27:de Årgången. Häfte N:r 1-2, Carlskrona

Transkript

1 27:de Årgången Häfte N:r 1-2, 1864 Carskrona

2 TIDSKRIFT Sjöväsendet o 27:DE ÅRGÅNGEN. /.864.

3 Några drag af Krigsyrkets utveckingshistoria Tankar om vårt Sjöförsvar Utdrag af ett bref från John Ericson ti K. Ö. S., dat. New-York d. 19.Ta n Sjöexpeditioner med Kong!. Maj:ts fottas fartyg år Verkstäda arbeten m. m. vid fottans stationer år Sammandrag af åtskiiga Kong!. Bref, Förordningar, Generaorder m. m., utgångne från Sjöförsvarsdepartementet.... Förändringar inom Kong. 1\'Iaj:ts Fotta. Anförande i Kong!. Örogsmanna-säskapet högtidsdagen den 5 No rember Anförande i Kong. Örogsmanna-säskapet högtidsdagen den 15 November Ur Förhandingar inom Kong!. Örogsrnanna-säskapet Skjutning mot pansarpåta r vid Cars!Jorgs fästning år Förändrade och nytiiikomne Fyrar och Sjömärken Underrättese för Sjöfarande Sammandrag af åtskiiga Kong!. Bref, Förordningar, Generaorder m. m., utgångne från Sjöförsvarsdepartementet Förändringar inom Kong. Maj:ts Fotta Sverge, före år Konteramira Dahgrens öfversigt ö\er monitorernas (jenstgöring..., 142. Några anteckningar om ångbåtsfarten Sid. 1. " 16. " 33. " 3'1. " 3U.., '14. ~ ' 46. " 4!J. " " " G9. " 76. " " no. 92. " J 00. " 101.

4 r Förhandingar inom Kong!. Örogsmanna-säskapet Sid Sammandrag af åtskiiga Kong Bref, Förordningar, Generaorder m. m., utgångne från Sjöförsvarsdepartementet. Förändringar inom Kong. Maj:ts Fotta. Svenska Ångfartyg under de första 2 decennierna AnförandtJ i Kong!. Örogsmanna-säskapet den 15 Novemue r Förändrade och nyti iik omne Fyrar och Sjömärken Undenäaese för Sjöfarande Sammandrag af fiskiiga Kong!. Bref, Förordningar, Generaoner m. m., utgångne från Sjöförsvarsdepartementet. Förändringar inom Kong!. ;\Jaj:t.s Fotta. " 172. " 177. " 178. " 185 " 98. " 212. " 214. " 219. N åg1 a drag af K'igsyrkets utveckingshistoria *). sedan förra årets högtidsdag, då jag inför Kong. Orogsmannasäskapet hade förrnån anföra några ord om pausarkädda krigsfartyg - mer! särskidt afseende på monitorsystemets ämpighet för SYerige - har icke, hvarken hvad pansarfartygen vidkommer, ej heer hvad i öfrigt tihör den afdening för hviken jag har äran nra föredragande, någon förändring af större betydenhet egt rum. Så vidt jag kan förstå har detsamma bif\it stadfästat, sårä genom de nordamerikanska krigshändeserna äfyensom af at wad man vet bif1;it vidtagit inom de stu_rre marinerna. Det nakna träskeppets oförmåga att i stridsdugighet mäta sig med dei pansarkädda, är nu amänna opinionens röst; monitorerna hafva i de hårdaste strider Yisat sig cga den styrka och oförstörbarhet man af ett menniskoarbete rimigtvis kunnat förvänta; och Y åra gama segeskepps ridmakthåande för bif ' vande strider, är numera ett taesätt som endast tihör de dödas språk. Det är atså icke skä, åtminstone ej någon nödvändighet, att just nu vidare orda härom. Det föregick dock åtskiigt, innan dessa frågor erhöo för sig den opinion som de nu i vida Yerden ega, som Yä förtjenar ~i_rskid uppmärksamhet, och hriket tiika väcker'11ågkomsten ar hvad ikartadt sig tidragit und er förfutna tider. Nu såsom tiförne är det med srärd och spjut vägen måste öppnas för det tidseniga och rätta. Icke ett steg framåt utan motstånd och strid. Hvarje ny sanning, Yare sig inom det ") Anförande at kommendörk~pten Adersparre i Kong!. Örogemanna ~~~skapet, högtidsdagen den 15 NoTember 1863.

5 k cra,-etandets hö<tsfa områden eer ängst ned iband mens 1, "'. de obetydigaste hvardagsbestyr, har atid, innan den vunmt erkännande, haft Yedersakare att öfyeninna, strider att utkämpa. Om än adrig så ren oeh obemängd, samt suiigen obestridigt prisad såsom amänneigt vägörande, har den dock atid, att bö1ja med hifvit misskänd såsom underhatig; och om den i någon vidsträcktare mån ingrip it i de menskiga förhåandena, har det adrig utebifvet, att den föregifve ts yara vådig både för det amänna och den eriskidte, samt under dessa föregifvanden angripe n f~r att: oom möjigt, qyäfyas eer tibakahåas. Krigsyrket, angt 1fran att härvid gö ra ett undantag, fi'amvisar ika bjärta exempe som dem man finner annorstädes. Ser man inom detta yrke ce ädaste dygrer, så kan det icke heer förnekas, att eu oycksdigert begär att mer fika efter det stora antaet än utmärkt dugighet; att förkäreken för gama vanor, ovijan att JJicka framåt, samt afskyn för Inad som är nytt, icke heer äro fr äminga' inom de tappres eder. Hur ofta Iafva icke hea korpora tioner - h1i ka naturigtxis anse det stora fertaet shsom en vördnadsbjudande autoritet - rest sig enwt de på bästa skä grundade förändringar; hur ia har det icke upptagits, när någon bevitat att en sekeso-amma institution i sin å der eger en borgen för evigt be ;tånd; h vika ankageser b a fra ej bif\it utkastade, derföre att sanningen afsöjas och de brister som f'örefunnos bi\it bottade; och!11ika strider hafva icke rasa i och huru ångvarig kampen, innan det som förr rari dugigt men icke m~1.! förmåt åstadkomma sin åsyftade verkan, nödgas git\a vika för en tidsenigare fuändning. Enigt krigshistoriens många vittnesbörd, är det en föd soyånda så snart det sättes i fråga att förbättra. Adrig ett steg framåt utan arbete och strid. Ska sanningen segra måste den ikädas brynja och svärd; en drö mmare är den som tror att man bott och bart med oiyqvisten ska kunna göra tifyest. Men oaktadt motståortet "vanigen är hå.rdt, och skarorna tarika som -',- emot tiden och dess förbirtfringar -ropa: korsfäst! - och - för att begagna ännu ett bibiskt taesätt - oakadt försynen i sina skickeser ej säan utyäjer det SYagt är för verd en för at göra det ti intet som mäktigt är, så har dock a tid, menskigheten HU fromma, hvad nyttigt och rätt ~0111 ar tid en bifvi framfödt, sutigen segrat. I vårt eget fädernesand, såyä som inom aa andra änder, har krigsmakten, ti ands och Yatten, varit en tummepats för denna strid emean benägenheten att stå sti och begäre t att gå framåt. Det torde icke Yara utan intresse, och icke heer utan nytta, att häråt egna några ögonbicks uppmärksamhet och se ti huru dessa strider i smått och stort hos oss Iafra uppenbarat sig. Icke heer kan det nog ofta fr amhåas, huru det är Yåra förfäders arbete Yi hafva att tac ka fur hvad vi äro, ikasom våra efterkommande äro beroende af hvad vi göra eer icke göra. Krigshistorien är hänid rik }Jå Yätaiga be1is, och några af drssa ska jag med K. Ö. S. tistånd tmföra. r böjjan af detta århundradet, kanske ännu ängre tibaka, höjde sig röster emot. infanteri-musköttens bankskm: ning, och det påyrkades redan då att den borde brunmåas. Bankskurning ankagades att icke aenast. utnöta både sodaten och hans gerär, utan förkarad es ä!\en, att den i rent rni!häriskt hii nset'nde H r my c k et ändamåsyidrig, enär den poerade bajonetten och pipans gans yste fienden ti ika mycket gagn scm bh:nkskurningen Yar tidsödande och besyärig. Dessa skä tyckas igga så het. och hået i!1om vanigt sunct fömufts upp'attni ngsförni åga, att det, åtmin stone nu, före faer ej itc-t besynnerigt huru de någo11sin kunde bifra tibakavisade. Det prydiga behagade dock mer än det nyttiga, och när sanningen är oväkommen förnekas den. Ett taft århundrade Yar ej tifyest att så bearbeta opinionen, att denna ia reform kunde erhåa ett officiet erkännande. I band andra koka män som ifrade för d'ensamma var äf\en Ie/vig. r 1806 erhö11 han. befa-

6 nng ar R. M:t Konungen att konstruera e!. infanter!ge11ir. Hevig var ej en man som åt dåra sig af skenet. I M:t deremot tihörde en motsatt åsigt. Uehi7; skrifrer härom ifrån Mamö den 4 December 1806: "I dag har jag efter "sutad rapport upprist gt!räret. Bajonettens färg frapperade "Konungen. Han fan n d! n rara r.yt.t.ig, men mente att nå "got borde göras för utsee ndet. Mitt srar var, att jag fattat "1:-1. JH:t nådiga befaning så, at jag skue uppgiha mode "på verkiga krigsge1 är, och att jag trodde at In ad som "på ångt hå gaf sken ifrån sig ej borde anses för nyttigt, "hade förnnedt att färga den så mycket bäukande!jajonet "ten." Konungen ridbef dock sin åsigt, och det för tjensten ändamåseni ga måste st å tibaka för det prydiga. Ännu många årtionden ti äts det att muskötten utnöttes med den förhatiga hankskurniijgen, byarigenom äfyen en för Jjensten vigtig sanniug ri nga kta des ah det som pa ångt hå! gaf sken ifrån sig rj borde anses för nyttigt. thad Kong!. Maj:ts fotta beträffar, var det först år 1845 som man här bötjade brunmåa gevärspipan, och tio år sednare år 1855 ' ' e rhö~s en mode med såyä bajonett som pipa brunmåade *). Ar ar svenska fätarti eriet endast ett gdende artieri, d. r. s. vid a manöver dro gos kanonerna af manskap, fördeade Yid f'å kaade anmarch-bommar, men under ängre marcher begagnades ett mindre anta hästar, då kanonbetjeningarne gingo i fots bredid sina kanoner. Vid denna tid had e redan fera af Europas änder, deriband 2:ne af Sveriges grannar, nem!. Preussen och Danmark, antagit det ridan o.e fätartieriet. Den österrikiska armeen hade endast åkande artieri. Saunna år, 1792, kom dåarande kaptenen vid pommerska artieribrigaden, von Carrie/, ti Stockhom, der han utgaf en skrift om det ridan de artie'iet, och framhö detsammas öfveräg~enhet jemfördt med ") Huru många år sb! det ännu drbja ionuo de hvita baodoersremmarna utdömas? Red. ~nmrkn. - det gående, samt förord ade, att detta nya vapen måtte äfren Inom svenska armeen antagas. Cardeis skrift gjorde myc- k et uppseende, och framkaade genast 2:ne stridio a partier t:> ' det ena för, det andra emot Cardei och hans rapen. Motpartiet utgjordes hut\udsakigast af yd;w11ännen, d. v. s. af de gama fotartieristerna, tvika tyckte sig icke kunna nog skarpt kandra Cardei som Yie utdöma ett vapen, hviket under många för egåe nde krig hade ;i i\it pröfvadt och atid Yisat sig vara förträffigt. De kaade Cardei ftir en charatan, en f. d. infanteri-officer som taade i en sak han icke begrep, ofyade mer än som kunde håas, och som icke borde tiåtas att komma och spea skomästare för män, hvika hade mångdubbet större erfarenhet än han sjef. Cardei var dock en man som icke så ätt ät afvisa sig. Han yckades intressera några af Hertigen-regentens närmaste omgifning, och genom dessas bemeding erhö han tistånd att vid ägret föjande år på Ladugårdsgärdet göra ett försök. Med detta öfte återvände Carde ti Pommern, hvarifrån han återkom tidigt föjande året, då han förde med sig Hehig, underöjtnant vid pommerska artieriet. Ifrån Swa artieri öfver emnades ti honom sex kanoner med erforder igt manskap samt 2:ne friviiga officerare, Schröd erstjerna och Schoutz, och på statens bekostnad förhyrdes åkarhästar. Cardei började genast att ordna och exercera sitt batteri. Den 1 Juni då trupperna utryckte ti Ladugårdsgärdet anmäde sig Cardei ti uppvisning. \'anne r och motståndare samade sig nu, ehuru med oi;a känsor, för att mönstra det nya vapnet. Carde bestod profvet De som ej viie prisa nödgades iga. Oaktadt sina skraa åkarhästar, och jemfördt med fotarwieristernas ångsa mma röreser, framiade Cardei öf, er stockar och st.ennr som en junged, hvarjemte han manönerade sitt batteri med en sådan noggrannhet, att icke något deremot var att anmärka. Hertigen-regenten och fiera met honom!jefvo ytterst förtjusta och yckönskade Cardei att haha öfyerträffat a förväntan.

