KFUK-KFUMs scoutförbund

Transkript

1 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, 05 mars Sammanträdesplats Antal bilagor Telefonmöte 6 Närvarande med rösträtt Gustaf Haag Ordförande Hanna Nilsson Albin Askman Junhede Richard Trum Jörgen Wallin Henric Axeheim Förhinder Carin Stegen Ulf Klingnäs Närvarande utan rösträtt 23. Mötesformalia a) Mötets öppnande Gustaf hälsade alla välkomna till mötet och förklarade mötet öppnat b) Val av sekreterare Scoutstyrelsen beslutar: att välja Albin till sekreterare c) Fastställande av dagordning Scoutstyrelsen beslutar: att godkänna dagordningen enligt förslag 24. Föregående protokoll Scoutstyrelsen beslutar: att fastställa föregående protokoll 25. Uppföljning av beslut Beslutsuppföljningslistan uppdaterades och ligger som bilaga till protokollet. (bilaga 1). Vi beslutade att avskriva ärendet att besöka Stockholm- & Gotlandsdistriktet då detta har blivit inaktuellt. Ärendet med att tacka nej till budet på Sjöbo är genomfört. Ärendet med att ta in offerter av mäklare och välja mäklare till försäljning av Sjöbo genomfört. Vi beslutade att avskriva ärendet med FM-generaler avskrevs då namnen som var aktuella har blivit aktuella. Ärendet med att skriva ett avtal för uthyrning av Sjöbo är genomfört. Ärendet med att skriva en förhandlingsordning till FM 2013 är genomförd. Ärendet med att sammanställa resultat- och balansräkning inför FM 2013 är genomfört. Ärendet med att hjälpa till vid distriktsdiskussioner för ett utav distrikten genomfört. Två ärenden inför förra telefonmötet avslutades. 26. Återkommande rapporter Inga återkommande rapporter togs upp då detta var ett telefonmöte. Sida 1 (5)

2 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, 05 mars Sammanträdesplats Antal bilagor Telefonmöte Tillfälliga rapporter a) Utträde scoutrapporter Det har kommit in kontakt från kårer som vill gå ur förbundet. Wä scoutkår och Önnestad scoutkår har begärt utträde ur förbundet och styrelsen beviljar utträdet. b) ROKO ROKO hade möte i helgen i Härnösand, Jörgen hälsade på och diskuterade framtid med ROKO. De diskuterade bland annat samarbete mellan ROKO & styrelse och ett par ekonomifrågor togs upp. 28. Beslutsärenden a) Verksamhetsberättelse Utkastet diskuterades och en ny deadline för justeringar sattes. Scoutstyrelsen beslutar: att sätta sista datum för justeringar av verksamhetsberättelse till söndag 10 mars. b) Verksamhetsplan Utkastet diskuterades och en ny deadline för justeringar sattes. Scoutstyrelsen beslutar: att sätta sista datum för justeringar av verksamhetsplan till söndag 10 mars. Sida 2 (5)

3 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, 05 mars Sammanträdesplats Antal bilagor Telefonmöte 6 c) Proposition angående strukturförändring i KFUM Beslutsunderlag finns som bilaga till detta protokoll. (bilaga 2) Scoutstyrelsen beslutar: att presentera föreslagen strukturproposition till FM d) Proposition angående förändring av stadgar för KFUK-KFUM scoutförbund Beslutsunderlag finns som bilaga till detta protokoll. (bilaga 3) Scoutstyrelsen beslutar: att presentera föreslagen proposition för förändringar av stadgar för förbundet. e) Resultat- och balansräkning Beslutsunderlag finns som bilaga till detta protokoll (bilaga 4) Scoutstyrelsen beslutar: att presentera föreslagen resultat- och balansräkning. f) Budget 2013 Beslutsunderlag finns som bilaga till detta protokoll (bilaga 5) Scoutstyrelsen beslutar: att fastställa föreslagen budget för 2013 till förbundsmötet att ta beslut om. g) Förslag på förhandlingsordning för Förbundsmötet 2013 Beslutsunderlag finns som bilaga till detta protokoll (bilaga 6) Scoutstyrelsen beslutar: att fastställa föreslagen förhandlingsordning till Förbundsmötet h) Konstituering - Firmatecknare För att underlätta styrelsens arbete så är det fördelaktigt att hela styrelsen är firmatecknare för förbundet. Det har även uttryckts önskemål från kansliet att firma alltid skall tecknas av minst en ledamot i styrelsen. Scoutstyrelsen beslutar: att till att teckna KFUK-KFUMs scoutförbunds firma utse Ingrid Greiby Maritha Norberg Carin Stegen Gustaf Haag Jörgen Wallin Richard Trum Sida 3 (5)

4 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, 05 mars Sammanträdesplats Antal bilagor Telefonmöte 6 Hanna Nilsson Ulf Klingnäs Henric Axeheim ( ) och Albin Askman Junhede ( ) Två i förening varav minst en ledamot i styrelsen. att till att teckna KFUK-KFUMs scoutförbunds postgiro, bankgiro och bankkonton samt konto hos Banco-fonder utse Ingrid Greiby Maritha Norberg Carin Stegen Gustaf Haag Jörgen Wallin Richard Trum Hanna Nilsson Ulf Klingnäs Henric Axeheim ( ) och Albin Askman Junhede ( ) Att till att överföra medel mellan KFUK-KFUMs scoutförbunds konton utse Ingrid Greiby Maritha Norberg och Gustaf Haag Var och en för sig. 29. Diskussionsärenden a) Svar på motion till FM En motion har inkommit till FM och den diskuterades. att uppdra Gustaf att kontakta motionären och ställa följdfrågor. b) FM FM-generaler har rekryterats, och förbundsmötet och dess budget diskuterades. Lördagsmiddagen diskuterades och Albin för vidare diskussioner med Carin och ROKO angående underhållning under middagen. Utställare och seminariehållare under FM diskuterades, några är klara, flera är pågående och några till ska kontaktas. Sida 4 (5)

5 KFUK-KFUMs scoutförbund Protokoll Sammanträde Antal sidor Scoutstyrelsen, 05 mars Sammanträdesplats Antal bilagor Telefonmöte 6 att uppdra åt Albin att sätta ihop en budget för hela FM 2013 tillsammans med FM-generalerna och Richard. 30. Representation a) Strategikonferens 10 mars med Scouterna Förbundet representeras av Ulf och Gustaf. 31. Övriga frågor Inga övriga frågor att behandla. 32. Kommande möte(n) Styrelsehelg 6-7 april, Stockholm. Förbundsmöte april Styrelsehelg maj 33. Mötets avslutande Gustaf tackar alla för visat intresse och förklarar mötet för avslutat. Albin Askman Junhede Sekreterare Gustaf Haag Mötesordförande Sida 5 (5)

