Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 13 September 2016, kl 14:00-17:00 Plats: Bokö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg Budgetuppföljningar Årlig grundläggande granskning Förändring av resurstilldelning ang. utökad matematikundervisning i åk Ändrade köregler till förskolan i Alingsås kommun 6. Arbetsmiljö- Risk- och konsekvensanalyser Verksamhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats 2016

2 Kallelse/Underrättelse 9. Remiss-Motion om frivilliginsatser i kommunens verksamheter 10. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret 2015/ Revidering av delegationsförteckning för Barn- och ungdomsförvaltningen 2016 Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: E-post: magdalena.tavakolkarlsson@alingsas.se

3 Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016

4 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Jonas Nordlander Direktnr: Beteckning: BUN Rapport om nuläge inom barnomsorg 2016 Ärendebeskrivning Som en del i barn- och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete redovisas nuläget inom barnomsorgskön till barn- och ungdomsnämnden. Under 2016 redovisas nuläget vid tre tillfällen: maj, september och december, samt vid ytterligare tillfällen om behov uppstår. Förvaltningens yttrande I dagsläget visar rapporten att det finns full behovstäckning av förskoleplatser och att 4-månaders garantitid upprätthålls. Se bilaga. Vårdnadshavare kan dock erbjudas plats på annan förskola än vad de har önskat. En del vårdnadshavare väljer att avstå platserbjudande och avvaktar istället plats på önskad förskola. Dessa redovisas separat i bilagan. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Jonas Nordlander Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

5 Månadsrapport september 2016 Dnr BUN Antal inskrivna barn i kommunal verksamhet (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Antal preliminärt inskrivna barn i kommunala verksamheter t.o.m (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem 4 4 Pedagogisk omsorg 2 2 Summa Antal inskrivna barn i enskild regi (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Summa Antal inskrivna barn i annan kommun, boende i Alingsås, augusti (1-3 år) (4-5 år) ( 6-9 år) (10-12 år) Summa Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Summa Antal barn som ska erbjudas plats tom Antal barn som önskar plats inom 4 månader men avvaktar i väntan på speciell förskola (1-3 år) (4-5 år) (1-3 år) (4-5 år) Centralorten Långared 1 Bjärke V- B 2 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 11 2 Summa Totalt 77 5 Lediga förskoleplatser Centralorten 62 Långared 8 Bjärke 20 V-B 19 Hemsjö/Ingared/Ödenäs 28 Summa 137 Vårdnadsbidrag i augusti månad: 27 barn

6 Ärende 2 Budgetuppföljningar 2016

7 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Budgetuppföljningar 2016 Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har upprättat förslag till delårsbokslut 2016 utifrån riktlinjer i styrmodellen för Alingsås kommun och utifrån de anvisningar som givits inför delårsbokslutet. Delårsbokslut behandlar verksamhet-, ekonomi- och personaluppföljning efter årets första åtta månader samt en framtidsdel. Förvaltningens yttrande Nuläge beskrivs utifrån den analys som kan göras av huvudsaklig verksamhet, kvalitet, ekonomi och personal. Verksamheten har bedrivits enligt plan till och med augusti månad och planerade aktiviteter för perioden har till största del blivit genomförda enligt plan. För helåret prognostiserar förvaltningen ett plusresultat mot budget. Prognosen förväntas bli plus 3,1 mnkr. Det är en förbättring mot vårbokslutet med 2,1 mnkr. Detta ärende måste justeras omedelbart. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner förvaltningens förslag till delårsbokslut 2016 och översänder det till Kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Controller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

8 Delårsbokslut 2016 Barn- och ungdomsnämnden Ansvarsenhet 6 Nutid Huvudsaklig verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola för barn i åldern 1-16 år. Verksamheten har i stort löpt på enligt plan under årets första 8 månader och nytt läsår har startat upp i augusti. Det är en fortsatt stor och till och med än större utmaning att rekrytera personal till verksamheten. Att det är lärarbrist i Sverige medför en ökad personalrörlighet i alla personalkategorier, det påverkar flera verksamheter. Det gäller förskollärare, fritidspedagoger, lärare, elevhälsa och skolledare. På flera enheter har det varit mycket svårt att rekrytera personal och det är även svårt att rekrytera obehöriga vikarier. Det är därmed stora svårigheter att kunna skapa en väl fungerande inre organisation i både förskola och grundskola och utmaningarna är störst i de små förskolorna och grundskolorna, särskild de enheter som ligger utanför centralorten. Barn- och ungdomsnämndens stora utmaning är att alla förskolor och grundskolor kan ge en likvärdig utbildning. Detta är något som bland annat Skolinspektionens regelbundna tillsyn i Stora Mellby påvisat tydligt. Barnoch ungdomsnämnden har åtgärdat de brister som Skolinspektionen har beslutat om föreläggande och föreläggande med vite. Skolinspektionen ska på uppföljningsbesök på Stora Mellby i mitten på september. Enligt preliminära uppgifter hämtade ur kommunens elevadministrativa system har andelen behöriga elever till gymnasiet minskat till 90,2% av eleverna jämfört med 93,9% Det är dock en större andel nyanlända elever i elevunderlaget, något som gör att underlagen inte är jämförbara. När elever som varit i Sverige mindre än ett år exkluderas från betygsstatistiken har andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökat till 94,4%. Alla skolors meritvärden har ökat. Detta är uppgifter som rör de kommunala grundskolornas elever, där både kommunala och inresande elever från andra kommuner finns med i underlaget och där de elever som går i kommunens fristående grundskolor och de elever som är utresande inte ingår. Behörigheter och ämnesbetyg kan även ha ändrats efter genomförd sommarskola. SCBs statistik för slutbetyg läsåret 2015/2016 på huvudmannanivå och per grundskola presenteras i slutet av september för alla elever som tillhör hemkommunen. Antalet nyanlända elever har ökat under föregående läsår och fler nyanlända elever tas nu emot på fler grundskolor. Det har varit svårt att dimensionera organisationen för att kunna ta emot fler elever, det har dock kommit mycket färre elever än vad som förväntades inför 2016, något som beror på att flyktingströmmar har minskat till Sverige. Arbetet med nyanlända barn och elever måste tillsammans med BUS-nämnderna fortsätta och stärkas för att skapa en bra framtid för alla kommunens barn och ungdomar. Riksdagen beslutade i juni att utöka timplanen för matematikundervisning för skolår 4-6. Undervisningstiden i matematik har utökats med 105 timmar. Förändringen träder i kraft den 1 juli Den utökade undervisningstiden gäller för elever som börjar årskurs 4 hösten Den totala undervisningstiden i matematik för de eleverna blir därmed minst timmar. Kommunerna har fått kompensation för den utökade undervisningen i det generella statsbidraget. 1

