Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden

Transkript

1 Uppdragsnummer: Antal sidor: 39 Antal bilagor: 10 Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden ESKILSTUNA STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Erica Tallberg, handläggare STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, Eskilstuna Tel: , Fax: VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, Västerås Tel: ÖREBRO: Bettorpsgatan 10, Örebro Tel: , Fax: Säte i Eskilstuna Org.nr: E-post: fornamn.efternamn@structor.se STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

2 2 Innehåll 1 Uppdrag och syfte Beställare Bakgrund och syfte 4 2 Objektbeskrivning Allmänt Geologi Hydrologi och antropogena spridningsvägar Byggnader 9 3 Genomförda undersökningar Tidigare utförda undersökningar Utförda undersökningar i samband med huvudstudien 10 4 Föroreningssituation Föroreningar i mark Föroreningar i grundvatten Föroreningar i sediment i kulvertsystem Föroreningar i dagvatten i kulvertsystem Föroreningar i byggnader 12 5 Fördjupad riskbedömning Förutsättningar för riskbedömningen Övergripande åtgärdsmål Konceptuell modell Skyddsobjekt Föroreningssituation Miljöriskbedömning Hälsoriskbedömning 31 6 Förslag till platsspecifika riktvärden 33 7 Slutsatser Riskreduktion och åtgärdsbehov vid tillämpning av PSRV 36 8 Referenser 39 Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

3 3 Bilagor Bil 1 Gamla Motala Verkstad - Översiktlig Miljöteknisk undersökning. Structor Miljöteknik AB Bil 2 Motala gamla verkstad utredning avvattning. VAP VA-projekt AB Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Bil 7 Bil 8 Bil 9 Bil 10 Fördjupad miljöriskbedömning av markekosystemet på gamla Motala verkstad, Remedy By Sweden AB Områdesindelning Konceptuell modell och uttagsrapport från Naturvårdsverkets beräkningsprogram för platsspecifika riktvärden Sammanställning XRF-analyser ytjord Analysrapporter laktester Sammanställning av analyssvar från undersökningen jämfört med MKM och PSRV Jämförelse av XRF-analyser i område 6 med PSRV Konceptuell modell och uttagrapport med skydd för markmiljö Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

4 4 1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Motala kommun genomfört en fördjupad riskbedömning gällande Gamla Motala verkstad. 1.2 Bakgrund och syfte Uppdraget har utförts inom ramen för EU-projektet BECOSI, Benchmarking on contaminated sites. Uppdragets syfte är att utföra en utredning om spridnings- och exponeringsförutsättningar. Denna rapport kommer att sammanfatta resultaten från följande undersökningar: - Utökad provtagning vid SM40/41 och 70-tonsgården - Skaktester för PAH och tungmetaller från fyllnadsmaterialet för att få en uppfattning om läckaget. - Biotillgängligheten ger en information av vilka halter/mängder som är biotillgängliga för växternas rotsystem. - Mikrotoxtester - Undersökning av övriga parametrar som styr spridning och exponering exempelvis ph, organisk halt samt kornstorleksfördelningen. - Utökad provtagning och bedömning av matjordslager på gräsytor - Kontroll av spridning via kulvertsystem vilken baseras på Motala kommuns kartläggning av ledningsnät. - Spridningsmodellering till vatten i två steg Utifrån tidigare genomförda miljötekniska markundersökningar och ovan nämnda utredningar och undersökningar har en fördjupad platsspecifik riskbedömning inklusive framtagande av platsspecifika riktvärden utförts. Området närmast Motala ström utsätts för stora påfrestningar och en spridning kan ske genom erosion eller skred. Detta område, Kanaljorden som ägs av annan fastighetsägare, har dock inte ingått i undersökningen och bedöms därmed inte i denna riskbedömning. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

5 5 2 Objektbeskrivning 2.1 Allmänt Undersökningsområdet har en area av ca m 2, avgränsas i söder av Svarta Gatan och sträcker sig längs Motala ström i öster och Göta kanal i väster. Området avgränsas i norr av angränsande bostadsområde. Verkstadsområdet, Motala verkstad 1, som ägs av Motala kommun. I Bild 1 markeras hela undersökningsområdet. I denna rapport med fördjupad riskbedömning har Kanaljorden EJ ingått. Bild 1. Undersökningsområdet är beläget på Verkstadsön i Motala och ligger inom svart streckning. Bild hämtad från eniro.se En mångskiftande produktion har ägt rum under den långa verksamhetsperioden. En mycket övergripande beskrivning är att verksamheten huvudsakligen bestod av olika typer av metallbearbetning såsom gjuteri, renseri, smedja och plåtslageri. I slutet av 1970-talet avvecklades den industriella verksamheten. En stor del av lokalerna står ouppvärmda och öde. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

6 6 Under verksamhetsperioden var merparten av marken på området bebyggd med industribyggnader som, vid verksamhetens upphörande, jämnades med marken och användes som fyllnadsmassor på området. Idag täcks största delen av området av gräsmatta. Hårdgjorda ytor utgörs av gång- och bilvägar samt parkeringsplatser. Två stora industribyggnader står idag kvar. Byggnadernas sammanlagda area utgör ca m Historik En beskrivning av områdets historik framgår av rapporten från den miljötekniska undersökningen Stuctor Miljöteknik AB, i bilaga Nuvarande markanvändning och framtida användning I översiktsplanen ÖP 06 anses området kring Gamla Motala Verkstad (GMV), Motala ström och kanalstråket vara natur- och kulturmiljöer av största betydelse. Verkstadsområdet pekas även ut som ett område där återbruk av det gamla industriområdet och lokalerna eller där en förädlad markanvändning skall eftersträvas. Området är i dagsläget inte detaljplanelagt utan omfattas för närvarande av en planprocess för att i slutänden fastställa en detaljplan för området. Målet med planarbetet är att säkerställa ett bevarande av de äldre industribyggnaderna på GMV och samtidigt öppna för att området ska kunna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Flera av byggnaderna används idag som kallförråd. Några används för kulturändamål såsom teater och museum. Idag finns även en folkhögsskola, lackering och en MC klubb. Enligt den samrådshandling för planprocessen för området ligger fokus för området att öka möjligheterna för museiverksamhet och olika kulturevenemang. Det öppnas även upp för framtida etableringar av caféer och restauranger längs stränderna. I samrådshandlingen vill inte kommunen helt avstryka att området kan användas för bostäder men samtidigt förespråkas att området inte är optimalt för bostadsetablering utan att det finns andra mer lämpliga centrala områden som kan exploateras för bostadsändamål. En illustration av planområdet enligt samrådshandlingen framgår av Bild 2 Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

7 7 Bild 2: Planillustration över området vid Gamla Motala Verkstad i samrådsskede Recipient Från VISS (VattenInformationSystem Sverige) som är en offentlig databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag mm har följande fakta hämtats: Motala ström uppnår inte god kemisk vattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar. För övriga föroreningar uppfyller vattenförekomsten god kemisk status. Vattenflöde per månad i Motala kraftverksstation har under de senast 30 åren varierat mellan 29 till 70 m 3 /sek räknat som ett årsmedelvärde. Medelvärdet av detta är ca 49 m 3 /s. Inom huvudavrinningsområdet Motala ström ligger sjön Boren närmast nedströms i förhållanden till berört utredningsområde. Sjön bedöms ha god ekologisk status. Proverna därifrån innehöll många arter och många som normalt bara finns i strandzonen. Proverna togs inte strandnära utan på 13 meters djup vilket indikerar både goda syreoch ljusförhållanden. Boren gynnas starkt av den goda vattenkvaliteten i Vättern uppströms. Sjön uppfyller inte kraven på god kemisk status pga fluoranten. En sedimentprovtagning (år 2002) visar att halterna av kvicksilver, bly, kadmium, nickel och PAH (förutom fluoranten) ligger under gränsvärdena. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

8 Särskilda skyddsobjekt Området ut med Göta kanal genom hela Motala kommun är förklarat som riksintresse för kulturmiljövård. I utryck för riksintresset nämns Motala Verkstad som anlades för kanalens behov är ett minnesmärke över industrialismens införande i Sverige Göta Kanal är förklarat Natura 2000 område. Nedströms Göta kanal och Motala Ström i sjön Boren ligger Sjöbo-Knäppan som är ett Naturreservat. Sjöbo-Knäppan är ett lövskogsbevuxet naturreservat invid sjön Boren i utkanten av Motala. I området relevanta naturreservat och natura 2000 områden redovisas i Figur 2:1. Figur 2:1: Natura 2000 områden och naturreservat i närområdet 2.2 Geologi Undersökningsområdet är beläget mellan Göta Kanal i öster och Motala ström i väster som avrinner mot sjön Boren i nordost. Höjdförhållandena vid markytan varierar mellan provpunkter i norra delen av undersökningsområdet ca 7 meter med en gradient från Göta Kanal mot lägre liggande Motala ström. Mark inom fastigheten består av fyllnadsmassor med en mäktighet som varierar över området. I södra delen av undersökningsområdet övergår fyllning i naturlig jord på ca 1 meters djup och i delar av norra området förekommer fyllnadsmäktighet på upp till 4 meters djup. Den naturliga marken består av en sandig siltig morän. Fyllnadsmassorna består av i huvudsak sand, grus och sten uppblandat med byggmaterial såsom tegel, betong- och viss andel järnskrot. Långsamt tillflöde i grundvattenrör installerade i tidigare undersökning (Helldén 1998) indikerar låg permeabilitet i underlagrande morän. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

9 9 2.3 Hydrologi och antropogena spridningsvägar Grundvattennivåer är undersökta och redovisas i bilaga 2, VAP De viktigaste slutsatserna från rapporten i bilaga 2 kan sammanfattas enligt följande: I områdets norra del är grundvattnets gradient ca 11 promille och riktad mot öster dvs mot Motala ström. I marken under området i öst-västlig riktning löper tre st kulvertar. De två nordligast belägna kulvertarna har använts för avförande av industriavloppsvatten från området och har även förbindelse med dockan som är belägen på andra sidan Göta Kanal. Den sydligaste av de tre öst-västligt riktade kulvertarna belägna i mark i undersökningsområdets centrala delar utgörs av Bergsättersbäcken som mynnar i Motala ström. Kulvertarna påverkar grundvattnet dels genom dränering direkt genom kulvertväggen och dels genom gamla ledningsanslutningar från gamla rivna byggnader. Regnvatten över grönytorna i området perkolerar genom fyllningen ner till ursprunglig markyta ca 2-3 m under nuvarande markyta. Vid större nederbördstillfällen sker direktavrinning över markytan till Motala ström. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor direktavrinner via dagvattensystem (stuprör i mark, rännstensbrunnar mm) till kulvertsystemet vidare till Motala ström. 2.4 Byggnader I rapporten i bilaga 1 finns en beskrivning över befintliga byggnader i området. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

10 10 3 Genomförda undersökningar 3.1 Tidigare utförda undersökningar Johan Helldén AB utförde år 1998 en miljöteknisk markundersökning vid norra delen av området. Grundvatten och jordprover uttogs från sammanlagt 29 provpunkter. Vid undersökningen konstaterades mark vid det gamla valsverket bestå av fyllnadsmassor i form av byggnadsrester, kol och slagg. I princip hela det undersökta området bestod av fyllnadsmassor med upp till 6 meters mäktighet. Structor Miljöteknik AB utförde en översiktlig miljöteknisk undersökning av mark, grundvatten samt betong och inomhusluft under juli-september Provtagningarna genomfördes både inom fastigheten Motala verkstad 1 samt i del av den angränsande fastigheten Kanaljorden 1:54. Totalt genomfördes provtagning vid 39 punkter utomhus och 15 inomhus. Grundvattenrör installerades vid tio platser men pga dålig tillrinning kunde provtagning endast genomföras vid sju av dessa. Provtagning genomfördes även i fyra grundvattenrör som kvarstår från tidigare utredning (Helldén 1998). Vattenprov från Bergsättersbäcken provtogs vid två platser. Sediment i kulvertar provtogs vid fyra platser i respektive kulvert. Den översiktliga undersökningen kompletterades med utökad provtagning i juni Vid detta tillfälle utökades provtagningen med sex provpunkter vid den sk 70- tonsgården och med tio platser vid det område där förhöjda halter av kolväten påträffats. Ytvatten provtogs dels i Bergsättersbäcken samt i kulvertar. Dessutom genomfördes en utökad provtagning av sediment Provtagning, provhantering och analyser beskrivs i rapporten bilaga Utförda undersökningar i samband med huvudstudien Inom ramen för huvudstudien har totalt sex skaktester av jordmassor genomförts. Skaktesterna utfördes dels på samlingsprover som representerade fyllnadsmassor i respektive delområde, och dels på naturlig jordart dvs material under fyllnadsmassor. Inom ramen för huvudstudien har även VAP genomfört en utredning om avvattningssituationen inom området. Denna redovisas i bilaga 2. För att utreda hur markmiljön i området är påverkat av förekommande föroreningar har Remedy By Sweden AB genomfört en fördjupad miljöriskbedömning av markmiljön i området. Resultaten redovisas i bilaga 3. I tidigare utförda undersökningar som rapporteras i bilaga 1 har provtagning och analyser företrädesvis utförts i fyllningen UNDER befintligt matjordslager på de öppna markytorna med gräsmatta. Dvs bara en begränsad provtagning med analyser och bedömning har utförts på det översta matjordslagret. För att få en representativ bild av den eventuella påverkan på markmiljön som föreligger idag utökades provtagningarna med prov från ytliga marklager inom öppna områden. Resultaten beskrivs i avsnitt Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

