Resultatredovisning, aktiviteter för socialt hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen

Transkript

1 Backa i Fokus delårsrapport 2013, bilaga 1 Resultatredovisning, aktiviteter för socialt hållbar utveckling i stadsdelen Norra Hisingen I denna bilaga till Backa i Fokus delårsrapport 2013 redovisar ansvariga för de 28 aktiviteterna för socialt hållbar utveckling sina resultat hittills under året. Alla avsnitt följer samma struktur: aktivitetens mål aktivitetens resultat i förhållande till sina mål övergripande ekonomiska förutsättningar hur aktiviteten använder sig av strategierna inom Backa i Fokus (se projektrapporten, avsnitt 3.3) för att bidra till en socialt hållbar utveckling i stadsdelen en analys över slutsatser och utmaningar framåt Aktiviteterna redovisas i bokstavsordning

2 Innehållsförteckning 1. Arbetslivscentrum Attraktiv förskola BRÅ Delta i aktuella planärenden Fritidssatsning för tjejer i Backa Fritidsverksamhet killar Backa Röd Folkhälsoråd Folkhögskoleverksamhet Handlingsplaner LÖK, samarbete med polisen IDÉ-projektet, Kvinnogrupp Backa Röd NOSAM Ny idrottshall Mötesplats Backa Röd Samverkan SSPF Selma Center Selma Lagerlöfs Torg Nu och i Framtiden Skolan - demokratisk och kompensatorisk skola Stadsnära odling Trygghet/ säkerhet/ fysisk miljö Trygghetssamordning Ungdomssatsningen Ung helg Utveckla kulturhusen Utveckla Ung kultur Utveckla El Sistema Utveckla ungdomsråd Utveckla stöd till föreningar Vuxenvandring

3 1. Arbetslivscentrum Målet för arbetslivscentrum är att erbjuda boende som uppbär försörjningsstöd eller har beslut om daglig verksamhet enl. LSS arbetslivsinriktad rehabilitering. Prioriterade grupper är långtidsberoende socialbidragstagare, barnfamiljer, unga vuxna och funktionsnedsatta som har en möjlighet till egen försörjning genom arbete eller studier. NoHALC: Under 2013 har hittills 83 personer (32 kvinnor och 51 män) varit inskrivna i NoHALC. 61 av dessa (21 kv och 40 m) är ännu aktuella. 22 personer (11 kv och 11 m) är utskrivna varav 10 personer (4 kv och 6 m) har fortsatt stöd via socialkontoret, 9 personer (6 kv och 3 m) har fått arbete och 2 personer (1 kv och 1 m) har börjat studera. Backa Base: 10 deltagare under året (6 kv och 4 m). Av dessa har 1 kille och 1 tjej fått nystartsjobb i 4 mån och 1 tjej fått vanlig anställning med lön. Uppföljningsansvar för unga år som inte går i gymnasiet: 115 ungdomar i stadsdelen går inte i gymnasiet (54 kv och 61 m) utan omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. Av de 115 ungdomarna bor 66 i något av primärområdena i Backa (33 kv och 33 m). Ungdomarna följs upp och erbjuds insatser i olika former. Av Backas 66 ungdomar har fyra arbete, 14 studerar, 15 deltar i någon verksamhet inom stadsdelsförvaltningen, tre är arbetssökande, fyra är föräldralediga, åtta är antingen utomlands eller deltar i någon aktivitet. Bland övriga 18 är det en som har planerat studier för hösten och nio som avböjer stöd. Resterande åtta har ingen sysselsättning eller är okända. Feriejobb: Totalt 213 elever från årskurs 9 sökte och fick feriejobb genom Arbetslivscentrum sommaren 2013 (102 kv och 111 m). Av feriejobben var 109 kommunala, 60 inom privata sektorn, 39 i föreningar och 4 i bolag. Totalt 70 elever från årskurs 8 har haft feriejobb genom Arbetslivscentrum under sommaren 2013 (34 kv och 36 m). Poseidons sommarjobb: Under sommaren har förvaltningen anställt en handledare för Poseidons sommarjobb. Handledaren har varit ansvarig för att handleda 11 ungdomar på grönytorna i Backa Röd där arbetsuppgifterna har tilldelats via Poseidons miljövärdar. Ung Helg: Redovisas detaljerat under avsnitt 6.22 NoHALC delfinansieras med EU-medel Ung Helg finansieras av stadengemensamma arbetsmarknadsmedel Backa Base delfinansieras av medverkande bostadsbolag Övrig verksamhet sker inom ramen för förvaltningens ordinarie budget Framtidstro och medskapande - Arbetsmarknadscentrums olika projekt, insatser och aktiviteter ger möjligheter till kontakter med arbetsmarknaden, referenser samt egen inkomst och syftar till att ge framtidstro till möjligheten till arbete, delaktighet och medskapande i samhället. 3

4 Resultaten har varit goda i förhållande till målgruppen som har en längre väg för att nå egen försörjning. Efterfrågan för att få delta i projektet NoHALC är stor, och det är i dagsläget lång väntetid. Alla sökande erbjöds feriejobb. Det har varit ett lyckat samarbete med de olika arbetsplatserna som uttrycker att de gärna vill ha feriearbetare nästa år. Mer kommunala platser efterfrågas dock, särskilt inom dygnetruntverksamhet. Insatsen är en del i förvaltningens trygghets- och brottsförebyggande åtgärder. 4

5 2. Attraktiv förskola Inom ramen av projektet attraktiv förskola är det övergripande målet att systematiskt arbeta med att höja kvaliteten på förskolorna i hela stadsdelen långsiktigt. Ökad kompetens hos alla i verksamheten Öka andelen förskollärare Pedagogisk samsyn barnsyn Miljöns betydelse för lärandet Pedagogisk dokumentation som metod att systematiskt arbeta med att utmana och följa barns läroprocesser Organisationens betydelse för lärandet Alla förskolor och förskolechefer deltar i arbetet med kollegialt lärande och fortbildning kring pedagogiskt utvecklingsarbete, systematik och barns lustfyllda lärande. Kompetensen har höjts och det syns genom att barns perspektiv, lärande och delaktighet mer kommer i fokus. Miljöer på förskolor har börjat förändras till att bli mer utmanande utifrån barns nyfikenhet, utforskande och lärande. Grunden för en lärande organisation har lagts och i fokus för utveckling är det lustfyllda lärandet, delaktighet, värdegrund och normkritiskt förhållningsätt. Fler förskollärare och förskollärare med handledande funktion har anställts i stadsdelen. Trots detta har andelen förskollärare inte ökat i Backa. Kostnader för projektledaren samt fortbildning med mera är tagna ur befintlig budget. Framtidstro och medskapande - Barn och föräldrar i förskolan bemöts mer med en professionell hållning där normkritiskt förhållningsätt och möjlighet till delaktighet hålls levande. Det bidrar till att skapa ett förtroende och en gemensam syn på förskolans viktiga roll för barns lustfyllda lärande. Barns miljöer på förskolorna börjar förändras utifrån ett lyssnande på barns nyfikenhet och lust att lära. På så vis blir barns medskapande mer satt i fokus. Barns intresse, och önskemål tas tillvara när man utformar miljöer så att de skapar en känsla av att det är min förskola, jag är viktig i det sammanhanget och kan påverka. Förskolan kan bidra till att utjämna barns livschanser, öka framtidstron. Helhetssyn och samverkan - Föräldrar bjuds in i olika forum där förskolans arbete presenteras. De bemöts av en verksamhet där det nära samarbetet med hemmet prioriteras, genom detta skapas tillit och trygghet och det främjar även insyn och förståelse. På så sätt möjliggörs delaktighet där alla kan vara med och ta ansvar. Genom att medvetet investera i barns förskoletid och skapa förutsättningar där man känner sig som en viktig och unik person, så skapas en plattform som bidrar till det lustfyllda lärandet. Attraktiv förskola har bidragit till barn och föräldrar i förskolan allt mer möts av 5

