Stor population av grönfläckig padda (Bufotes viridis) i Norra hamnen i Malmö

Transkript

1 Rapport Stor population av grönfläckig padda (Bufotes viridis) i Norra hamnen i Malmö Inventeringar, skydd och åtgärdsförslag Mats Wirén, Ola Enqvist och Arne Mattsson Gatukontoret 2014

2 Text och foto: Mats Wirén Inventeringar: Mats Wirén och Ola Enqvist Fotoidentifiering: Ola Enqvist och Mats Wirén Vattenanalyser: VA-Syd och Eurofins Bearbetning av vattenanalyssvar: Arne Mattsson och Mats Wirén Arbetsgrupp inför Dp och fortsatt naturvårdsarbete gällande grönfläckig padda i Norra hamnen: Åsa Abrahamsson (Miljöförvaltningen) Lars Brinte (Fastighetskontoret) Ola Enqvist (Gatukontoret) Jenny Hall (Gatukontoret) Petra König (Copenhagen Malmö Port) Mikael Ström Remin (Stadsbyggnadskontoret) Håkan Thulin (Fastighetskontoret) Mats Wirén (Gatukontoret) Malmö,

3 Innehåll Inledning... 4 Inventeringen Resultat och diskussion... 7 Framtida skydd och åtgärder inom Norra hamnen Summering I Norra hamnen i Malmö finns Sveriges näst största population av den akut hotade grönfläckiga paddan Bufotes viridis. Populationen upptäcktes Ytterligare och noggrannare inventeringar av populationen under 2014 visade att den är mycket stor och består uppskattningsvis av 140 adulta honor och 620 adulta hanar. De fyra vatten som inventerades inom området utnyttjas för reproduktion och där den så kallade Ökensjön innehöll klart flest djur. Undersökningarna visade även att populationen funnits uppskattningsvis i minst 15 år och kan ha ett ursprung från populationen på Saltholm. Omfattande mätningar visade på en mycket god vattenkvalitet generellt, förutom mycket höga zinkhalter i Zinkdammen och förhöjda i de övriga vattnen. Trots ett stort exploateringsintresse har berörda förvaltningar och markägare tillsammans med Länsstyrelsen kommit överrens om att skydda populationen och att vidta åtgärder för att vidmakthålla dess status. Tills vidare har ett 15,5 ha stort område skyddats från verksamheter som kan skada populationen. Dessutom planeras naturvårdande åtgärder i den kommande och omgivande utvecklingen av hamnen. Det skyddade området har under de senaste tio åren påverkats av igenfyllnader och schaktningar, vilket varit positivt för den grönfläckiga paddan. Förutom paddarten är området en speciell plats med en intressant flora och fauna. En fråga om möjligheten att skapa en ersättningsbiotop har kommit upp och kommer att behandlas mer utförligt i en kommande rapport. 3