11 11 4 Föroreningssituation Föroreningssituationen beskrivs i detalj i bilaga 1 men sammanfattas under nedanstående avsnitt Föroreningar i mark Vid markprovtagningarna har fyllnadsmassor påträffats över hela fastigheten. Vid flera platser har hinder i marken, ofta i form av kvarlämnade byggnadsdelar, omöjliggjort provtagning ner till naturliga jordarter. Övergången från fyllnadsmassor till naturliga jordarter är ibland svår att avgöra när tydliga tecken saknas. Fyllnadsmassornas mäktighet bedöms dock variera från ca 1 meter till drygt 4 meter. Föroreningarna består främst av olika metaller. Någon tydligt övervägande förekomst av någon enskild parameter har inte noterats, utan måste betraktas som heterogen. Med tanke på verksamhetens långa historia och de olika material och produkter som hanterats är detta inte förvånande. Metallerna förekommer främst i fyllnadsmassor men har även till viss del påvisats i vad som bedöms vara naturliga jordarter. 4.2 Föroreningar i grundvatten Grundvattennivån i området ligger generellt något närmare markytan i det norra området än i den södra delen. Generellt ligger markvattennivån i höjd med eller strax ovan de naturliga jordlagren i området. De installerade grundvattenrören och provtagna grundvattnet ligger därmed generellt i den naturliga marken. Filtrena i grundvattenrören är generellt installerade längst ned på rören förutom vid SM40/41 där rör med två meters slits installerades för att kontrollera kolväteförekomst Metaller Analyserade grundvattenprov uppvisar överlag mycket låga halter av föroreningar. Inga halter över aktuella riktvärden har påträffats avseende metaller. Detta indikerar att någon uttalad lakning och spridning av föroreningar generellt sett inte sker Organiska ämnen Förekomsten av organiska föroreningar är också begränsad i grundvattnet. Ett undantag utgörs av det område, SM40/41, där förhöjda halter av kolväten påvisats i jordprover. Analyser av vattenprov påvisar att föroreningarna även förekommer i grundvattnet. En annan avvikelse utgörs av SM15, i den sk Plåtverkstaden, där PCB påvisas i grundvattnet. Förekomsten kan peka på ett läckage från installationer i byggnaden eller dess närhet, t ex transformatorer innehållande PCB-haltig olja, men kan även vara ett resultat av spill av PCB-haltiga produkter som hanterats i verksamheten. 4.3 Föroreningar i sediment i kulvertsystem Analys av uttagna sedimentprover från kulvertar under undersökningsområdet påvisar förhöjda halter av metaller. Organiska ämnen har analyserats men resultaten ligger generellt under riktvärdena med undantag för den nordligaste kulverten där något förhöjda halter av PAH har uppmätts. Någon uttalad skillnad mellan prov taget närmare utloppet eller längre in kan inte utläsas. Förutom att material sedimenterat i kulvertar så har sannolikt material genom åren även transporterats ut med utströmmande vatten Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

12 12 och dels deponerats på marken i slänten mot Motala ström och dels transporterats vidare ut i vattnet och spridits vidare nedströms. Materialet bedöms bestå av olika kornstorlekar, från grövre grus och sand, till finare silt. Utifrån tillgänglig information samt intryck vid fältbesök i samband med den fördjupade undersökningen har sedimentens medelmäktighet uppskattas till ca 20 cm och kulvertarnas diameter är ca 2 meter, vilket ger en tvärsnittsyta på ca 0,16 m 2. Baserat på dessa uppgifter så uppskattas mängden sediment i kulvertarna till mellan ca m 3. Den faktiska mängden kan avvika kraftigt från denna uppskattning då kulvertsystemen dels är anslutna till kvarlämnade öppna utrymmen i byggnader vars delar över mark rivits, och dels har anslutningar till vad som bedöms vara ett kvarlämnat ledningsnät påträffats. Föroreningsinnehållet i sedimenterat material i dessa delar har inte kontrollerats men är troligen liknande det som provtagits. Någon uppskattning av mängder av sedimenterat material i dessa konstruktioner kan dock inte göras. 4.4 Föroreningar i dagvatten i kulvertsystem Två vattenprover togs under 2011 i den kulverterade Bergsättersbäcken. Någon tydlig påverkan på vattnet mellan provtagningspunkterna kan inte avläsas i analyssvaren. Halterna av bly, koppar och krom ökar marginellt, medan halterna av arsenik och zink minskar. Restaureringsarbeten inne i kulverten pågick under tiden provtagning utfördes. I vilken mån detta påverkat vattnets innehåll av analyserade parametrar är oklart. Även vattenproverna uttagna i de övriga kulvertarna visar förhöjda halter av tungmetaller. I den nordligaste kulverten är halterna uppströms något högre än halterna nedströms men det bör inte dras allt för långtgående slutsatser utifrån detta då det endast rör sig om ett enstaka provtagningstillfälle. Halterna är generellt högre i ofiltrerade prover än filtrerade prover. 4.5 Föroreningar i byggnader I dessa typer av prover har föroreningar främst i form av metaller och i mindre del PAH:er påvisats. Kolväten i form av oljor eller bränslen har inte påvisats. Analys av betong visar att föroreningar inte trängt in i materialet i någon nämnvärd omfattning. Analys har generellt skett av betongens översta 2 cm. Analys av luft visar generellt låga halter, långt under gällande gränsvärden. En stor del av lokalerna är ouppvärmda vilket innebär att avgången av olika ämnen till luft är begränsad men ökar om uppvärmning sker i högre grad. Detta bedöms dock inte medföra att halter skulle öka till nivåer att saneringsåtgärder måste vidtas. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

13 13 5 Fördjupad riskbedömning Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för mark gällande ämnen som är vanligt förekommande i förorenade områden. De generella riktvärden har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar, exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De generella riktvärdena anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssammanhang. Dock är det viktigt att påpeka att överskridande av de generella riktvärdena inte nödvändigtvis medför negativa effekter. Platsspecifika förhållanden som kan skilja sig från den generella modellen är exempelvis människors exponering för föroreningar, spridningsförutsättningarna för de föroreningar som finns och skyddsvärdet för miljön i området och i omgivningen. Det är därför motiverat att genomföra en platsspecifik bedömning av de förutsättningar som gäller för aktuellt område. Denna fördjupade riskbedömning fokuserar på de förhållanden och risker som bedöms mest tillämpliga med dagens och framtida användningsområde. 5.1 Förutsättningar för riskbedömningen Området består enligt översiktplan av m 2 grönytor. Resterande delen är asfalterad/hårdgjord eller bebyggd. Byggnaderna som finns idag utgör bara en liten del av den tidigare byggnationen och dessa byggnader är till stor del rivna och ersatta med gräsytor. Husgrunderna och andra fundament i mark ligger kvar under markytan. Det är stora höjdskillnader mellan kanalen och Motala ström och en inmätning har genomförts av ytorna, avståndet till grundvattenytan och djupet på fyllningen ned till den naturliga jorden. Den inmätning som är utförd presenteras i en separat rapport som redovisas i bilaga 2. Den hydrauliska gradienten (grundvattnets gradient) är riktad mot öster och i den norra delen är gradienten ca 11 promille. Den mängd infiltrerat markvatten som kan komma i kontakt med de föroreningar som finns i fyllnadsmassorna uppskattas till ca m 3 /år. Då har det bara bedömts att regnvattnet endast har möjlighet att infiltrera genom fyllningen i grönområdena. Om denna vattenvolym rör sig mot Motala ström, på ett likformigt sätt över en bredd om 185 meter, blir utflödet mot vattendraget ca 60 liter/dygn och löpmeter jämnt fördelat över året. Grundvattenflödet i den naturliga jorden är mellan 0,1-10 liter/dygn och kvadratmeter. Den naturliga jorden är relativt tät i jämförelse med fyllningen och mot bakgrund av gradienten förutsätts att huvuddelen av det infiltrerade vattnet följer den grövre fyllningen mot Motala ström. I läget för de två kulvertarna är grundvattenytan lägre än i de norra delarna av området. Grundvattenytan i detta område ligger betydligt lägre än fyllningen. Kulvertarna är förlagda i den naturliga marken och dessa tillsammans med det kvarliggande ledningssystemen från de rivna byggnaderna sänker grundvattennivån lokalt. Under miljö- och hälsoriskbedömningen nedan redovisas resonemangen och motivet till de avsteg som görs gentemot den generella modellen. Dessa avsteg sammanfattas i uttagsrapporten i bilaga 5. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

14 Övergripande åtgärdsmål De övergripande åtgärdsmålen beskriver vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd. De visar i första hand vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförd efterbehandlingsåtgärd samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Målen tar också hänsyn till pågående markanvändning. Med utgångspunkt från föroreningssituationen och riskbilden i området har följande övergripande åtgärdsmål tagits fram för aktuellt område: Området och dess byggnader ska kunna användas som arbetsplatser, kultur- och fritidsverksamhet för alla åldrar och tillfälligt boende utan att de föroreningar som finns i området medför en risk för påverkan på människors hälsa. Marken i området ska gynna etablering av växter i området Grundvattnet ska skyddas från påverkan från föroreningar från området. Påverkan nedströms på Motala ström och framförallt sjön Boren ska minimeras och läckage från området ska inte ge upphov till negativa effekter i vattendraget Med grundvatten avses det vatten som förekommer i det naturliga materialet och inte det infiltrerande markvatten som på sikt kan bilda grundvatten 5.3 Konceptuell modell I en konceptuell modell görs en kvalitativ beskrivning av möjliga föroreningskällor eller förorenade medier, exponerings- och spridningsvägar samt skyddsobjekt. Skyddsobjekten beskrivs närmare i nästkommande avsnitt (5.4). I området har relevanta spridningsvägar för påträffade föroreningar bedömts vara: Utlakning till grundvatten och ytvatten Spridning via markvatten/grundvatten Spridning via dagvatten/vatten i kulvertsystem Vinderosion Förångning Upptag i växter De exponeringsvägar som har bedömts vara relevanta är: Hudkontakt med förorenad jord Intag av jord Inandning av damm Inandning av ånga från jord Den konceptuella modellen för spridning och exponering från objektet sammanfattas med nedanstående Figur 5:1. Det bilden visar är att exponering kan ske genom gaser och partiklar, människor som vistas kan utsättas för intag och hudupptag, föroreningarna finns i den ytliga jorden och kan spridas till det djupare jordlagren. Spridning kan ske till intilliggande recipient via direktavrinning och via avrinning på den naturliga markytan eller via kulvertsystemet. Spridning av föroreningar sker även via ett utbyte mellan förorenat sediment och regnvatten (bilden visar ett ytvattendrag men som i detta fall kan få symbolisera kulvertsystemet som är en transportväg till ytvattnet) Den konceptuella modellen enligt Naturvårdsverkets beräkningsmall för platsspecifika riktvärden redovisas i bilaga 5. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

15 15 Intake Figur 5:1: Konceptuell modell för spridning och exponering av föroreningar i området vid Gamla Motala verkstad 5.4 Skyddsobjekt Vid definition av skyddsobjekt utgår bedömningen från nuvarande användning av området Människor De människor som kan tänkas exponeras för föroreningarna från området nu och i framtiden är följande: Arbetare inom området (kontors/industrilokaler) Vuxna och barn som tillfälligt passerar området eller tillfälligt besöker området Arbetare vid markarbeten i området Miljö Området har under nästan 100 år använts för industriändamål och marken är utfylld med industrifyllning bestående av gjutsand och slagg blandat med grus, sand och lera. Generellt inom området ska markens kunna stödja etablering av växtlighet såsom idag samt ett djurliv. Recipienten för föroreningarna, Motala ström ska skyddas från läckage av föroreningar från området Övriga skyddsvärda samhällsintressen Göta kanal som är ett Natura 2000 område ligger i områdets direkta närhet men bedöms ändå ligga uppströms ur föroreningsspridningssynpunkt. Som redovisat tidigare i Figur 2:1 ligger närmaste naturreservat ca m i nordöstlig. Flödet i Motala ström talar för att det inom utredningsområdets direkta närhet mest rör sig om transportbottnar men att det i sjön Boren troligen finns flera platser med ackumulationsbottnar där sediment kan ansamlas. Området utmed Göta kanal, genom hela Motala kommun, är förklarat som riksintresse för kulturmiljövården. I uttryck för riksintresset nämns Motala Verkstad, som anlades för kanalens behov, är ett minnesmärke över industrialismens införande i Sverige. Den exakta avgränsningen är emellertid inte helt klarlagd. Byggnaderna är att betrakta som historiska byggnader och en av fasaderna är K-märkt. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

16 Föroreningssituation Farligheten för de föroreningar som påträffats i halter över MKM framgår av Tabell 5:1. Anledningen till att enbart föroreningar som förekommer över MKM redovisas är att det är dessa föroreningar som kan anses styrande för området utifrån dagens och planerad markanvändning. Tabell 5:1 Förekommande föroreningar. Låg Måttlig Hög Mycket hög Alifatiska kolväten Krom Bly Zink Koppar Kadmium Nickel Kobolt Aromatiska kolväten Arsenik Kvicksilver PAH M och H Föroreningarna av metaller förekommer i fyllningen och som generellt enbart förekommer ovan grundvattenytan dvs i den omättade zonen. Vid analys av vatten PCB i en punkt, i SM15. Det är dock oklart om detta är ett betrakta som ett grundvatten eller om det är ett stående vatten i en kvarvarande byggnadsdel. PCB bedöms ha en mycket hög farlighet. Genomförda undersökningar visar dock på att PCB inte är ett allmänt förekommande problem för området Mängder föroreningar I rapporten från de fördjupade undersökningarna har en översiktlig bedömning av mängderna föroreningar som förekommer inom området utförts. Området har i bedömningen delats in i olika delområden som illustreras i nedanstående Figur 5:2. Områdesindelningen framgår även av bilaga 4. För att få en uppfattning om den mängd föroreningar som kan finnas i respektive område har en uppskattning gjorts utifrån medel och medianhalter på analysresultat tagna på fyllnadsmassorna. Medelvärden och medianvärden kan inte betraktas som helt representativa utan ska snarare användas för att få en uppfattning om föroreningssituationen sett över hela delområdet. För beräkningarna har densiteten på massorna satts till 1,75 t/m 3. Resultaten redovisas i Tabell 5:2. Även halter och mängderna PAH i området har uppskattats översiktligt på samma sätt. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

