Hundra år av Pålitligt Finländskt Ägande

Transkript

1 Hundra år av Pålitligt Finländskt Ägande 2012

2 LSO Andelslag 100 år LSO Andelslag syfte och verksamhetsidé LSO Andelslag är en sammanslutning av aktiva köttproducenter som på ett ansvarsfullt sätt utnyttjar sitt ägarinflytande i egenskap av finländsk ägare i Europas åttonde största köttföretag HKScan. LSO Andelslag skapar ekonomiska verksamhetsförutsättningar för sina medlemmar genom att utöva sitt ägarinflytande i HKScan Abp. I egenskap av ägare uppställer LSO Andelslag resultatmål för HKScan samtidigt som det övervakar och styr affärsverksamheten så att denna, inklusive avtalsproduktionen, ska utvecklas på ett lönsamt och konkurrenskraftigt sätt. Ägarandel är en garanti för att HKScan använder lokala råvaror på sina huvudmarknader och engagerar sig i utvecklingen av hela köttproduktionskedjans konkurrenskraft. Ägarandel i HKScan möjliggör högklassig styrning och logistik för de förmedlings- och slaktdjur som andelslagets medlemmar producerar samt marknadsföring till ett konkurrenskraftigt pris. LSO Andelslag bär sitt ansvar för att säkerställa djurens välbefinnande och en ansvarsfull produktion inom HKScans produktionskedja. LSO Andelslag verkar för att främja sina medlemmars verksamhetsförutsättningar och påtalar den samhälleliga betydelsen av köttproduktionen. LSO Andelslag värnar om sina medlemmars köttproduktion genom att vara en betydande aktör inom köttbranschen i Norra Europa. 2

3 År 2012 i korthet INNEHÅLL Syfte och verksamhet...2 År 2012 i korthet...3 Översikt av ordföranden för LSO Andelslags styrelse...4 Översikt av VD:n för LSO Andelslag...5 Översikt av VD:n för HKscan Abp...6 Styrelsens verksamhetsberättelse...7 Bokslut...10 Förvaltning Presentation av HK Agris tjänster LSO-koncernen LSO Andelslags medlemmar är finländska aktiva köttproducenter Vägande skäl att bli medlem i LSO Andelslag...20 År 2012 i korthet Den fördröjda uppgången i producentpriserna för kött räckte inte för att kompensera de ökade kostnaderna. Prishöjningstrycket fortsätter för att vi ska kunna trygga kontinuiteten i köttproduktionen. Köttkonsumtionen ökade med en procent till följd av konsumenternas efterfrågan på högklassig, ansvarsfullt producerad mat. Den totala produktionen av kött minskade med en procent. HK Rypsiporsas var fortsatt framgångsrik. Den goda HK Rypsiporsas har för sin del förbättrat uppfattningen om hur hälsosamt svinkött är och har ökat försäljningen av svinkött i Finland. I november tilldelade Institutet för hälsa och välfärd (THL) HK Ruokatalo folkhälsopriset 2012 som erkännande för det arbete som bolaget gjort för att främja folkhälsan. Priset beviljades för det långsiktiga produktutvecklingsarbete som HK Ruokatalo enligt sitt ansvarighetsprogram har genomfört de senaste åren för att minska mängden salt och mättade (hårda) fetter i sina produkter. Medlemmarna fick en ränta på 6 procent på sitt andelskapital för år Under de senaste tio åren har en ränta på i medeltal 10 procent betalats. För 2011 föreslår andelslagets styrelse en ränta om 5 procent. LSO Andelslag fortsatte sitt program för att utesluta passiva medlemmar. Programmet inleddes Förvaltningens mål är att andelslagets verksamhet ska ligga i de aktiva producenternas händer. Som passiva klassificeras sådana medlemmar som under de senaste 12 månaderna inte har sålt svin eller fjäderfä eller under de senaste 24 månaderna inte sålt nötkreatur till HK Agri eller Länsi-Kalkkuna. LSO Andelslag färdigställde en ny modell för ägarpåverkan, som arbetar jämställt för alla sina aktiva köttproducentmedlemmars verksamhetsförutsättningar och inkomstbildning. Den senaste delen i påverkningsmodellen är LSO Andelslags och HKScans gemensamma verksamhetsmodell för primärproduktionens samarbetsgrupper som startar I primärproduktionens samarbetsgrupper utvecklas bolagets konkurrenskraft vad gäller köttproduktion och -upphandling, lönsamheten följs upp och produktionens kontinuitet säkerställs med gårdar som aktivt utvecklar sig. LSO Andelslag godkände ändringarna i andelslagets stadgar och valordning. Stadgeändringen gör det möjligt att utvidga medlemsbasen och verksamheten, precisera de plikter som medlemmarnas samarbetsavtal bygger på, ändra styrelsens storlek till att motsvara ändringar i medlemskåren och precisera styrelsens och förvaltningsrådets arbetsfördelning. LSO Andelslag fick inte besvärstillstånd av högsta domstolen för LSO Andelslags rättegång om de aktieaffärer som 2006 bedrevs med HKScans aktier. Helsingfors hovrätts beslut står därmed fast. För att hedra sitt jubileumsår 2013 publicerade LSO Andelslag den 11 januari årshistoriken Lihatalonpojat ja heidän yhtiönsä (Köttbönderna och deras bolag). Boken är skriven av Veijo Åberg och Laura Puro. Historiken delas ut till LSO Andelslags nuvarande medlemmar och till nya medlemmar. 3

4 Översikt av ordföranden för LSO Andelslags styrelse Ursprunget tas till heders Utmärkande för köttbranschen år 2012 var att priserna steg. Det började med att priserna på foderråvaror steg i motsats till vad man hade antagit. Producentpriset för kött steg betydligt, liksom priset på kött och förädlade köttprodukter i handeln. Dessa prisökningar kom dock med en fördröjning, och producentens ställning i köttkedjan blev trots prisökningen inte lättare, på grund av de höjda produktionskostnaderna. Producentens ställning i livsmedelskedjan är fortsättningsvis svag. Den revidering av konkurrenslagen som bereds har som målsättning att förbättra både producentens och livsmedelsindustrins konkurrensläge. LSO Andelslag är beroende av att båda dessa är framgångsrika, så en revidering av lagen har en betydande inverkan på oss i fortsättningen. HKScans centrala ekonomiska mål Rörelsevinst: > 5 % av omsättningen Avkastning på eget kapital: > 15 % Soliditet: > 40 % Aktieutdelning: minst 30 % av nettoresultatet Centrala ståndpunkter i LSO Andelslags intressebevakning Verksamhetsförutsättningarna för köttproduktionen ska vara samma i hela landet. Särdragen i det finländska produktionssättet ska beaktas och säkerställas i samband med revideringen av EU:s jordbrukspolitik. Det ska finnas finansieringssystem för utvecklingen av lönsam och ansvarsfull köttproduktion som utnyttjar bästa praxis Fram för ursprunget Ursprungsbeteckningarna på livsmedel kommer att bli obligatoriska under det här året. Reformen kommer att förbättra de inhemska livsmedlens synlighet och ställning i handeln. För HKScan är det inom alla verksamhetsområden en fördel att råvarornas ursprung märks tydligt på konsumentförpackningarna, eftersom HKScan är starkt bunden till lokal köttproduktion. I början av 2013 har uppståndelsen om hästkött avslöjat oansvarig verksamhet i de långa leveranskedjorna av kött. LSO:s köttkedja har alltid grundat sig på inhemskt kött som producerats av andelslagets medlemmar. Det har säkert inneburit en tilläggskostnad under årens lopp, när man har konkurrerat mot aktörer som har köpt sina råvaror varifrån som helst så billigt som möjligt. På så sätt har dessa aktörer kunnat sälja produkter tillverkade av importerade råvaror under finländska varumärken och samtidigt kunnat dölja köttets ursprung. Framtiden finns hos aktörer som kan styra hela livsmedelskedjan, från foderproduktion till butikshyllan. En sådan kedja förutsätter att producenterna, industrin och handeln förbinder sig starkt till den. Genom sina medlemmar och via sitt ägarskap i HKScan har LSO Andelslag möjlighet att för sin del upprätthålla och utveckla en sådan transparent och ansvarsfull kedja. HKScan har i början av året tagit i bruk en påverkningsmodell för primärproduktionen, där man tillsammans med köttproducenterna utvecklar primärproduktionen som en del av hela HKScan-koncernen. LSO Andelslag har utvecklat modellen tillsammans med bolaget. LSO Andelslags 100-årshistorik Lihatalonpojat ja heidän yhtiönsä gick i tryck i slutet av året. Boken delades ut till alla Andelslagets medlemmar och kommer i fortsättningen att delas ut till alla nya medlemmar. Verket ger en realistisk bild av LSO Andelslags och HKScans 100-åriga historia, men koncentrerar sig dock på de senaste 25 åren. Framtida utmaningar HKScans nya verkställande direktör inledde sin uppgift i början av mars Hannu Kottonen har målmedvetet börjat utveckla bolaget med målsättningen att effektivisera verksamheten och bättre dra nytta av koncernens synergi. Bolagets ledning har även förnyats kraftigt. År 2012 var inget imponerande år om man ser till resultaten. Enligt bolagets styrelse kommer 2013 att bli bättre än föregående år. Ett stort bolags resultatförmåga förbättras inte snabbt, så man har gett den nya ledningen tid att visa vad den kan. Det finns ändå orsak att vänta sig tecken på ett förbättrat resultat redan under detta år. En förbättrad resultatförmåga är en förutsättning för LSO Andelslags och dess köttproducentmedlemmars fortsatta framgång. Valåret 2014 Omsättningen har varit hög i LSO Andelslags styrelse under de senaste åren. En differentiering mellan andelslagets och bolagets styrelse ledde till att medlemmar från andelslagets styrelse övergick till bolaget. Styrelsemedlemmar har även lämnat sina styrelseposter på grund av att de upphört som producenter, i och med generationsväxlingar och av andra orsaker. Man har dock hittat nya bra beslutsfattare som ersättare för dem som lämnat sina poster. År 2014 är det åter valår för LSO Andelslags fullmäktige. Det innebär att nya andelslagsmedlemmar som är intresserade av köttbranschen har möjlighet att från första parkett komma med och påverka ärenden som rör den egna produktionsbranschen och att avancera inom förvaltningen. Matti Murto Styrelseordförande 4

