- Sex arter och två hybrider

Transkript

1 2013:8 Groddjuren på Utklipporna - Sex arter och två hybrider Länsstyrelsen Blekinge län

2 Rapport: 2013:8 Rapportnamn: Groddjuren på Utklipporna - Sex arter och två hybrider Utgåva: Endast publicerad på webben. Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona Hemsida: Dnr: ISSN: Författare: Mats Wirén, Amplexus naturkonsult Malmö, december Kontaktpersoner: Annika Lydänge; annika.lydange@lansstyrelsen.se Mats Wirén, Amplexus naturkonsult: , amplexus@glocalnet.net Foto: Mats Wirén, Jan Pröjts (ett foto av strandpadda i Bilaga 1). Omslag: Fyra groddjur på Utklipporna - Strandpadda Bufo calamita, Vanlig padda Bufo bufo, Långbensgroda Rana dalmatina, Åkergroda Rana arvalis, Grönfläckig padda x Strandpadda Bufo viridis x calamita och Grönfläckig padda x Vanlig padda Bufo viridis x bufo. Foto: Mats Wirén. Länsstyrelsen rapporter: Kartor: Länsstyrelsen Blekinge Lantmäteriet Ortofoto sid 3-4. Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som förs fram i rapporten, och de kan ej åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande. Länsstyrelsen Blekinge län 2

3 Innehållsförteckning Inledning 3 Metod och material 4 Resultat och diskussion 7 - Groddjursförekomst 7 - Biotopinventering 10 - Lekvattenkvalitet 11 - Predation och annan mortalitet 11 - Snok 11 - Deformerade yngel 12 - Hybrider 12 - Framtida åtgärder och studier 13 Tack 14 Referenser 14

4 Inledning De senaste årens inventeringar har visat på att fyra av Utklippornas fem groddjursarter förekommer i begränsad omfattning medan den femte, den grönfläckig padda Bufo viridis, är helt dominerade på de tre undersökta öarna Södraskär, Norraskär och Mellanskär (figur 1). Populationen av strandpadda Bufo calamita har bedömts kunna vara hotad. Även fåtalet observationer av adulter och avsaknad av juveniler av både långbensgroda Rana dalmatina och mindre vattensalamander Triturus vulgaris samt få lämpliga lekvatten har inneburit att även dessa två arter bedömts ha en osäker framtid. Populationen av vanlig padda Bufo bufo föryngras men är förhållandevis liten. Årets populationsstudier var av förkommen anledning koncentrerad till de fyra sparsamt förekommande arterna. Till dessa fyra arter finns även en förbryllande och tidigare observation av en åkergroda Rana arvalis på Norraskär (Strömberg 2004). Då noterades även långbensgroda på Norraskär vilket inte gjorts varken tidigare eller senare. Norraskär Södraskär Degerhuvudet Mellanskär I uppdraget ingick även att inventera vanlig snok Natrix natrix, som dessvärre hittades 2011 på Norraskär, och om möjligt fånga och flytta funna exemplar till fastlandet. Under 2011 påbörjades en biotopinventering av öarna. En detaljerad biotopkarta kan bland annat vara ett viktigt underlag vid planeringen av framtida skötsel på Utklipporna. Senast en biotopkarta upprättades var 1975, av Lennart Mattsson (figur 6). Det andra uppdraget för året var att fullfölja inventeringen och upprätta en ny biotopkarta. Figur 1. Ortofoto över Utklipporna. 200 m Årets arbete omfattade även insamling av rom på Utklipporna för transport och utsättning på Flakskär. Nytt för i år var att även årsungar flyttades. Detta uppdrag ingick som en del i ett längre projekt som syftar till att etablera en ny population av grönfläckig padda på Flakskär. På Flakskär utfördes även inventeringar av groddjur. Från detta tredje uppdrag redovisas i denna rapport några detaljer kring fynd av hybrider mellan grönfläckig padda och strandpadda. För övrig information hänvisas till Jan Pröjts projektrapport på Blekinge länsstyrelse hemsida. Figur 2. Janne och Gert inför avresa till Flakskär. Årets inventeringar på Utklipporna gav positiva signaler, flera intressanta resultat och några mycket speciella fynd. 3