17 Figur 5:2; Delområden för bedömning av mängder föroreningar ( Lantmäteriet/Metria) Område 1 Öppen mark Områdets storlek är ca m 2. Mäktigheten av massor med föroreningsnivåer över MKM varierar från 0 till över 4 m och en medelmäktighet uppskattas till ca 2,5 m. Volym ca m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Södra delen av område 1 längs med område 2 har ett matjordslager med gräsbädd. Norra delen har ett material av mer grusig/sandig karaktär och saknar i stor utsträckning gräsbädd. Område 2 Öppen mark Områdets storlek är ca 3500 m 2. Mäktigheten av massor med föroreningsnivåer över MKM varierar från 0 till över 4 m och en medelmäktighet uppskattas till ca 2,5 m. Volym ca m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

18 18 I området återfinns delområde 2 vid SM40/41 där förhöjda halter av kolväten påträffades. Genom den utökade provtagningen kan det berörda området grovt avgränsas till ca m 2 och en volym av mellan m 3. Avgränsningen i riktning mot den flankerande Verkstadsvägen är dock oklar. Fyllnadsmaterialet täcks in av ett ca 0,2-0,5 meter tjockt matjordlagret med en etablerad gräsbädd. Område 3 Lokverkstaden Det ca 5000 m 2 stora området utgörs av byggnaden. I cirka en tredjedel av byggnaden förekommer en källardel med både hårdgjorda ytor och icke hårdgjorda ytor. Förorenade massor utgörs dels av golv, bestående av fyllnadsmassor och ursprungliga jordmassor, i källarplanet och dels förorenat stoft och liknande material som förekommer bl a på mark i pannrum och i bjälklag. Det har antagits att hela källarplan är förorenade och att vissa delar av bjälklagen är förorenade. Den förorenade ytan har antagits till m 2. Förorenade golvmassors mäktighet bedöms till ca 0,5 m och volymen uppskattas därmed till ca 1250 m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Område 4 Öppen mark Områdets storlek är ca m 2. Mäktigheten av massor med föroreningsnivåer över MKM varierar från 0 till över 4 m och en medelmäktighet uppskattas till ca 2,5 m. Volym ca m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Fyllnadsmaterialet täcks in av ett ca 0,2-0,5 meter tjockt matjordlagret med en etablerad gräsbädd. Område 5 Öppen mark Områdets storlek är ca m 2. Mäktigheten av massor med föroreningsnivåer över MKM varierar från 0 till över 4 m och en medelmäktighet uppskattas till ca 2,5 m. Volym ca m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Fyllnadsmaterialet täcks in av ett ca 0,2-0,5 meter tjockt matjordlagret med en etablerad gräsbädd. Område 6 70-tonsgården Områdets storlek är ca m 2. Medelmäktigheten av massor med föroreningsnivå över MKM uppskattas till ca 2,5 m, dvs en total volym av ca m 3 och med densiteten 1,75 ton/m 3 ger ca ton förorenad jord. Förorenat fyllnadsmaterial bedöms även ligga öppet exponerat i markytan. Område 7 Plåtverkstaden Områdets storlek uppgår till ca m 2 varav ca m 2 utgörs av mark utanför byggnader. Mark under byggnad har utifrån ett fåtal undersökningar konstaterats EJ vara förorenad. Mäktigheten av massor med föroreningsnivå överstigande MKM uppgår till mellan 0,5 3 m, ett bedömt medelvärde på ca 2 m. Total volym uppskattas därmed till ca m 3 dvs ca ton. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

19 19 Tabell 5:2: Beräknade medelhalter (mg/kg TS) och medianhalter (mg/kg TS) samt uppskattad mängd förorening (kg) utifrån medel och medianhalter på labbanalyser för tungmetaller. Nederst i tabellen redovisas antalet värden som ingått i beräkningen. Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 och 5 Område 6 Område 7 Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median As halt mängd Ba halt mängd Pb halt mängd Cd halt mängd , Co halt mängd Cu halt mängd Hg halt 0,2 0,2 0,6 0,3 0,9 0,2 0,6* 0,2* 0,2 0,2 0,7 0,2 mängd , Cr halt mängd Ni halt mängd V halt mängd Zn halt mängd Antal värden * Antal värden över detektionsgränsen är endast 2 av 14 så medelvärdet är mycket överskattat för området Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

20 20 I vissa fall skiljer sig medelhalten och medianhalten mycket åt. Detta beror till stor del på att det är för få värden för att räkna representativa medelhalter i området. Vidare finns det inom vissa delområden en del extremt höga halter i några punkter. Extrema värden får en mycket stor påverkan på medelvärdet framförallt då datamängden är liten. Exempelvis är skillnaden stor gällande medelhalten och medianhalten för bly. I område 1 är antalet värden endast 7 stycken och 2 av de värdena är betrakta som förhållandevis höga i jämförelse med övriga värden. I område 2 är det enbart 4 värden med i beräkningen samtidigt som ett av värdena är extremt högt i förhållande till övriga, en tiopotens högre än det näst högsta värdet. Samma förhållande gäller för område 6, få värden och ett extremt värde. Tabell 5:3: Beräknade medelhalter (mg/kg TS) och medianhalter (mg/kg TS) samt uppskattad mängd förorening (kg) utifrån medel och medianhalter på labbanalyser för PAH. Nederst i tabellen redovisas antalet värden som ingått i beräkningen. Observera att det är många analysvärden som är under detektionsgränsen och halterna är därmed överskattade. Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 och 5 Område 6 Område 7 Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median Medel Median PAH-L Halt 0,2 0,2 0,2 0,2 0,5 0,2 0,3 0,2 2,7 0,2 0,9 0,6 Mängd 7,5 5,0 3,4 3,4 1 0,5 13,2 6,6 90,2 7,4 12,2 8,3 PAH-M Halt 1,4 0,5 2,0 2,0 5,9 3,2 0,7 0,3 5,9 1,1 11,6 6,0 Mängd 47,2 15,8 34,6 34, ,9 11,0 195,9 35,9 162,8 84,0 PAH-H Halt 2,5 1,2 3,9 3,9 8,3 6,4 0,5 0,3 4,6 0,5 13,5 5,8 Mängd 82,3 38,0 68,3 68, ,9 13,2 150,8 14,9 188,7 81,2 Antal värden Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

21 Markyta Område 1, 2, 4 och 5 övrig öppen mark I samband med rivning av byggnader och återställning av marken under 1970-talet har ett matjordslager tillförts och täckt in fyllnadsmassorna från rivningen. Matjordlagret är ca 0,2-0,5 meter tjockt med en etablerad gräsbädd. Ingen information hur arbetet utförts har fåtts fram. Den norra delen av delområde 1 representerat av provpunkterna SM har tillförts material av mer grusig-sandig karaktär och har inte ett skyddande gräsbädd. I bild nedan från provgrop 25 anses ge en representativ bild över hur ett matjordslager med gräsmatta överlagrar fyllnadsjord. Vid undersökning 2012 så utfördes ett flertal analyser framförallt med XRF-instrument men även kompletterat med några laboratorieanalyser på markens översta matjordslager. Syftet med undersökningen var att påvisa eventuell föroreningssituation i markytan. Prover uttogs som 4 st samlingsprov av den ytligaste nivån, 0-0,3 i respektive delområde med hjälp av skruvborrbandvagn. Delområdena 1, 2, 4 och 5 har delats på ungefär mitten i längsled i ytterligare 2 delområden som har benämnts 1A, 1B, 2 A, 2 B osv. Det delområde som har benämnts A ligger närmast Göta Kanal och B närmast Motala ström. Vid samma tillfälle togs även 4 st samlingsprover från nivå 0,3-0,6 m för hela delområdena. Samlingsproverna har blandats väl i diffussionstäta påsar med 3 st efterföljande XRF-analyser mätt på olika ställen på varje samlingsprov. I bilaga 6 redovisas resultat från utförda fältanalyser. Samlingsproverna 1A och 4A har även analyserats på laboratorium för att bekräfta XRF-instrumentets precision. Resultat från laboratorieanalyser redovisas i bilaga 3 Fördjupad miljöriskbedömning av markekosystemet på Gamla Motala verkstad. Remedy By Sweden Resultaten från både fältmätningar och laboratorieanalyser i tidigare undersökning och nuvarande undersökning visar att ytjorden i södra delen av område 1, område 2, 4 och 5 innehåller föroreningar i betydligt mindre grad än de underliggande fyllnadsmassorna. De resultat som redovisats i tidigare undersökning bedöms vara överskattade för ytjorden då provtagning, analys och bedömning inte utförts på matjordslagret enskilt utan delvis är ihopblandat med underliggande fyllning. Detta är mest tydligt i dem fall där provtagning skett med skruvborrbandvagn där dem olika skikten/lagren är svåra att särskilja. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

22 22 I norra delen av område 1 finns ej motsvarade matjordslager och där förekommer ytligt förhöjda halter av enskilda metaller. Om detta orsakats av verksamheten på platsen, eller att ditkörda massor av mer sandig/grusig karaktär var förorenade i sitt ursprung är oklart. 5.6 Miljöriskbedömning Denna del behandlar de miljörisker som ses för området utifrån identifierade skyddsobjekt och platsspecifika förutsättningar. Miljörisker handlar om direkta effekter på den markmiljö i området men även på risker längre bort från området i omgivande recipienter såsom grundvatten och ytvatten. Riskerna utanför området är beroende på vilka spridningsförutsättningar för de förekommande föroreningarna som finns i området Spridningsförutsättningar Föroreningar i mark sprids antingen vertikalt med tyngdlagen eller med vatten som spridningsmedium. Vanligast är att vatten på något sätt påverkar föroreningen och kan sprida den vidare. Föroreningen kan då spridas antingen löst i vattnet eller på partiklar som transporteras med vattnet. Partikeltransporten sker dock i mycket liten omfattning i grundvatten. Utspädningsfaktor mellan porvatten och ytvatten kan beräknas som kvoten mellan den mängd vatten som årligen antas infiltrera över det förorenade området och den mängd vatten som årligen passerar ett närbeläget vattendrag eller som omsätts i en sjö. Utspädningsfaktorn mellan grundvatten och ytvatten varierar beroende på grundvattentillgången i området. Är grundvattentillgången god kommer grundvatten att utgöra en större andel av flödet i ytvattnet. Därigenom kommer utspädningen mellan grundvatten och ytvatten att bli lägre. De påträffade föroreningarna förekommer i fyllnadsmassorna som till störst delen ligger ovan grundvattenytan och spridningen förväntas ske genom den transport av infiltrerande ytvatten som bildar ytligt grundvatten som nedan kallas markvatten. Då området är bebyggt kan spridning ske genom förångning. Fastigheten består av hårdgjorda ytor med asfalt, bebyggda ytor samt planterade ytor med gräs så risken för spridning med vinderosion betraktas som möjlig enbart i samband med schakt- och markarbeten. De påträffade föroreningarna av tungmetaller bedöms inte förekomma i fri fas. Inte heller den oljeförorening som påträffats i den norra delen av området bedöms utifrån de analyserade halterna i jorden förekomma i fri fas. Oljeföroreningen ligger däremot djupare än den påträffade metallföroreningen och kan ligga i den mättade zonen, dvs under grundvattenytan. Eftersom föroreningen är en LNAPL (Light non-aqueous phase liquid) löser den sig mycket lite i grundvattnet och påträffas oftast i högst halter ovanpå grundvattenytan. Fastigheterna har övervägande inslag av gräsvegetation och utifrån rapporten i Bilaga 3 bedöms spridningsvägen genom upptag i växter mycket begränsad Lakbarhet, löslighet och förångning Laktestet är utfört enligt tvåstegs skaktest. Metoden innebär att jorden skakas försiktigt först vid L/S 2 l/kg i 6 timmar varefter lakvattnet filtreras och analyseras. Sen görs en ny skakning med nytt vatten upp till L/S 10 i ytterligare 18 timmar. Resultatet redovisas som ackumulerad utlakad mängd av olika ämnen vid L/S 2 (0 2) och L/S 10 (2 10). Koncentrationen i lakvattnet vid låga L/S (t. ex. inom intervallet 0 0,1) erhålls alltså inte med denna metod. Skaktest brukar anses som ett förenklad laktest som är billigare och snabbare än perkolationstest. Då provets skakas utsätts det för en behandling som inte sker naturligt vilket kan ge en överskattning av de lakbara halterna. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