9 Arbete med Lärarlönelyft pågår för fullt, Alingsås kommun får tkr till alla kommunens lärare. Det är ett komplicerat arbete att ta fram ett förslag utifrån förordningen. Arbete pågår tillsammans med personalavdelningen och utbildningsförvaltningen. Åtaganden och nyckeltal Arbetet är i full gång med att fullgöra alla åtaganden inom verksamheten och arbetet går i stort enligt plan. Arbetet fortsätter och kommer att pågå under året. Barn- och ungdomsnämndens åtaganden och aktiviteter bidrar till utvecklingen i kommunen i riktning mot de prioriterade målen enligt följande. Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta för att öka andelen ekologisk mat inom ramen för det nya kostavtalet. Nyckeltal: Andel ekologisk mat ska öka Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att minska köttkonsumtionen inom det nya kostavtalet. Nyckeltal: Köttkonsumtion ska minska Det nya kostavtalet har försenats på grund av att kostupphandlingen blev överprövad i Förvaltningsrätten och upphandlingen gjordes om under våren. Nytt avtal kommer att gälla från och det är ISS som fortsätter som kostleverantör. Dessa nyckeltal kan inte tas fram inom nuvarande kostavtal och åtagandet kan därför inte uppfyllas. Kostenheten har under våren arbetat med ISS för att utöka andelen vegetariska rätter och att de vegetariska rätterna ska tillagas från grunden i större omfattning än tidigare. Att utöka antalet vegetariska rätter i grundskolan är lättare än att utöka andelen i förskolan. Det är mycket viktigt att de rätter som skall introduceras ska vara lockande för barn och elever, i och med att de flesta barn och elever inte äter huvuddelen vegetarisk mat. Höstens matsedlar rullar på 8 veckor och de vegetariska rätterna utökas i grundskolan med 4 rätter och i förskolan med 1 rätt. I grundskolan serveras 3 rätter per dag, under perioden serveras 112 rätter, varav 46 är vegetariska. I förskolan serveras 1 rätt per dag, under perioden serveras 40 rätter, varav 2 vegetariska. Kostenheten och ISS arbetar vidare med att utveckla matsedlarna och att hitta andra väger att minska andelen kött i maten. Andelen ekologisk mat är 22%. När det nya kostavtalet träder i kraft i januari 2017 kommer 25% att vara ekologisk. Status Prognos

10 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 3 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att sträva efter att i förskolan öka andelen heltidstjänster med marknadsmässiga löner. Nyckeltal: Andel heltidstjänster i förskolan ska öka. Arbete pågår med att öka andelen heltidstjänster. Det är ökad personalomsättning och brist på både behöriga förskollärare och obehöriga vikarier, det pågår ett arbete med att se över rekryteringsprocesser, möjligheter till sam-annonsering och tillsättande av tjänster. Frågan om ökad grundbemanning och överanställning av personal har ett samband, genom att deltidstjänster kan bli heltidstjänster. Det råder olika förutsättningar på olika enheter i vilken omfattning detta kan genomföras. Statsbidraget för lärarlönelyft kommer även förskollärare tillgodo i den omfattning som det finns förutsättningar för i förordningen. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att öka andelen högskoleutbildad personal i förskolan. Nyckeltal SCBs statistik Arbete pågår kontinuerligt med att rekrytera förskollärare, det är stor konkurrens om utbildade förskollärare och det är en ökad personalomsättning. Det finns förskollärartjänster som har fått tillsättas med obehöriga vikarier. Arbete pågår med att försöka tillsvidare anställa förskollärare på alla utlysta förskollärartjänster, oavsett om det är tillsvidaretjänster eller om det är vikariat som förskollärare. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utöka flexibla öppettider i förskolan, genom att en förskola i centralorten får i uppdrag att ha omsorg på obekväm arbetstid. Nyckeltal: Andel barn som får omsorg på obekväm arbetstid ska öka. I mitten av augusti startades omsorg på obekväm arbetstid på Östlyckans förskola. I dagsläget är det 17 barn inskrivna i verksamheten, varav 9 i förskoleåldern och 8 i fritidsåldern. Det finns ett 10-tal barn i kö, där vårdnadshavarna ska lämna in arbetsgivarintyg för att få plats, samt att det är fler vårdnadshavare som ställer frågor om verksamheten. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att minska arbetsbelastningen i hela förvaltningen. Nyckeltal: Resultat medarbetarenkät BOU. Arbete pågår med att genomföra de åtgärder som beslutats i Handlingsplan utifrån medarbetareenkät Se Personal, arbetsmiljö sid 12. Status Prognos