7 6 Carde's mosiåndare roro dock ångt ifrån förtjusta, men icke heer voro de besegrade. De medgåfvo itt Cardes uppvisning var ganska vacker, men de mente på att ett ridande artieri ej var annat än en omåttigt dyr paradtrupp, ganska prydig att se på; att i fä t Yar detta vapen ti föga nytta, enär man under fiend ens ed ej ku nde hafva hästame i sin hand såsom manskapet vid anmarchbommarne, och att föjakti!en när det gäde arar, vore det omöjigt för ett ridande artieri att man/hrera med den noggranhet som det gående artieriet. Äfven anförde de, att med manskap hade man hitintis manövrerat kanonerna fort nog, h varföre intet!ikä fanns att man icke så skuie kunna göra äfven framdees. Ett ridande artieri var för öfrigt, påstod man, icke öfverensstämmande med den sn~nske artieristens ynne m. m. Förgätves framstädes å andra sidan de rnånga fördeame af det ridande artie ri ets mångd nbbeh större snabbhet, äfvensom hur nödvändigt det yar att vi tiegnade oss detta vapen, då våra grannar egde det; och framhö man tiika, att Cardeis försök hade ju påtagigen visat huru man med hästar kunde manövrera kanonerna ika noggrant som med manskap, samt att den svenska artieristen på ganska kort tid hade bifvit inöfvad ti utmärkthet ät\en i detta Yapen. Fåfängt! Cardei var och bef en projektmakare, och de t nya vapnet odugigt för krigsbruk. Cardeis förnämsta motståndare voro chefen för Srea artieri, öfwrste Gyengranat; öfrersteöjtnanten rid samma regemente, öfyerste Pam; tygmästaren i Stockhom, öfverste Ekenstam, samt bakom :.desse en mängd yngre officerare. Men Hertigen-regenten äfyensom tjenstgö rande generaadjutanten, frihe rre Cederström, jemte andra uaf Hertigens omgifning, bedömde Cardei och hans försag het annorunda. De insågo det nya vapnets värde, och det besöts, trots de gama yrkesmännens iwändningar, att fademesandet skue erhåa ett dyikt vapen. Efter ägrets sut uppöstes Cardeis batteri, och han erhö Qppdrag att i Pommern uppsätta ett batte'i ridande artieri. För detta ändamå ufveremnades ät honom ett i Strasund.föragd t artierikompani gående artieri; äfvensom det ansogs åt honom inkomsterna af en kungsgård, för att dermed betäcka kostnaderna för hästar m. m. Föjande året, 1794, hade Cardei sitt batteri i ftt ordning och han anhe'ades att med detsamma ingå i garnison i Stockhom. När han nu kom ti Stockhom gjorde ban der ett oerhördt uppseende. En så yäjhåen och ståtig trupp hade man adrig sett. Cardei hade ifrån fere pommerska regementen tibytt sig deras Yackraste karar, oeh medest tisättning af betydig enskid förmögenhet, hade han skatfat sig de präktigaste hästar. Ännu mer förvånande var den exercis som detta batteri utförde: någonting sådant hade man icke kunnat ana. Enigt Cardeis eget officiea yttrande, skue han "enigt mångfadiga försök, adrig behöfva mer tid att "ifrån marsch-coonne formera sig ti batteri, sitta- och "brösta-af och med hnrje kanon skjuta ett skott, än en haf "minut" - samt vidare "med hrmje kanon uti hvmje minut "med effekt skjuta 5 skott, och porteerna för dessa pjeser "äro 1,000 ti 2,0DO anar samt karteschskottshå 800." Cardeis gynnare och vänner yckön~kade honom ånyo; hans motståndare tego. At Inad tigångarne med'gåfvo skue nu göras för det nya Yapnet, och det besöts att ännu ett batteri skue genast uppsättas, hviket i fören h1g med det första skue under Cardeis befä utgöra en brigad, kaad ridande ortieribtigaden. DeUa andra batteri upprättades såunda, att ett annat pommerskt artierikompani, majoren friherre A.rmfets i Strasund föraggda kompani, anbefades att bifva ett ridande batteri, hvarefter ä\en detta, år 1795,. transporterades ti Stockhom och inkassernerades på Skeppshomen - detta batteri erhö dock adrig hästar. Cardeis battteri var föragdt på Kungshumen. Cardei hade såunda vunnit en ej obetydig seger; men ehuru Yäförtjent, bef den doek ieke Yaraktig. När Gustaf IV Adof föjande året titrädde regeringen, ansågs det nod.- 7

8 randigt att göra Indragningar, och dessa bedrefvos så, ntt icke aenast måste Cardeis batteri sitta af, utan befyo båda batterierna reorganiserade ti hvad de förut varit. Cardei återskickades ti Strasund, och bef der ånyo kompanichef för ett gående artierirompani. Det gama systemets män hade dock erhåit en annan ej mindre farig fridstörare uti Hehig. Såsom adjutant hos dåvarande genera-en-chefen för artieriet, friherre Cederström, hade Hevig arbetat det derhän, att det gående artieriet officiet förkarades icke mera motsvara tidens fordringar, och att dess omorganisering ti dirande artieri genast simie börja. Ät\ren denna åtgärd rönte ett häftigt motstånd. Cederström var dock en sträng herre, som vie framåt, och när han en gång fått en bestämd åsigt i sitt hufvud, ugpsökte han de bästa män han kunde finna och med deras hjep genomdref den. Det vigtiga artieri-reformarbetet fortgick derföre oaktadt missnöjet. År 1796 bef det dock för en tid afbrutet; enär den då asmäktige Reuterhom, af fruktan för rivaen Cederströms atför stora infytande, bortintrigerade denn~ sednare ti Strasund. Samtidigt dermed bortskickades Hevig ti Consantinope. Det gående artieriets dödsdom fö rbef icke dessmindre oåterkaeigen skrifven. En uppystare tids påyrkade förbättringar kunna vä fördröjas, men icke tiintetgöras. Cederström återkaades så snart Konungen emottog regeringen, samt erhö ånyo sin fordua förtroendepost. Det dröjde icke heer änge förrän Cederström å sin sida åter satte sig i beröring både med Hevig och Carde, hvarefter den vigtiga och så behöfiga artierireformen ånyo fortsatt es. Hvad frukter fädernesandet häraf har skördat veta,.i aa, hvarföre jag ber att bott få påminna Inad Cardei med sitt ridande artieri uträttade vid Dennevitz år Af krigaryrkets många utveck ingsstrider är det dock inga, åtminstone inom de sednare århundraden, h\'ika kunna jemföras med dem som framkaades då segeskeppen utdöm des och krigsfartygen förseddes med ångkraft, äfvensom nu sednast, då parsarbekädnaden gjordes ti en nödvändighet. I samma mån som dessa stora förändringar voro en fukomning i yrket och gagneiga för menskighet.en, var också motståndet de mötte vädigt. Hårdaste striden att utkämpa hade ångkraften; men adrig har sanningen vunnit en mera snabb och fuständig seger. Så intressant särskidthetema af denna strid het visst för våra efterkommande bör bifva, ber jag dock, enär vi här mer eer mindre varit deaktiga uti densamma, att nu, vid frågan härom, för en stund få träda utanför krigsgudinnans område, och i stäet vända uppmärksamheten åt ett annat hå der ångkraften varit ännu mer vä signeserik, men der man ikaedes försökte borh-isa denna samhäsnyttiga uppfinning under föregifvande att den var en förbannese. Vid 1848 års riksdag gjordes ansökan hos rikets ständer om unrerstöd från statens sida ti anäggning af enjernväg emean Örebro och Huts astagepats vid Venern. Efter vidyftiga öfveräggningar besöt statsutskottet, att ansökan skue tistyrkas. Resenationer häremot inemnades, m1riband nedanstående afgafs af en aktad edamot af ridderskapet och aden. Ehuru en öfyerdrift, är den dock ej mer så, än att mycket ikartadt yttrades, både i ta och skrift, vid bö1jan af ångkraftens tiämpning ombord i krigsfartyg. Hesenationen ydde såsom föjer: "Mitt yttrande har Yarit afstyrkande, icke af detta för "sag, icke a.f dessa beräkningar, utan af aa dyika. - - "Sambäets ycka består, enigt min tanke, i att ega " medborgare, hvikas sjäs- och kropps förmögenheter upp "nått den största möjiga styrka..~ngkraften försappar båda. "Låtom oss betrakta ett segande fartyg. 1-viken besut "samhet i omdömet, hviken raskhet och kraft i utförandet, "inpantas ej hos dess besättning! Deremot på ett paddande

9 O "fartyg, hviken usehet! en eer par hafstekta grytedare! "Formannen och oftast den resande, som på urgammat sätt "färdas, måste använda om tanka och uppmärksamhet; de "måste i de festa fa vänja sig att uthärda väderekens ''omvexingar, emedan vekighetens beqvämigheter faa sig "ganska dyra, och de medhinna, under denna måttiga fart, "att något aktgif\a och något ära! Vid ängvagnens fykt "eger man ingen styreserätt Intet förstånd, ingen personig "styrka kan begagnas, ingen fara afvä1jas. Man forsas så "som ett annat packgods. Kemighet och redöshet skoa, "genom det åga priset, införas hos ett ångt större anta ''resande än förut, och de komma att genomia andet utan "minsta vinst i kännedom derom. "Samhäets ycka består vidare i att ega det största "möjiga antaet af sina medborgare väburgna; att idoghet "och förmögenhet äro någorunda jemnt spridda, och att "föjaktigen sammanpressning af röresen på några få stäen, "dess upphörande på andra, rikedomens och fattigdomens "ytterigheter, böra, så ångt möjigt är, undyikas i stater, "som önska sitt bestånd. Jernvägar verka, ikasom aa ma "skinerier, motsatsen. De uppdrifva handen, handtverkerierna, "produktionen, vid sina ände-, sammanträf'nings- och hvio "punkter; men de utrota, enigt aa änders erfarenhet, nä "ringsmeden på fråniggande orter, som utarmas. Ska "detta onda undvikas, måste ett jenwägsnät genomkorsa hea "andet; men det moraiska onda bifyer då så mycket större, "användandet af kapita och skog ofantigt.!hika oyckor ~'kapitaernas oformiga begagnande i detta fa åstadkommit ~'hos penningerikare nationer, är bekant. Skog en, vår dyr "baraste egendom, utan hviken Sverige icke!jif\er beboe "Jigt, kan icke räcka ti ökad byggnadsyx, ökad utskepp "ning, ökad metaproduktion och derjemte at genom ånga "forsa oss både ti vatten och and..man vi, ti ersätt "ning för andra änders stenko, trösta oss med möjigt bruk "af bräntorf. Tigången derpå är dock hvarken stor eer - - "amänt fördead, och uti de orter, der han nägot ymnigare "finnes, är han redan i anspråk tagen för de adagiga behofren." ".iag har nämnt maskinerna, desia missbörder af en "skidt snie, framfödda att döda amänhetens omdömesför "måga, kraft och västånd. Uppysare, gäckare och tvif.are "haf\a yckats att utestänga en stor de af fokens massa, "serdees städernas arbetare, från hoppet om tifykt och "sähet i ett tikommande!if; maskinerna utestänga dem "från möjigheten att med trefnad e\a i det närvarande. "De taga förstöresens hämnd på dessa sina fiender och ty "ranner, vid hvikas kringd rifrande de bifrit safbundna; de taga sarmua hämnd mot a! a sauthäen, som varit nog oför "nuf!iga att uppstäa mekanismen såsom sitt och ifrets "ög ~t a må. VittnesgUa äro de industriea städernas gator." "Måtte Sverige så sent som möjigt bifra deaktigt af "ett sådant framåtskridande!" Detta yttrande uttaades år 1848 och af en man, hviken för sina många kunskaper, redbara karakter och förmenta sakkännedom, af rikets första stånd vades ti edamot i statsutskottet. \Ied detta vittnesbörd är tatan fuändad, och det!jehöfs icke att ridare vidröra hvac ikartadt vi bevittnat iuom vårt eget yrke. striden är sut, och ängmaskinskraften är amänneigt vitsordad såsom menskighete-ns 1Jäsiyncse. Det är dock icke ensamt krigsmaterieens förbättringar, dess tidseniga fuändning, som har haft så mvcket motstånd att öfrerrinna, utan har man äfren sett många och ånga strider utkämpas, innan sättet att begagna denna materie bifit frigjordt från en mängd ändamåsyidriga gama vanor. Vapenöfningarne ikasom at annat menskigt hafva ej säan förirrat sig på ahägar. Ehuru deras enda syfte borde vara, att ära huru vapnen på bästa sätt skoa föras emot fienden, har detta ofta bifvit förbisedt, des af oförstånd och brist på omdöm~, och des med vett och vija för att tifreds-

