En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad

Transkript

1 En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm D et har blivit uppenbart att det finns stora regionala skillnader i Sverige med avseende på ohälsa och därmed samhörande sociala kostnader. Riksförsäkringsverket (RFV) har i ett antal rapporter på Regeringens uppdrag beskrivit dessa skillnader rörande ohälsa. Rapporterna har dock inte kunnat peka på någon enskild faktor som har väsentlig betydelse för att förklara de regionala skillnaderna. Vi har i olika publikationer [1-4] pekat på sambandet mellan ohälsa och exponering för elektromagnetiska fält. Ytterligare studier har genomförts för att analysera eventuella samband mellan mobiltelefoners uteffekt och ohälsa [5]. I denna rapport redovisas en analys av kopplingen mellan mobilsystemets täckningsgrad och sociala ersättningar i Sveriges län under åren Ersättningarnas storlek omräknat till helårsförsörjd andel av befolkningen korrelerades mot länens genomsnittliga täckningsgrad från mobilsystemen. Figur 1 visar tidstrenderna hos de olika bidragsformerna för hela landet sedan 199 enligt Statistiska Centralbyråns uppgifter. 5:1

2 Sjukpenning Förtidspension Arbetslöshet Amk Socialbidrag 45 4 Helårsekvivalenter Figur 1. Diagrammet visar olika bidragsformers utveckling sedan 199 Metoder De sociala ersättningarna redovisades per län under rubrikerna Sjukpenning, Förtidspension, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsåtgärder, Socialbidrag samt Totalt. Data över länens sociala omkostnader enligt dessa grupperingar erhölls från Statistiska Centralbyrån, Örebro. Beräkning av länens genomsnittliga täckningsgrad från mobilsystemen har gjorts tidigare [5] och kunde alltså utnyttjas även för denna studie. Post- och Telestyrelsen har i ett beslut [6] meddelat att man inte vill hjälpa till med att offentliggöra sådana täckningsuppgifter och fått stöd för denna ståndpunkt i en dom av Kammarrätten [7]. Förklaringsvärdet R 2 bestämdes för varje grupp kontra länens täckningsgrad för varje år, varför det blev möjligt att studera eventuella förändringar över tiden. Resultat Figur 2 visar som exempel att utbetald sjukpenning minskar med täckningsgraden. Det uppmätta förklaringsvärdet (R 2 =,82) är exceptionellt stark och måste tillmätas en stor betydelse. Figur 3 visar som ett annat exempel att socialbidraget däremot ökar med täckningsgraden, d.v.s. i områden med tätare bebyggelse. 5:2

3 Sjukpenning 22 Helårsekvivalenter % R 2 =, Täckning % Figur 2. Korrelationen mellan utbetald sjukpenning och länens mobiltäckning är mycket stark. Socialbidrag 22 Helårsekvivalenter % 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, R 2 =, Täckning % Figur 3. Utbetalt socialbidrag är större i tätortslän där även täckningen är bättre. Bidragsform (R 2 / p-värde) Sjukpenning,65,73,74,82 / <,1 Förtidspension,63,64,66,62 / <,1 Arbetslöshet,46,45,39,16 /,1 Arbetsmarknadsåtgärder,56,53,57,59 / <,1 Socialbidrag,52,49,4,38 /,23 Totalt,59,61,63,64 / <,1 Tabell 1. Korrelationen mellan länens täckningsgrad och olika former av sociala ersättningar under åren Tabellen ovan återges även grafiskt i Figur 4. 5:3