11 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att minska sjuktalen inom förskola. Nyckeltal: Sjuktal inom förskola. Arbete pågår med att genomföra de åtgärder som beslutats i Handlingsplan utifrån medarbetarenkät Se Personal, sjukfrånvaro sid Status Prognos Kommunfullmäktiges prioriterade mål 5 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla informationen om samtliga förskolor och skolor på kommunens hemsida. Nyckeltal: Fler e-tjänster. Arbete pågår med att ta fram vilket underlag som ska finnas i jämförelsetjänsten och vilken information som ska ligga på kommunens hemsida. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att öka tillgången till vikarier i verksamheten. Nyckeltal: Fler månadsanställda korttidsvikarier i verksamheten. Förvaltningen har beslutat att begränsa bemanningsenhetens uppdrag till att endast arbeta med rekrytering av korttidsvikarier och att förvaltningen tar hand om all annan rekrytering. Under vårterminen var 10 vikarier månadsanställda i verksamheten för att öka kontinuitet och tillgång till vikarier under våren. Frågan om ökad grundbemanning och överanställning av personal har samband, genom att personal måste schemaläggs på olika sätt beroende på verksamhetens behov och volymvariationer under året. Det är olika förutsättningar på olika enheter i vilken omfattning detta kan genomföras. Det råder stor brist på vikarier inför uppstart av höstterminen. Bemanningsenheten att arbetar med rekrytering av korttidsvikarier och förvaltningen arbetar med att se över grundbemanning. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utreda och arbeta för att inordna alla fristående förskolor i en gemensam förskolekö. Det finns i dagsläget inget intresse från de fristående huvudmännen att starta upp en gemensam förskolekö. I och med att det inte finns något intresse från de fristående huvudmännen att vara med i en gemensam förskolekö kan förvaltningen inte arbeta vidare med åtagandet. Enligt Skollagen ansvarar varje huvudman för sin egen kö, det finns dock inga hinder att arbeta vidare med frågan när det finns huvudmän som är intresserade av att ingå i en gemensam förskolekö. Frågan kan åter utredas när någon av de fristående huvudmännen visar intresse för detta. Detta åtagande ersätter det uppdrag som barn- och ungdomsnämnden beslutade , där ett av besluten var att ge förvaltningen i fortsatt uppdrag att utreda möjligheten till att utveckla e-tjänst avseende gemensam antagning till kommunens förskolor och skolor. 4 Status Prognos

12 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 6 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utreda och ta fram förslag på en framtida organisation, som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Det är en mycket komplex fråga att skapa en gemensam målbild för framtida organisation. Det gäller förutsättningar för både förskola och grundskola, tillgång till nuvarande tomter och mark, nuvarande verksamheter, behörighetsregler, ökad personalomsättning och skapa förutsättningar för större enheter. Det är i centralorten antal barn och elever fortsätter att öka enligt trendprognosen och utanför centralorten ser antalet barn och elever ut att vara oförändrad. Trendprognos per delområde kommer att följas upp i årsboklutet. I centralorten behövs det en eller flera förskoletomter, för att ersätta lokaler med tillfälligt bygglov, att flytta ur förskolor ur grundskolor och/eller bygga ut grundskolor. En vision kan vara att förtäta och skapa större enheter i centrum, liksom att det ska finnas 2 st kommunala F-9 skolor. För att kunna jämföra förutsättningar för olika skolenheter arbetar förvaltningen med att ta fram nyckeltal som kommer att presenteras för barn- och ungdomsnämnden under hösten. Förvaltningen arbetar med Fabs för att ta fram förslag på förskoletomt i centrala Alingsås, ett förslag är Nolhaga och ett annat är Savannen. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utreda en fastställd målsättning för barngruppernas storlek utifrån forskning och evidens. På barn- och ungdomsnämnden sammanträde presenterades en nulägesbild av barngruppernas storlek i Alingsås förskolor, utifrån Skolverkets Allmänna råd för förskolan. Förvaltningen fick i uppdrag att arbeta vidare med att ta fram förslag till en fastställd målsättning för barngruppernas storlek utifrån Skolverkets Allmänna råd för förskolan. Skolverket har beslutat att bevilja Alingsås kommun statsbidrag med ca 2,2 mnkr för perioden 1 juli 30 juni Förutsättningar och regelverk har förändrats för denna period och kan endast användas för insatser på den eller de förskole-enheter som har beviljats statsbidrag. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att förbättra skolresultat generellt och särskilt för de elever som riskerar att inte ha behörighet att studera på gymnasiet. Nyckeltal: Placering SKLs öppna jämförelse grundskola. Plats 89 (jfr plats 43). Nyckeltal: Andel elever som får tillgång till sommarskola. Skolresultat för läsåret är i dagsläget preliminärt och barn- och ungdomsnämnden har fått information om betygsrådata i juni. Barn- och ungdomsnämnden följer upp elevernas kunskapsutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet och de analyser som förskolechefer och rektorer genomför för att kunna besluta om åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Den satsning på speciallärare som beslutades inför föregående läsår för skolår 1-3 har fallit väl ut, och kommer att följas upp i kunskapsuppföljning för läsåret Arbete pågår med föregående läsårs kunskapsresultat. 5

13 Inför läsåret har ansökan gjorts till Läslyftet. Projektet är i gång och de grundskolor som är med är Västra Bodarna, Nolby, Ängabo samt grundsärskolan på Ängabo och Noltorp. En översyn har gjorts av förstelärares uppdrag och de fortsätter att vara visstidsförordnande under de kommande två läsåren. Sommarskola har genomförts för 73 st elever, vilket är 6,4% av alla elever och andelen elever som erbjuds sommarskola har ökat (Jfr 2015, 51 st elever 4,8%). Statliga medel har sökts för läslyftet och sommarskola. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla arbetssätt och metoder för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper och att öka studiehandledningen i syfte att underlätta deras lärande och motverka utanförskap. Under läsåret startades förberedelseklasser på fler skolor och mottagande av nyanlända elever har utökats till fler skolor. Detta arbete har startats upp på ett bra sätt, men behöver fortsätta att utvecklas. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utöka den socioekonomiska fördelningen av elevpengen i grundskolan. Nyckeltal: Andel av elevpeng som är socioekonomiskt fördelad ska öka. Barn- och ungdomsnämnen har beslutat om utökad socioekonomisk fördelning i flerårsstrategi Den socioekonomiska fördelningen för grundskolan har utökats med 5 mnkr (totalt 7,9 mnkr) från 1,4% till 3,75%. Status Prognos Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utöka antal lärverktyg för elever och pedagoger i grundskolan och fritidshem. Nyckeltal: Antal fritidspedagoger som har tillgång till eget lärverktyg ska öka. Inför ht 100% Nyckeltal: Antal lärverktyg som finns för eleverna på skolor och fritidshem ska öka. Under våren har arbete pågått med att bygga ut fibernätverk och att avropa lärverktyg ifrån ramavtal. Inför läsåret utökas antalet lärverktyg i verksamheten, skolår 1-3 har 1 verktyg per 4 elever och skolår 4-6 har ett verktyg per 2 elever, samt att alla fritidspedagoger har ett eget lärverktyg. Utökningen sker via infasning, för att lärarna ska kunna utveckla sin kompetens och sin undervisning, samtidigt som nätkapacitet måste utökas på skolorna för att kunna möta upp verksamhetens behov. Skolår 4-6 får Crome books istället för i-pads, utifrån verksamhetens behov. Status Prognos

