LABORATIONSINSTRUKTION

Transkript

1 Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Introduktion till PLC-programmering KURS Styrteknik grundkurs ET1009 INNEHÅLL LAB NR 1 Ver PLC systemet FX1S 2. Introduktion till GX IEC Developer 3. Laborationskortet i styrteknik 4. Laborationsuppgifter Uppgift 1 Logisk 2 ingångars OCH-grind Uppgift 2 Logisk 3-ingångars OCH-grind med olika editorer Uppgift 3 Reläschema - logikschema Uppgift 4 Hållkretsar Uppgift 5 Booleska uttryck NAMN KOMMENTARER PROGRAM/KURS UTFÖRD GODKÄND SIGN

2 Laboration PLC1 Introduktion till PLC-programmering Innehåll: Syfte: Inledande studier av styrsystemet MELSEC FX1S-14MT-DSS och inledande programmering med programvaran GX IEC Developer. Att praktiskt få studera programmering av ett styrsystem och få kunskap om grafiska och textbaserade editorer. Att kunna programmera booleska uttryck med ladderschema och logikschema. Att få kunskap om olika typer av hållkretsar. 1. PLC-systemet FX1S Vid laborationen kommer ett styrsystem från Mitsubishi att användas. Styrsystemet har beteckningen MELSEC FX1S-14MT-DSS och det tillhör en grupp av kompakta PLCsystem, MELSEC FX, som är mycket vanliga på den nordiska marknaden. Inom MELSEC FX familjen finns för närvarande typerna FX1S, FX1N, FX2N och FX3U. En kort beskrivning av de olika MELSEC FX systemen visas i listan: FX3U max 384 in- och utgångar, många expansionsmoduler och specialmoduler. Exempel på specialmoduler är: Analoga I/O-moduler för bearbetning av ström/spänningssignaler, direktanslutning av Pt100-givare, termoelement. Positioneringsmoduler för servo- och stegmotorer, räknare för pulsgivare. Kommunikationsmoduler för RS232/RS422/RS485. Nätverksmoduler för PROFIBUS, Asi, CANopen, DeviceNet, Ethernet etc. Ytterligare data finns på Lab PLC pls

3 Styrsystemet MELSEC FX1S-14MT-DSS är monterat i en låda och alla in- och utgångar är lätt åtkomliga på ovansidan, se figuren: Figur 1: MELSEC FX1S 14MT På övre delen i figuren finns anslutningarna: Spänningsmatningen 24 V DC ( ) Skyddsjord Source/Sink (S/S), för val av ingångstyp X7 X0, 8 digitala ingångar På den nedre delen finns anslutningarna: +V2, +V1, +V0, 24 V spänningsmatning till utgångstransistorerna Y5 Y0, 6 digitala utgångar För att en insignal skall tolkas som en logisk etta krävs inspänningen 24 V och inströmmen 4.5 ma. Utsignalerna kommer från transistorer och ger 24 V och 0.5 A vid hög logisk nivå. Totalt kan utgångarna ge enbart 0.8 A. Både in- och utgångarna är skyddade med optokopplare. Vid laborationen är alla in- och utgångar anslutna till ett laborationskort, se avsnitt 3 i laborationshandledningen. 2. Introduktion till GX IEC Developer Styrsystemet MELSEC FX1S måste programmeras innan det kan användas och vid laborationen används programvaran GX IEC Developer, se informationen från företaget Beijer Electronics: GX IEC Developer är Mitsubishi Electrics mjukvara för effektiv programmering av styrsystem med kraftfulla struktureringsmöjligheter. Programmet stödjer den internationella standarden IEC och kraven enligt PLCopen. GX IEC Developer är en 32-bitars Windows mjukvara för programmering, simulering, monitorering, felsökning samt dokumentation av projekt för allt från små MELSEC FX-system till stora Q-system med flera centralenheter. Observera att programvaran: är avsedd för att programmera styrsystem från Mitsubishi även stöder den internationella standarden IEC Programvaran finns för närvarande installerad i laborationssalarna för elektroteknik på högskolan. Det går också bra att använda en demoversion av programvaran som kan hämtas från beijer.se. Standarden IEC är definierad av International Electrotechnical Commission (IEC) och den nuvarande versionen är från år Lab PLC pls

