Statsbidrag. till ungdomsorganisationer en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:7

Transkript

1 Statsbidrag till ungdomsorganisationer en översyn och konsekvensanalys av förändrade regler UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:7

2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Rapportens disposition Uppdragets genomförande Relevanta omvärldsfaktorer Statsbidrag till ungdomsorganisationer bakgrundsfakta Förändrade bidragsregler Nuvarande reglering av statsbidraget Beslutsordning och beslutsprocess Hur bidragen fördelas Bidragsmottagande ungdomsorganisationer Bidragens betydelse för organisationernas ekonomi En analys av det nuvarande bidragssystemet Övergripande resultat från organisationsenkäten Inledning Om enkäten Resultat Analys Målen för statsbidrag Nuvarande mål Fördjupad prövning Förfarandet med särskilda påpekanden Organisationernas syn på målen och deras funktion Analys av målens funktion Grundläggande krav på bidragsmottagande organisationer Nuvarande definition Öppen sammanslutning med frivilligt medlemskap Krav på självständighet Demokratisk struktur och verksamhet Ungdomsorganisation Minsta antal medlemmar och krav på geografisk spridning Geografisk spridning, definition av rikstäckande Stöd från flera bidragssystem Medlem som bidragsnyckel Nuvarande definition av medlem Ansluten till en lokalavdelning Stadgeenliga möjligheter att påverka beslut Aktivt tagit ställning för ett medlemskap Organisationernas syn på förändrad definition av medlemsbegreppet Analys av problembild Verksam lokalavdelning som bidragsnyckel Nuvarande definition av lokalavdelning Antagit stadgar och införd i register över lokalavdelningar Medlemmar beslutar om avdelningens verksamhet och ekonomi Bedriver verksamhet Analys av problembild Aktiviteter som bidragsnyckel

4 3.6.1 Tidigare definition av verksamhet/sammankomst Organisationernas erfarenheter av det nya bidragssystemet Analys av problembild Statsbidrag i form av särskilt bidrag Nuvarande reglering Reguljär verksamhet som särskilt bör främjas Projektstöd till verksamhet som särskilt bör främjas Annat skäl för särskilt bidrag Analys av problembild Fördelning av överskottet från Svenska Spel Bidragets utveckling Principer för bidragsfördelning Analys av problembild Bidragsadministration Myndighetens arbete och information Ansökningsförfarande Granskning och kontroll Administrativa krav på organisationerna Problematik kring vissa organisationstyper Politiska ungdomsförbund Organisationer för elevinflytande inom grund- och gymnasieskolan Överväganden och förslag på förändringar Utgångspunkter Förslag till förändringar inom Ungdomsstyrelsens beslutskompetens Förändringar av föreskrifter Förändringar av allmänna råd Förändring av ansökningsblankett Förändringar av administrativa rutiner Omtolkning av gällande praxis Förslag till förändringar inom regeringens beslutskompetens Förslag till förändringar i förordningen Förslag till förändringar av myndighetsinstruktionen Förslag till förändring i regeringsbeslut om Svenska Spelmedel Förslag till utredningsuppdrag Förslag till förändringar inom riksdagens beslutskompetens Utgångspunkter Myndighetens förslag till huvudmodell Kontroll av medlemsuppgifter Förslag till vidare utredning Bilaga 1 Förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer Bilaga 2 Ungdomsstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till ungdomsorganisationernas verksamhet (SKOLFS 2001:32) Bilaga 3 Allmänna råd till ungdomsorganisationens anlitade auktoriserade eller godkända revisorer Bilaga 4 Förslag till reviderad föreskrift om statsbidrag till ungdomsorganisationernas verksamhet Bilaga 5 En historisk genomgång av överväganden runt utformningen av kontrollsystem145 2

5 Bilaga 6 Ungdomsstyrelsens möjligheter att kontrollera medlemsantal i bidragssökande organisationer Bilaga 7 Skandinaviska bidragssystem Norska bidragssystemet Det danska bidragssystemet Det finska bidragssystemet Bilaga 8 Fördelning av statsbidrag och Svenska Spel-medel för verksamhetsåret

6 1 Bakgrund och syfte Det formella regelverket för stöd till ungdomsorganisationerna härrör från 1954 då man fastställde de ramverk som ligger till grund för dagens bidragssystem. Systemet har sedan reformerats vid några tillfällen. Nuvarande statsbidragsregler trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpades första gången för bidragsåret Statsbidraget ges i form av struktur-, utvecklings- och etableringsbidrag samt ett särskilt bidrag. Reglerna finns beskrivna i förordningen om statsbidrag till ungdomsorganisationer i Ungdomsstyrelsens föreskrifter. De tidigare regler som finns beskrivna i förordningen 1994:641 om statsbidrag till ungdomsorganisationer upphörde att gälla vid utgången av bidragsåret I mars 1999 lämnade Ungdomsstyrelsen en redovisning av genomförd översyn av de formella bidragsreglerna avseende det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna som följde de riktlinjer (In97/1468/FU) som uppdraget fått. I december 2001 beslutade riksdag och regering om förändrade bidragsregler. En ny förordning (SFS 2001:1060) trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpades för första gången inför bidragsåret En närmare reglering finns i föreskriften SKOLFS 2001:32 om tillämpningen av bidragsförordningen, i ansökningsblanketten för statsbidraget och i Allmänna råd till ungdomsorganisationernas anlitade auktoriserade eller godkända revisorer. I broschyren Värdefullt vetande ges en orientering över statsbidragen. Gällande förordning, föreskrift och Allmänna råd återfinns i bilaga 1,2 respektive 3. Hösten 2004 genomförde Ungdomsstyrelsen en juridisk översyn av reglerna för statsbidraget. I översynen framkom att det fanns oklarheter i reglerna som borde ses över. I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att följa upp konsekvenserna av det nya systemet för statsbidraget till ungdomsorganisationerna som gäller fr.o.m. bidragsåret Uppdraget ska redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 30 oktober Under våren 2005 anklagades några organisationer för bidragsfusk i medierna. Anklagelserna ledde till att nuvarande reglering av statsbidraget ifrågasattes. Frågor lyftes om hur bidragsreglerna förhöll sig till syftet med bidraget och om det nuvarande systemet kanske till och med uppmuntrar till fusk. I debatten ifrågasattes kontrollmöjligheterna av organisationernas underlag och förslag fördes fram om att införa mandatbaserade bidrag till de politiska ungdomsförbunden för att undvika bidragsfusk framöver. Riksrevisionen valde att genomföra en s.k. effektivitetsgranskning av statsbidrag till ungdomsorganisationer med särskilt fokus på granskning och kontroll. Ungdomsstyrelsen valde också att låta en extern konsult granska myndighetens handläggning samt de juridiska förutsättningarna för kontroll av medlemsuppgifter. Sammantaget innebar händelseförloppet under 2005 att det fanns behov av att göra en något bredare översyn än att endast följa upp konsekvenser av de senaste regelförändringarna. Denna rapport tar därför sin utgångspunkt i att följa upp konsekvenserna av det nya systemet för statsbidraget till ungdomsorganisationerna men innehåller även en analys av bidragssystemets utformning i stort och de brister som uppmärksammats under arbetets gång. Myndigheten har utgått från att uppdraget även inkluderade möjligheten att vid behov lämna förslag på förändringar av nuvarande regelverk. 4