23 23 För området har utförts sex laktester varav ett är på naturlig mark från delområde 4/5. Analysprotokollen från skaktesterna redovisas i bilaga 7. Eluatets innehåll vid L/S 10 redovisas i Tabell 5:4. Område 4/5 består av ett samlingsprov från följande delprover: SM20:2, SM25:3, Sm25:4, SM34extra, SM34:2, SM34:4, SM35:2, SM36:3, SM37:3 och SM37:4. Proverna på naturliga jordarter består av samlingsprov från 35:4, 38:6, 45:6 och 46:6. Samtliga prover är från det icke hårdgjorda området. Då det inom område 6 uppmätts mycket höga föroreningshalter genomfördes två skaktester inom detta område, 6:1 och 6:2 Tabell 5:4: Resultat från laktester. Eluatets innehåll i µg/l vid L/S 10. Ämne Område 1 Område 2 Område 4/5 Område 6:1 Område 6:2 Naturlig mark Arsenik 3,51 19,9 2,37 21,7 17,7 <1 Barium 8,69 5,71 8,24 8,85 11,1 11,8 Bly 9,2 3,93 0,29 <0,2 0,296 <0,2 Kadmium <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Kobolt 0,226 0,126 0,055 <0,05 0,0507 0,0902 Koppar 6,86 12,3 3,76 5,18 3,64 8,26 Kvicksilver <0,02 <0,02 1,78 <0,02 <0,02 <0,02 Krom tot 1,48 1,91 0,553 8,21 7,89 <0,5 Nickel 0,707 0,912 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Vanadin 6,2 13,3 2, ,25 Zink 3,92 4,74 <2 <2 <2 <2 Canc PAH 4,13 3,47 0,098 5,21 1,5 0,907 För tungmetallerna arsenik, bly, krom och vanadin är utlakningen generellt högre från fyllnadsjorden än från den naturliga jorden. För övriga parametrar är utlakningen jämförbar mellan fyllningsjorden och naturlig jord. Många, men inte alla, processer som styr en förorenings fördelning mellan vatten och fast fas i marken är haltberoende, dvs. att en ökad halt i jorden även innebär en ökad halt i det vatten som är i kontakt med jorden och vice versa. Jämviktsförhållandet mellan halten i den fasta fasen och halten i lösningen kan beskrivas som en funktion, ofta kallad isoterm. Flera olika typer av isotermer kan användas, men den enklaste är den som antar ett linjärt förhållande mellan halten i den fasta fasen och halten i den lösta fasen. Kd-värdet beskriver förhållandet mellan halten av ett ämne i fast fas och halten i lösning (porvattnet) och har här definierats som: Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

24 24 h ( ) = h ö ( ) Det är mycket viktigt att påtala att Kd- värdena förutsätter jämvikt mellan fast fas och löst fas. Laktesterna är utförda som L/S10 vilket innebär att det är 10 gånger så mycket vatten som tillförts än fast fas. Utifrån den bedömda förorenade volymen och den antagna mängden infiltrerande nederbörd kan tiden för när L/S 2 respektive L/S10 teoretiskt inträffar beräknas. Exempelvis för område 4 och 5 uppskattas volymen föroreningar totalt till ton och mängden nederbörd per år är 200 mm/m 2 och ytan är m 2. Det tar alltså 220 år innan 10 gånger så mycket vatten har passerat mängden förorening som finns. Beräkningar för de icke hårdgjorda områdena redovisas nedan. Område 6 är inte i egentlig mening att betrakta som en hårdgjord yta men infiltrationen inom området bedöms vara mycket begränsad och tiden innan L/S10 inträffar blir därmed mycket lång och redovisas därför inte. Tabell 5:5:Beräknat antal år innan L/S2 respektive L/S10 infaller för respektive område Område År innan L/S2 inträffar År innan L/S10 inträffar Område Område Område 4 och För området har platsspecifika K d värden för L/S 10 beräknats utifrån laktesterna som genomförts. Resultatet från beräkningen redovisas i Tabell 5:6. Tabell 5:6 Beräknade K d-värden. Generella MKM Omr 1 Omr 2 Omr 4/5 Omr 6:1 Omr 6:2 Naturliga jordarter Arsenik Barium Bly Kadmium Kobolt Koppar Kvicksilver Krom tot Nickel Vanadin Zink Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

25 25 Beräknade Kd-värden visar på en stor variation från höga till mycket höga Kd. Extremt höga Kd-värde kan indikera att det är andra processer än sorption som styr lakningen och ska inte användas direkt i beräkningar. Mycket höga Kd-värden ger dock en indikation på att utlakningen är mycket långsam vilket kan användas på ett mer kvalitativt sätt i riskbedömningen. Vanadin avviker i förhållande till de övriga tungmetallerna och där beräknade Kd-värden även ligger under det generella. Lösligheten av Vanadin synes därmed högre i område 6 än i övriga delar av området. De genomförda undersökningarna av grundvatten visar på mycket begränsad påverkan på grundvattnet av tungmetaller. Utifrån detta bedöms föroreningarna vara hårt bundna till markpartiklarna. Påträffade föroreningar förekommer i industrifyllning där gjutsand och slagg påträffats som generellt anses ha en låg utlakning. Vanadin har inte analyserats i grundvattnet. Dock är inte vanadin den förorening som torde vara styrande för området som helhet. Utifrån fyllningens karaktär och att marken använts för industriändmål i över 100 år har tillförseln av organiskt material som kan ha påverkat den organiska halten i marken varit begränsad. Den organiska halten i marken antas därmed vara densamma som i den generella modellen Spridning till grundvatten Spridning till grundvatten sker främst när regnvatten infiltreras i marken och på sin väg kommer i kontakt med förorenad fyllning. En förutsättning för att regnvatten ska kunna infiltrera är att ytorna inte är hårdgjorda eller bebyggda. De områden som inte antas ha infiltrerande nederbörd är område 3 och 7. Område 1, 2, 4 och 5 är till stor del en gräsbevuxen yta som uppskattas till ca m 2. Område 6 betraktas som en hårdgjord yta ur detta perspektiv eftersom materialet som ligger där har varit utsatt för tunga laster under lång tid och är därmed välpackat. Dessutom finns det dagvattenbrunnar i detta område som avleder nederbörd till kulvertsystemet alternativt Bergsättersbäcken. Ytan för område 6 uppskattas till m 2. En förutsättning för beräkningarna enligt Naturvårdsverkets generella modell är att fördelningen av förorening mellan fasta jordpartiklar, porvattenlösning, löst organiskt kol i porvattnet och porluft antas befinna sig i jämvikt. Denna modell är konservativ eftersom jämvikt i marken inte alltid uppnås, vilket medför att halten i porvatten och porluft är lägre än de teoretiska jämviktshalterna. Som indata i beräkningarna används dricksvattennormen från Livsmedelsverket alternativ WHO men det grundvatten som kan påverkas används inte för dricksvattenändamål. Beräkningarna är beroende av utspädningsfaktorn och faktorn för fördelning mellan porvatten och koncentrationen i porvattnet. Denna faktor är starkt kopplad till ämnets Kd-värde. I utredningsområdet är ämnenas beräknade Kd-värden generellt betydligt högre än det generella Kd-värdet. Utifrån beräknade Kd-värden som generellt visar på en långsammare utlakning än det generella antagandet har en justering av Kd-värdet utförts. För att inte underskatta risken har inte de beräknade Kd-värdena använts utan istället en dubblering av det generella. Detta ger fortfarande en konservativ bedömning. Ett undantag finns dock och det gäller vanadin som för område 6 är betydligt lägre än det generella. Därmed används två olika Kd-värden vid beräkning av platsspecifika riktvärden, dels det generella kd-värden och dels ett halverat kd-värde Både de utförda grundvattenanalyserna och det förhållande att det infiltrerande markvattnet som kan komma i kontakt med föroreningarna bedöms avrinna med gradienten mot Motala ström innebär att spridningen till grundvattnet bedöms som mycket ringa. I Naturvårdsverkets beräkningsmall för platsspecifika riktvärden förutsätts att infiltrerande markvatten bildar ett grundvatten vilket inte är förhållandena för området. Nederbörden bedöms infiltrera genom fyllningen för att sedan följa den naturliga marky- Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

26 26 tans gradient mot recipienten alternativt avvattnas via kulvertsystemet. VAP har utifrån undersökningarna dragit slutsatsen att hela den naturliga gränsen mellan fyllningen och den naturliga marken kan vara ett utströmningsområde och att ingen lokal grundvattenbildning sker. Då beräkningsmodellen inte går att anpassa för dessa förhållanden tas skyddet för grundvatten bort i beräkningarna. Genomförda undersökningar och bedömningar av VAP har visat att grundvattnet inte påverkas av det infiltrerande markvattnet och kan därför ändå sägas vara skyddat utifrån de naturliga förhållanden på platsen Spridning till ytvatten och sediment Recipienten Motala ström ligger i direkt anslutning till området. Spridningen bedöms främst ske genom följande processer Infiltrerande markvatten som avrinner mot recipienten genom fyllningen i gradienten på den naturliga marken Infiltrerande markvatten som avrinner till kulvertsystem vidare ut till recipienten Spridning av sediment via vatten som rinner genom kulvertsystemet. Motala ström har jämförelsevis med den generella modellen ett mycket stort flöde vilket innebär att utspädningsfaktorn blir mycket hög. Enligt Naturvårdsverkets generella modell är flödet i recipienten är 0,03171 m 3 /s (utspädning om 4000 ggr). Flödet i Motala ström är i genomsnitt 49 m 3 /s (utspädning om ca 6 milj gånger). Detta ger en mycket orimlig utspädning och därmed sänks flödet i beräkningarna till 10 % av det genomsnittliga flödet (utspädning på ca ggr). Årligen bedöms totalt m 3 regnvatten infiltrera genom de förorenade massorna som finns under icke hårdgjorda ytor (område 1, 2, 4 och 5). 60 % eller ca m 2 av den totala ytan består av tak eller hårdgjorda ytor och där nederbörden avleds direkt via kulvertsystem och ledningsnät utan att påverka eller påverkas av föroreningarna i marken. Nederbörden över de icke hårdgjorda ytorna infiltrerar i den relativt genomsläppliga fyllningen och vidare ner mot den tätare naturliga marken under fyllningen. Avvattningen till recipienten sker på två sätt: Den norra delen (område 1 och 2) följer det infiltrerade vattnet ovanpå den naturliga marken (25 % av flödet) För den södra delen av grönytorna (område 4 och 5) dräneras grundvattnet via de två kulvertarna samt kvarliggande avloppsledningar (75 % av flödet) Beräknat läckage av tungmetallföroreningar från de icke hårdgjorda områdena redovisas i Tabell 5:7. Beräkningarna baseras på att den mängd förorenad jord som förekommer inom respektive området samt den beräknade utlakade mängden föroreningar från labbet vid L/S10. Dvs den beräknade mängden föroreningar som lakat ut vid L/S10. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

27 27 Tabell 5:7: Beräknad spridning från fyllningen med infiltrerande markvatten baserat på laktestet för område 1, 2 4/5 och område 6. Beräkningarna baseras på L/S10 Omr 1 Omr 2 Omr 4/5 Omr 6 tot g g/år g g/år g g/år g g/år g/år As 1158,3 5,3 3211,3 12,8 1042,8 4,7 1023,8 4,7 27,5 Pb 3036,0 13,8 319,9 1,3 127,6 0,6 13,0 0,1 15,7 Cd 16,5 0,1 8,8 0,0 22,0 0,1 2,6 0,0 0,2 Cu 2263,8 10,3 1744,8 7,0 1654,4 7,5 289,8 1,3 26,1 Hg 6,6 0,0 3,5 0,0 783,2 3,6 1,1 0,0 3,6 Cr 488,4 2,2 981,8 3,9 243,3 1,1 480,1 2,2 9,4 Ni 233,3 1,1 129,8 0,5 220,0 1,0 26,3 0,1 2,7 Zn 1293,6 5,9 525,0 2,1 880,0 4,0 105,0 0,5 12,5 V 2046,0 9,3 0,0 0,0 0,0 0,0 8531,3 39,0 48,3 PAH C 1362,9 6,2 607,3 2,4 43,1 0,2 273,5 1,3 10,1 Fluoranten 291,7 1,3 54,6 0,2 26,8 0,1 37,9 0,2 1,8 Beräkningarna ovan visar att läckaget till recipienten är att betrakta som mycket små. Läckaget av tungmetaller från området ligger enligt laktesterna i storleksordningen ca 120 g/år. Sjön Boren klarade inte god kemisk status pga fluoranten. Läckaget från den förorenade fyllningen bedöms vara i storleksordningen 2 g/år vilket bedöms vara ringa. Läckaget från området kan under dess verksamhetstid varit mycket större än det idag diffusa läckaget från den förorenade fyllningen. Detta kan jämföras med schablonhalter för landsväg med en ådt (årsdygnstrafik) under presenteras i tabell 5.8. Dessa schablonvärden är ansatta vid körning utan dubbdäck, med dubbdäck kan halterna av bly stiga med uppåt 40 %. (Vägverket 2001). En vägsträcka om 1000 m och 10 m bredd med denna trafikintensitet bedöms bilda ca 300 mm dagvatten per kvadratmeter vilket innebär ca 3000 m 3 per år. Mängden föroreningar från denna vägsträcka uppskattas därmed till ca 105 g koppar, 60 g bly och 300 g zink. Tabell 5:8: Schablonhalter i vägdagvatten Parameter Halt (ug/l) Huvudsaklig källa Cu 35 Brombsbelägg (87%) Pb 20 Bromsbelägg (60%) Zn 100 Däck (83%) Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