14 Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att utveckla läxhjälp och utöka skolbibliotekarieresurs genom att söka aviserade statsbidrag. I dagsläget finns endast information om att det finns 15 mnkr i Statsbidrag för att utöka skolbiblioteksresurs i kommunerna. För att ta del av statsbidraget krävs egen finansiering av kommunen, i och med att bidraget ska motsvara hälften av kostnaden av en genomsnittlig heltidslön för bibliotekarier och arkivarier. Läxhjälp erbjuds på skolorna och riktat statsbidrag har sökts och erhållits för år 2016 med 372 tkr. Skolbibliotekensfrågan behöver fortsätta att utvecklas och under hösten ska Kommunfullmäktige besluta om ny Biblioteksplan. Här finns stora möjligheter att med digitalisering och samarbete med Stadsbiblioteket få synnergieffekter och kunna utveckla en tidsenlig skolbiblioteksresurs. Status Prognos Intern kontroll Merparten av processer/rutiner i internkontrollplanen fortlöper under året och kontroller görs löpande, även om förvaltningen rapporterar till nämnden enligt gällande plan. Det finns nya punkter som har framkommit under året. Kontrollmomenten kommer att vara genomförda och flera områden kommer troligtvis att fortsätta att ha en hög riskfaktor inför De områden som berörs är verksamhet och medarbetare och de processer som har en hög riskfaktor eller där nuvarande organsation måste ses över. Kontrollmomenten följer den plan som är antagen av nämnden. Det sker en diskussion i nämnden i samband med att internkontrollplanen beslutas. Uppföljning av Internkontrollplan bifogas Delår 2016, se bilaga. Omedelbar åtgärd Riksdagens beslut om utökad timplan skolår 4-6 medför att skolpeng för skolår 4-6 måste justeras från och med höstterminen 2016, för att F-6 skolorna ska få kompensation för utökad undervisningstid. Barn- och ungdomsnämnden kommer att fatta beslut om utökad skolpeng för skolår 4-6 i separat ärende i september nämnden. 7

15 Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2016 Prognos Avvikelse prognos/bu dget 2016 Delårsbokslut 2016 Delårsbokslut 2015 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat *Finansnetto avser de nämnder som erhåller ränta på fonder Årsprognos, prognos 2 Årsprognos per augusti 2016 för det ekonomiska resultatet är +3,1 mnkr. Nämnden har i flerårsstrategin 2016 ett helårsuppdrag för att anordna omsorg på obekväm arbetstid och att utöka antalet digitala lärverktyg. Prognosen, som bygger på årets första åtta månader och planerat kommande fyra månader, ger i och med detta ett positivt resultat eftersom uppdragen inte har kunnat verkställas förrän efter sommaren. I samband med vårbokslut ansökte nämnden om generellt statsbidrag för flyktingsituationen, 2,65 mnkr. I prognos 2 är dessa intäkter inte inräknade eftersom nämnden har ansökt om intäkter för asylsökande elever hos migrationsverket under hela vårterminen. Osäkerhet råder om hur mycket nämnden kan fortsätta söka medel hos migrationsverket för dessa elever, beroende av när eleverna får uppehållstillstånd och blir folkbokförda. Avstämning kommer att ske i årsbokslutet för att se hur utfall blir för helår. Antalet barn i förskolan ha ökat, men prognosen visar att det finns 37 färre barn i förskoleverksamheten än planerat. Denna minskning mot planerat antal beror på att det är färre folkbokförda barn i förskoleåldern. Jämförelsevis mot samma period föregående år var det fler barn som hade behov av förskola under våren. Verksamheten har personal och lokaler planerad efter att barnantalet ska öka under våren. Två förskoleavdelningar har öppnat i Stadsskogens område. Från januari månad till juli är ökningen 104 barn. Trots att prognosen är 37 färre barn i verksamheten än planerat, finns inte ett ekonomiskt överskott, pga högre personalkostnader. Något som beror både på ökad sjukfrånvaro och viss överkapacitet i verksamheten. Under första delen av 2016 har skolorna i Alingsås tagit emot nyanlända elever på fler skolor än tidigare år. I dagsläget är det 94 st (jfr 126 st våren) asylsökande elever i verksamheten. 27 av eleverna går i förskoleklass till åk 6 och 67 av eleverna går i åk 7-9. Nyanlända elever blev färre till hösten än prognosticerat på grund av beslut i riksdagen, som minskade 8