7 1.1 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i fyra övergripande kapitel. I det första kapitlet görs en genomgång av uppdragets bakgrund och vilka olika arbetsprocesser som har genomförts inom ramen för uppdraget. Vidare beskrivs ett antal omvärldsfaktorer av relevans för uppdraget. I kapitel 2 redovisas grundläggande fakta om det nuvarande bidragssystemet och de organisationer som är bidragsberättigade. I kapitel 3 redovisas en analys av dels de förändringar av regelverket som trädde i kraft 2002, dels av övriga delar av regelverket där myndigheten under utredningstiden uppmärksammat specifika problem. I kapitel 4 redovisas slutligen myndighetens slutsatser, överväganden och förslag till förändringar av bidragssystemet. I bilagor till rapporten redovisas nuvarande förordning, föreskrift och allmänna råd samt förslag till förändring av föreskrift. Som bilaga återfinns även en redovisning av statsbidragets fördelning för verksamhetsåret 2005, en redovisning av motsvarande bidragssystem i övriga skandinaviska länder, en historisk genomgång av överväganden runt utformningen av kontrollsystem samt en extern juridisk granskning över Ungdomsstyrelsens möjligheter att kontrollera medlemsantal i bidragssökande organisationer. 1.2 Uppdragets genomförande Myndighetens tolkning av uppdraget Bidragssystemet tillämpades första gången inför fördelning av 2004 års statsbidrag. Vid själva undersökningen har det endast gått två år sedan reglerna trädde i kraft. Det kan tänkas vara för kort tid för att dra avgörande slutsatser om vad regelförändringarna har inneburit. Ungdomsstyrelsen anser ändå att det har varit motiverat att granska konsekvenserna av regelförändringarna så pass tidigt av flera skäl. Dels så hade regelförändringarna sin bakgrund i en analys som inleddes för cirka tio år sedan och förutsättningarna för statsbidrag har ändrats kraftigt sedan dess. Dels så är förändringar av regelverket för statsbidrag en tämligen tidskrävande process, inte minst mot bakgrund av att underlag för ansökan hänför sig till uppgifter två år bakåt i tiden. Finns det behov av förändringar i riksdagsbeslut och förordning betyder detta att eventuella revideringar av förordningen inte kan träda i kraft och gälla som grund för bidragsfördelning förrän sannolikt 4 5 år efter det att förslagen lämnats. Ungdomsstyrelsen har tolkat att uppdraget att följa upp konsekvenserna av det nya bidragssystemet avser konsekvenser för såväl ungdomsorganisationerna som konsekvenser för det allmänna. För att ta reda på vilka egentliga konsekvenser som förändringarna har medverkat till genomfördes två enkätundersökningar, en för att ta reda på organisationernas synpunkter, en för att höra vad revisorerna anser om de förändrade reglerna. Vidare har organisationerna uppmuntrats att komma med synpunkter under undersökningens gång. Arbetet har skett i nära dialog med organisationerna. Organisationerna har haft möjlighet att medverka aktivt i arbetet genom konferenser och seminarier. Ett stort antal organisationer har också lämnat synpunkter på undersökningen och förslagen genom de seminarier och konferenser som myndigheten har bjudit in till. Rapporten baseras, förutom på ovan nämnda enkätundersökningar och telefoninterjuver, även på organisationernas skrivningar om bidragssystemet, konferenser och samtal med företrädare för organisationer och revisorer kring nuvarande bidragsgivning, tidigare bidragsutredningar, Ungdomsstyrelsens samlade erfarenheter från de senaste årens bidragsgivning samt den juridiska översyn som genomfördes Förslaget baserar sig också på jämförelser med andra svenska offentliga bidragssystem för ideella organisationer på statlig, kommunal och landstingskommunal nivå. Översynen har också tagit hänsyn till erfarenheter från de nuvarande bidragssystemen till ungdomsorganisationerna i 5

8 Skandinavien. Nedan följer en närmare redovisning av de olika undersökningar och arbetsprocesser som utgör underlag för rapporten. Juridisk översyn 2004 Under våren 2004 gavs juristen Björn Lindquist i uppdrag att genomföra en juridisk analys av de dokument som reglerar fördelningen av statsbidrag till ungdomsorganisationer. Särskilt har uppmärksamheten riktats mot frågor om rättsäkerhet, att granska oklarheter i kraven på de organisationer som söker statsbidrag samt att uppmärksamma andra brister i regleringen av statsbidraget. I översynen framkom att det fanns brister och oklarheter i den nuvarande förordningen och föreskriften som borde ses över. Ett sådant exempel var vilken funktion målen för bidraget som anges i bidragsförordningen har i den faktiska bedömningen av ansökningar. Externa uppdrag Efter avslöjandena om misstänkt bidragsfusk gav Ungdomsstyrelsen en konsultfirma, BDO Consulting i uppdrag att granska Ungdomsstyrelsens interna handläggningsrutiner för att se om det fanns brister i myndighetens sätt att arbeta i samband med bidragsgivningen. BDO lämnade sin redovisning av uppdraget i maj Inom ramen för uppdraget genomfördes bl.a. en processkartläggning av bidragshandläggningen samt en riskanalys. Vidare kopplades två jurister till arbetet med översyn av nuvarande regelverk. Juristen Björn Lindquist har bistått med underlag till de avsnitt som rör föreningsjuridiska texter. Juristen Rolf Holmquist har bistått med en analys av de juridiska förutsättningarna för myndighetens kontroll av medlemsuppgifter. Vidare har Förbundet Vi Unga bistått med en granskning av de nuvarande bidragsreglerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Riksrevisionens granskning Riksrevisionen har under året granskat myndighetens handläggning av statsbidrag genom tre skilda granskningar. Riksrevisionen lämnade den 30 mars 2005 en s.k. revisionsrapport till Ungdomsstyrelsen angående Ungdomsstyrelsens interna kontroll av statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bakgrunden till rapporten var uppgifter i medierna om bidragsfusk inom vissa ungdomsorganisationer. Riksrevisionen ville få klarlagt relevansen i de uppgifter som framkommit, liksom att säkerställa om dessa rapporterade brister ligger inom eller utom Ungdomsstyrelsens ansvarsområde. Riksrevisionen såg det som angeläget att få en genomlysning av regler, rutiner och kontroller för myndighetens bidragsgivning samt att redan genomförd bidragsgivning kontrolleras. I en promemoria till Riksrevisionen den 2 maj 2005 redovisade Ungdomsstyrelsen hur myndigheten hanterat de uppgifter som redovisats i medierna samt vilka insatser som vidtas för att vidareutveckla bidragsgivningen till nationella ungdomsorganisationer och minska riskerna för framtida bidragsfusk. Vidare beslutade riksrevisor Kjell Larsson den 22 mars 2005 att Funktionen för bolag och särskild granskning skulle påbörja en s.k. effektivitetsgranskning av Ungdomsstyrelsens beviljande av statsbidrag till ungdomsorganisationer. Såväl kontrollen av ansökningar om bidrag som uppföljningen, kontrollen och eventuella återkrav i efterhand kom att ingå i granskningen. De förutsättningar som finns för att genomföra en effektiv kontroll och uppföljning skulle också granskas. Den 3 november 2005 lämnade Riksrevisionen sin rapport om effektivitetsgranskningen, Statsbidrag till ungdomsorganisationer hur kontrolleras de?. I rapporten berörs ett stort antal frågor av betydelse för innevarande rapport. Då Riksrevisionens rapport lämnades endast några dagar innan denna rapport har det tyvärr inte varit möjligt att närmare analysera de iakttagelser och bedömningar som görs i Riksrevisionens rapport. 6

