Mobil samåkning, ver 2

Transkript

1 BILAGA ANSÖKAN TILL LEADER MITTLAND PLUS Mobil samåkning, ver 2 Journal nummer: Lena Liljemark

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 1 Koppling till Leadermetoden... 2 Bakgrundsbeskrivning... 2 Syfte och mål... 4 Projektidé... 5 Förhållning till horisontella mål... 7 Koppling till strategin... 9 Genomförande Ideellt arbete Ekonomi Finansiering Bilagor Sammanfattning Vi vill lösa problemet med dåliga kommunikationer på landsbygden, utan att därmed öka koldioxidutsläppen. Vi vill använda bilar som ändå åker på vägarna, men fylla dem med flera personer på ett enkelt sätt. I varje bil i Sverige åker i genomsnitt 1,2 personer, så det finns en enorm potential att jobba med fyllnadsgrad i bilarna. För att öka förutsättningarna att lyckas med vårt syfte har vi valt att välja ett koncept som finns och som vi vet fungerar. Vi har tilltalats av konceptet därför att det bygger på en rejäl och grundlig förankring och en anpassning till vad varje bygd, som blir en plattform, vill ha. Vi satsar på ett aktivt projekt under 15 månader där vi har en projektledare anställd på 50%. Vi vill att projektet skall få en bra och lyckad introduktion. Vi bygger in i projektet att vi redan från början ska fundera kring framtida förvaltning och driftsekonomi på sikt. Vi vill driva projektet i fullständigt öppet trepartnerskap där alla direkt berörda områden sitter i styrgruppen och kan påverka projektet och dess framtid. Vi tror att det här ger förutsättningar för en lyckad framtida förvaltning via lokala ambassadörer och lokala superanvändare. För mer information som hur systemet fungerar, se bilagan och offerten från Mobil samåkning. Vi vill också utreda möjligheten att förstärka tjänsten med transport av lokala produkter som ej kräver särskild transport, huruvida det är möjligt kan vi inte svara på i det här skedet. Sida 1 av 12

3 Koppling till Leadermetoden Vår förening är sprungen ur Leader Timråbygd och vi har valt att driva hela vår verksamhet enligt Leadermetoden. Vi tror och vet att det är en modell och ett arbetssätt som leder till långsiktiga resultat, något som är vitalt för ett fortsatt utveckling av landsbygden i Timrå. Underifrånperspektiv Projektet har sin utgångspunkt i förstudien till Leader Mittland Plus där frågan om kommunikationer kom högt vid våra offentliga möten både i Tynderö och Ljustorp. Det finns dokumenterat i vår SWOT. Den finns också dokumenterad i ungdoms-swoten som en av de viktigaste frågorna för ungdomarna på landsbygden i Timrå. Frågan om bättre kommunikationer har också varit uppe och efterfrågats under den förra Leaderperioden och de första kontakterna för projektet togs redan då, men tyvärr blev tiden för knapp för ett genomförande. Partnerskap Projektet drivs tillsammans med Timrå kommun via trafiksamordnare Ingrid Hassel, The green company via Pascal Doré, Tynderö bygdegårdsförening för lokal förankring i Hässjö och Ljustorp socken ekonomisk förening för lokal förankring i Ljustorp. Vi har med andra ord trepartnerskap. Om et krävs kommer vi att utöka partnerskapet med en representativ förening i Västansjö beroende på vad upp starten av projektet visar. Samverkan & nätverkande Projektet avser att bygga upp nätverk via sin hemsida och via lokala möten. Vi kommer att vara öppna för all samverkan som sker i enlighet med vår antagna projektplan. Samverkan och nätverkande kommer att ske med fler lokala föreningar både i Ljustorp och Tynderö, men även på andra orten. Redan idag är det klart att Lögdö bruk intresseförening kommer att samverka med projektet. Innovation & lärande På Sverigenivå är det ingen nyhet. Vi tar ett fungerande koncept och anpassar till våra lokala förhållanden. Hos oss är det däremot en nyhet. Inom vår kommun har det inte funnits någon organiserad samåkning i någon form. Vi vet att det inte finns ekonomisk bärighet till tätare bussturer på landsbygden, men vi måste försöka erbjuda bättre kommunikationer om vi ska kunna behålla både ungdomar, vara ett alternativ för nyanlända och andra utan