16 flyktingströmmar till Sverige. Framför allt har grundskola år 7-9 en högre grundorganisation per skola än vad det finns nyanlända elever i dagsläget. Nyanlända elever utgör en stor del av den ökning som nämnden prognostiserar mot planerat antal elever. Grundskolan skolår F- 6 är som helhet i balans, medan skolår 7-9 prognosticerar ett underskott på grund av att grundorganisation inte har kunnat anpassats till beslutad elevpeng. I prognos 1, vårbokslut (+1,0 mnkr) hade förvaltningen svårt att bedöma hur mycket intäkter från migrationsverket som kunde ansökas under vårterminen, intäkten ser ut att bli högre. I vårens prognos fanns även en osäkerhet med hur budgeterade medel för omsorg på obekväm arbetstid skulle räcka. Förvaltningen räknade med en dyrare uppstart än vad det ser ut att bli. Även antalet digitala lärverktyg var under planeringsstadiet under våren. Planeringsunderlag barn och elever budget prognos avvikelse Förskola Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola åk Grundsärskola Fritidshem Kommentarer per budgetpost Intäkter, avvikelse 6,9 mnkr Intäkter som inte är budgeterade är riktade statsbidrag för minskade barngrupper och en viss del statsbidrag från migrationsverket, på grund av fler elever än planerat. Migrationsverket betalar ut bidrag till kommunerna för utbildningskostnader och nämnden ansöker för samtliga asylsökande elever i Alingsås grundskolor. Verksamhetens intäkt har ökat på grund av att kommunen har fler asylsökande elever än planerat. Fritidshemssatsningen är inte medräknad, eftersom beslut om bidraget ännu inte har kommit kommunen tillhanda. Intäkten möts upp av personalkostnad. Statsbidrag för lärarlönesatsningen är inte med i vare sig utfall eller prognos. Beslut på uppdelning av statsbidraget väntas komma under hösten och kommer att gälla från juli månad. Personalkostnader, avvikelse -2,2 mnkr Avvikelsen för personalkostnader är inom verksamheterna förskola och skolår 7-9. Förskolan har arbete kvar med att anpassa personalstyrkan i förhållande till att barnantalet och omsorgstimmar är högre under vårens månader jämfört med höstens månader. Personal 9

17 har anställts på förskoleavdelningar som startar upp för att ta emot barn ur kön. Vid några tillfällen har avdelningarna startats för tidigt i förhållande till behovet av barnomsorg. Barnen startar senare än planerat och personalen är anställd. Förvaltningen ser över placeringsrutiner för att se om det går att effektivisera uppstart av nya avdelningar. Skolår 7-9 har svårigheter att hantera elevförändringar mellan läsåren. Det återstår arbeta att hitta en grundorganisation samtidigt som alla elever ska mötas utifrån sin kunskapsnivå. Under våren 2016 har 25% av nämndens skolledare haft långvarig sjukskrivning. Stundtals har andra skolledare täckt upp för sina kollegor och bemanningskonsulter anlitades under tidig vår. Då ordinarie chefer är frånvarande blir uppföljning av personalkostnader inte lika tydlig. Köp av tjänst, avvikelse -0,7 mnkr I köp av tjänst ingår betalning till fristående verksamheter och köp av platser i andra kommuner. Verkligt antal elever och barn har ökat, i både fristående verksamhet och i andra kommuners verksamhet mot budgeterat antal och därmed ökar denna kostnadspost med 0,5 mnkr. Övriga kostnader, avvikelse -0,7 mnkr Vårdnadsbidraget har minskat under året med 0,6 mnkr. Olycksfallsförsäkring på fritiden har inte verkställts under året och budgeterade medel finns kvar, 0,170 mnkr. Principfrågan om vem som får fatta beslut om utökad olycksfallsförsäkring kvarstår och är lyft till kommunledningskontoret, som ska lägga fram ett ärende i höst Delårsbokslut Delårsbokslut visar ett resultat på 31,4 mnkr (jfr 19 mnkr 2015). Av resultatet är 22 mnkr (jfr 18 mnkr 2015) uppbokad semesterskuld. Semesterskulden är personalkostnad som genereras under året av samtliga månadsanställda och betalas ut när personalen har semester, framförallt under semestermånaderna juni-augusti för att fortsätta byggas upp under höstens månader. Utan semesterlöneskuld är nämndens delårsbokslut 9,4 mnkr. Skillnaden mellan delårsbokslut och prognos 2 är 6,3 mnkr. Skillnaden beror bland annat på att verksamhet för omsorg på obekväm arbetstid startar efter sommaren samt att utökning av digitala lärverktyg sker från höstterminens start. Eftersom elevantalet ökar med 70 elever mellan vårtermin och hösttermin leder det till ökade kostnader och framför allt ökade personalkostnader under hösten. Barn- och ungdomsnämndens verksamhet är i ekonomisk balans under vårens månader, men för att kunna hantera förväntat kostnadsläge borde teamens verksamheter ha ett större plusresultat denna period. Detta har inte fullt ut kunnat verkställas i alla verksamheter. De verksamheter som har negativt resultatet är förskola och skolår 7-9. För förskolorna har det negativa resultatet mycket att göra med att personal är anställd för att möta nya barn under våren, men det verkliga antalet barn under våren har varit färre än planerat, dvs färre förskolebarn i verksamheten. För skolår 7-9 har en förväntad fortsatt ökning av nyanlända elever under våren uteblivit. Förberedelseklasser startades upp på Nolhagaskolan, Gustav Adolfskolan och Noltorpsskolan inför vårterminen. Under vårterminen kom det mycket färre nyanlända elever till kommunen, vilket gör att skolorna har fått en lägre elevintäkt än budgeterat. Dessa svängningar var mycket svåra att förutse i slutet av förra året, när vårterminen planerades samt i budgetarbetet inför