10 12 stäa begäret att göra uppseende vid paradering eer uppvisning. Föjande exempe är särdees beysande: Så många årtionden tibaka som någon ännu ef\ ande kan påminna sig, undervisade man att geväret, vid färdigt ti anäggning och skjutning, skue uppyftas ti odrätt stäning med bajonetten högt öfver karens hufvud, samt derefter faa ned horizontet, med sag i venstra handen. Huru många år det dröjde, innan någon insåg det feaktiga i detta anäggningssätt, är mig obekant; men redan under 1808 års krig anmärktes med skä deremot. Man anförde, att o-evärets faande framför sodatens öga afedde och st ör de t:> den stadiga bick på mået som är nödvändig för at skjuta säkert; man anförde vidare, att den uppyftade skimrande bajonetten Yar ett godt märke för fienden att skjuta efter, samt att i skogig mark hände det ofta, att bajonetten fastnade uti trädens grenar och geväret hindrades att faa ti anäggning..man hämisade äfven på jägaren, hurusom han handterade sin bössa, och man trodde sig med skä kunna fråga, om ej det som visade sig yara mest praktiskt rid vanig jagt icke äfren skue si vara vid s<jutning på fienden? Såunda höjdes, redan efter 1808 års krig, högjudda rop emot det ändamåsvidriga anäggningssättet Man ropade dock för döfva öron. Årtionden försnmno efter årtionden, och at emeanåt sutto re g e ments-kommiteer; men ve den projektmakare, som vågade påyrka någon förändring i anäggningssättet! År 1819 gjorde en i ten tifäighet, att en infyteserik person gick öfver ti den nya åsigten; och genom hans anseende och ihärdighet bidades omsider en opinion för den ia reformen. Denne man bar ett väförtjent namn af att vara en utmärkt officer och en utmärkt jägare; men i ikhet med många andra hade han svårt att frigöra sig ifrån gama vanor. En hans vän och yngre kamrat hade änge försökt att öfvertyga honom om nödvändigheten att förändra det regementerade anäggningssättet; dock atid förgäfves. En dag~ dä dc voro ute pä jagt, sade den yngre : - :t "'du tror dig ju vara en säker skytt, ät se om du kan träfra denna pappersapp fästad på trädet derborta." "Ja det ska du snart få se", svarade den andre. Papperet fästades på trädet, den öfrade skytten intog sin pats, fästade sitt skarpa öga på mået, hö geräret framåtutadt i höjd med höften, och skue just uppyfta det ti ögat, - då den andre sprang fram och sade: "nej sto~p, min Y än! icke så, yft först opp geväret perpendikuärt, och åt det sedan faa ned med sag emot Yenstra handen." - "Hvad nu", svarade 'äoaren "hrem f-n har du sett handtera sin bössa på så- J " ' dant sätt!" - "Jo, just så är det du är sodaterna att skjuta." ~Iannen - den sedermera befne generaen - teg, såg på sin Yän, stötte derpå bösskofren i marken och sade: "nu har du fångat mig; du har rätt! " Denna händese inträffade år 181!J. Småningom erhö os fere röster, hvarföre också bearbetningarne fortgingo i något större skaa. Det yar dock icke förrän år 1829 den föresagna förändringen erh ö ofticie uppmärksamhet. Nämnde år afgaf en kommitte ett "Underdiinigt proje/i ti Exercis-Regemente för Anneens Jägare ti fot", och uti detta projekt - hviket äf\'en anbefades ti efterrättese - hade man ändtigen kommit så ångt, att åtminstone armeens jägare fingo göra anäggningen nerifrån oeh uppåt. Sutigen år 1836 bef förändringen medgifwn äf, en för infanteriet, sedan detta års kommitterade föresagit detsamma uti deras då inemnade projekt ti förändringf1' af 1823 års Infanteri-Exercis Regemente. Det var dock först år 1848, som Kong. Maj:ts stadfästese erhös, genom det då utkommande "Exercis Regemente för Regementerna ti fot". Men innan man år 1836 föresog det nya anäggningssättet, hade man haft den tvetydiga äran och tifredsstäesen, att denna vigtiga förbättring, hvikeu enigt många sannoikheter ursprungigen var en svensk tanke, redan hade bifvit regementerad af utänningen! Mycket ikartadt af hvad nu bifvit anfördt kunde framhäas ti bevis för bviken kamp det erfordrats - och

11 14 sannoikt fortfarande ska komma att erfordras - vid n--m~e steg, som tages framåt..men om Yi än m[t harmas öfrer den motsträfyighet, som bortvisat och bestririt sanningar, vika igga nu för oss kara som jusa dagen, ega Yi dock ingen rätt att betyifja, att man ej å ena som andra sidan stridt efter sin bästa öfvertygese och adrig haft annat må för ögonen än fädemesandets och yrkets Yä. Biigheten fordrar tiika, att afräkning göres för fordna tiders förestäningssätt, Y anor och bruk. Vi äro aa mer eer mindre safbundna af den tidsanda, under niken vi bit\'it uppfostrade, och äfwn 'år tid, och!nar och en af oss, äro het Yisst, på ett eer annat sätt, sagne med bindhet. Denna förutsättning är synbarigen icke någon öi\err rift. Många tecken finnas, som tyda ti mo tsatsen. Jag begagnar tifäet att hänvisa ti den fäktniug med huggvärja, som äres gemenskapen Yid Kong. 1\iaj:ts fotta, hriken undervisning, enigt mitt förmenande: ika säkert eder ifrån hvad som åsyftas, som det förr begagnade anäggningssättet var ofebart i at ära manskapet skjuta bom. Jag tistår, att jag i många år Yarit bedröfvad öfver denna ändamåsvidrio a Yapenöfning; "' ~ men jag har adr ig hart något med saken att bestäa. Oet sednaste mig i nåder anförtrod da fartygsbe iä n agte mig dock derän. Denna expedition var af den wskaffenhet, at inge n knnde förut se: om ej und er resans opp de avarigaste förhåanden skue kunn a inträffa. I förh åande derefter Yar ansvaret större, att besättningen bringades i bästa möjiga stridbara skick. Kanon-exercisen var naturigtvis det väsendtigaste, men exercis med huggvä1ja var äfven af Yigt. När denna sednare öfni ng skue bö1ja, befade jag tvenne af fregattens skickigaste artieri-underofficerare, hvika båda ängre tid hade tjenstgjort såsom instruktörer vit exercisskoan, att Iwar för sig iband matroserna och båtsmännen utväja 20 man utaf de bäst exercerade kanonkommendörerna, med hvika den ene skue gå ned på batteriet och den andre qvarbifva p~ öfra däck. Derpi kaade jag sekonden jemte nagra af Officerarne hvarefter vi gingo först ti den på öfra däck befintiga ' afdeningen. Uppstäningen verkstädes i enighet med undervisningen på exercisskoan, nem. pa ett enket ed, samt med 2 ~ i 3 anars afstånd emean hvmje kar, och derpå böjades dessa väkända "handofshugg" och "! cirkes" svängningar med kingan i "prim-utom och prim-inom" m. m. enigt skoans system. Efter en stund tisades underofficern att suta, och att manskapet nu skue uppstäas sida vid sida samt på 2:ne tätt sutna eder, d. v. s. någotnär i ikhet med den sammanträngda massa, hvarunder äntringsstrid måste ske. Så skedde. Derefter tisades han : kommendera nu! Underofficern endast såg på mig. Jag befade honom med mera bestämdhet: kommendera nu! Då yfte han handen ti mössan och svarade: "nu är det omöjigt, de skue skada Yarandra." Han hade rätt; ty va1je kars väjspets hade bifvit farigare för vännerna vid sidan eer bakom, än för en fiende framom. Vi gingo derpå ned på batteriet, der den andre underofficeren stod med sitt manskap. Der tigick det just såsom på öfra däck, nem!. förträffigt, så änge uppstäningen Yar ämpad efter skoundervisningens Yidyftiga syängningar med Yäi:jan; men när uppstäningen gjordes i öfverensstärnmese med hvad den i verkigheten måste bifva, ämpade sig fäktningen ic!ie derefter - och ingen visste kvad han siu/e göra. Här hade vi nu åskådigt för Yåra ögon frukterna af ett mångårigt system!.mitt besut.-ar redan fattadt. Exercisskoåns fäktmethod, som kunde bifva en bitter förödmj ukese för svenska fiao-o-an fick hvia. 00 ' ' och manskapet bef inärdt att hanctera huggvärjan sida vid sida och i tätt sutna eder. Härmed infördes dock icke något nytt; Ivertom var det så gammat som sedan de ädsta romares tid. Manskapet Yar synbarigen beåtet med ombytet, ty at hvad som närmar sig ändamåets fordringar, går atid ättare att ära än en konstad mannerism, hvkens nytta icke är begripig. 15