5 Metod och material Det första besöket på Utklipporna för året gjorde jag den 7:e maj tillsammans med Jan Pröjts. Besöket gjordes med vändande båt för vidare färd till Flakskär efter insamling av rom från grönfläckig padda (figur 3). På Flakskär väntade utsättning och inventering samt övernattning till den 8:e maj. Metod och material beskrivs i Jans rapport om projektet på Blekinge länsstyrelse hemsida. Det andra besöket på Utklipporna gjorde jag tillsammans med Ove Törnqvist mellan den 10:e och 11:e juli. Huvudsyftet med detta besök var att dels inventera groddjuren på Södraskär, med speciellt fokus på de mindre förekommande arterna (alla förutom grönfläckig padda), och dels fullfölja biotopinventeringen på som påbörjades Som vanligt var utfärden gropig med vind runt 10 m/s. Dagtid den 10:e var det blåsigt, växlande molnighet och runt 17 C o. På kvällen och natten avtog vinden och temperaturen höll sig över 15 C o och det var hög luftfuktighet - med andra ord bra inventeringsförhållande. Förmiddagen den 11:e var till stor del jämnmulen, stundom med duggregn och med svag vind och liknande temperatur som dagen innan. Runt lunch övergick molnigheten till växlande. Groddjursinventeringen utfördes på kvällen/natten mellan kl och täckte så gott som hela Södraskär. Uppdelningen i delområdena som genomsöktes ses i figur 4 och för Södraskär motsvara de relativt bra områdesuppdelningarna från de tidigare groddjursinventeringarna. Alla påträffade groddjur, förutom grönfläckig padda, ID-fotograferades, mättes, vägdes, köns- och åldersbestämdes. Alla grönfläckiga som påträffades räknades samman för respektive delområde. Det enda svårinventerade området var det centrala (M) där stora delar består av högörtsvegetation. ID-fotograferingen för strandpadda togs en bild på hela ryggsidan där sedan ett centralt fält längs ryggraden användes som "fingeravtryck" (figur 5). För vanlig padda utfördes, som den brukar göras för grönfläckig, genom att endast huvudet fotograferas uppifrån. För långbensgrodorna togs bilder på huvudet från ena sidan i förhoppning att individuella mönster skulle hittas, vilket visade sig inte vara så tydliga. Om salamandrar hittats hade dess bukfläckar fotograferats för individull igenkänning. Figur 3. Rominsamling vid Lagehall. V SV NV M N S Figur 4. Inventeringsområden på Norraskär, Mellanskär (MS) och på Södraskär. C MS O SO NO 4

6 Trots att det tidigare år varit stort fokus på grönfläckig padda har alla strandpaddor som påträffats noterats och de flesta även ID-fotograferats. De senaste två åren har även den vanliga paddan IDfotograferats och nu i år även långbensgrodorna. Den hårda blåsten den 10:e och det fuktiga vädret den 11:e underlättade inte arbetet med biotopinventeringen, vilket innebar att arbetet koncentrerades till Södraskär. Inventering utfördes genom fältkartering och med ortofoto som underlag samt genom fotodokumentation. Förutom ovanstående huvuduppgifterna utfördes ytterligare några insatser. Ove ägnade en del tid åt snokjakt på Norraskär. Lagehallsområdet inventerades på groddjursyngel och eventuella årsungar. Några deformerade yngel togs med till Malmö för kontroll under utvecklingen. Salthalten mättes i Lagehallsområdets vatten. Vandrarhemsbarackens källare undersöktes efter groddjur och eventuella övervintringsplatser. Under det tredje besöket, mellan den 8:e och 10:e september, var jag och Jan Pröjts åter på plats. På grund av vind- och vågförhållandena åkte vi först till Flakskär där vi genomförde inventeringar (se Jans rapport). Förutom inventeringen sattes några grönfläckiga paddor, med ursprung från Utklipporna, ut på ön (se senare avsnitt i denna rapport). Den 9:e anlände vi Utklipporna på förmiddagen och i bättre väder - svag vind, 16 C o och solsken. Kvällen och natten till den 10:e hade bra inventeringsförhållande med svag vind, 16 C o och hög luftfuktighet. Dagtid den 10:e hade samma goda väder som den 9:e. Huvudsyftet med besöket var att under dessa två dagar åter inventera groddjuren med speciellt fokus på de mindre vanliga arterna, fortsätta biotopinventeringen samt samla in årsungar av grönfläckig padda för flytt till Flakskär den 10:e. Även infångande av snok, om sådana hittades, låg på agendan. Biotopinventeringen gjordes vid detta tillfälle huvudsakligen på Norraskär och med samma metod som tidigare. Samtidigt ägnade Jan mycket tid åt insamling av årsungar av grönfläckig padda på Södraskär (figur 7). Groddjursinventering som pågick mellan ca omfattade hela Södraskär, Mellanskär och ungefär halva Norraskär. Delområdena ses i figur 4. Av utmattningsskäl inventerades inte område C och SO på Norraskär. Metodiken var den samma som Figur 5. Område på ID-foto av strandpadda som används vid identifiering. ID-foto av långbensgroda och vanlig padda. 5