28 28 Det största läckaget från området sker i dagsläget via det kulvertsystem som löper genom området. Kulvertsystemet innehåller förorenat sediment från tidigare verksamheten på området. Sedimenten innehåller förhöjda halter av föroreningar som kan lakas ut när vatten flödar genom systemen. Spridningen från området räknat på uppmätta föroreningshalter i dagvattnet i kulvertsystemet redovisas i tabell 5:9. Bergsättersbäcken har inte tagits med i beräkningarna då denna bäck är kulverterad och vattnet som rinner i denna kulvert avvattnar andra områden än just det avsedda området. Ett medelvärde av de uppmätta halterna i punkterna närmast utloppet används dvs punkterna SM51A och SM52A. Både analyserna av ofiltrerat och filtrerat har beräknats för att visa vilken mängd lösta respektive partikulära föroreningar som släpps ut. Total yta av det ursprungliga utredningsområdet är m 2. Ca m 2 tillhör fastigheten Kanaljorden och ingår EJ i denna fördjupade riskbedömning och åtgärdsutredning. Nederbörd som faller på Kanaljorden antas avrinna direkt till recipienten utan att passera kulvertsystem. Av resterande m 2 har den hårdgjorda ytan och tak som avvattnas till kulvertsystemet satts till m 2 och den del som infiltrerar på gräsytor till m 2. Mängden nederbörd har satt till 650 mm per år. Uppskattningsvis avrinner 80 % av nederbörden som faller på tak eller hårdgjorda till kulvertsystemet dvs nästan m 3 /år. Resterande 20 % avdunstar eller avgår på annat sätt. Av det som faller på gräsytorna antas ca 200 mm/år infiltrera och där 75 % dräneras via kulvertsystemen och resterande 25 % avrinner på den naturliga marken i fyllnadsmaterialet. Den gräsbevuxna ytans tillskott av vatten via kulvertsystemen har beräknats till m 3 /år. Resterande avrinning norr om kulvertsystemen har beräknats till ca m 3 /år. Tabell 5:9: Beräknade utsläpp via kulvertsystemen Metaller Medelvärde ofiltrerat µg/l Utsläppt mängd (g/år) Medelvärde filtrerat µg/l Utsläppt mängd (g/år) Arsenik 2, , Bly 5, ,2 3,7 Kadmium 0,3021 5,7 0,095 1,8 Koppar 9, , Krom 10, , Kobolt 0,2165 4,1 0,05 0,9 Kvicksilver 0,02 0,4 0,02 0,4 Nickel 2,4 45 1, Zink 41, , Totalt Utförda beräkningarna är mycket grova eftersom det är et begränsat antal analyser och variationen av föroreningsinnehåll bedöms vara stor beroende på när prov tas ut, Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

29 29 flöden, årstid mm. I kulvertsystemen finns sediment som ansamlats i botten och som innehåller förhållandevis höga föroreningshalter. Detta sediment och utlakningen och ansamlingen av föroreningar i detta sediment bedöms vara den enskilt största föroreningskällan vid bedömning av utsläpp till ytvatten. Vid högre flöden kommer troligen andelen partikelbunden transport vara större än vid lägre flöden. Vid detta provtagningstillfälle var flödena förhållandevis låga. Vid låga flöden finns större möjligheter för föroreningar i sedimenten att gå i lösning i det passerande vattnet. Det förekommer även troligen perioder med helt stillastående flöde i kulvertsystemet. Vissa föroreningar går lättare i lösning än andra men det är starkt kopplat till ett flertal faktorer såsom ph, andelen komplexbildande anjoner mm. I förhållande till mängden som beräknas laka från den förorenade fyllningen är mängden från kulvertsystemet förhållandevis hög. Dessa halter och mängder kan både vara överskattade och underskattade Spridning i mark Föroreningarna bedöms vara hårt bundna till fyllningen utifrån de laktester och grundvattenanalyser som genomförts. Även de analyser som genomförts på jorden under fyllningen visar att den naturliga marken inte är påverkat av ovanliggande förorenad fyllning. Ett undantag syns för oljeföroreningen i den norra delen av området där det vid undersökningen visat att föroreningen i viss mån har blandats upp och trängt ned i den naturliga marken Markmiljön i området Remedy of Sweden AB har på uppdrag av Structor Miljöteknik utfört en fördjupad riskbedömning av markmiljön i området. I rapporten som återfinns i Bilaga 3 kan resultaten utläsas i sin helhet. Utifrån rapporten för området kan följande slutsatser dras. De marklevande mikroorganismerna har ett antal krav för att överleva såsom tillgång till lättillgängligt kol, mineraler, näringsämnen, lagom fuktighet etc. Denna miljö förekommer framförallt i rotzonen. Även autotrofa mikroorganismer som är beroende av oorganiskt kol lever till största delen i rotzonen där det finns tillgång till näringsämnen och möjlighet till gasutbyte vilket inte uppnås längre ner i marken. Rotzonens tjocklek är beroende av vilken typ av växtlighet som finns och i en gräsbevuxen mark som i Motala är detta lager ca cm. Nedanför detta djup är aktiviteten försumbar i jämförelse. Med detta som bakgrund beslutades att provtagningsdjup för markprover för miljöriskbedömning av markekosystemet sattes till m för delområdesprov samt m för samlingsprov för delområden. De tester som utfördes var: Grobarhetsförsök med vitklöver Tillväxthämning av musselkräftan Lakningsprov Bestämning av akuttoxicitet i vattenextraktioner av jordprov med Vibrio fischeri Markekologi och markens funktionella kvalitet I det icke hårdgjorda området har ett ca 0,3 m tjockt matjordslager eller fyllnadslager tillförts ytan. Slutsatserna från undersökningen är att föroreningshalterna i de testade jordproven från det undersökta området är lägre än Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM. Detta indikerar att eventuella föroreningar i underliggande jordlager inte påverkar de övre marklagren. De testade jordproven visar en mycket låg till låg ekotoxisk effekt. Dock visar prov 2B på en något förhöjd toxisk effekt (31 %) på tillväxten för kräftdjuret Heterocypris incongruens i jämförelse med proven från de övriga delområdena samt referensproverna. Markens låga ph kan öka risken Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

30 30 för urlakning av metaller till grund- och ytvatten. De markekologiska undersökningarna visar på en generellt hög aktivitet hos markmikroorganismerna för såväl referensprov som jordprov från de olika delområdena på Gamla Motala Verkstad, med undantag för prov 2B. Denna skillnad i markmikrobiologisk aktivitet i prov 2B kan möjligtvis ha orsakats av den låga halten av organiskt material i provet. Den samlade riskbedömningen av markekosystemet på Gamla Motala Verkstad visar inga generella skillnader mellan jordprov från provområdet och jordarna från de två referensområdena. Prov 2B visade dock viss (ej statistisk säkerställd) skillnad i toxicitet mot invertebrater samt markmikrobiologisk aktivitet. Vid den av Structor genomförda markmiljöundersökningen har ett antal laktester på fyllnadsjorden genomförts. Till skillnad från den undersökning som utförts av Remedy visar uppmätta ph i den djupare liggande fyllnadsjorden generellt på en relativt neutral till basisk miljö vilket är gynnsamt ur ett lakningsperspektiv. Uppmätta ph värden redovisas i nedanstående Tabell 5:10 Tabell 5:10 Uppmätta ph värden i olika delområden Område ph Område 1 7,4 Område 2 9,5 Område 4/5 7,6 Samlingsprov område 6 10,4 Område 6 10,5 Naturliga jordarter 6,8 Skydd av markmiljö är av vikt då den ska stödja de ekologiska funktionerna och kraven på ekologiska funktioner som kan ställas på platsen. Den utredningen som Remedy utfört visar att ett skyddsskikt på ca 0,3 m är tillräckligt för att marken ska uppfylla kraven och att växtlighet och mikroorganismerna inte verkar ta skada av de föroreningar som finns i de djupare marklagren. I planerna för området kommer område 1 och 2 användas för parkering och reservyta för kulturändamål vilket inte kan bedömmas ställa högre krav på ekologiska funktioner än platsen kräver idag. Område 4 och 5 ska vara mer tillgänglig genom mässor, torghandel, picknick mm och kraven kan då bedömmas vara en gräsplan och eventuellt några större träd och buskar. Vid plantering av träd och buskar behöver jordmaterialet ändå bytas ut för att uppfylla andra krav såsom fuktighetshållning, mullhalt och god näringsbalans. En sten/grusfyllning är inte en god livsmiljö för ett träd oavsett om den innehåller föroreningar eller ej. Område 6 är ett område som är utfyllt med ett mäktigt lager med fyllnadsmassor med höga föroreningshalter. Ytan är grusad och används i dagsläget främst för parkeringsändamål. I områdets utkanter (delar som inte trafikeras) finns lite växtlighet i form av gräs och halvgräs och annan låg markvegetation. Området är enligt samrådshandlingen för detaljplanen planerad för bebyggelse. Vid byggnation eller om ytan även fortsättningsvis används för parkering eller motsvarande finns inget behov av en miljö som gynnar växtlighet i större utsträckning än i dag. Därmed bedöms inte kraven på ekologiska funktioner vara av större betydelse. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

31 Hälsoriskbedömning De hälsorisker som kan uppkomma kopplat till föroreningar i mark, grundvatten och sediment är beroende av på vilket sätt människor utsätts för föroreningarna. Vilka exponeringsvägar som finns och i vilken utsträckning som dessa exponeringsvägar är aktuella. För detta område med planerad markanvändning bedöms intag av jord, hudupptag, inandning av damm samt inandning av ånga vara de aktuella exponeringsvägarna. De olika exponeringsvägarna beskrivs i avsnitten nedan samt val av exponeringstider för respektive exponeringsväg. För att tydliggöra vad exponeringstiderna har för betydelse för de platsspecifika riktvärdena har även de generella exponeringstiderna för MKM används för beräkning av platsspecifika riktvärden då justeringar har utförts. Enligt det generella antagandet för MKM har ingen hänsyn tagits till exponeringsvägarna för intag av dricksvatten, växter och fisk. Då området inte planeras till ett bostadsområde samt att området är försörjt med kommunalt vatten görs samma bedömning för detta område Intag av jord Av totala området är under hälften av området inte hårdgjort utan täckt av grus/grusvägar/parkeringar och till största delen gräsbevuxna ytor. Med hårdgjorda ytor avses asfalterade ytor, bebyggda ytor och stensatta ytor. De genomförda undersökningarna har visat att ytjorden inom södra delen av område 1, område 2, 4 och 5 (de översta 0-0,3 m) inte i någon större utstäckning är påverkat av föroreningar över MKM. De flesta analyser (både XRF och labb) tyder på att det endast är några enstaka punkter som överskrider MKM. Detta styrks av den undersökning som genomförts av Remedy samt den informationen om att området är täckt med ca 0,3 m skyddsfyllning. Område 6 är ett område som förväntas användas som parkmark, friluftsområde eller motsvarande framöver. Dessa ytor är inte att betrakta som hårdgjorda och risker förekommer för intag av förorenad jord. Övriga ytor är hårdgjorda i nuläget och det finns ingen anledning att tro att ytorna inte kommer att vara hårdgjorda i framtiden utifrån planerad markanvändning och utifrån detaljplan. Då fastigheterna är antingen täckta av ett skyddsskikt eller hårdgjorda kommer enda möjligheten för exponering av jord och möjlighet för intag av jord att vara vid mark- och schaktningsarbeten. Undantaget är område 3 där föroreningar förekommer ytligt. Det som gör området speciellt är att det förekommer även föroreningar ytligt inne i byggnaderna i de fall då det inte är hårdgjorda golv eller i form av damm på golv. Dock vistas människor inte i de delarna av lokalerna i någon större omfattning. Utifrån planerad markanvändning kan exponeringstiden för när vuxna och barn vistas på ytan på sådant sätt att det möjliggörs intag av jord kunna justeras. Det är främst under sommarhalvåret som människor kommer att vistas i området på sådant sätt att intag kan ske exempelvis genom picknick och lek. Sommarhalvåret bedöms vara mellan april till oktober dvs under 7 månader. Under dessa månader bedöms människor besöka området 2 gånger i veckan och vistas där ca 4 timmar per gång. Detta resulterar i att människor kommer att exponeras för intag under 28 dagar (8 timmarsdagar). Vuxna kan utsättas i samband med eventuella markarbeten i området vilket inte gäller för barn. Antalet dagar då en människa kan utsättas för markarbeten uppskattas till 10 dagar per år. En dubblering av den uppskattade tiden innebär en exponeringstid på ca 50 dagar för barn och 60 dagar för vuxna. Eftersom det för den del av området som inbjuder till lek och vistelse direkt på marken har ett skyddsskikt på minst 0,3 m bedöms 28 dagar vara en överskattning av den tid som människor kan utsättas för intag av jord. Att dessutom barn ska kunna gräva sig Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

32 32 ned genom en gräsmatta och ytterligare 0,3 m för att sen få i sig jord bedöms som osannolikt Hudupptag När det gäller upptag av föroreningar vid hudkontakt med förorenad jord görs samma bedömning som den för intag av jord. Därmed kan samma justering av exponeringstiden för vuxna och barn, dvs den tid som människor kommer att ha möjlighet att utsättas för föroreningar, genomföras som för intag av jord Inandning av damm När det gäller exponeringsvägen inandning av damm kan inte riktigt samma resonemang som intag av jord användas. Områdena som inte är hårdgjorda ligger relativt öppet och det kan innebära att föroreningar kan följa med damm som kan virvlas upp av vinden. Inandning damm kan ske både utomhus och inomhus. Därmed används de generella antagandena enligt MKM för denna exponeringsväg. Större delen av ytorna som inte är hårdgjorda är täckta av ett matjordslager och spridningen via damning begränsad till när schakt- och markarbeten sker. I detta sammanhang bedöms inte område 6 som hårdgjort då det material som ligger överst troligen är mycket smått och därmed kan virvlas upp av vinden Inandning av ånga Det som är styrande för detta riktvärde är andelen inomhusvistelse. Modellen förutsätter att människor vistas inomhus 100 % av tiden då man vistas inom området, dvs 200 dagar för vuxna och 60 dagar för barn Intag av dricksvatten, växter och fisk Enligt det generella antagandet för MKM har ingen hänsyn tagits till exponeringsvägarna för intag av dricksvatten, växter och fisk. Då området inte är ett bostadsområde görs samma bedömning för detta område. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