6 professionellt och medvetet förhållningsätt. När barn och familjers hela livsvärld blir viktig och bjuds in i förskolans värld bidrar det till helhetssyn och god samverkan. Detta har bidragit till att skapa en gemensam stadsdelsövergripande samsyn i förskolans utvecklingsfrågor. Genom att långsiktigt arbeta med de framtagna framgångsfaktorerna i attraktiv förskola och låta det arbetet genomsyra arbetet ute i förskolorna så skapas en plattform där utvecklingsarbetet syns och känns i organisationen. Genom ökad gemensam kompetens och att alla är med och tänker och reflekterar över förskolans arbete så ökar både inflytandet och kunskapen om vad en förskola är och kan bli. Då kopplas ord till handling det skapar en djupare förståelse och kunskap som håller över tid. Människor upplever att de kan påverka och vara delaktiga. Detta gäller både barn, pedagoger, föräldrar och förskolechefer. Arbetet framåt behöver ske över tid för att det skall synas och kännas i hela organisationen, att alla skall äga utvecklingsarbetet och att man kan kliva in på alla förskolor och känna att värdena som vi beskrivit ovan levs fullt ut. Men vi är på god väg. Vi behöver fortsatt se över kompetens och andelen förskollärare på förskolorna. Genom att hålla i och arbeta över tid så kan projektet bidra till att öka helhetssyn och samverkan i förskolan, men också bidra till att göra förskolan till en viktig mötesplats för det livslånga lärandet. En plats där det finns möjlighet att utjämna livschanser och möjligheter att växa upp till ansvarstagande och utbildade vuxna som har tillit till att "jag är en som kan bli något som jag vill". I arbetet med Attraktiv förskola och Backa i fokus har vi möjlighet att sätta fokus på frågor som är viktiga pusselbitar i en stadsdels strävan efter välmående invånare. 6

7 3. BRÅ Det brottsförebyggande arbetets övergripande uppgift är att samordna åtgärder för att långsiktigt motverka brott och rädsla för brott samt att främja trygghet och säkerhet. Målet är att stadsdelen ska upplevas som trygg och fri från brott, hot, våld, skadegörelse och klotter. Brottsförebyggande rådet etablerades under 2012 och arbetet har fortsatt och utvecklats under året. Fyra möten har hållits och samverkan mellan de olika aktörerna utvecklas och förstärks allt mer. En handlingsplan för arbetet är upprättad och genomförande av konkreta aktiviteter pågår. Fokusområden i planen är att öka den upplevda tryggheten, att förhindra att barn och ungdomar hamnar i missbruk och kriminalitet samt att minska antalet våldsbrott och stöldbrott. Flera av insatserna som genomförs enligt planen är riktade mot Backa och ingår som delaktiviteter inom Backa i fokus, dessa redovisas på annan plats i rapporten. Arbetet finansieras inom förvaltningens ordinarie budgetram. Brottsförebyggande rådet innebär främst ett arbete med hållbarhets- och strukturellt perspektiv, där samverkan över organisationsgränser tar konkret form. Även helhetssyn och samverkan är viktiga ledord för brottsförebyggande rådets uppdrag. De insatser som genomförs enligt BRÅ:s handlingsplan tar utgångspunkt från samtliga strategier, vilket innebär att BRÅ:s arbete även stödjer strategierna om framtidstro och medskapande samt infrastruktur och mötesplatser. Brottsförebyggande rådet är nyligen etablerat för Norra Hisingen. Samverkan har tagit form och en konkret handlingsplan genomförs för närvarande. Detta bidrar till målen om en trygg, livfull och attraktiv stadsdel. Brottsförebyggande rådet ger struktur och förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer och sådant arbete kräver långsiktighet och uthållighet för att ge varaktiga resultat. Det är viktigt att bibehålla rådets tydliga struktur över lång tid och att fortsätta verka för att fler aktörer kommer med i rådet. 7

8 4. Delta i aktuella planärenden Den övergripande målsättningen med förvaltningens deltagande i de olika planprojekten i Backa och på Norra Hisingen är att föra in kunskap om befolkningen och dess boendemiljöer som bidrar till att den fysiska miljön blir socialt hållbar för de boende. Det handlar t.ex. om att verka för att ensidiga bostadsområden kompletteras med andra typer av bostäder, eller funktioner som saknas, och att verka för att Selma Lagerlöfs torg utvecklas till en samlingspunkt för alla kategorier av människor och ett attraktivt lokalt torg. I stadsdelen pågår flera stora planprojekt som kommer att ge ett gott tillskott av bostäder i flera decennier. Tre planer är förknippade med de lokala torgen, Selma Lagerlöfs torg, Kärra centrum och Tuve torg, vilket stärker kundunderlaget för både torgen och för kollektivtrafiken. Detaljplanen för den första etappen av utbyggnad kring Selma Lagerlöfs torg startade i januari. Förvaltningen deltar i projektgruppen och har under våren fört in olika typer av lokal kunskap och underlag ur socialt perspektiv. En temadag inom Backa i fokus har ägnats åt planerna för torget. På Backadagen ställdes information om planen ut på Selma Center med personal på plats. En intern lokalutredning har under slutet av våren utförts kring förvaltningens lokalbehov kring torget i form av kontor samt lokaler för kultur. Denna har resulterat i en begäran om förstudie till lokalsekretariatet. En samlad lokalisering av förvaltningens verksamheter kan bli ett framträdande bidrag till ett livfullt och tryggt torg och stärka Selma Lagerlöfs torg som attraktiv målpunkt i stadsdelen. Detaljplanen för bostäder vid Wadköpingsgatan, tillsammans med detaljplanen för påbyggnad av punkthusen i samma område ger ett tillskott av mer än 100 hyresrätter i Backa Röd. De radhusliknande lägenheterna utefter Wadköpingsgatan skapar för de boende en möjlighet till bostadskarriär i närmiljö. Dessutom ökar antalet lägenheter med god tillgänglighet. En fördjupad översiktsplan för Backa Kärra är i sin uppstart. Denna kan på sikt bidra med bebyggelse som binder samman Lillhagen, Skälltorp och Kärra. I Backa råder det brist på parkmiljöer jämfört med andra stadsdelar. Vikten av gröna miljöer kan inte nog understrykas ur folkhälsoperspektiv. Förvaltningen arbetar därför för att fler mötesplatser i park ska anläggas för barn och äldre. Under året har förvaltningen deltagit i en förstudie för att lokalisera en tillgänglighetslekplats vid Akkas gata i Skälltorp. Elever från Brudbergsskolan har deltagit i arbetet. Personalkostnader inom ordinarie budget. Helhetssyn och samverkan är en förutsättning för att förvaltningen ska kunna bidra till och påverka pågående planprocesser. Backa i fokus ger ett bra forum för att förmedla kunskap och information inom förvaltningen. Selma Center är ett konkret exempel på hur strategin infrastruktur och mötesplatser har stor betydelse, särskilt för detaljplanen för Selma Lagerlöfs torg då Selma Center är en utmärkt kontaktyta och mötesplats, både för medborgare att lämna synpunkter och ställa 8