12 16 Mi deta rara nog att, isa, det äfyen Yi, oaktadt rör- fiuna tiders erfarenhet, kunna uind!edas af vanor oföreniga med förnuftets fordringar, och att ännu i dag anedning fin nes ti höga rop på förbättring. Vä gjorde Yi derföre, at endast så vidröra tiförne begångna misstag och uraktåtna pigter, att vi af dem ärde inse våra egna brister och kunde visa våra efterkommande, att historien varit för oss, icke aenast ett sakregister, u.tan äfven en nyttig ärarinna. Tankar om vårt Sjöförsvar*). Den stora vigt, som igger derpå, att aa de frågor, hvika röra Yårt sjöförsyar, i nänarande tidpunkt bifva vä öfvertänkta och grundigt diskuterade samt sedda från aa sidor, har manat insändaren, att i nedanstående äfven yttra sin tanke. Ctan att denid göra anspråk på att framstäa några nya ideer, har hans må egentigen varit, att håa diskussionen Yid if, i den öfvertygeise, att hvad som är sannt och kokt derigenom ska framstå tydigare. Ti en af våra största vinster af skrufvens och pansarets appicerande på krigsfartyg må otvifveaktigt räknas sutet på den sekegamb striden mean de.iåda partier, som, då frågan rört vårt sjöförsyar, söndrat såvä nationen som fottans officerskår; C!1 och annan dyning förspörjes vä ännu, ikasom på ett haf der en stark storm rasat, men de ägga sig at mer och mer, och at bådar ugn och enighet för framtiden. Må Uppfinningarne i sitt ständiga fortgående gifva Inad skapnad som hest åt våra fytande krigsmaskiner, så är man dock numera amänt ense derom, att fartyg framdrifna med rodd speat ut sin röe såsom väsendtig de af vårt försvar. ) Insindt, af ok~nd författare, ti \. O. S. Att uppgöra en pan för materieen ti värt bifvande sjövapen, ämnad at föjas under en ängre period af år, vore i närvarande tid, då upptinning tätt föjer på uppfinning, omöjigt; att het och hået bida iden vore okokt, då inom menskiga förhåanden intet stiastående finnes, och uppnåendet af något absout fukomigt ej är att emotse. Att bygga fort och vä Inad man för att fya stundens kraf bäst behöfver, måste derföre, åtminstone tis vidare bifva vår gydene rege, en rege som man ock nu tyckes föja, att dömma efter det säkert af hea nationen giade besju., tet, att med a skyndsamhet bygga monitorer. Af den sednare tidens tidrageser bar det bifvit ådagaagdt: :o att sådana kanoner kunna förfärdigas, hyika, ikt Armstrongs 300 pund:r och andra, på 800 fots afstånd kunna med sina förfäriga exposira projektier genomtränga sidan på en pansarfregatt, fö rsedd med så tjock jernkädnad, som det är möjigt för ett fartyg af detta sag att bära. 2:o att kanoner af denna storek och tyngd ej kunna föras uti en pansarfregatts batteri, men deremot, som det i Amerika visat sig, ätt nog monteras och seneras iiiven på jemföresevis små tornfartyg. Dessa tyå sanningar äro enigt insändarens åsigt nog, för att visa huru itet tornfartyg ha att frukta af sådana pansarfartyg, som föra sina kanoner vid sidan, under det att deremot äfven de största af dessa ha at att befara af en strid äfven med den mindre sortens tornrartyg. Monitorernas stridsfät sträcker sig dock egentigen ej ångt ur sigte af and, ty med sin egendomiga konstruktion, utan tacking oth med mindre hastighet under ånga, kunna de ej med skä göra anspråk på att kaas sjögående fartyg, fastän de säkert, med sin utomordentigt svåra bestyckning under Yaniga omständigheter på sitt område kunna bjuda hviken som hest af Engands och Frankrikes pansarfregatter spetsen, och för ett ika stort anta af d e~sa 11tänga 2 11

13 !! 18 hviket smaar e pass som hest. Snarare kunna då torneer sködfartygen efter kapten Co.es system göra anspråk på att i Yiss grad besitta ett sjögående fartygs egenskaper, ehuru de, derigenom att de erbjuda Yida större skottyta än monitorerna, och ej som dessa ha skruf och roder fuk omigt skyddade mot skott, svårigen skue gå segrande ur en strid med ett af dem, huru öfverägsna de än må nra de så ka ade pansarfregatterna med sitt nödvändigtvis vida mindre kraftiga artieri. Äfvef! de s. k. sködfartygens stridsfä t är dock änuu Jegränsadt af den tid, för hyiken de kunna ha bräuse otnbord, ty äuun har man ej öst projemet af en på dessa fartyg för ä ngre sj öresor pra ktiskt an "\ändbar tacking; skue detta en gång yckas, så är domen i samma stund fäd öfver de pansarfartyg, som för a sin bestyckning på det gama sättet, d. v. s. vid sidan, och dessa tihöra då ej ängre ett t idsenigt vapen. Inti de:,;s detta (om någonsin) yckas, måste nationer med vidsträckt han Iessjöfart och sto ra intressen på ängre afstånd från sin egen kust, för att kunna mot ikna nde och und erägsna fartyg skydda denna hande och bevaka dessa intressen, samt ti en. Yiss grad spea herrar på öpp na sjön, bygga fartyg af den gama formen, d. Y. s. fregatter och korretter, med så fu!ständig bepansring som åter förena sig med ett godt sjöfartygs egenskaper. Detta är dock, enigt insä ndarens åsigt, e!t fät, hrarpå SYerige tis vidare ej bör föja dem, ty ar a:a de fartyg af sistnämnde sag, som Engand hittis byggt, ha endast de koosser, som med en ängd af 390 syenska fo t och derutiifver förena ett djupgående af 26,9 sv. fot och nwra, kunn at uppnå en sådan hastighet som den, hviken numera ernås af större skru fkonetter af trä, såsom t. ex. de nordamerikanska sydstaternas Aabama. Och ti och med vår Vanadis skue visserigen ej, ens för en kort stund, kunna uthärda en strid med något af de engeska pansarfartygen af de kasser, som Defence, Vaiant, Roya Oak och ~ avorite representera, men ej heer af något af dem kunna tringas ti strid, och ej ens, om hon understöddes af en monitor, kunna af ett af dessa kostsamma fartyg håas bockerad eer innestängd, ivadan ett and med en stor fotta af pansarfregatter ika de ofvannämnda, men saman de fartyg ika snabbgående som Vanadis, af ett enda sådant träfart-yg skue jzunna ida ofantig skada och afbräck. Ti dessa skä; Varför insändaren anser att Sveriges bepansra de fo tta tis vidare bör inskränkas ti Monitorer, kan äfven äggas, att man, vid byggandet af sjögående pansarfartyg, antingen måste, för att få dem åtminstone ti en viss grad makiga och sjödugiga, emna deras båda ändat utan pansar, hvarigenom deras osårbarhet försvinner, eer ock, genom att beansra dem från stäf ti stäf, försäkra aa deras dear ika mot fiendens ku or, men på samma gång försvåra deras strid mot eementerna. Huru svårt det för sådana fartyg ofta bir, att gå segrande ur detta sednare sags strider, Yisade sig för kort tid sedan vid fransyska pansar-eskaderns första proftur, då synnerigen "a Normandie" bestod profvet ia, och änn u sednare, då den nya engeska pansarfregatten "the Prince Co nsort'' med knapp nöd undsapp att sjunka, då den på väg från Pymouti ti Liverpoo öfyerfös af en svår storm. Men ä!\eu då man ej tager dessa de s. k. sjögående pansarfartygens fe med i beräkningen, så har deras ämpighet för Yåra förhåanden äfven af,andra orsaker numera hos oss få förfäktare. Temig skottfrihet åter sig hos dem ej förena med Rmärre dimensioner och rörighet i trängre farvatten. "Defence" - en af de mindre af Engands partiet bepansrade fregatter - åtföjde den eskader, som under op- pet af 1862 års sommar gjorde ett fredigt besök i Östersjön "Warrior" ~ en af de söne pansarfregatterna - tihörde samma eskader, men man fann kokast, att ej åta den 'öja med på denna expedition, och resutatet visade, att detta besut var väbetänkt, då "Defence", oaktadt sina j emföresevis min.dre dimensioner och sitt Jindre djupgående, och oak- 19

14 I tadt dei1 stora försigtighet, Jtyarmed den gick. fram på sin frediga färd, fera gåager var på grund under resan. Der~ före, må Ryssarne gerna för oss bygga pansarfregatter och s. k. sjögående torn- eer sködfartyg i egio; ty om än dyika dyrbara fartyg äro adrig så nödvändiga för detta and, för att kunna nppträda såsom stormakt på oceanen, så bifva de dock för oss föga fruktansvärda; snarare gagna dc oss derigenom, att de aeda åtminstone någon de af deras krafter från det sags mindre pansarfartyg efter ~fonit.ors eer annan ännu mera tidsenig mode, som för våra kusters anfa eer försyar troigen änge bifya de mest passande. Med en sådan grundgdende fotta, mindre behö[jjer för Enerb b and och Frankrike under vaniga omständigheter, bir vår röe såsom en af Yestmakternas aierade vid ett krig mot Hyssand äfyen af vida större betydenhet, än om vi endast ti striden kunde bringa vapen, iknande men undertägna <em, våra mäktiga bundsförrandter kunna prestera ti öfyerföd och af det yppersta och mest tidseniga sag. Men den närmaste framtiden kräfver hos oss äfwn annat än de besutade grundgående och jemföresevrs små pansarfartygen efter Ericssons, som vi kunna boppas ytterigare förbättrade, princip; dessa bifya utesutande användbara i krig, men ivad vi för andets frediga commerciea och maritima utvecking behöfva, är, förutom Vanadis och Gefe, som t. Y. må kunna räknas ti denna kass, ytterigare fyra stycken snnhbgdende skrufknrcetter nf trä, passande att i fresti< håas på aägsnare haf. Dessa fartyg ha den dubba egenskapen af att vara ika nyttiga, för att ej säga nödvändiga, i fred som i krig, och att dessutom i fredstid snart betaa sig, om man nemigen ej bundar för den sanningen, att nationaförmögenheten endast består af summan af aa andets innevånares enskidta och gemensamma förmögenhet, så att för svensk köpman eer skeppsredare, som bir 100,000 rdr rikare, har äfren svenska nationens förmögenhet ökats med denna summa. För att uppfya den frediga deen af sitt ändamå, rore ej för dessa fartyg en ovanigt stor hastighet under ånga nödvändig, men endast derigenom att de äro ytterst snabbgående, kunna de i krig uppfya med dem afsedda ändamål Under de sednare åren ha många röster böjt sig, nika såvä i ta som skrift kraftigt yrkat på örogsfartygs stationerande på de aägsnare kuster, der vi redan ha eer böra få stora handesintressen; och om andet ännu ej med intresse omfattat dessa försager, så häreder det sig vä ti en stor de från den svenska trögheten, som har svårt att frångå det,gama vaniga, och från samma orsak som erör 2 b ' a.tt man i vårt and så ofta vi mået, men ej viu meden. Brist på ett kart inseende af sakens vigt bör dock kanske tiskrifvas största skuden ti dröjsmået. Man har på sednare tiden uti en O ch annan ticininer sett artikar rörande vår commerciea stäning i den yttersta Orienten, der aha nationers köpmän, fön:tom råra,. så att säga skära gud med tägknifvaj", och der ett vidsträckt fät at mer och mer öppnar sig för vår frakthandel För oss :äro dessa trakter för aa praktiska ändamå ännu nästan obekanta, och åtminstone het nyigen fanns ej på hea den ofantiga ost-asiatiska kuststräckan en enda svensk-norsk handesagent. Utan an; befara att gå sanningen för nära torde man kunna antaga, att om ri under de si:>ta 6 a 8 :åren i de.~sa trakter städse håit ett örogsfartyg - naturigtvis tid efter annan aföst - med en sitt uppdrag vuxen och med våra handesförhåanden och resurser Yä bekant chef, så skue antaet syenska köar, som skär dessa haf, och inkomsten af vår hande och vår fraktfart i denna de af verden Yara vida större än som nu är faet, samt nationaförmögenhetens vinst af denna förkofran vida öfversti.,.a hvad örogsfartygets resor och vistese derute kostat. D~t är ej nog att håa örogsfartyg på de kuster, der Yåra handesintressen redan sagit djupa rötter; måhända är det ännu vigtigare, au de håa); der sådana förbindeser b~ra "'