33 33 6 Förslag till platsspecifika riktvärden Utifrån Naturvårdsverkets modell och med ovan angivna antaganden har platsspecifika riktvärden (PSRV) beräknats. Konceptuell modell och uttagsrapport från beräkningsprogrammet redovisad i bilaga 5. Förslag till platsspecifika riktvärden med justerade exponeringstider samt med generella exponeringstider redovisas i tabell 6:1. I tabellen redovisas de ämnen som bedöms relevanta, förslag till riktvärde samt vad som är styrande för riktvärdet. Som syns i tabellen så har inte det halverade Kd-värdet för Vanadin fått betydelse för riktvärde utan det är intag av jord och exponering från andra källor som är styrande. Tabell 6:1: Förslag till platsspecifika riktvärden för Gamla Motala verkstad. Ämne Justerad exponering MKM exponering Styrande för riktvärde Arsenik Intag av jord Bly Intag av jord + exp. andra källor Kobolt Intag av jord + exp. andra källor Koppar Skydd av ytvatten Kadmium Intag av jord + exp. andra källor Kvicksilver 5,0 5,0 Inandning ånga + exp. andra källor Krom Skydd av ytvatten Nickel Inandning damm + exp. andra källor Vanadin Intag av jord + exp. andra källor Vanadin ½ kd-värde Intag av jord + exp. andra källor Zink Skydd av ytvatten Alifat >C6-C Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C8-C Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C Skydd mot fri fas Alifat >C12-C Skydd mot fri fas Alifat >C16-C Skydd mot fri fas Aromat >C8-C Inandning ånga + exp. andra källor Aromat >C10-C Skydd mot fri fas Aromat >C16-C Skydd mot fri fas PAH L Inandning ånga + exp. andra källor PAH M Inandning av ånga PAH H Hudkontakt jord/damm Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

34 34 7 Slutsatser Det är stora mängder föroreningar som påträffats i området. Beräkningar har utförts utifrån bedömda medelhalter och totalhalter. Nedan redovisas totala mängder för ett urval metaller i området som helhet. Tabell 7:1 Totala mängder i området för ett urval metaller. Mängderna baseras på medelhalter respektive medianhalterna för respektive delområde. Mängden anges i ton. Ämne Mängd medel Mängd median Arsenik 1,5 1,1 Bly 37,3 11,4 Koppar 17,3 8 Zn 22,1 14,1 De mängderna som bedöms finnas inom området är utifrån Naturvårdsverkets MIFOmetodik att betrakta som mycket stor. De stora mängderna kan i sig innebära risker men dessa risker har i föreliggande riskbedömning redovisats. De risker som redovisats utgår från redovisade förutsättningar. Ändras en del av de platsspecifika förutsättningarna kan exempelvis spridningen från området förändras. I dagsläget föreligger ett högt ph-värde vilket är gynnsamt för fastläggningen av vissa tungmetaller. En annan viktig förutsättning är även att grundvattennivån i området ligger under den förorenade fyllningen vilket även det minskar läckaget. Att grundvattennivån ligger under fyllningen beror till stor del på de dräneringssystem och kulvertar som finns i området och om dessa skulle sluta fungera kommer troligen nivån att stiga vilket skulle kunna innebära förändrade spridningsförutsättningar. Laktesterna har dock visat att lakningen från massorna är låga. Istället för att gräva bort de stora mängderna förorenade massor inom området bör vägas mot de negativa miljökonsekvenser som uppstår i form av utsläpp från arbetsmaskiner och transporter, ersättningsmaterialets ursprung och markutnyttjande i form av deponiplats. Föroreningarna som finns i området kan bara riskbedömmas ur ett perspektiv utifrån nuvarande och planerad markanvändning. Vilka förutsättningar som gäller för området i ett mycket länger perspektiv är mycket svårbedömt. Likväl som dagens planprocess belyser den föroreningssituation som föreligger inom området kommer det vid förändrad markanvändning som innebär förändrad exponering för människor exempel byggnation av bostäder att belysa dessa frågor ur den förändrade markanvändningen. Generellt bedöms det vara arsenik, bly och PAH H som är problematiskt ur ett hälsoperspektiv där direktexponering sker i form av intag eller hudupptag. Den utförda undersökningens omfattning är inte tillräckligt stor för att kunna utföra en fullständig statistisk utvärdering. För att ge en uppfattning om fyllnadsjordens generella föroreningsinnehåll med avseende på arsenik, bly och PAH H har den övre ensidiga konfidensintervallet vid 95 % signifikans tagits fram vilket redovisas nedan. Detta representerar hela fyllnadsjorden (exkl matjordslager i omr 2, 4 och 5) oavsett djup. Med öppen mark avses område 1, 2, 4 och 5. För 70-tonsgården baseras beräkningarna på XRFanalyser. Värden för arsenik och bly under detektionsgränsen har satts till 5 mg/kg ts. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

35 35 Tabell 7:2: Statistiska data gällande arsenik, bly och PAH H. enhet är mg/kg ts. Område Ämne Medel Median UCLM95 PSRV 70-tonsgården As 41,6 29,06 69,26 25/50 70-tonsgården Pb 153,2 118,3 238,8 700/800 Öppen mark As 11,28 7,01 14,98 25/50 Öppen mark Pb 255,2 70,9 363,6 700/800 Öppen mark PAH H 1,74 0,41 4,10 18/25 Utifrån de statistiska beräkningarna bedöms det föreligga risk för människors hälsa vid exponering vid 70-tonsgården med avseende på arsenik. Mark och schaktningsarbeten inom området bör i möjligaste mån undvikas. Vid eventuella markarbeten ska det finnas en plan för hantering av massor samt en arbetsmiljöplan för att minska riskerna för människors hälsa. Vid plantering av träd och buskar rekommenderas generellt att massor i den för växlighetens behov byts ut mot andra massor som kan uppfylla växtens behov med avseende på fuktighetshållning, näringsinnehåll, mullhalt, ph mm samt att det inte innehåller föroreningar. Den påträffade oljeföroreningen inom område 2 bedöms gentemot de PSRV inte innebära en risk för människor och miljö utifrån planerad markanvändning. Inom delar av område 1, område 2, 3 och 5 finns ett skyddslager påfört ovan de förorenade fyllnadsmassorna. Detta bedöms vara helt avgörande för de exponeringsrisker som finns för människor. Motsvarande skyddslager finns framförallt EJ i norra delen av område 1 samt i område 6. Inom alla öppna ytor bör ett skyddsskikt finnas för att minska direktexponering. PCB har påträffats i grundvattnet inne i plåtverkstaden i punkt SM15. Källan kan vara installationer i byggnaden exempelvis transformatorer och kondensatorer. PCB är stabilt och bioackumuleras i miljön. Halten ligger något över riktvärdet för PCB i grundvatten PCB har enbart analyserats i grundvattnet i en punkt så det går inte helt att utesluta att det inte finns på andra ställen inom området. Dock är denna punkt speciell eftersom den ligger i närområdet i förhållande till transformatorer. PCB har analyserats i fyra markprover samt i sedimenten och samtliga dessa värden ligger under analysen detektionsgräns med undantag för en punkt där det finns en uppmätt halt dock under riktvärdet för KM. Det har inte uppmätts några halter av PCB i sedimenten vilket ändå kan ge indikationer på att det inte kan vara ett allmänt problem för området. För att klargöra omfattningen kan omprov genomföras i grundvattenröret samt i de intilliggande grundvattenrören samt analyseras med avseende på PCB. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

36 Riskreduktion och åtgärdsbehov vid tillämpning av PSRV För att avgöra hur föroreningssituationen ser ut i förhållande till de platsspecifika riktvärdena har en sammanställning av samtliga laboratorieanalyser genomförts. Uppmätta halter har sedan jämförts med MKM och PSRV. Denna jämförelse redovisas i bilaga 8. För område 6 har jämförelse genomförts mellan XRF analyser och PSRV. Denna jämförelse är dock osäker eftersom XRF-instrumentet har sitt optimum avseende korrelation mellan labb och XRF i halter runt de generella riktvärdena. De PSRV är betydligt högre vilket innebär större osäkerheter. Jämförelsen presenteras i bilaga 9. I tabellen nedan listas de överskridande som sker inom området gentemot de PSRV med justerad exponering. Punkt/område Djup Ämne Halt Kommentar SM46:5 / omr m As 81,5 Intag av jord styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup SM41:4 /omr 2 1-1,5 As / Pb 58,6 / 3920 Intag av jord styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup SM32:1 /omr 3 0-0,1 As 100 Intag av jord är styrande. Punkten ligger i källarplan och exponeringen bör utredas vidare. Område 4 o 5 laktest SM29A:6-:8 / omr 6 Hg 5,46 Inandning ånga är bara intressant vid inomhusvistelse 2,2-3,7 As Intag av jord är styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup SM29D1-5 /omr 6 0-2,4 As Intag av jord är styrande vilket bedöms problematiskt i de ytliga jordlagren SM29D:2 och D:4 / omr 6 0,5-1,0 och 1,5-2 Hg 7,6-8,6 Inandning ånga är styrande vilket är problematiskt vid byggnation och inomhusvistelse SM29D:5 / omr 6 2-2,4 Co 1078 Intag av jord är styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup SM29E:2-3 / omr 6 0,5-1,5 As Intag av jord är styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup SM29E:3 / omr 6 1-1,5 Hg 8,3 Inandning ånga är styrande vilket är problematiskt vid byggnation och inomhusvistelse SM59 / omr 6 Ca 2 m Pb 2580 Intag av jord styrande vilket inte bedöms motiverat för detta djup Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

37 37 Punkt/område Djup Ämne Halt Kommentar SM12:1 / omr 7 0,03-0,5 Pb / Hg 878 / 6,5 Intag jord styrande respektive inandning ånga. Intag begränsas av asfalt. Ånga kan vara problematiskt vid inomhusvistelse SM13:4 / omr 7 0,4-0,8 PAH M / PAH H 37 / 30 Inandning ånga /hudkontakt styrande vilket kan vara problematiskt vid inomhusvistelse. Hudkontakt begränsas genom asfalt. SM14:2 / omr 7 0,35-0,7 As 50 Intag av jord styrande. XRFanalys av ovanliggande jord visar att det inte bör förekomma As ytligt SM16:1 / omr 7 0,2-0,5 Pb 2530 Intag jord styrande. Ligger mellan två betonggolv SM17:1 /omr 7 2,35-2,4 PAH M / PAH H /Pb 22 / 45/ 2390 Provet uttaget i ett hålrum mellan betonggolvet och undre betonggolv SM18:2 / omr 7 0,1-0,6 Pb 935 Intag jord styrande. Ligger under ett asfaltslager. I område 1 (öppen mark) som enligt samrådshandlingen för detaljplanen ska användas som öppen evenemangsyta bedöms inte förekommande föroreningar och överskridande av PSRV innebära en risk för människors hälsa eller miljö. Överskridandet gäller arsenik men då föroreningarna påträffats på sådant djup bedöms exponeringstiden för intag av jord vara överskattad. Område 2 (öppen mark) kommer enligt detaljplan användas för parkering. Utifrån planerad markanvändning och att föroreningarna förekommer relativt djup bedöms inte överskridandet av det PSRV ändå inte innebära risk för människors hälsa eller miljö. Inom område 3 (källardel lokverkstaden) har en mycket hög arsenikhalt påträffats och dessutom ytligt. Detta kan innebära risker om människor utsätts för den tänkta exponeringstiden. Mätpunkten är inne i befintlig byggnad och det bör därför klargöras i vilken omfattning människor kommer att vistas där på sådant sätt att intag av jord är möjligt. Vidare bör föroreningens utbredning i ytled utredas för att bedöma omfattningen. Inom område 4 och 5 (öppen mark) har det i de enskilda analyserna inte påträffats några förhöjda halter av kvicksilver. Dock har man i samlingsprovet uppmätt en kraftigt förhöjd halt av kvicksilver. Vad detta beror på är oklart men det visar på svårigheten att provta och analysera heterogena fyllningar. Den förhöjda halten i samlingsprovet kan ifrågasättas. Vid planerad markanvändning då en byggnad ska uppföras kan exponeringen genom inandning ånga förändras. Åtgärder kan genomföras antingen genom att föroreningen tas bort alternativt med byggnadstekniska åtgärder. För område 6 (70-tonsgården) överskrids de platsspecifika riktvärdena i ytan avseende arsenik där intag av jord är styrande. Utifrån satta exponeringstider innebär detta en risk för människors hälsa under rådande förhållanden. För att minska den risken kan åtgärder som innebär minskad exponering för intag genom exempelvis täckning eller asfaltering vara möjligt. Hur åtgärder för minskad exponering skall genomföras styrs av Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