4 Inledning Rapporten är framtagen med anledning av att en stor population av den grönfläckiga paddan nyligen upptäckts i Norra hamnen i Malmö (figur 1). Arten är fridlyst, rödlistad, nationellt klassad som akut hotad (CR) och omfattas av ett så kallat åtgärdsprogram för hotade arter (Naturvårdsverket). Norra hamnen har de senaste åren genomgått en radikal omvandling genom stora utfyllnader och förändringar av markutnyttjandet. En stor andel av Norra hamnen ligger under pågående detaljplanearbete (industriområde). Tidigare observationer De första noteringarna av grönfläckiga paddor i Norra hamnen inkom 2006 (NN). Två vuxna hanar hade setts i ett dike (förmodad plats markerad i figur 1). Det förutsattes att det inte fanns några lämpliga lekvatten inom området, vilket med stor sannolikhet inte stämde, och observationerna antogs vara ströfynd av djur som flutit in från Saltholm. I november 2012 inkom uppgifter om fynd av både små och halvstora grönfläckiga paddor i en nybyggd källare i Norra hamnen (figur 1). Vid besök på plats (M. Wirén) konstaterades att det rörde sig om två juvenila (årsungar) och två subadulta (halvvuxna) djur av grönfläckig padda. Fynden indikerade starkt på att det skulle finns något eller några lekvatten i närområdet. Våren 2013 genomsöktes stora delar av Norra hamnen (M. Wirén och O. Enqvist). I tre av områdets vatten hittades spelande hanar, amplexus (hona i par med hane inför och under äggläggning) och rom. Antalet individer var betydligt större än förväntat. Vid ett inventeringstillfälle 2013 noterades 173 vuxna djur. Utifrån hudens beskaffenhet och graden av minskande kontrast i fläckmönstret kunde konstateras att flera av hanarna var äldre och hade uppskattningsvis en ålder på sju år eller mer. På försommaren observerades stora mängder yngel i Ökensjön och på hösten sågs ett stort antal årsungar runt strandkanterna. För att få en bättre uppfattning om populationens storlek och hur de tre vattnen utnyttjades genomfördes en mer omfattande inventering under våren 2014, med idfotografering och kartering. Skyddat område Med anledning av förekomsten av de grönfläckiga paddorna har ett 15,5 ha stort område (figur 1) tills vidare skyddats från fortsatta markförändringar och störande verksamheter. Området har stängslats in. Förorenat dagvatten släpps avsiktligen ut i Zinkdammen, men på förekommen anledning går tillståndet ut vid årsskiftet. Zinkdammen Ökensjön Stora Ökendammen Lilla Ökendammen Figur 1. Malmö hamn med markerat område reserverat för en nyupptäckt population av grönfläckig padda i Norra hamnen. Övre kartan visar platser där observationer gjordes 2006 (blå) och 2012 (gul). Omvandling av Norra hamnen (figur 2) Redan på 50-talet fanns det stora invallade vatten väster om den nuvarande Norra hamnen. Under 70-talet fylldes det mesta igen, medan en ny invallning skapades precis väster om den blivande Ökensjön. Enligt planerna skapades Ökensjön 1986 och cirka 10 år senare anlades två vågbrytare eller vallar som idag avgränsar Norra hamnen åt norr och väster. I början på 2000-talet påbörjades den omfattande utfyllnaden av Norra hamnen. Nya vatten skapades, vilka omsider fylldes igen. I dag utgör denna utfyllnad en över 80 ha stor kalkdominerad ruderatmark. Även Ökensjön började fyllas igen i början på 2000-talet. Vid avslutad igenfyllnad 2008 återstod ca 30 % av vattenarealen och vattnet fick, förutom avdelaren till Zinkdammen, dagens utformning. Avdelaren gjordes 2011 och mellan lades stora mängder massor ut på landområdet söder om sjön. Omvand- 4

5 lingen har inneburit att området numera har en varierad topografi (se Biotoper nedan) och att två grunda vatten bildades i den södra delen av igenfyllnaden namnsatta till Stora respektive Lilla Ökendammen. Hela det avsatta området är cirka 15,5 ha stort varav ca 3,5 ha är vatten. Ökensjön är 2,4 ha (tidigare 12,5 ha), Zinkdammen 0,6 ha, Stora Ökendammen 0,4 ha och Lilla Ökendammen 0,15 ha. Förutom det skyddade området står Norra hamnen inför ytterligare stora förändring genom den planerade etableringen av företag med tillhörande gatunät och trafik. Start för utbyggnaden planeras till Figur 2. Förändringar i Norra hamnen mellan Det i dag skyddade området för de grönfläckiga paddorna är rödmarkerat. Detaljbilderna visar förändringar av området mellan Utbyggnadsplaner

6 forts. Figur Inventeringen 2014 Metoder För att få en god uppfattning om den vuxna populationen av grönfläckig padda och hur lekvattnen utnyttjas besöktes området vid sju tillfällen mellan den 9 april och den 20 maj. Vid tre av tillfällena togs ett stort antal idfoton av hanar för vidare populationsberäkningar. För att få en bild av deras kondition, ålder och för jämförelse med andra populationer vägdes och mättes ett antal av dessa hanar. Inventeringarna var speciellt inriktade till Ökensjön där den övervägande delen av de lekande djuren fanns. Zinkdammen inventerades endast längs dess södra kant. För de två mindre lekvattnen, Stora Ökendammen och Lilla Ökendammen, gjordes mer noggranna inventeringar vid ett par tillfällen och därefter uppskattningar. Vid inventeringarna, som startade efter solnedgången, genomsöktes lekvattnets hela strandsträcka (sittande djur) och vattenyta (simmande djur) i sektioner. Alla observerade hanar, honor och amplexus av groddjur räknades och deras placering markerades på karta. Även förekomst av rom och större yngelansamlingar markerades. Väderförhållande noterades. Id-fotografering gjordes under inventeringarna 22 april, 28 april och 15 maj. För att få ett bra underlag till beräkningarna av fångst-återfångst fotograferades vid varje tillfälle mellan 109 och 151 djur. Fotona tas på huvudets ovansida och vid dessa inventeringar ovan vatten och med blixt. Metoden är tillräcklig trots visst blänk, men bäst bildkvalitet fås när djuret hålls några millimeter under vatten när blixtbilden tas (mer tidskrävande). För att underlätta arbetet med identifieringen av olika individer mellan fototillfällena klassificeras alla foton utefter huvudets individspecifika fläckmönster. Se exempel i figur 7. Efter jämförelse mellan två fotosampel (S1 och S2) kunde antalet återfångade djur(å) mellan tillfällena anges och beräkningar av populationsstorleken(p) göras med hjälp av formeln P=(S1*S2)/Å. Under inventeringen den 22 april vägdes och mättes 49 stycken hanar. För att få ett representativt sampel för den lekande populationen mättes var tredje individ som räknades in längs tre av Ökensjöns tolv delsektioner. De vägdes på vågskål och längdmåttet togs mellan nos och bäckenslut. För att undersöka om den för några år sedan inkomna svampen Batrachochytrium dendrobatidis finns i populationen togs ett antal hudslemsprover och skickades till SVA för analys. Svampen har globalt sett orsakat massdöd av groddjur på många platser. I Nordeuropa finns svampen men det har ännu inte påvisats att den utvecklat den dödliga infektionen Chytridomycosis. 6