7 vid inventeringen vid juli- besöket, förutom att vikt inte mättes samt att även de grönfläckiga paddorna som hittades på Mellanskär ID-fotades, mättes, köns- och åldersbestämdes. Det sistnämnda gjordes i jämförande syfte med fjorårets inventering samt för att påvisa eventuella utbyten mellan öarna. Fynd av misstänka hybrider mellan strandpadda och grönfläckig padda innebar att fem av dessa årsungar togs till Malmö för kontroll under deras tillväxt. Det tredje besöket avslutades med ett kortare besök på Flakskär då bland annat årsungar av grönfläckig sattes ut (se vidare Jans rapport). Figur 6. Biotopkarta över Utklipporna, L. Mattsson Figur 7. Jan Pröjts letandes juveniler av grönfläckig padda på Södraskär samt några av de infångade djuren. Figur 8. Den nyrenoverade fyren på Utklippornas Södraskär, en vy från södra sidan. 6

8 Resultat och diskussion Groddjursförekomst: Strandpadda Årets inventeringar visade på betydligt fler fynd av strandpadda än förväntat. Fynd av juveniler och subadulter var glädjande då det endast har observerats några få subadulter under de senaste årens inventeringar. I tabell 1 redovisas de senaste sex årens resultat och i tabell 2 redovisas årets resultat för Södraskär mer i detalj. Det är svårt att bedöma hur stor populationen av strandpadda är utefter det begränsade antalet inventeringar som genomförts tillsammans med att samplen inte är så stora. Dock visar den låga andelen återfångade djur på Södraskär att populationen är större än förväntat. Vid en direkt beräkning genom fångst-återfångsekvationen (P=(S1+S2)/Åf) skulle populationen bestå av runt 175 individer. Detta är förmodligen lite i överkant på grunda av osäkerhetsfaktorn och att en eventuell mortalitet förekommit mellan samplen. Populationen är sannolikt dock större än 120 djur och med en jämn könskvot. Antalet funna strandpaddor på Norraskär har aldrig rört sig om mer än enstaka djur och aldrig några juveniler eller subadulter (tabell 1). I fjor liksom i år observerades två exemplar (fyra olika individer). Förmodligen har de simmat över från Södraskär. Förhoppningsvis kommer dessa att börja reproducera sig och därmed ytterligare förstärka populationen på Utklipporna. Tydligt är att födosökshabitaten som prioriteras av strandpaddorna är de som ligger i närheten av byggnaderna (område N och delar av M) och där det finns kortslitna ängsytor i kombination med klipphällar (område V, N och delar av M samt SV på Norraskär), tabell 2. Detta tydliga mönster har även noterats tidigare år. Med stor sannolikhet beror det på en kombination av att den låga vegetationen och hällarna är gynnsamma födosökstekniskt och att den sparsamma belysningen från husen både lockar till sig småkryp och att de är lättare att upptäcka för paddorna samt att byggnaderna i sig är lämpliga dagvisten (och övervintringsplatser). Intressant är att det södra området (S) på Södraskär sällan utnyttjas av strandpaddor trots att det är öns sandiga område. Tångbankarna på stränderna utnyttjas nästan uteslutande av de grönfläckiga. Att de rena sandytorna inte utnyttjas kan förklaras med Tabell 1. Strandpadda. Summering av resultaten från groddjursinventeringar på Utklipporna, öv.= övervintringar. 1 Subadulter och juveniler ej räknade. 2 Bara i samband med rominventering. 3 Notering av ringmärkare, i delområde N. Ö och inventeringsdatum Adulter ej könsbest. Adulta honor Adulta hanar Subad. ej könsb. (2-3öv) Subad. honor (2-3öv) Subad. hanar (2-3 öv) Juveniler (0-1 öv) Summa Södraskär Norraskär Mellanskär Tabell 2. Fångst-återfångst av strandpadda på Utklipporna Södraskär, juli september Sa = subadult. F = hona. öv = övervintringar. Inga årsungar noterades förutom hybrider (se text). Delområden se figur 2. Område: V S M N O Alla Sampel juli-s1 Honor Hanar SaF (2-3 öv) Sa (1-2 öv) Totalt % 8,6% 31% 37% 5,7% Sampel sept.-s2 Honor Hanar SaF (2-3 öv) 1 1 Sa (1-2 öv) 2 2 Totalt % 0% 17% 37% 12% Återfångst (Åf) Andel 12% - 75% 11% 0% 21% Åf-individers i juli - område M MMM N 7