6 Styrelsemöte Punkt Ämne k Konsulent k Tjänster n Kommunikation p Kommunikation e Struktur FM Namnförändring KFUM Samverkansavtalet Scout Arbetsledning Ekonomi d FM-beslut e Tidigare beslut a Konsulent b Statsbidrag c Intranät c Intranät d Sjöbo a Alma a Alma b Konsulenter b Konsulenter b Konsulenter b Konsulenter c Ekonomihantering c Ekonomihantering c Ekonomihantering e Extra förbundsmöte g Samverkansavtalet h Kommunikation l Sjöbo a Personal a Personal a Personal a XFM b XFM c XFM d XFM Storvallen Storvallen Verksamhetsplanering Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Glöd XFM Struktur

7 Struktur FM KFUM Personal Ekonomihantering b Informations utskick e Anläggningar e Anläggningar c Scoutnet c Scoutnet a Kansliet c Djurhajkerna c Huvudföreskriften c Huvudföreskriften d Distriktsprocessen a Klätterförbundet b Anpassning scoutkår d Nedläggning/utträde scoutkår Distriktsprocessen Distriktsprocessen Distriktsprocessen Distriktsprocessen Distriktsprocessen Styrdokument Styrdokument Personal Struktur Personal GLÖD XFM Personal DJ Anläggningar ? ALMA ALMA Sjöbo Sjöbo Sjöbo Sjöbo FM protokoll Revisor Lånelöfte Fonder Tackblomma Rabatt på metodoutbildningar Policy Policy Policy Policy Policy Policy Ekonomi FM FM2013

8 FM FM Struktur d ALMA d ALMA e Sjöbo e Sjöbo d varumärke e Revisor a FM a FM a FM a FM b Fastigheter c Distrikt d Strukturprocessen d Strukturprocessen

9 Beslut GS erbjuder Lars Lindberg konsulenttjänst mitt i Sverige Utlysa 50% tjänst Umeå scoututv + YMCA Festival Bilda kommunikationsutskott Handlingsplan för webbkommunikation till yngre medlemmar Sammanställa info till scoutkårerna med förändringsförslag inför anslutning till Scouterna Återremittering till styrelsen (kort förklarande text till FM) Kontakt med scouterna Teckna avtal med KFUM Sverige förslag på förbättringar av budget och ekonomirutiner Se över hur stadgeförändringar görs Identifierar uppföljning av gamla beslut Underteckna avtal med Skåne-Blekinge Uppdra åt auktoriserad revisor att titta på ansökan Tillgång för revisorer Omstrukturering Åtgärder infor uthyrning till Enigma Avtal m Graphera, gällande ersättningsnivåer Granska månadsbilder Dialog med scouterna ang konulentstöd i Stockholm samt de övre Se regionerna över bidrag Kontakt med Jonas ang arbetssituation samt därefter teckna avtal m Stöd Scouterna i Skåne-Blekinge gällande arbetsledning efter 2012 Se över och förändra kontoplan Omkontering av 2012 års bokföring Uppdatera ekonomihandboken Undersöka lokaler Kommunikation till kårerna Se över kommunikationskanaler Försäljning och avsiktsförklraring Återkoppling till personal ang anställning Diskussion m Ingrid ang framtid Diskussion m Scouterna ang Jonas och ev fortsatt anställning hos Lokaler Scouterna till XFM samt Glöd Beslutsunderlag till program Hitta lokal arrangör Kommunikation ang XFM & Glöd undersöka omkostnader för försäljning förhandla fram slutbud Genomföra en översyn av förbundets policys övergripande projektledare att uppdra åt Ulf att vidare undersöka förutsättningar och möjligheter för att att genomföra uppdra åt det Gustaf föreslagna att undersöka programmet de praktiska under helgen, förutsättningarna samt att tillse (mat, att logi, att transporter uppdra åt etc.) Carin för att helgen ordna moderatorer till de föreslagna workshoparna att under uppdra helgen åt Richard att ordna med ekonomisk rapportering till det extra förbundsmötet att uppdra åt Hanna att ordna med en verksamhetsredovisning till det extra att förbundsmötet uppdra åt Richard att undersöka möjligheterna att höja gränsen för när reseutjämningsbidrag att uppdra åt Jörgen att betalas ordna med livevideosändning inför det extra att förbundsmötet uppdra åt Ulf att ordna med förhandlingsordning inför det extra att förbundsmötet uppdra åt Carin att ordna med mötespresidium, minutvals och andra praktiska att uppdra aspekter åt presidiet att ta fram en rapport gällande förändringar och anpassningar av Ansvarig Louise Louise Kommunikationsansv + Ulf Sanna Thomas Bruno Ulf Channa Gustaf Jörgen och Richard Gustaf Hanna Gustaf och Hanna Richard Carin Ulf Presidiet Almagruppen Gustaf, Richard Hanna Richard Ulf, Hanna Gustaf Richard, Jörgen, Marita Richard, Marita Richard, Jörgen, Gustaf Hanna, Ulf Ulf Jörgen, Richard, Gustaf Gustaf Hanna Gustaf Ulf Gustaf Ulf + Sanna Jörgen Jörgen Ulf ulf+jörgen Ulf Gustaf Carin Richard Hanna Richard Jörgen Ulf Carin Presidiet