7 Vattenanalyser har gjorts av vattnen i området samt i havet utanför. Eftersom området nyligen påverkats av stora markförändringar och omgivande verksamheter, bland annat hanterat olika återvinningsmaterial samt att dagvatten leds till Zinkdammen, analyserades ett stort antal parametrar och ämnen. Proverna har analyserats av VA-SYD och Eurofins. Hela det avgränsade området runt dammarna har biotopinventerats på en övergripande nivå. Förekomst av olika arter av fåglar och däggdjur har noterats under inventeringarna och andra fältbesök. Det finns stor anledning till att gå vidare med mer noggranna inventeringar framöver. Resultat och diskussion Området Hela det skyddade området har under det senaste decenniet påverkats markant av utfyllnadsverksamheten. Trots att ett stort antal grönfläckiga paddor säkert gått hädan under schaktningsarbetena och många andra organismer påverkats negativt har ingreppen skapat en betydligt rikare miljö än den ursprungliga Ökensjön hade. Om de grönfläckiga paddorna var talrika redan innan omvandlingen är dagens population med säkerhet betydligt större i och med att biotopsammansättningen är avsevärt gynnsammare avseende reproduktion, födotillgång, predationsrisk och övervintring. genererar mycket föda i form av diverse småkryp. Rasbranterna skapar skydd från väder och vind och kan innehålla goda övervintringsplatser. De stora kalkstäppsområdena med glesare vegetation är goda jaktmarker för de större paddorna. Områdets speciella karaktär och kustnära läge ger dessutom förutsättningar för en mycket intressant fauna och flora. Bilder från området ses under figur 9. Områdets utformning, biotoper, lokalisering, vattenkvalitet (se nedan) och därmed även låga konkurrens och predationstryck ger positiva förutsättningar till en stor population. Lekperioden Utifrån inventeringsresultaten (tabell 1) antas att leken 2014 började i slutet av mars och pågick en bit in i juni. Den mesta äggläggningen skedde under mars månad och de första nymetamorfoserade småpaddorna beräknades kliva upp på land i slutet av juni månad. Figur 3. Enklare biotopkartering av det skyddade området i Norra hamnen, Malmö. Biotopkartan (figur 3) visar på en varierad vattenutformning i Ökensjön med allt från mycket grunda partier till djupare. Även den Stora och Lilla Ökendammen har gynnsam utformning och vattenhållning (ibland uttorkade) och kan om ett par år vara goda reproduktionsvatten. De mer vegetationsrika ruderatytorna intill vattnen är viktigt skydd för nyuppkomna småpaddor och Tabell 1. Inventeringsresultat för grönfläckig padda i Norra hamnen Inventerare: Mats Wirén (MW) och Ola Enqvist (OE). Anm: 1-2) noteringar från besök i annat syfte, 3) varav en död, 4) betydligt färre yngel än förväntat. Vatten Datum Tid Väder lufttemp C Inventerare Grönfläckig padda hanar honor amp rom yngel Ökensjön :00-23:30 Stilla 8 OE :00-22:30 Frisk Ö 15 MW X :00-23:30 Frisk Ö 15 MW OE X X :45-00:00 Frisk Ö 17 MW OE X X :30-23:00 Svag SV 8 MW X :00-00:30 Svag SV 12 MW X :00-23:30 Stilla 18 OE X :00-11:30 Sol, stilla MW OE X 4 Zinkdammen ej inv ej inv :00-22:30 Frisk Ö 15 MW :00-23:30 Frisk Ö 15 MW OE :45-00:00 Frisk Ö 17 MW OE :30-23:00 Svag SV 8 MW Stora Ökendammen :00-23:30 Stilla 8 OE :00-22:15 Frisk Ö 15 MW X :30-23:00 Svag SV 8 MW X Lilla Ökendammen :00-23:30 Stilla 8 OE :00-22:30 Frisk Ö 15 MW :30-12:00 Sol Svag S MW X 7