38 38 användningsområde, beständighet hos tätskikt, dagvattenhantering etc och bör projekteras mer noggrant. Enligt samrådshandlingen för detaljplanen för området kan område 6 bebyggas. Vid byggnation kan uppmätta halter av kvicksilver eventuellt innebära risker genom inandning av ånga. Risken för denna exponeringsväg kan minskas genom byggnadstekniska åtgärder såsom exempelvis radonsäkert utförande vilket är föreslaget i planen. En byggnation av ytan kommer att innebära ökade byggnadskostnader då de massor som kommer att schaktas är förorenade och måste transporteras till en godkänd mottagningsanläggning Inom område 7 förekommer ett flertal överskridanden över PSRV. Området är till största delen bebyggt. I punkten SM17:1 i plåtverkstaden överskrids PSRV för PAH M och PAH H samt för bly. Provet är på ett djup på 2,35 m under normal markyta och människor kommer inte att utsättas för föroreningen i den utsträckning som antas i den generella modellen. För PAH M där det är inandning av ånga som är styrande bör exponeringstiderna klargöras för att uttalande om risken ska vara säker. I denna beräkning har det generella antagandet använts vilket troligen innebär en överskattning av risken med nuvarande användning men detta bör klargöras inför förändrad användning. Riktvärdet för inandning ånga är beroende av dels exponeringstiden samt vilken luftvolym som finns i byggnaden (utspädningen). I aktuell byggnad är takhöjden mycket hög och luftvolymen är betydligt högre än den generella modellen vilket innebär att risken troligen är överskattad. Detta bör utredas ytterligare. Detsamma gäller för punkten SM12:1 där förhöjd halt av kvicksilver uppmätts och där inandning ånga är styrande. Punkten ligger dock utanför byggnad men påverkan kan inte uteslutas. I samma punkt finns förhöjda halter av bly men intag av jord begränsas eftersom föroroningen inte ligger ytligt och är täckt av asfalt. Asfalt är inte att betrakta som ett beständigt skydd utan kräver underhåll om det skall förhindra kontakt med föroreningar. Punkten SM13 ligger utanför byggnaden och för att avgöra risken bör utbredningen klargöras. För att avgöra om det sker någon exponering kan en luftmätning med avseende på PAH utföras i intilliggande byggnad. Även punkten 18 ligger utanför byggnad och det som är styrande för aktuella riktvärden är intag av jord. Dock begränsas denna exponeringsväg av att föroreningarna ligger under asfalt. Punkten SM14 ligger utomhus intill byggnaden. Den förhöjda halten i nivå med riktvärdet har påträffats i ett lager med en svart kolrest och där ett flertal metaller har varit förhöjd men enbart arsenik överskrider riktvärdet. Dock överlagras denna fyllning av en annan fyllning (ca 0,3 m) med helt annan karaktär och där inte förhöjda arsenikhalter har uppmätts. Förhöjd halt av bly har uppmätts i fyllningen mellan de båda betonggolven inne i byggnaden. Intag av jord förhindras genom den överliggande betongen. Utifrån genomförd riskbedömning bedöms inte spridningen till ytvatten från den förorenade fyllningen utgöra en risk för recipienten. Den främsta spridningen från området bedöms ske via kulvertsystemet pga det sediment som finns där och som bedöms laka ut föroreningar. För att minska spridningen från området bedöms åtgärder i kulvertsystemet vara mest kostnadseffektivt. Det finns flera olika teoretiskt möjliga alternativ för detta. Det enklast alternativet är att ta bort de förorenade sedimenten som finns i kulvertsystemet. Detta skulle troligen innebära att föroreningshalterna i utgående vatten från systemet skulle bli lägre. Det finns även möjlighet att installera någon typ av filter innan utloppet från kulvertsystemet men en sådan åtgärd kräver fortlöpande underhåll och byte av filter. För att kontrollera åtgärdens effektivitet och områdets läckage framöver kan ett kontrollprogram införas för provtagning av utgående vatten från kulvertssystemet. Skydd av markmiljö är borttaget vid framtagande av PSRV. Skulle ett markmiljöskydd vara nödvändigt skulle det vara styrande för de flesta parametrar. I bilaga 10 redovisas hur riktvärdena skulle påverkas om skyddet för markmiljö ska beaktas. Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

39 Riskreduktion och åtgärdsbehov vid tillämpning av PSRV med oförändrade exponeringstider En utvärdering av åtgärdsbehovet gentemot PSRV med exponeringstider motsvarande de generella antagandena för MKM har genomförts. Sammanfattningsvis påverkar inte de justerade riktvärdena i så stor utsträckning det ställningstagande om behov av åtgärder. Generellt kan sägas att det är arsenik som påverkas. Resultaten redovisas nedan: Punkt SM30:1 (område 3); Halten arsenik och PAH H är över PSRV. Det är intag och hudkontakt som är styrande. Denna punkt ligger i källarplan i byggnaden precis som punkt SM32 vilket redan tidigare är ett definierat problemområde och där vidare utredning om exponeringstider och utbredning bör utföras. SM 22:3 (område 4); Halten arsenik på 0,5-0,9 m djup är över de PSRV. Dock ligger föroreningen under det skyddande matjordslager så intag jord är begränsad. SM59 (omr 6); Detta område är redan sen tidigare definierat som ett problemområde där åtgärder är nödvändiga för att minska riskerna. Halten arsenik är över PSRV och intag av jord är styrande. SM10:6 (område 7); Halten arsenik på 1,8-2,1 m djup är över PSRV. Utifrån djup samt att ytan är asfalterad bedöms exponeringen för intag av jord begränsad. SM17:1 (omr 7); Denna punkt är redan tidigare omnämnts. Punkten ligger i ett hålrum på 2,35 m djup och intag av jord bedöms begränsad. 8 Referenser NATURVÅRDSVERKET (2002): Bedömningsgrunder för miljökvalitet Metodik för inventering av förorenade områden. NV rapport 4918, Stockholm. NATURVÅRDSVERKET (2006) Laktester för riskbedömning av förorenade områden NATURVÅRDSVERKET (2009a): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm NATURVÅRDSVERKET (2009b): Riskbedömning av förorenade områden. NV rapport 5977, Stockholm. SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm. Vägverket (2001) Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor, publikation 2001:114 WHO (2005): Guidelines for drinking water enligt Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

40 Bilaga 1 Bil 1 Gamla Motala Verkstad - Översiktlig Miljöteknisk undersökning. Structor Miljöteknik AB Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

41 Bilaga 2 Bil 2 Motala gamla verkstad utredning avvattning. VAP VA-projekt AB Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

42 Motala gamla verkstad STRUCTOR Utredning avvattning VAP VA-PROJEKTAB PROJEKTNUMMER DEN 20DECEMBER 2012

43 Motala gamla verkstad Utredning avvattning Härtill hör Ritning Ritning Flygbild1962 Översiktsplan Sektioner Bakgrund Området utgörs av dengamlaindustriverksamheteninom MotalaVerkstad. Utredningens syfte är attundersökahurområdetavvattnas,påmarkytaneller genom undergrunden,föratt varaett stöd vidbedömning och beräkning av eventuella föroreningstransportertill MotalaStröm. Avgränsningar Det har inteundersökts ihurstor omfattninggöta kanalbidrar till grundvattenbildningengenom läckagegenomeller under kanalens tätskikt.vid torrväder kanman konstateraatt flödet idetvå kulvertarnas mynningar är mycket litet, vilket skulleinnebäraatt läckaget är försumbartvad avser snabb grundvattentransport. Grundvattenytaninomområdet påverkas naturligtvis av uppströms förhållanden,men möjligenmed enmindredeldirekt från kanalenoch enstörredelfrån andrasidan kanalenoch de högre liggandemarkpartierna. Vid beräkning av grundvattenflödehar interäknats med något tillskott frånområden utanför fastigheten Motala gamla verkstad Hydrologiska förutsättningar Grundvatten Grundvattennivåer ärundersöktaoch redovisas på planoch isektioner.iområdets norradel är grundvattnets gradient ca11 promilleochriktadmot öster,mot Motala Ström. Dedjupt liggande kulvertarnaisöder (sekt AochB) påverkar grundvattnet dels genom dränering direkt genomdenstensatta kulvertväggen,och dels genomgamla ledningsanslutningar från de rivna byggnaderna.det innebär att de gamla överfyllda byggnadsstrukturernaunder mark,somtidigareavvattnats till kulvertarna,fortfarande gör det istörreeller mindreomfattning. 1

44 Regnvatten över deidag gröna ytornaperkolerargenomfyllning ner tilldenurspunliga markytan,ca2-3 munder nuvarandemarkyta.vid störrenederbördstillfällen sker direktavrinning över markytantill Motala Ström. Ytvatten Från takoch hårdgjorda ytordirektavrinner regnvattentilldagvattensystembestående av stuprör imark,rännstensbrunnaroch slutligenvia kulvertartill MotalaStröm öster omområdet. Ävengrusytan,område6,har antagits somett områdemed direkt avrinning tilldagvattenbrunnar. Det är en ytasomvaritutsatt för laster över en lång tid, någonperiod var dettainomhus eller kanskebaraunder tak,och mankan antaatt andelenfinkornigt materialimarkytan är hög. Nederbörd Antagen årsnederbörd är650mm/år. Geologi Dennaturligamarkenunder fyllning består av ettrelativt tätt materialsombenämnts tillsandig silt,permeabilitet 10E-5-10E-7m/s.Denovanförliggandefyllningenbestår av jordmaterialavvarierandetyp och permeabilitetenvarierar därför stort,från 10E-1 (grus) till10e-6(sand).därtillförekommer rivningsrester och kvarliggande grundkonstruktioner. Beskrivning av området Plan Seritning Helaområdets yta är51000m2varav påöversiktsplanenmarkerad grönytabestår av 19800m2och resterandeytor är takochhårdgjort.debefintligabyggnadernautgör baraendelav dentidigarebyggnationensomistortsett täcktehelaområdet,sebifogad flygbild.idag är alltså enstor delav dessabyggnader rivnaoch ersattamed gräsytor.på översiktsplanen är tidigarebyggnader intolkadefrån flygbilder från Husgrundernaoch andrafundament imark ligger kvar under markytan. Sektioner Seritning Det finns två terrängsektioner redovisadegenomvardera kulvert samt en terrängsektioniområdets norradel. Idennorradelenav området har fyllningens mäktighetundersökts genomprovgropar ner till naturlig markochhar konstaterats varieramellan2,0 3,5 mfrån nuvarande markyta. Fyllningenfrån provgropar ihelaområdetbestårav olikablandadefraktioner,tegel, sand,slagg,sot,asfalt,byggnadsrester,grus och sten Motala gamla verkstad

45 Beräkningar/bedömningar Med enantagenpotentiellinfiltrationav 200mmvatten/år tillfyllningenblir den perkolerandevattenvolymenca4000m3/år,omviförutsätter att enbartdegröna ytornabidrar. Omdennavattenvolymrör sig mot MotalaStröm,mot öster,påett likformigt sätt över enbredd om185 m,blirutflödet mot vattendraget ca60 liter/dygnoch löpmeter jämnt fördelat över året. Detta kanjämföras medberäknat grundvattenflödesomför bedömdpermeabilitet och registreradhydrualiskgradient är mellan0,1-10liter/dygn,m2. Mot bakgrund av ovan kanförutsättas att huvuddelenav det perkoleradevattnet avleds ifyllningenoch endast enmindredelbidrar tillgrundvattenbildning medtankepå undergrundens relativt tätamaterialjämförtmedfyllningens. Diskussion Terrängsektionernapåritning visar attgrundvattenytans läge är ungefär likamed gränsenmellan naturlig markoch fyllning påsektion C-C(dennorra sektionen),vilket förstärker argumentet atttillkommandeperkoleratregnvattenfrån markytanföljer dengrövreovanförliggandefyllningenmot Motala Ström.Ett antagande kanvaraatt heladennaturligagränsenmellanfyllning och naturlig mark är ett utströmningsområde,vilket dåskulleinnebäraatt ingengrundvattenbildning sker från deaktuella ytorna. För terrängsektionerna A-A och B-B(lägenför detvå kulvertarna) är grundvattenytan väsentligt lägre än vidsektion C-Cochbetydligt under fyllningen.detta kanförklaras med att kulvertarna,ochde kvarliggande ledningssystemensomavvattnarderivna byggnaderna,dränerar grundvattnet lokalt Motala gamla verkstad Hur stor andel av det perkolerade dagvattnet från grönytorna som avvattnas till kulvertsystemen,eller följer dengamlamarkytanmot MotalaStröm,kan naturligtvis intebedömas med utgångspunkt från undersökningsmaterialet. Mensannolikt är det en störreandelsomavvattnas till kulverternaeftersom de kvarvarandebyggnadsstrukturernaimarksträcker sig under nästanheladengröna ytan.engrovgissning kanvara 75%till kulvertarnaochresterande25%viatransport sommarkvattentill strandbrinkenvid MotalaStröm. 3

46 Sammanfattning Nederbörd från tak och hårdgjordaytor,ca60%av helafastighetens yta,avleds direkt till Motala Strömvia kulvertsystemoch ledningsnät utanattpåverka/påverkas av förhållandenimarken. Nederbörd över grönytor infiltrerar idenrelativtgenomsläppligafyllningenoch perkolerar ner motdentätarenaturligamarkenunder fyllning.avvattningmot Motala Strömskerpåtvå olikasätt inomområdet,mendet gårinteatt fastställa var gränsen går mellandessa. För densödradelenav grönytornadränerasgrundvattnetviadetvå kulvertarna och äldrekvarliggandeavloppsledningar från byggnader somrivits. För dennorradelenföljer det infiltreradevattnetovanpå dennaturligamarken, ifyllningens underkant,mot Motala Ström. /VAP Motala gamla verkstad

47 Bilaga 3 Bil 3 Fördjupad miljöriskbedömning av markekosystemet på gamla Motala verkstad, Remedy By Sweden AB Gamla Motala verkstad Fördjupad riskbedömning inkl framtagande av platsspecifika riktvärden Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

48 2 FÖRDJUPAD MILJÖRISKBEDÖMNING AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD Upprättad av Veronica Ribé och Monica Odlare Remedy by Sweden AB Norra Källgatan VÄSTERÅS