9 att de inte är någon lämplig födosökbiotop, men varför det sällan hittas några strandpaddor på de kortbevuxna strandängarna är svårare att förklara. Eventuellt ligger de långt från lämpliga överdagningsplatser. Farhågorna om att arten håller på att försvinna från Utklipporna kan dämpas betydligt. Att exemplar även hittas på Norraskär är positivt. Fortfarande finns det dock en hotrisk och en inte tillräckligt god kunskap om populationens storlek och demografi. Fortsatta inventeringar bör utföras och vissa åtgärder vidtas på öarna, som förbättrar förutsättningarna för lyckad föryngring (se vidare stycket Framtida åtgärder och studier nedan). Vanlig padda Resultaten från årets inventering var överraskande gällande Södraskär. Under inventeringen i september hittades 25 olika individer, vilket är betydligt fler än vad som hittats vid tidigare inventeringar (tabell 3). Vid genomgång av ID-fotona visade det sig att ingen av de åtta individerna från inventeringen i juli återfanns i de samplet registrerades under september. Detta visar på att populationen på Södraskär är förhållandevis stor, kanske över 50 djur (kraftig gissning). Även på Norraskär resulterade septemberinventeringen i ungefär lika många djur och med en liknade könsfördelning, på cirka Däremot visar deras kroppslängd på en stor skillnad i åldersfördelning (figur 9) mellan öarna. Medellängden för de adulta på Norraskär var 89 mm och på Södraskär 69 mm. De flesta djuren (60-70 mm) på Södraskär är förmodligen unga och härhör från en lyckad reproduktion för ett par tre år sedan. Detta skulle även förklarar den plötsliga ökningen av antalet vanliga paddor på Södraskär. Mellanskär, som är en lättinventerad ö, ser ut att endast hysa några fåtal individer, som förmodligen simmat över från Norrraskär. När det gäller preferens av område på öarna är det svårt att årets inventeringar se några tydliga mönster (tabell 4). Som tidigare är inte den södra och sandiga delen (S) av Södraskär så frekventerad av vanlig padda. Det finns inga tecken på att den vanliga paddan på Utklipporna är hotad eller på tillbakagång, snarare tvärt om. Det finns dock en risk att om den plötsliga ökningen på Södraskär består kommer den att påverka de andra groddjuren negativt genom äggpredation och födokonkurrens från deras yngel samt genom mellanartsamplexus. Tabell 3. Vanlig padda. Summering av resultaten från groddjursinventeringar på Utklipporna, öv.= övervintringar. 1 Bara i samband med rominventering, där antal honor = antal äggsträngar. Ö och inventeringsdatum Adulter ej könsbest. Adulta honor Adulta hanar Subad. ej könsb. (2-3öv) Subad. honor (2-3öv) Subad. hanar (2-3 öv) Juveniler (0-1 öv) Summa Södraskär Norraskär Mellanskär Figur 9. Kroppslängd hos vanlig padda. Jämförelse mellan Norra- och Södraskär samt mellan kön och livsstadium. Tabell 4. Vanlig padda - inventeringsresultat från resp. delområde på Utklipporna, Delområde C och SO ej inventerat. Sa = subadult. F = hona. öv = övervintringar. Inga årsungar noterades förutom hybrider (se text). Delområden se figur 2. Södraskär V S M N O Alla Honor Hanar SaF (2-3 öv) Totalt Norraskär SV NV C NO SO Alla Honor Hanar SaF (2-3 öv) Totalt