10 att uppdra åt Ulf att författa en pro memoria kring styrelsens inriktning och Ulf tankar att uppdra gällande åt Carin scoutförbundets att börja undersöka vision och möjligheterna de strategiska, att hålla kulturella, Carin att Förbundsmötet uppdra åt Jörgen 2013 med i Stockholm stöd av Ulf att genomföra en initial förstudie kring Ulf & Jörgan att upplägget uppdra och åt Ulf förutsättningarna att undersöka möjligheterna för det föreslagna att Scouterna lägret under genom YMCA sin Ulf att befintliga uppdra konsulentorganisation åt Richard att skicka ut tar info över om hela uppdaterad eller delar faktureringsadress av det befintliga till Richard att berörda uppdra parter. åt Ulf sända ut den ekonomiska rapporten tillsammans med Ulf att utökad uppdra information åt Gustaf om att ledarhelgen besöka fastigheten Glöd snarast och undersöker möjligt. dess skick samt Gustaf tar att uppdra bilder som åt KoGu han sedan att förmedla vidarebefordrar informationen till KoGu om den tillgängliga Kansliet att fastigheten uppdra åt till Hanna geografiskt att få närliggande ut en databas kårer export för samt att undersöka sända ut om den intresse till Hanna att Redpill utifrån med offerten en förfrågan ta kontakt om med offert Scouterna för ett kostnadsförslag. gällande kostnaderna. Presidiet att beställa ett kreditkort åt Ingrid Greiby på kansliet för förbundets räkning. Presidiet att uppdra åt Djurhajksteamet att fortsätta diskussionen med Gustaf+Richard Arrangemangsgruppen att uppdra åt Carin att förändra en framtida huvudföreskriften överenskommelse i enlighet kring med de nya Carin ansvarsområdena att uppdra åt Carin uttryckta att se över i bilaga huvudföreskriften 5 samt att ändra och övriga sammanfatta delar av förslag Carin på att eventuella uppdra åt Ulf uppdateringar att samordna enligt samt nuvarande delegera arbetet verksamhet med distriktsanalysen fram till nästa Ulf att samt uppdra ta kontakt åt Gustaf med att Scouterna. vidarebefordra mailet från Svenska Klätterförbundet Gustaf till se Anna över Scouternas Magnusson exempelstadga på KFUM Sverige. för anpassning till KM-kårer Gustaf Se över rutiner för nedläggning eller utträde av scoutkår Gustaf Prata med Scoutrena via Patrik Ulf besöka Stockholms distrikt Gustaf besöka västgöta Ulf skriva slutrapport kring distriktsprocessen Ulf prata med Värmlands distrikt Richard Skriva om huvudföreskriften gällande Roko etc Carin stipulera förfarandet kring hur arbetsgrupper startas och avslutas Ulf Prata med kansliet om avtackning av Sanna Carin Distibuera nya exempelstadgar till scoutkårerna Hanna/Gustaf Be Henrietta författa slutrapport kring Creating Change Gustaf Skocka ut deltagarutvärderingar för Glöd/xFM Hanna/Richard Be johan Manner att upprätta tydligare struktur kring backup etc Carin anmäla styrelsen till demojamb/ssrs årsmöte Gustaf Uppdra åt Jörgen att teckna avtal med David ang Sjöbo Jörgen Disktuera m Vanessa & Johan M hur vi kan få till ett läger basert på bevijat Carin Beslutsunderlag anslag för miljöprojekt för företag i samband som mot med provision läger utomlands säljer sponsorplats 2013 på ALMA Gustaf Ta fram excel-ark med kalkyl på försäljningsstöd Gustaf & Richard Tacka nej till Ulf Franssons bud Jörgen/Henric Upprätta en skogsbrukplan Henric Ta in offerter från två mäklare och ta beslut för vilken vi ska använda Jörgen Begära specificering av offert från Bodafors VVS AB och jämföra Henric rimligheten Originalprotokolluppföljning med en annan firma. från FM med Anna Åkesson Ulf Beslutsunderlag om auktoriserad revisor för förbundet. Richard Ordna ett lånelöfte åt förbundet. Gustaf & Richard Genomföra redovisning till fonder. Ulf & Richard Ordna avtackning till Lena Pålsson. Albin & Hanna. Samordna rabatterna på metodo-utbildningarna med ROKO. Carin Skriva en internationell policy med hjälp av minst ett par andra personer Albin inom Skriva KFUM en sponsringspolicy och KFUK-KFUM scout. Gustaf Skriva en kapitalförvaltningspolicy Richard Skriva en policy kring förtjänstmärken. Ulf Skriva en kommunikationspolicy. Ulf Skriva en policy för förlorad arbetsinkomst. Henric Lösa upp ändamålsbestämda medel Richard Boka Globala Gymnasiet Carin Undersöka varianter för lördagsmiddag. Albin

11 Tillfråga Oscar Larsson Jarl och Simon Jännerbring att vara FM generaler. Carin Tillfråga UtRo-scouter från Örby & TKS om att vara funktionärer. Carin & Albin. Ta kontakt med och genomföra ett möte med Triangelförbundet om framtida Henric & Carin Marknadsundersökning struktur Almagruppen Skicka ut påminnelser obetalda almanackor Almagruppen Begära in ev. dokumentation från Ulf Fransson rörande Sjöbo Gustaf Avtal med Enigma Richard Komminicera ut rapport gällande återremiss av proposition Kommunikationsgr. ta in kostnadsförslag på revisionsbyråer Richard Förhandlingsordning Ulf Verksamhetsberättelse Hanna Resultat- och balansräkning Richard Verksamhetsplan Gustaf Svara frågeställaren ang. fastigheter som eventuellt kan tillfalla förbundet Jörgen Midälva, Svara frågeställaren och involvera Scouternas disktikt i frågan Jörgen Kontakta Triangelförbundet ang. medlemskap inför telefonmöte Henric Kontakta Ungdomsstyrelsen kring konflikter i förfarandet att ansluta Gustaf medlemmar till Triangelförbundet inför telefonmöte

12 Slutdatum Status Nytt slutdatum Notering Avskriven FM 2013 Avslutat Avslutat Avslutat Avslutat Avslutat Pågående Avslutat Avslutat Avsluta Avslutat

13 Telefonmöte 8 jan. Avslutat Ej relevant Ej påbörjat Ej påbörjat Ej påbörjat Pågående Avslutat Avskriven Ej påbörjad Ej relevant Pågående Pågående Ej påbörjad Ej påbörjad Pågående Ej relevant Ej påbörjad Ej påbörjad Pågående Pågående Pågående Ej påbörjad

14 Ej aktuell Ej påbörjad Ej påbörjad Ej påbörjad Avklarat Ej påbörjad Ej påbörjad Avklarad Ej påbörjad Avklarat Ej påbörjad Ej påbörjad

15 KFUK-KFUMs scoutförbund Titel Skapat datum Proposition angående organisationsförändring i KFUM Författare Giltighetstid Henric Axeheim FM 2013 Proposition angående gemensam organisation inom KFUM Sverige Under en längre tid har diskussioner pågått om hur vår förbundsstruktur mot KFUM-rörelsen skall se ut. Förra året gjordes en mycket stor organisationsförändring inom Scouterna och KFUK-KFUMs Scoutförbund är i nuläget mer eller mindre bara ett förmedlande förbund mellan Scouterna och KFUM:s organisation. Det gångna året har KFUM Sverige och dess specialförbund (KFUM Triangelförbund, KFUM Idrottsförbund och KFUK-KFUMs Scoutförbund) träffats vid ett antal tillfällen genom en organisationsgrupp som gemensamt tagit fram en konsekvensanalys (se bilaga 1) och en möjlig handlingsplan (se bilaga 2) för att skapa en gemensam organisation inom KFUM Sverige. Vår organisation överlåter i dagsläget vårt statsbidrag till Scouternas organisation som därigenom organiserar det stöd som våra scoutkårer behöver för att bedriva scouting. Vi har minskat vårt kansli till ett minimum och kan konstatera att vi inte kommer att ha ekonomisk möjlighet att driva ett eget kansli framöver. Det är nödvändigt att skapa en smartare organisation där vi kan utnyttja våra gemensamma resurser på ett bättre sätt. I samband med det extra förbundsmötet i Jönköping 2012 presenterade styrelsen en möjlig struktur för våra scoutkårer där medlemmen i scoutkåren både är medlem i Scouterna och i KFUM (se bilaga 3). I denna vision ser vi att våra medlemmar får större möjlighet att engagera sig i KFUM:s verksamhet. Denna organisationsstruktur ger en tydligare bild av de möjligheter som det ger att vara en KFUK-KFUM Scout i förhållande till att bara vara scout. Möjlig tidsplan 2013 Förbundsmöte 2013, första beslutet. (vägvalet) 3-5 maj, organisationsgruppen träffas och tillsätter arbetsgrupper som arbetar med praktiska aspekter inför ROM. Riksombudsmöte 2013, ett första gemensamt beslut inom KFUM Sverige Förbundsmöte 2014, mer specifika beslut som kan behövas för fortsatt arbete Förbundsmöte 2015, eventuellt ytterligare beslut. Riksombudsmöte 2015, den nya organisationen börjar ta form Förbundsmöte 2016, nedläggning av resterna av scoutförbundet. Förslag till beslut att ge styrelsen mandat att arbeta vidare för att genomdriva frågor med målet att bilda en gemensam organisation inom KFUM. Sida 1 (1)