49 Innehåll 1 INLEDNING OMRÅDETS HISTORIK SYFTE 3 2 ORGANISATION 3 I UPPDRAGET HAR FÖLJANDE FÖRETAG OCH PERSONER MEDVERKAT: 3 3 BAKGRUND TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 4 4 FÖRORENINGSSITUATION PROVTAGNING OCH PROVHANTERING VAL AV PROVDJUP MARKFÖRORENINGAR Metaller kolväten 7 5 Fördjupad ekotoxikologisk riskbedömning EKOLOGISKA RECEPTORER Markmikroorganismer Växter Kräftdjur PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK EFFEKTANALYS Tester med heljordsprov Tester med lakningsprov Markekologi och markens funktionella kvalitet AVVIKELSER 11 6 RESULTAT MARKFÖRORENINGAR Metaller Kolväten PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK OCH MARKEKOLOGISK EFFEKTANALYS Tester med heljordsprov Tester med lakningsprov Markekologi och markens funktionella kvalitet 14 7 Diskussion och slutsatser 16 8 Referenser 17 2 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

50 1 INLEDNING 1.1 OMRÅDETS HISTORIK Industriell verksamhet har bedrivits vid undersökningsområdet under drygt 150 år sedan grundandet av Motala Verkstad Under åren har en skiftande produktion ägt rum på området och i Länsstyrelsens MIFO-databas finns uppgifter om följande tidigare verksamheter på platsen (Structor Miljöteknik AB, 2011): -Tackjärnsframställning - Metallgjuteri - Stålproduktion - Gasverk - Skrotsmedja - Skrotgård - Verkstad för grovbearbetning I dessa verksamheter har kemikalier och olika typer av smörjoljor, brännoljor och avfettningskemikalier använts över hela området. 1.2 SYFTE Remedy by Sweden AB har på uppdrag av Structor Miljöteknik AB har utfört markekologisk och ekotoxikologisk markundersökning av markområdet på Gamla Motala Verkstad i Motala kommun. Uppdragets syfte är att utföra en riskbedömning av området med avseende på markmiljö. 2 ORGANISATION I uppdraget har följande företag och personer medverkat: Namn Företag Ansvar och uppgifter Peter Carlsson Structor Miljöteknik AB Uppdragsledare Ingvar Eriksson Structor Miljöteknik AB Handläggare Monica Odlare Remedy by Sweden Expert markmikrobiologi Veronica Ribé Remedy by Sweden Expert ekotoxikologi Cristina Rodriguez Diaz Mälardalens Högskola Laboratorieanalyser ALS Scandinavia AB Laboratorieanalyser 3 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

51 3 BAKGRUND 3.1 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Under 1998 utförde Johan Helldén AB en miljöteknisk undersökning i norra delen av området. I undersökningen fann man att stora delar av området bestod av fyllnadsmassor såsom byggnadsrester, kol och slagg. Förhöjda halter av såväl metaller som kolväten påvisades vid den miljötekniska undersökningen. Structor Miljöteknik AB utförde under 2011 en översiktlig miljöteknisk undersökning av området då en kartläggning av föroreningar i mark, sediment samt grund- och ytvatten utfördes. I undersökningen konstaterades föroreningar i stora delar av det undersökta området. Föroreningar i markytan förekom dock endast i en begränsad utsträckning. Spridning av påträffade föroreningar till grundvatten bedöms inte trolig förutom i en del av det nordöstra undersökningsområdet, där en avgränsning för utbredning av föroreningar saknas (Structor Miljöteknik AB, 2011). 4 FÖRORENINGSSITUATION 4.1 PROVTAGNING OCH PROVHANTERING Provtagning utfördes genom borrning i mindre delområden av undersökningsområdet, se figur 1. Figur 1. Delområden i verkstadsområdet för provtagningsplan. 4 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

52 Provtagningspunkter valdes slumpmässigt över undersökningsområdet. Provtagning av mark utfördes i markytan och ner till 0,6 meters djup. Totala antalet uttagna markprover var 14 stycken, se tabell 1. Tabell 1. Uttagna prover från undersökningsområdet. Provpunkt Nivå Provtyp 1 0,3-0,6 m Samlingsprov från delområden 1A och 1B 1A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 1B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 2 0,3-0,6 m Samlingsprov från delområden 2A och 2B 2A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 2B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 4 0,3-0,6 m Samlingsprov från delområden 4A och 4B 4A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 4B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 5 0,3-0,6 m Samlingsprov från delområden 5A och 5B 5A 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) 5B 0-0,3 m Matjord (samlingsprov inom delområde) Referens 1 0-0,3 m Matjord från oförorenat referensområde Referens 2 0-0,3 m Matjord från oförorenat referensområde 4.2 VAL AV PROVDJUP De flesta mikroorganismer i marken är heterotrofer, vilket betyder att de behöver organiskt kol för att kunna överleva. Organiskt kol och näringsämnen tillförs marken antingen via växtens rötter, nedfallen förna eller genom mikrobiell nedbrytning av marklevande djur. Den allra största delen av markens mikroorganismer lever därför i omedelbar närhet av växternas rotsystem. Via växtens rötter får mikroorganismerna tillgång till lättillgängligt kol, mineraler, näringsämnen mm. Rötterna gör också att en lagom mängd fukt hålls kvar i området för att mikroorganismerna ska trivas. Ju längre bort från rotzonen man kommer, desto färre mikroorgansimer kan man förväntas hitta. Även autotrofa mikroorganismer som är beroende av oorganiskt kol lever till största delen i rotzonen. Dessa mikroorganismer behöver nämligen näringsämnen som utsöndras från rötterna, samt är beroende av ett effektivt gasutbyte vilket inte uppnås längre ner i marken. Det är därför troligt att den största andelen mikroorganismer finns i det översta lagret i jorden, dvs det lager som rötterna sträcker sig ner i. Beroende på vilka växter som finns i marken, så är detta lager olika tjockt. I en gräsbevuxen mark är detta lager ca cm. I en skog kan det sträcka sig ner till 100 cm eller t.o.m. djupare. I Motala är jorden gräsbevuxen vilket talar för att mikroorganismernas aktivitet sträcker sig ner till max 30 cm. Nedanför detta djup är aktiviteten försumbar i jämförelse. Studier på skillnader i antal mikroorganismer inom rotzonen samt utanför rotzonen har gjorts och man har kommit fram till följande: antalet bakterier är ca 25 ggr fler i rotzonen än utanför, antalet svampar är ca 12 ggr fler och antalet protozoer är ca 3 ggr fler. Tittar man på specifika bakteriella grupper så har man funnit att ammonifierarna är 125 ggr fler och denitrifierarna är 1300 ggr fler. 5 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

53 Även om man finner föroreningar i skikt djupare än 30 cm är det inte troligt att dessa påverkar mikroorganismerna i särskilt hög grad, så länge inte rotzonen sträcker sig ner till det djupet. Provtagningsdjup för markprover för miljöriskbedömning av markekosystemet bestämdes till m för delområdesprov samt m för samlingsprov för delområden för att möjliggöra en undersökning av representativa markprov med avseende på markmikrobiell aktivitet samt påverkan från tidigare påträffade, djupare liggande föroreningar på de övre marklagren. Markdjupets betydelse för den mikrobiella aktiviteten har beskrivits i ett flertal böcker (Ashman & Puri, 2002; Sylvia et al., 2005; Pankhurst et al., 1998; Brady & Weil, Det har också diskuterats ett stort antal vetenskapliga artiklar (Sinclair & Ghiorse, 1987; Richter & Markewitz, 1995; Strauss & Dodds, 1997; Ekelund et al., 2001; Taylor et al., 2002). I nedanstående tabell från Fierer et al. (2003) ges ett exempel på hur den mikrobiologiska aktiviteten (SIR rate) samt den mikrobiella biomassan minskar med markdjupet i två olika jordar. 4.3 MARKFÖRORENINGAR Tre markprover enligt tabell 2 analyserades med avseende på metall- samt kolväteinnehåll. Analyserna utfördes i ackrediterat laboratorium av ALS Laboratory Group. Tabell 2. Uttagna prover för laboratorieanalyser av metaller samt kolväten. Provpunkt Nivå Analys 1A 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) 4A 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) Referens 1 0-0,3 m Metaller och Kolväten (PAH + Oljeindex) METALLER Analys av metaller utfördes med ICP-MS/ICP-AES samt AAS-AMA. Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM (Känslig Markanvändning respektive Mindre Känslig Markanvändning) för skydd av markmiljö användes för bedömning av halter i mark, se tabell 3. 6 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

54 Tabell 3. Riktvärden för KM och MKM för skydd av markmiljö (Naturvårdsverket 2009a). Enhet: mg/kg TS. Ämne KM MKM Arsenik Barium Bly Kadmium 0,5 15 Kobolt Koppar Krom Kvicksilver 0,25 2,5 Molybden Nickel Vanadin Zink KOLVÄTEN Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) utfördes med GC-MS enligt EPA-metod 8270 (16 föreningar). Bestämning av PAH cancerogen, summa PAH L, summa PAH M samt summa PAH H enligt nya direktiv från Naturvårdsverket Oljeindex i markproverna bestämdes enligt EN med GC-FID. Halter av kolväten i markproverna i undersökningsområdet utvärderades med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM för skydd av markmiljö (2009a), se tabell 4. Tabell 4. Riktvärden för KM och MKM för skydd av markmiljö (Naturvårdsverket 2009a). Enhet: mg/kg TS. Ämne KM MKM PAH L 3 15 PAH M 3 20 PAH H 1 10 Bensen 0,012 0,04 Toluen Etylbensen Xylen Alifat >C5-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Alifat >C5-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C Aromat >C10-C Aromat >C16-C MTBE 0,2 0,6 7 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

55 5 FÖRDJUPAD EKOTOXIKOLOGISK RISKBEDÖMNING 5.1 EKOLOGISKA RECEPTORER MARKMIKROORGANISMER Markmikroorganismer är en viktig del av det markekologiska systemet och deras aktivitet bidrar till upprätthållande av vitala markfunktioner såsom kol- och kväveomsättning samt markrespiration. Mikroorganismer påverkas av såväl markens fysiska som kemiska egenskaper. Förändringar av markförhållanden, på grund av miljöfaktorer som exempelvis markföroreningar eller erosion, kan störa markmikroorganismernas aktivitet och i förlängningen även påverka markens ekosystemtjänster VÄXTER Som markekosystemets primärproducenter, utgör växterna en viktig komponent i en ekologisk riskbedömning. Eftersom växter även bioackumulerar och transporterar föroreningar från marken upp i växten, kan de även bidra till att sprida föroreningar upp i den ekologiska näringskedjan (Naturvårdsverket, 2009b) KRÄFTDJUR Kräftdjur är generellt känsliga för föroreningar (Naturvårdsverket, 2009b). De utgör dessutom en viktig källa till föda för många markorganismer och bör därför ingå som en del av en ekologisk riskbedömning. 5.2 PLATSSPECIFIK EKOTOXIKOLOGISK EFFEKTANALYS TESTER MED HELJORDSPROV Grobarhetsförsök med vitklöver (Trifolium repens) Testet mäter inhiberingseffekter på växten vitklövers grobarhet och rottillväxt enligt metod beskri- Biologiska tester i i- katantal samt kontrollmaterial har gjorts. Totalt testades åtta jordprov i grobarhetstestet, se tabell 5 samt 6. Ett tunt lager av testjorden (30 ml) fördelades i 9 cm petriskålar av plast och genomfuktades med 7 ml dubbelavjonat vatten, se figur 2a. Tio frön av vitklöver placerades på jordytan, varpå skålen täcktes med lock. Skålarna placerades mörkt i 22 C under sex dygn varefter antalet grodda frön räknas samt rottillväxt (och ev. skottillväxt) i jämförelse med ett kontrollprov (plantjord). Varje jordprov testades i triplikat. 8 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD

56 Figur 2a och b. Grobarhetsförsök med vitklöver (Trifolium repens) med heljord (a) och lakvatten (b). Grobarhetshämning beräknades enligt följande: = (Antal sådda frön Antal groddade frön i prov) * 100/ Antal sådda frön Resultaten från grobarhetsförsöken korrigerades emot intern kontrollrespons(kommersiell plantjord) enligt Schneider-Orellis formel. Tillväxthämning beräknades enligt följande: = (Rottillväxt av kontroll Rottillväxt i prov) * 100/ Rottillväxt av kontroll Tillväxthämning av musselkräftan Heterocypris incongruens Ostracodtox (MicroBioTests, Belgien), se figur 3a, är ett toxicitetstest som utförs med den meiobentniska musselkräftan Heterocypris incongruens, Procedures. I testet exponerades nykläckta musselkräftor för heljordsprov under 6 dygn, se figur 3b, varefter antal överlevande djur räknades och mättes. Från dessa mätdata bestämdes den akuta (mortalitet) och kroniska (tillväxthämning) toxiciteten av markprovet i jämförelse med ett kontrollprov, en sand. Varje jordprov testades med sex replikat. Totalt fem jordprov testades i Ostracodtoxtestet, se tabell 6. Figur 3 a och b. Ostracodtoxkit med frystorkade cystor av musselkräftan Heterocypris incongruens (a). Färdigberedda plattor med sedimentprov och nykläckta musselkräftor dag 0 av testet (b). Mortalitet beräknades enligt följande: = (Antal musselkräftor dag 0 i prov Antal överlevande musselkräftor dag 6 i prov) * 100/ Antal musselkräftor dag 0 i prov 9 (17) AV MARKEKOSYSTEMET PÅ GAMLA MOTALA VERKSTAD