15 I j 22 bidas, på det att gynnande tifäen ej må sippa oss ur händerna. År ade Portuga en segekonett i China; den Yar iten och gammamodig, ungefär som vår Najaden eer Lagerbjeke, hriket dock ej hindrade, att den, då tifäet var gynnande, gick öfrer ti Ja1Jan, och för sitt ands räkning med Taikuns regering afsöt en handestraktat nari- genom Japans hamnar öppnades för portugisiska handesfartyg, och dessa såunda fingo de i den önande fraktfarten på detta and, en förde, s,om vi ännu a1jernnt sakna, ehum våra fartyg just för denna hande äro särdees passande och skue bifva mycket eftersökta. För närvarande äro tyrän förhåandena i Japan ej de bästa, men förr eer sednare bir ugnet åters!ädt; må man då rara tireds, och ej åter åta ett gynnande tifäe sippa sig ur händerna. Under tiden finnes åtskiigt att ordna för rära handesförbindeser med China och Siam, hriket sednare and ofrar att bifva en god afsättj)ingsort för våra vigfigaste exportartikar. Det kan vara qyttigt att erinra sig, att ea ambassadör hinner från Sverige, Yia Triest, Aexandria och Suez, samt ridare med postångfartyg tu! Hongkong, på 2 månader, under det att det örogsfartyg, narpå han vid sistnämnde stäe bör embarkera, för eq resa dit rund Goda Hopps-udden minst fordrar 4 måna der, och svårigen inom 5 måna der efter afsegingen från Carskroqa kan vara segefärdigt från Hon<r ){ong. För a hande i större skaa på Chin& bir det nö~v_ändigt, att de ~venska handeshqs, som deråt vija egna sig, ikasom Eqg e s män~ Amerikanare, Tyskar, Fransmän, Spaniorer, ''Parsees", m. IL nationer, inrätta fiiakontor i österns stor<!. handespats Shanghai eer i Canton. Men först och främst erfordras för China och Japan en, af åtminstone ett örogsfartyg understödd, skickig och nitisk generakonsu som ej sjef idkar hande och som under sig har agenter p. '. de vigtigaste handespatserna. Ju mera derefter 1 åra handesintressen i denna de af wrden växa och antaet af handesfartyg under svensk fagg i dessa trakter ökas, desto mera ska nyttan och vigten af att der håa örogsfartyg synas; ty des ifvas nitet hos en annars kanske nog jum konsu, då han atemeanåt finner, att det and, hvars intressen han bör bevaka, genom sina örogsmän har ögat pä honom, des uppträder han med vida mera anseende och eftertryck, då han stödjer sig på ett tidsenigt krigsfartyg. n1en ej endast för den yttersta Orienten gäer denna sanning, utan öfverat der handen förenar nationr,rna, och vi ej vija nöja oss med, att endast vara axpockare på de åkrar, der andra skördat. Den stora mängden af våra konsuer bifva atid fremingar för vårt språk och våra förhåanden, utan arfvode, och med föga nit för vår förkofran, och det är derföre af ännu större vigt för oss, att på de oika haf1en håa ambuanta konsuater, det är örogsfartyg, med chefer vuxna sin vigtiga befattning. Göra vi det, så ska andet snart i en ökad han de och sjöfart, samt i en ättare afsättning af dess produkter, finna ersättning för hvad dessa expeditioner kosta, och såunda, så att säga, få på köpet nationens derigenom ökade anseende och sjökrigspersonaens ojem{örigt $förre krigsdugighet. ~Iå våra köpmän och skeppsredare göra sig kar reda för dessa förhåanden, och sedermera, om de derför finna skä, nitiskt arbeta för samma syfte. Resutatet ska då bit\a oika mot hvad det hittis bifvit, då man merändes tiskrifvit \ ad af sjöofficerare härom i ta och skrift ordats, en, på sin hiijd föråtig, yrkes-if\ er. De väsendtigaste eementer, hvaraf våra röriga krigsfartygs bemanning hädanefter komma att bestå, bifva: Befä och underbefä; maskinister, edare och koämpare; artierister, med vana att servera kanoner ombord, samt matroser eer sjömän, atid nödvändiga på hvarje rörigt fartyg, men hvars för hva1je fartygs-cert erforderiga, jemföresevis större eer mindre anta kommer att bero af, i hvad mån den är försedd med tacking, samt ämnad att en-

16 24 dast röra sig ängs vära kuster och i vår skärgård, eer ti de ängst bort beägna dear af jorden. Det säger sig sjef, att då någon bestämd och hegjuten pan för vårt sjöförsvars materie, åtminstone ej för närvarande, kan uppgöras. och man egentigen endast anskaffar hvad som för stunden bäst behöfves, så är det också omöjigt, att definitivt bestämma de erforderiga personernas anta inom de oika kasser, som skoa utgöra fottans bemanning. Från något måste man dock utgå, och insändaren vi derföre antaga, att Sverge, under nuvarande förhåanden och tis vidare, kan och vi håa en sjökrigsmaterie ti ett ~ammanagdt värde af 21,260,000 rdr, eer den summa, som af 1862 års sjöförsvarskommitte antagits. För denna summa bör Jandet ungefär kunna erhåa: 15 st. grundgående pansarkädda tornfartyg, eer s. k. monitorer, af jern, a 900,000 rdr pr st.... Rdr 13,500, st. smärr( skruf!wnonbdtar af jern eer trä, förande hvardera en reffad kanon och försedda med ättare partie! bepansring mot fätartieri, och med "tviingsskrnfvar", för såvidt sådant visar sig förenigt med ringa djupgående och rörighet, S!mt för öfrigt ändarr1åsenigt och praktiskt amändbart, samt med tacking, för att derigenom i fredstid och vid de tifäen i krigstid, då de ej vänta att möta en fiende, under sege kunna förfytta sig från en punkt ti en annan på vår kust, å 110,000 rdr pr st. 3,300) st. skrufkorvetter af trä, så soabbgående som möjigt är för fartyg af denna cert (för närvarande 13 knop, aabarnasfart.) och bestyckade med någr! få gröfre, reffade kanoner, a 750,000 rdr pr st ,500,000. Summa R dr 21,300,000. Om besättniogame ti dessa 3:ue kasser fartyg sammansättas enigt nedanstående ::; ::: 'T o: ::: ::: re... :: :: U> ;.;- 3 ;.;- c o "" o 2.!$ :: s- re,,... O' O< ~... ~ C \:> \:> '<JJCOYJO ~... - 'U]WJA'IS C - ~ -... \:> 'J8[dP.1SUQ}) c : a.. ;:;:: "' & ajedda!s "' c.> c.> c.> ewwns - - ';JJP.Pf3 '~U![ I~['Ui]Qiv.J "' c.> Q) 'O J1SIU!!j0v.J Q) Q) \:>,;... - Q),;... "" - u~wunr o o - - Ja)S!J;J[111JV ""' --- ~ ""' 'O JIJSOJ11!~ ~ : 'J8S Q) \:> -sogsddafs c.> c.> c.> ewwns ""' \:> ""' hvarti naturigtvis ytterigare komma staber, äkare, proviantförvatare, handtverkare m. 11., så får man den för hea den ofvan supponerade effectiva örogsfottan behöiga personaen en Ugt föjandq "' 25

17 /1 III 2G :! ~ "T:..., :! o: c.:>... o -.n ~ ~ ~ C ~ ~ 8...» o..., o c: ::1 U ~ ::1 S: o c:' o c:... ;:;.... -'\ (t) ::1 (t)»... 8.,..,.... ;;;- - c.:> O) c.:> ejcja:>gjq»... 1\:) o o o o ~ 1\:) c.:> - u~w.iajs o -.n -- <O c:: ~ c.:> c.:> JC[dC]SUO}[ "' o o o o o. - - o o O< 1\:) c.:> <JJudd~~s ~ - c.:> 00 o -.n r.wwns J ~ "" <:D... 1\:)... <O <O jj ujjftu {:~ W - - 1\:) 1\:) ' \:) o o o.1;)1si U!j: ~~\... - ~ c;. <:D e.1.epm ~ ~ o o ,.. 1\:) c.:> - ur;w;iunr "' "" h:) "" ~ ~ ~ o o. a1si.10jj1.1\'... 1\:) o ~ o JiJSO.J1CW ~ o o o o <O c.:> ~ '.ICS ~ ~ o -so jjs dda~s 1\:) 00 <O -.n c.:> h:) ~ "" 00 o o "" ewwns 00 För att fya dessa och öfriga sjöförsvarets behofver,,anser ins&ndaren, att föjande mått och steg böra vidtagas: Af fottans nuvarande stamtrupper, som utgöras af: Matroskåren , Kanonerkåren.. 200, Ske!Jpsgossekåren , '" E: "' :=' --. Marinregementet och Båtsmanshået ,676, bibehåas Matros och Skeppsgosse;/rerna uti oförändradt ti stånd, enär de äro beötiga och uppfya med dem afsedda ändamå. HanonieritT'en indrages, i ikhet med hvad af sjöförsvarskommitteen äfven bifit föres aget. MaT'iTIT'egementes sky dighet att detachementsvis embarkera å örogsrartyg upphör, och regementet reduceras ti en kår af 400 i1 500 man, eer det anta, som i fred stid erfordras för den dem i\ iggande garnisonsjjenst.. Denna kår exerceras för öfrigt på samma sätt som hittis. Utaf de 000 nummer af Bekinge äns indeta båtsmän, hvika igga ängst fri\n kusten, uppsättes ett indet ma'inin.fanteriregemente, som exerceras i ikhet med den Yärt\ade marininfanterikåre n, och i krig i främsta rummet afses, att jemte denna kår utgöra en oumbär ig stamtrupp för den ti Carskronas och dess befästningars garn isonerande och bevakniug i krigstid behöoiga styrkan af öfver 4000 man. Detta regemente står i fredstid under andförsvarsdepartemente, och dess befä åigger att exercera Bekinge äns beyäring. Båda Gottands båtsmanskompanier, 2:a Norrands båda ]Jåtsrnanskompanier, Vestgö tha båtsmanskompfni, samt Medepads de af :a Norrands 2:a båtsmansmans kompani, tijj, sammans 804 man, afstås, i enighet med andtförsvarskommittr:ens försag, ti armeen, enär dessa kompa nier der bifya af stort gagn och af fottan kunna umbäras. Återstoden af båtsmanshået, eer 3,876 man, bibehåes fortfarand e. i och för notans bebo f, men deas i kasser på föjande sätt: Aa båtsmän intagas genast efter antagningen uti en rekrytskoa vid hufrudstationen; de som dervid visa mottagighet för discipin och håg för sjöifvet genomgå artieriexercisskoan fu ständ igt. Af dessa såunda utvada, hvika sam~ manräknait böra utgöra 1,500 man, utväjas de som derför Yisat faenhet, ti ett anta af L eer inaes 500 man, ti 27

18 11 28 verkigt sjöfok, hvika erh\.a samma undervisning och samma tjenstgöring ti sjös och på stationerna som den värfvade matroskåren, med hviken de äfven dea ntsigterna ti befordran ti underofficer, och i krig möjigen ti officer. De öfriga 1000 exerceras på samma sätt som det ypperiga engeska marinartieriet: eer de i dagigt ta så kaade "båa marinerna", det vi med ett ord säga, göras ti fuändade sjöartieris/er, samt frikaas från aa s. k. säparbeten vid stationerna. Af den derefter återstående deen af båtsmanshået utväjas 500, derti hågade och ämpiga, ti edare och /wämpare ombord, och syssesättes under tjenstgöring vid stationerna som edare och handtangare uti machin- och andra verkstäder. Återstoden 1872 man, tihör den tarikaste kassen; den nem igen af station~- och vorfsarbetare m. m., och bir deraf i krigstid, då samtiga äro uppfordrade, en betydigare de att påräkna i och för Carskronas förs\'ar. Sannoikt kommer proportionen en;ean dessa 4 kasser, att framdees undergå förändringar, at efter som behofvet under oika förhåanden så påkaar, men insändaren är fut och fast öfrertygad att dessa ur båtsmanshået erhåna kårer af matroser och jungmän, sjöartierister eer båtsmän och edare, skoa på ett utmärkt sätt fya, hvar och en sitt rum, och dessutom skoa de ti dem hörande individerna af hemmets band fästas vid sitt fädernesand, och mindre än, som med sjöfok annars ofta är faet ' duka under för den för denna samhäskass atid stora frestesen, att söka de stäen på den stora verdsmarknaden ' der deras eftersökta arbete betaas högst. Det manskaj, som ut.öfver dessa fasta kårer i krigstid kommer att erfordras, för att bemanna des befintiga, des df köpta eer förhyrda transport- eer avisfartyg, för Carskronas försrar, samt i reserv erhåes af extra roterinaen stadsbåtsmän, beräringsskydigt handessjöfok och af a11- männa sjöberäringen. "' ' Skue, i en kommande tid, Sverges sjömakt fordra en tarikare fast persona, så åter det atid då göra sig att oka antaet värfrade matroser, och att uppsätta en så stor kår af värfrade sjöartierister eer artieribåtsmän, som man mäk~ar i fredstid håa öfvad, och i det utmärkta skick, som anstar en stamtrupp. EmederUd kan försaget att pä annat sätt nu disponera cirka,800 man af båtsmanshået svårigen möta några gitiga invändningar, då fädernesandet behöfver dem för vigtiga ändamå, och de för fottan icke endast för närvarande äro obehöiga, utan ti och med rent af skadiga derigenom, att öfningen, fördead på ett atför stort anta, för hvarje indiyid bir atför obetydig för att gifva något tifredsstäande resutat. Ej heer vore det ämpigt att utsträcka den ofvan föresagna garingen ti en atför stor persona, ty näppeigen kommer en större kår af rarfs- och stations-arbetare än den ofvan supponerade hos oss någonsin att erfordras, och det är just detta behof som tiåter ett urva för de öfriga. Hrad underbefäskasserna samt maskinistkåren beträffar, så finnar man, att det för en materie ik den ofran förutsatta behöfiga antaet medger betydig minskning uti de nuvarande konstapes- och skepparekårerna, hraremot maskinistkåren, ti och med för att motsvara behofvet i fredstid ' erfordrar förstärkning. På officerskårens värde beror dock i främsta rummet hea rapnets tjenstbarhet, och fädernesandets ära och väfärd kommer mången gång att anförtros åt dess skickighet och sjeftiit. Hmu vigtigt är et ej då, att söka på at sätt hos den befordra och försäkra dessa egenskaper. Fottans officerskår består för närvarande af 3 faggmän, 45 regementsofficerare samt 180 ägre officerare fördeade i tre grader, 60 i narje grad. Tack vare de goda anagen, ha fottans subaternofficerare atid med heder intagit sin pats vid sidan af sina ikar af andra nationer ; de ha så avancerat och merändes vid 29