16 VÄGAR FÖR FRAMTIDSUTVECKLING KONSEKVENSANALYS FÖR 1 ORGANISATIONSFÖRÄND KFUM-RÖRELSEN I SVERIGE RINGAR I

17 Innehåll Bakgrund: Konsekvensanalysen... 3 Beskrivning av uppdraget... 3 Förändringen... 5 Nuet och Framtiden Medlem Förening Ekonomi Demokrati och organisation Sammanfattning: Nuet och Framtiden Processen: flera vägar för Framtidsutveckling Processen: utmaningar och möjligheter Att göra-lista Möjlig tidsplan Reflektioner från ledningsgruppen

18 Bakgrund: Konsekvensanalysen Specialförbunden och KFUM Sveriges styrelser har med utgångspunkt från Vilniusdokumentet och de diskussioner som förts under 2012 gjort en konsekvensanalys av vad organisationsförändringarna i rörelsen skulle kunna innebära. Beskrivning av uppdraget Processen. Konsekvensanalysen behandlar ett antal områden som skulle kunna beröras av en förändring samt beaktar konsekvenserna för KFUM Sverige, specialförbunden och lokalföreningar av olika storlek och inriktning. Ramarna för undersökningen har stämts av med den arbetsgrupp som för förbundens räkning ansvarar för processen. Efter diskussioner i organisationsgruppen den 17:e november formulerade ledningsgruppen en beskrivning av konsekvensanalysen. Beskrivningen stämdes sedan av vid organisationsgruppens möte den 18:e december. Ledningsgruppen har tillsammans arbetat med rapporten och skrivit olika delar. En konsult har fungerat som bollplank, skrivit vissa delar samt bidragit med externa och kritiska ögon på process och innehåll. Fokus. Organisationsgruppen efterfrågade en analys av ett antal olika teman. Det inkluderade till exempel ett förtydligande kring vilka organisationsförändringar det är vi ser framför oss. En tidsplan för dessa förändringar med fokus på vilka beslut som tas när, av vem och vilka handlingar som krävs för att göra detta. Ungdomsstyrelsen har stor betydelse för vilka förändringar vi kan och behöver göra. Analysen fokuserar på bidragsregler och vilka organisatoriska och stadgemässiga konsekvenser detta får. Medlemsbegreppet bör diskuteras, i form av en inledande diskussionen om hur medlemskapet är konstruerat i KFUM-rörelsen i Sverige och hur det kan se ut i och med den nya organisationen. Hit hör också medlemsavgifter: hur de kan sättas upp och tas upp på lokal, nationell och internationell nivå. Dessutom efterfrågades ett resonemang kring vad föreningarna vinner på att göra detta. Neutralitet. Vi har genomgående försökt att inte ta ställning i frågan om huruvida en organisationsförändring ska ske, och hur den i så fall ska se ut. Det är en fråga för förtroendevalda att diskutera, och vi vill på intet sätt föregå de viktiga diskussioner som måste ske i organisationsgruppen och i de respektive styrelserna. Samtidigt så ligger det i en konsekvensanalys natur att vissa antaganden måste göras. Om konsekvenser av en organisationsförändring ska analyseras, måste man ibland tala om vilka förändringar som skulle kunna ske. Att skriva om förändringar som ännu inte är beslutade kan, det är vi medvetna om, tolkas som ett ställningstagande i sig. Att analysera konsekvenser innebär också att potentiella på intet sätt säkra eller automatiska konsekvenser måste benämnas och värderas. Vi inser att konsekvenser kan värderas olika beroende på vilka utgångspunkter man har. Vi har försökt vrida och vända på frågan från så många olika perspektiv som möjligt; samtliga förbund har på något sätt varit involverade i att ta fram rapporten, och samtliga förbunds förtroendevalda kommer också diskutera den på mötet den januari. Vi hoppas på givande och, gärna, kritiska diskussioner! 3

19 Rapportens upplägg. Konsekvensanalysen innehåller tre huvudsakliga delar. Inledningsvis, under Förändring, ges en kort presentation av de föreslagna förändringar som just nu diskuteras i de olika förbundens styrelse. Den delen mynnar ut i ett antal teman i huvudsak baserade på frågeställningarna ovan som diskuteras i mer detalj i rapportens andra del, Nuläge och Framtiden. Dessa teman är: uppdrag, medlem, förening, ekonomi samt demokrati och organisation. Under dessa rubriker ges en beskrivning av nuläget (styrkor och utmaningar), eventuella förändringar samt potentiella konsekvenser av dessa. Avslutningsvis, under Processen framåt, ges en översikt över vad som behöver göras, frågor att ta ställning till, och några föreslagna hållpunkter i tid för det. Arbetet framåt. Den här rapporten har fungerat som diskussionsunderlag vid organisationsgruppens möte den januari. Fokus har från ledningsgruppens sida legat på att ta fram ett bra underlag i form av frågeställningar och bakgrundsinformation, snarare än att själv ta ställning i olika vägval. De förslag som ändå ges ska enbart ses som en startpunkt för diskussion. I vecka fem skickas rapporten ut till föreningar och regioner som deltar på möten i Storföreningsnätverk och regionernas råd i början av februari. Det finns fantastiskt mycket som kan och bör diskuteras kring KFUM-rörelsens framtid och organisation. Vi är en rörelse med många styrkor och en del utmaningar nu hoppas vi att vi i rörelsen kan få givande diskussioner om hur vi på bästa sätt kan uppfylla vårt uppdrag; att skapa mötesplatser där unga kan utvecklas. Du som läser den här rapporten och som har idéer om vart du vill att KFUM-rörelsen ska gå, tveka inte att höra av dig till styrelser eller kansli inom KFUM! Ledningsgruppen den 21a januari 2013 Personer som deltagit i framtagandet av rapporten: Gustaf Haag Lena Stålvant Patrik Schröder Katarina Bivald Bo Nyman Mattias Wihlgaard Thomas Holmberg Organisationsutvecklingsgruppen (Vilniusförslagen) 4