8 Populationsstorleken Antalet funna djur detta år var ännu större än 2013, då 173 vuxna paddor sågs vid ett tillfälle. Högsta noteringen i år gjordes den 28:e april då antalet noterade hanar runt och i Ökensjön var 336 och i Zinkdammen 24. I Stora och Lilla Ökendammen antas det funnits runt 35 hanar. Totalt närmare 400 adulta hanar vid detta tillfälle. Utöver dessa fanns säkert ett antal som missades. Vid övriga inventeringstillfällen och vid en lufttemperatur över 11 grader noterades mellan 200 och 270 hanar i området. Antalet funna "fria" honor eller i amplexus var betydligt färre och som flest 23 stycken vid ett tillfälle (140420). Av naturliga skäl ses betydlig färre honor vid en inventering under leken. Hanarna tillbringar flertalet kvällar vid lekvattnet medan honorna kommer dit, bildar amplexus, lägger sin rom och beger sig tillbaka till den skyddande landbacken. Normalt uppehåller sig en hona vid lekvattnet cirka ett halvt dygn. En ytterligare orsak till det låga antalet funna honor kan vara att det saknas strandvegetation samt att vattnet är relativt grumligt. Honorna och amplexusen kan i större utsträckning uppehålla sig på lite djupare läge. Metoden fångst-återfångst gav resultat som visade på att populationsstorleken av adulta hanar kunde ligga mellan 491 och 667 stycken (tabell 2). Den stora differensen mellan resultaten beror med största sannolikhet på att det finns en stor variation när hanarna kommer till lekvattnet och hur länge de upphåller sig där. En stor andel av hanarna kommer etappvis och stannar sedan några veckor medan ett mindre antal upphåller sig vid leken under större delen av perioden och en mindre andel endast vistas där en kort period. Dessutom kommer hanarna inte till lekvattnet varje kväll under sin lekperiod. Denna variation påverkar också tolkningen av resultaten från populationsberäkningarna och gör det även svårt att få ett noggrant svar. Med erfarenhet från andra populationer närvarar ca % av hanarna när leken når sin kulmen. Utifrån dessa olika beräkningar görs bedömningen att den adulta hanpopulationen i Norra hamnen består av ca 620 individer. betydligt färre romsträngar än 140 stycken, vilket kan förklaras av att de lades på ställen i Ökensjön som är svårinventerade. Precis som för flera andra populationer visar resultaten på en sned könskvot. Enligt beräkningarna är andelen honor ca 18%. Med dagens kunskap innebär detta att populationen av grönfläckig padda i Norra hamnen är Sveriges näst största med runt 760 adulta djur. Utklipporna i Blekinge har en population som är uppskattad till cirka 1500 adulta djur och med en könskvot på 1:1. Tabell 2. Populationsberäkningar av hanpopulationen grönfläckiga paddor i Ökensjön i Norra hamnen, Malmö. Datum Antal funna hanar Antal ID-fotograferade (S) Datum jämförelse Antal återfynd (Å) Beräknad hanpop. (P) Utnyttjande av lekvattnen Karteringen av var djuren befann sig i och kring lekvattnen visade på stora skillnader (figur 4) mellan inventeringstillfällena. Vid de tre första inventeringstillfällena var tätheterna av hanar i Ökensjön störst i den södra delen. Honorna, som dök upp först vid andra tillfället, var ännu lite mer koncentrerade åt söder och de grunda delarna, där även rom hittades. Den 28e april hyste även den norra delen många djur och därefter minskade andelen i de södra delarna betydlig. Vid sista inventeringen var hanarna koncentrerade till öst och väst i den norra delen av sjön. Figur 4 a-g. Observationer av grönfläckig padda (hanar-blå, amplexusröda, ensamma honor-gul) samt en vanlig padda (brun), en ätlig groda (grön) och en vanlig groda (lila) i Stora Ökensjön och Zinkdammen i Norra hamnen, Malmö. Resultat från sju olika inventeringstillfällen Ej inv. Antalet romläggande honor är av mycket stor betydelse för populationens fortlevnad. Inventeringarna resulterade i observationer av totalt 58 honor i amplexus och 15 utan. De flesta av dessa honor bedöms vara olika individer. Hur många honor som besökt lekvattnen under övriga kvällar uppskattas grovt till cirka 90 stycken. Antalet äggläggande honor i Norra hamnen beräknas till totalt runt 140 stycken. Dock hittades 8