19 i i i i 30 befordran ti regementsofticerare, trots den myckna vi;;tesrn på ant i kaptenöjtnantsgraden, ännu varit kompetenta ti och förtjenta af befordran; det är först sedan denna punkt omsider uppnåtts, som äfven den utmärktaste förmåga och det största intresse och nit för yrket fått en så svår strid att utstå mot en ofta mångårig vistese på and, endast efter jån.,.a meantider af!jruten, af en vanigtvis då bott några få " månader ång sjöexpedition. Men den på hvar och en sig beöpande obetydiga och föga ansträngande tjenstgörngen har äfven medfört ett annat ondt, som oc~ i hög grad menigt inverkat på kårens tjenstbarhet. Derigenom, nemhgen att tjensten varit så föga ansträngande, har intet manat ti arskedstagande vid ifvets höst, s-å mycket rninch e som pensionen ej atid kunnat erbjuda en sorgfri åderdorn; föj den har bif'it; att medeådern inom aa grader bifvit vida högre än man. äfven med de adra biigaste pretentioner kunde fordra. Att en betydig reduktion af officerskåren är af nöden, är numera atför i ögonen faande, att af någon. bestridas; men d.enid är nödigt att så stäa, att den ej drabbar de ägre graderna atför 1ungt, så att dessa ej, på samma gång de se utsigterna ti befordran förminskas, ärven se vägen ti berguing stängr. Insändaren förestäet' sig, att föjande mått och steg skue säkrast eda ti det önskvärda mået - en skickig och beåten o'ficerskår. Fottans officerspersona bestämmes för framtiden att bestå af: 2 faggmän, 12 kommendörer, 12 kommendörkaptener (de testa andra mariner ha endast dessa 2:ne regementsofficerares grader), '50 kaptenöjtnanter, 50 premier öjtnanter och 20 sekundöjtnanter. Faggmännen önas som.för närvarande. De yngsta 6 kommendörkaptenerna få 3000 rd 1 och de ädsta 3,500 rdr om året. De yngsta 6 kommendörerna få 4000 rdr och de ädsta 4,500 rdr om året: Den öfrig;a deen af officerskåren önas ej efter grad i tjen.sten, utan efter tjenstetid, på så sätt, att ägsta officersönen bir '800 rdr, och denna ön ökas ivart 3:dje år med 200 rdr, ti dess efter 33 tjensteår 3000 rdr erhåas, hviket är den högsta ön som på detta sätt kan uppnås. Lönen deas fortfarande i egentig ön och tjenstgöringspenningar., och viikor att ha varit vissa år ti sjös fästes, ikasom förut, för erhåandet af vissa öneförmåner. På detta sätt skue de försvagade utsigterna att bifva regementsofficer, sedan dessas anta minskats i ångt större protortian än antaet inom de ägre graderna, kännas mindre bittra, och styresen skue äfyen mindre behöfva tveka, att vid befordran gå förbi den ti en sådan pats ej fukomigt ämpige. Den genom hea kårens!jetydiga reduktion och genom stationerandet af fartyg på aägsnare farvatten förorsakade vida trägnare tjenstgöringen för fottans officerare, som derigenom ångt mindre än förut få tifäe ti biförtjenst, gör äfven denna öneregering både rättris och biig. En af de stora vinsterna af denna officerskirens reduktion ti Inad som jemt och nätt erfordras bir äfren, att aa få syssesättning, och så änge de äro i tjenst atid finna sig tagna i anspråk för en gan-. ska ansträngande tjenstgöring, vare sig ti sjös eer på and. Obehötigheten af att vid en framskriden åder taga afsked, upphör på samma gång af sig sjef, och hvar och en, som ej ängre känner sig ega krafter att fya sin pats, ska då, utan påstötning och utan att derti af författningar vara tvingad, då pensionsådern infaer, draga sig tibaka och emna pats för yngre män. En annan nyttig föjd af reduktionen bir, att tigångarne derefter ej skoa medgifva, att yngre officerare ånga tider gå syssoösa på stationerna uti den s. k. "amänna tjenstgöringen", hvaraf en sorgig föjd: hittis at för ofta bif1it, att personer med de utmärktaste anag gått förorade på samma gång för tjeisten och för sina anhöriga. Hvad beträtfar den ofvan föresagna personaens fördening.och tifning, så har insändaren förestät sig, att stock Ioms station bör, ikasom hittis, ti erforderigt behof erhåa stations- och varfsarbetare, äfvensom sjöartierister e1ier 31

20 32 s. k. artieribåtsmän för den derstädes föragda de af m~terieen, utaf vissa af de närmast iggande båtsmanskompa niernas manskap af dessa kasser. Underbefä och matroser (såvä värfvade som ur båtsmanshået) emnas, på reqvisition, från Carskrona station, hvarunder aa båtsmansk.ompa niemas manskap af sistnämnde kass bör höra. örningarue komma förnämigast att gå ut på, att bereda personaen sjtjmanswp, okakännedom i våra skärgårdar och på våra ku ster, samt färdighet i att s1öta artieriet på våra monitorer och öfrige fartyg. Sistnämnda md tror insändaren bäst kom mer att vinnas derigenom, att en monitor attacheras ti hvardera stationens exercisskoa, hvarefter ingen, vare sig af befä eer gemenskap, anses ha genomgått kursen i denna, utan att vara fukomigt hemma i monitorsbestyckningens användande och serverande. Det andra mdet, befäets och underbefäets bekantskar med våra farvattrn, bir af en utomordentig vigt, och at bör genom expeditioner med kanonbåtar och smärre fartyg göras för dess vinnande, och anser insändaren, att större deen af det exercisansag, andet kan vija ge, härför bör användas. Det första mået - sjömanskap, så nödvändigt för en sjöofficer, han må föra befäet på en monitor, på en ängkanonbåt eer på ett större segande ångfartyg - ska säkrast stå att ernå under tjenstgöring på de föresagna 6 skrufkorvetterna, af hvika insändaren antar, att en kommer att få sitt verkningsfät på kusterna af Ostindien, Indiska Archipeagen, China och Japan; en å Södra Amerikas ostkust och i Westindien; en å Amerikas v estkust och i Stia Hafvet.ti och med Austraien, samt den 4:de i.medehafvet. Den 5:te kommer städse att vara på väg, för att aösa någon af de nämnde fyra, samt den 6:te exercisfartyg om somrarue, för kadetter och andra, på Sverge närgränsande haf. Men på samma gång ett nytt sjövapen anskaffas och personaen reorganiseras, måste man ej förbise den oafvisiga nödvändigheten af: att fu borda befästaodet af fottans dyrbaraste etabissement, så frarnt ej större deen af det nya vapnet i krigsti der ska bifva qvarhået, för att ersätta de feande befästni ngarne; at vid hufvudstationen anägga en mekanisk reparationsverkstad, för att kunna åter sätta i tjenstbart skick skadade monitorer, och på det man ej äfven för mindre arbeten må Yara beroende af den enskidta industrien. Den 1 O December 86:t Utdrag af ett brer f1 ån John Ericson ti K. Ö. S., dat. New-York d. 19 Jan *). Anedningen ti de öfverdrifna berätteser från befäet på monitorf:ottan, rörande skador, som fartygen edo under första striden vid Chareston, anstår mig icke att vid detta tifäe omnämna. Det är nog nta, att fartygen at sedan gjort tjenst och utstått ganska hårda prof. Monitor Patnpsco t. ex. har sedan första anfaet mot Chareston varit uti 27 strider med sydändska batterier och träffats af mer än 400 skott. Patapsco är icke desto mindre denna stund mera tiföritig än vid omnämnda första anfaet och dess befähafyare skue nu, med ökadt förtroende ti sitt ogenom ) K. Ö. S. har visserigen icke erhåit vår utmtirkte ~ndsmans tiåtese att offentiggöra något af hans ofvannämnra bref, men hoppas att sådan icke bif'it vägrad, om tidrn medgifvit att göra förtrågan derom. RedaktionOTI..,.. 33

21 34 trängigi torn och sina 15 tums kanoner, möta en "Warrior" eer "Prince Consort". Påståendet att "Monitors" icke kunna uthärda stormar och att deras kanoner icke kunna brukas ti sjös är ika ogrundadt. Icke en enda k inkbut, eer söm, har ännu gifvit vika. Weeww!wn sänktes af öppna däcksuckor under storm och Monitor gick under, emedan dess torn var, af okunnighet, yftadt öf\er basringen, då det bort hyia pä den. Hvad stridsfärdighet ti sjös angår, så äro "Monitors" öfverägsna aa andra fartyg, emedan deras batterier rigtas i samma Iinic som fartyget öper och derigenom ega fu kraft, då de engeska och fransyska pansarskeppen rua sina kanonmynninga r under Yat!net. Historien kommer en dag berätta, att bott för den skräck, som dundret från kanonerna i det fytande jerntornet vid Hampton Hoads uppyäckte, och b o rt för den krajt fua åtgärd att ge nast bygga nära hun dra dyika torn, så hade tvenne europeiska stormagter dragit sina svärd emot unionen och d~ri.genom hindrat brytaodet af fyra mioner bojor, hvika nu, med Guds nåd, skoa bit\'a för eyigt krossade. Framdees ska jag hafya äran att omständigare föreä~g;a Säskapet monitor-systemets aa fördear och egenh~te,~: J. ERTCSO N. Sjöexpeditioner med Kong. Maj:ts fiott,as fat;tyg år Cat srrona station..ång(regatten Vanadis. Chef: Kommendörkaptenen och rid d. P. F. Haverman. Inmönstrade den Oktober 1 ExpeditÖn ti ~Iedehaf~' et; fortgår under Ångkor vetten Gefe. Chef: Kaptenen och ridd. B. J. Adeborg. nm önst rad c (en 15 Okt ober. Expedition ti Yesind ien och Norra Amerika; fortgå r under Horwten Najaden. Chef: I\ apten en och ridd. A. G. R. YOn Feii ze n. Expedition ti Mcdehaf\et; fo rtgående sedan Armönstrade (en 30 Maj. Horv, t!cn La,r;erbjere. Chef: Kaptenen och ridd. A. G. O. Herkepe. Expedit ion ti Goda-Hopps-udden; fortgående sedan 18G2. Armönstrade den 13 Juni. Pregotten Nonröping. Chef: Kommendörkaptenen och rid r. K. L. NaH oc h Dag. Expedition i Östersiön Öresu nd 3 :) ~ ' ' Kattega t och 1\'or dsjön, samt 'ö rennd med eskauern i Fårusund. Inmönstrade den Ju i. Armönstrade den 19 Oktober. Fregntten Eu.'}enie. Chef: Kommendörkaptenen och r idd ~ G. A. Indcbetou. Expedition i (Ltersjön, Sundet, Kattegat och Nor dsjön ti F&röarne, samt chefsfnrty r under eska derns Yistande i Fnrösund. Inmönstrade den 30 Maj. Armönstrade den 18 September. Horveten af Chapman (k adettfartyg). Chef: Kommendörkaptenen och ride!. J. L Jeande. Expedition ti Isand och i Östersjön, samt förenad med eskadern i Fårösund. Inm ö n~ trade den 30 Maj. Afmönstn de den 18 September. Ån.tJrorvefe n Orädd. Chef: Kartenen och ridd. L. G. s. Pantzerhiem. Expedition ti Sherness i Engand, för att öfrerföra på Goitand andade poska krigare. Inmönstrade den 17 Juni. Afmöns t.rade den 4.Tui. D:o D: o. Chef: Eaptenen och ridd. L. G. S. Pantzerhiem. Båtsmanstra nsportn Inmönstrade den 13 Maj. Afmönstrade den 23 Jaj. fforveffen Svainn. Chef: Ka )tenen och ridd. grefre A. R. Cronstedt. Expediion i Sundet, Österr-:jön och Bottniska Viken, samt före nad med eskadern i Fårösund. Inmönstrade den 30 Maj. Armönstrade den t 6 September.