20 Förändringen Vilnius. I Vilniusdeklarationen skisserades två förslag på en ny gemensam rörelse som båda gick under arbetsnamnet KFUM 3.0. Målet är att skapa en starkare rörelse, genom att arbeta närmare tillsammans. Genom förnyade arbetssätt kan den viktiga verksamhet som bedrivs i rörelsen idag spridas och utvecklas ytterligare. Förändringen ska möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser samt att skapa nya resurser för arbetet. Rörelsens storlek och bredd behöver utnyttjas bättre, så att man kan skapa nya verksamheter, möta nya trender och intressen hos medlemmar och lära av och stödja varandras verksamheter. Det är inte första gången en eventuell organisationsförändring diskuteras inom rörelsen. Diskussionerna har börjat i ett upplevt behov av mer effektivt samarbete, och en känsla av att den nuvarande organiseringen trots många fördelar också blivit allt mindre ändamålsenlig. Även om tidigare diskussioner kan ha bidragit till mer samverkan när det gäller till exempel kommunikation och kansli, har de inte hittills mynnat ut i någon formell organisationsförändring. Behoven har emellertid kvarstått, och förtroendevalda inom samtliga förbund har fört konstruktiva diskussioner som inkluderar konkreta förslag. Arbetet fick ny fart på ett gemensamt arbetsmöte i Vilnius, som mynnade ut i ett dokument där olika vägar för en ny organisation presenterades. Det gör det idag möjligt att föra mer konkreta diskussioner om konsekvenser, för- och nackdelar. Huvudresultatet av Vilnius var två olika förslag på hur en eventuell ny organisation skulle kunna se ut. I förslag 1 i Vilniusdeklarationen föreslås att de olika förbunden direkt går samman i en gemensam rörelse. En styrelse leder den nya organisationen, och stöds av fem stycken utskott: Internationellt, Idrott, Triangel, Scout och Sång. Ett gemensamt kansli stödjer styrelse, utskott och resten av rörelsen. 5

21 I förslag 2 från Vilniusdiskussionerna bildades istället ett verksamhetsförbund som samlar specialförbunden och som arbetar tillsammans med KFUM Sverige. Det skulle alltså finnas två styrelser i KFUM-rörelsen, dels KFUM Verksamhetsstyrelse och dels KFUM styrelse. Mellan dessa styrelser finns en samverkansgrupp med ordförande, vice ordförande och styrande tjänsteman från respektive kansli. KFUM Samverkan mellan presidierna Verksamhetsförbund Bakgrund och konsekvenser. Härnäst kommer vi ge en kort översiktsbild över de utmaningar och styrkor som präglar rörelsen som helhet idag. De utmaningarna kommer behöva hanteras oavsett vilka förändringar man väljer att genomföra eller vilken väg man väljer när det gäller en ny organisation. Även de konsekvenser som vi uppmärksammar av en eventuell organisationsförändring kan beaktas oavsett hur, exakt, man väljer att strukturera en ny organisation. Nästa avsnitt - Nuet och Framtiden - är organiserade i fem stycken teman: uppdraget, medlem, förening, ekonomi samt demokrati och organisation. Efter det följer ett avslutande resonemang där förändringens olika "att göra"-uppgifter diskuteras samt en föreslagen tidsplan för dem. 6

22 Nuet och Framtiden Bakgrunden till och konsekvenserna av en framtida utveckling av KFUM i Sverige spänner över en rad olika ämnen, alltifrån den ekonomiska situationen idag, till hur den demokratiska strukturen skulle kunna organiseras eller vilket stöd föreningarna framförallt behöver av en ny organisation. Att ta ställning till eventuella organisationsförändringar innebär också att hantera en rad frågor, både konkreta och abstrakta, principiella och praktiska. Det handlar om alltifrån hur medlemsavgiften skulle kunna tas upp till hur stadgar bör formuleras, till styrelsens roll och hur förbundens olika ekonomiska tillgångar och skulder skulle hanteras eller ett gemensamt kansli organiseras. Frågorna är också ofta en blandning av nuläge och framtid hur stor är rörelsens omsättning idag? Vilket stöd efterfrågar föreningarna? Vilket stöd skulle de kunna få med en ny organisation? Hur ser stödet från Ungdomsstyrelsen ut idag, hur skulle det påverkas av en ny organisation? Det här avsnittet besvarar några av de frågorna (främst de som rör situationen idag), sammanfattar frågor att ta ställning till när det gäller en eventuell förändring och erbjuder en första analys av vilka konsekvenser föreslagna förändringar skulle kunna få. 1. Uppdraget Mötesplatser för unga människors fulla potential. I de diskussioner som först de senaste åren om KFUM-rörelsens roll och funktion i samhället så har det blivit tydligt att det på en övergripande nivå finns en stark samsyn kring vårt gemensamma uppdrag. Vi kommunicerar detta på följande vis: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar dessa tre byggstenar Body, Mind & Spirit. Det är grundstenarna för all vår verksamhet, både i Sverige och i hela världen. Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential. Vi utgår ifrån en helhetssyn på människan och möter unga människors aktuella behov. Det viktiga är egentligen inte vad vi gör, utan varför och hur. Därför kan man hitta alla tänkbara olika aktiviteter inom KFUM. Barriärer för deltagande. Vi pratar gärna om att vi är möjligheternas organisation där ingenting är omöjligt, där alla får vara med och utvecklas på sina villkor. Detta är en sann och korrekt beskrivning men om vi problematiserar detta något och frågar oss vem det faktiskt är som är med så kommer vi troligen se att det finns en del barriärer för deltagande i rörelsen. Det kan handla om ekonomiska, kulturella, ideologiska, teologiska, praktiska eller andra hinder som gör att det kan bli svårt för några av de unga som vi vänder oss till att vara med. KFUM-rörelsen föddes med ett socialt patos och en vilja att hjälpa unga som på olika sätt var utsatta för faror och frestelser. 7