4 En mycket bra översikt av standarden IEC finns på Wikipedia: IEC är en standard för programspråk för PLC:n, som är något av en kompromiss mellan olika tillverkares egna språk. Den definierar 5 språk för programmering av PLC:n: Sequential Function Charts (SFC) Ladder Diagrams (LD) Instruction List (IL) Function Block Diagram (FBD) Structured Text (ST) Av dessa språk är tre grafiskt uppbyggda SFC, LD samt FBD. LD och FBD efterliknar de kretsscheman elektriker är vana vid reläscheman respektive ritningar för digital logik. SFC består av steg och övergångar, där varje steg representerar något arbetsmoment och övergången representerar det villkor som avgör när arbetsmomentet är avslutat, och är väl lämpat för det vanliga problemet att skapa en sekvens av arbetsmoment som ska följa i en viss ordning. ST och IL är bägge textbaserade språk. ST är ett språk som är ganska likt de traditionella högnivåspråken som C, Pascal med flera. IL liknar mer assembler, fast med andra instruktioner än assembler traditionellt har. Figurerna visar exempel på de 5 olika typerna av programspråk enligt IEC Figur 2: Programspråk enligt IEC Sequential Function Charts, SFC Figur 3: Sekvensprogrammering Lab PLC pls

5 Med programvaran GX IEC Developer kan man välja mellan sex olika editorer för de olika programspråken: 3 text editorer IEC Instruction List MELSEC Instruction List Structured Text 3 grafiska editorer Ladder diagram Function Block Diagram Sequential Function Chart Den andra editorn, MELSEC använder en instruktionslista som är Mitsubishis egen, de övriga följer IEC-standarden. På kurswebben finns en manual som beskriver programvaran (GX IEC Developer 7.00, Beginners Manual) Vilken av editorerna man använder är inte speciellt viktigt när man lär sig grunderna i PLCprogrammering. I E-läroboken enligt kursplanen finns exempel på alla programspråken. Många exempel är baserade på ladderdiagram som förmodligen är det vanligaste programspråket för närvarande. Observera att de olika programvarianterna översätts till de instruktionerna som styrsystemet förstår. När vi använder MELSEC FX1S så är det bara MELSEC Instruction List som är användbar internt i styrutrustningen. Ett ladderdiagram är uppbyggt på ett strukturerar sätt och är ganska lätt att förstå. Principen är att man skriver programmet med rader som består av antal reläkontakter och en reläspole som utgång. Varje sådan rad kan med lite fantasi föreställa en stegpinne (rung) och hela programmet en stege. När programmet exekveras sker det på samma sätt som när man använder en vanlig stege, d.v.s. programmet exekverar varje stegpinne i tur och ordning tills hela programmet är klart. Ordet ladderdiagram kan översättas till svenska med stegdiagram, stegschema eller reläschema. Ett ladderdiagram har en del uppenbara nackdelar: små möjligheter till hierarkisk uppdelning av stora program begränsade möjligheter till att skapa komplexa sekvenser dålig hantering av tal och aritmetiska operationer En fördel med ladderdiagram är det liknar de gamla reläritningarna och är enkla att förstå för olika personalkategorier. Ofta kan man blanda ladderdiagram med funktionsblock av olika komplexitet för att göra programmet mer lättläst. Observera att ett ladderdiagram är ett strukturerat sätt att rita reläschema jfr reläschemat för en vanlig personbil! Lab PLC pls

6 3. Laborationskortet i styrteknik Laborationsutrustnngen består av en PLC, MELSEC FX1S-14MT-DSS, och ett laborationskort som är monterat på en platta. Till laborationskortet ansluts matningsspänningen 24 V DC via en vanlig batterieliminator. Laborationskortet är uppdelat två delar, trafik och hiss. Vilken av delarna som ska användas väljs med byglingar på LIST1 och LIST2 på kretskortet, se figuren nedan. Figur 4: Laborationskortet med PLC-systemet I manualerna till styrsystemet MELSEC FX1S betecknas in- och utgångarna med: X0 till X7 8 stycken ingångar Y0 till Y5 6 stycken utgångar Normalt är det bättre att använda symboliska namn och tabellerna nedan visar förslag till namn för ingångarna respektive utgångarna. INGÅNGAR: Kortet byglat för hiss Kortet byglat för trafik Ingång Symb. namn Ingång Symb. namn X0 BTN_VAN1 X0 SW_DGV X1 BTN_VAN2 X1 SW_DGO X2 BTN_VAN3 X2 SW_KGS X3 BTN_NOD X3 SW_KGN X4 SENS_VAN1 X4 BTN_DGOG X5 SENS_VAN2 X5 BTN_DGVG X6 SENS_VAN3 X6 BTN_KGSG X7 RUN X7 BTN_KGNG UTGÅNGAR: Kortet byglat för hiss Kortet byglat för trafik Utgång Symb. namn Ingång Symb. namn Y0 LED1_GUL Y0 LEDKG_RED Y1 LED2_GUL Y1 LEDKG_GUL Y2 LED3_GUL Y2 LEDKG_GREEN Y3 LEDV3_GREEN Y3 LEDDG_RED Y4 LEDV2_GREEN Y4 LEDDG_GUL Y5 LEDNOD_RED Y5 LEDDG_GREEN Lab PLC pls

