Fast i bidragsfällan?

Transkript

1 Fast i bidragsfällan? Rickard Hellner Michael Cronholm Fredrik Bergström AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

2 Förord Över 20% av Sveriges befolkning i arbetsför ålder är beroende av bidrag. Bidrag som, enligt denna rapport från HUI, låser fast människor i ett mer eller mindre konstant bidragsberoende. Rapporten är ett av flera underlag i Svenskt Näringslivs Kris och framtidskommissions arbete. I Kris- och framtidskommissionens arbete har bland annat konstaterats att Sverige behöver nya jobb. Jobb som måste komma till i befintliga och nystartade företag. Om detta skall kunna bli verklighet så måste de system som är uppbyggda som ett skyddsnät för människor som tillfälligt hamnar utanför arbetsmarknaden inte motverka deras återinträde i arbetslivet. Dessutom förstärks bilden av att en person som har varit arbetslös, och beroende av bidrag för sin försörjning, ofta hamnar i förtidspension, även om de under en kortare tid har ett arbete. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva den svenska bidragsförsörjningen och undersöka hur vanligt det är att individer bli kvar i en bidragsförsörjning samt vad som kännetecknar dessa individer. Författarna svarar själva för de slutsatser som dras i rapporten. Stockholm i september 2006 Stefan Fölster Chefekonom Svenskt Näringsliv 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 6 2. METOD OCH DATA 7 3. STUDIENS RESULTAT Hur såg det ut 2005? Är det vanligt att fastna i en bidragsförsörjning? Intressanta skillnader i bidragsberoende några nedslag Förtidspensionären vem är det? SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 21 APPENDIX 23 REFERENSER 26 3

4 Sammanfattning Huvudsyftet med denna rapport har varit att kartlägga bidragsförsörjningen i Sverige samt undersöka hur vanligt det är att individer blir kvar en längre tid i bidragsförsörjning och vad som karaktäriserar dessa individer. Studiens resultat Studien analyserar personer som tagit emot sjuk- och rehabiliteringspenning, sjukoch aktivitetsersättning, a-kassa och/eller socialbidrag. Däremot är transfereringar såsom barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag exkluderade. Studiens kvantitativa undersökning sträcker sig mellan åren 1993 och Några centrala resultat är: Lite mer än en femtedel av Sveriges befolkning i arbetsför ålder försörjs av bidrag och enbart av bidrag. Betydligt fler erhåller någon form av bidrag under ett år Det är mer sannolikt att en individ som tog emot bidrag 2003 också gjorde det 1993 eller 1998 jämfört med en icke bidragstagare, detta oavsett om förtidspensionärer inkluderas i beräkningarna eller inte. Denna skillnad förstärks om bidraget utgör en större del av individens disponibla inkomst. Utlandsfödda, kvinnor och boende i Norrland är tre grupper som av allt att döma är mer sannolika att bli kvar i en bidragsförsörjning jämfört med den genomsnittlige invånaren. Utlandsfödda och boende i Norrland är två grupper där förtidspensionärer ser ut att vara mer vanligt förekommande än bland den övriga befolkningen. En viss andel av dagens förtidspensionärer har varit arbetslösa och tagit emot a-kassa motsvarande en stor andel deras totala inkomst tidigare i livet vilket antyder att det idag sker en omfördelning från arbetslöshet till förtidspensionering. Sammanfattningsvis kan vi slå fast att en stor del av befolkningen i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden. Att många i arbetsför ålder tar emot bidrag är inte helt 4

5 oproblematiskt. Det är dels statsfinansiellt dyrt men får även negativa effekter på den ekonomiska tillväxten i och med att ekonomins fulla produktionskapacitet inte utnyttjas. Det finns också en risk att människor hamnar i ett utanförskap som inte är önskvärt. Om de sociala ersättningssystemen används för att tillfälligt försörja människor som är arbetslösa, sjuka eller som har hamnat på obestånd är ovan nämnda problem av liten eller ingen betydelse. Det är när många människor år ut och år in är försörjda av bidrag som problem uppstår. Denna studie har visat att det finns indikationer på att det svenska systemet för sociala ersättningar och bidrag riskerar att ge upphov till bidragsfällor. Studiens resultat betonar vidare vikten av att ytterligare studera denna typ av frågor. 5