23 Rörelsen diskuterar fortsatt idag vem vårt uppdrag i huvudsak ska gälla. Hittills så har vi sett det som en poäng att vi vänder oss till alla och därmed inte blir utpekande kring vilka det är som deltar i vår verksamhet. Samtidigt så skulle vi kunna nå fler unga i mer utsatta situationer om vi tydligare vände oss till dessa. Kristen grund. KFUM har en kristen värdegrund som betonar kärleksbudskapet och förlåtelsen, att ständigt ge en andra chans. Värdegrunden diskuterades och beslutades som en del av Vägval framtidsprocessen. I rörelsens kommunikation är det mesta som rör kristendom helt frånvarande. Däremot finns värden som handlar om alla människors lika värde, möjligheten till en andra chans, öppenhet och en välkomnande inställning till alla tydligt kommunicerade. Samtidigt finns det skrivningar i stadgarna som kan uppfattas av mer missionerande karaktär och som många är betydligt mer obekväma med. Flera föreningar har varit intresserade av att göra förändringar i stadgarna kring detta. Stor samsyn redan idag. KFUM:s uppdrag att erbjuda mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential skulle inte förändras i och med den föreslagna nya organisationen. Tvärtom är det gemensamma uppdraget, och den samsyn som finns i rörelsen kring det, ett resultat av tidigare diskussioner om en gemensam KFUM-rörelse i Sverige. Vår uppfattning är därför att samsynen kring ett gemensamt uppdrag finns redan idag, och att det inte i särskilt hög grad borde påverkas av eventuella organisationsförändringar även om själva motivationen för en framtidsutveckling förstås är att ge rörelsen bättre förutsättningar för att arbeta för sitt viktiga uppdrag. När det gäller frågor som handlar om vilken del av rörelsen som ska utföra vilket arbete för att vi tillsammans ska uppfylla vårt uppdrag så är detta något som behöver diskuteras mer. Inte minst när det gäller regionernas roll och funktion. 2. Medlem Gräsrötter i fokus. KFUM är en gräsrotsrörelse. Medlemmen, som är en enskild individ är medlem i en lokalförening. Lokalföreningen är, baserad på geografisk hemvist medlem i en region men även i ett eller flera specialförbund beroende på vilken verksamhet det är som bedrivs. KFUM Sverige knyter ihop hela rörelsen i Sverige och Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet i rörelsen. KFUM Sverige ansvarar för relationerna till YMCA och YWCA rörelserna. Specialförbunden är verksamhetsförbund som fokuserar på just den verksamhet som ligger på specialförbundets ansvar. Men det är även viktigt att komma ihåg att på det sätt som idrott och scouting är organiserat i Sverige så har många av våra medlemmar och föreningar också medlemskap i Scouterna och i olika specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, RF. 8

24 Scouter, basketspelare och Ängsholmare. När vi beskriver vårt uppdrag som att vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas så kan det lätt uppfattas som något abstrakt. Vad är det vi gör på dessa mötesplatser?! Men eftersom vi gör så olika saker så behöver vi i den övergripande kommunikationen vara generella för att alla ska känna sig tilltalade och träffade. Men KFUMs medlemmar har till viss del olika identiteter. Scouter har också en scoutidentitet, basketspelare har en basket identitet, Ängsholmare ser sig i första hand som just Ängsholmare. Detta har över tid gjort att våra föreningar och deras medlemmar många gånger identifierar sig mer med den verksamhet som de bedriver och mindre med KFUM som rörelse och sammanhang. Vilket ofta kan ses som naturligt då medlemmen till att börja med vänder sig till en specifik verksamhet, basket, fritidsgård, scouting etc. En kristen grund. K:et i KFUM står för kristlig och är en del av vår värdegrund sedan starten i Sverige K:et betyder att vi ska visa varandra medmänsklighet och respekt, att agera med kärlek och förlåtelse. Alla är välkomna, oavsett vem man är eller vilken bakgrund man har. Det är möjligt att rörelsens gemensamma kristna identitet har fungerat som ett förenande kit oavsett vilken verksamhet som bedrivits. När den kristna profilen har omtolkats och fått nya uttryck kanske den förenande ingrediensen har försvunnit. De allra flesta har inga som helst problem att skriva under på vår värdegrund, så som vi talar om den och så som vi ger den en praktisk uttolkning. Men det finns också de som tycker att kristenheten kan bli ett hinder i förhållande till andra trosuppfattningar och kommunala bidrag. Medlemsutvecklingen. Rörelsen KFUM är fortfarande en stor och livskraftig rörelse, och samlar idag cirka medlemmar imponerande siffror som gör KFUM till en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Men den övergripande trenden går nedåt planade minskningen ut, och 2011 ser vi en viss ökning i antalet medlemmar men det ska hållas i åtanke att en betydande del av den ökningen består av administrationstekniska lösningar snarare än fler faktiska medlemmar. I viss mån antas siffrorna nedan också dölja ett stort mörkertal, med aktiva ungdomar och ledare som gör viktig verksamhet lokalt inom en KFUM-förening utan att formellt vara medlem, eller verkar inom en förening som tidigare varit en del av rörelsen och som fortsatt att verka i rörelsens anda, utan att formellt vara med. Även om KFUM:s medlemssituation på intet sätt är unik många av de stora, traditionella folkrörelserna kämpar med en liknande medlemsutveckling måste den definitivt tas på allvar. Som vi ska se nedan speglar den också föreningarnas verklighet: ett av det mest efterfrågade stödet när föreningarna tillfrågades 2007 var hjälp med ledarrekrytering och ledarutbildning. 9

25 Medlemmar KFUM R² = 0, Internationella avgifter. KFUM Sverige är medlem i World Alliance of YMCAs, YWCA World, YMCA Europe och YWCA Europe. Till dessa organisationer betalar KFUM Sverige årligen medlemsavgifter som tagits fram utifrån de metoder som varje organisation använder sig av för att bestämma medlemsavgifterna för sina medlemsorganisationer. Bakgrunden till KFUM Sveriges nuvarande rutiner är att det i anslutning till införandet av federationen 1980 gicks igenom ett antal frågor, bl.a. kring de internationella avgifterna, som tidigare ingått som en del i avgiften från föreningarna till riksförbundet. Kostnaderna för avgifterna till de två världsförbunden och de två Europa-förbunden slogs som tidigare ut per enskild föreningsmedlem. Riksförbundets kansli debiterade specialförbunden kostnaden räknat efter antalet föreningsmedlemmar i de till specialförbunden anslutna föreningarna/sektionerna/ kårerna. För de föreningsmedlemmar som inte var med i specialförbundsanknuten verksamhet debiterades på samma sätt regionerna. Det debiterade beloppet var lika stort för varje enskild medlem. Därtill blev det upp till specialförbunden och regionerna att själva bestämma hur de ville ta in det debiterade beloppet, antingen via avgifter från föreningarna eller på annat sätt. Det har förekommit att specialförbund täckt sin andel av kostnaden genom att använda strukturbidraget. Detta har formellt varit möjligt och något som det enskilda specialförbundet självständigt beslutat om. Förändringar i bidragssystemet har förändrat de ekonomiska möjligheterna att lösa frågan på det sättet. Gällande de nuvarande rutinerna så inkommer fakturorna för de internationella medlemsavgifterna under året och KFUM strävar efter att betala avgifterna så fort som möjligt. Dock görs det inte före halvårsskiftet då medel från specialförbundens a conto debitering har inkommit. Vid årsskiftet görs sedan en slutjustering av avgifterna. Detta är ett system som behöver förändras då det ständigt medför att KFUM Sverige blir sena med medlemsavgifterna till världs- och Europa förbunden. Ett sätt att förändra detta på är att låta halvårsbetalningen bättre avspegla de faktiska kostnaderna för att möjliggöra en full inbetalning till samtliga världs- och Europa förbund. 10