10 Grönfläckig padda Årets inventeringar hade som sagt inte fokus på de grönfläckiga paddorna, som förutom på Mellanskär endast noterades. Inventeringarna visade dock åter igen på en mycket stor population (tabell 5). Den 9:e september räknade vi totalt in 588 olika individer och om även delområde C och SO inventerats hade totalsumman den kvällen förmodligen varit kring 650 grönfläckiga paddor vilket är ett mycket stort sampel. De grönfläckiga på Mellanskär ID-fotograferades och mättes för att om möjligt se hur stort utbytet var mellan Norra- och Södraskär samt få en bild av storleksfördelningen. Av de 43 funna djuren på Mellanskär var 14 stycken återfynd från två var från Norraskär, som då var subadulter och i år adulta honor, medan resten var återfynd från samma ö. Att det skulle finnas individer från Norrraskär, som ligger så nära, var förväntat. Frågan kvarstår om de få och små hällkaren på Mellanskär används som lekvatten. Långbensgroda Liksom tidigare år ( ) påträffades arten endast på Södraskär och i begränsat antal (tabell 6). Det finns en äldre notering om ett fynd av långbensgroda på Norraskär (Strömberg 2004). I år var det dock första gången en icke adult individ hittades (förutom ägg och yngel). Vid sötvattnet S25 nedanför bastun hittades en juvenil långbensgroda som mätte 30mm (figur 11). Förutom juvenilen hittades det i år sju honor. Könsbestämningen under inventeringarna var bristfällig, men utifrån att alla individer hade en kroppslängd mellan antas att alla var honor då hanar sällan mäter över 60mm (Fog et al 1997). Enligt samma källa brukar honorna inte bli längre än 70mm mellan bak och nos. Är det så att populationen på Utklipporna är ovanligt storväxta eller rör det sig mestadels om gamla individer på grund av en dålig föryngring. Inventeringarna antyder att könsfördelningen är skev, med en övervikt av honor (ej negativt så länge det finns några parningsvilliga hanar), och att populationen är liten och rekryteringen av unga djur mycket liten. Långbensgrodan är således mycket sårbar, varpå det vore lämpligt med reproduktionsförbättrande åtgärder. Reproduktion har bara konstaterats i två vatten på Södraskär (S10 och S25). Förutom där har fynden av arten varit helt koncentrerad till den så kallade trädgården söder om de äldre byggnaderna. Trädgården ligger nersänkt och är för det mesta ett Tabell 5. Noterade grönfläckiga paddor under inventeringarna på Utklipporna Delområden se figur 2. Södraskär Delområde: V S M N O Alla Norraskär Delområde: SV NV C NO SO Alla ej inv. 36 ej inv. 104 Mellanskär Figur 10. Grönfläckig padda på jakt efter flugor på död trut. Tabell 6. Långbensgroda. Summering av resultaten från groddjursinventeringar på Utklipporna, Öv.= övervintringar. 1 Bara i samband med rominventering där antal honor = antal äggsträngar. 2 Endast inv. i "trädgården". Ö och inventeringsdatum Adulter ej könsbest. Adulta honor Adulta hanar Subad. ej könsb. (2-3öv) Subad. honor (2-3öv) Subad. hanar (2-3 öv) Juveniler (0-1 öv) Summa Södraskär Norraskär Mellanskär

11 fuktigt buskrikt habitat med hög gräs- och örtvegetation (figur 11). Åkergroda Något förvånande var det exemplar av åkergroda som Jan hittade på Norraskär (figur 12). Fyndet av ett exemplar 2004 har ifrågasatts eftersom det var den enda kända fyndet och sannolikheten för en naturlig spridning setts som mycket liten. Tyvärr finns, vad vi känner till, ingen fotodokumentation av det fyndet. Om årets fynd är det enda exemplaret på ön är detta lika förbryllande. Sannolikheten att en individ simmat från fastlandet eller någon av de närmaste öarna är liten. En trolig förklaring är att det sedan en längre tid faktiskt funnits en mindre population på Norraskär. Ön har inte inventerats lika frekvent som den södra och minst fokus har riktats till de centrala delarna med fuktigare högörtsvegetation, som skulle passa just åkergroda. En mer genomgående inventering av dessa delar skulle förmodligen ge svar på frågan om där finns en population på Utklipporna. Mindre vattensalamander Groddjursinventeringarna under åren har inte varit fokuserade på salamandrarna, dels på grund av att de krävs andra inventeringsmetoder än de som använts för paddorna och grodorna och dels för att de hotade arterna i första hand utretts. Årets inventeringar hade inte heller upplägg som krävs för en noggrann salamanderinventering. Figur 11. Juvenil långbensgroda på Södraskär och den så kallade "trädgården" där de flesta fynda av arten gjorts. Under åren har både adulter och larver av arten trots allt noterats regelbundet i ett par av sötvattengölarna på Södraskär. På Norraskär har en individ noterats 2007 och därefter inga. Det kanske är som med åkergrodan, att det finns en mindre och reproducerande population salamander även på Norraskär som ännu inte upptäckts. Hur stor den totala populationen på Utklipporna är är mycket svårt att estimera. Ett grovt antagande skulle vara runt 50 adulter. Arten kan antas ligga i riskzonen och åtgärder för att öka reproduktionen föreslås och de samma som för långbensgrodan. Biotopinventering Resultatet från biotopinventeringarna redovisas i separat biotopkarta. Graden av generaliseringar styrs av området storlek och syftet med karteringen. Utklipporna har en stor mosaik av småbiotoper som har stor betydelse för naturens förutsättningar. För en detaljerad planering av skötsel ser jag även ett behov av en detaljerad karta. Figur 12. Åkergrodan som hittades på Norraskär i september. 10

