanskningsförbudet gäller såväl exteriört som interiört. Särskilt viktigt att värna exteriört är byggnadens arkitektoniska uttryck. I interiören bör bevarad äldre rumsindelning bevaras. Trädgårdens parkkaraktär bör värnas. 38

39 Bostadshusets huvudentré år Svanen 3 (tidigare ekonomibyggnader till Monte Cavallo) Nybyggnadsår: Oklart, möjligen 1860-tal (bostadshus). Omkring 1900 (uthus). Ombyggnadsår: 1933, båda husen, 1975, garage i uthus, 1980-tal bostadshuset. Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Tor Torsson (1933). Ursprunglig funktion: Bostadshus respektive stall, m m Stomme: Bostadshuset i trä med mindre tillbyggnad i norr av tegel. Uthus i trä. Historik Redan på 1860-talet byggdes ekonomibyggnader tillhörande Monte Cavallo på denna plats. På karta från denna tid finns en långsmal länga på platsen för dagens bostadshus. Fler byggnader hade tillkommit 1906 enligt stadsplanen från detta år. Troligen låg här då en bostadslänga, två uthus med stall och vagnsbod (enligt beskrivning i Svensson, Olof 1939). Byggnaderna låg integrerade i parkmiljön. På en tomtritning från 1920 syns dessa byggnader, den långa bostadslängan som troligen innehöll flera lägenheter och stall som sammanbyggts med vagnsbod. År 1929 överlämnades gatumarken för skapandet av Biskopsgatan till Kal- mar stad. Därmed kom ekonomibyggnaderna att skiljas från Monte Cavallo och dess park. År 1933 utfördes en ombyggnad av husen på det som senare skulle bli Svanen 3. Husen var fortfarande i Anton Edgrens ägo. Vid det här laget hade den gamla bostadslängan fått en tillbyggnad av tegel i söder till den tidigare byggnadskroppen i trä. Delar av de gamla husen revs 1933, bl a vagnsbod och delar av stallet. Kvar blev bostadslängan och ett hus som på ritningar kallas bod/vedbod. Ombyggnadsritningarna utfördes av arkitekt Tor Torsson, densamma som utfört ombyggnaden av Monte Cavallo Tyvärr finns ingen fasadritning 39

40 eller bild som visar bostadshuset före ombyggnad. Bostadshuset blev nu ett enfamiljshus med ambition att uppfylla vissa ståndsmässiga krav. Här fanns bland annat matsal, herrum och jungfrukammare. Fasaderna var putsade och avfärgade i vitt. Det satt fönsterluckor på många av fönstren. På taket låg lertegelpannor. Entré fanns såväl från gatan i väster som från gården i öster. Med tanke på de stora förändringarna med rivning av byggnader på tomten bör även trädgården har gjorts om kraftigt vid den här tiden. År 1938 köpte Anton Edgren fem kvadratmeter mark från Gustav Karlsson på stadsäga 207. Samma år, den 18 maj 1938, fastställde länsstyrelsen tomten Svanen 3. I oktober samma år köpte Wivi Åkerlund med maken Bertil fastigheten med en areal av 961 kvadratmeter från Anton Edgren för en summa av kr. År 1939 sattes staket i form av Gunnebonät upp kring fastigheten och mot Biskopsgatan monterades grindar i svartmålat smide och Gunnebonät. Samma grindar sitter där än idag. År 1941 köptes fastigheten för kr av sjökaptenen C H Hagberg med hustrun Dagmar. Som kuriosa kan nämnas att köpekontrakten bland annat angav följande: Med köpet följer utan särskild ersättning: reglementsenlig brandberedskap och redskap för luftskydd, en ytterarmatur samt ett kylskåp i köket. Utsnitt ur tomtmätning från Här syns byggnaderna inom den fastighet som senare skulle bli Svanen 3. Vid den här tiden var Biskopsgatan planerad men inte anlagd. Källa: Kalmar kommun. Ritning som visar förändringarna år 1933 då vissa delar av husen revs på tomten. Ritning i privat ägo. 40