9 Ej inv. Ej inv. 9

10 Möjliga förklaringar till förändringarna i paddornas lokalisering i Ökensjön kan vara flera. Kraftig vind kan göra att djuren söker sig till delar med lä. En ytterligare orsak är säkert varifrån hanarna anländer till vattnet, börjar spela och locka till sig andra hanar och honor. Även ett aktivt val att inte nyttja tidigare äggläggningsplatser kan vara en orsak, vilket skulle sprida riskerna och minskar predation och kannibalism hos ynglen. Att det skulle finnas grönfläckiga paddor i Zinkdammen var helt oväntat då det tidigare hade uppmätts mycket höga zinkhalter (tabell 3). Förutom ett tjugotal hanar observerades även ett amplexus (figur 4). Om det blev någon lyckad reproduktion är inte undersökt. Senare vattenmätningar visade på jämförelsevis låga zinkhalter, förmodligen beroende på sedimentation, vilket kan förklara förekomsten av paddor. Även Stora och Lilla Ökendammen hyste spelande grönfläckiga paddor (figur 5). Antalet uppskattas till totalt cirka 35 hanar i Stora Ökendammen och runt 15 i den Lilla. Två romläggningsplatser hittades i Stora Ökendammen och längs den östra sidan. Vid ett besök i juni konstaterades att det även varit lyckad reproduktion i den Lilla Ökendammen. Figur 5. Observationer av grönfläckig padda i (hanar-blå, amplexusröda) samt en ätlig groda (lila) i Stora och Lilla Ökendammen i Norra hamnen, Malmö. Sammanslagen data (9e och 20e april samt 5e maj). med största sannolikhet läggs lite djupare (mellan cm) är svåra att hitta då vattnet ofta är grumligt. Hade det funnits vegetation på de grunda partierna, som olika halvgräs och gles bladvass, hade honorna sannolikt valt dessa som äggläggningsplatser. En stor andel av den rom och de nykläckta ynglen som fanns i det grunda området i södra delen av Ökensjön dog på grund av uttorkning. Hur mycket yngel som överlever till större exemplar är, precis som för mängden rom som lagts, svårt att bedöma. Vid inventeringar 2013 sågs mängder med stora yngel i partier med borstnate och trådalger. I år var borstnatebestånden vid stränderna nästan obefintliga. Vid ett dagbesök den 2 juni observerades oväntat få yngel i Ökensjön. De som hittades låg huvudsakligen under trådalger en bit ut från stranden. Yngel har hittats även i Stora och Lilla Ökendammen. Zinkdammen undersöktes ej. Kondition och ålder Vikt- och längdmåtten på ett antal hanar visade att denna population är i stort sätt jämförbar med den i Limhamns kalkbrott i Malmö (figur 6). Medelstorleken hos hanarna i Norra hamnen är något större än i kalkbrottet. Det finns förhållandevis fler mindre djur som är mätta i kalkbrottet, men detta kan bero på att det just varit lite extra intressant att mäta de mindre djuren för att se hur små de kan vara vid könsmognad. Oavsett visar måttresultaten tillsammans med fynd av flera äldre hanar med diffusa fläckar (figur 7) att populationen i Norra hamnen är gammal och funnits där i uppskattningsvis minst 15 år. Det är inte uteslutet att arten reproducerat sig hamnområdet sedan flera decennier tillbaka. Att ingen upptäckt dem tidigare beror sannolikt på områdets avskildhet och att det förutsatts att det inte har varit något lämpligt område att leva i. Reproduktionsframgången Hur mycket rom som lades är svårt att säga. En del rom hittades på mycket grunda områden lagda mer eller mindre fritt. Romsträngar hittades även insnörda i döda småbuskar och grenar som låg intill stranden. De som Figur 6. Jämförelse av kroppstorlek mellan två populationer av grönfläckig padda i Malmö (Limhamns kalkbrott och Norra hamnen). 10