5 ÖVERSIKT AV VD:N FÖR LSO ANDELSLAG Första hundra åren av Pålitligt Finländskt Ägande LSO Andelslag firar sina första hundra år av verksamhet som en sammanslutning av aktiva finländska köttproducenter. I dag är Andelslaget i högre grad än någonsin en sammanslutning av aktiva producenter av kött och förmedlingsdjur samt av gårdar som aktivt utvecklar sin produktion. Andelslagets styrka är en verksamhetsstrategi som är tydligt ägarstyrd och har en fungerande modell för ägarinflytande, engagerade medlemmar och en aktiv förvaltning som utvecklar sitt kunnande. Andelslaget behandlar sina medlemmar jämlikt genom att främja verksamhetsförutsättningarna och inkomstbildningen för såväl svin- och nöt- som fjäderfäköttproduktionen. Andelslagets grunduppgift, att producera mervärde för sina köttproducerande medlemmar, har varit oförändrad under hela den 100-åriga historien och kommer att vara det även i fortsättningen. Solid producent av mervärde LSO Andelslag har som målsättning att betala en konkurrenskraftig och jämn ränta på det inbetalda andelskapitalet utan att riskera andelslagets självförsörjning och likviditet. Under de senaste tio åren har det betalats en medelränta på 10 procent på andelskapitalet. Under räkenskapsåret beaktade andelslaget HKScans anvisningar och stödde sin räntebetalningsförmåga genom att sälja mindre viktiga fastigheter samt genom att förhandla sig till en hyra som motsvarar marknadsvärdet på industritomten i Vanda. Utan engångsrater har hyresintäkterna tillsammans med andelslagets stränga kostnadsdisciplin förbättrat den egna verksamhetens vinst betydligt, med 0,6 miljoner euro, under de två senaste verksamhetsåren. Eftersom den dividend HKScan delar ut dock sjunker betydligt för andra året i rad, nu till 10 cent/aktie (17 cent/aktie), påverkar det trots effektiviseringen av andelslagets egen verksamhet den ränta som betalas på andelskapitalet. HKScan väntar sig likväl att koncernens vinst för hela året ska förbättras från Detta skapar förutsättningar för bättre dividendutbetalningar i framtiden. Bolagets huvudägare LSO Andelslag kompletterade sitt ansvarsfulla ägarinflytande med den verksamhetsmodell för primärproduktionens samarbetsgrupper som bolaget startade i år. I verksamhetsmodellen utvecklas bolagets konkurrenskraft vad gäller köttproduktion och -upphandling, lönsamheten följs upp och köttproduktionens kontinuitet säkerställs genom gårdar som aktivt utvecklar sig och drar nytta av god praxis i sin verksamhet. Nära 30 av Finlands främsta köttproducenter får insyn och kan utveckla primärproduktionen i i HKScan och tillsammans med bolagets experter skapa mervärde som tryggar köttproduktionens kontinuitet. Verksamhetsmodellen är progressiv i en tid där det europeiska politiska beslutsfattandet på högsta nivå överlägger om producent- och branschorganisationernas roll som dem som tryggar en rättvisare inkomstfördelning i matkedjan. För köttböndernas bolag nuvarande HKScan erbjuder andelslaget en öppen, ansvarsfull och långsiktig huvudägare, som har en klart uttryckt ägarvilja. Bolagets utmaning i dag är att förbättra lönsamheten genom att till fullo dra nytta av koncernstrukturens möjligheter. Inga ändringar förekom i andelslagets innehav i HKScan. Andelslagets innehav den 31 december 2012 var 34,88 procent av aktierna och 69,25 procent av röstetalet. Andelslagets ekonomi vilar på en stabil grund: soliditeten är god, 63,8 procent (62,2 procent), balansräkningen stark och även betalningsförmågan är i skick. Förvaltningens mål är att utveckla LSO Andelslag som ett samfund för aktiva köttproducenter. Andelslaget har sedan 2005 uteslutit passiva medlemmar. I slutet av 2012 hade LSO Andelslag medlemmar (1 670). Programmet för insamling av andelskapital fortskrider planenligt. Vid årsskiftet uppgick andelskapitalet till 20,0 miljoner euro (20,2 milj. euro). Det obligatoriska andelskapitalet uppgick till 24,8 miljoner euro (24,0 milj. euro), varav 14,6 miljoner euro (14,3 milj. euro) betalats. Beloppet av frivilligt inbetalt andelskapital var 5,4 miljoner euro (5,9) milj. euro. På kommande Lokal livsmedelsproduktion som tar hänsyn till hållbar utveckling har blivit en växande trend till följd av de utmaningar som den globala ekonomin medför. Jordens växande befolkning måste få ansvarsfullt producerad mat av hög kvalitet på ett sätt som tar både miljön och produktionsdjuren i beaktande, men som samtidigt möjliggör köttproduktionens kontinuitet. Den internationella andelsverksamhetens jubileum 2012 lyfte på ett förtjänstfullt sätt fram andelsverksamheten både som företags- och ägandeform. Andelsverksamhetens stora styrka är långsiktighet och stark förankring i det lokala samhället i en verksamhetsmiljö som kan ändras snabbt. Den köttbransch som har växt genom andelsverksamhet erbjuder folk en utkomst och självförsörjning på livsmedel samt färska, inhemska och ansvarsfullt producerade köttprodukter som konsumenten uppskattar. LSO Andelslag inleder de kommande hundra åren tillitsfullt och medvetet om sitt eget ansvar såväl för medlemmarna som för samhället. Veikko Kemppi VD för LSO Andelslag Spjutspetsen för LSO Andelslags intressebevakning 2012 Koncentrera intressebevakningen som en del av MTK:s köttutskott Inverka på villkoren för offentlig upphandling och inköp för att fördelarna med ansvarsfullt producerat finländskt kött ska uppmärksammas som inköpsgrund I måltidstjänster som produceras med skattemedel ska enbart kött som uppfyller Finlands myndighetskrav användas Främja införandet av en märkning av produktionssätt utöver ursprungsbeteckningen i projektet Finland mönsterlandet för ansvarsfull köttproduktion 5