9 frågor och för byggare och stadens tekniska förvaltningar då möten hålls där på plats, inom planområdet. Då detaljplanen för Selma Lagerlöfs torg under vår och sommar befunnit sig i ett skisskede är det svårt att kommunicera information. Uppgifter ändras kontinuerligt allteftersom planen tar form. Under hösten ska olika informationsinsatser göras gentemot allmänheten inför det formella samrådet som hålls efter årsskiftet. Gällande stadsplaneringsfrågor är förvaltningen dock beroende av att andra aktörer ser Selma Center som en kanal gentemot invånarna. Arbetet med dialog behöver utvecklas ytterligare i samverkan. 9

10 5. Fritidssatsning för tjejer i Backa Att uppfylla gruppens behov av en mötesplats genom att låta dem träffas på Selma Center. Verksamhetens innehåll har som syfte att fungera stöttande i deltagarnas vuxenblivande genom lärande aktiviteter kopplade till studier och arbetsmarknad bland annat, med den förväntade effekten att gruppen ska få en starkare framtidstro, mer kunskap och mer tillit till sig själva och framtiden. Öppen föreläsning med fokus på självkänsla och motivation. Workshop, fortsatt arbete med metoder för förbättrad självkänsla och självrespekt. Besök på Backa teater. Ett antal sociala träffar med matlagning och umgänge. Deltagande i trygghetsdialog Selma Lagerlöfs torg. Studievägledning i grupp genom Unga in, ett projekt inom Arbetsförmedlingen. Avslutning på Liseberg. I snitt 10 deltagare per träff. Aktiviteten är nu avslutad. Förvaltningens kostnader har varit kr. Pengarna har täckt kostnader för fika, utflykter som gjorts t.ex. Lisebergsbesök samt arvoden till externa gäster. Framtidstro och medskapande - Aktiviteterna har genomförts med syfte att ge en ökad grad av framtidstro hos deltagarna då aktiviteterna bidragit till ökad kunskap om arbetsmarknad och studier. Fokus under våren har också legat på att jobba med deltagarnas självkänsla, i syfte att stärka dem i deras liv och vuxenblivande. Infrastruktur och mötesplatser - Gruppen som har bestått av tjejer från Backa hade tidigare ingenstans att umgås. De är i åldern och är således för gamla för att vara på fritidsgården, i och med fritidssatsningen så blev Selma Center en bas för gruppen. De deltagare som varit återkommande är i en ålder där mycket nytt händer och många har gått åt olika håll i val av studier och arbete. Det var en naturlig utveckling att inte fortsätta med regelbundna träffar då mycket fokus har legat på att klara av att stå på egna ben i livet. Fritidssatsningen har utgjort ett bra alternativ för tjejer i Backa att aktivt skapa sig en meningsfull fritid som bidrar till större kunskap om och delaktighet i samhället och ett stärkande av sig själva. Det är angeläget att förvaltningen också fortsättningsvis fångar upp grupper i behov av stöd och sammanhang, det kan vara att jobba med grupper under både kort och lång tid. 10

11 6. Fritidsverksamhet killar Backa Röd Att minska kriminalitet och droganvändning samt att få ett lugnare och tryggare Backa. Öppen verksamhet för killar och tjejer i HBFC:s klubblokaler i Backa Röd ca: 5 kvällar i veckan. (98 % killar, 2 % tjejer) BBK:s fotbollsverksamhet för killar och tjejer i Backa Röd. Insatser i form av motiverande samtal, hjälp att skriva cv och att följa med till Unga in (EUprojekt som drivs av arbetsförmedlingen) har gjorts för att ungdomar ska komma i sysselsättning. Detta arbete pågår kontinuerligt i någon form. 11 killar har med detta projekts hjälp fått jobb under året. Lönekostnad 800 tkr för hela året. Hyreskostnaden är 195 tkr för hela 2013 varav Backa BK finansierar 90 tkr. Detta möjliggörs i år genom bidrag från social resursförvaltning från 2012 som kunnat användas även under Hållbarhets- och strukturellt perspektiv - Projektet har sedan starten haft en oklar och osäker finansiering trots det goda resultat som redovisats. Området Backa Röd har i många aspekter mindre bra förutsättningar inom det socioekonomiska fältet än övriga områden i stadsdelen. För att målen om en trygg, livfull och attraktiv stadsdel ska kunna nå uppfyllelse bör den ojämlika fördelningen ses över och att Backa Röd prioriteras högre när det gäller resurstilldelning i en snar framtid. Infrastruktur och mötesplatser - Ovanstående projekt har haft en mycket stor betydelse för att öka tillgången på meningsfulla aktiviteter och ökat möjligheten till att vistas i en positiv arena i området. Aktiviteterna har en hög måluppfyllelse när det gäller målet att få ett lugnare och tryggare Backa. Den grova och synliga kriminaliteten har minskat i området. Däremot är det svårt att göra en bedömning huruvida droganvändningen påverkats av ovanstående aktiviteter Detta är en aktivitet som måste prioriteras. De nya lokaler som planeras kommer att försenas ytterligare och en plan för hur denna verksamhet ska drivas under tiden måste tas fram inom förvaltningen. 11