12 Lekvattenkvalitet Salthalter och vattenmängder varierar starkt på öarna. Vid besöket i juli var vattenmängden god och de flesta vattnen som inte hade kontakt med havet eller dess närhet hade sött vatten. Salthalten i de stora vattnen varierade mellan 4 och 5. I havet intill öarna uppmättes salthalten till 6,4. Två av de viktigaste lekvattnen för långbensgroda och mindre salamander innehåller stora mängder humusrikt bottenmaterial vilket både försämrar vattenkvaliteten och gör att de snabbare torkar ut (figur 13). En bortrensning av en större mängd av bottensubstratet skulle förmodligen förbättra reproduktionsframgången hos dessa arter. Predation och annan mortalitet Vid ett tidigare besök i maj, av bland annat Annika Lydänge, hittades 12 stycken trutdödade grönfläckiga paddor. Ytterligare sex stycken hittades vid julibesöket. Till skillnad från tidigare var de inte urtagna, som de som hittades 2010, utan upphackade. Denna mängd dödade paddor har inte observerats tidigare år. Förhoppningsvis är det inte ett beteende som kommer att accelerera bland trutarna, som vi tror är de skyldiga. Figur 13. De viktigaste lekvattnen för långbensgrodorna och salamandrarna i uttorkat tillstånd, men synlig dymängd. Vid inventering av källaren under vandrarhemsbyggnaden vid fyren upptäcktes att uppsamlingstråget till ett batteridäck är en dödsfälla för småpaddor (figur 14). I tråget hittades ca 20 relativt nydöda och ca 30 mer nedbrutna juveniler av grönfläckig padda. Även två döda adulta grönfläckiga hittades i källaren. Personalen ombads dels fylla tråget med lecakulor och dels lägga ut en bräda utmed trappan till källaren vilket skulle underlätta till och från passagen. Om lecakulor lades i tråget vet jag inte. Snok Trots dåliga väderförhållande för snokjakt infångade Ove två mindre snokar den 10:e juli på Norraskär (hane 60 cm och hona 48 cm), figur 15. Dagen därpå transporterades de till fastlandet. Dessvärre kom dessa med stor sannolikhet från samma kull, vilket förmodligen även gällde den snok som infångades Under septemberbesöket observerade en båtgäst ett exemplar som dessvärre ej infångades. Honan till de mindre snokarna kom förmodligen simmandes till Norraskär Det vore förödande för groddjuren om snoken etablerade sig på öarna. Det är därför viktigt att försöka fånga in alla exemplar och föra dem till fastlandet. Figur 14. Batteritråget med döda grönfläckiga paddor (juv.). Figur 15. En av de infångade snokarna på Norraskär. 11