7 Utöver in och utgångar finns det i alla PLC-system ett antal interna register som man måste känna till. De vanligaste är minnesceller (M), timerfunktioner (T), räknarfunktioner (C) och dataregister (D). Tabellen nedan visar vad som finns i MELSEC FX1S: M M0 till M minnesceller M M384 till M minnesceller, permanenta (retentiva) T T0 till T ms timer, utsignal efter 0.1 till sek T T32 till T62 10 ms timer, om spec. minne M8028 = 1 T T63 1 ms timer, utsignal efter till sek C C0 till C15 16 bitars räknare C C16 till C31 16 bitars räknare, retentiva C C235 till C bitars high speed counter D D0 till D127 Nollställs när PLC stoppas/spänning från D D128 till D255 Behåller informationen (latch) Mer data om in- och utgångar och olika typer av register finns i kapitel 4 i manualen MELSEC FX Family. När man skriver program kan man ange vilket register som ska användas och för en del maskinnära instruktioner är det praktiskt att göra så. Vanligtvis använder man registren i olika funktioner eller funktionsblock och då får programvaran styra vilka register som används. Vilka register som får användas av användaren respektive programvaran bestäms med menyalternativet Extras/Options/System Variables, se sidan 10 i kompendiet. Lab PLC pls

8 4. Laborationsuppgifter Laborationsuppgifterna ger en introduktion till programvaran GX IEC Developer. Texten ger förhoppningsvis alla grundläggande kommandon som behövs för att skriva enkla program. Vid behov kan manualen GX IEC Developer Beginner s Manual vara till hjälp. Mycket kortfattat gäller att programvaran GX IEC Developer styrs med menykommandon och att man arbetar med ett User Interface som består av: Meny bar och Tool bar högst upp på bildskärmen Project Navigator som bestämmer vilket objekt som ska behandlas Work space där det valda objektet kan editeras Innan programvaran startas bör man definiera var projektet ska sparas: Skapa foldern styrteknik\program\lab1\uppgift1 på din användare Uppgift 1 Logisk 2 ingångars OCH-grind Programvaran kan startas genom att: Starta GX IEC Developer med Start/Programs eller på annat sätt Välj Project/New och välj PLC series FX, PLC type FX1S Skapa en Project Path till projektet med sökvägen styrteknik\program\lab1\uppgift1 Observera att GX IEC Developer skapar en ny underkatalog för varje nytt projekt. Välj Ladder Diagram i rutan New Project Startup Options Programmet startar editeringsfönstret för ett Ladder diagram i Work Space. Vänta med att använda det. Dubbelklicka på Global_Vars i Project Navigator. Programmet visar en tom Global Variabel List (GVL), skriv in variablerna för laborationskortets trafik enligt nedan: Figur 5: Globala variabler för trafikljus på labkortet Nya rader erhålles i GVL med Shift/Enter Kontrollera att syntaxen är riktig med ikonen för Check innan du fortsätter Högerklicka på Global_Vars i Project Navigator och välj alternativet Export Spara variabellistan under ett valfritt namn. (Den exporterade variabellistan kommer att vara åtkomlig med Import från andra projekt.) Programmera en logisk OCH-grind med hjälp av Ladder Diagram och de globala variablerna. Konstruktionen skall bli: Figur 6: Och-grind med reläschema ladder diagram Konstruktionen består av bara ett Network och beskriver en OCH-grind. Kontrollera att syntaxen är riktig med Check Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Observera att byglarna måste vara i läget trafik på laborationskortet. Demonstrera funktionen för valfri person, ingen annan redovisning behövs. Lab PLC pls