18 Jämförelse åren 2015 och 2016 Personalkostnaden har ett något högre andelsförhållande till kommunbidraget i delårsbokslut 2016 jämfört med år Det skiljer 0,4 procentenheter mellan åren. Däremot är intäkterna högre för år 2016 än 2015 och då blir skillnaden mellan åren inte lika stor. Under år 2016 har nämnden högre andel riktade statsbidrag som avser att öka antal personal och därmed personalkostnaden än tidigare år. Köp av tjänster är 12 mnkr högre i delår 2016 jämfört med mnkr är högre på grund av fler köpta platser i fristående och kommunal regi. 4 mnkr är högre på grund av ökad städ-, måltid- och skolskjutskostnad. Kostnader för städ, måltid och skolskjuts ökar med volymökningen av barn och elever. Referenskostnad - Nettokostnadsavvikelse Referenskostnad, tidigare benämd strukturårsjusterad standardkostnad finns från och med i år för förskola, grundskola och fritidshem. Det är första året som förskola och fritidshem inte redovisas tillsammans, vilket gör att jämförerelser inte kan göras med tidigare år. Utgår ifrån 2015 års redovisat värde. Förskola Alingsås kommun har nettokostnadsavvikelse +3,7 % för verksamhet förskola. Det innebär att Alingsås förskola har ett högre kostnadsläge än förväntat med +218 kr per invånare, vilket motsvarar +8,6 mnkr. En utredning gjordes våren 2014 av nämnden kring standardkostnader förskola för att kartlägga orsakerna till den kraftiga standardkostnadsökningen inom förskolan åren och vidta åtgärder för att minska standardkostnaderna. dnr BUN. I utredningen konstaterades att ökningen av standardkostnaderna i förskolan främst berodde på ökade lokalkostnader och engångskostnader för flyttning och avyttring av paviljonger. Ökningen berodde även på att andelen placerade barn av totala andelen barn i åldersgruppen ökade, samt att antalet 1-åringar i verksamheten ökade under perioden. Grundskola Alingsås kommun har nettokostnadsavvikelse -3,7 % för verksamhet förskoleklass till skolår 9. Det innebär att Alingsås grundskola inkl förskoleklass har ett lägre kostnadsläge än förväntat med kr per invånare, vilket motsvarar -15,3 mnkr. (jfr 3,5 % 2014). Fritidshem Alingsås kommun har nettokostnadsavvikelse +3,9% för fritidshemsverksamhet. Det innebär att Alingsås fritidshem har ett högre kostnadsläge än förväntat med +49 kr per invånare, vilket motsvarar +1,9 mnkr. Verksamhet Referenskostnad kronor Redovisad kostnad kronor Skillnad kr/inv Skillnad mnkr Avvikelse i % Förskola ,6 3,7% Grundskola ,3-3,7% Fritidshem ,9 3,9% Totalt ,8 3,9% 11

19 Investeringar Tkr Budget 2016 Prognos helår Avvikelse prognos/bud get 2016 Delårsbokslut 2016 Delårsbokslut 2015 Reinvestering Inventarier IT-investering Anpassningsinvestering Inventarier, skola Inventarier, förskola Totalt utgifter Merparten av nämndens investeringsmedel är planerade till reinvesteringar i verksamheten, 3 mnkr. Eftersom läsåret börjar i augusti är det vanligt att inköpen av inventarier görs under senare delen av året, från augusti månad och framåt. De stora anpassningsinvesteringarna är om- och utbyggnad av Hemsjö kyrkskola samt utökning av förskoleavdelningar och fler elever i skolan. Hemsjö kyrkskola planerar inköp av inventarier till dess att byggnationen är klar under november månad. Personal Arbetsmiljö För att förbättra skolledarnas arbetsmiljö har verksamhetsansvar för förskola och grundskola renodlats och ny teamorganisation gäller från och med Detta var ett första steg till att förbättra skolledarnas arbetsmiljö och minska arbetsbelastning. Arbetet fortsätter liksom att det pågår ett gemensam arbete i kommunen kring chefers arbetsmiljö. Att tydliggöra verksamhetsansvar för förskola och grundskola är även en del i arbetet att minska arbetsbelastningen i hela förvaltningen och kunna sätta focus på specifika verksamhetsfrågor, i både förskola och grundskola. Under det första halvåret av 2016 har focus legat på att tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningen. Det är en process som tar tid och som ska integreras i verksamheternas övriga arbete och bli en naturlig del. Hittills har nya rutiner utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet fastslagits i samverkan och under hösten ska dessa implementeras ute i verksamheterna. Diskussioner har förts i förvaltningens arbetsmiljögrupp kring lämplig placering av rutinerna. Dessa är därför publicerade som länkar på Kommunportalen, cheferna ska också få vägledning via ett årshjul för arbetsmiljöåret. Syftet är att underlätta för förvaltningen att följa de lagar och föreskrifter som gäller inom området. Effekten kan ännu inte utläsas eftersom det under hösten ska implementeras. Som rapporterats tidigare under våren så har Arbetsmiljöverkets inspektion riktad mot skolan följts upp. Ett uppföljningsbesök genomfördes i mars månad Flera av kraven var åtgärdade och inspektionsärendena för Noltorpsskolan, Sollebrunns skola och Stadsskogenskolan avslutades. Kraven som återstod på Östlyckeskolan och Långared efter återbesöket i mars avskrevs i juni månad För Lendahlsskolan kvarstår ett par arbetsmiljöbrister rörande lokaler. Förvaltningen och fastighetsägaren FABS arbetar vidare med att åtgärda bristerna. Det kvarstår också krav på huvudmannanivå, även om arbetet med att åtgärda dessa brister har påbörjats. Förvaltningen har skickat kompletterande svar i 12