6 Översikt av VD:n för HKScan Abp En enhetligare HKScan-koncern År 2012 arbetade man vid HKScan målmedvetet för att göra koncernen ännu mer lönsam och enhetlig. Under det arbetsfyllda året byggde vi grunden för det som komma skall. Vi bygger en stadig grund Arbetet med att utveckla och förnya koncernen som inleddes under året gjordes i linje med den strategi som uppdaterades i augusti. Arbetet stöddes av koncernens nya verksamhetsmodell och de utnämningar i högsta ledningen som gjordes utgående från den. Den preciserade strategin fokuserar på att förbättra lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att bygga upp varumärkesvärdet och efterfrågan och genom att förbättra verksamhetens effektivitet. Dessutom styr man de aktörer som påverkar den framtida affärsverksamheten aktivare än tidigare. Kapitalstrukturen och koncernrapporteringen utvecklas fortsättningsvis. Realiserandet av strategin och verksamhetsmodellen framskred systematiskt i alla affärs- och stödverksamheter. I slutet av året bearbetades de strategiska målsättningarna och blev till konkreta åtgärdsplaner. Arbetet fortsätter under Vårt mål är att skapa enhetliga tillvägagångssätt på alla våra hemmamarknader och att säkerställa att koncernsynergierna utnyttjas mer effektivt än tidigare, både i kundgränssnittet och internt. För att utveckla kundservicen, affärsverksamheten och utbudet, grundade koncernen den internationella affärsfunktionen Away from Home. Även koncernfunktionerna stärktes genom att man bildade bland annat en ny omfattande funktion för utveckling av teknologi och produktion (T&OD). Med konkreta åtgärder mot ett bättre resultat Koncernens resultat 2012 var till sin helhet lägre än förväntat, men penningflödet stärktes. Efter det andra kvartalet led affärsverksamheten av de snabbt stigande foderpriserna på hela hemmamarkanden. De förhöjda råvarukostnaderna överfördes stegvis på försäljningspriserna. Affärsverksamheten i Sverige hade en mycket utmanande början på året. Mot slutet av året fick man till stånd en vändning. Den brand som inträffade på Vinderups fabrik i Danmark påverkade affärsverksamheten avsevärt, trots ett framgångsrikt återuppbyggnadsprogram. Under våren inleddes ett omfattande utvecklingsprogram som pågår till slutet av 2013 och som framskred planenligt. Målsättningen är en årlig resultatförbättring på över 20 miljoner och att märkbart minska det bundna kapitalet. Inom ramen för programmet meddelades om omorganiseringen av affärsverksamheten i Sverige som vi siktar på att kommer att ge en årlig resultatförbättring på 10 miljoner euro. Ändringarna förverkligas före mitten av Även i Finland fortsatte åtgärderna för att förbättra produktiviteten och lönsamheten. Strömlinjeformningen av bolagets juridiska struktur påbörjades. Smakliga matstunder som belönats för ansvarighet HKScan-koncernens centrala framgångsfaktorer är dess starka varumärken och den innovativa utvecklingen av produktutbudet. Förutom matens smak, kvalitet och ett ansvarsfullt produktionssätt uppskattar konsumenterna produkter som stöder hälsosamma levnadsvanor. HKScan deltar aktivt i branschens forsknings- och utvecklingsprojekt och betonar i produktutvecklingen högklassiga och näringsmässigt balanserade produkter. I november tilldelades HK Ruokatalo 2012 års folkhälsopris som erkännande för det långsiktiga produktutvecklingsarbete som bolaget under de senaste åren gjort för att främja folkhälsan genom att minska på mängden salt och mättat (hårt) fett i sina produkter. HK Rypsiporsas fortsatte sin kommersiella framgång i Finland. Motsvarande koncept i Sverige, Svensk Rapsgris, lanserades både för yrkes- och hemmakockar. I Estland lanserades den nya produktserien Lihakas framgångsrikt. Rostbiff av gris panerad med råg, vann första pris i tävlingen Estlands bästa livsmedel Dessutom fick bolagets produkter hedersomnämnandet Bästa maten för hälsan för andra året i rad. Vi känner till köttråvarornas ursprung Samtidigt som råvarornas och produkternas ursprung och ett ansvarsfullt produktionssätt påverkar konsumenternas köpbeslut allt mer, stärks HKScans ställning som en ansvarig aktör i den europeiska köttoch matindustrin fortsättningsvis. HKScan känner sina avtalsproducenter och samarbetspartners och därigenom ursprunget till de produkter HKScan framställer. Vi stärkte samarbetet med våra köttproducenter under det gångna året. För att förbättra primärproduktionens konkurrenskraft har en ny samarbetsmodell som planerats för primärproduktionen av kött publicerats i Finland och Sverige. Modellen tas i bruk I Finland är HKScan även med i utvecklingsprojektet Ansvarsfull svinhushållning (Vastuullinen sikatalous), som inleddes under det gångna året. Därtill utsågs och utbildades personer på slakterierna till att ansvara för djurens välbefinnande enligt den nya EU-lagstiftningen. Forskning och projekt inriktade på främjandet av djurens välbefinnande främjades på alla marknadsområden. Smaker under 100 år Det här året firar HKScan-koncernen och bolagets största ägare LSO Andelslag 100 år, vilket syns i försäljningen, marknadsföringen och kommunikationen i Finland. Det är en ära att få leda ett företag med en stark historia. Samtidigt som detta förpliktar att fortsätta med de traditioner som är värdefulla för våra intressentgrupper, förpliktar det även till att förnya företaget och dess tillvägagångssätt. Det är bra att även bygga nya grunder för de starka rötterna, så att de håller för den allt mer utmanande och internationella konkurrensmiljön, och hjälper HKScan att svara både på kundernas och konsumenternas förväntningar idag och under kommande hundraårsperiod. Tack för samarbetet Mitt varma tack till HKScan-koncernens personal, kunder, samarbetspartners och ägare för ett gott och engagerat samarbete för att uppnå de gemensamma målen. Tack även till konsumenterna för dialogen och era val, som är vardagliga bevis på att ansvarsfull verksamhet uppskattas under hela produktens livsmedelscykel - från åker till bord. Vanda 1 mars 2013 Hannu Kottonen VD 6