9 Riksrevisionen har också inom ramen för sin årliga revision av myndigheten genomfört en särskild granskning av myndighetens handläggning av statsbidrag. Granskningen var dock inte slutförd vid denna rapports slutförande. Fördjupad prövning Enligt föreskriften ska en fördjupad prövning ske av de statsbidragsberättigade organisationerna i förhållande till målen för statsbidraget vart tredje år. Under 2005 har en sådan prövning initierats. Den resulterar i en särskild promemoria till Ungdomsstyrelsens styrelse inför beslut om statsbidrag för verksamhetsåret Prövningen innehåller tre olika komponenter: En enkät riktad till statsbidragsberättigade organisationer med frågor kring verksamheten i förhållande till målen för statsbidraget. Syftet med dessa frågor är att få bättre kunskap om målens relevans och funktion för organisationernas verksamhet. En särskild granskning av organisationerna i förhållande till förordningens krav på att organisationen är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Denna granskning sker dels genom frågor i ovanstående nämnda enkät, dels genom att begära in och granska grundläggande dokument som beskriver organisationens idé- och värdegrund. Vid beslut om bidrag kan enskilda organisationer få särskilda påpekanden, bl.a. om brister i ungdomsoch könsrepresentation i styrelser i förhållande till förordningens övergripande mål om demokratisk fostran och jämställdhet. En uppföljning av åtgärder med anledning av tidigare påpekanden till enskilda organisationer sker i samband med den fördjupade prövningen. Enkätundersökningar Enkät till ungdomsorganisationerna Den 27 april 2005 skickades en enkätundersökning ut till de ungdomsorganisationer som ansökte om statsbidrag Enkäten innehöll frågor om konsekvenserna för organisationerna av det nya systemet. Dessutom fanns frågor om organisationernas upplevelse av målen med statsbidraget, av hur administrationen fungerar och om organisationernas ekonomiska situation har påverkats av förändrade regler. En närmare beskrivning av undersökningens utformning och resultat redovisas i kapitel 3.1 Resultat av organisationsenkäten. Enkät till revisorerna Den 12 oktober 2005 skickades ytterligare en enkätundersökning ut till de ungdomsorganisationer som tar emot struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag. Enkäten skulle besvaras av de auktoriserade eller godkända revisorer som organisationerna anlitat för att granska underlaget till ungdomsorganisationernas ansökan om statsbidrag. Enkäten innehöll frågor om hur revisorerna upplevde konsekvenserna av det nya systemet samt frågor om hur de upplevde vissa förslag till förändringar av bidragssystemet, inte minst de allmänna råden. På grund av att enkätsvaren inkom endast några dagar innan myndigheten ska lämna denna rapport, har svaren endast behandlats mycket översiktligt. Telefonintervjuer För att ta in synpunkter från lokal och regional nivå om det nuvarande bidragssystemet med anledning av hur systemet har påverkat det lokala och regionala stödet till ungdomsorganisationernas verksamheter intervjuades ett antal utvalda kommunala företrädare och företrädare för landstings- eller regionförbundsnivå. I studierna deltog tre kommunala tjänstemän, två tjänstemän från landsting/regionförbund samt en tjänsteman för Sveriges kommuner och landsting. Även tjänstemän för andra statliga bidragsgivare har intervjuats med syfte att ta in synpunkter på det nuvarande bidragssystemet och hur det upplevs av andra bidragsgivare. 7