26 Beräkningsgrund av de internationella avgifterna: - Medlemsstatistik hämtas in från specialförbundens föregående år och sammanställs. - Kostnaderna för de internationella medlemsavgifterna hämtas ur bokföringen. - Totalsumman av de internationella medlemsavgifterna divideras med antalet medlemmar, för 2010 blev ekvationen / = 11,67 kr/ medlem. - Summan per medlem multipliceras med antalet medlemmar. - För medlemmar som tillhör KFUM Sverige ansvarar regionerna för att inkräva eller betala avgifterna. Medlemsavgifter idag. När det gäller medlemsavgifter ser situationen väldigt olika ut i de olika förbunden. Idrott har en medlemsavgift på 10 kr/medlem, med ett maxtak på kronor, som föreningarna betalar in och sedan får tillbaka i materialbidrag. Det varierar huruvida föreningarna i sin tur tar upp denna avgift från medlemmarna. Triangel har en medlemsavgift på 20 kronor/medlemmar upp till 1000 medlemmar, därefter 10 kronor. Det varierar huruvida föreningarna tar upp det i form av medlemsavgift eller själva betalar för sina medlemmar. Föreningarna får sedan tillbaka pengar i form av medlen från Ungdomsstyrelsen, som skickas tillbaka till föreningarna. Scouterna tar upp medlemsavgift själva från sina medlemmar, som täcker de internationella avgifterna och dessutom en frivillig avgift till KFUM Sverige om 13 kronor. En gemensam medlemsavgift. Frågan om medlemsavgift för KFUM Sverige diskuterades på förra ROM. Det förslaget som skickades ut av styrelsen röstades ner på ROM, men styrelsen fick i uppdrag att utreda frågan ytterligare. Ett särskilt medskick var frågan om ett tak för större föreningar. Ett förslag på nivå för gemensam medlemsavgift diskuteras i ledningsgruppen. Medlemsavgifter är en fråga som direkt påverkar föreningarna och som också skapar ett stort engagemang. För de föreningar som idag tar upp en medlemsavgift borde en gemensam sådan inte vara något stort problem. Störst konsekvens blir det för föreningar som idag istället använder sig av underskriven handling som enda krav för medlemskap, och som i så fall själva skulle behöva täcka medlemsavgiften. Det gäller särskilt stora föreningar, där det snabbt skulle kunna röra sig om stora summor. Det finns flera olika sätt att hantera det. På sikt kan man tänka sig en attitydförändring där fler föreningar rör sig mot en, åtminstone symbolisk, medlemsavgift. Övergångsregler skulle kunna införas för att inte införa alltför stora effekter för snabbt. Bidrag från Ungdomsstyrelsen skulle fortsatt kunna vidareförmedlas till föreningarna, så att de ändå går plus på att betala in medlemsavgifter och rapportera in nya medlemmar. Man skulle också likt Idrott kunna laborera med olika former av tak, eller likt Triangel införa en regressiv skala. 11

27 3. Förening Lokalt engagemang. Det finns idag cirka 400 föreningar runt om i landet (inklusive scoutpatruller). De varierar i storlek och verksamhet, alltifrån mindre föreningar med ett femtiotal medlemmar och en huvudsaklig verksamhet, till ungdoms- och aktivitetshus med hundratals medlemmar och en omsättning större än förbundens. Föreningarna har stor självständighet och är grunden för all verksamhet som bedrivs inom KFUMrörelsen i Sverige. Föreningsstorlek. Nedan följer en översikt över föreningsstorlek (antalet små, medel, medelstora och stora föreningar) inom rörelsen KFUM och specialförbunden. Därefter har vi också visat hur stor andel av de totala medlemmarna som de olika föreningsstorlekarna samlar. 120 Föreningsstorlek: KFUM Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek

28 60 Idrottsförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek Triangelförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek

29 60 Scoutförbundet Antal föreningar Föreningar uppdelat på storlek Som vi kan se när det gäller KFUM i stort finns det flest små eller medel föreningar (se ovan) men det är de medelstora och de stora som samlar en klar majoritet av medlemmarna (se nedan). Situationen skiljer sig något i de olika förbunden, där framförallt Scouterna har färre stora föreningar (patrullerna är inte räknade som en förening i siffrorna nedan) och där de flesta av deras medlemmar är med i en liten eller medelförening. Triangel och Idrott har båda majoriteten av sina medlemmar i de stora föreningarna. Andel av medlemmar: KFUM (små) 0-50 (medel) (medelstora) (stora) 501- Föreningar uppdelat på storlek av föreningar och andelen av rörelsen som de representerar, siffror från

30 Idrottsförbundet Räknat på 2011 års siffror Triangelförbundet 0-50 st st st Räknat på 2011 års siffror 15

31 Scoutförbundet Räknat på 2011 års siffror Tidigare föreningsundersökning genomfördes i samband med diskussionerna kring Vägval Framtid en undersökning som ett hundratal föreningar av olika storlek och tillhörande olika förbund besvarade. Även om undersökningen numera är ett antal år gammal, kan den ändå bidra med intressanta insikter om hur föreningarna ser på medlemskapet i KFUM och vilket stöd de efterfrågar av förbunden. Varför KFUM. Föreningarna tillfrågades bland annat om vad medlemskapet i KFUM erbjöd. 68 procent ansåg att kontaktnät är det viktigaste som medlemskapet tillförde. 64 procent uppgav en del i ett större sammanhang, 55 procent utbildningar och 51 procent varumärke. Efterfrågat stöd. På en öppen fråga om de tre viktigaste sakerna föreningen/kåren behöver för att utveckla verksamheten svarade 70 procent fler ledare/mer ideellt engagemang. 37 procent uppgav ekonomiska resurser, 35 procent ledarutbildning eller ledarutveckling och 28 procent fler medlemmar/barn i verksamheten. De här behoven präglar också synen på vilka behov som rörelsen (både förbund, region och distrikt) borde uppfylla: 69 procent svarade ledarutbildningar, 56 procent svarade utbyta idéer, 47 procent ekonomiska behov, 46 procent marknadsföring och 44 procent verksamhetsutveckling. Att påverka samhället återkom som behov bland framförallt de större föreningarna. 16