7 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultatutveckling och ekonomisk ställning LSO Andelslag överlät sin egentliga affärsverksamhet till HKScan-koncernen i början av år 1997 och andelslaget har inte sedan dess haft någon omsättning, utan inkomsterna har huvudsakligen utgjorts av utdelning och hyror från HKScan. De övriga rörelseintäkterna som antecknats i bokslutet uppgick till 2,3 miljoner euro (0,6 mn euro år 2011). Resultatet före skatt var 3,8 miljoner euro (2,6 mn euro år 2011). HKScan-koncernens omsättning växte från föregående år och uppgick till 2 546,8 miljoner euro (2 491,3 mn euro år 2011). Koncernens rapporterade rörelsevinst uppgick till 41,3 miljoner euro (39,6 mn euro). Resultatet före skatt var 12,6 miljoner euro (11,3 mn euro). HKScan-koncernen hade i snitt sammanlagt anställda i Finland, Sverige, Baltikum och Danmark mot året innan. Totalt 34,6 procent av personalen var baserad i Finland (32,5 % år 2011). LSO Andelslags soliditet var 63,8 procent i slutet av år 2012 jämfört med 62,2 procent året innan. HKScan-koncernens soliditet uppgick till 34,6 % mot slutet av året (33,6 % år 2011). Av andelslagets totala lån är en andel på cirka 50 % ränteskyddad enligt beslut från styrelsen. Innehavet i HKScan LSO Andelslag är HKScan Abp:s moderenhet. Andelslaget och HKScan Abp med koncernenheter utgör tillsammans LSO-koncernen. Andelslagets innehav i HKScan utgjorde vid utgången av räkenskapsperioden 34,88 procent av aktiekapitalet och 69,25 procent av röstetalet. LSO Andelslag är därmed den största enskilda ägaren i HKScan. Vid räkenskapsperiodens slut var aktieinnehavets marknadsvärde 69,7 miljoner euro (108,3 mn euro). Det minskade marknadsvärdet berodde på att börskursen för HKScan Abp:s aktie sjönk med 35,6 procent från föregående år. Utgående från expertutlåtanden reviderade styrelsen inköpspolicyn för HKScan Oyj:s aktier. I samband med köpuppdraget för aktier kontrollerar man i fortsättningen att andelslaget inte har insiderinformation och uppdraget ges skriftligen dokumenterat åt någon utomstående för att genomföras när aktiernas handelsfönster är öppet. Förändringar i styrelsens sammansättning I slutet av räkenskapsåret skedde en ändring i sammansättningen av LSO Andelslags styrelse. Styrelsemedlemmen Rita Wegelius avgick från styrelsen hösten Tiina Teperi-Saari valdes som ny medlem fr.o.m Stadgeändring Vid LSO Andelslags extra fullmäktigemöte den 22 november 2012 godkändes det stadgeändringsförslag som stadgearbetsgruppen berett. I arbetet har man beaktat det viktiga i den nya andelslagslagen som träder i kraft Arbetsgruppen använde sig av vicehäradshövding Anne Kontkanen från Sällskapet Pellervo som expert. De mest väsentliga stadgeändringarna är: 1) definitionen av medlem och bransch gör det möjligt att utvidga medlemsunderlaget och verksamheten, 2) de förpliktelser som grundar sig på medlemmens samarbetsavtal har preciserats, 3) styrelsens storlek kan ändras så att den motsvarar ändringar som sker i medlemskåren samt 4) styrelsens och förvaltningsrådets arbetsfördelning har preciserats. 100-årshistoriken Med anledning av jubileumsåret 2013 förverkligade den arbetsgrupp som tillsatts av styrelsen den 11 januari 2013 publicerade 100-årshistoriken Lihatalonpojat ja heidän yhtiönsä. Boken är skriven av Veijo Åberg och Laura Puro. Boken berättar om LSO:s och HKScans hundraåriga historia. Samtidigt ger verket ett perspektiv på förändringarna inom den finländska livsmedelsproduktionen. Historiken delas ut till LSO Andelslags nuvarande och nya medlemmar. Ränta på andelskapital Enligt andelslagsstrategin är målsättningen att betala en konkurrenskraftig och jämn ränta på det inbetalda andelskapitalet utan att riskera andelslagets självförsörjning och likviditet. Under de senaste tio åren har andelslaget betalat en medelränta på 10 procent på andelskapitalet. År 2011 uppgick räntan på andelskapitalet till 6 procent. Andelslaget tog instrueringen från bolaget i beaktande och stödde räntebetalningsförmågan genom att minska sin avhängighet av dividender, både genom att sälja mindre viktiga fastigheter samt genom att förhandla sig till en hyra som motsvarar det aktuella marknadsvärdet för industritomten i Vanda från och med Hyresintäkterna har tillsammans med andelslagets stränga konstnadsdisciplin förbättrat vinsten för andelslagets egen verksamhet utan engångsrater med cirka 0,6 miljoner euro på årsnivå under de två senaste verksamhetsåren. Eftersom den dividend HKScan betalar ut sjunker betydligt för andra året i rad, till 10 cent/aktie (17 cent/aktie), påverkar detta trots effektiviseringen av andelslagets egna verksamhet även den ränta som betalas på andelskapitalet. HKScan väntar sig att koncernens vinst för hela året ska förbättras från Detta skapar förutsättningar för bättre dividendutbetalningar. Andelslagsstrategi LSO Andelslags ägarpåverkan baserar sig på den ägarstrategi som godkändes 2011 och som sätter upp de operativa och ekonomiska målen och principerna för köttanvändningen i Finland. 1) Syftet med de ekonomiska målen är att bibehålla det bestämmande ägarinflytandet i HKScan, främja värdeutvecklingen av andelslagets innehav samt möjliggöra en konkurrenskraftig och jämn ränta på det inbetalda andelskapitalet. 2) Syftet med de funktionella målen är att möjliggöra högklassig styrning och logistik samt marknadsföring till ett konkurrenskraftigt pris för de förmedlings- och slaktdjur som medlemmarna producerar. 3) Syftet med principerna för användningen av kött är att säkerställa HKScans engagemang i inhemska råvaror i de viktigaste varumärkena och utvecklingen av hela köttproduktionskedjan i Finland på ett sätt som garanterar lönsam köttproduktion för medlemmarna. Det bästa sättet att på lång sikt uppnå den bästa synligheten, lönsamheten och det högsta mervärdet för finländskt kött är att utnyttja dess styrkor. Ägarpåverkningsmodellen kompletterades med primärproduktionens samarbetsgrupper Enligt den ägarpåverkningsmodell i åtta delar som styrelsen godkände den 12 september 2012 främjar andelslaget jämlikt verksamhetsförutsättningarna och inkomstbildningen för alla sina medlemmars aktiva köttproduktion (svin, nöt, fjäderfä). Detta sker genom att enligt ägarpåverkningsmodellen stöda den verksamhetsmodell för samarbetsgrupper som omfattar hela primärproduktionen. Ägarpåverkningsmodell. 1. Bolagsstämma 2. Realiserandet av ägarstrategin i bolagets styrelse och ledning 3. Valberedning av bolagets styrelse 4. Möte mellan ordförandena (bolaget och LSO) 5. Möte mellan ordförandena och bolagets styrelsemedlemmar 6. Möte mellan ordförandena och bolagets verkställande direktör 7. Andelslagets styrelse 8. Primärproduktionens samarbetsgrupper 7