körkort. Dessutom har projektet potential att minska bilanvändandet som är högt på landsbygden. Många hushåll tvingas ha två bilar och vår förhoppning är att det här projektet via en för oss ny modell ska kunna bidra både till fler kommunikationer, bättre dialog, praktisk integration och färre bilresor. Det här är nytt och innovativt för både Timrå, Ljustorp, Tynderö och Västansjö. Bakgrundsbeskrivning Bakgrund till projektet Projektet har sin utgångspunkt i förstudien till Leader Mittland Plus där frågan om kommunikationer kom högt vid våra offentliga möten både i Tynderö och i Ljustorp. Det finns dokumenterat i vår Sida 2 av 12

4 SWOT. Den finns också dokumenterad i ungdoms-swoten som en av de viktigaste frågorna för ungdomarna på landsbygden i Timrå. Frågan om bättre kommunikationer har också varit uppe och efterfrågats under den förra Leaderperioden och de första kontakterna för projektet togs redan då, men tyvärr blev tiden för knapp för ett genomförande. När vår förening startade var det här en av de viktigaste frågorna som vi ville driva och hitta någon lösning på. Under våren tog vi kontakt med Mobil samåkning och begärde in en offert för ett Leaderprojekt. Samtidigt kontaktade vi våra tänkta samverkansparter för att börja bygga en organisation. Vi samarbetar med Mobil samåkning som är etablerat i södra Sverige. Mobil samåkning är ett koncept som startade som Leaderprojekt och konceptet drivs idag som ett socialt företag. Mobil samåkning är godkänt av Skatteverket och ska inte jämställas med Uber och andra samåkningstjänster som figurerat i pressen. Region Gävleborg har dessutom gjort en formell bedömning av Mobil samåkning och kommit fram att det är en tjänst som inte kan jämföras med Uber eller Lyft, eftersom det handlar om samåkning i bilar som ändå rullar på vägarna och inte är beställd trafik. Ersättningen till chauffören täcker bara en del av bildkostnaden, det går inte att tjäna pengar via Mobil samåkning. Lokal förankring Vår lokala förankring sker via lokala föreningar. I Ljustorp är det Ljustorp socken ek. förening en lokal nätverksförening med över 284 insatsmedlemmar bland företag, privatpersoner och föreningar i Ljustorp. I Hässjö har vi valt att samverka med Tynderö bygdegårdsförening som är den förening som varit mest aktiv avseende utveckling av bygden och som har en bra och naturlig vas via Bygdegården. Skulle det visa sig att vi behöver en lokal plattform till skall parterna utvecklas med även en förening i Västansjö. Hur ser er verksamhet ut vanligtvis och avgränsning Vi är en nystartad förening som efterträder Leader Timråbygd som projektägare för utvecklingsprojekt som övergriper hela kommunen och bedöms ha tillräckligt stor påverkan på våra landsbygdsområden. Förutom projektverksamhet fungerar vi som kommunalt bygderåd med kontakter både mot föreningsliv och mot myndigheter. Tidigare projekt Då vi är nystatade i den här formen har vi ingen tidigare projektverksamhet att hänvisa till. Flera ur vår styrelse har dock varit aktiva i Leader Timråbygd och har stor erfarenhet av att driva framgångsrika landsbygdsprojekt. Under 2016 har vi tillsammans med en lokal entreprenör sökt och fått bifall på projektet Lokala favoriter. I det fallet fungerar vi som projektbehållare för en idé som en entreprenör vill testa om det finns underlag för. Förutom projektverksamhet är en aktiv part i kommunen avseende landsbygdsfrågor och landsbygdsutveckling och vi samarbetar även med andra parter med samma inriktning både inom vår kommun, inom regionen och på Sverige nivå. Sida 3 av 12