4 1,9 Förklaringsvärde R 2,8,7,6,5,4,3,2 Sjukpenning Förtidspension Arbetslöshet Arbetsmarknadsåtgärder Socialbidrag Totalt, Figur 4. Diagrammet visar hur ersättningarnas korrelation mot länens täckningsgrad från GSM har varierat under åren Diskussion Totalt sett finns en stark koppling mellan mobiltäckning och ersättningsformernas sammanlagda storlek vilken ökar med tiden. Kopplingen minskar starkt för arbetslöshet och även för socialbidrag. Kopplingen mellan sjukpenning och mobiltäckning ökar däremot mycket starkt medan övriga bidragsformer har relativt oförändrad stark koppling runt,6. Eftersom mobiltäckningen är en funktion av länets glesbygdskaraktär kan det för flera av bidragsformerna vara just glesbygdskaraktären i sig som är primär för dessa. Någon större förändring i tiden är inte att förvänta. När det gäller sjukpenning är dock kopplingen till mobiltäckningen så stark och så snabbt ökande att hälsoförsämringens grundorsak måste sökas i detta samband. För att närmare studera hur förändringen mellan 1999 och 22 har varierat över landet gjordes en analys av differenserna på samma sätt som ovan. Tabell 2 ger resultatet av denna analys. Ersättningsform R 2 för diff Trend Ändring av ersättning vs. täckning Sjukpenning,55 Minskar med täckning Från 2,5 till 1,5% Förtidspension,1 Ingen ändring,75 % Arbetslöshet,48 Ökar med täckning Från -2,5 till -1% Arbetsmarknadsåtgärder,12 Ingen större ändring -,5 % Socialbidrag,56 Minskar med täckning Från till -,75% Tabell 2. Tabellen visar hur förändringen mellan 1999 och 22 korrelerar med täckningen. Av tabell 2 ser vi att sjukpenningens förändring mellan 1999 och 22 är starkt kopplad till mobilsystemets täckningsgrad och därmed förstärker den uppmätta korrelationen år 22. Förändringen av förtidspensioneringen är inte ytterligare förstärkt av täckningsgraden. Arbetslösheten ökar med täckningen vilket kan tolkas som en koppling till tätorternas ökande arbetslöshet. Arbetsmarknadsåtgärderna uppvisar ingen större förändring och har inte varit kopplad till täckningsgraden. Slutligen ser vi att socialbidraget har minskat mest i tätorterna och varit ganska oförändrad i Norrlandslänen. 5:4

5 Att sjukpenningen geografiskt uppvisar en stark koppling till täckningsgraden och dessutom att förändringen mellan åren starkt kopplas till täckningsgraden, leder till en ökande korrelationskoefficient, som framgår av Figur 4. Socialbidraget däremot är störst i tätorterna men den minskning som sker äger också främst rum i tätorterna. Glesbygden har alltså svårare att reducera sitt (redan låga) socialbidrag. Slutsatser Den starka kopplingen vi funnit mellan sjukpenning och mobiltäckningsgrad kan inte bortförklaras som kuriosa [8] utan måste beaktas i arbetet för att förbättra svenska folkets hälsa. RFV bör ta initiativ till ett samarbete med SSI och PTS för att närmare granska kopplingen mellan mobilsystemets täckningsgrad, mobiltelefonernas genomsnittliga uteffekt och ohälsa i varje län och kommun. Trots att Kammarrätten i en dom har fastslagit att Post- och Telestyrelsen inte behöver ge uppgifter om genomsnittlig täckningsgrad i rikets olika län bör domen överklagas och PTS därefter tvingas till samarbete med andra myndigheter inom detta viktiga område. Referenser 1. Hallberg Ö, Johansson O, "Cancerdödlighet och långtidssjukskrivning, Tidskriften Medikament 22; 7: Hallberg Ö, Johansson O, "Har tusentals personer offrats i onödan sedan 1955?", Nord Tidsskr Biol Med 22; 2: Hallberg Ö, Johansson O, "Melanoma incidence and frequency modulation (FM) broadcasting", Arch Environ Health 22; 57: Hallberg Ö, Johansson O, "Cancer trends during the 2th century", ACNEM Journal 22; 21: Hallberg Ö, Johansson O Mobile handset output power and health, Electromagn Biol Med 24; 23: PTS Dnr , 7. Kammarrätten dom , 8. Göteborgstidningen , 5:5