8 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE STRATEGISK NIVÅ FÖR PRIMÄRPRODUKTIONEN HKScan-koncernen HKScan Finland Broiler Svin Nöt LÖNSAMHETSGRUPPER (för varje djurart) Broileruppfödare Broilerslaktuppfödare Broileräggproducenter Smågrisproducenter Kombinerad produktion Köttsvinproducenter Mjölk- och kalvproducenter Boskapsuppfödare Rasboskap UTVECKLINGSGRUPPER (för varje produktionsinriktning) Samarbetsgrupper för primärproduktionen. Konkurrensfördelar med samarbetsgrupper för primärproduktionen LSO Andelslag och HKScan har byggt upp en verksamhetsmodell som utvecklar köttproduktionen och upphandlingen. Nära 30 av Finlands främsta köttproducenter får insyn och kan utveckla primärproduktionen i sina företag och tillsammans med bolagets experter skapa mervärde som tryggar köttproduktionens fortbestånd. I verksamhetsmodellen utvecklas bolagets konkurrenskraft vad gäller köttproduktion och -upphandling, lönsamheten följs upp och produktionens kontinuitet säkerställs genom att gårdarna aktivt utvecklar sig. Till medlemmar i utvecklingsarbetsgrupperna väljs producenter som aktivt utvecklar sin produktion, är långsiktigt engagerade i samarbetet och har ett giltigt produktionsavtal. Både medlemmar från förvaltningen och andra avtalsproducenter är med. Styrelsen för LSO Andelslag föreslår de medlemmar som ska bjudas in i grupperna för bolaget. Arbetsgrupperna väljer själva sin ordförande. För att trygga kontinuiteten byts medlemmarna ut vartannat år. I inledningsskedet väljs en av medlemmarna för ett år, en för två år och en för tre år. Efter det väljs medlemmar årligen för tre år åt gången. Varje utvecklingsarbetsgrupp väljer en producentrepresentant för de djurartsspecifika lönsamhetsgrupperna. Varje lönsamhetsgrupp väljer å sin sida en representant för premiärproduktionens strategigrupper för HKScan i Finland och på koncernnivå. Bolaget fungerar som sammankallare för alla möten. Bolaget skickar ut föredragningslistan och fungerar som föredragande och rapportör. Styrelsen för LSO Andelslag följer med och stöder utvecklingsoch lönsamhetsgruppernas verksamhet genom att själv delta på primärproduktionsstrateginivå. I utvecklingsarbetsgrupperna utvecklas produktionssätt och konkurrenskraft. I dessa skapas mätinstrumenten för produktionen och man följer upp hur man lyckas, även i internationella jämförelser. Syftet är att bygga upp och upprätthålla produktionskostnadsfördelen jämfört med konkurrenterna och realisera de bästa produktionssätten för hela producentfältet. I lönsamhetsgrupperna följer man upp och förutser lönsamhet och kvalitet samt behandlar producentavtalens huvudlinjer. I dessa går man igenom förslag från utvecklingsarbetsgrupperna och ger rekommendationer till bolaget bl.a. om de bästa produktionssätten för varje djurart, om de tjänster bolaget erbjuder och om hur producentprissättningen påverkar lönsamheten. Syftet är att jämföra den bästa praxisen och processerna nationellt och internationellt. Grupperna tar för varje huvudtema ansvar även för kommunikationen med påverkare och intressentgrupper. Primärproduktionsstrategigrupperna ansvarar för primärproduktionens strategier såväl på nationell nivå som på koncernnivå samt följer med situationsbilden för 12 månader. Grupperna går igenom de allmänna avtalsgrunderna, bildar en landsspecifik syn på köttproduktionens konkurrenskraft och de lokala åtgärder som behövs för att förverkliga koncernens primärproduktionsstrategi. Syftet är ett konkurrenskraftigt producerat och upphandlat kött, vars tillgång och kvalitet motsvarar bolagets behov. Fullmäktiges beslut Fullmäktiges ordinarie stämma den 26 april 2012 i Letala fastställde LSO Andelslags och LSO-koncernens bokslut för år 2011 och beviljade ansvarsfrihet för förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Fullmäktige beslutade enligt styrelsens förslag att överskottet för räkenskapsperioden 2011 överförs till fritt eget kapital och att en ränta om 6 procent betalas på andelskapitalet. Fullmäktige beslutade på förslag av valberedningen minska förvaltningsrådets storlek från 20 medlemmar till 18 från och med 1 januari Fullmäktige valde efterträdare för de ledamöter i förvaltningsrådet som stod i tur att avgå, revisorer och medlemmar till granskningsutskottet. Därtill godkändes de bemyndiganden som föreslagits för styrelsen. Dessa beskrivs närmare under Styrelsens gällande bemyndiganden. Den 22 november 2012 samlades fullmäktige i Tavastehus för ett extra möte som godkände de ändringar som styrelsen och förvaltningsrådet föreslagit angående andelslagets stadgar och valordning. Syftet med ändringen var att göra det möjligt att utvidga medlemsbasen och verksamheten, precisera de plikter som medlemmarnas samarbetsavtal bygger på, göra det möjligt att ändra styrelsens storlek till att motsvara ändringar i medlemskåren och precisera styrelsens och förvaltningsrådets arbetsfördelning. Fullmäktige behandlade också ett skriftligt krav på ny behandling av förvaltningsrådets uteslutningsbeslut från september 2012 som lämnats in av en medlem som försummat att betala det obligatoriska andelskapitalet. Fullmäktige utsåg en valberedning som väljs för ett år åt gången och består av medlemmar i andelslagets fullmäktige. Valberedningens uppgift är att förbereda och lägga fram förslag för fullmäktiges ordinarie sammanträde. Uteslutning av passiva medlemmar Förvaltningsrådet godkände den 27 juni 2012 styrelsens förslag om att utesluta andelslagets passiva medlemmar. Uteslutning sker på grund av: (1) att medlemmen inte utövar aktivt medlemskap och (2) att medlemmen inte veterligen blivit aktivare inom köttproduktionen. 8

9 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Uteslutningen av passiva medlemmar sedan år 2005 sammanhänger med styrelsens ståndpunkt om att de aktiva medlemmarna i fortsättningen ska ha större inflytande över verksamheten. Uteslutning av vissa medlemmar Förvaltningsrådet godkände den 27 juni 2012 styrelsens förslag om att aktiva medlemmar, som inte har betalat andelen av det obligatoriska andelskapitalet för år 2011, ska uteslutas ur andelslaget. Vid utgången av 2012 hade LSO Andelslag medlemmar. Under året antogs 45 medlemmar, medan 187 medlemmar uteslöts eller avgick. Värvning av och verksamhet för medlemmar Under året deltog LSO Andelslag med en egen avdelning i OKRA-mässan, som ordnades i Oripää. Fördelarna med andelslagets verksamhet och medlemskap presenterades i HK Agris producenttidning Kotitilalta, i andelslagets nättjänst och i flera skilda möten med producenter och intressentgrupper. För HK Agri Oy:s personal tillhandahölls andelslagsdokument om aktuella ärenden. Aktuella ärenden i andelslaget och ärenden i anslutning till medlemsrekrytering behandlades med både HK Agris ansvariga för anskaffning av svin-, nöt, och fågelkött och personer som sköter om producentrelationerna. Motsvarande material finns också tillgängligt i Andelslagets nättjänst. Inflytande på intressentgrupper För realiserandet av den jordbruks- och näringspolitiska ståndpunkten upprätthölls kontakterna till tjänstemannastyrelsen och producentorganisationen och man drog nytta av förvaltningens och medlemmarnas egna kontakter. Genom andelslagets verksamhet stöddes den åsiktsbildning och påverkan som främjar producentorganisationernas verksamhetsförutsättningar i köttbranschen. LSO Andelslag deltog i verksamheten för MTK:s köttutskott och i stödgruppen för husdjursombudet i Bryssel. Huvudteman för påverkandet var att stöda de aktiva köttgårdarnas verksamhetsförutsättningar och bygga upp mervärdet för ansvarsfullt producerat finländskt kött. En regelbunden diskussionsförbindelse upprätthålls med det svenska andelslaget Sveriges Djurbönder. Högsta domstolen beviljade inte besvärstillstånd för rättegången om LSO Andelslags aktieaffärer 2006 Den 4 december 2012 kom högsta domstolens beslut om det besvärstillstånd som LSO Andelslag och vederbörande ansökt om gällande rättegången om LSO Andelslags aktieaffärer Högsta domstolen beviljade inget besvärstillstånd och Helsingfors hovrätts beslut står därmed fast. De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna LSO Andelslags tillgångar är till övervägande del bundna till HKScan Abp:s aktiestock och fabriksfastigheter, och inkomsterna utgörs främst av utdelning från bolaget. Andelslagets ekonomiska utveckling är därför starkt beroende av HKScans kommersiella framgång. Andelslagets risker hänför sig i första hand till ägandet. Affärsrisken bärs av HKScan-koncernen och kan därifrån indirekt komma att påverka även andelslaget. Man kan aldrig heller fullständigt utesluta risken för djursjukdomar i råvaruförsörjningen inom livsmedelsindustrin. Miljöledning och ansvar I miljöfrågor grundar sig LSO Andelslags inflytande på dess ställning som största aktieägare i HKScan Abp. Andelslaget förutsätter att HKScan och dess rörelsedrivande enheter i olika länder bedriver sin produktion på ett sätt som medför minsta möjliga miljöbelastning och att miljöledningen är organiserad på ett behörigt sätt. Andelslaget förutsätter även att bolagen bedriver ansvarsfull och etiskt hållbar verksamhet och att de beaktar kraven på produktsäkerhet och hälsa i alla skeden av verksamheten och att de följer den anvisning om tillvägagångssätt (Code of Conduct) som godkändes i HKScan-koncernen Andelslagets medlemmar ansvarar däremot själva för att beakta gällande bestämmelser på lokal, nationell och EU-nivå samt för att följa god produktionspraxis på gårdarna och i produktionen. Styrelsens gällande bemyndiganden Den 26 april 2012 bemyndigade fullmäktige styrelsen att besluta om utgivande av frivilliga andelar. Frivilliga andelar kan utges högst i den grad att de motsvarande insatserna utgör högst 25 procent av andelslagets inbetalda obligatoriska medlemsinsatser. Bemyndigandet gäller till 25 juni Fullmäktige bemyndigade samtidigt styrelsen att fatta beslut om att minska antalet frivilliga andelar mot återbetalning av insatsen. Bemyndigandet gäller till 25 juni Dessutom har styrelsen fullmäktiges bemyndigande att årligen fastställa anslutningsavgiften. Bemyndigandet gäller till 25 juni Styrelsens förslag till disposition av överskottet Styrelsen föreslår att överskottet för år 2012 på ,12 euro överförs till fritt eget kapital. Styrelsen föreslår vidare att en ränta om 5 procent betalas på andelskapitalet, dvs. sammanlagt 1,0 miljoner euro. Åbo den 19 mars 2013 LSO Andelslag, Styrelsen Medlemsantal Andelens jämförelsevärde , euro Ränta på andelskapital , % * Andelens beskattningsvärde påverkas mest av jämförelsevärdet för HKScan Abp:s aktie. Jämförelsevärdet för aktien är 70 % av avslutskursen på bokslutsdagen. * Styrelsens förslag 9