5 Syfte och mål Syfte Syfte med projektet är skapa förutsättningar för hållbart resande inom kommunen, att förbättra kommunikationer till, från och på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo och verka på landsbygden utan både bil och körkort. Vi vill genomföra detta genom att bilda lokala noder, en form av interaktiva mötesplatser där man kan hitta samåkningsmöjligheter. En bieffekt är också att vi via samåkning får en bättre kontakt mellan olika människor, åldrar och bakgrund på landsbygden. Behov av projektet Mobil samåkning i Timrå är ett projekt som har funnits i tankarna lokalt under många år. Under förstudien till Leader Mittland Plus togs behovet upp av bättre kommunikationer på landsbygden upp på alla platser i Timrå under våra stormöten och lokala swotar. Under föregående leaderperiod fanns den också med under stormöten, ungdoms-swot, möten och liknande. Våra lokala kommunikationer på landsbygden i Timrå har varit ett problem som hindrar utveckling, eftersom du måste ha två bilar per hushåll för att allt ska fungera. Det har också uteslutit många från att bosätta sig om man inte har tillgång till bil eller har körkort. Det kan t ex gälla ungdomar, äldre eller nyankomna. Mål Mål vid projektets slut Målet är att få en fungerande mobilsamåknings som tjänst inom Ljustorp, Tynderö/Åstön och Västansjö, vilket omfattar ca 3000 invånare. Vi vill upprätta 2-3 samåkningsplattformar beroende på vad uppstarten påvisar för behov. Våra mätbara mål är att uppnå 1000 samåkningstillfällen under projekttiden på vardera ca 3 mil. Vi anser också att vårt projekt bidrar till ökad integration dels i och med att man samåker med varandra och därmed träffas, men också genom att nyanlända utan bil lättare kommer att nå både service och fritidsaktiviteter, natur och friluftsliv. Vi ser också den lokala samåkningsplattformen som en ny digital mötesplats. Vi tror inte att projektet kommer att leda till något nytt företag, vi tror att verksamheten kommer att övergå i ngn idag befintlig organisation. Vi tror däremot att projektet kommer att leda till ett deltidsarbetstillfälle för en man eller kvinna på ca 400 timmar. Mål på lång sikt Att verksamheten fortlever i minst fem år efter projektets slut och att det finns en deltidsanställd som tillsammans med ideella lokala administratörer och ambassadörer hanterar verksamheten under någon idag okänd huvudman. Vår förhoppning är att resandet under den 5 årsperioden skall fortsätta med 1000 samåkningar per år och lokal plattform. Vad händer med resultatet Vem kan vara intresserad av projektet och resultatet utöver ni Boende på landsbygd med särskild tanke på ungdomar, nyanlända och äldre dvs icke bilburna. Samtidigt vänder vi oss också till alla landsbygdsboende för att skapa förutsättningar för att kunna klara sig med en bil per hushåll och därmed bidra till ökad miljömässig hållbarhet. Sida 4 av 12

6 Hur kommer ni att sprida projektets resultat Vi kommer under projektet att upprätta en hemsida och en facebook-sida där vi sprider resultatet och information. Vi kommer också att köpa plats i Söråkers FH programblad och i Ljustorpsbladet för att enkelt kunna nå ut till alla boende. Hur ska verksamheten se ut efter projektets slut I projektet skall en av aktiviteterna vara hur och i vilken form projektet skall fortleva efter projekttiden, vilket är en absolut nödvändighet för att projektet skall lyckas. Därför finns både Timrå kommun och lokala föreningar i partnerskapet kring projektet, vi vill med deras inblandning och engagemang redan från början säkerställa och skapa en grund för verksamhet som kan fortsätta och bedrivas i många år framöver och därmed bidra till att utveckla vår landsbygds på lång sikt. Mobil samåknings plattform är utformad på ett sådant sätt att den enkelt och billigt kan fortleva efter projektet. Samåkarna betalar helt för resorna och allt som har med administrationen att göra. Det blir inte samhällsbetalda resor. Det som måste fungera är betalning av licensavgift på 5000 kronor per år och eventuell personell insats. Tanken är att man under projektet skall hitta ett sätta att fortsättningsvis täcka dessa kostnader. Målgrupp Vår ansökan är gjord med tanke på insatsområde 3 (tillgänglighet) och riktat till målområde 3 (lokalt behovsanpassad service och infrastruktur) i den lokala strategin. Boende på landsbygd med tyngdpunkt på icke bilburna som ungdomar, äldre och nyanlända. Ska vi attrahera boende och inflyttade inom alla befolkningsgrupper så måste det gå att ta sig till och från