13 Deformerade yngel Vid julibesöket observerades ett hundratal stora yngel av grönfläckig padda som låg i tarmtången i Lagehall. Alla yngel förutom två var oförmogna att simma. De hade deformerad svans, de flesta nedåtböjda, så kallade "snurror" (figur 16). De var välmående och tog sig fram till lämpliga djup genom att åla sig fram på klippbotten genom tarmtången. Två stycken var vita (ej albino). Av de deformerade ynglen togs 12 stycken till Malmö för vidare uppfödning och kontroll. Alla, förutom ett vitt yngel, utvecklades till friska småpaddor, som sedermera sattes ut på Flakskär. Denna deformering såg inte ut att vara till någon nackdel i den typ av vatten de hittades, men har kanske svårt att klara sig i andra typer av vatten. Defekten är förmodligen genetisk men kan även vara inducerad av någon miljöfaktor. Hybrider Årets septemberbesök gav två oväntade fynd. Under Jans insamlig av årsungar av grönfläckiga paddor på Södraskär, som skulle transporteras till Flakskär, noterade han avvikande exemplar av de insamlade djuren. De ca 40 exemplaren hade en rygglinje som var tydlig i olika grad, dock ej gul som hos strandpadda (fig. 17). Däremot hade alla rödfärgade vårtspetsar som hos juvenila strandpaddor och till skillnad från juvenila grönfläckigas gula. För vidare analys av morfologiska skillnader hos dessa misstänkta hybrider mellan strandpadda och grönfläckig tog jag hem fem stycken (som planeras återutsättas på Södraskär). En granskning av tåledknölarna och tillsammans med ovanstående karaktärer bekräftar att det rör sig om hybrider (se jämförande foto i bilaga 1). Senast detta fenomen observerades var på 70-talet då inventeringar visade på en stor andel hybrider (Strömberg 1979 och Schlyter et al 1991). Efter detta var populationen av grönfläckiga nästan borta men genom inplantering av hanar från Limhamns kalkbrott återtog sig populationen (Wirén 2006). Genetiska analyser 2009 gav inga resultat som visade att det fanns hybridgener hos de grönfläckiga paddorna (Rogell 2007). Det andra oväntade fyndet var de två exemplar av hybrid mellan grönfläckig och vanlig padda som hittades på Södraskär (figur 18). Både exemplaren antas vara syskon med tanke på deras storlek, fläckmönster och att de är hybrider. Naturliga hybrider mellan vanlig padda och grönfläckig padda är mycket sällsynt. I Sverige har det mig veterligen Figur 16. Grönfläckig padda - vitt yngel, yngel med krökt svans och nymetamorf juvenil från yngel med krökt svans. Figur 17. Hybrid mellan grönfläckig padda och strandpadda - yngel, juvenil och dess ena fot med dubbla och enkla tåknölar. 12

14 endast beskrivits en gång tidigare och det var ett exemplar som drogs fram i akvarium från rom från ett naturligt amplexus hittat vid Malmö 1920 (Lang 1926). I Europa har några få fynd beskrivits (Duda 2008). Tyvärr togs inget DNA från paddorna för vidare analys av deras genetik. Eftersom populationen av grönfläckig är så stor på Södraskär och strandpaddan också har en relativt stor population kommer öns groddjurshybrider med stor sannolikhet inte påverka arterna negativt. Däremot utgör de ett intressant inslag i den redan speciella sammansättningen av groddjur på dessa isolerade och små öar. 80mm 77mm Framtida åtgärder och studier Den mest akuta åtgärden är att få bort snoken. Skulle den få fäste kan det med stor sannolikhet bli stora för artbevarandet negativa effekter på den för Utklipporna unika populationssammansättningen av groddjur. Trots att årets inventeringar visat på positiva populationssiffror för de mer ovanliga groddjuren vore insatser för att stärka dessa arter välkommen. Det gäller i första hand för långbensgroda, strandpadda och mindre vattensalamander på Södraskär och deras tillgång på bra lekvatten. En första lämplig åtgärd vore att ta bort större delen av det bottensediment av dy som finns i vatten S10 och S25 (figur 19). Även ett försök att skapa lite djupare vatten i det sandiga området S29 för i första hand strandpaddan föreslås. En ytterligare åtgärd är att schaktning nyskapa vatten i närheten av befintliga söta vatten. Figur 18. Hybriderna grönfläckig x vanlig padda på Södraskär. Hanens hand och fot med både dubbla och enkla tåknölar. Om det inte redan är gjort föreslås att det läggs ett lager Lecakulor i batteritråget i källaren under baracken vid fyren och att en "groddjursramp" permanentas i trappan. För att hålla koll på och kunna bevara den unika populationen av groddjur på Utklipporna behövs kontinuerliga inventeringar - minst var tredje år. Dessutom är det ur artekologiska och artbevarande aspekter intressant att studera och få bättre kunskap om populationerna. Fyndet av åkergrodan ställer frågan om det finns en ännu inte konstaterad population på Norraskär. Detta bör förslagsvis undersökas inom kort. Även statusen för den mindre salamandern är dåligt känd och bör undersökas. Figur 19. Dydjupet i vatten S25. Se även figur 13 undre bilden. 13