10 Konferenser, seminarier och samtal Konferenser med ungdomsorganisationer Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) och samtliga ungdomsorganisationer som beviljades bidrag för bidragsåret 2005 har bjudits in till konferenser vid tre tillfällen för att ha en dialog kring uppdraget, statsbidragets regelverk och förslag till förändringar. Det första mötet hölls den 24 februari Ungdomsstyrelsens syfte med konferensen var att presentera de första idéerna runt översynen och få höra organisationernas synpunkter på vilka områden som myndigheten borde belysa i den pågående översynen. För att ge organisationerna en möjlighet att diskutera kring statsbidraget och lyfta fram angelägna frågor hölls under konferensen ett s.k. open space. Vid ett andra möte med ungdomsorganisationerna den 8 juni diskuterades olika förslag inför ett framtida system. Inbjudna till konferensen var förutom ungdomsorganisationerna också två representanter från det Norska Fordelningsutvalget som berättade om erfarenheter från det norska bidragssystemet. Myndigheten hade inför konferensen arbetat fram ett diskussionsunderlag som berörde ett antal områden som organisationerna och myndigheten diskuterade gemensamt under dagen. Den tredje konferensen inom arbetet med översynen hölls den 13 september. Organisationerna fick då information om resultatet av den konsekvensenkät som ställdes till organisationerna under våren Vidare presenterade Ungdomsstyrelsen vissa utkast till förslag på förändrade bidragsregler för organisationerna. Myndighetens avsikt med konferensen var att få tillfälle att presentera utkast till förslagen och få synpunkter från organisationerna om förslagen och om dessa bedömdes få konsekvenser som inte myndigheten hade varit observant på i förarbetet. Även efter detta möte uppmuntrades organisationerna att inkomma med sina egna synpunkter. Till varje konferens kom cirka 100 enskilda deltagare och sammantaget medverkade ca 75 av de 99 organisationer som tar emot statsbidrag för 2005 i någon av konferenserna. Seminarium med godkända och auktoriserade revisorer För att ge information om det nuvarande statsbidragssystemet och för att få möjligheter till samtal om hur granskningen av underlaget för ansökan om statsbidraget kan förbättras, bjöd Ungdomsstyrelsen in de godkända eller auktoriserade revisorerna som granskar en eller flera ungdomsorganisationers ansökningar om statsbidrag till ett möte den 1 september Under mötet diskuterades bland annat frågor om nivåer på granskning av medlemsuppgifter, men också övriga underlag för bidragsansökan. Under samtalet deltog 15 revisorer vilka sammanlagt granskade 19 organisationers ansökan. Möte med LSU:s grupp om villkor för ungdomars organisering Ungdomsstyrelsen har under arbetets gång träffat den grupp inom LSU som tillsatts för att belysa villkoren för ungdomars organisering. Ett möte med villkorsgruppen skedde den 25 april Vid mötet presenterade myndigheten olika förslag som skulle presenteras och diskuteras vid nästkommande konferens med organisationerna i juni Deltagare i gruppen lämnade även synpunkter på det presenterade materialet. Ungdomsstyrelsen har också tagit del av en mindre kartläggning av olika system för bidragsutdelning som LSU har genomfört. Seminarier med utvalda organisationer Ungdomsstyrelsen har även under översynen bjudit in organisationerna till mindre seminarier där vissa specifika frågeställningar har berörts. Efter konferensen den 24 februari hölls ett möte med representanter från unga funktionshindrades organisationer för att samtala om deras syn på de nuvarande reglerna. 8

11 Sedan de förändrade bidragsreglerna infördes för bidragsåret 2004 har många av de etniska organisationerna lyft fram kritik mot att det är svårt för organisationerna att uppfylla kravet om att ha verksamma lokala föreningar i minst tio län. För att diskutera denna fråga och för att höra de etniska organisationernas åsikter bjöds berörda organisationer in till samtal om etniska organisationers synpunkter på det nuvarande systemet den 25 maj. Myndigheten träffade också representanter för nationella minoriteter den 23 juni för att samtala kring deras specifika ställning och syn på de nuvarande reglerna. Myndigheten hade också ett särskilt möte den 14 juni om medlemskontroll och konsekvenser av eventuella krav på centrala medlemsregister. Mötet skedde med ett urval av organisationer, främst sådana som inte har centrala medlemsregister. För att samtala om konsekvenser av ett eventuellt förslag om mandatbaserat bidragssystem för de politiska ungdomsorganisationerna bjöds berörda politiska ungdomsförbund in till ett möte den 21 juni. Vid varje konferenstillfälle, större som mindre, har också organisationerna uppmuntrats att inkomma med sina egna synpunkter efter konferensen. Inkomna skrivelser och möten med enskilda organisationer Sammanlagt har nio organisationer inkommit med skriftliga underlag till översynen. Skrivningar har lämnats enskilt från Salt, Elevorganisationen, TechGroup, Sverok, Svenska Kyrkans unga, Vi Unga, CISV, Unga Synskadade och Svenska Scoutrådet. Ett för flera organisationer gemensamt underlag angående förslag till förändringar av bidragssystemet lämnades in den 12 oktober. Ett antal frågor lyftes upp i skrivelsen och för varje fråga hade ett varierande antal organisationer valt att ställa sig bakom skrivelsens innehåll. Vidare har myndigheten haft möten med organisationer som velat diskutera kring nuvarande regler och eventuella framtida regelförändringar. 1.3 Relevanta omvärldsfaktorer Det finns av naturliga skäl ett stort antal externa förändringar utanför bidragssystemet som påverkar hur det nuvarande bidragssystemet utvecklas och vilka effekter det i sin tur kan få på samhället. Olika samhällsförändringar kan självklart göra att det nya bidragssystemet inte riktigt har lett till de önskade konsekvenserna. Ungdomsstyrelsen anser därför att det är intressant att beröra några övriga händelser som myndigheten bedömer är av intresse för att analysera regelverkets konsekvenser för framtiden. Informations- och kommunikationsteknologins framväxt Under det senaste decenniet har den nya informations- och kommunikationsteknologin kommit att genomsyra allt fler delar av samhället och påverkat våra vanor, aktiviteter och kommunikationsmönster. Tillgången till internet har ökat avsevärt. I Sverige har praktiskt taget alla tillgång till teve, mobiltelefon och internet, men det är åldersgruppen år som är de mest aktiva användarna. En större andel ungdomar än äldre använder internet för att lyssna på webbradio, se på teve, spela spel, chatta och ladda ner musik, spel och filmer. 1 Detta säger oss att den här kommunikationsformen tar en väsentlig plats i ungdomarnas vardagsliv och att den med stor säkerhet upplevs som angelägen och betydelsefull. 1 SCB (2004). Privatpersoners användning av datorer och Internet Statistiska centralbyrån, Stockholm. 9