10 bokslut Nyckeltal Andelskapital, euro varav obligatoriskt, euro Ränta på andelskapital, % 5,0*) 6,0 12,0 12,0 10,0 Antal andelar, Medlemsantal, *) Styrelsens förslag Resultaträkning euro Omsättning Övriga rörelseintäkter 2 355,0 629,3 Personalkostnader 67,8-25,5 Avskrivningar och nedskrivningar -22,0-22,0 Övriga rörelsekostnader -837, ,6 Rörelsevinst/-förlust 1 563,6-518,7 Finansiella intäkter 3 445, ,2 Finansiella kostnader , ,8 Överskott före extraordinära poster 3 811, ,7 Extraordinära poster Överskott efter extraordinära poster 3 811, ,7 Bokslutsdispositioner 0,4 0,4 Inkomstskatt -478,5-62,1 Räkenskapsperiodens överskott 3 333, , resultat , milj. euro balansräkning , milj. euro Soliditet , %

11 bokslut Balansräkning euro Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar 71,2 92,6 Materiella tillgångar 3 071, ,7 Placeringar , ,7 Summa bestående aktiva , ,0 Rörliga aktiva Långfristiga fordringar 197,8 278,3 Kortfristiga fordringar 82,7 154,1 Kassa och bank 1 849,9 934,0 Summa rörliga aktiva 2 130, ,5 Summa aktiva , ,4 Passiva Eget kapital Andelskapital , ,2 Övriga fonder , ,5 Räkenskapsperiodens överskott 3 333, ,0 Summa eget kapital , ,7 Ackumulerade bokslutsdispositioner 16,5 16,9 Avsättningar 807, ,1 Främmande kapital Långfristigt räntebärande främmande kapital , ,0 kortfristigt räntebärande främmande kapital , ,3 Kortfristigt icke-räntebärande främmande kapital 982,3 841,4 Summa främmande kapital , ,7 Passiva sammanlagt euro Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelsevinst 1 563,6-518,7 Korrigering till rörelsevinsten - - Avskrivningar och nedskrivningar 22,0 22,0 Förändring av avsättningar -378,7-281,3 Vinst på sålda anläggningstillgångar - - Förändring av rörelsekapitalet 212,3 161,8 Ränteintäkter och räntekostnader , ,9 Utdelning på aktier 3 283, ,3 Skatter -398,0 - Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 269, ,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av övriga anläggningstillgångar - - Försäljning av aktier 28,9 - Beviljade lån - -2,0 Återbetalning av lånefordringar - 16,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 14,0 Kassaflöde före finansiering 3 297, ,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna långfristiga lån , ,0 Återbetalning av kortfristiga lån ,3 Betalda räntor på andelskapitalet , ,0 Ökning/minskning av andelskapitalet -218,8 136,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten , ,2 Förändring av likvida medel 915,8-637,0 Likvida medel , ,0 Likvida medel ,8 934,0 Passiva sammanlagt , ,4 Andelskapital , milj. euro Andelskapital vid utgången av året, milj. euro * Andelskapitalet återbetalas till medlemmen ett år efter slutet av räkenskapsperioden för det år då medlemmen utträtt ur andelslaget. Andelskapitalet som ska återbetalas ingår i passivas frivilliga insatser i diagrammet. Stapeln 2012* anger i vilken grad de passiva medlemmarnas frivilliga insatser minskade genast i början av januari 2012, dä andelskapitalen för medlemmar som uträtt år 2011 återbetalades till producenterna. Obligatoriskt andelskapital Frivilligt andelskapital Aktivas obligatoriska insatser Aktivas frivilliga insatser Passivas obligatoriska insater Passivas frivilliga insatser 11

12 Andelslagets förvaltning Edustajisto Hallintoneuvosto Fullmäktige Fullmäktige samlades till ordinarie stämma den 26 april 2012 i Letala och extra stämma den 22 november 2012 i Tavastehus i samband med sitt två dagar långa höstseminarium. Våren 2009 valde LSO Andelslag ny fullmäktige. Mandatperioden för de valda ledamöterna slutar i juni Deltagargraden på mötena 78 procent. Tavastland (8 ledamöter): Arja Heino, Hollola; Juha Karkkula, Hauho fr.o.m ; Kari Kivinen, Hämeenkoski fram till ; Eero Kolila, Asikkala; Matti Palvaila, Sysmä; Eero Pura, Tammela; Antti Suokas, Jockis; Kalle Tapola, Hauho; Jaakko Veräväinen, Tavastehus Östra Finland (1 ledamot): Janne Sirviö, Juankoski Mellersta Finland och Österbotten (1 ledamot): Janne Kujala, Seinäjoki Birkaland (4 ledamöter): Markku Ala-Orvola, Vesilax fr.o.m , Timo Kangaspusu, Ruovesi; Hannu Karppila, Kangasala; Arto Ojakoski, Ikalis fram till ; Tapani Tienari, Ylöjärvi Satakunda (9 ledamöter): Harri Asmala, Sastmola; Matti Eskola, Eura fr.o.m ; Jarkko Hakanen, Honkajoki; Terhi Harjunmaa-Levonen Vittis fram till ; Pirjo Järvenpää, Sastamala; Jukka Naskali, Vittis fram till ; Raine Rekikoski, Eura; Pasi Tammisto, Kankaanpää; Erno Toikka, Kumo fr.o.m ; Sanna Vainio, Eura; Arto Ylilammi, Karvia Finska Nyland (4 ledamöter): Juha Kesäläinen, Vihti; Torsti Laaksonen, Orimattila; Heikki Lehtonen, Nummi-Pusula; Tuula Toivonen, Borgnäs Egentliga Finland (11 ledamöter): Satu Alakylä, Sagu fram till ; Matti Antikainen, Aura; Tuomas Levomäki, Loimaa; Jussi Mikkola, Koski Åbo l; Jussi Mustonen, Letala; Matti Mäkitalo, Tarvasjoki; Jukka Nummiluikki, Salo; Juha Penkkala, Nystad; Kai Pirttilä, Somero; Tuomas Tammelin, Loimaa; Tapani Vuorisalmi, Vemo fr.o.m ; Jukka Äijälä, Loimaa fr.o.m Åboland och Nyland (2 ledamöter): Raoul Bergqvist, Nagu; Guy Broman, Liljendal Fullmäktiges valberedning Fullmäktige utser en valberedning som väljs för ett år åt gången och består av medlemmar i fullmäktige. Valberedningens uppgift är att förbereda och lägga fram förslag för fullmäktiges ordinarie sammanträde. Enligt arbetsordningen ska valberedningen förbereda förslag om förvaltningsrådets storlek och de personer som ska väljas samt fullmäktiges och förvaltningsrådets arvoden och ersättningar. Förvaltningsrådets ordförande och vice ordförande fungerar som sakkunniga i valberedningen. Valberedningen väljer en ordförande bland sina ledamöter. Medlemmar 2012: Hannu Karppila, Kangasala; Kari Kivinen, Hämeenkoski: Torsti Laaksonen, Orimattila; Tuomas Levomäki, Letala; Sanna Vainio, Eura Medlemmar 2013: Juha Karkkula, Hauho; Hannu Karppila, Kangasala: Torsti Laaksonen, Orimattila; Tuomas Levomäki, Letala; Sanna Vainio, Eura Fullmäktiges valberedning sammanträdde tre gånger under verksamhetsåret. Förvaltningsrådet 20 ledamöter (18 ledamöter fr.o.m ) Pekka Uusitalo, Orimattila, ordförande fr.o.m , vice ordförande fr.o.m Tiina Teperi-Saari, Loimaa, ordförande fr.o.m , vice ordförande år Esa Aula, Letala, viceordförande fr.o.m Ledamöter: Satu Alakylä, Sagu fr.o.m ; Seppo Ali-Lekkala, Tammela; Juha Anttila, Mänttä- Vilppula; Terhi Harjunmaa-Levonen, Vittis fr.o.m ; Tommi Katila, Kiukais; Kari Kivinen, Hämeenkoski fr.o.m ; Mari Korkeaoja-Nurmo, Kumo; Markku Laine, Mäntsälä; Jyri Lehtinen, Kihniö; Mikko Leikola, Nummi-Pusula; Jari Mäkilä, Oripää; Marko Onnela, Loimaa; Kalevi Pukara, Honkajoki fram till ; Kari Puttaa, Vemo fram till ; Anssi Syrjälä, Heinola; Ilkka Säynätjoki, Kuhmoinen fram till ; Tuula Viljanmaa, Sastamala fram till ; Timo Vähä-Eskeli, Ikalis; Juha Wikström, Salo och Martin Ylikännö, Vampula. Förvaltningsrådet sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret, varav en gång i samband med förvaltningsrådets två dagar långa sommarmöte. I tur att avgå ur förvaltningsrådet vid utgången av 2013 är Seppo Ali-Lekkala, Markku Laine, Mikko Leikola, Jari Mäkilä, Anssi Syrjälä, Pekka Uusitalo och Martin Ylikännö. Deltagargraden på mötena 91 %. Förvaltningsrådets valberedning Förvaltningsrådet utser en valberedning som väljs för ett år åt gången och består av medlemmar i förvaltningsrådet. Valberedningens uppgift är att förbereda förslag om de personer som ska väljas till styrelsen 12