arbete, SFI, service, sjukvård och fritidssysselsättningar. Vi har idag t ex nyanlända boende och isolerade ute på Åstön och vi vill med vårt projekt bidra till ökad integrering och livskvalitet för dessa människor. Sen tror vi och hoppas att projektet kan minska bilanvändningen även för de som har bil, för att därmed bidra till ett hållbart samhälle. Under projektet vill vi även undersöka om det går att inkludera transporter för lokala företag i form av t ex hämtning till/från bussgods och liknande. Vi vill också utreda möjligheten att förstärka tjänsten med transport av lokala produkter som ej kräver särskild transport, huruvida det är möjligt kan vi inte svara på ännu. Geografisk målgrupp är Ljustorp, Lögdö, Tynderö och Västansjö med ca 3000 boende. Det är i princip Timrå helas landsbygd och just för att få berörs är projektet så oerhört viktigt. Om det fanns flera boende så skulle kommunikationerna lösas via normal busstrafik. Fler områden berörs efter vägen och kan tas med i de lokala noderna. Vi har låg projektaktivitet i framförallt Västansjö och nedre Hässjö. Övriga områden är relativt vana projektdrivare och känner till Leader väl. Projektidé Fler och flexiblare kommunikationer genom att nyttja bilar som ändå åker dvs inget ökat utsläpp, men ökad tillgänglighet till allt som vi betraktar som självklart i staden. Beskrivning projektidé Mobil samåkning i Timrå är ett projekt som har funnits i tankarna lokalt under många år. Under förstudien till Leader Mittland Plus tog behovet av bättre kommunikationer på landsbygden upp på Sida 5 av 12

7 alla platser i Timrå och det är dags att försöka ta till nya grepp. Mobil samåkning är ett koncept som startade som Leaderprojekt i södra Sverige och som idag drivs som ett socialt företag. Syfte med projektet är skapa förutsättningar för hållbart resande inom kommunen, att förbättra kommunikationer till, från och på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo och verka på landsbygden utan både bil och körkort. Målet är att få en fungerande mobilsamåkning inom Ljustorp och Hässjö. Projektet kan grovt indelas i fyra faser: 1. Förankringsprocess: Information, inspiration, uppstarts workshop och enkät. Nyckeln till ett lyckat och välanvänt system för samåkning ligger i hur bra man lyckas förankra tanken och systemet hos de blivande användarna. Inspirationsföreläsning Här berättar man om Mobilsamåkningen för bygdeborna. Detta görs förslagsvis med en inspirerande föreläsning med massor av samåkningsexempel. Föreläsningen följs av frågor och diskussion. Enkät Efter inspirationsföreläsningen får deltagarna fylla i en enkät. Enkäten bör skickas även ut till samtliga invånare i det definierade området. Åsiktsmöte Samtliga bygdebor bjuds in till ett åsiktsmöte. Här planeras vilka sträckor som ska läggas upp, vilka hållplatser som ska finnas samt vilket kilometerpriset ska vara. Det definierade området, trygghetszonen, kan också justeras utifrån bygdebornas åsikter på detta möte. 2. Implementering och lansering: Att bygga och aktivera en plattform Mobilsamåkning bygger ett system med sträckor och hållplatser. Allt detta ska tas fram. Systemtest görs med några lokala framtida användare, så att plattformen stämmer överens med det verkliga resebeteendet i området. Information om kollektivtrafikens avgångar på systemets sträckor kan eventuellt läggas in. Utbildningsdag och support Mobilsamåkning är utformat på sådant sätt att man lokalt kan sköta så mycket som möjligt. Lokala användningsområden brukar omfatta att godkänna nya användare, enkel support för användare och kommunikation. Man kan även göra enklare tillägg och justeringar av hållplatser och sträckor. Mobilsamåkning delar av sig erfarenheter från ett 20-tal implementeringar som grund till en egen lokal handlingsplan. Under utbildningen sluttestas även bygdens system. Lanseringsevent Samåkningen lanseras genom ett evenemang. För att systemet ska få en bra start är det viktigt att så många som möjligt registrerar sig och börjar använda systemet samtidigt. På lanseringseventet kan man få hjälp med att registrera sig och börja boka resor. 3. Drift och verksamhet Handlingsplanen som formuleras under utbildningstillfället är underlag till aktiviteter under första året för att öka användande. Här ligger huvudinriktning på att se till att vi kommer ut och får så många både körande och resande som möjligt. Vi fortsätter med marknadsföring, lokala möten och underhåller teknik, hemsida och facebook-sida. Sida 6 av 12