12 7. Folkhälsoråd Folkhälsoarbetet ska enligt avtal mellan stadsdelsnämnden Norra Hisingen och Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 omfatta systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser och bygga på de specifika förutsättningar som finns i stadsdelen. En handlingsplan för Norra Hisingens lokala folkhälsoarbete har arbetats fram under våren, vilken syftar till att peka ut vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som ska prioriteras och utvecklas under dessa två år. Det är med andra ord inte en heltäckande beskrivning av Norra Hisingens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Handlingsplanen har hittills resulterat i: Planering och marknadsföring av Folkhögskoleprojektet i Backa. Antagning till kurserna pågår fram till kursstart i september. En familjekör har startats upp inom El Sistema. Delfinansiering av en social mötesplats för kvinnor och barn i Backa Röd, de så kallade Fredagsträffarna. Utökade möjligheter till fysisk aktivitet för äldre på stadsdelens träffpunkter. Ytterligare två insatser har prioriterats i handlingsplanen och kommer att startas upp: Kartläggning och utveckling av universellt föräldrastöd i Norra Hisingen. Utveckling av koncept Livslots för äldre i Norra Hisingen. Under avtalsperioden avsätter årligen HSN 11 och SDN Norra Hisingen kr vardera, sammanlagt kr. Denna summa används dels för att bekosta en heltidsanställd utvecklingsledare med fördjupningsområde folkhälsa och dels som verksamhetsmedel för att arbeta med måluppfyllelse i enlighet med handlingsplanen. Norra Hisingens Folkhälsoråd syftar till att främja helhetssyn och skapa samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och primärvården kring hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett exempel på detta är att sköterskor från MVC och BVC i Backa har varit och besökt den sociala mötesplatsen för kvinnor och barn i Backa Röd, de så kallade Fredagsträffarna, under våren. De har då samtalat med kvinnorna om barns respektive kvinnors hälsa. Fredagsträffarna drivs med stöd av stadsdelsförvaltningen. På grund av att några insatser i handlingsplanen är nyuppstartade och några ännu inte har hunnit starta, är det svår att dra några slutsatser. Återkommer med slutsatser i årsrapport

13 8. Folkhögskoleverksamhet Det övergripande målet för Folkhögskoleprojektet i Backa är att minska skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Norra Hisingen. Projektmålet är att höja utbildningsnivån bland Norra Hisingens befolkning. Under den planeringsfas som har pågått under våren och sommaren har ett gott samarbete utarbetats mellan stadsdelsförvaltningen och Göteborgs Folkhögskola. Projektet kommer under september månad att gå över från planeringsfas till genomförandefas. Göteborgs folkhögskola och Norra Hisingens folkhälsomedel har delfinansiering av projektet. Folkhögskolan står för kostnaderna för lärare och undervisning. Norra Hisingens folkhälsomedel bekostar lokal, lokalanpassning och marknadsföring. Projektet är tänkt att genomsyras av ett hållbarhets- och strukturellt perspektiv genom att göra det enklare för invånare i Norra Hisingen att bryta sitt utanförskap, börja studera och närma sig arbetsmarknaden. Eftersom genomförandefasen av projektet kommer att inledas i september, kommer redovisning av resultat, analys och slutsatser att presenteras i årsrapport

14 9. Handlingsplaner LÖK, samarbete med polisen 2012 tecknade SDF Norra Hisingen och Polisenhet Hisingen en lokal överenskommelse (LöK) om samverkan i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Målen i överenskommelsen är: Den upplevda tryggheten ska öka Förebygga och minska ungas bruk av droger och motverka kriminalitet bland unga Motverka och förebygga vålds- och stöldbrott Utifrån dessa mål har förvaltningen och polisenheten Hisingen tagit fram en handlingsplan för halva 2012 och Aktiviteterna i handlingsplanen sker i samverkan och ska på lång sikt bidra till att nå de gemensamma målen. Alla aktiviteter i handlinsplanen för LöK 2012 och 2013 är pågående eller avslutade. För att den upplevda tryggheten ska öka har en dialog mellan boende i Tuve kring trygghet i utomhusmiljön förts. Dialogen har lett till vidare åtgärder i form av konkreta insatser som "möten mellan unga och äldre" i stadsdelen. Polisen finns också mer tillgänglig i Tuve. Två trygghetsdialoger har genomförts i Brunnsbo och på Selma Lagerlöfs torg. Vuxenvandringen är igång i Norra Hisingen; Backa, Kärra och Tuve. Dock med vissa svårigheter att rekrytera vuxna som vill ställa upp och vandra. Redovisas mer detaljerat under avsnitt 6.28 För att förebygga och minska ungas bruk av droger och motverka kriminalitet bland unga finns en lokalt sammansatt grupp i Tuve som verkar med och för ungdomars delaktighet. Under våren har ungdomar, i samarbete med fritidsgården och ungdomsrådet, varit med och utformat utomhusmiljön på Glöstorpsskolan. Polisen finns också närvarande i Tuve med ungdomsspangruppen. En handlingsplan vid misstanke om droganvändande i skolan har tagits fram För att motverka och förhindra vålds- och stöldbrott har polisen, som ansvarar för att driva kampanj kring grannsamverkan, under 2013 startat ny grannsamverkan i två områden Norra Hisingen. Skolorna I Norra Hisingen har påbörjat implementeringen av ViS. ViS står för "rutiner för våld och allvarliga händelser i skolan" och är riktlinjer och rutiner för hur personal ska och kan upptäcka och agera vid våldsamma situationer i skolan. Skolan ska vara fri från våld, en plats där vi skapar goda förutsättningar för elevernas inre motivation och lust att lära. Verksamheten finansieras inom ordinarie budget och utgörs till största del av tid för möten och genomförande av aktiviteter i handlingsplan. Helhetssyn och samverkan - Genom att tecknandet av detta avtal med Polisen som sträcker sig över 2,5 år vill vi garantera en mer långsiktig strategi för att arbeta med att främja trygghet och förebygga brottslighet. Handlingsplanen är gemensamt framtagen ur lokal kunskap och analyserad i samverkan mellan parterna för att långsiktigt finna verkningsfulla strategier. Aktiviteter som tagits fram i samverkan ger oss arenor att arbeta långsiktigt och strukturerat med trygghetsfrämjande och förebyggande arbete, men också enklare kontaktvägar för att få till stånd "snabba lösningar" vid uppkomna behov. Ett ömsesidigt åtagande från bägge parter 14

15 borgar för en framtida samverkan med goda förutsättningar. De insatser som genomförs inom ramen för den lokala överenskommelsen mellan stadsdelen Norra Hisingen och Polisen har hittills gett goda resultat i form av fungerande samverkan i de delprojekt som i sig syftar till att bidra till en tryggare stadsdel. Båda parter tar ansvar för att bidra och avtalet sträcker sig över en treårsperiod ( ). De insatser som görs inom ramen för LöK bedöms ha hög relevans för att nå måluppfyllelse och genomförda insatser bedöms ha fallit väl ut. 15