12 Informations- och kommunikationsteknologins utveckling har på olika sätt kommit att påverka hur unga organiserar sig och vilka aktiviteter som bedrivs i föreningsform. Ett exempel är datorspelföreningar som arrangerar aktiviteter på internet, LAN eller andra aktiviteter runt datorspel. Dessa aktiviteter har på senare år kraftigt vuxit i antal. Dataspelandet inom ungdomsorganisationen Sverok har exempelvis fördubblats mellan 2002 och Dessa verksamheter utmanar också den traditionella bilden av vad en förening kan eller ska vara. Vissa kommuner och andra bidragsgivare har exempelvis frågat sig om aktiviteter på internet ska bedömas som meningsfulla fritidsaktiviteter och om de kan räknas som bidragsgrundade aktiviteter. Är virtuella föreningar lika viktiga som riktiga? Frågan har också rests om hur möten och beslut kan tas över internet utan att demokratiska värden går förlorade. Internetbaserade föreningar har diskuterats utifrån kritik om bristande demokratiska möjligheter exempelvis när tusentals medlemmar finns men endast ett fåtal deltar i kongresser eller liknande sammanhang där avgörande beslut tas. Men denna problematik gäller även föreningslivet i övrigt. Det är inte alls ovanligt att stora organisationer har få deltagare i beslutande församlingar. Genom internets möjligheter utmanar också dessa föreningars aktiviteter strukturen lokalt, regionalt, nationellt och globalt, som delvis konstituerat det föreningsstöd vi idag har i Sverige. När exempelvis de internetbaserade spelföreningars medlemmar finns över hela landet utmanar de kommunernas och landstingens regler för föreningsbidrag som bygger på lokal anknytning, den blir i det sammanhanget inte längre funktionell. I det nationella stödet från Ungdomsstyrelsen betonas vikten av lokala avdelningar eller föreningar, något som de internetbaserade föreningarna ibland inte har. Statskontorets översyn av bidragsgivning till ideella organisationer Statskontoret genomförde under 2004 en översyn av bidragsgivningen till ideella föreningar. Översynens presenterades i rapporten Bidrag till ideella organisationer, kartläggning, analys och rekommendationer. I rapporten redogjorde Statskontoret för sina överväganden och rekommendationer. Statskontoret ansåg bland annat att statens syn på och förhållningssätt till den ideella sektorn behöver utvecklas för att konsekvent ta ställning till om bidrag ska ges, vilken bidragsform som bör användas och vilka villkor som ska knytas till bidraget. Statskontoret gav rekommendationer om att principer för bidragsgivningen bör grundas på ett ställningstagande till förhållandet mellan staten och de ideella organisationerna men att det ytterst handlar om intresseavvägningar och ställningstaganden på politisk nivå. Vidare rekommenderade Statskontoret att motivet för bidraget bör avgöra bidragsformen då ideella organisationer finns inom de mest skilda områden och bedriver helt väsensskilda verksamheter. Bidragsformen bör sedan ligga till grund för bedömning av vilken styrning från statens sida som är lämplig. Statskontoret anser vidare att bristen på enhetlighet i bidragsgivningen påverkas av att det finns olika idétraditioner och värderingar kring ideell sektor och att dessa på olika sätt påverkar beslut på olika nivåer utan att det alltid är tydligt vilka värderingar som ligger bakom beslutet. Idétraditioner och trender i bidragsgivning till föreningslivet Wijkström m.fl. redovisar utifrån en genomgång av statlig bidragsgivning till ideella organisationer en modell för att analysera skilda idétraditioner och trender inom offentlig bidragsgivning till ideella organisationer. 2 2 Wijkström, Einarsson och Larsson (2004). Staten och det civila samhället. Idétraditioner och tankemodeller i den statliga bidragsgivningen till ideella organisationer. Socialstyrelsen/EFI 10

13 Deras modell utgår från två olika dimensioner. Den ena handlar om vilken karaktär hos organisationen som betonas av olika aktörer inom staten (existens aktivitet). Den andra dimensionen handlar om avståndet till staten (autonomi integration). AUTONOMI Fristående organisationsliv Aktörer på en marknad EXISTENS AKTIVITET Integrerade folkrörelser Semi-offentlig förvaltning INTEGRATION När dessa två dimensioner kombineras i ett diagram som ovan kan statens förhållande till ideella organisationer ses på fyra sätt. 1. Fristående organisationsliv 2. Integrerade folkrörelser 3. Semi-offentlig förvaltning 4. Aktörer på en marknad De två första, fristående organisationsliv och integrerade folkrörelser, kan sägas svara mot två olika tolkningar av folkrörelser. Fristående organisationsliv utgår från att staten uppfattar och erkänner organisationerna i det civila samhället som egna aktörer med ett eget värde. Staten ska inte lägga sig i organisationernas angelägenheter utan hållas på-armlängds-avstånd. Kriterier som är särskilt vanliga när denna idétradition beskrivs är demokrati, ideologisk förankring och oberoende av staten. Den andra idétraditionen, integrerade folkrörelser, utgår också från att organisationerna är en del av det civila samhället och betraktas som goda i sig. Till skillnad från den första idétraditionen har dock organisationerna och statsapparaten utvecklat ett nära samarbete. I forskningen har denna idétradition även benämnts korporativism. De två övriga, semi-offentlig förvaltning respektive aktörer på en marknad, utgår från utvecklingsprocesser inom den offentliga förvaltningen. Att de ideella organisationerna skulle ha en särart är här av underordnad betydelse. Semi-offentlig förvaltning utgår från förvaltningens införande av rationella styrsystem. Organisationerna är här nära knutna till staten och utför verksamhet som bidrar till att uppfylla politiska mål. Aktörer på en marknad blir organisationerna när de konkurrerar med andra aktörer om att utföra tjänster åt den offentliga sektorn. Organisationerna betraktas här på samma sätt som andra tänkbara utövare. Modellen är förenklad, men illustrerar hur förhållandet mellan ideella organisationer och staten kan förstås ur ett statligt perspektiv. Samtidigt ger den en grund för att bedöma vilka likheter och skillnader det finns mellan resultatstyrning av bidrag till de ideella organisationerna respektive till statlig verksamhet. 11

14 Ökad mångfald av modeller för bidragsgivning till ideella organisationer Det finns också en trend där det offentliga idag mer tydligt än tidigare vill styra sin bidragsgivning. Denna utveckling är särskilt tydlig inom kommunala bidrag. Tidigare år var det kommunala regelverket rätt lika det statliga men nu finns det ett stort antal olika modeller för bidragsgivning. Det har blivit en ökad mångfald av kommunala och regionala system. Det är en utveckling som har skett under den senaste tioårsperioden. Det finns kommuner som fördelar bidragen mer i form av uppdragsgivning, man vill på förhand veta vad man får för pengarna. Att bidrag fördelas mer som projektform istället för efter på förhand bestämda kriterier. Inte minst har andelen kommuner som har avtals- och bedömningsgrundade modeller ökat. Kraftig ökning av vinsten från Svenska Spel I samband med översynen är det också befogat att ta hänsyn till den kraftiga ökning av AB Svenska Spels vinst som Ungdomsstyrelsen har att fördela till ungdomsorganisationerna och som ska komma den lokala verksamheten tillgodo. När Ungdomsstyrelsen fördelade andelen från Svenska Spels vinst första gången 1999 var summan 9,3 miljoner. För verksamhetsåret 2005 var motsvarande summa att fördela 142,5 miljoner kronor. Det innebär att det samlade statliga organisationsstödet till ungdomsorganisationer nästan har tredubblats under denna period. Samtidigt innebär det att statsbidraget till ungdomsorganisationer numera endast är drygt hälften så stort som bidraget från Svenska Spel, samtidigt som det är regelverket för statsbidraget som styr fördelningen av huvuddelen av medlen från Svenska Spel till ungdomsorganisationer. Under 2004 lät Ungdomsstyrelsen Emma Wieslander utreda hur ungdomsorganisationerna använder och upplever medlen från överskottet från Svenska Spel. 12