6 1. Inledning Syftet med denna rapport är att granska bidragsförsörjningen i Sverige och risken att fastna i ett långvarigt bidragstagande. Studien syftar likväl till att kartlägga vad som kännetecknar de som de facto ser ut att bli kvar i ett bidragsberoende. Med andra ord, finns det en bidragsfälla och vilka är det i så fall som fastnar där? Inledningsvis kan konstateras att en stor andel av den arbetsföra befolkningen idag försörjs enbart genom olika former av bidrag och sociala ersättningar. Konjunkturinstitutet och SCB har beräknat antalet bidragsförsörjda individer och har slagit fast att nästan 1,1 miljoner individer mellan 20 och 64 år försörjs av bidrag och enbart bidrag (uttryckt i så kallade helårsekvivalenter). Detta motsvarar lite mer än 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder och det torde därför stå klart att bidragsförsörjningen är en företeelse som varken kan eller borde undervärderas eller ignoreras. Föreliggande studie syftar till att kartlägga bidragsförsörjningen och klarlägga hur vanligt det är att bli kvar i en bidragsförsörjning och om det är vanligare att individer som idag är bidragsförsörjda också var så tidigare i livet. Ett andra syfte är att slå fast huruvida det finns några intressanta skillnader i bidragsberoende bland olika samhällsgrupper. En stor grupp bidragstagare, och som det därför är motiverat att titta närmare på, är förtidspensionärerna. Vi vill inte bara veta vad som karaktäriserar en typisk förtidspensionär utan vi vill även ta reda på hur vanligt det är att en förtidspensionär har en tidigare bidragshistoria. Finns det måhända ett samband mellan att vara förtidspensionerad idag och att ha varit arbetslös igår? Rapporten är upplagd som följer. Inledningsvis introduceras den metod och de data som ligger till grund för rapporten. Därefter återfinns en översikt av officiell statistik över antalet bidragsförsörjda individer följt av en genomgång av studiens kvantitativa resultat. Sist återfinns ett avslutande kapitel innehållande sammanfattande kommentarer. 6

7 2. Metod och data Studien har utgått från den av Statistiska Centralbyrån sammanställda databasen LINDA. LINDA, som står för longitudinell individdatabas, är en registerdatabas bestående av en stor mängd uppgifter som finns tillgängliga för ca 3 procent av den svenska befolkningen samt dessas familjemedlemmar. Det finns även ett särskilt urval där 20 procent av den utrikesfödda populationen ingår och totalt sett ingår ca individer i databasen. LINDA utgör på så sätt en urvalsdatabas men syftet är likväl att ge en representativ bild av inkomster, beskattning, bidragstagande och en mängd andra variabler. Data finns för åren och data kan antingen studeras för ett enskilt år eller som en tidsserie. Fördelarna med LINDA är den lättillgänglighet som en samlad databas kan erbjuda och som gör det möjligt att relativt snabbt och på ett förhållandevis enkelt sätt få överblick över nyckeldata relaterat till den svenska befolkningen. Tack vare att databasen innehåller en stor mängd variabler är det också möjligt att göra allehanda intressanta skärningar, inte minst regionalt och på åldersgruppsnivå. Databasens största nackdel är samtidigt förutsättningen för databasens existens, nämligen registerdata. Registerdata är förhållandevis lätt att samla in och underhålla samtidigt som risken för saknade värden bitvis kan vara stor. Registerdata ger dessutom sällan ensamt svar på varför en viss grupp individer visar upp en särskild karaktäristika. Sammantaget utgör dock LINDA ett synnerligen användbart, tillförlitligt och på många sätt unik databas. Vi har i denna studie valt att jämställa bidrag med sjukpenning, socialbidrag, a-kassa, rehab- och skadeersättning samt sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). De som tar emot sjuk- eller aktivitetsersättning, utelämnas i delar av analysen med motiveringen att de annars hade påverkat rörligheten in och ut ur bidragsförsörjning. Förtidspensionärerna kartläggs istället i ett separat avsnitt där vi bland annat tittar närmare på vad som karaktäriserar den typiske förtidspensionären. 7