20 början på september. Arbetsmiljöverket gör ett återbesök under hösten för att följa upp skolledarnas arbetsbelastning samt hur förvaltningen har arbetat vidare med rutinen kring hot och våld. Förutom ovanstående arbetsmiljögrupp samverkar förvaltningens verksamhetschef mot förskola, controller samt HR-konsult kring område förskola. Syftet är att gemensamt påverka bemanningen och sjuktalen inom verksamheten. Arbetsgruppen har hittills arbetat med att klargöra vilka områden som är viktiga att prioritera i detta arbete. Detta för att inte arbeta med samma frågor i flera forum samtidigt. Just nu arbetar verksamhetschef för förskola med att skapa en god struktur i förskolechefsgruppen och tydliggöra målen i verksamheten. Det är samtidigt flera nya förskolechefer som ska påbörja sitt arbete nu i höst varför detta arbete är ytterst viktigt. Samtliga enheter inom förvaltningen har tagit fram enhetsspecifika handlingsplaner utifrån 2015 års medarbetarenkät. Utifrån detta underlag har förvaltningen därefter sammanställt en förvaltningsövergripande handlingsplan som ligger till grund för årets arbetsmiljöinsatser. Renodling av skolledaruppdraget, personalplanering och bemanning/vikarierekrytering har varit focusområden under våren. Förvaltningen har även äskat centrala medel för att kunna rikta arbetsmiljöinsatser till de verksamheter där behov finns. Arbetsskador och tillbud Totalt har 17 arbetsskador rapporterats under perioden. 13 stycken av dessa är olycksfall i arbetet, två stycken är färdolycksfall och två är sjukdom eller annan ohälsa i arbetet. Fyra av olycksfallen är skada av person, tre är fallskador, en är skada av hanterat föremål, en är maskinskada, en är skada från fallande/flygande föremål, två rapporter beskriver hur den skadade slog eller stötte emot något och en är rapporterad som annan händelse. Rapporteringarna som beror på sjukdom eller annan ohälsa i arbetet är bullerrelaterade. Färdolycksfallen är båda rapporterade som fallskador. Den största andelen av skadorna, åtta stycken, har skett inom skolan under perioden. Arbete återstår med att fortsätta belysa vikten av att hantera inkomna rapporter och åtgärda risker som framkommer utifrån handlingsplanerna. I dagsläget finns både en underrapportering och en problematik med ej åtgärdade rapporter på förvaltningen varför viktigare åtgärder inte kan redovisas. Sjukfrånvaro 1 Det totala sjuktalet har ökat från januari 2016 till augusti Sjuktalet har ökat från 6,71 % till 6,90 %. Sjuktalet har dock minskat i jämförelse med 2015 vid samma tidpunkt, från 7,80 % augusti 2015 till 6,90 % i augusti 2016 vilket är positivt. Den största ökningen har skett inom åldersintervallet år. Sjuktalet för denna grupp är totalt 8,31 % i augusti jämfört med januari då sjuktalet var totalt 6,80 %. Minskade sjuktal återfinns inom åldersgrupperna 56 år och äldre, vilket är positivt. Det högsta sjuktalet står fortfarande kvinnorna i förvaltningen för på totalt 7,39 %. Männen har ett sjuktal på totalt 4,43 % vilket är en minskning under perioden med 0,87 %. Skolledarna har en fortsatt hög sjuknivå, liksom barnskötare och förskollärare. Dock har sjukfrånvaron för gruppen förskollärare minskat med 1,59 % jämfört med samma period 1 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 13

21 2015, liksom gruppen barnskötare som minskat med 0,44 % under samma jämförelseperiod. Skolledarnas sjukfrånvaro har däremot ökat jämfört med föregående år, då främst förskolechefers sjukfrånvaro. Under perioden har två nya verksamhetschefer påbörjat sina uppdrag. Förhoppningen är att focus nu kan läggas på varje verksamhetsområde och därmed påverka utfallet positivt. Renodlingen av skolledaruppdragen och ny teambildning har pågått under hela perioden och ska verkställas från augusti. Arbetet med att tydliggöra arbetsmiljöarbetet på förvaltningen pågår, rutiner är fastslagna och ska implementeras under hösten. Flera skolledare är nya på sitt uppdrag, introduktion i rehabilitering pågår löpande för att möjliggöra tidiga insatser. Personal och kompetensförsörjning I början av året öppnade förvaltningen upp för ett nytt arbetssätt och undersökte intresset bland redan anställda medarbetare inom skola/förskola. Då vikarietillsättningen varit problematisk under 2015 gavs möjlighet till att rotera mellan flera enheter för att täcka upp vid annan personals frånvaro av olika slag. Syftet var att möjliggöra intern rörlighet och en annan typ av tjänst för de som önskade, men fortfarande inom sitt yrkesområde. Dock anmälde endast ett fåtal sitt intresse vilket medförde att genomslaget inte blev enligt förväntningarna. Förvaltningen har under våren 2016 fört dialog med central bemanningsenhet och beslutat att återta vikarietillsättningen. Korta vikariat kommer att fortsätta tillsättas av bemanningsenheten. Då förvaltningen har större insikt i behovet av vikarier ute på enheterna förväntas åtgärden resultatera i att tillsättningen blir effektivare på grund av kortare kommunikationsvägar. En utvärdering har gjorts av projektet Smartare bemanning, konsultfirman E & Y har redovisat resultatet i maj månad på förvaltningen. En arbetsgrupp utvecklar samarbetet mellan Bemanningsenheten och förvaltningen. Till stor del handlar utvecklingsarbetet om att förbättra kommunikationsvägar och tydliggöra behov samt att hitta nya arbetssätt för att rekrytera korttidsvikarier. Vårens avslutade personalplanering inför hösten 2016 visar på stora svårigheter i att rekrytera både examinerade förskollärare och behöriga lärare. Denna problematik kan utläsas även på nationell nivå. Arbete pågår kommunövergripande med projekten arbetsgivarmärke och mönsterarbetsgivare. En fråga som kommit upp i många olika forum är fri pedagogisk måltid, en fråga som barn- och ungdomsnämnden måste ta ställning till. Lärarlönelyftet, som är en statlig satsning under 2016, har påbörjats och ger löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Effekten av denna satsning kan ännu inte utläsas eftersom löneökningen inte är genomförd. En möjlig effekt av satsningen kan bli att fler medarbetare stannar längre på sin tjänst. Arbetet med lärarlönelyftet är omfattande och kräver mycket administration, frågan om det är en visstidseller tillsvidaresatsning kommer att lyftas politiskt. Karriärstjänsterna kommer att fortsätta att vara visstidsförordnande under de kommande två läsåren, med en tillsvidaretjänst i grundanställningen. I förvaltningen pågår fortfarande en inventering av lärarlegitimationer bland tillsvidareanställda lärare och förskollärare, 614 legitimationer (94,3%) var inkomna Förvaltningens personalomsättning kommer fortsättningsvis att mätas då detta möjliggjorts via ny rapport ur Hypergene. I denna delårsrapport redovisas därför total personalomsättning från januari-augusti 2016 samt total personalomsättning exklusive pensionsavgångar, men någon jämförelse kan inte göras då statistik från tidigare år inte är möjlig att ta fram. Den 14