22 ;)(i Briggen No, densrjöd. Cher: Kaptenen och ridd. F. F. Thomson. Expedition i Bottniska Viken, ÖE'tersjön, Sundet och Nordsjön, samt förenad med eskadern i Fårösund. Inmönstrade den 30 Maj. Afmö nsrnde den 16 September. Swne'en Fa/i. Chef: Kaptenöjtnant C. F. Frick. Exp edition i Öresund, Kattegatt, Ösersjön och BoUniska Viken samt förrnad med eskadern i Fårösund. Inmönstrade ' de n 30 Maj. Armönstrade den 16 September. Brigg en Snappopp. Chef: Kaptenen och ridj. J. A. Rosengren. Exercisexpedition med skep psgossar. Inmönstrade ten ;J aj. Armönst rade den 27 Augusti.!Jr iggen af' Wi rsen. Chef: Premieröjtnant A. Ziefet. Exercisexpedition med skepps ~ oss ar. Inmönstrade den 5 Maj. fuönstrade d'n 27 Augusti. iriggen Gommen. Chef: Premieröjtnant M. von Krusenstjerna. Exercisexpedition med skeppsgossar. Inmönstrade den 6 Maj. Afmön ~ trade den 27 Augusti. Bri:igm Gndnt. Chefer : Kaptenöjtnanten och ridd. E. Ddcstjerna och premieröjtnant G. af Kercker. Diverse tra nsporter. Ångj'artyr,et Bader. Chefer: Premieröjt.nanterne F. T. hö rn oc h fr ih. O. Cederström. Transporter.!törsntfartyqet S1 tur. Ch ef: sekundöjtnant N. Ha ;;trörn. Expedition i Carskrona skärgård. Inmönstrade den s September. Afmönstrade den 23 s. m. Stoc>hom~ station. anondngsupen Svensksund. Chef: Kaptenöjtnant O. ~i: hweder. Utäggning af fyrfartyget Finngrundet. D:o D.o. Chef: Kaptenöjtnant O. Schweder. Tihörde skä1 gårdsbatajonen under kaptenen gre\e A. Taubes befäl Inmönstrade den 22 niaj. Armönstrade den 9 Jui. D;o D;o. Chef: Kaptenöj!naut O. Schweder. Tihörde U division ängkanonsupar under kaptenen och rid(!. frih. Skogmans befä under expedition i..ip!ands och Södermanands skärgårdar, samt förenad med eskacem i Fårösund. Inmönstrade den!6 Jui. Armönstrade den 11 September. Fyra f'arwnsupar och åa fianon joar Chef: Ka )tenen och ridd. gref\-e A. Taube. Expeditione r i Stockhoms skärgård. Iumönstrade den 22 Maj. :\fmönstrade den :) Jui. fianonångsupen Dfota!a. Che f: h.apte n!öj.nant P. Virgin. Tihörande skärgardsbatajonen under ka ptenen gre\e A. Taubes befä. Tnmönstrauc den 22 } <1j. fmönstrade den 3 Jui. D:o D:o Chef: Kaptenöjtnant P. Virgin. Tihörde en diyision kanonångsupar under kaptene n och rit.d. frih. Skogmans befä under expe di ti on i 'pands oeh Södermr,nands skärgårdar, samt förenad med es kadern i Fårösund. Inmönstrade den 16 Jui. Afmönstrade den 11 Sepkmbcr. D:o IJ.o. Chef: Kaptenöjtnant P. Virgin. Beordrad tii Cai'sborgs rastning, för att bi träd a rid profskjutniugen mot pansarpåt. Tnmönst rad e den 1.) September. Afmönsrade den 23 i\'ovember. J(anondngsupen A{hid. Chef och divisionschef: Kaptenen och ridd. frih. S k o ~ man. Eöpediti on i Up ands och Söd e rmanand ~ ; skärgårda r, sam! förena med eskadern i Fårösund. Inmönstrade den G Ju i. Arm önstrade den I September. Hmwnånqsupnrne Asfög o t: h ngeq erd. Chef: Ka pten öjtnant A. Hjemstierna. Tihörde en diy ison kanonångsu par under kapten Skogmans befä under ex.pedii on i U1Jands och Södermanands skärgårdar, samt för enade med eskade rn i Fårösund. Inmönstrade den 16 Jui. Armönstrade den 11 September. Iianondngsupen A{hid. Chef: Kaptenöjtnant A. Fries. Bogserade ti stationen fyrfartyget Finngrundet mnönstrar~ den 23 ~oyembcr. Afmöns1rade deu. December.

23 38 [anonängsupun A!{ hifd. Chef: Kapte nöjtna nt A. Fries. Utförde bestyckning U Rindön. Inmönstrade den 14 December. Afmönstrade den 22 s. m. Sionerten Amh n Puke. Chef: Kaptenöjtnant R. T. Cner. Expedition i Kattegatt, Sundet och Öste r:;jön, samt förenad med eskadern i Fårösund. huuönstrade den 30 Maj. Armönstrade den 17 September. LandstigningsrrmonsupPn Hfre. Chef: Premieröjtnant A. Rundqist. Expedition under O dagar i Stockhoms skärgåäd. Iianondngsupen Car!sunr. Chef: Premieröjtnant F. A. Facks. Sjömätning. Inmönstrade den 4 \'Iaj. Afmönstrade den 30 September. Angartyget Gustaf af [(tnt, Lär!Wt Siwnerten Svaan Jfiten ow 15 Oktober. Sjömätningar under Pr. öjtnant T. Arwidssons befä. Inmönstrade den 4 Maj. Afmönstrade den Posingfarty,qet DTottnig Lovisr1. Chef: Kaptenöjtnanten och ridd. W. Syrander. Postfart mean Stockhom och Stet.tin. Inmön~trade den H Apri. Armönstrade den 11 December. D:o D:o. Chef: Kapienöjtnar.t O. Ueifborn. Afgick från Stockho!m ti Ystad för att der uppägga. Postång{artyr;et Eugenia Chef: Prem ieröjtnant G. Lagercrantz. Postfart mean Ystad och Greifswad. Inm önstrade den 4 Apri. Kommenderingen fmtfar. Fartyget uppagdt i Ystad. Under årets opp hafva varit kommenderade: Kommendörkaptener 4, kaptener 9, kaptenöjtnanter 21, premieröjtnanter 39, sekundöjt nanter 44, maskinofficer t : summa 11 S.,..,_ Verkstäda arb eten m. m. vid fottans stationer å Carsirrona S 'ation: Ångwrvetten Gefe : Satt i sjön, sedan den erhåit betydig reparation, bifrit försed d med brunn för propeern och med ny, och syårare, taking, för att kunna manövrera:~ som fuigodt segefartyg. AngAon;etten Thor: Bi fvit fijrsedd med s. k. hjuhusbåtar. Ett fyr{nrty,q: \'ybyggnad påbö1jad och nära afs utad. Fartyg utrustade ri! expedition : Fregatterne Eugenie ocb Norr>öping; ångfregatten V anadis; korvetterne of Chapman och Svaf/; ångkonetten Gefe ; briggame Nordensijöd, Gadan, SmTJ!popp, Wirsen och G/vm men; skoneren Fak samt O st. mindre fartyg och espingar ; ett ängmudderverk och ett mörsarfartyg, h1 ika aa inom året b!ifvit åter afrustade, med undnnag af Vnnadis och fj,>f e. Lini e.~!u~ppct Manhgftetens sopning bifyit!iii största deen fubordad. Fm tygens taringar och 8P.'JI'!, jcmte master och rundhut, haf1 a des bi\:it försedde, des, der sådant varit behö!igt, nytiherkade. Fregatten Non'h:öping har erhåit nytt nndergo ds af jerniross Docwingnr hafva egt rum med 14 större och mindre fartyg, hvaribant: varit ett privat ångfartyg och ett privat ångmudderverk. Tågt'irw har sagits 958 centner. Bombet:: 319 st. 7'-tums och 1 J 3 st. 6~ -tums perkussion'bomjcr hafn1!jii\ i apterade.

24 40 Brandrör: 285 st. 7-tums och 556 st. 6~-tums ar mcta, samt 947 st. granatbrandrör af zink, hafya bifvit des omgjorda, des ti!yerkade. Srarpa usköttpatroner: 0,000 tiherkade. Lösr1 iusftöttpntroner: 56,000 tiherkade. Rateter : 112 st. ettpundiga tiverkade. Åtskiiga nyti\'erkningar och reparationer hafra egt rum såvä för fartygenas, som fäs tn ingen Kongshomens, artierimaterie och utredning. Nya Sjufohushygynruen: renstra fygen och midtcbyggnaden har inredningen bifvit fortsatt I\o k- och tvätth usbyggnaden har bif it uppförd och dess inredn ing börjad. Nya Ångqvarns- oct Bo.1erihyggnaden: Ångmaski ne n samt qvarn- och bagerirerken hafra bi\it uppsatte, besigtigade och godkände. Inredningt'n afsutad, afsraningsrum för mjö inrättadt och beötiga inyenarier tirerkade. Ångta mmanmedjan: J..:gnar och skorstenar hafm bifvit reparerade. Si eppsdocwn n:o 2: Jordgräfnings- och rifningsarbetet har bifvit afsutadt; vattenaoppsgaeri bakom dockan fu ändadt och diverse puddingsarbete Yerkstädt. Nyn doa /rans såt och portn1 : hafya hi\it repare rade. Gama dudwns förängning: Arbetet härmed har bott obetydigt fortskridit i föjd af täta dockningar. V arfshamnens uppmuddr ing: J 21,000 kub.-fot mudder,jj.afva bifvit upptagne. Björifhomsbasstnernas fyning: har ti största deen bifvit afsutad. Teegraf' ti Honqshoms fästning: har bifvit tiverkad ny. R eparn t ione~ a/' hus och byggnader: har fortgått. under året, wariband mekaniska departementschefens hus bifvit reparerad t. Smiden och gjutningar : Åtski iga smiden och gjutningar hafva egt rum, band hvika sednare Yari en ny propeer för ängkorvetten Gefe. Artieriexercisswans verksamhet: Tisamman hafva 8 officerare vid fottan, under oika tider, tjenftgjort som instruktionsofficerare vid skoan. Fyra sekundöjtnanter hafva yarit kommenderade att passera graderna. Tof sekundöjtnanter hafva repeterat instruktörskursen och 4 underöjtnanter yid marinregem entet Yarit kommenderade att för första gången genomgå densam ma. Såsom biträden vid instruktionen hafva ständigt varit kommenderade 3, stundom 5, öfyer- och underkonstapar, samt ij 2 :a kass matroser. En öfrerkonstape, 18 underkonstapar, 19 understyrmän samt 14 :a kass matroser hafva repeterat kursen. Under året hafva tisamman 116 matroser och jungmän varit kommenderade i skoan. Af dessa hafva 9 varit kommenderade som instruktörer; 7 hafm erhåit instruktörsbetyg och 38 bifvit approberade ti kanonkommendörer. Under samrna tid hafva HUsamman 543 båtsmän varit kommenderad e i skoan, af ni ka 159 repeterat kanonkommendörskursen och 49 bifvit ap]jroberade ti kanonkommendörer. Af marinregeme ntet hafva 27 man Yarit kommenderade i skoan, af hvika 4 man bifrit utexaminerade ti instruktörer och 22 man approberade ti kanonkommendörer. I iorporasswrm hafya 50 man erhåit undervisning, men endast 6 man genomgått kursen. Hufvudsakigaste orsaken ti att, jemföresevis, så få medhun nit kursen, är svårigheten att på den korta tiden bibringa försvarig färdighet i skrifning. Artierihåtsmanskåren rid Carskrona station är bestämd art rara 844 mar1. H ära f finnes: Instruktörer Såedes tu ist: 00 man. 41 Kommendörer Mera exercerade Mindre exercerade 284. Summa 744.