8 3. Studiens resultat I detta avsnitt presenterar vi de resultat som framkommit genom studien. Inledningsvis redogörs för hur situationen kring bidragsförsörjning såg ut 2005 vari vi har utgått från Konjunkturinstitutets sammanställningar av det svenska konjunkturläget. Därefter presenteras resultaten från studiens egna kvantitativa undersökning som sträcker sig mellan åren 1993 och Hur såg det ut 2005? Konjunkturinstitutet publicerar varje kvartal en översikt av det senaste konjunkturläget. Denna översikt tittar dels på det internationella konjunkturläget men givetvis även på svenska konjunkturvariabler, där bland annat BNP, aggregerad efterfrågan, produktion och arbetsmarknad ryms. De offentliga finansernas situation och utveckling är också en viktig del av konjunkturöversikten i vilken Konjunkturinstitutet bland annat granskar och prognostiserar bidragsförsörjningen i Sverige. I konjunkturöversikten för juni månad 2006 framgår att helårsekvivalenter försörjdes av sociala ersättningar under En helårsekvivalent motsvarar en person som helt och hållet försörjs av sociala ersättningar och två personer som var för sig är halvtidssjukskrivna under ett år utgör därför en helårsekvivalent. Det bör därför noteras att antalet faktiska personer som helt eller delvis försörjs av sociala ersättningar överstiger antalet helårsekvivalenter. Se tabell 1 för en översikt över antalet helårsekvivalenter försörjda med sociala ersättningar. 1 Se Konjunkturinstitutet (2006) 8

9 Tabell 1 Antalet helårsekvivalenter försörjda med sociala ersättningar, år, tusental, 2005 Grupp Antal Andel av befolkningen år Ohälsa ,3 % Varav Sjuk- och rehabpenning 195 3,7 % Varav Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) 457 8,6 % Arbetsmarknadsersättningar 333 6,3 % Varav Arbetslöshet 218 4,1 % Varav Arbetsmarknadsprogram 115 2,2 % Socialbidrag 87 1,6 % Summa ,1 % Källa: Konjunkturinstitutet (2006) samt SCB:s Befolkningsstatistik Som framgår av tabell 1 är gruppen ohälsa, det vill säga sjukpenning och aktivitetsersättning, den gruppen med överlägset flest antal helårsekvivalenter följt av gruppen arbetsmarknadsersättningar. Vad gäller andel av befolkningen kan vi konstatera att motsvarande en dryg femtedel av befolkningen mellan 20 och 64 år försörjs helt och hållet genom sociala ersättningar. Figur 1 visar hur antalet bidragsförsörjda helårsekvivalenter har förändrats historiskt mellan 1990 och

10 Figur 1 Helårsekvivalenter i olika sociala ersättningssystem , år Sjuk- och rehabpenning Sjuk- och aktivitetsersättning Arbetslöshet Arbetsmarknadsåtgärder Socialbidrag Källa: Konjunkturinstitutet (2006) En nackdel med att enbart räkna på helårsekvivalenter är att dessa inte säger någonting om hur många individer som de facto tar emot någon form av bidrag och/eller sociala ersättningar. Vad som dock kan konstateras är att betydligt fler än 1,1 miljoner personer erhåller någon form av bidrag under ett år. Vissa är mycket beroende av bidrag medan andra är mindre beroende. För att ta hänsyn till detta när vi studerar bidragsberoende i de följande avsnitten så analyseras grupper som är olika beroende av bidrag separat. 3.2 Är det vanligt att fastna i en bidragsförsörjning? Databasen LINDA ger oss, så som nämnts tidigare, en unik möjlighet att studera ett stort antal demografiska, sociala och ekonomiska variabler rörande den svenska befolkningen. Databasens konstruktion gör det dessutom möjligt att studera förändringar över tiden vilket tjänar denna studies syfte väl. Nedan följer ett antal figurer som syftar till att ge oss en inblick i hur rörligheten ut ur bidragsförsörjning ser ut i Sverige samt hur vanligt det är att individer fastnar i vad som skulle kunna kallas 10