9 Uppgift 2 Logisk 3-ingångars OCH-grind med olika editorer Uppgift 2a Skapa ett nytt projekt med Project New och välj PLC series FX, PLC type FX1S Skapa en Project Path till projektet med sökvägen styrteknik\program\lab1\uppgift2 Välj Empty Project i rutan New Project Startup Options Högerklicka på POU_Pool och välj alternativet New POU/Ladderdiagram namge den nya POU:n till uppgift2a POU är en så kallad Program Organisation Unit. Varje POU är ett komplett program som kan överföras till styrsystemet. Ett normalt program består av flera POU:er och de är praktiska att använda för att strukturera programmet. Högerklicka på Global_Vars och välj Import/Global Variables. Sök reda på den globala variabellistan från uppgift 1 och importera den till projektet. Under POU_Pool finns den nya enheten uppgift2a. Dubbelklicka på Body [LD] och notera att ett ladderschema öppnas i editeringsarean Work Space Editera en 3-ingångars OCH-grind enligt nedanstående: Figur 7: Ladder Diagram med kommentarer Kommentaren kan skrivas med: Tools/Network Elements/Comment eller med Ctrl/M. OBS gör rutan tillräckligt stor, byt textrad med Ctrl/Enter. Kompilera programmet med Build-ikonen och rätta eventuella fel. Högerklicka på Task_Pool, välj New Task, namnge till Main_uppg2 Dubbelklicka på Main_uppg2 och sök reda på uppgift2a, dvs den POU som innehåller OCH-grinden med 3 ingångar. Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Uppgift 2b Högerklicka på POU_Pool och välj alternativet New POU/Function Block Diagram namge den nya POU:n till uppgift2b Under POU_Pool finns den nya enheten uppgift2b. Dubbelklicka på Body [FBD] och notera att editeringsarean öppnas för ett Function Block Diagram. Ett FBDschema består av logiska komponenter, grindar, och är enkelt att använda. Editera en 3-ingångars OCH-grind enligt nedanstående: Figur 8: Function Block Diagram med kommentarer Grindsymbolerna finns under ikonen Function Block eller med Ctrl/F, In- och utgångar finns under ikoner eller anges med siffrorna 9 respektive 0. Skriv kommentarer på samma sätt som i uppgift2a. Dubbelklicka på Main_uppg2 och sök reda på uppgift2b, dvs den POU som innehåller den nya OCH-grinden med 3 ingångar. Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Lab PLC pls

10 Uppgift 2c Högerklicka på POU_Pool och välj alternativet New POU/MELSEC Instruction List namge den nya POU:n till uppgift2c Under POU_Pool finns den nya enheten uppgift2c. Dubbelklicka på Body [MELSEC IL] och notera att editeringsarean öppnas för editering av MELSEC Instruction List. Kommandon för MELSEC Instruction List finns beskrivna i kapitel 6 i kompendiet. Editera en 3-ingångars OCH-grind enligt nedanstående: Figur 9: MELSEC Instruction List Dubbelklicka på Task Pool/ Main_uppg2 och lägg in den nya POU: uppgift2c Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Uppgift 2d Högerklicka på POU_Pool och välj alternativet New POU/ Instruction List namge den nya POU:n till uppgift2d Under POU_Pool finns den nya enheten uppgift2d. Dubbelklicka på Body [IL] och notera att editeringsarean öppnas för editering av Instruction LIST. Observera att det finns två ikoner för List Operators och List Operands. Editera en 3-ingångars OCH-grind enligt nedanstående: Figur 10: IEC Instruction List Dubbelklicka på Task Pool/ Main_uppg2 och lägg in den nya POU: uppgift2d Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Figuren nedan visar ett exempel med tre av de olika editorerna: Figur 11: Exempel med olika editorer Lab PLC pls