16 10. IDÉ-projektet, Kvinnogrupp Backa Röd Att skapa en dialog med kvinnor i området samt vara en första kontakt för de kvinnor som vill ha stöd i sin utveckling mot arbete eller studier. Att skapa nätverk i gruppen så att de kan stödja varandra i sin vardag. Öppen verksamhet, fredagsträffar: 30 kvinnor med barn kommer kontinuerligt till fredagsträffarna. Aktiviteterna har sedan verksamheten började bestått av bland annat: Biobesök med 12 kvinnor. Skoldialog med stadsdelsförvaltningen i samband med översyn av skolorganisation i Backa Besök av områdespolis. Besök av BVC information om barn hälsa och Vaccination. Sommarfest 35 personer kvinnor och barn. Dagsutflykt till Borås djurpark. 55 personer. Familjeutflykt där även pappor hade möjlighet och vara med. Individuellt stöd mot studier eller arbete, IDÉ-projektet: Totalt 20 deltagare har varit inskrivna i projekt IDÈ under Tre deltagare har gått vidare till någon form av anställning. En kvinna har fått säsongsanställning hos Poseidon, en kvinna arbetar fyra timmar som sylärare i projektet (samtidigt som hon studerar yrkesutbildning på heltid) och en kvinna har sommarjobbat som städerska i Askim-Frölunda-Högsbo. Tre deltagare har gått tillbaka till sfi-studier. Under året har en rad olika samarbeten påbörjats eller etablerats. Göteborgs folkhögskola i Backa: 4 deltagare ska studera på folkhögskola i Backa. De ska studera SFI med meritportfölj. Idrotts- och föreningsförvaltningen (IoFF): projekt IDÈ samverkar med IoFF genom ett hälsoprojekt som heter "kom igång med träning". Projekt IDÈ rekryterar 20 deltagare som ska ingå i ett hälsoprogram på ca 12 veckor. Deltagaren ska göra ett friskvårdstest och sedan få ett individuellt träningsprogram samt tre föreläsningar om hälsa och livsstil. Efter avslutat projekt gör deltagaren åter ett friskvårdstest till för att kartlägga eventuell förbättring av hälsan. Göteborgs frivilligcenter: projektet samverkar även med GFVC för att få hjälp av ideella medarbetare som kan tänka sig och jobba med gruppen som språktränare, promenadgrupp eller som stöd personer. Projektet bedrivs inom budgetram och samfinansieras av olika sektorer. Individuellt stöd mot studier eller arbete, delfinansieras av EU-medel. Framtidstro och medskapande, Infrastruktur och mötesplatser samt Helhetssyn och samverkan - IDÉ-projektet arbetar med framtidstro och medskapande samt mötesplatser såväl genom koppling till arbetsmarknaden som genom att skapa mötesplatser och nätverk för de boende i Backa. Föräldrar blir goda förebilder för sina barn. Förvaltningen har under

17 förstärkt projektet med personella resurser, för att stödja projektledaren i det dagliga arbetet och med syfte att bilda en förening och därmed öka förutsättningarna att projektet kan drivas vidare på långsikt. Samverkan med olika aktörer har påbörjats och/eller etablerats för att öka måluppfyllelsen för kvinnorna att nå den öppna arbetsmarknaden. Samverkan med Göteborgs folkhögskola möjliggör för de deltagare som inte längre kan studera på ordinarie sfi, att studera svenska i en annan form. Deltagarna kan börja på kursen Sfi med meritportfölj. Detta är en mycket bra möjlighet för deltagare. Samarbetet med IoFF och hälsoprojektet " Kom i gång" syftar till att öka medvetenheten om hälsans vikt och att förbättra kvinnornas hälsa, då detta ofta är ett hinder för att nå arbetsmarknaden fullt ut. Detta är efterfrågat av kvinnorna själva. 17

18 11. NOSAM I savmerkan med närhälsan skapa en helhetsbild över Norra Hisingen. Nosam har arbetat med att implementera riktlinjer för Västbus som syftar till att motverka att barn och ungdomar med psykisk, psykiatrisk eller social problematik inte ska hamna i kläm mellan olika verksamheter. Mycket arbete har också varit inriktat mot den äldre generationen. Arbetet sker inom ordinarie budgetram. Helhetssyn och samverkan ligger till grund för Nosam som framöver kommer ha ökat fokus på förebyggande arbete avseende barn och unga. För ökat strukturellt och hållbarhetsperspektiv knyts utvecklingsledare med folkhälsouppdrag till Nosam från hösten Genom att folkhälsoperspketivet tillförs i Nosam har fokus riktats mer mot prevention samt hela ålderspannet. 18

19 12. Ny idrottshall Målet är att verka för att det byggs en idrottshall i Backa, vilket också varit ett av nämndens särskilt prioriterade mål. Detta är också är en del av arbetet med Selma Lagerlöfs torg. Planeringsarbetet med den nya idrottshallen har nu kommit framåt efter en längre period utan konkreta resultat. En aktör är utvald att projektera för en ny idrottshall i kombination med studentlägenheter. Diskussioner med de berörda idrottsföreningarna har startat i både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv för att nå målet med större planytor i Backa. Parallellt med planeringen av denna idrottshall har idrotts- och föreningsförvaltningen utfört en förstudie för att utreda möjligheterna att även bygga en provisorisk hall som kan stå på plats 2014 och vara kvar i fem år. Infrastruktur och mötesplatser - Den nya idrottshallen ska ses som en ny mötesplats som ska lösa bristen på träningsyta och på så sätt skapa möjlighet för meningsfulla aktiviteter. Den nya idrottshallen har även stora möjligheter att pli en positiv mötesplats och minska segregeringen i Stadsdelen. 19

20 13. Mötesplats Backa Röd Att skapa en ny mötesplats som främjar trygghet, livfullhet och attraktivitet för och i området Backa Röd. Mötesplatsen ska även syfta till att skapa förutsättningar för föreningar och boendes aktiviteter som kan stärks sammanhållning och integration i området. Mötesplatsen planeras i form av en områdeslokal för olika grupper och olika intressen i området, men en stor intressent för den nya mötesplatsen är den ungdomsverksamhet som idag utgår från fotbollsklubben HBFC:s klubblokal. En annan intressant grupp för mötesplatsen är kvinnogruppen/ IDÉ-projektet. Denna nyetablering kan dra ut på tiden så en alternativ plan måste tas fram för att säkra den ungdomsverksamhet som idag finns i området och som av betydande del ger trygghet och livfullhet i området. Inga kostnader finns att redovisa. Infrastruktur och mötesplatser, Framtidstro och medskapande - Etablerandet av en områdeslokal och mötesplats för olika grupper och olika intressen i Backa Röd syftar till att stärka sammanhållning och integration i området. En förstudie är påbörjad som utreder möjligheten att etablera en områdeslokal i Backa Röd. Ett alternativ som ska utredas är att få plats i Erikslundsskolan då den inom en framtid byggs om och renoveras och på det sätt också skapa "skolan mitt i byn". 20