11 ett bidragsberoende. Vi inleder med att granska rörligheten ut ur en bidragsförsörjning där samtliga de bidrag som ingår Konjunkturinstitutets kartläggning är inräknade. Förtidspensionärer torde ha en inbyggd tröghet vad gäller att ta sig ur en bidragsförsörjning vilket är en följd av att den ersättning en förtidspensionär tar emot har ett mer varaktigt försörjningssyfte jämfört med mer tillfälliga bidrag såsom a- kassa och sjukpenning. Det finns därför en risk att förtidspensionärerna drar ned rörligheten och vi har därför valt att också presentera resultat där förtidspensionärerna har exkluderats. Sedan mitten på 2003 ändrades ersättningsformen förtidspension till aktivitets/sjukersättning. En av ambitionerna av detta var att ersättningen i samband med långvarig arbetsoförmåga skulle kunna omprövas om arbetsförmågan ändrades. Men då denna undersökning avser åren antas ersättningsformen vara av mer varaktig karaktär. Vi har därutöver delat upp detta rensade urval i tre grupper: En grupp med samtliga individer En grupp där bidraget utgör mer än 10 procent av individens disponibla inkomst En grupp där bidraget står för mer än 50 procent av den disponibla inkomsten. Genom att dela upp urvalet på detta sätt framgår om en högre andel bidrag gör det svårare eller lättare att ta sig ur en bidragsförsörjning. För fullständiga uppgifter kring de olika grupperna se appendix. Figur 2 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har bidrag 2003 att ha haft bidrag 1993 respektive 1998, inkl. förtidspension, år 11

12 Hade Bidrag 93 Hade Bidrag 98 Av de som har bidrag 2003 Av de som inte har bidrag 2003 Av figur 2 framgår tydligt att det, jämfört med en icke bidragstagande individ, är betydligt mer sannolikt att en individ som tar emot bidrag också gjorde så fem eller tio år tillbaka i tiden. 2 Det är med andra ord relativt sannolikt att en slumpvis utvald individ som försörjdes genom sociala ersättningar 2003 också gjorde så för fem eller tio år sedan. Som nämnts tidigare finns det en risk att de förtidspensionärer som ingår i urvalet drar ned rörligheten och i en strävan att finna eventuella skillnader mellan grupperna har vi därför exkluderat dessa i de figurer som följer. 2 Vi kan inte avgöra huruvida dessa individer har uppburit ersättning under alla tio år i följd och det är därför viktigt att notera att det är möjligt och till och med sannolikt att en viss del av dessa individer försörjde sig på annat sätt under alla eller några av de år vi inte studerade. Det är på liknande sätt möjligt att vi missat individer som försörjdes genom bidrag under de år vi inte studerat men som har arbetat eller försörjt sig på annat sätt under de år vi faktiskt studerat. Det existerar med andra ord felmarginaler som kan slå åt båda håll men resultatet uppvisar likväl tydliga och lättolkade mönster. 12