8 I vår budget har vi räknat med att den som kör får 7 kronor per mil och att kostnaden för den som åker är 11 kronor/ mil. Mellanskillnaden betalar kostnader till Mobil samåkning och ska täcka våra lokala kostnader. 4. Efter projekttiden En avslutningsperiod där vi skapar förutsättningar för att projektresultatet skall fortleva och avslutar projektet. Tanken om hur en framtida förvaltning skall fungera kommer även att komma upp tidigare i projektet under fas 3. Förhållning till horisontella mål Hållbar utveckling Hållbar utveckling hållbart även i framtiden En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Tidsperspektivet omfattar flera generationer och i begreppet finns ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling har tidigare förknippats endast med miljöfrågor. I dag är begreppet större och omfattar förutom en uthållig fysisk miljö även värdegrundsfrågor. Projektet förstår och hanterar aktivt sitt ansvar samt möjligheterna att bidra till en hållbar utveckling. Ökad samåkning ger både ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Projektet jobbar med samåkning som bidrar till hållbarhet ur många aspekter både avseende ekologisk hållbarhet (minskat bilåkande), ekonomisk hållbarhet (vi skapar förutsättningar för ökad befolkning, utan att tära på naturresurser, det blir billigare att samåka för alla parter) och social hållbarhet (vi ger människor möjlighet att nå service, hälsovård, fritidsaktiviteter och varandra över våra outtalade kulturella- och åldersgränser) Vi anser att hållbarhet är en social skyldighet samt en långsiktig framgångsfaktor för vårt projekt. Vårt projekt styrs av hållbarhetsprinciper och fokuserar på frågor som är relevanta för vår verksamhet och våra användare. Vi strävar efter att i varje projekt inom vår organisation leverera produkter och lösningar som erbjuder en givande och hållbar upplevelse för deltagare och användare. Vår verksamhet ska fokusera på frågor som hjälper oss att minska miljöpåverkan från våra processer. Hållbarhet skall alltid komma före kostnadsfrågan vid våra beslut och ställningstagande. Sida 7 av 12

9 Miljö & klimat Projektet ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla projektets verksamhet. Projektet ska medverka till att deltagarna tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp. I vår strävan att nå ett ekologiskt hållbart samhälle skall miljötänkandet genomsyra alla delar av vår verksamhet. Målgrupperna skall stimuleras till att aktivt delta i miljöarbetet och projektledningen skall fungera som goda förebilder. För att stärka den här delen av projektet har vi företaget The green company som samverkanspart. Deras kunskap och kometens kommer att säkerställa att vi tänker och agerar ansvarsfullt avseende miljö och klimat. Mer än hälften av de resor som görs i Sverige gör vi med bil. I varje svensk bil åker i genomsnitt 1,2 personer. Över hälften av svenskarna åker bil varje dag. Den som bor på landsbygden är på de flesta ställen i Sverige beroende av att ha bil för att kunna ta sig fram och tillbaka till jobbet, för att kunna åka och handla osv. För en familj räcker det dessutom inte med en bil, utan det vanliga är att man behöver två. Läget är inte unikt för Sverige, utan det ser ungefär likadant ut överallt på den europeiska landsbygden. Många halvtomma bilar rullar på vägarna, ofta för att det är krångligt att organisera samåkning. Bussarna går sällan och tiderna passar inte ens egna. I geografiskt utspridda bygder är ytterligare ett hinder för att ta bussen att det för många är långt till busshållplatsen. Samåkning kan också bli den del i s.k