21 14. Samverkan SSPF SSPF har som övergripande mål att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogbruk och andra riskbeteende genom en fast organisation för samverkan. Den fasta SSPF strukturen finns nu etablerad i stadsdelen med styrgrupp, arbetsgrupp och undergrupper. Detta innebär att upparbetade strukturer finns för att arbeta med det övergripande målet. SSPF har på styrgrupp/arbetsgrupp/undergrupps nivå träffats totalt vid 31 tillfällen under våren samt en heldag. Detta samverkansarbete har lett till ett förtydligande av mål, uppdrag och processer och det finns en fungerande form för samverksansarbete. SSPF har på kartläggningsnivå arbetat gentemot 89 ungdomar och det har inhämtats 5 samtycke kring ungdomar där det arbetats vidare tillsammans med familjerna. Ett omfattande arbete genomfördes i början av året då det spreds rykte på Facebook om en fest i stadsdelen. Genom ett samarbete i stadsdelen och i staden kunde detta stoppas utan att festen genomfördes. Biträdande koordinatorer deltar i stadens telefonkonferens och informationen sprids i hela stadsdelen till berörda. Tillsammans med utvecklingsledare på Folkhälsan planerar biträdande koordinatorer temadag på en del skolor med temat Unga och Internet. Ingen könsuppdelad statistik finns. SSPF är ett samverkansarbete som sker inom befintlig ram Helhetssyn och samverkan - Skola, socialtjänst, polis och fritid samverkar och involverar även Västtrafik, Räddningstjänst och andra i stadsdelen vid behov. Genom vår samverkan får vi tillsammans möjlighet att fokusera på att ge det stöd ungdomar behöver för att bryta negativa mönster. Genom våra upparbetade kontaktytor så når vi varandra snabbt så vi kan mobilisera de krafter som vid behov kan behövas. Slutsatser som kan dras är att vi fortsätter med vår gemensamma strävan kring samverkan och att detta leder till ytterligare stabilitet i stadsdelen. SSPF:s arbete är, tillsammans med många andras arbete, en del i att vi i stadsdelen upplever en lugn och trivsam stadsdel. Det gäller att ha ett långsiktigt perspektiv med uthållighet i allas vårt gemensamma arbete 21

22 15. Selma Center Selma Center ska vara den självklara mötesplatsen. Här får man möjlighet att mötas och skapa nätverk för idéer och engagemang i stadsdelen. Selma Center har tydligt fokus på information och dialog, trygghet och tillgänglighet, på närvaro och flexibilitet. Selma Center har ett brett och aktuellt innehåll och ska bidra till ökad trygghet i stadsdelen informera och kommunicera om aktuella frågor inhämta synpunkter och förslag från invånarna bygga förtroende för samhällsaktörerna hos invånarna Öppet fyra eftermiddagar i veckan, och har under våren haft 100 besökare i snitt per månad under ordinarie öppettider. Anhörigstöd, områdespolis, Arbetslivscentrum, Unga in (Arbetsförmedlingen) på plats varje vecka. Utställningar: West Pride, Reflex, Äldreåret, Bostadsbolaget, Framtidens Selma Forumsmöte, en help desk för unga som vill anordna fritidsaktiviteter, varannan måndagskväll. Temakväll om odling Trygghetsdialog och vandring Anhörigråd Backahus, Vuxenvandrarna, Frivilligkraft, deltagarna i fritidssatsningen för tjejer i Backa och Norra Hisingens ungdomsråd har använt lokalen för möten. Torgdag, cirka 75 besökare. Framtidens Selmas återkommande workshop i arbetet med detaljplan för Selma Lagerlöfs Torg ihop med byggare, stadsbyggnadskontor och stadsdelsförvaltningen. Kostnad Intäkt Förvaltning 510 tkr 125 tkr Annan förvaltning/ bolag EU Annan extern part 70 tkr 70 tkr Kommentar till ekonomiska förutsättningar Förvaltningen tar ett huvudansvar för bemanning och öppethållande av Selma Center och har därmed större kostnader för personal än övriga parter. Framtidens Selma står för 25 % av en heltidstjänst (se intäkt 125 tkr ovan), samt enstaka arbetspass med egen personal. Polisen bemannar två timmar varje vecka med områdespolis. De tre parterna fördelar lokalkostnaden lika mellan sig. Övriga kostnader fördelas i samråd mellan parterna. Förvaltningens nettokostnad för 2013 beräknas bli 385 tkr. 22

23 Framtidstro och medskapande, infrastruktur och mötesplatser - Genom att försöka erbjuda en bredd av service, aktiviteter, utställningar med mera blir Selma Center en mötesplats för fler. En flexibilitet och lyhördhet för medborgarnas behov bidrar till att göra Selma Center till en angelägen mötesplats där medborgaren själv kan bidra till innehållet. Trygghetsdialogen under mars månad var ett resultat av att många besökare upplevde en ökad otrygghet kring Selma Lagerlöfs torg och är ett exempel på hur man genom dialog på Selma Center kan skapa aktiviteter och åtgärder efter behov. Ungdomsråd och forumsmöten är exempel på aktiviteter som tydligt bidrar till ökat medskapande. Genom fler aktiviteter på eftermiddagar och kvällar har verksamheten bidragit till ett mer livfullt torg och därmed också trygghetsskapande. Aktiviteter med fokus på arbetsmarknad såsom Unga in och Arbetslivscentrum relaterar också till strategin om medskapande och framtidstro. Genom att tydligare kommunicera vad som händer i Backa och framförallt kring Selma Lagerlöfs torg har aktiviteten bidragit till målen om både en tryggare, livfullare och mer attraktiv stadsdel. De aktiviteter som genomförs inom ramarna för Selma Center gör det till en mer etablerad mötesplats för fler och bidrar på så sätt till målen. Att kommunicera och informera är fortsatt viktigt, likaså att fylla lokalen med angelägenheter. En utmaning är att fånga upp behov och göra något faktiskt av det, allra helst i samverkan. En annan utmaning är att verka för att fler aktörer både inom stadsdelsförvaltningen och andra samhällsaktörer använder Selma Center för information, dialog och service. Det har funnits en viss brist på kontinuitet i de av förvaltningens verksamheter som regelbundet utgår från Selma Center, detta är ett utvecklingsområde på organisatoriskt plan liksom att finna former för ett brett ansvarstagande för bemanning av verksamheten. 23