25 43 Bombkastnirg Yerkstädes under sommaren från mörsarfartyget Surtur. Stocthoms Station. Arbetat med inredningen å kanonsupen Göthe och chefsfartyget Brynof. Tiverkat inventarier, smide och avettage ti kanonbåten N:o 2. Fastsatt och förbuat ny bordäggning å mörsarfartyget Bixten. Reparerat och kargjort stationens ångfartygsmaskiner och skråf. Drifvit och reparerat 8 kanonjoar, skonerten Svaan och jakten ow. Förrättat diverse reparationsarbet en å samtiga ti sjömätning bestämda fartyg, samt försett kanonångsuparne Motaa, Svensksund, Asög, Astrid, Sigrid och Ingegerd ti drifning, och postå ngfartyget Eugenia ti inventarier. Tiverkat kojer och faggor för förrådet och kosäekar för kanonångsuparne. Heparerat geyär och banka Yapen samt tirerkat geyärsparoner, arnrnunit.ionsådo r, bran dtrör, skråkappor och bomjspeg ar, samt apterat bomber för perkussionsantändning Heparerat och underhåit de ti sta:ionen hörande brobänkar och broar. RifYit Kastehomsbron och uppfört en ny å samma stäe. Anagt nya upphaningsbäddar för 3 ka nonsupar och 6 kanonjoar. Förrättat diyerse immermansarbeten. Borttagit gama och nedsatt nya due'd'aber. Afs u tat den nya vakthusbyggnaden på Skeppshon1en och gra fk oret på (jaer varfvet. Anbringat en värmeapparat i Skeppshomskyrkan. Heparerat styekekranen, bosiäshusen, kaserner, far t.ygsskju, arrestrum och artierirerkstadens ångmaskin, samt förfärdigat 2:ne ka peer ti kanonångsuparne Aifhi d och Guuhid. Satt i sjön, kargjot t och utrust at de ti stationen hörande mindre ångbåtar samt sjömätningsångbåtarne, S kano njoar, 4 kanonsupar och chefsfartyg, samt rustat knnnn ångsu!parne Motaa och Svensksund, Afhid, Ingegerd och Asög. Intagit i docka kanonångsuparne Asög och Carsund samt skonerten I'Aige efter företaget sprängningsförsök. Drifvit, kargjort och rustat fyrfartyget finngrundct. Upphaat på and, i skju, ofrannämnde S kanonjoar, 4 kanonsupar och chefsfartyg, samt försett dessas innntarier. Afrustat kanoni\ ngsuparne och satt i sjön aa från stationen försåda fartyg. Exercisskoans verksamhet: har fortgått und er hea året, uan annat än de t vaniga afhrottet under sommare ns exercisexpedition med skärgårdsbatajonen. En andstign in gskanonsup och 2 kanonjoar h;fva under sommaren rarit städa ti exercisskoans disposition. Å dessa fartyg ha!\a dessutom de kanonierer och artierihåtsmän, som under rintre n genomgått öfningarne i kanonkommendörskursen, under J\Iaj månad rarit kommenderade för öfning i måskjutning med kanoner; hrmjern te under September månad 40 man artieriuåt;;män Yarit kommenderade på O dag3rs expe dition med en andstigningskanonsup för samrna ändamå. Sdsom Insntkionso[/icerare ha\a j enstgjort: Officerare 4;.såsom nstruitiunsundero[/icerore: 2 underofficerare och 2 öf\erkauonierer. skoan ho{oo ö f/jats: Undcroficerare :>7, öfrerkanonierer 16, kanonierer 59, art.ierijåtsmän J 59. Af dessa ha\a genomgått : Den åriga be{äsfxercisen: Underofficerare 57. Instru! örs - och wnonkomrnendörsw rsernrz, 1 ppeiifion: Öf\erkanonierer 16, kanonierer 30, artieribåtsmän 95. f(anonkvmm endörsffursen: Kanonierer 21, artieri Jåsmän 18. I Horp orasskoan haha artieribåtsmän 6 bifrit approberade af 59, som deruti njutit undenisning. Dessutom hat\a öfyats i handyapensexercis och gymnast i k timme n-a1je hegfri e. m. frå n den 5 Maj ti den 5 Februari och från den 16 Non>mber ti den 19 December, hrarannan dag med omkring 130 man båsmän af den Yid stationen uppfordrade styrkan och hyarannan dag med omkring 70 kanonierer, samt från den 5 Februari ti den 9 Apri och från den 12 Oktober ti ren 16 Np,-embe r hrarje dag med 70 kanonierer.

26 44 Götheborgs nepot. Satt i sjön och utrustat skonerten Amira Puke. Reparerat och drifvit en de båtar och joar, och försett borda aanino- och inrednina å en de kanonsupar och joar. 00 o o Reparerat och drif\it samt sat i sj ön försåda fartyg. Försett handvapen. Reparerat en de verktyg. Underhåit bomstängse, brobänkar, bostäjshus och kaserner m. m. Upphaat aa i sjön varande båtar. Sammandrag af Ko11g. Bref, Förordninga1, Generaorder m. m., utgångne från j ö förs varsdepartementet (Kong. Bref.) Den 22 Dec. S63. En maskin, för uppreffing af gröfre kanoner, må från godkänd verkstad i Engand genom förvatningens af sjöärendena försorg bestäas och införskrifras. s. d. Kong. förvatningen af sjöärendena eger ait gå i författning om införskrifning från Frankrike, för fottans bebof, af 800 eer, i händese gennm ökad bestäning inköpspriset skue finnas kunna nedsättas, 890 st. revovers enigt Lefancheux.'s mode och af den bcskafen het, som vid kejseriga franska marinen är ti begagnande antagen, jemte derti hörande 80,000 eer 89,000 skarpa patroner Den 30. Faststädes förändrad spisordning för gemenskapen vid fottans kårer under tjenstgöringen i and, att från och med år 1864 t. ~-- ända ti efterrättese, med undantag för skeppsgossekåren. Den 12 Jan Af på Carshamns kaste föragda kommendering ska, vtd innevarande års sint, jemte kommendanten, indragas de derstädes föragde 4 båtsmännen och 9 uf marinsodat e me; men underofficern och ö frige 4 marinsodnter få å kasteet qyarsanna, så änge de, i och för heramingen af der befintiga artierimaterie samt öfriga kronan tihöriga effekter, må kunna bifra behöige. S. d. Sekundöjnant O. W. Nordenskjöd, för nänarande tjenstgörande, med K. M:s nådiga tistånd, i k. storbritanniska örogsoottan, har erhåit 3:dje årets stipendium. Den 19. BefähafYaren Yid Stockhoms station af fottan, konteramiraen m. m. Johan Liiehöök, förordnas att förrätta innevaranre års generamönstring inom 4:de distriktet af fottans båtsmanshål Den 28. sekundöjtnant C. E. de Champs, som för närvarande, med IL M:ts nåfiiga tistånd, tjenstgör i k. storbritannisk örogstjenst, har erhåit 3:dje årets stipendium. (Generaorder.) Den 5 Jan Kommendörkaptenen och ridd. K. t. Natt och Dag ska t. v. bestrida equip11gemästarebefattningen vid Carskrona station. Den 18. Ångkonetten Orädd ska afrustas och uppägga. Den 25. Ångfregat.ten Vanadis ska, på hemvägen genom engeska kanaen, anöpa Cherbourg, för att derifrån hemföra, försrenska regeringens räkni ng, i Frankrike bestäda revovers Den 1 O Febr. Att de, genom nåd. generaorder af d. 24 Apri 1863, för armecn föreskrifna röreser, ti Yinnande af mera enkehet och bastighet i manövem på fätet, skoa inäras vid fottans truppers infanteriöfningar och tis vi dare ti ä m pas. 45

27 46 Den 13. Skrufinies kepp ct Stockhom samt ångkonetterna Thor och Orädd skoa ur11stas, fö r att, när dcrorn vidare befaes, kunna ut ägga på redden och vara färdiga a gå ti sjös. s. d. Ångkonetten Orädd må, under instund ande Maj månad at;vänd as at ti Carskro na transportera :a Bohus ' båtsmanskomp an i. Den 24. Befäh. amiraen i Carskrona må ämpigen öka eer minska det uti nådigst utfärdade besättnings istor upptagna anta et matroser och jungmän emot i ka många båtsmän, aerter som tigungen Yid sta tionen e er andra sig för eteende omständigheter derti må föraneda och befäh. amiraen ejest må finna det ändamåsenigt. Den 29. Premieröjtnanten gre\e K Posse har erhåit månads tj enstedighe. från Apri att vistas inom eer utom riket. Den 8 Mars. Ti kap. tenöjtnan ~: premieröjtnanten O. E. Woin; t iii premieröjtnant: sekundöjtnanten B. C. E. S. E M unce, och ti sekundöjtnant: utexam. kadettkorp oraen frih. O. E. R. von Rosen. Utnämningar: Den 28 Januari. Ti riddare n{ /{ong. Svärdsorden : kaptenrrne C. H. Kreuger och grefre A. H. Cronstedt; kaptenöjtnanten A. Homer och kapte nen Yid marinr egeme ~t e t H. T h. Hut. Ti Svärdsmän: öf\'erstyrmanne n IJ. R. E. A gren; faggkon staprn C. J. Håkansson; faggskt'pparen J. J. etterbom; öfrerskrpparen C. P. E me! und; fanjunkaren Yid marinregementet H. F. Schyander, och öf\ erkonstapen A. Gummesson. Ti r-iddare af f(on,qf. Wasforden: kaptenöjtnanten vid konst ruktionskåren G. C. Witt samt sekreteraren och auditören rid Stoekhoms station C. A. Sundin. Den 17 Februari. Ti ordonnansofficer hos H. it Konungen: premieröjtnanten grefre A. T f. P. Cronhjem. 47 Afsked: Förändringar mom Kong!. J'\[aj:Ls Potta. Befordringar: Den 28 Jaiari. Ti kapten i fottans mekaniska kår: öjtnanten J. C. A. d' A i fy. Den 9 Februari. Ti premieröjtnant: sekundöjtnanten G. of Troe. Den t 6 Februari. Ti seku ndöjtnant : utexaminerade kådettkorporaen R. V. C. von Muhenfes. Den 23 Februari. Ti seku ndöjtnant : utexam. kadettkorporaen C A. Puke. Den 9 Februari. Kommendörkaptenen, ridd. af Kongi. Svärdsorden m. m. J. E. Eunan. Den t 6 Februari. sekundöjtnante n C. G. Bredberg, med tistånd att som önös i fottan qrarstå. Den 8 Mars. Lotsdirektören, kommendören af Kongt \Vasaorden, ridd. af Kong!. Srärdsorden F. Engehardt, med pension; Kommendörkaptenen, ridd. af Kong. Srärdsorden No Ra!strörn, med pension, och Kommendörkaptenen, ridd. af Kong. Srärdsorden och Kong!. norska S:t Oafsorden O. G. L. 1'roe, med pension.

28 .Afförd ur ruan : Den 24 Februari. sekundöjtnanten R. A. J. Oberg. Dödsfa: Amiraitetspastorn, prosten D. Ringius, den 19 Januari. Kaptenöjtnanten, ridd. af Kong. Svärdsorden s. E. B. o. Bifherg, den 12 Januari.

29