41 År 1975 köptes fastigheten av sjökapten Perry Persson och makan Kerstin. I uthuset fanns vid denna tid ännu två hästspiltor bevarade. Dessa försvann då garage inbyggdes i uthuset Samtidigt förminskades en ingång till boden från söder. Vid samma tid förändrades trädgården från att ha varit av skötselkrävande äldre karaktär med grusgångar och planteringar till att anta en modernare stil med gräsmattor och fruktträd. På 1980-talet tillläggsisolerades bostadshuset och putsades om samt avfärgades i vitt. Samtidigt byttes lertegeltaket mot betongtegel. Sedan 1998 ägs fastigheten av Sverker Persson (son till Perry och Kerstin Persson) med makan Susanne. Sverker Persson minns att fastigheten har kallats kaptensgården eftersom den ägts av ett par sjökaptener. Vidare berättar Sverker att det när föräldrarna köpte huset på 1970-talet fanns det en väggmålning i nedre hallen, vilken föreställde Kalmar slott. Plan- och fasadritning av arkitekt Tor Torsson Entrén mot Norrgårdsgatan utfördes utan tak och kolonner. Källa: Kalmar kommun. Ägarförteckning 1864 August Qveckfeldt Ca 1895 Axel Emil Lewenhaupt (greve) 1900 August Peterson (godsägare och riddare) senare änkan Anna Peterson 1920 Anton och Stina Edgren (A Edgren direktör vid Kalmar Chokladfabrik) 1938 Wivi och Bertil Åkerlund 1941 C H och Dagmar Hagberg 1975 Perry och Kerstin Persson 1998 Sverker och Susanne Persson 41

42 Bostadshus och uthus år Trädgården med fruktträd. Beskrivning Den relativt lilla hörntomten i hörnet av Biskopsgatan och Norrgårdsgatan omgärdas av Gunnebostaket och häckar. Tomten är bebyggd med ett bostadshus samt en ekonomibyggnad. Rester av en byggnad i form av grunder finns omedelbart öster om ekonomibyggnaden övervuxet med murgröna. Murgrönan växer också över stubben av en nedtagen mycket stor alm. På gräsmattan öster om bostadshuset står flera frukträd och en flaggstång. En gång av, i gräsmattan lagd, kalksten finns framför huset. Utanför ingången mot Norrgårdsgatan finns en tät berså av avenbok. På bostadshusets fasad mot öster och söder växer murgröna. Bostadshuset är en lång och ovanligt smal länga med sadeltak belagt med rött betongtegel, putsade, vitmålade fasader och de många fönstren och dörrarna målade i grönt. Ingångar finns mitt på huslängan mot väster och öster. Dessutom finns en köksingång. Mot öster finns Interiör från uthuset där ett litet väggparti finns bevarat från tiden som stall. Notera pärlspontspanel, profilerat dörrfoder och halvkolonn. År