13 Andelslagets förvaltning LSO Andelslags styrelse Från vänster: Ilkka Uusitalo, Matti Murto (ordf.), Tiina Teperi-Saari, Tomi Virtanen (vice ordf.) och Pekka Nikula. LSO Andelslags förvaltningsråd Sittande från vänster: Terhi Harjunmaa-Levonen, Esa Aula (vice ordf.), Pekka Uusitalo (ordf.), Satu Alakylä och Marko Onnela. Bakom från vänster: Markku Laine, Seppo Ali-Lekkala, Juha Wikström, Juha Anttila, Timo Vähä-Eskeli, Tommi Katila, Mikko Leikola, Martin Ylikännö, Kari Kivinen och Anssi Syrjälä. Jyri Lehtinen, Mari Korkeaoja-Nurmo och Jari Mäkilä var inte närvarande. och bereda och vid behov göra en framställning om förvaltningsrådets ordförande och viceordförande. Medlemmar 2012: Mikko Leikola, Nummi- Pusula; Kari Puttaa, Vemo; Ilkka Säynätjoki, Kuhmoinen samt förvaltningsrådets ordförande Tiina Teperi- Saari. Loimaa och Pekka Uusitalo, Orimattila. Som experter fungerar styrelsens ordföranden. Medlemmar 2013: Mikko Leikola, Nummi- Pusula; Tommi Katila, Kiukainen; Markku Laine, Mäntsälä samt förvaltningsrådets ordförande Pekka Uusitalo, Orimattila och Esa Aula, Letala. Som experter fungerar styrelsens ordföranden. Förvaltningsrådets valberedning sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret. Styrelsen 5 ledamöter Matti Murto (född 1964) Styrelseordförande , vice styrelseordförande , ledamot 2006-, agronom Nötköttsproducent från Kuusjoki i Salo. Ledamot i förvaltningsrådet i Suur-Seudun Osuuskauppa. Ledamot i Agronomförbundet rf:s fullmäktige 2012 och vice ledamot Ledamot i direktionen för MTK-Kuusjoki, medlem av köttutskottet i Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Styrelseledamot 2012-, FM, lantbruksföretagare Broilerproducent från Rusko. Ilkka Uusitalo (född 1968) Styrelseledamot , lantbruksföretagare Broilerproducent från Salo. Styrelseordförande för Osuuspankki Kantrisalo, medlem i Metsäliitto osuuskuntas fullmäktige, medlem i Sällskapet Pellervos delegation. Ledamot i Salo stadsfullmäktige samt ordförande i Salo stads byggnadsoch miljönämnd. Tiina Teperi-Saari (född 1960) Styrelsemedlem , agrolog, lantbruksföretagare Grisproducent från Loimaa. Ledamot i styrelsen i Finnpig Oy, ordförande för HKScan Abp:s styrelses nomineringsutskott, medlem av köttutskottet i Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. I styrelsesammanträdena deltog 2012 dessutom förvaltningsrådets ordförande Tiina Teperi-Saari och Pekka Uusitalo samt verkställande direktör Veikko Kemppi. I styrelsesammanträdena deltog 2013 också förvaltningsrådets ordförande Pekka Uusitalo och Esa Aula samt verkställande direktör Veikko Kemppi. Styrelsen sammanträdde tolv gånger under verksamhetsåret. I tur att avgå ur styrelsen i slutet av 2013 är Ilkka Uusitalo och Tiina Teperi-Saari. Deltagargraden på mötena 100 %. Granskningsutskottet Fullmäktige tillsätter för ett år i taget ett granskningsutskott som består av andelslagsmedlemmar. Utskottet har till uppgift att för medlemmarnas räkning utöva tillsyn över andelslagets verksamhet. Ordinarie medlemmar: Markku Lemola, Janakkala; Tapani Tienari, Ylöjärvi; Matti Palvaila, Sysmä. Suppleanter: Kim Lindström, Sjundeå; Matti Mäkitalo, Tarvasjoki; Eero Pura, Tammela Granskningsutskottet sammanträdde två gånger under verksamhetsåret. Deltagargraden på mötena 100 %. Revisorer för räkenskapsåret 2012 Ordinarie revisorer Revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers Oy med diplomekonom Johan Kronberg, CGR, Pargas, som ansvarig revisor Petri Palmroth, ekonomie magister, CGR, Åbo Revisorssuppleanter Mika Kaarisalo, ekonomie magister, CGR, Åbo Jari Viljanen, ekonomie magister, CGR, Åbo Tomi Virtanen (född 1972) Vice styrelseordförande , styrelseledamot 2012-, agr.o.forst.stud., lantbruksföretagare. Grisproducent från Koski Å.l. Rita Wegelius (född 1960) Vice styrelseordförande , styrelseledamot , agronom Grisproducent från Hattula. Ledamot i förvaltningsrådet i Raisio Abp. Medlem i styrelsen för Skogsvårdsföreningen i Egentliga Tavastland Mikko Nikula (född 1972) Förvaltningsstruktur Fullmäktige 40 medlemmar Revisorer 2 professionella revisorer Granskningsutskott 3 andelslagsmedlemmar Förvalningsråd 18 medlemmar Styrelse 5 medlemmar Verkställande direktör 13