11 Uppgift 2e Högerklicka på POU_Pool och välj alternativet New POU/ StructuredTtext namge den nya POU:n till uppgift2e Under POU_Pool finns den nya enheten uppgift2e. Dubbelklicka på Body [ST] och notera att editeringsarean öppnas för editering av Instruction LIST. Observera att det finns två ikoner för List Operators och List Operands. Editera en 3-ingångars OCH-grind enligt nedanstående: (*3-ingångars OCH-grind Editot: IEC ST (Structured Text) Name: *) LEDKG_RED:=BTN_DGVG AND SW_KGS AND BTN_KGSG; LEDKG_GREEN:=LEDKG_RED; LEDKG_GUL:=LEDKG_RED; Dubbelklicka på Task Pool/ Main_uppg2 och lägg in den nya POU: uppgift2d Överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. Uppgift 2ö Normalt består en TASK av flera POU:er och det är mycket lätt att göra det. Antag att man vill utföra uppgift2a och uppgift2b i samma task. Funktionen kommer i så fall att bli båda POU:erna,dvs: Uppgift 2a: uppgift 2b: Figur 12: Program med två POU:er Dubbelklicka på Task Pool/ Main_uppg2 och lägg in POU: uppgift2a Markera den första POU-raden och tryck Shift/Enter. Om allt fungerar visas en till rad där nästa POU kan läggas in. Lägg in POU: uppgift 2b på den nya raden Kompilera och överför programmet till en PLC med Download Project och testa funktionen. REDOVISNING av hela uppgift 2: Markera översta raden i Project Navigator, kontrollera utskriften med Print Preview. Justera utskriften med Print Options så att: Right Footer innehåller ditt namn och Högskolan Dalarna på två rader. Utskriften även visar din globala variabellista. Annat som du vill ha med i utskriften Skriv därefter ut rapporten på en fil i pdf-format (med cute pdf writer eller liknande) och spara den för redovisning när hela laborationen är klar. Samtliga kursdeltagare skall lämna in en egen rapport. Lab PLC pls

12 Uppgift 3 Reläschema - logikschema Skapa ett nytt projekt med Project New och välj PLC series FX, PLC type FX1S Skapa en Project Path till projektet med sökvägen styrteknik\program\lab1\uppgift3 Välj Empty Project i rutan New Project Startup Options Högerklicka på Global_Vars och välj Import/Global Variables. Sök reda på den globala variabellistan från uppgift 1 och importera den till projektet. Uppgift 3a Skapa en POU med valfritt namn för ett ladderdiagram som har samma funktion som logikschemat i figuren. Skriv kommentarer till uppgiften på samma sätt som i uppgift 2. Figur 13: AND-OR nät med logikschema Vilken typ av schema man ska använda är inte speciellt viktigt. Man ska känna till de olika metoderna och troligen kommer textbaserad inmatning av typ IEC Instruction List att bli vanligare i framtiden. Uppgift 3b Skapa en ny POU med valfritt namn för ett logikschema som har samma funktion som ladderdiagrammet i figuren. Använd t.ex. vippströmställarna som finns på trafikdelen. Tänd alla Gula Lysdioder som utsignal. Prova kommandot View/View Mode/Mitsubishi Address för att se vilka X- respektive Y-värden som används. Skriv kommentarer till uppgiften på samma sätt som i uppgift 2. Figur 14: OR-AND-nät med reläschema REDOVISNING av uppgift 3: Markera översta raden i Project Navigator, kontrollera utskriften med Print Preview, justera med Print Options och skriv ut rapporten på samma sätt som i uppgift 2. Samtliga skall lämna in en egen rapport. Lab PLC pls

13 Uppgift 4 Hållkretsar, teori Figuren nedan visar en utrustning som styrs av en återfjädrande tryckknapp. Insignalen kan tolkas så att utrustningen är: till så länge tryckknappen är nedtryck (logiskt styrd) till efter att knappen har tryckts ned (händelsestyrd) Den andra funktionen, händelsestyrd, innebär att utrustningen måste ha ett minne som kommer ihåg att knappen har tryckts ned. I utrustningen måste det finnas en minnesfunktion eller hållkrets som kommer ihåg detta. För att återställa utrustningen krävs någon typ av resetsignal. Figur 15: An event driven device (AMS, kapitel 9.1) I konstruktioner med PLC:er används ofta händelsestyrda signaler enligt beskrivningen ovan. För t.ex. relästyrningar användes tidigare hållkretsar med s.k. självhållning, som innebär att en av reläkontakterna används för att hålla kvar strömmen till reläspolen. Ett annat sätt är att använda reläer som har en Set-ingång (S) och en Reset-ingång (R). Båda metoderna visas i figurerna nedan. För ett digitalschema är det naturligt att använda en latch av RS-typ. Ingången S respektive R erhålls med två vänsterklick på reläspolen. Figur 16: Hållkrets med självhållning respektive RS-funktion Signalen X1 i den vänstra kopplingen är markerad med ett snett streck (/) i symbolen. Strecket är en symbol från relätekniken och innebär att (relä)kontakten X1 är normalt sluten. Om X1 kommer från en ingång betyder strecket att signalen har det inverterade värdet av det logiska värdet på ingången X1. Ingångarna kan logiskt vara av två olika typer: Aktivt hög ingång, ett indikerar att ingången har aktiverats Aktivt låg ingång, noll indikerar att ingången har aktiverats Om X1 är en ingång av typen aktivt låg så ska kontakten i hållkretsen inte vara inverterad med strecket i symbolen. Lab PLC pls