15 2. Statsbidrag till ungdomsorganisationer bakgrundsfakta 2.1 Förändrade bidragsregler 2001 Varför förändrade bidragsregler? I Ungdomsstyrelsens utvärdering av det målrelaterade bidragssystemet 1997 fanns kritik mot att vissa av de formella kraven motverkade de övergripande målen för statsbidraget. I regleringsbrevet för verksamhetsåret 1998 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av de formella bidragsreglerna avseende det statliga bidraget till ungdomsorganisationerna. Ungdomsstyrelsen redovisade i enlighet med de angivna riktlinjerna (In97/1468/FU) för uppdraget. I myndighetens rapport Förslag till förändrade bidragsregler (1999) fanns förslag på förändringar av de formella bidragsreglerna. Förändringarna skulle bland annat medverka till att bidragsreglerna fick en tydligare relation till de övergripande målen för statsbidraget. Förslagen skulle även underlätta förnyelse och utveckling av ungdomsorganisationernas verksamhet. Tidigare och nuvarande regler Det formella kravet på geografisk spridning för att betraktas som en riksorganisation förändrades så till vida att det tidigare kravet om att organisationen ska ha lokalavdelningar i hälften av landstingen ersattes med krav på att ha lokalavdelningar i minst tio län. Medlemsbegreppet förändrades så till vida att som medlem räknas den som för varje nytt år tagit aktiv ställning för ett medlemskap genom att betala medlemsavgift eller genom att ansöka om medlemskap genom en underskriven ansökningshandling. Som medlem kan endast den räknas som enligt organisationens stadga har stadgeenliga rättigheter. Definitionen av verksam lokalavdelning förändrades så till vida att ett krav på ett minsta antal om fem medlemmar infördes. Kravet på tio bidragsgrundande aktiviteter per år slopades. Att lokalavdelningen är verksam ska i stället styrkas för varje nytt år i form av en verksamhetsberättelse som ska finnas tillgänglig för den av ungdomsorganisationen anlitade godkända eller auktoriserade revisorn. Det rörliga bidraget förändrades genom att det indirekta stödet för lokala aktiviteter slopades. Istället förstärktes det rörliga bidraget per medlem och lokalavdelning. Bidrag fördelas nu från och med den första medlemmen och den första lokalavdelningen. Ett sammanhållet bidragssystem infördes med tre nivåer; etableringsstöd, utvecklingsstöd samt strukturstöd. Särregler för invandrarorganisationer avskaffades. Dåvarande särregler för handikapporganisationerna förändrades i linje med strukturbidragskraven, dock ställdes lägre krav på handikapporganisationerna för antal ungdomsmedlemmar samt antal län där det finns verksamma avdelningar representerade. 13

16 För att få etableringsstöd krävs minst medlemmar i bidragsberättigande ålder samt lokalavdelningar i minst tre län. Etableringsstödet begränsas till maximalt tre år. Bidrag utbetalas med ett fast belopp. Utvecklingsstöd ges till ungdomsorganisationer med minst medlemmar i bidragsberättigande ålder samt lokalavdelningar i minst tio län. Bidrag utbetalas med ett fast belopp. Strukturstöd ges till ungdomsorganisationer med minst medlemmar i bidragsberättigande ålder samt lokalavdelningar i minst tio län. Bidrag utbetalas dels i form av ett fast bidrag, dels med ett rörligt bidrag per medlem och lokalavdelning. Det formella kravet för att betraktas som en självständig ungdomsorganisation förändrades inte utan kravet om att 60 procent av medlemmarna i organisationen skulle vara i bidragsberättigande ålder var kvar. Åldersgränserna 7 och 25 år förändrades inte för definition av bidragsberättigande medlem. Reglerna om möjlighet till särskilt bidrag var också kvar. Det särskilda bidraget har till syfte att stödja organisationer, vars verksamhet särskilt bör främjas då de uppfyller målen för statsbidrag, men som på grund av sin organisatoriska karaktär inte kan komma ifråga för statsbidraget. Motiv till förändringar av regelverket Nedan redovisas de motiv till förändringar av regelverket som framfördes i de underlag som föregick förändringarna. Medlemmar och lokalavdelningar Under Ungdomsstyrelsens utvärdering av de övergripande målen framkom också ett behov av att se över medlemsbegreppet. Flera organisationer vände sig mot kravet om obligatorisk avgift för den som önskar bli medlem i en ungdomsorganisation som får statsbidrag. I rapporten gavs förslag om att definitionen borde ändras till att den som för varje nytt år tagit aktiv ställning för ett medlemskap genom att betala en medlemsavgift eller genom en ansökan om medlemskap som resulterat i en underskriven ansökningshandling kunde ses som medlem. Ungdomsstyrelsen menade att de förslag som lämnades i rapporten bidrog till en tydligare koppling till målen för statsbidraget. Om regeländringarna förde med sig att fler ungdomar kom att söka medlemskap i organisationer skulle målet att engagera fler ungdomar i föreningslivet främjas. Förslaget var också positivt ur en jämlikhetsaspekt mellan olika ungdomsgrupper så till vida att det inte särskiljer ungdomar med begränsade resurser från ekonomiskt starkare ungdomar. Ungdomsstyrelsen har redan tidigare konstaterat att lokalavdelning som fördelningsnyckel stämmer väl överens med de övergripande målen för statsbidraget till ungdomsorganisationerna. Utgångspunkten i resonemanget var att lokalavdelningarna är organisationens grundstenar och att de är basen för medlemmar, verksamheter och organisationens demokratiska utveckling. En förstärkning av lokalavdelningens ställning som fördelningsnyckel ansågs innebära en tydligare koppling till målen för statsbidrag. Fler lokalavdelningar påverkar organisationens demokratiska utveckling. Erfarenheter visar att nya lokalavdelningar innebär fler nya medlemmar och det innebär i sin tur att fler ungdomar får möjlighet att ta del av och delta i en demokratisk process. 14