14 PRESENTATION AV HK AGRIS TJÄNSTER Nötköttsproducenterna Outi och Johannes Heikkilä, Kylmäkoski Medlemmar i LSO Andelslag sedan år 2010 Outi studerade inom handelsbranschen i Tammerfors och Johannes arbetade som skogsmaskinförare när de träffades och med åren märkte det att de båda hellre skulle vilja bli jordbrukare. Sedan generationsbytet som genomfördes 2011 innehar de Outis hemgård i Kylmäkoski. På gården finns drygt 30 mjölkkor och dessutom ungdjur. En del av tjurkalvarna föds upp på gården och en del förmedlas vidare. Boskapen är av raserna holstein och ayrshire. Paret Heikkilä odlar spannmål både till foder och för försäljning, de viktigaste odlingsväxterna är havre och korn. Båda makar deltar både i ladugårds- och åkerarbetet. Outi sköter om pappersarbetet och Johannes ansvarar för maskinreparationerna och skogsskötseln. Outis pappa Mauri hjälper om somrarna till i åker- och byggnadsarbetet. Under de senaste åren har gårdens maskiner förnyats, och i början av 2013 får gården ett flisvärmeverk som värmer upp både bostadsbyggnaden, verkstaden och mjölkningsstationen. I fortsättningen kommer både hemmets och ladugårdens bruksvatten och djurens dricksvatten att värmas upp med flis från den egna skogen. Nästa projekt blir att restaurera den runt tjugo år gamla lösdriftsladugården och förbättra ungdjurens utrymmen. Man planerar även en utvidgning av torken. Under kommande år funderar man på att bygga en maskinhall. Johannes och Outi tycker att det bästa med arbetet är att det är mångsidigt och att det varierar med årstiderna. Arbetet görs på naturens villkor, vilket ibland är bra och ibland lite mindre bra. Arbetet är självständigt och givande. Det är alltid fint när en ny kalv föds. Kor är stora personligheter, berättar Outi. Gården hör till det nationella uppföljningssystemet för nöthälsovård, Naseva. Outi och Johannes Heikkilä har även förbundit sig till att främja djurens välbefinnande. Bland annat har man under de senaste åren satsat på kornas juverhälsa, och behovet av vård har minskat. På somrarna kan korna gå ut ur lösdriftsladugården. De kalvar som ska avhornas på gården får lämplig medicinering av veterinär. I aveln strävar man efter att få friska och härdiga kor med bra kroppsbyggnad. I åkerbruket följer man villkoren för miljöstöd. Som motvikt till arbetet håller Johannes på med jakt och Outi deltar i föreningsverksamhet och lite i politiken. Dessutom är de båda väldigt förtjusta i traditionell dansbanedans. Det här är ett bra exempel på ett sådant ungt företagarpar som man bygger framtidens inhemska livsmedelsproduktion på, konstaterar Sami-Jussi Talpila, som är ansvarig chef för upphandlingen av nötkött på HK Agri. Planerna avslöjar att paret Heikkilä har en stark önskan om att utveckla gårdens produktion. De fäster mycket uppmärksamhet vid djurens välbefinnande, vilket även ger det bästa ekonomiska slutresultatet. HK Agri vill för sin egen del erbjuda mjölkgårdarna det bästa servicepaketet, där det centrala är fungerande och flexibel djurtrafik. 14

15 PRESENTATION AV HK AGRIS TJÄNSTER Svin- och nötköttsproducenterna Terhi Harjunmaa-Levonen och Juha Levonen, Harjunmaan Tila, Vittis Medlemmar i LSO Andelslag sedan 2008 Terhi och Juha började lära sig hur man driver en gård 2006 när gården hade knappt 900 platser för köttsvin. Våren 2011 byggde de en kall uppfödningsanläggning med 250 platser för nötboskap och de första tjurarna anlände till gården i augusti. I slutet av 2012 togs en avdelning på svingården bort från svinköttsproduktionen. Nu i början av mars kom de första spädkalvarna till avdelningen. När de hade gjort en generationsväxling bestämde Terhi och Juha att husmor skulle stanna på gården och producera skinkor och husbonden skulle söka sig utanför gården för att skaffa bröd att ha skinkan på. På kvällar och helger kan Juha och barnen vara med i jordbrukarens vardag. Så har man fortsatt, men Terhi har fått hjälp med arbetet på gården. Under de två senaste åren har det bästa med arbetet varit att lära sig och uppleva nya saker. Man måste ta reda på saker när man inget vet och man kommer på de underligaste av frågor. Nötrådgivningen, veterinärer och jordbrukare man känner har fått svara på många samtal. Just nu lär vi och kalvarna oss hur en drickautomat fungerar och om hälsovård, berättar Terhi. Vid köksbordet finns en instruktionsbok om drickautomaten och på nattduksbordet en handbok om kalvskötsel. Utmaningarna med hälsovården verkar vara de samma både för förmedlingsgrisar och spädkalvar. På köttsvingården är målsättningen att stabilisera produktionsresultaten för rypsgrisarna på de bästa nuvarande nivåer och färdigställa ventilationen med tanke på sommarvärmen. Våra resultat från utvecklingsprogrammet för kvalitetstjurar talar om att noviser bör mata så som rådgivarna säger, inte försöka klara sig på egen hand. Om man ännu skulle lära sig att göra ordentligt ensilage. Ansvarighet är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten på Harjunmaan Tila. I husdjursproduktionen innebär det att binda sig till välfärdsstödets, Sikavas och Nasevas villkor. Miljöansvar innebär att gården ingår i miljöstöds-systemet, att man utnyttjar kreatursgödslet, har mångsidig växtföljd och använder förnybar bioenergi i uppvärmningen. Konsumenternas fjärmande från den moderna husdjursproduktionen är en utmaning för livsmedels- och jordbruksbranschen. Terhi och Juha beslöt att delta i den här utmaningen genom att skapa en webbplats som berättar om livet på gården. Olli Paakkala, som är ansvarig ledare för HK Agris svinköttsproduktion känner Terhi och Juha sedan länge både som arbetskamrater och som svin- och nötköttsproducenter. I början av 2000-talet arbetade Terhi på HK Agri som produktionsrådgivare för köttsvin innan hon övergick till gården och Juha arbetar fortfarande som finansieringschef på HK Agri. Gedigen kunskap om produktion och ekonomi och att de ständigt söker ny information är kännetecknande för det här paret. Verksamheten på gården utvecklas långsiktigt och genom genomtänkta investeringar. Noggrann planering och ekonomiska beräkningar ligger till grund för all verksamhet. 15

16 PRESENTATION AV HK AGRIS TJÄNSTER Broilerproducenterna Jouni och Eija Tuomola, Loimaa Medlemmar i LSO Andelslag sedan 1988 Jouni och Eija är jordbruksföretagare och broilerproducenter. Broilerproduktionen på gården började med en uppfödningsanläggning för fåglar Produktionen utvidgades 2008 med en ny anläggning, med två avdelningar för fåglar. Nu får broilerkycklingar plats i hallarna. I samband med utvidgningen övergick gården till inhemsk energi genom att man byggde ett separat flisvärmeverk. Gårdens ägare sköter broilerkycklingarna tillsammans så att de båda hela tiden är mycket medvetna om uppfödningssituationen. Ansvarigheten förutsätter att fåglarnas välbefinnande och uppfödningsförhållanden hela tiden uppmärksammas. Finjusteringar görs kontinuerligt för att bevara optimala uppfödningsförhållanden. Som rättesnöre använder man bl.a. gårdens kvalitetshandbok, anvisningar för ett bra produktionssätt och hygienanvisningar. Genom bland annat god hygien, desinficering, hygienboxar, byte av kläder och skor strävar man efter en så bra produktsäkerhet som möjligt. Åkerarbetet faller mera på Jouni och då koncentrerar sig Eija på att sköta om fåglarna. På åkrarna odlas i huvudsak vete till broilerfoder. Det bästa med arbetet är när man uppnår ett bra uppfödningsresultat: friska fåglar som växt enligt målsättningarna, ett bra fodernyttovärde och låg dödlighet. På gården tror man på broilerproduktionen och ser optimistiskt mot framtiden, eftersom familjens son Mika studerar på jordbruksskola i Loimaa och är intresserad av att ta över föräldrarnas arbete. Jarmo Seikola, som är ansvarig ledare för avtalsproduktionen av HK Agris broiler, känner Eija och Jouni som ett plikttroget producentpar. Det första man kommer att tänka på är den stora investeringen i uppfödningsanläggningen när produktionen femdubblades. Under de senaste åren har jag besökt gården tillsammans med många intressentgrupper för att bekanta mig med Kariniemi-kycklingarnas liv på produktionsgården. Ägarna har gjort en bra bildserie om de dagliga sysslorna i uppfödningsanläggningen. Produktionen har bra nyckeltal och verksamheten är jämn och säker. 16