kedjetransporter där man samåker till en kollektiv trafiknod för att sedan fortsätt med buss eller tåg. Detta leder också till minskad bilanvändning. Att ha bil är dyrt, och samtidigt släpper alla våra bilar ut ansenliga mängder växthusgaser och är därmed en bidragande orsak till klimatförändringarna. Grannar är ofta positiva till att låta en åka med om man frågar, men det är svårt och tidskrävande att hitta vilka som kör så att det passar ens egna tider. Har man väl hittat någon att åka med får man sällan betala något, vilket kan kännas okej de första gångerna. Men har man åkt med samma person många gånger vill man gärna betala. Detta i kombination med få bussförbindelser och insikten om hur mycket pengar som finns att spara (och tjäna) genom mobil samåkning har lett till att vi tror på detta projekt. Likabehandling och ickediskriminering Mångfald för oss innebär att - alla människor är unika och lika värda oavsett kultur, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Projektet vill vara en social och kulturell mötesplats som kan stärka det alltmer internationaliserat samhället. Vi skapar genom projektet dels en möjlighet för icke bilburna som t ex nyanda att lättare nå service och integrering via bättre kommunikationer. Det skapas också integration och förståelse via de faktiska mötena som sker i den faktiska samåkningssituationen. När man möte människor så minskar rädslor. Att arbeta med mångfald innebär att ta till vara på allas olikheter och erfarenheter och där igenom öka förståelsen för att vi är olika. Det är inte olikheterna i sig utan alla spännande möten och samspel som gör mångfalden till en naturlig värdefull del i vårt projekt och i samåkningen. Jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller till exempel Makt och inflytande ekonomiskt oberoende företagande, arbete, arbetsvillkor utbildning och utveckling ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld. Syftet med jämställdhetsarbetet är att vi på sikt kunna bryta Sida 8 av 12

10 förlegade könsroller och könsmönster. Projektet skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Kvinnor och män, flickor och pojkar skall ha samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Attityder och mobilisering Vi tror att bättre lokala kommunikationer och stärker den egna bilden av bygden och attityden till området i stort. Vi vill vara med och visa att vi tillsammans kan förändra våra förutsättningar. Projektet bygger på ett koncept med en genuin lokal förandring, vilket skapar både egen påverkan och inflytande. Samtidigt ger själva samåkningen och den möjlighet det ger till samspel mellan människor i olika åldrar, från olika bakgrund och från olika kulturer en ökad förståelse och bidrar därmed till förbättrade attityder till andra som inte är exakt som vi själva. När vi går samman för ett gemensamt mål och för att lösa ett gemensamt problem skapas en stolthet för människorna och för bygden där man bor. Vi mobiliserar våra egna resurser. Det här projektet handlar verkligen om att mobilisera de resurser som vi själva är, som det står skrivet i den lokala strategin. Koppling till strategin Förbättrade kommunikationer är dyrt. Vårt projekt vill ta fasta på att använda resursen som finns i bilar som redan åker och inte är fulla. Vi kan inte visa massor av arbetstillfällen i förhållande till insatsen, men vi kan visa en lösning på ett stort landsbygdsproblem. Vi kan heller inte visa på att vi når massor av människor, eftersom landsbygden bebos av få men för dem som bor där löser vi något viktigt. Vårt projekt skapar förutsättningar för en utvecklad landsbygd på en mängd olika sätt: 1. Bättre kommunikationer och därmed ökad tillgänglighet till alla service 2. Inflyttning via minskat krav på bil 3. Mångfald via att fler än traditionella bilburna kan bo på landsbygden 4. Integration via inkludering och möjligheter till service och annat på landsbygden, men också via det faktiska mötet som sker vid samåkning. 