24 16. Selma Lagerlöfs Torg Nu och i Framtiden Målet för aktiviteten är att stärka torget som mötesplats för backaborna både på kort och på lång sikt. Omfattande planarbete pågår för förtätning och ombyggnation av Selma Lagerlöfs torg, vilket är positivt för Backas utveckling men också gör att torget nu befinner sig i något av ett vänteläge, då det exempelvis kan vara svårt för företag att investera. I väntan på att pågående detaljplan och kommande planer blir klara, och nybyggnation därefter kan starta, finns det därför behov av olika typer av insatser som kan bidra här och nu till ett livfullt och tryggt torg. Förvaltningen har under våren 2013 tagit flera initiativ för att bidra till liv och trygghet kring Selma Lagerlöfs torg. En trygghetsdialog kring torget ordnades under mars och april i samverkan med ansvariga aktörer. Förvaltningen har bjudit in till samverkan i en ny konstellation bestående av enhetschefer för verksamheterna kring torget i syfte att hitta sätt att stärka torget som mötesplats. En skateboardramp vid parkeringen har tillkommit samt en muralmålning på utomhusscenen på torget. Muralmålningen har förverkligats inom ramen för förvaltningens sommarjobb och utförts av elever från Skälltorpsskolans niondeklasser, som också utformat målningens motiv. El Sistema anordnade en familjeaktivetet utomhus i maj. Användandet av sociala medier har utökats och flera kommunikationsinsatser har gjorts, till exempel stora affischer på Selma Center som visar genomförda och kommande åtgärder. Förvaltningen deltar även aktivt i den långsiktiga planeringen av nybyggnation kring Selma Lagerlöfs torg (Se 6.4 Delta i aktuella planärenden). Arbetet sker inom befintliga budgetramar. Strategin helhetssyn och samverkan har påverkat delprojektet genom att initiativ har kunnat tas i samarbete, då personer träffats i nya konstellationer. Till exempel gällande den muralmålning som skapades under sommaren, som genomfördes genom att de sommarjobb som ordnas av stadsdelsförvaltningen kunde planeras med hjälp samarbete med stadens tekniska förvaltningar och delfinansieras genom samverkan med Familjebostäder. Strategin infrastruktur och mötesplatser är en grund i den grupp av enhetschefer med verksamheter runt torget som börjat träffas under våren, eftersom syftet är att arbeta tillsammans och åstadkomma nya positiva utbyten mellan brukare och verksamheter. Förvaltningen ser dock behov av att stärka samverkan ytterligare med Göteborgslokaler, som är en nyckelaktör i torgets utveckling. Många medborgare förmedlade i början av året känslan av att Selma Lagerlöfs torg utvecklas i negativ riktning, då flertalet butikslokaler stod tomma och torget upplevdes som allt mer otryggt. När många mindre insatser och åtgärder beskrivs samlat och kommuniceras till boende och brukare kan en mer positiv bild förmedlas av att mycket faktiskt händer och är på gång. Att skapa möjligheter för olika aktörer kopplade till torget att ses och delge varandra sina 24

25 brukares erfarenheter av torget utifrån den verksamhet man bedriver är något som har stor potential även fortsatt. Nya idéer och samarbeten kan födas genom detta, och bidra till trygghet och livfullhet kring torget, vilket också gör det mer attraktivt. Det krävs dock långsiktighet och tålamod i arbetet från alla aktörer, samt fortsatt satsning på kommunikation och dialog med boende kring torget för att nå ett tydligt positivt resultat. 25

26 17. Skolan - demokratisk och kompensatorisk skola Att se över vår interna organisation i synnerhet Backa med syfte att kunna erbjuda en skola för alla, en integrerande skola med kvalitén att konkurrera med fristående alternativ. Förstudier ledda av projektledare på lokalförvaltningen pågår. Projektledare stämmer av arbetet med de olika objekten fortlöpande. Kostnaderna för förstudierna är inte fastlagda. När förstudierna är klara skall stadsdelsnämnden ta ställning till projektens totala kostnad och framtida hyra. Om nämnden väljer att inte gå vidare med ett projekt efter förstudie så debiteras stadsdelsnämnden en kostnad för förstudien. Storleken på denna faktura beror på förstudiens omfattning. Om stadsdelsnämnden väljer att gå vidare och starta ett projekt enligt förstudien så kommer kostnaden för förstudien att ligga med i hela projektets kostnad. Sektorn använder personalresurser som finns budgeterade i ram. Framtidstro och medskapande - Ambitionen med medborgardialogen var att bland annat skapa förutsättningar och möjligheter till medskapande och därmed bidra till en positiv framtidstro. Inga mätningar inom området har gjorts. Utifrån de reaktioner som framkom efter det att stadsdelsnämnden fattade beslut om inriktningen på den framtida skolorganisationen så har dialogen bidragit till att arbetet har stärkt medborgarnas framtidstro och känsla av medskapande. Hållbarhets- och strukturellt perspektiv - Den plan som nu föreligger för utbyggnad och dimensionering av Backas skolor ökar skolornas möjligheter till en långsiktig planering och samordning av verksamheterna i syfte att stärka vårt kompensatoriska arbete där inte minst moderna väl anpassade och funktionella lokaler spelar en viktig roll. Ny skolorganisation i Backa har under 2013 befunnit sig i en förstudiefas. Dessa förstudier är inte avslutade. I de avstämningar som hitintills gjorts är det tydligt att de tankar och synpunkter som framkom i medborgardialogen finns med i förstudierna och att de kommer att göra avtryck i både lokaler, utemiljöer och organisation. Tydligast märks detta i att skolorna organiseras i F-6 respektive 7-9 enheter och kopplingen Förskola F

27 18. Stadsnära odling Målet med projektet är att bidra till skapandet av en mötesplats i stadsdelen för odlare, besökare och andra intresserade. I juli stod odlingsområdet klart och den nystartade föreningen tog över ansvaret och delade ut lotter till de som anmält intresse. Odlare och besökare vittnar om att odlingsområdet spelar en stor roll i deras vardag och att det skapar möten, sysselsättning och glädje för många boende i området. Det står många i kö för att få lotter och många önskemål har framförts om ytterligare etableringar av odlingsplatser i Backa Röd-området. Personalkostnader i förvaltningen inom ramen för ordinarie budget. Park- och naturförvaltningen har stått för anläggningskostnader. Framtidstro och medskapande - Framför allt är odlingsområdet en mötesplats både för de som odlar och de som besöker platsen. Vid besök på platsen i augusti mötte stadsdelsförvaltningen av åtskilliga odlare och besökare som uttryckte att platsen har gett stor glädje och gemenskap och att det blir en plats för samtal och utbyte av kunskap (och växter) mellan olika bakgrunder och åldrar. Odlingsplatsen bidrar till att skapa meningsfull sysselsättning och ge glädje i vardagen för många - framför allt kvinnor - i området som lider brist på annan sysselsättning utanför hemmet. Föreningen ger dessutom möjlighet för dessa boende att få en relativt enkel och trygg introduktion till föreningsliv, och kan med rätt stöd potentiellt bli en språngbräda även till annat föreningsengagemang, vilket i sig skapar nätverk och bidrar till ökat självförtroende. Efter en delvis långdragen och svårarbetad process för att få till stånd odlingsområdet är förvaltningens upplevelse att slutresultatet har blivit mycket positivt och uppfyller - och kanske till och med överstiger - alla förhoppningar på resultatet. Det goda samarbetet mellan olika delar av förvaltningen för att engagera potentiella odlare och stödja i skapandet av en odlarförening har gett mycket gott resultat och utan engagemanget från gruppen som arbetar med Kvinnogruppen i Backa Röd (se avsnitt 6.10) hade odlarföreningen aldrig kommit till stånd. Även i fortsättningen bedömer vi att det kommer att finnas visst behov av stöd från förvaltningen i drivandet av föreningen och det är viktigt att vi lär av erfarenheten att de processer som involverar utsatta grupper kräver tid och engagemang för att nå hållbara och goda resultat. 27