43 Fönsterparti på bostadshuset år Bevarat äldre fönster på uthus, tre, ur fasaden, uppdragna takkupor och mot väster en utförd på samma sätt. Fönster och dörrar är från 1930-talets ombyggnad liksom balkong i öster. Huset är ett enfamiljshus med annorlunda planlösning på grund av husets smala form. Planlösningen är nästan helt bevarad sedan 1930-talets stora ombyggnad. Undantaget är att jungfrukammaren på övervåningen försvunnit. Interiört är många snickerier såsom dörrar med foder och fönsterfoder, eldstad och ekparkettgolv bevarade sedan 1930-talets ombyggnad. Uthuset är litet och relativt högt (i två våningar), har sadeltak belagt med rött betongtegel, vitmålade träfasader av locklistpanel och grönmålade fönster, dörrar och garageport. Kulturhistoriska värden Eftersom fastigheten har ett ursprung i anläggningen Monte Cavallo finns här ett samhällshistoriskt och personhistoriskt värde som hör samman med Monte Cavallos historia som sommarvilla åt flera framstående kalmarbor och som mångårig bostad åt direktörfamiljen Anton Edgren. Fastigheten hör också samman med parkanläggningen kring Monte Cavallo. Det var här första ägaren Qveckfeldt höll sina vita hästar som givit namnet åt anläggningen (Hästen på berget). Bostadshuset har möjligen sitt ursprung i den ekonomibyggnad som finns på kartor redan från 1860-talet. Dagens utseende är förutom, den långsmala formen, helt och hållet ett resultat av en genomgripande ombyggnad på 1930-talet utförd av samma arkitekt, Tor Torsson, som byggde om Monte Cavallo Trots att bostadshuset tilläggsisolerats och taket lagts med betongtegel finns mycket av 1930-talets karaktär bevarad vilket ger ett arkitektoniskt värde. Till detta hör de putsade fasaderna utan omfattningar, arbetade och kvalitativa fönster och dörrar och speciellt den vackert utformade entrén mot öster. Interiört är planlösningen från 1930-talet i stort bevarad tillsammans med fina detaljer i exempelvis snickerier. 43

44 Bostadshuset från korsningen Norrgårdsgatan/Biskopsgatan Uthuset har ett ålderdomligt utseende med flera fina detaljer i bland annat fönster och äldre dörrar. Huset bedöms också ha ett kulturhistoriskt värde som är kopplat till den miljöskapande funktion som byggnaden besitter. Antikvariska rekommendationer Bostadshusets exteriör kan vid framtida underhållsarbeten med fördel återställas i ursprungligt utförande med lertegeltak och fönsterluckor. Husets arkitektoniska karaktär från 1930-talets ombyggnad bör värnas. Bostadshusets långsmala form, en kvarleva från husets ursprung som ekonomibyggnad till Monte Cavallo på 1860-talet, bör värnas. Uthusets exteriör kan vid framtida underhållsarbeten anpassas mer till dess ursprung. Exempelvis kan med fördel lertegeltak åter läggar på taket. Husets ålderdomliga karaktär bör värnas. Skydd i detaljplan Byggnaderna utgör särskilt värdefull byggnader enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 och bör förses med skyddsbestämmelser som skyddar mot rivning och förvanskning (q). 44

45 Villan från Biskopsgatan år Svalan 6 (villa) Nybyggnadsår: 1929 (bostadshus) (garage). Ombyggnadsår: - Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Tor Torsson 1929 (bostadshus). Helge Andersson 1938 (garage). Ursprunglig funktion: Bostadshus respektive garage. Stomme: Murverk av tegel (bostadshus). Trä (garage). Historik Tomten avsöndrades från Monte Cavallo Samma år uppfördes bostadshuset efter ritningar av arkitekt Tor Torsson, som också stod bakom ombyggnaden av Monte Cavallo 1930 och tjänstebostaden till Monte Cavallo Tor Torsson var en mycket aktiv arkitekt i Kalmar under talet. Han verkade samtidigt som Kalmars kända stadsarkitekt J Fred Olson och arbetade gärna i en dekorerad 20-talsstil och senare i funkisstil. Första ägaren till huset var bankdirektör Gustav Larsen som bodde kvar ännu 1938, men oklart hur mycket längre. Rektorn för Stagneliusskolan Erik Nordell ( ) ska ha bott i villan under många år, bland annat på talen. Bostadshuset på Biskopsgatan uppfördes i tidstypiskt klassicerande stil med en och en halv våning under sadeltak och med putsade fasader, arbetad huvudingång mot gatan samt terrass och balkong mot trädgården. Interiört inrymdes matsal, salong och herrum kring en centralt placerad hall i bottenvåningen. Kök och jungfrukammare fanns också där. På övervåningen fanns hall, sängkammare, barnkammare, gästrum och badrum. Huset var lämpligt för en familj i övre medelklassen. Trädgården, 45