13 Figur 3 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har bidrag 2003 att ha haft bidrag 1993 respektive 1998, exkl. förtidspension, år Hade Bidrag 93 Hade Bidrag 98 Av de som har bidrag 2003 Av de som inte har bidrag 2003 Av de individer som tog emot någon form av social ersättning 2003, förtidspension borträknat, hade en stor andel tagit emot ersättningar både fem och tio år tillbaka i tiden. Med andra ord följer denna grupp samma mönster som gruppen i figur 2 med skillnaden att sannolikheten att bli kvar i en bidragsförsörjning minskar något när vi exkluderat förtidspensionärerna. Detta ligger i linje med våra förväntningar men det bör noteras att risken att fastna i bidragsförsörjning fortfarande är relativt hög. Figur 2 samlar hela urvalet vilket innebär att de inkluderade individerna kan vara helt eller delvis försörjda av bidrag. Detta kompletta urval är förvisso intressant men vi torde kunna få fram en tydligare bild av ett eventuellt bidragsberoende genom att exkludera de individer vars utbetalda bidrag utgör en liten del av deras totala inkomster. Denna uppdelning, som redogjorts för tidigare, har genomförts i figurerna 3 och 4 där vi har fokuserat på de individer som uppbär sociala ersättningar som översteg 10 respektive 50 procent av individens disponibla inkomst. 3 Med bidrag avses här följande bidragsformer: Sjukpenning, socialbidrag, a-kassa, rehabersättning och skadeersättning. Observera att sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) inte är inkluderat i figurerna 3 till och med 7. 13

14 Figur 4 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har bidrag 2003 att ha haft bidrag 1993 respektive 1998 där summan av de ingående bidragen överstiger 10 % av individens disponibla inkomst, exkl. förtidspension, år Hade Bidrag 93 Hade Bidrag 98 Av de som har bidrag 2003 Av de som inte har bidrag 2003 Figur 3 och 4 uppvisar samma typ av mönster som återfinns i det samlade urvalet i figur 2. Vi kan skönja en tendens av att skillnaderna i sannolikhet mellan de som har bidrag och de som inte har bidrag 2003 ökar ju högre andel av den disponibla inkomsten som utgörs av sociala ersättningar. Detta samband antyder att det blir svårare att ta sig ur en bidragsförsörjning ju högre andel av inkomsten som kommer från olika typer av bidrag. Detta kan bero på att en viss andel av denna grupp består av långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa individer som av den anledningen har svårt att ta sig ut på arbetsmarknaden igen. Men, det är också tänkbart att bidragsförsörjning har en stigmatiserande, möjligtvis även passiviserande, inverkan på individers förmåga att förändra sin situation och ta sig ur ett bidragsberoende. 14

15 Figur 5 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har bidrag 2003 att ha haft bidrag 1993 respektive 1998 där summan av de ingående bidragen överstiger 50 % av individens disponibla inkomst, exkl. förtidspension, år Hade Bidrag 93 Hade Bidrag 98 Av de som har bidrag 2003 Av de som inte har bidrag 2003 Hittills har vi enbart fokuserat på sannolikheten att de som har respektive inte har bidrag 2003 hade bidrag 1993 respektive I figur 5 tittar vi närmare på sannolikheten att de som uppbar bidrag 1998 också hade bidrag

16 Figur 6 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har bidrag 1998 att ha haft bidrag 1993, exkl. förtidspension, år >0% >10% >50% Av de som har bidrag 1998 Av de som inte har bidrag 1998 Av figur 6 framgår att det kortare tidsperspektivet ger ett resultat som i hög grad samstämmer med det långsiktiga perspektiv vi studerade i figurerna 2 4: skillnaderna i sannolikhet, vad gäller att ha uppburit bidrag 1993, mellan de som har och inte har bidrag 1998 ökar ju större andel av den disponibla inkomsten som utgörs av sociala ersättningar. Vi har så här långt kunnat konstatera att det ter sig olika sannolikt att en individ försörjs av bidrag idag beroende på om denne tog emot bidrag för fem eller tio år sedan. I nästföljande avsnitt går vi ett steg längre och tittar på vad som karaktäriserar dem som kan sägas ha hamnat i en form av bidragsberoende. 3.3 Intressanta skillnader i bidragsberoende några nedslag Vad kännetecknar då dem som tycks bli kvar i och sakna förmåga att ta sig ur en situation där de helt eller delvis försörjs av sociala ersättningar och bidrag? I figur 7 16