17 Lokala aktiviteter I översynen 1999 fann Ungdomsstyrelsen att det fanns skäl för att inte längre fördela ett indirekt stöd till riksorganisationerna utifrån inrapporterade lokala aktiviteter från lokalföreningarna. Skälet var att det gamla aktivitetsbegreppet var alltför snävt och endast fångade in en liten del av den verksamhet som bedrevs i landets ungdomsorganisationer. Många organisationer hade andra arbetssätt och mötesformer för att nå nya grupper av unga, t.ex. öppen verksamhet, skolinformation och virtuella möten via internet. I det dåvarande bidragssystemet utgick inget verksamhetsstöd för dessa verksamheter och inte heller för organisationernas internationella verksamhet som växte i omfattning. I dialog med organisationerna prövade myndigheten olika sätt att modernisera aktivitetsbegreppet, så att det skulle få ett innehåll som ger en reell beskrivning av organisationernas verksamhet, men man fann att det inte var rätt väg att utveckla systemet. Att reglera vad som ska betraktas som en godkänd aktivitet var enligt Ungdomsstyrelsen ett exempel på en hämmande detaljregel som skulle undvikas i ett bidragssystem som skulle stimulera till utveckling av verksamhet. Många organisationer hade också stora administrativa problem med inrapportering av de lokala aktiviteterna. Ett problem i sammanhanget var att det var olika regler som gällde i olika kommuner och mellan kommun, landsting och stat. Detta gjorde redovisningen alltmer komplicerad och byråkratisk, vilket i sig ledde till att ungdomsorganisationer som saknade stora administrativa resurser hade svårt att få in detaljerade uppgifter från lokalavdelningarna. Förslaget att avskaffa aktivitet som fördelningsnyckel innebar inte att betydelsen av den lokala verksamheten skulle minska. Motiven för att avskaffa det indirekta aktivitetsbidraget var att öppna bidragssystemet för förnyelse och utveckling av organisationernas verksamhet. Förändringen syftade till att möjliggöra för organisationernas lokalavdelningar att själva bedöma och definiera vilken verksamhet som skulle bedrivas, utifrån sina egna förutsättningar. Konsekvenserna av förändringen av fördelningen av det rörliga bidraget var att det bidrag som då utbetalades till lokala aktiviteter omfördelades till att förstärka bidraget till medlemmar och lokalavdelningar. Hur denna förändring exakt skulle påverka de organisationer som då hade grundbidrag kunde av naturliga skäl inte förutses. Detta skulle bero på såväl den framtida totala bidragsnivån som på hur många organisationer som kom att dela på bidraget. Det skulle också bero på hur många medlemmar och lokalavdelningar organisationerna kom att redovisa enligt de nya definitionerna. Det nya systemets konstruktion innebar dock generellt att de organisationer som då redovisade ett mycket stort antal lokala aktiviteter (enligt dåvarande definition) i förhållande till medlemmar och lokalavdelningar, i framtiden inte skulle gynnas i förhållande till andra organisationer på samma sätt längre. Bidragets storlek bedömdes att på ett bättre sätt avspegla själva organisationens storlek, om man ser till antal medlemmar och lokalavdelningar. Det innebar att ungefär lika stora organisationer i framtiden skulle få ungefär lika stort statligt bidrag till riksorganisationen. Dispenser Statsbidraget till ungdomsorganisationerna ansågs inte vara avsett för vuxenorganisationer som bedriver verksamhet för barn och unga, utan i första hand till ungdomars egna organisationer. Ungdomsstyrelsens styrelse ansågs i detta avseende ha använt nuvarande dispensmöjligheten restriktivt. Skälet till detta är att en utvidgad dispensmöjlighet snabbt skulle urholka systemet och innebära ett minskat bidrag till de självständiga ungdomsorganisationer som systemet är tänkt att stödja. 15

18 En generell dispens gavs tidigare till de religiösa organisationer som inte hade betalande medlemmar. Dessa har med hjälp av dispensen fått rätt till grundbidrag. De har dock inte fått rörligt medlemsbidrag för sina icke betalande medlemmar. Förslaget att slopa kravet på betalande medlem innebar att det inte längre var någon skillnad mellan betalande och icke betalande medlemmar, vilket kom att gynna de ungdomsorganisationer som då av ideologiska skäl inte tog ut medlemsavgift. I frågan om självständighet borde de religiösa organisationerna jämställas med andra organisationer. Det fanns enligt Ungdomsstyrelsens uppfattning inget som talade för att de i ett nytt bidragssystem borde ges en särställning i förhållande till generationsövergripande invandrarföreningar, kulturföreningar eller handikapporganisationer som inte får statsbidrag från Ungdomsstyrelsen. Dessa får statsbidrag via Integrationsverket, Kulturrådet respektive Socialstyrelsen och samma synsätt borde gälla även för de religiösa trossamfund som får särskilt statsbidrag via Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Ungdomsstyrelsen föreslog att de nuvarande dispensmöjligheterna skulle kvarstå. Förslaget innebär att dispens från de formella kraven även i framtiden kan beviljas till organisationer som inte uppfyller de formella kraven. Etableringsstöd Skälet till att inrätta ett etableringsstöd var främst att öppna det generella systemet och underlätta för nya organisationer att etableras som självständiga ungdomsorganisationer och därigenom minska skillnaderna mellan organisationer som beviljats särskilt bidrag för reguljär verksamhet och organisationer som får grundbidrag. För att en ny organisation ska ges förutsättningar att utvecklas till en självständig ungdomsorganisation borde inträdeskraven vara så avpassade att de kan stimulera utveckling men begränsa möjligheterna för enskilda regionala och lokala organisationer att få stöd. För att uppnå detta ställdes formella krav som både beaktar medlemsantal och antalet lokalavdelningar. En nivå på minst medlemmar ansågs vara tillräcklig låg för att syftet med stödet skulle uppnås. Av de nya organisationer som då hade särskilt bidrag för reguljär verksamhet var det endast ett fåtal som redovisade färre än medlemmar. Kravet på lokalavdelningar i minst tre län begränsade möjligheterna för regionala organisationer men var ändå så pass lågt att det inte borde utestänga nya riksorganisationer som befinner sig i en etableringsfas. Utvecklingsstöd Genom att inrätta ett utvecklingsstöd skapades en ny reguljär plattform för organisationer som då fanns utanför grundbidraget. Motivet till att sätta gränsen vid medlemmar var att denna nivå täckte in en stor del av de organisationer som hade särskilt bidrag för reguljär verksamhet. Ungdomsstyrelsen ansåg då att det var viktigt att stödet kopplas till ett utvecklingsarbete i organisationen. En organisationsutveckling kan dock se ut på olika sätt. Det kan både vara en kvantitativ utveckling i form av antalet medlemmar och lokalavdelningar eller en kvalitativ utveckling i form av verksamhetsutveckling. Utvecklingsstödet borde därför enligt Ungdomsstyrelsens förslag kunna ges till organisationer som av olika skäl befinner sig i en utvecklingsfas, såväl en ny organisation som växer i storlek och verksamhet som en etablerad organisation som omstrukturerar sin verksamhet. En organisation med över medlemmar är en relativt stor organisation. När det gällde krav på geografisk spridning gavs förslag om att lägga kravet på samma nivå som för strukturstöd, det vill säga tio län. Detta för att betona att utvecklingsstödet var avsett för rikstäckande ungdomsorganisationer. För att underlätta organisationernas planering och verksamhetsutveckling gavs förslag om att beslutet om rätt att uppbära utvecklingsstöd skulle gälla under en treårsperiod. En prövning borde dock ske av de 16