46 Ritningar från 1929 signerade Tor Torsson. Källa: Kalmar kommun. 46

47 som tidigare utgjort en del av parken kring Monte Cavallo, bör när huset byggdes haft en hel del äldre vegetation. Inte mycket är känt om husets renoveringshistoria. Troligt är att huset genomgick en renovering på 1970-talet då bland annat dagens betongtegeltak lades på och huvudentréns dörrblad byttes. År 2000 togs en ny källarentré upp invid köksingången. Samtidigt fick båda ingångarna nya dörrblad. Hur huset ser ut interiört idag avseende exempelvis planlösning, bevarade ursprungssnickerier och detaljer är okänt. Garaget är uppfört Villan från söder med kolonnomgärdad terrass, Ursprungliga fönster med klassicerande dekor i putsen omkring. År Ägarförteckning (ofullständig) 1929-? Gustav Larsen talen Erik Nordell 1978 R T I Axelsson 2000 Göran och Marie Norregårdh 201 Thomas Hellberg och Anette Karlsson Beskrivning Tomten är relativt stor och omges på två sidor av trädgården kring Monte Cavallo, på en sida av Biskopsgatan och på en sida av tillfartsvägen till flerfamiljshusen, Svalan 19. Kring tomten finns ett staket av typen Gunnebo, i öster monterat på en gammal stenmur. Kring tomtens ytterkanter finns många äldre träd medan trädgården närmast huset har mer av öppen karaktär med gräsmatta och lägre vegetation. Bostadshuset har en och en halv våning under sadeltak belagt med betongtegelpannor. Under huset finns hel källare. Fasaderna är putsade, vita med dekorativa putsdetaljer ovan och under fönster, markerade hörnpilastrar och stor frontespis mot såväl norr som söder. Huvudentrén mot gatan är omgiven av kannelyrförsedda halvkolonner och har ovan dörren ett profilerat trekantsmotiv i putsen. Till entrén leder en hög granittrappa flankerad av fyra granitklot. Den ursprungliga pardörren är sedan 1970-talet utbytt mot en för den tiden typisk dörr med sidoljus. Mot trädgården i söder finns balkong och därunder en terrass omgärdad av kolonner. Mot öster finns balkong och köks- 47

48 entré. Balkonger och terrasser har ursprungliga dörrar bevarade medan köksentrén har fått ny dörr. Bostadshusets fönster är i originalutförande och målade i mörkt grönt, precis som bevarade ursprungliga dörrar. Garaget är en enkel rektangulär byggnad under sadeltak belagt med tvåkupigt lertegel. Fasaderna är klädda med en lockpanel, troligen från 1970-talet, och garageportarna är ursprungliga av snedställda brädor. Kulturhistoriska värden Eftersom fastigheten har ett ursprung i anläggningen Monte Cavallo finns här ett visst samhällshistoriskt och personhistoriskt värde som hör samman med Monte Cavallos historia som sommarvilla och som mångårig bostad åt direktörfamiljen Anton Edgren. Fastigheten hör också samman med parkanläggningen kring Monte Cavallo. Bostadshuset är uppfört i tidstypisk 1920-talsstil efter ritning av en av Kalmars mest anlitade arkitekter vid tiden. Samme arkitekt, Tor Torsson, låg bakom ombyggnaden av Monte Cavallo och tjänstebostaden på 1930-talet. Huset har ett arkitektoniskt värde såsom en välbevarat villa från Till värdet hör tidstypiska karaktärsdrag såsom klassicistiska dekorelement, markerade entréer och symmetrisk uppbyggnad liksom bevarade detaljer såsom smidesräcken vid balkonger och terrass. Att fönstren är bevarade sedan 1929 har också ett byggnadshistoriskt värde. De största förändringarna genom åren är att taket belagts med betongtegel och att dörrblad vid huvudentré och köksentré bytts ut. Ingen information om interiören har kunnat inhämtas i föreliggande utredning. Garaget tillmäts ett visst kulturhistoriskt värde på grund av dess samhörighet med bostadshuset och dess relativt välbevarade skick. Tomten är sprungen ur Monte Cavallos park. Längs med tomtens gräns mot öster finns en stenmur vars läge utgör Monte Cavallos ursprungliga gräns mot öster. Påkostat entréparti mot Biskopsgatan. Dörrparti från 1970-talet. År Antikvariska rekommendationer Bostadshusets exteriör kan vid framtida underhållsarbeten med fördel återställas i ursprungligt utförande med lertegeltak och med dörrar inspirerade av husets ursprungsritningar. Husets arkitektoniska karaktär och kvalitet från 1929 bör värnas. Garaget kan vid framtida underhållsarbeten anpassas mer till dess ursprung. Vid framtida underhåll kan fasaden med fördel återställas med locklistpanel. Tomtens gräns mot öster med den gamla stenmuren bör värnas. Skydd i detaljplan Bostadshuset utgör särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 8 kap. 13 och bör förses med skyddsbestämmelser som skyddar mot rivning och förvanskning (q). Garaget tillmäts ett visst kulturhistoriskt värde. Allmän varsamhet vid förändring rekommenderas i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL). 48