17 har vi delat upp urvalet i ett antal grupper vars sammansättning syftar till att ge oss en bild av skillnader mellan olika grupper vad gäller bidragsberoende. Figur 7 Sannolikheten bland dem som har bidrag 2003 att ha haft bidrag 1993 respektive 1998 uppdelat på olika demografiska grupper, exkl. förtidspension, år Män Kvinnor Norrlänningar Övriga landet Utlandsfödda Svenskfödda Totalt Hade Bidrag 93 Hade Bidrag 98 Av figur 7 kan utläsas vilka grupper som avviker från hela urvalets medelvärde, som återfinns i kolumnen Totalt. Gruppen invandrare uppvisar högre sannolikhet att ha haft bidrag 1993 och 1998 jämfört med övriga svenskar. 4 På liknande sätt visar figur 6 att norrlänningar är mer sannolika att vara tidigare bidragstagare jämfört med invånare i övriga landet. Detta mönster ligger i linje med tidigare forskningsresultat och speglar att både arbetslöshet och sjukskrivningar är vanligare i dessa grupper. 5 Kvinnor är även det en grupp som sticker ut från medelvärdet och uppvisar, jämfört med männen, högre sannolikhet att ha tagit emot bidrag för fem eller tio år sedan. En intressant aspekt av figur 7 är att skillnaderna mellan de olika grupperna är desamma oavsett om vi tittar på fem eller tio års sikt vilket antyder att detta är mer 4 Invandrare definieras här enbart som utlandsfödda. Andra generationens invandrare är därför inkluderade i gruppen svenskar. 5 Se exempelvis Tegsjö (2005) och SCB (2004) 17

18 eller mindre bestående mönster som ser ut att ligga oförändrade över längre perioder. Vi har kunnat slå fast att mycket tyder på att det finns klara skillnader i bidragsberoende mellan olika grupper och en intressant frågeställning gäller därför också vad som karaktäriserar förtidspensionären. I nästa avsnitt ska vi därför titta mer på den stora gruppen av förtidspensionärer (som vi delvis har utelämnat i ovanstående figurer). 3.4 Förtidspensionären vem är det? Den enskilt största gruppen bidragstagare är förtidspensionärerna. Precis som i fallet med övrig bidragsförsörjning skiljer sig dock benägenheten till förtidspensionering åt mellan olika grupper i samhället, se figur 8. Figur 8 Vem var förtidspensionär 2003? år ,9 20 Procent 15 15, ,2 5 4,7 6,3 5,3 6, , Utlandsfödda Svenskfödda Man Kvinna Ålder Ursprung Kön Totalt Av figur 8 framgår att det är vanligare med förtidspensionering ju högre upp i åldrarna vi tittar vilket är ett högst förväntat resultat. Utöver åldersaspekten tyder våra resultat 18

19 på att det finns fler förtidspensionärer bland utlandsfödda än bland individer födda i Sverige. Kvinnor sticker på liknande sätt ut som en grupp där förtidspensionering är relativt mer vanligt förekommande. En intressant fråga är om det är vanligt att en individ som idag är förtidspensionerad uppbar någon form av bidrag för fem respektive tio år sedan? Denna fråga besvaras genom figur 9. Figur 9 Sannolikheten bland dem som har respektive inte har förtidspension 2003 att ha haft vissa typer av bidrag 1993 eller 1998, år Procent Socialbidrag 98 Socialbidrag 93 Socialbidrag 98 10% Socialbidrag 98 50% Socialbidrag % Socialbidrag % A-kassa 98 A-kassa 93 A-kassa % A-kassa % A-kassa % A-kassa % Sjukpenning 98 Sjukpenning 93 Sjukpenning % Sjukpenning % Sjukpenning % Förtidspension 2003 Ej förtidspension 2003 Sjukpenning % Rehab/skadeersättning 98 Rehab/skadeersättning 93 Rehab/skadeersättning % Rehab/skadeersättning % Rehab/skadeersättning % Rehab/skadeersättning % Figur 9 visar att 2003 års förtidspensionärer i högre grad än icke förtidspensionerade har varit en del av andra försörjningssystem tidigare i sina liv. De som inte var förtidspensionerade 2003 hade emellertid i högre grad än förtidspensionärerna tagit emot a-kassa under 1993 och 1998, dock med ett viktigt undantag. Vad gäller den grupp som tog emot a-kassa som översteg 50 procent av den disponibla inkomsten 1993 eller 1998 är det vanligare att de fem eller tio år senare är förtidspensionärer. Detta förhållande signalerar att arbetslösa som kanske borde klassas som just arbetslösa istället förs över till en förtidspensionering. 19