11 Figur 7. Id-foton, hanar grönfläckig padda i Norra hamnen, Malmö. Bilderna visar olika mönster på ovansidan av huvudet. Individen överst i mitten är sannolikt 3 år gammal och har nyligen blivit adult. De två individerna till höger är äldre och uppskattningsvis mer än 8 år. Svampkontamination Provsvaren från SVA visade dessvärre på att de flesta groddjuren i Norra hamnen bär på den ovälkomna svampen Batrachochytrium dendrobatidis. Tre av fyra prov var positiva. Trots att det inom Norra Europa inte påvisats några fall av infektioner från svampen får förekomsten konsekvenser för arbetet med arten nationellt sett. Eftersom populationen är så stor var planerna att den skulle utnyttjas för utsättningar på andra lokaler, vilket inte tillåts tills vidare. Vattenkvalitet För att analysera vattenkvaliteten i området togs prover vid tre olika tillfällen och i åtta olika punkter varav ett i havet intill (figur 8). Med anledning av de omgivande verksamheterna mättes halterna för en mängd olika ämnen och kemiska parametrar (tabell 4). Figur 8. Provtagningspunkter för vattenanalys inom aktuellt område samt i havet i Norra hamnen, Malmö. Salthalterna varierar mellan 0-4 promille undantaget mätpunkten i havet som hade mellan 9 och 11. Salthalten på 3-4 i Ökensjön är positivt för de grönfläckiga paddorna, som tål rätt höga halter, eftersom igenväxningshastigheten minskar och antalet predatorer i vattnet blir lägre (vatteninsekter, iglar, vissa fiskarter). Tabell 3. Zinkhalter uppmätta vid tre tillfällen och i åtta olika provpunkter, se även figur 8. Generellt visar analyssvaren att både de äldre och nyskapade vattnen har låga belastningsnivåer. Ett undantag är den extremt höga zinkhalten som uppmättes i Zinkdammen under mars månad (tabell 3). Orsaken är att utsläpp av dagvatten från intilliggande återvinningsupplaget sker i dammen. Halter i de nivåerna är direkt skadliga för växt- och djurliv i vatten. Zinkbelastningen och möjligheterna att förorenat vatten går genom avspärrande vall och kommer ut i Ökensjön ses som ett stort hot för populationen av grönfläckiga paddor och för övrig fauna och flora i sjön. Att halterna var betydligt lägre vid de senare mätningarna beror sannolikt på att zinken bundits och/eller sedimenterat. Detta minskar dock inte hotet för Ökensjön. För ytterligare analyser av miljötillståndet föreslås att det även tas sedimentprover i områdets vatten. Huruvida ägg och yngel av groddjur påverkas av olika ämnen är dåligt utrett. 11

12 Övriga groddjur Den grönfläckiga paddan är helt dominerande bland groddjuren i området. Oväntat var att endast fyra exemplar av andra groddjur hittades under inventeringarna (tabell 1). I Ökensjön sågs en hane av vanlig padda Bufo bufo, en stor hona av vanlig groda Rana temporaria och en hona av ätlig groda Rana esculenta, som var i amplexus med en grönfläckig. Observationen i Stora Ökendammen bestod i läte från en hane av ätlig groda. Övrig fauna och flora Övrig fauna och flora inventerades inte noggrant. De fåglar som noterats under besöken på lokalen och som häckat eller förmodas häckat är vitkindad gås, grågås, knölsvan, strandskata, rödbena, drillsnäppa, skärfläcka, sånglärka, backsvala och fasan. Övriga arter som noterades var havstrut, gråtrut, fiskmås, kråka, storskarv, gluttsnäppa, hussvala, ladusvala, tornseglare och pilfink. I vattenmiljöerna noterades större partier med trådalger och sparsamt med borstnate samt ett mindre antal spigg. I dagsläget bör förekomsten av spigg, som kan äta nykläckta groddjursyngel, ha en marginell negativ inverkan på paddornas reproduktion. Förutsättningarna för att området hyser en intressant småkrypsfauna är stora genom det ruderata och kuperade landskapet, att det finns äldre uppväxta delar som inte påverkats av de senaste årens schaktningar samt att området innehåller vatten. Även floran i området kan innehålla intressanta arter och bör precis som övrig fauna inventeras. Figur 9. Bilder från aktuellt område i Norra hamnen, Malmö. A) Kalkstäpp och rivningsmaterial på platå söder om Ökensjön. B) Kalkstäpp, ängsremsa samt timmerupplag öster om området. C) Strandkan i sydöstra delen av Ökensjön. D) Högre ängsvegetation och buskbestånd i svacka med dike öster om Ökensjön. E) Lilla Ökendammen. F) Stora Ökendammen. A B C D E F 12