49 Garaget år Fastighetsgränsen för Svalan 6 mot väster går i en gammal stenmur. Flerfamiljshusen, Svalan 19, till vänster i bild. År

50 Flerfamiljshusen när de var nyuppförda. Konditoret Pigall låg i det nordligaste av husens bottenplan mot Norra vägen. Foto: Kalmar kommun. Svalan 19 (flerfamiljshus) Nybyggnadsår: Ombyggnadsår: - Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Gösta Gerdsiö. Ursprunglig funktion: Flerbostadshus. Stomme: Murverk av tegel. Historik Flerfamiljshusen uppfördes av byggnadsfirman N J Andersson & Son som också ägde husen. Arkitekt var Gösta Gerdsiö. Inför byggnationen revs de sista husen i den rad av trähus som legat längs den gamla uppfarten till Monte Cavallo. Trähusraden bör ha legat ungefär där det sydligaste av flerfamiljshusen idag ligger. I samband med att flerfamiljshusen byggdes planades också Spännarebacken ut ytterligare. En rad av äldre träd står i dag i en vall söder om flerfamiljshuset. Vallen är sannolikt är en rest från markens tidigare högre läge. De tre flerfamiljshusen i tidstypisk 1950-talsstil inrymmer ett 50-tal lägenheter, 1:or, 2:or, 3:or och 4:or. I markplan finns mot väster garage och mot öster, längs med Norra vägen, butikslokaler. Genom åren har några förändringar utförts på husen exteriört såsom byte av balkongfronter, byte av dörrpartier till butikslokalerna från trä till aluminium och omläggning av tak med betongpannor. Största förändringen har utförts på det nordligaste av de tre husen där en ny ingång i norr togs upp till butikslokalen Lokalen hade då blivit pizzeria. År 2002 gjordes en tillbyggnad i mestadels glas och aluminium till pizzerialokalen. Ritningarna utfördes av arkitekt Mats Dahlström. 50