20 Av figur 9 framgår även att en stor andel av 2003 års förtidspensionärer tidigare tog emot olika former av ersättningar relaterade till sjukdom (sjukpenning och skade- /rehabersättning) vilket är ett väntat resultat. 20

21 4. Sammanfattande kommentarer Nästan 1,1 miljoner av Sveriges invånare mellan 20 och 64 år försörjdes år 2005 på heltid av olika former av sociala ersättningar. Det innebär att en femtedel av den arbetsföra befolkningen inte arbetar utan tvärtom helt och hållet försörjs av det offentliga. Vad föreliggande rapport däremot har påvisat är att det är mer sannolikt att en bidragsförsörjd individ, jämfört med en icke bidragsförsörjd individ, också var bidragsförsörjd för fem eller tio år sedan. Vi har också visat att skillnaderna i sannolikhet mellan de bidragsförsörjda och icke bidragsförsörjda grupperna ökar ju högre andel av den disponibla inkomsten som utgörs av bidrag. Det är med andra ord högre risk för en individ vars inkomst huvudsakligen utgörs av bidrag att fastna i vad som kan kallas ett bidragsberoende jämfört med en person som enbart tar emot mindre andelar av sin inkomst som bidrag. En närmare granskning av de individer som till synes befinner sig i ett bidragsberoende avslöjar att det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Utlandsfödda personer tenderar att i högre utsträckning än infödda svenskar bli kvar i en bidragsförsörjning. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att under lång tid vara försörjda av bidrag. Norrland sticker ut som en region med hög andel bidragsberoende. Vi har även valt att titta närmare på förtidspensionerade individers bidragshistoria varpå vi kan konstatera att det generellt är vanligare bland icke förtidspensionerade att tidigare ha tagit emot a-kassa. Däremot gäller det motsatta bland de personer som har tagit emot a-kassa motsvarande mer än hälften av deras disponibla inkomster. Kort uttryckt betyder detta att en icke försumbar andel av de förtidspensionerade en gång varit heltidsarbetslösa och att det av allt att döma sker en omfördelning av individer från arbetslöshet till förtidspensionering. Det finns därför goda skäl att anta att en viss andel av dem som idag tar emot sjuk- och aktivitetsersättning egentligen borde stå till arbetsmarknadens förfogande och därför ingå i statistiken över arbetslösa istället för förtidspensionerade. 21

22 En stor del av befolkningen i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden. Det stora flertalet av dessa lyfter olika former av bidrag och för många är bidragen en förutsättning för att klara sitt uppehälle. Att många i arbetsför ålder tar emot bidrag är inte helt oproblematiskt. Det är statsfinansiellt mycket dyrt (utbetalning av bidrag istället för skatteintäkter), det får långsiktigt negativa effekter på den ekonomiska tillväxten i och med att ekonomins fulla produktionskapacitet inte utnyttjas och det finns även en risk att människor hamnar i ett utanförskap som inte är önskvärt. Om bidragen för det stora antalet endast används för att överbrygga perioder av tillfällig arbetslöshet, kortare perioder av sjukdom eller ekonomiska problem är ovan beskrivna problem av mindre betydelse. Finns det en bidragsfälla i dagens Sverige? Slutsatsen av denna studie är att många människor är beroende av olika former bidrag. Studien visar också att de som lyfter bidrag ofta har fått bidrag i tidigare perioder. Detta är inte bevis, men väl indikationer på att den Svenska modellen ger upphov till bidragsfällor. Studiens resultat betonar vikten av att ytterligare studera dessa frågor. Att stora grupper är beroende av bidrag och inte kan bidra till sin egen försörjning är problematiskt både ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur individens perspektiv. Ekonomiska incitament påverkar människor i deras val och om de upplever att arbete inte ger tillräckligt god avkastning så finns en uppenbar risk att många väljer bidrag framför arbete. 22