13 Framtida skydd och åtgärder inom Norra hamnen Den grönfläckiga paddan har i Sverige en mycket begränsad förekomst och är därmed skyddad genom Miljöbalkens artskyddsförordning. Den nyfunna populationen i Norra hamnen har ett stort bevarandevärde och dess livskraftighet är mycket viktig att bibehålla, inte minst med utgångspunkt i att det är landets näst största population. Lokaliseringen i hamnområdet är ur ett spridningsekologiskt perspektiv lämpligt samtidigt som livsmiljön passar arten väl. Med anledning av ovanstående och trots att det finns stora exploateringsintressen är det mycket betydelsefullt att skydda utpekat område (figur 1). En överenskommelse har gjorts mellan Länsstyrelsen i Skåne, berörda förvaltningar på kommunen (SBK, FK, GK och MF) och Copenhagen Malmö Port, som äger stora delar av Ökensjön och Zinkdammen, att det föreslagna området på 15,5 ha tills vidare skall skyddas och förvaltas på ett sätt som gynnar den grönfläckiga paddan. I kommande förslag på detaljplan för Norra hamnen betecknas området som Natur. Vidare kan det finnas anledning att förstärka skyddet genom biotopskydd. I relation till populationens storlek är den skyddade landarealen runt lekvattnen begränsad. I en annan situation, med mindre exploateringsintressen, hade det varit mer lämpligt att skydda ett område som var minst det dubbla. Utifrån kunskap om artens beteende och att fynd av paddor gjorda i andra delar av Norra hamnen kan konstateras att de utnyttjar stora delar av området i jakt på föda och skyddade platser. Den fortsatta exploateringen kommer att minska arealerna ruderatmark radikalt och öka antalet trafikdödade djur. För att bibehålla statusen för populationen är det därför viktigt att vidta åtgärder för att ge goda livsbetingelser även utanför det skyddade området. I praktiken innebär detta att exempelvis skapa lämpliga jaktmarker inom och mellan industrietableringarna, i form av impediment med torräng, samtidigt som hinder och tunnlar styr djuren och minskar riskerna för att de skall bli överkörda. Diskussioner har också förts om möjligheterna att skapa ett ersättningsområde på ett mindre ekonomiskt attraktivt område i Norra hamnen. Kravet är dock att ersättningsområdet håller en minst lika stor lekande population som dagens innan nuvarande område får exploateras. Detta är möjligt men det kräver förmodligen ett större område för att lyckas och kommer att ta uppskattningsvis minst 10 år att förverkliga. Länsstyrelsen kan dock inte garantera att det ursprungliga området får släckas ut trots en lyckad ersättningsåtgärd. När det gäller det skyddade området kan flera förbättringsåtgärder genomföras som bland annat kan kompensera för förlorade värden vid omkringliggande och kommande exploatering. Exempel på åtgärder är att fördjupa och utvidga Lilla Ökendammen, att minska igenväxningen av högre vegetation, att skapa bättre äggläggningsplatser och att iordningställa fler överdagnings- och övervintringsplatser genom schaktningsarbetet och komplettering med rent rivningsmaterial och timmerupplag. Utsläppen i Zinkdammen kan innebära att bottenslammet behöver saneras. I en kompletterande rapport kommer frågan om den eventuella ersättningsbiotopen behandlas mer ingående och jämföras med bevarandet av befintligt område. 13