51 Ägarförteckning 1958 N J Andersson & Son (nuv. Tegnanders) 1962 Hans Henrik Luttropp och Elisabeth Jörgensen 1988 Ivar Tegnander 1992 Vivi Tegnander 1994 Vivi Tegnander, dödsbo 2008 Jörgen Tegnander Beskrivning De tre flerfamiljshusen ligger på rad med gaveln ut mot Norra vägen. Husen är uppförda av gult tegel och har tre våningar samt källare, allt under sadeltak belagt med rött betongtegel. Entréer är förlagda till norra långsidan och har markerade omfattningar av kalksten och dörrpartier i glas och ek. Fönstren till lägenheterna är stora och har förskjuten mittpost. Trapphusen markeras i fasaden genom mindre fönster. Utskjutande balkongpartier finns såväl mot väster och öster som mot söder. I söder finns också franska balkonger. På västra gaveln finns garageportar i bottenplan. Butikslokalerna ligger på östra gaveln i varje hus. I det nordligaste av husen finns en utbyggnad för restaurangverksamheten. Kulturhistoriska värden Flerfamiljshusen är uppförda i tidstypisk sen 1950-talsstil efter ritning av arkitekten Gösta Gerdsiö. Gerdsiö var verksam i Kalmar från 1936 och till sin pensionering på 1970-talet. Mest känd av hans byggnader är Borgholms stadshus. Det var också Gerdsiö som stod bakom nybyggnaden av Kalmar Chokladfabrik Flerfamiljshusen, utförda som så kallade lamellhus, bär flera tidstypiska drag. Till dessa hör de odekorerade fasaderna, fönster med förskjuten mittpost och påkostade entrépartier med kvalitativ materialanvändning. Såväl fönster, som garageportar och entrépartier till trapphusen är i originalutförande vilket ger ett välbevarat intryck och bidrar till husens kulturhistoriska värde. De största förändringarna Ett av flerfamiljshusen, den norra fasaden, på ritning av Gösta Gierdsjö. Källa: Kalmar kommun. 51

52 Från Biskopsgatan år Fasad mot söder med vanliga balkonger och franska balkonger. Gavel mot Norra vägen med butik i bottenplan. År

53 Från Norra vägen år är de utbytta dörrpartierna i butikslokalerna samt tillbyggnaden i det nordligaste av husen. Flerfamiljshusen tillmäts ett kulturhistoriskt värde som goda, och relativt välbevarade representanter för det sena 1950-talets lamellhus. Antikvariska rekommendationer Allmän varsamhet rekommenderas i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL). De påkostade entrépartierna bör särskilt värnas. Skydd i detaljplan Flerfamiljshusen tillmäts ett kulturhistoriskt värde. Bevarande rekommenderas samt allmän varsamhet vid förändring i enlighet med Planoch bygglagen (PBL). Kvalitativt och tidstypiskt entréparti från 1950-talet. År

54 Källförteckning Arkiv Kalmar läns museums topografiska arkiv Kalmar läns museums ämnesarkiv Kalmar läns museums tidningsklippsarkiv Kalmar kommun, Samhällsbyggnadsnämndens arkiv Kalmar kommun, Kommunarkivet SVAR, svensk arkivinformation Lantmäteriets digitala historiska kartor Digitaliserade kartor ur Kalmar kommuns samlingar Tryckta källor Borgwall, Manne. Kalmar i minnets skimmer, Kalmar Elmqvist, Viktor. Carlmare gamla Malm, Viktor Elmqvist berättar, Kalmar stads hembygdsförening Jarlbo, Per. Kalmars gatunamn om gator och vägar i Kalmar kommun, Kalmar Johnsson, Barbro. Chokladan i Kalmar en konfektyrindustris uppgång och fall, Kalmar läns museum, Etnologiska rapporter Lamke, Lotta. Sveaplan och Tullslätten, Kalmar läns museum Bebyggelsehistorisk rapport Svensson, Olof, Monte Cavallo , Barometerns tryckeri, Kalmar, Westergren, Jan. Monte Cavallo, Antikvarisk förundersökning, Kalmar läns museum, byggnadsantikvarisk rapport Wilke, Åsa, Villaträdgårdens historia, ett 150-årigt perspektiv, Stockholm Övrigt Kalmar lexicon, Internet. Inlånat privat material, ritningar m m från Sverker Persson. Muntliga uppgifter lämnade av Sverker Persson. Muntliga uppgifter lämnade av Barbro Johnsson. 54

55

56 Adress Telefon Fax E-post Box 104, S Kalmar