23 Appendix Nedan följer detaljerade uppgifter kring antalet bidragstagare samt sannolikheten att en individ som har respektive inte har bidrag 2003 också hade det 1993 eller Observera att samtliga siffror är hämtade från LINDA som är en urvalsdatabas och därför inte anger antalet individer i den totala befolkningen. Appendix 1 Antalet individer, samt andelar av samtliga år, som är bidragstagare, inklusive sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) År Urval Antal individer i urvalet 2003 Bidrag oavsett andel av disponibel inkomst Bidrag överstigande 10 % av disponibel inkomst Bidrag överstigande 50 % av disponibel inkomst 1998 Bidrag oavsett andel av disponibel inkomst Bidrag överstigande 10 % av disponibel inkomst Bidrag överstigande 50 % av disponibel inkomst 1993 Bidrag oavsett andel av disponibel inkomst Bidrag överstigande 10 % av disponibel inkomst Bidrag överstigande 50 % av disponibel inkomst Källa: LINDA (SCB) Urvalets andel av total population Total population år ,9 % % % ,6 % ,2 % ,9 % ,1 % ,1 % ,8 % 23

24 Appendix 2 Delurval, antal individer, totalt urval samt delurvalets andel av totalt urval gällande sannolikheten att bli kvar i bidragsförsörjning Delurval Har bidrag (inkl. förtidspension) 2003 Hade bidrag (inkl. förtidspension) 1993 Har inte bidrag (inkl. förtidspension) 2003 Hade bidrag (inkl. förtidspension) 1993 Har bidrag (inkl. förtidspension) 2003 Hade bidrag (inkl. förtidspension) 1998 Har inte bidrag (inkl. förtidspension) 2003 Hade bidrag (inkl. förtidspension) 1998 Har bidrag 2003 Hade bidrag 1993 Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1993 Har bidrag 2003 Hade bidrag 1998 Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1998 Har bidrag 2003 Hade bidrag 1993 > 10 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1993 > 10 % av disponibel inkomst Har bidrag 2003 Hade bidrag 1998 > 10 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1998 > 10 % av disponibel inkomst Har bidrag 2003 Hade bidrag 1993 > 50 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1993 > 50 % av disponibel inkomst Har bidrag 2003 Hade bidrag 1998 > 50 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 2003 Hade bidrag 1998 > 50 % av disponibel inkomst Källa: LINDA (SCB) Antal individer Totalt urval % % % % % % % % % % % % % % % % Andel av totalt urval (sannolikhet) 24

25 Fortsättning Appendix 2 Delurval Har bidrag 1998 Hade bidrag 1993 Har inte bidrag 1998 Hade bidrag 1993 Har bidrag 1998 Hade bidrag 1993 > 10 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 1998 Hade bidrag 1993 > 10 % av disponibel inkomst Har bidrag 1998 Hade bidrag 1993 > 50 % av disponibel inkomst Har inte bidrag 1998 Hade bidrag 1993 > 50 % av disponibel inkomst Källa: LINDA (SCB) Antal individer Totalt urval Andel av totalt urval (sannolikhet) % % % % % % 25

26 Referenser Konjunkturinstitutet (2006), Konjunkturläget juni 2006 SCB (2004), Ohälsa Regionalt perspektiv på ett nationellt problem SCB (2006), Longitudinell Individdatabas (LINDA) SCB (2006), Befolkningsstatistik Tegsjö (2005), Integrationen på arbetsmarknaden, Fokus på arbetsmarknad och utbildning, SCB, Örebro 26