32 Framtidsutveckling för olika villkor och förutsättningar. Att förutspå vilka konsekvenser en framtida förändring skulle få för föreningar med så skilda villkor och förutsättningar är förstås svårt. Ett start föreningsperspektiv är emellertid absolut centralt att ha med sig när sådana förändringar diskuteras. En intressant aspekt är att föreningarnas stora självständighet riskerar att leda till att organisationsförändringar på nationell nivå väcker relativt lite intresse ute hos föreningarna. Även om det långsiktiga målet är bättre stöd till föreningar och verksamheter, kan de omedelbara konsekvenserna så väl positiva och negativa vara svåra att både förutse och kommunicera. I ledningsgruppen har vi försökt att identifiera ett antal möjliga positiva och negativa konsekvenser av en eventuell gemensam organisation. Vår uppfattning är att många av de stora konsekvenserna delas av föreningar oavsett deras storlek; i de fall något särskilt påverkar små eller stora föreningar har det skrivits ut, i övriga fall antas det gälla för de flesta föreningar. Negativa konsekvenser för föreningarna. En viktig negativ konsekvens att ha med sig kanske den enskilt största är att processen i sig kan innebära flera nackdelar. Ett stort fokus, kanske under flera år, på en ny organisation med allt vad det innebär av organisations- och stadgediskussioner, riskerar att ta tid och fokus från verksamhetsutveckling eller ideologi. Även den eventuella praktiska omställningen kan kräva tid och arbete av föreningarna. En hel del frågor av mer praktisk natur kan dyka upp. Men i förändringsprocessen finns också möjligheter till lärande och utveckling, något som KFUM-rörelsen generellt behöver vara väldigt duktig på. Den andra, tror vi, i särhet största frågan för föreningarna är frågan om medlemsavgift. Hur de ska organiseras, och, förstås, hur mycket den egna föreningen kommer behöva betala. Vår bedömning är att stora föreningar kommer vara särskilt intresserade av den här frågan, och särskilt de som idag inte tar upp en avgift från sina medlemmar (se också diskussioner under Medlemsavgift ovan). Ytterligare en potentiellt negativ konsekvens är om föreningarna i och med eventuella sammanslagningar skulle få sämre verksamhetsstöd, eller uppleva det som att stödet skulle riskera att försämras. Om specialförbunden går samman till en organisation kan viktig specialkompetens förloras. Mot det talar föreningarnas stora självständighet: stora delar av stödet till verksamheter ges idag av föreningarna själva. Många utbildningar ligger på förenings- eller regionnivå. En försämrad ekonomi skulle också kunna urholka möjligheterna för förbund att ge stöd oavsett en eventuell organisationsförändring. I båda förslagen till ny organisation som togs fram i Vilnius ingår dessutom fortsatt specialkompetens och verksamhetsstöd till föreningar antingen i form av ett separat verksamhetsförbund eller mer specialiserade utskott. Det kräver förstås att de tänkta utskotten blir en reell kraft, snarare än en pappersprodukt. Positiva konsekvenser. Frågan om verksamhetsstöd illustrerar också det vanskliga i konsekvensanalyser. Verksamhetsstöd och specialkompetens skulle också kunna ses som en potentiell positiv konsekvens. Samordnade resurser skulle kunna leda till större möjligheter att erbjuda specialiserade utbildningar. Fokus på flexibla utskott eller ett flexibelt verksamhetsförbund skulle kunna skapa en organisationsstruktur på nationell nivå som speglar styrkan i hur rörelsen idag arbetar lokalt: hållbara verksamheter över tid som får aktivt stöd, samtidigt som det finns stora möjligheter till egna initiativ och stöd också till nya former av verksamhet eller nya idéer och initiativ. 17

33 Andra eventuella positiva konsekvenser skulle kunna vara större möjlighet för föreningar att delta på den gemensamma nivån: färre olika årsmöten skulle kunna göra det enklare att delta. En intressant aspekt ur föreningsundersökningen var att många upplevde den demokratiska strukturen idag men en mängd olika årsmöten på både förenings-, regions-, förbunds- och paraplyorganisationsnivå som snårig och svåröverskådlig. En gemensam organisation skulle förhoppningsvis kunna lösa delar av denna demokratiska snårighet genom att organisationen blir enklare att förstå, vilket ökar möjligheterna till engagemang och inflytande för medlemmar och föreningar. Större årsmöten skulle också kunna erbjuda en chans att visa upp styrkan och bredden i rörelsen och stärka den känsla av sammanhang som många föreningar menar är den stora fördelen med medlemskap i KFUM. En gemensam organisation skulle också kunna erbjuda mer kanslistöd relativt sett i förhållande till hur det skulle se ut i framtiden med den ekonomiska situation vi står inför idag om den nuvarande strukturen behölls, och på sikt också absolut sett i förhållande till kansliresurserna idag. Slutligen skulle en gemensam organisation också kunna erbjuda ett starkare påverkansarbete, något som framförallt de stora föreningarna efterfrågat som stöd. 4. Ekonomi Tillgångar och skulder. Balansräkningarna för respektive förbund skiljer sig åt både i omslutning och fördelning. Scout och Sverige har betydligt större balansräkningar där stor del av tillgångarna är bundna i värdepapper och anläggningstillgångar tillskillnad från Idrott och Triangel som istället har sina tillgångar likvida på bankkonto. Bland de materiella anläggningstillgångarna finner vi två lägergårdar i Scouts ägo och en större kontorsfastighet i Gamla Stan i Sveriges ägo (indirekt via AB). Scout har under 2012 sålt en av fastigheterna för 1,5 msek (bokförd till 0 kr)och har den andra fastigheten ute till försäljning med en färsk värdering på 2,4 msek (bokförd till 1,7 msek). Sverige har sitt innehav upptagen i balansräkningen till 5,2 msek, men marknadsvärdet bör snarare ligga i närheten av taxeringsvärdet om 62 msek. Fastigheten är sedan 2001 såld till ett helägt dotterbolag som varje år betalar internräntor till Sverige motsvarande fastighetens positiva driftsnetto. Både Scout och Sveriges värdepappersinnehav är av likvid karaktär i investeringsformer såsom Banco humanfond och likviditetsfond vilka kan upplösas snabbt vid behov. På skuldsidan av balansräkningen ser vi att Triangel och Idrott i stort sett endast har eget kapital, vilket är sunt i relation till de likvida tillgångarna. Scout hade en större post kortfristiga leverantörsskulder vid årsskiftet som inte betalats på grund av likviditetsproblem men som under 2012 reglerats. Sveriges till synes stora post långfristiga skulder bör ses i relation till fastighetens marknadsvärde snarare än bokförda värde och således är belånad till omkring 11 % vilket är mycket lågt. Sammantaget har rörelsen en kassa på 8,4 msek, värdepapper till ett marknadsvärde av 5,9 msek och fastigheter till ett bokfört värde av 7 msek och marknadsvärde på åtminstonde 66 msek. Total balansomslutning om 80,3 msek. 18