14 Tabell 3. Avvikande värden är markerade i blått och värden över gränsvärden A-C markerade i beige. Gränsvärde: A) Holländska miljöministeriet Miljökvalitetsstandard EQS, B) Vattendirektivet 2008/105/EG inlandsvatten, C) Riktvärden för badvatten (otjänligt) ), D) Livsmedelsverkets riktvärde för dricksvatten. G-värde A B C D 2-Ökensjön N 3-Ökensjön O 4-Ökensjön S 5-Ökensjön V Provpunkt och datum Temp provtagning C Temp upppackning C Mikroorg., 22 C, 3 dygn cfu/ml Coliforma bakt 37 C st/100ml E-coli 44 C st/100ml Intestinala Enterokocker st/100ml Turbiditet FNU±15% ph ±0,5% 8,6 8,6 8,6 8,5 8,6 8,6 8,6 8,6 8,6 8,5 8,5 8,6 Konduktivitet ms/m±5% Alkanitet mg/l±5% Ammoniumkväve µg/l±10% Nitrat + nitritkväve µg/l±5% Nitritkväve µg/l±10% Nitratkväve beräknat µg/l±10% Totalkväve µg/l±10% Fosfatfosfor µg/l±10% Totalfosfor µg/l±10% TOC µg/l±10% Klorofyll a µg/l±20% Löst syre mg/l 12,0-9,7 12,0-9,2 11,0-10,0 12,0-9,7 Salinitet promille Aluminium µg/l±40% Arsenik µg/l±20% 10 4,5 6,4 4,4 6,6 4,6 6,4 4,9 6,9 Bly µg/l±10% 7,2 10 1,5 1,5 1,5 1,5 Bor µg/l Kadmium µg/l±10% 5 0,05 0,05 0,05 0,05 Koppar µg/l±10% ,6 3,3 3,0 3,0 Krom µg/l±20% ,3 1,4 1,5 1,6 Kvicksilver µg/l±25% 0,05 1 0,05 0,12 0,05 0,05 Nickel µg/l±10% 20 6,3 6,6 6,6 7,0 Mangan µg/l±20% ,0 110,0 60,0 111,0 68,0 99,0 87,0 176,0 Zink µg/l±30% , , , Benso(a)antracen µg/l±25% 0,07 0,03 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Krysen µg/l±25% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benso(b,k)fluoranten µg/l±20% 0,04 0,1 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 Benso(a)pyren µg/l±25% 0,05 0,01 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l±20% 0,04 0,1 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Dibenso(a,h)antracen µg/l±25% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Summa cancerogena PAH µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Naftalen µg/l±30% 2,4 <0,020 <0,020 <0,020 <0,034 <0,020 <0,020 <0,040 <0,020 <0,020 <0,038 <0,020 <0,020 Acenaftylen µg/l±15% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Acenaften µg/l±20% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoren µg/l±15% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fenantren µg/l±15% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Antracen µg/l±15% 0,07 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoranten µg/l±20% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Pyren µg/l±20% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benso(g,h,i)perylen µg/l±20% 0,3 0,1 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Summa ovriga PAH µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Summa PAH låg µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Summa PAH medel µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Summa PAH hög µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Bromat mg/l±20% 0,01 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,

15 Fortsättning tabell 3 Gränsvärde A B C D 1-Zinkdammen 6-Stora Ökendammen 7-Lilla Ökendammen 8-Havet Provpunkt och datum Temp provtagning C Temp upppackning C Mikroorg., 22 C, 3 dygn cfu/ml Coliforma bakt 37 C st/100ml E-coli 44 C st/100ml Intestinala Enterokocker st/100ml Turbiditet FNU±15% , ,3 2,8 1,9 ph ±0,5% 7,5 7,9 8,8 8,0 8,1 7,9 8,0 8,3 7,8 8,1 8,1 8,1 Konduktivitet ms/m±5% Alkanitet mg/l±5% Ammoniumkväve µg/l±10% Nitrat + nitritkväve µg/l±5% Nitritkväve µg/l±10% Nitratkväve beräknat µg/l±10% Totalkväve µg/l±10% Fosfatfosfor µg/l±10% Totalfosfor µg/l±10% TOC µg/l±10% , , Klorofyll a µg/l±20% Löst syre mg/l 4,1-11,0 12,0-9,7 12,0-8,0 12,0-10,0 Salinitet promille Aluminium µg/l±40% Arsenik µg/l±20% ,9 2,4 5,1 1,5 2, Bly µg/l±10% 7,2 10 2,9 2,0 2,9 1,5 Bor µg/l Kadmium µg/l±10% 5 0,06 0,11 0,11 0,065 Koppar µg/l±10% ,6 12,0 10,0 6,8 Krom µg/l±20% ,2 1,5 1,9 2,8 Kvicksilver µg/l±25% 0,05 1 0,05 0,05 0,16 0,16 Nickel µg/l±10% 20 7,6 10,0 5,5 9,1 Mangan µg/l±20% ,0 57,0 5,1 19,0 15,0 49,0 9,6 20,0 Zink µg/l±30% ,2 7,3 16 5,6 7,7 15 7,2 5 Benso(a)antracen µg/l±25% 0,07 0,03 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Krysen µg/l±25% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benso(b,k)fluoranten µg/l±20% 0,04 0,1 <0,020 <0,020 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 <0,040 Benso(a)pyren µg/l±25% 0,05 0,01 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l±20% 0,04 0,1 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Dibenso(a,h)antracen µg/l±25% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Summa cancerogena PAH µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Naftalen µg/l±30% 2,4 <0,036 <0,020 <0,020 <0,034 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Acenaftylen µg/l±15% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Acenaften µg/l±20% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoren µg/l±15% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fenantren µg/l±15% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Antracen µg/l±15% 0,07 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Fluoranten µg/l±20% 0,3 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Pyren µg/l±20% <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Benso(g,h,i)perylen µg/l±20% 0,3 0,1 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 Summa ovriga PAH µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Summa PAH låg µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 Summa PAH medel µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Summa PAH hög µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 Bromat mg/l±20% 0,01 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,