14 Om en signal har aktivt hög/aktivt låg nivå bör det framgå av namnet. Om det t.ex. finns en signal som ska stoppa en utrustning kan namnet vara STOP om den är aktivt hög STOPN om den är aktivt låg. Exempel på aktivt låga ingångar är läsgafflarna på laborationskortet. För att testa hållkretsar ska hissidan av laborationskortet användas. Byglingarna måste då ändras och nya symboliska namn måste anges. Uppgift 4a Hållkretsar olika metoder Skapa ett nytt projekt med Project New och välj PLC series FX, PLC type FX1S Skapa en Project Path till projektet med sökvägen styrteknik\program\lab1\uppgift4 Välj Empty Project i rutan New Project Startup Options Dubbelklicka på Global_Vars i Project Navigator. Programmet visar en tom Global Variabel List (GVL), skriv in variablerna för laborationskortets hiss enligt sidan 5 och sidan 7 i laborationshandledningen: Högerklicka på Global_Vars i Project Navigator och välj alternativet Export Spara variabellistan under ett valfritt namn. (Den exporterade variabellistan kommer att vara åtkomlig med Import från andra projekt.) Flytta alla byglar på LIST1 och LIST2 så att de kopplar in sidan med in- och utsignaler till hissen Skriv POU:er för nedanstående hållkretsar Skriv en task som innehåller alla POU:erna och testa funktionen Vilken variant av hållkrets man ska använda spelar egentligen ingen roll. En vanlig variant är att man använder reläkontakter och funktionsblock i samma ladderdiagram enligt den nedersta figuren. Lab PLC pls

15 Uppgift 4b Olika typer av minnesceller I PLC:n FX1S finns 512 enbitars minnesceller, M0 till M511, som kan användas för att lagra binära signaler. PLC:n använder minnescellerna internt i många olika tillämpningar och har reserverat M256 till M511 för eget bruk. Hälften av dessa, M384 till M511, är av en speciell typ, permanenta minnesceller, som behåller sitt värde även efter ett strömavbrott. Minnescellerna av den typen används för t.ex. retentiva räknare och sekvensstyrningar. Ibland kan det vara bra att själv kunna använda de permanenta minnena för t.ex. hållkretsar som ska behålla sin hållfunktion även efter strämavbrott eller om PLC:n har stängts av. I detta avsnitt ska därför några av hållkretsarna från föregående avsnitt modifieras så att de behåller sitt minne om PLC:n stängs av. För att komma åt de permanenta minnena måste PLC:ns interna minnesområde begränsas. Ändra Bit Range från till i Extras/Options/SystemVariables. De pertmanenta minnescellerna 501 till 511 kan nu användas för eget bruk. Skapa en hållkrets med permanent minne enligt figuren nedan. Observera att den statiska minnescellen har ett förklarande namn, STAT_M1 som måste definieras i den globala variabellistan till projektet. Adressen skrivs in med värdet M501 i adressfältet MIT-Addr. Testa hållkretsen och övertyga dig om att den behåller minnet om PLC:n stängs av. REDOVISNING av uppgift 4: Markera översta raden i Project Navigator, kontrollera utskriften med Print Preview, justera med Print Options och skriv ut rapporten på samma sätt som i uppgift 3. Samtliga skall lämna in en egen rapport. Uppgift 5 Booleska uttryck (frivillig uppgift) Visa hur den booleska funktionen f ( a, b, c, d, e) = a + b ( c + d + e) + a b c kan realiseras med Ladder Diagram respektive ett Function Block Diagram. Gör en POU för vardera lösningen. Använd hiss-sidan och definiera a=>x0, b=>x1,.e=>x4, f=>y0. Programmera, testa med monitorn och dokumentera lösningen på samma sätt som de tidigare uppgifterna. Redovisa uppgiften på samma sätt som de tidigare uppgifterna. Lab PLC pls