28 19. Trygghet/ säkerhet/ fysisk miljö Målet är att stadsdelen ska upplevas som trygg och fri från brott, hot, våld, skadegörelse och klotter. Arbetsgruppen, bestående av ett flertal förvaltningar och andra intressenter, har under året etablerats och är i sin nuvarande form direkt kopplad till BRÅ och arbetar med trygghetsfrågor över hela stadsdelen Norra Hisingen. Gruppen är en mötesplats för att utbyta information, koordinera och initiera insatser som ökar tryggheten och säkerheten i den fysiska miljön. Samverkan har kommit igång på ett konkret sätt genom att förebyggande aktiviteter genomförs av gruppen genom att exempelvis dra slutsatser av trygghetsvandringar och åkning samt att kunskap förs in i gruppen för att på så vis kunna arbeta med trygghetsfrågor förebyggande. Förvaltningen har under våren via Trygg, vacker stad på Park- och naturförvaltningen sökt och fått finansiering för att skapa en plats för unga i närheten av Backaskolan. Att skapa denna plats är en del av hanteringen av en konflikt i bostadsområdet Sagogången, där förvaltningen sedan i maj tar stöd av S2020 på social resursförvaltning. Syftet är att genom dialog och medling hantera och förbättra den pågående konfliktsituationen i området, både på kort sikt och för att hitta långsiktigt hållbara förhållningsätt. Finansiering sker inom deltagande parters ordinarie budgetram. Helhetssyn och samverkan - Projektet har resulterat i att det operativa arbetet har samordnats mellan olika parter och genomförts utifrån att de olika parternas synpunkter beaktats. Under 2013 har arbetsgruppen, som är kopplad till BRÅ, påbörjat arbetet med att utveckla metoder för att främja ett långsiktigt och gemensamt ansvar för att få en trygg och säker fysisk miljö för hela Norra Hisingen. Parterna som ingår i arbetsgruppen är park- och naturförvaltningen (inklusive Trygg, vacker stad), trafikkontoret, fastighetskontoret samt Västtrafik och bussentreprenören Keolis. Arbetet har tidigare visat att samverkan över förvaltningsgränser ger större möjlighet till att arbeta långsiktigt och strukturellt för att få resultat. Samverkan och gemensamt ansvarstagande är också nyckeln i arbetet med trygghetsvandringar där förvaltningen har en samordnande och pådrivande roll för att ansvariga förvaltare ska genomföra konkreta förbättringar i den fysiska miljön, utifrån boendes önskemål och synpunkter. 28

29 20. Trygghetssamordning Stödja, initiera och samordna aktiviteter vilka kan bidra till ökad tillit till människor och samhälle. Målet är att bidra till en tryggare stadsdel. I årsrapporten för Backa i Fokus 2012 lyftes stadsdelsförvaltningens roll som samordnare och pådrivare i det trygghetsfrämjande arbetet. Utgångspunkten var arbetet med det vi kallar positiv säkerhet, alltså sådant som kan öka tillit till mellan människor och tillit till samhället. Detta är en grund för att stadsdelen ska upplevas som trygg. Under 2013 har förvaltningen agerat utifrån ett sådant perspektiv i flera fall. Initiativet med mötesplats Backa Röd (se avsnitt 6.13) är ett exempel. Ett annat är arbetet som pågår vid Sagogången med mötesplats för unga (se avsnitt 6.19) och även sommarjobbsprojektet med muralmålning på scen och bänkar vid Selma Lagerlöfs Torg (avsnitt 6.16). Trygghetsfrämjande är också förvaltningens initiativ att bjuda in olika samhällsaktörer på och kring Selma Lagerlöfs Torg till samtal och dialog om trygghetsinsatser kring torget. I början av 2013 fick förvaltningen på många olika sätt, bland annat genom besökare till Selma Center, del av berättelser som hade det gemensamt att man upplevde otrygghet på Selma Lagerlöfs Torg och även hade en långsiktig oro för torgets utveckling. Ett antal negativa händelser under december och januari bidrog till att många upplevde en försämring av torget under denna tid. En risk som många pekar på, är att i väntan på ombyggnaden som ska ske genom Framtidens Selma med start tidigast 2015, förfaller torget och såväl besökare som näringsidkare lämnar torget. Stadsdelsförvaltningens beslut att flytta stadsdelskontoret från torget under hösten 2012 var också bidragande till att torget upplevdes mer ödsligt under denna tid. Med anledning av dessa olika händelser som sammanföll i tid tog förvaltningen initiativ till några olika möten med berörda samhällsaktörer på och kring torget för att skapa en mer samlad bild av den pågående utvecklingen och inventera vad som kunde göras för att öka trygghet och livfullhet på torget. Ett första möte hölls med bostadsbolagen, polis, Framtidens Selma och Göteborgslokaler. En mängd små och stora förbättringsinsatser visade sig vara genomförda eller planerade. Dessa olika insatser resulterade i en informativ checklista i form av en jätteaffisch som hängdes på Selma Center. Där framgick vad som gjorts och kommer göras för att förbättra den fysiska miljön och öka sociala aktiviteter på torget. Många är de besökare som stannar och läser på affischen eller kommer in på Selma Center för fortsatt samtal. Ett andra möte var med enhetschefer och rektor från förvaltningens verksamheter på eller nära torget som skolor, förskolor, bibliotek och äldreboende med flera. Syftet med det var dels att lyssna på vad verksamheterna genom sina brukare hör och får för uppfattning om torget, dels att få fram idéer och förslag på fler sociala aktiviteter och möten på torget som stadsdelsförvaltningens verksamheter kan bidra med. Många idéer och förslag kom fram och dessa möten kommer vara ett återkommande inslag i trygghetsarbetet runt torget. (Detta beskrivs närmare i avsnitt 6.16.) Arbetet sker inom ordinarier verksamhet. 29