15 En liten solskenshistoria Avslutningsvis en liten historia från julibesöket. Av en olyckshändelse förolyckades en grönfläckig hona under ett större stenblock på Norraskär. Efter en timmes död tog jag henne och stoppade i fickan för att sedermera skänka exemplaret till de zoologiska samlingarna på Lunds Universitet. Under den lilla rodden över till Södraskär la jag paddan på däck. Väl på land igen stoppades paddan i en plastpåse, knöt igen och la den i kylskåp. Dagen därpå Ove paddan i min kylväska. Väl hos mina föräldrar i Simrishamn, där jag skulle sova över och hämta min son David, skulle paddhonan flyttades från kylväskan till ett kylskåp. Då började paddan röra på sig i den luftfattiga plastpåsen. Efter ett litet vätskegivande bad piggande hon till - helt otroligt. I Malmö fick den nedlagda sandlådan bli hennes hem under två månader och när det var dags för att återvända till Blekinge fick hon ett nytt hem - Flakskär. Tack Ett stort tack till Annika Lydänge och Jonas Johansson och andra inblandade på Blekinge län länsstyrelse och givetvis ett stort tack till groddjurskamrat Jan Pröjts för allt möjligt. Tack till Ove Törnqvist för hjälp vid inventering och snokfångst. Som vanligt såg Gert med söner till att båtfärderna blev säkra trots att jag brukar komma med påfrestande sjö. Tackar även personalen på Utkiken för bra service och omsorg om paddorna. Figur 20. Mirakelpaddan på gräsmattan i Malmö. Figur 21. En flock tordmular och ett par gråtrut på Norraskär. Figur 22.Utklipporna är en speciell plats. Referenser Duda, M. (2008). First record of a natural male hybrid of Bufo (Pseudepidalea) viridis LAURENTI, 1768 and Bufo (Bufo) bufo LINNEUS, 1758 from Austria. HERPETOZOA 20: Fog, K., Schmedes, A. & de Lasson, D.R. (1997). Nordens padder og krypdyr. G.E.C. Gads, Köpenhamn. Lang, K. (1926). Groddjurens och kräldjurens utbredning inom Bara härad (Malmöhus län). Fauna och Flora 21: Pröjts, J. (2012). Grönfläckig padda i Blekinge 2012 Utplantering på Flakskär. Länsstyrelsen Blekinge län, rapport 2012:XX. Rogell, B. (2007). Demographic vs. Genetic rescue; strong genetic bottleneck associated with a successful support release in an endangered green toad population. Uppsala Universitet. (manuskript) Schlyter, F., Höglund, J. & Strömberg, G. (1991). Hybridization and low numbers in isolated populations of the natterjack, Bufo calamita, and the green toad, B. viridis, in southern Sweden; possible conservation problems. Amphibia-Reptilia 12: Strömberg, G. (1979). Förekomst av paddor på Utklippan. Fauna och Flora 74: Strömberg, G. (2004). Brev med anteckningar och inventeringsresultat om groddjuren på Utklipporna, avsänt till J Johansson på Blekinge länsstyrelse. Wirén, M. (2006). Grönfläckig padda (Bufo viridis) i Sverige. Utvärdering av utförda artbevarande åtgärder ( ), förslag om framtida åtgärder samt artens tidigare och nuvarande förekomst. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2006:

16 Bilaga 1. Foton på fem olika individer av förmodade hybrider mellan grönfläckig padda och strandpadda. Observera speciellt längsta tåns antal fotknölar som är en artkaraktär med enkla hos grönfläckig padda och i par hos strandpadda. I vanliga fall har grönfläckig tydligt med simhud medan strandpadda har lite eller saknar. De första fem raderna är fem olika hybridindivider, den sjätte raden är bilder på grönfläckig padda (fotbilden dock adult) och den sista raden är bilder på strandpadda (buksidan på en individ i metamorfos med svans). 15

17 16

18

19

20 Karlskrona Telefon: E-post: Rapporter Länsstyrelsen Blekinge län ISSN