19 formella kraven varje år. Det innebar att organisationerna ur prövningssynpunkt behandlades på samma sätt som de organisationer som då hade grundbidrag. Förändringen skulle innebära en ökad trygghet och förutsägbarhet i verksamhetsutvecklingen för de organisationer som då fick särskilt bidrag för reguljär verksamhet ett år i taget. Strukturstöd Det strukturstöd som Ungdomsstyrelsen föreslog skulle ses som en motsvarighet till det nuvarande grundbidraget och kom, liksom tidigare, att bestå av både ett fast bidrag och ett rörligt bidrag vilket gör att större organisationer får ett högre bidrag. Fördelningsnycklarna innebar enligt förslaget att strukturstöd till riksorganisationen fördelades per medlem och lokalavdelning. Syftet med detta var att betona och stimulera utveckling av verksamheter. Det rörliga bidraget per medlem föreslogs utgå från organisationens första medlem, vilket betydde att samtliga bidragsberättigande medlemmar i organisationen räknades och inte bara från den medlemmen som det var i grundbidragssystemet. Nivån på medlemmar kunde anses vara en rimlig nivå för ett strukturstöd. Motivet var att det inte hade framkommit några skäl att frångå dåvarande grundbidragsnivå i kravet på antal medlemmar. Förslaget till ett sammanhållet bidragssystem i tre nivåer innebar också att dåvarande avtrappningsregler kunde avskaffas helt. Om en organisation hamnar under gränsen för det krav om eller medlemmar som ställs kom det automatiskt att innebära att organisationen flyttas ned en bidragsnivå. 2.2 Nuvarande reglering av statsbidraget I inledningen av rapporten finns regeringens syfte med statsbidraget till ungdomsorganisationernas verksamhet beskrivet. I följande avsnitt behandlas frågan om de regeldokument som styr statsbidragsfördelningen. I regeringsformen, som är grundlag, finns bestämmelser om vilka frågor som måste regleras i lag och vilka som i stället får beslutas i förordning eller i föreskrifter. I regeringsformen (RF) regleras till exempel föreningsfriheten. För statsbidraget tog riksdagen beslut om vilka mål som skulle styra statsbidraget till ungdomsorganisationerna genom behandlingen av propositionen Ungdomspolitik (Prop.1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Vidare beslutade riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002 (Prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72, 2001/02:73, 2001/02:74, 2001/02:75, 2001/02:76) att statsbidraget ska fördelas i form av struktur-, utvecklings- samt etableringsbidrag. Förordning Bidragsförordningen SFS 2001:1060 om statsbidrag till ungdomsorganisationer utfärdades den 6 december Den trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpades första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret Dåvarande förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer upphörde att gälla vid utgången av år Förordningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om ungdomsorganisationernas rätt till statsbidrag för sin verksamhet. Förordningen innehåller målen för statsbidraget, definitioner av bidragsgrundande medlem och lokalavdelning, grundläggande krav på ansökande organisationer samt specifika krav för de olika nivåerna i bidragssystemet samt vissa övriga bestämmelser om bl.a. kontroll och utbetalning av medel. Gällande förordning återfinns som bilaga 1. 17

20 Föreskrift Ungdomsstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till ungdomsorganisationernas verksamhet utfärdades den 14 december Föreskrifterna har sedan uppdaterats den 1 december Den detaljreglerar hur bidragsförordningen ska tillämpas. I föreskriften beskrivs också begrepp och hur bidragsförordningen tillämpas av myndigheten. Ungdomsstyrelsens styrelse beslutar om föreskrifterna. Föreskriften innehåller bl.a. en närmare specificering av ansökningsförfarandet, av krav på kontroll och underlag som ska bifogas ansökan samt av utbetalning av bidrag. Gällande föreskrift återfinns som bilaga 2. Allmänna råd för granskning av uppgifter och handlingar Genom ansökningshandlingen och Ungdomsstyrelsens föreskrifter ställs krav om att underlaget till en organisations ansökan om statsbidrag ska kunna kontrolleras och bestyrkas av en auktoriserad eller godkänd revisor. För att vara godkänd revisor krävs revisorsexamen. Motsvarande krav för auktoriserad revisor är den högre revisorsexamen samt lämplighetsprov. Dessa utbildningar anordnas av revisorsnämnden. För att underlätta revisorernas granskning av organisationens bidragsansökan har Ungdomsstyrelsen i samråd med FAR, föreningen för revisionsbyråbranschen, och dess revisorsnämnd arbetat fram allmänna råd för granskning av en organisations ansökan av statsbidrag i form av struktur-, utvecklings- eller etableringsbidrag. De allmänna råden är till för den av en ungdomsorganisation anlitad auktoriserad eller godkänd revisor som granskar organisationens ansökan om statsbidrag i form av struktur-, utvecklingseller etableringsbidrag. Ungdomsstyrelsen utvecklade 1997 vad som då kallades revisorsanvisningar med en liknande innebörd. En större omarbetning av dokumentet skedde i samband med den senaste förändringen av bidragssystemet. Av juridiska skäl ersattes begreppet revisorsanvisningar med allmänna råd. Nuvarande allmänna råd antogs av Ungdomsstyrelsens styrelse i juni Gällande Allmänna råd återfinns som bilaga 3. En separat revisorsrapport skrivs av den auktoriserade eller godkända revisorn enligt den mall som följer de allmänna råden och genom rapporten bestyrker revisorn att granskningen av ansökan har skett i enlighet med dessa råd. Organisationen bifogar revisorsrapporten som bilaga till ansökan om statsbidraget. Ansökningsblankett Enligt föreskriften ska en organisations ansökan om statsbidrag innehålla de uppgifter och handlingar som framgår av den ansökningsblankett som Ungdomsstyrelsen tillhandahåller. Ansökningsblanketten uppdateras av Ungdomsstyrelsen och läggs ut på myndighetens webbplats i början av varje år. I nuvarande ansökningshandling ska dels basdata om organisationen anges, dels uppgifter om organisationens omfattning, dvs. medlemsantal, antal verksamma lokalavdelningar, antal län där organisationen finns representerad med verksamma lokalavdelningar samt köns- och åldersuppdelad statistik över medlemmarna och över ledamöterna i den centrala styrelsen i organisationen. I ansökningshandlingen avges också en signerad försäkran om att inlämnade uppgifter är riktiga och fullständiga. Detta sker genom att ordföranden samt firmatecknaren för organisationen skriver under ansökan. Förutom själva ansökan krävs att organisationerna som söker om bidraget bifogar ett antal andra underlag som bilaga till ansökan. Vilka dessa är framgår i kapitel