5. Minskad miljöbelastning via möjligheten att minska bilåkandet 6. Pengarna för samåkning kommer till bygden dvs till föraren och ger ett tillskott av lokalt kapital. Koppling till textområden 4.1 Områdesbeskrivning På sid 8 i strategin nämns första gången problemet med flera bussturer i inlandet. I samma stycke tas också problemet med att pendling i huvudsak sker med fossilbränsledrivna bilar. Vi ändrar inte det, men vi skapar fler personer i varje bil och minskar belastningen per passagerare. På sid 9 tas problemet upp med att många ungdomar saknar kompisar som bor i sin närhet. Detta kombinerat till dåliga kommunikationer skapar en isolering som kan bidra till en ovilja att bo kvar på landsbygden. Sida 9 av 12

11 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter På sid 9 tas frågan om omställning och önskemålet om att minskat koldioxidutsläpp upp. Här tar man upp önskemålet att hitta smarta lösningar för kollektivtrafik och samåkning något som vi gör På sid 10 tas vikten av bra kommunikationer upp i samband med förmågan att attrahera nya invånare. Längre ner på sid 10 i sista stycken tas egentligen hela grundvalen för vår ansökan upp. Vi tror också att vår lösning med samåkning kan bidra till att de företag som finns i våra områden lättare kan rekrytera personal som faktiskt tar sig till arbetet, när det ska utföras. Det finns bevis i Sverige där man har anpassat samåkningsrutten så att den passar större företag. På sid 12 tas strategin upp att man behöver platser där idéer möts. Vi tror att den samåkande bilen kan bli en sådan plats där man dels kan stöta och blöta lokala problem, men även möta och förstå människor som är olika en själv. 6. Vision Tillgängligheten finns med i vår vision och är central för att utveckla landsbygden. Vi tror att modellen med Mobil samåkning, kan vara en intressant lösning som bör testas. 7.1 Övergripande mål i strategin Starka lokala kretslopp innebär framförallt att vi ska bli fler som bor och verkar på landsbygden. Ska vi lyckas med det måste vi ha flexibla kommunikationer på ett nytt sätt. Vi kan inte kräva bussturer som inte går ihop, vi måste hitta nya lösningar som bygger på lokalsamhället. Längst ner på sid 17 står att vi ska eftersträva flexibla, smidiga och behovsanpassade kommunikationer. 7.3 Insatsområden På sid 22 skriver strategin om tillgänglighet för alla. Idag har vi på många platser på landsbygden tillgänglighet för bilburna och resten är det ganska dåligt för pga invånarantal som inte ger den kritiska massa som krävs för lönsamhet samhällsekonomiskt. Vi vill hitta en lösning på det här som ger alla möjlighet att bo på landsbygden. 7.3? Handlingsplan På sidan 26 anges att insatsområde 3 bl a riktar sig mot insatser inom förbättringar av kollektivtrafik och samordnade transporter. Här nämns att med hjälp av trepartnerskapet stödja försöka och implementering av kollektivtrafiklösningar som minska klimatpåverkan och ger ökad flexibilitet för både arbete och fritid. Strategin nämner speciellt att insatsen skall stödja insatser som underlättar resande med flera personer i samma bil och därmed minska koldioxidutsläpp. Bidrag till strategins måluppfyllelse Inom insatsområde tre kan vi bidrag till Leaders måluppfyllning genom att skapa 2-3 nya produkter och tjänster inom tillgänglighet. Vi kan bidra till ökad delaktivhet och inkludering i lokalsamhället både avseende unga och nysvenskar och totalt antal deltagare. Vi kan bidra med ett projekt som stöder ökad integration på landsbygden. Vårt projekt ger också måluppfyllese avseende nya lösningar inom transport och ger också ett projekt inom densamma. Vi kan också bidra med ett projekt som bidrar till ökad tillgång på natur & friluftsliv för alla, via kommunikationsmöjligheter till detta. Vi bedömer själva att vi också bidrar till att skapa en ny kreativ mötesplats via vår digitala mötesplats som kommer att byggas upp. Mötesplatser är idag så mycket mer än hus och det som räknas är funktionen. Vi kommer också att göra ett bidrag på minst i lokalt kapital i och med att förarna får pengar för samåkningen. Detta kommer sedan att fortsätta även efter projektet. Vi kan också bidra till ¼ nyskapat arbetstillfälle. Sida 10 av 12

12 Genomförande Planerade aktiviteter Se bilaga aktivitetsplan Nytänkande och andras erfarenheter På Sverigenivå är det ingen nyhet. Vi tar ett fungerande koncept och anpassar till våra lokala förhållanden. Hos oss är det däremot en nyhet. Inom vår kommun har det inte funnits någon organiserad samåkning i någon form. Vi vet att det inte finns ekonomisk bärighet till tätare bussturer på landsbygden, men vi måste försöka erbjuda bättre kommunikationer om vi ska kunna behålla både ungdomar, vara ett alternativ för nyanlända och andra utan körkort. Dessutom har projektet potential att minska bilanvändandet som är högt på landsbygden. Många hushåll tvingas ha två bilar och vår förhoppning är att det här projektet via en för oss ny modell ska kunna bidra både till fler kommunikationer, till bättre dialog, till praktisk integration och till färre bilresor. Projektet är nytt och innovativt för både Timrå, Ljustorp och Hässjö. Vi samarbetar med Mobil samåkning som är etablerat i södra Sverige. Mobil samåkning är ett koncept som startade som Leaderprojekt och konceptet drivs idag som ett socialt företag. Mobil samåkning är godkänt av Skatteverket och ska inte jämställas med Uber och andra samåkningstjänster som figurerat i pressen. Arbetssätt Vi kommer att jobba enligt Leadermetoden och processinriktat. Vi vill skapa förutsättning för lärande inom projektet och vara öppna för bättre lösningar som kan komma upp under processen. Organisation Den övergripande styrgruppen kommer att bestå av alla parter som är parterna inom projektet. Ordförande i styrgruppen blir troligen Lena Liljemark, hon är civilekonom och har drivit ett flertal landsbygdsprojekt inom både Leader och i Socialfonden. Ingrid Hassel på Timrå kommun är trafiksamordnare och har kompetens och kunnande inom kommunikation. Pascal Doré är akademisk utbildad inom logistik och planering i Holland. Han har också arbetat med miljö och hållbarhet under ett flertal år och är mycket kunnig inom miljöområdet. Förhoppningen är att han ska vara tillgänglig som projektledare, men det beror på när vi blir startklara och hur hans engagemang ser ut just då. Tidplan Se bilaga aktivitetsplan Ideellt arbete Beskriv det ideella arbetet Inspirationsmöten, åsiktsmöten, arbetsmöten, byambassadörer, lokala superanvändare, evenemang, lanseringsevent, utbildningsdagar, genomförande aktiviteter och allmänna byagrupper. Totalt 1008 timmar fördelat på två till tre lokala plattformar. Totalt värde kronor Sida 11 av 12

13 Beskriv övriga ideella resurser Kommer troligen att uppstå framförallt genom våra samverkansparter och vår styrgruppsordförande. Det är dock svårt att sätta ett värde idag. Beskriv offentliga resurser Här är det framförallt kommunala resurser i forma av trafik samordnare Ingrid Hassel. Hennes uppgift är att stötta projektet med kunskap, information om befintliga kommunikationer och hur man bästa kan koppla samman vårt projekt med dagens turlistor för att skapa flera möjligheter. Totalt värde kronor Ekonomi Hur mycket pengar söker vi kronor Genomförande av projektet, utan stöd Vi har tyvärr inga resurser att genomföra projektet på egen hand. Budget Se bilaga budget, ver. 2 I budgeten har vi budgeterat med två lokala plattformar, skulle det sig under den första aktiviteten visa sig att det finns ett behov av en egen plattform i t ex Västansjö så kommer vi ev. att komma in med en tilläggsansökan på ca kronor. Finansiering Se bilaga finansieringsplan Vi har svårt att få ihop privat finansiering. Vår egen förening har inga medel, eftersom vi är nystartade. Våra lokala föreningar är inte rika föreningar. Vi hoppas på att kunna få in de summar som vi tagit upp framförallt via sponsring och kanske mindre bidrag från lokala föreningar. Bilagor 1. Offert och beskrivning från Mobil samåkning 2. Aktivitetsplan, version 2 3. Budget, version 3 4. Finansieringsplan, version 2 5. Verksamhetsplan med inriktning avseende hållbarhet, miljö, jämställdhet och likabehandling Sida 12 av 12