22 totala personalomsättningen från januari till och med augusti 2016 uppgår till 7,2 % inklusive pensionsavgångar. Personalomsättningen på förvaltningen exklusive pensionsavgångar uppgår till 4,8 % inom samma mätperiod. Sammanfattande analys delårsbokslut Arbetet löper på enligt plan, förändringar kan ske utifrån aviserade statsbidrag och förändrade förutsättningar. För 2016 prognosticerar barn- och ungdomsnämnden en positiv prognos på grund av att barnomsorg på obekväm arbetstid startas upp succesivt i förhållande till efterfrågan, som kommer att öka på sikt, samt att utökningen av lärverktyg sker via infasning och har kunnat delas ut till skolorna inför läsåret Arbete med att anpassa organisationen inför nuvarande läsår pågår kontinuerligt, utifrån antal barn och elever i verksamheten. Organisationsfrågan är en stor utmaning för barn- och ungdomsnämnden att kunna ge barn och elever en samlad och likvärdig skolgång. Allt mer arbete går åt till personal- och kompetensförsörjning, liksom att arbetsmiljöfrågorna är i fortsatt focus. En osäkerhetsfaktor är när och om antalet asylsökande elever får uppehållstillstånd och blir kommunplacerade i Alingsås kommun. Då minskar intäkten från migrationsverket och kostnaden kvarstår för kommunen. Detta får förvaltningen följa upp under hösten och ha en dialog med kommunledningskontoret. Arbete med att fullgöra åtaganden och huvudsakligt uppdrag löper på under resten av året. Framtid Verksamhet Skolkommissionen har överlämnat delbetänkande Samling för skolan nationella målsätningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU:38) till regeringen i mitten på maj. Slutbetänkande ska redovisas senast 13 januari 2017, men ordförande i kommissionen har begärt längre svarstid t om Det är därmed idag svårt att ta ställning till och veta vilka ytterligare reformer och beslut som kommer inom skolans område. Skolverket har redovisat uppdrag om att föreslå en nationell IT-strategi för skolväsendet, för förskola förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin är utformat så att det ska finnas tillräcklig tid för kommunerna för att kunna uppnå visionen. En lokal strategi måste tas fram för att säkerställa infrastruktur och tillgång till digitala lärverktyg, samt att ge personalen tid att utveckla sin kompetens. Skolverkets samlade bedömning är att år 2022 är en rimlig tidsram för att ge kommunerna tillräckligt med tid och förutsättningar för att genomföra strategin. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett nuläge utifrån att göra nya LIKA värderingar, som är SKLs redskap för kommunerna att göra it-värdering för förskola och skola, samt att ta fram förslag till en lokal strategi för barn- och ungdomsnämnden. Det kommer att krävas högre ekonomiska ramar för att kunna verkställa den nationella ITstrategin i kommunen, se budgetramar Det innebär att fortsatta stora satsningar behöver göras på infrastruktur, tillgång till lärverktyg, verksamhetssystem och kompetensutveckling. 15

23 Ekonomi Driftbudget Volymökning Volymökning beräknas utifrån barn- och ungdomsnämndens flerårsstrategi planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun. Prognos för barn- och elevantal för är +40 barn i förskoleålder och +390 elever i skolåldern från förskoleklass till år 9. Förskolans ökning har mattats av något, medan fritidshemmets ökning fortsätter att vara stor och följer ökningen i skolår F-3. Den största ökningen är dock i grundskolan, framförallt i elevgrupperna på mellanstadiet under år 2017 och sedan högstadiet åren 2018 och Planeringsunderlag - antal barn och elever , se bilaga. Beräkningar med hur många barn och elever som kommer att finnas i nämndens verksamheter under kommande år görs med hjälp av kommunens trendprognos och elevframflyttning. Kommunens trendprognos visar på att elevantalet ökar med 492 elever från år 2015 till år Kommunens trendprognos utgår från befolkningsprognosen. Förvaltningen arbetar med att läsa ut hur många elever per ålderskategori som ökar eller minskar utifrån trendprognosen och jämför det med hur många elever i de olika ålderskategorierna som redan finns i verksamheten (elevframflyttning). Det är viktigt att tänka på att en elev i skolans värld räknas som exempelvis 7 år under ett läsår (från juli till juni) medan att i trendprognosen är eleven 7 år under ett kalenderår (från januari till december). Nämnden kommer därmed att ha ett annat antal 7-åringar än vad kommunens trendprognos visar. Förskolebarnen beräknas utifrån kommunens trendprognos och med en beläggningsgrad från tidigare år. Med beläggningsgrad menas hur stor andel av kommunens barn i förskoleålder som finns i förskoleverksamheten tidigare år. Beslutad ram 2017 och 2018 har tagit hänsyn till kommande volymuppräkningar medan planerad ram 2019 endast är uppräknad med 3% ifrån ram Därmed blir skillnaden för utökad ram väldigt mycket högre för 2019 års beräknade ram. 16

24 Vidtagna åtgärder för att klara verksamheten inom beslutad ram år 2017 Enligt prognos minskar antalet förskolebarnen med 48 barn, medan antalet elever i förskoleklass och grundskola ökar med 196 elever. Barnen i fritidshem ökar med 44 barn. Beräkningen utgår från ramen år 2016 både när det gäller antalet barn och elever och den förväntade kostnaden. När det planerade antalet elever ökar i grundskolan och barnantalet minskar i förskola, finns det möjlighet att omfördela resurser mellan verksamheterna inom befintligt ram. Dvs att omfördela resurser från förskola till grundskola. Volymökningen påverkar alla funktioner och personalkategorier. Både fasta och rörliga kostnader behöver fördelas om inom befintlig ram nuvarande organisation ligger till grund för volymuppräkning, dvs oförändrad personaltäthet för alla personalkategorier, samt oförändrat antal förskole- och grundskoleenheter. Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler, samt ökat behov av att anpassa befintliga lokaler. Utökad hyreskostnad består i att ombyggnationen för Hemsjö skola och förskola ger helhetseffekt från år 2017 och framåt. Det sker en ombyggnation av Västra Bodarna skola under hösten 2016 som ger en hyresökning år Under våren 2017 kommer matsalen på Lendahlskolan att byggas om samt ny ventilation under hösten Långareds förskolas ombyggnation är klar i februari 2017 och ger en ökad hyreskostnad under året. Utökad undervisningstid i matematik för skolår 4-6 från höstterminen 2016 ger en utökad helårskostnad från år Kostnader per lärverktyg 1-1 kommer att minska de kommande två läsåren. Omställning håller på att göras från Mac till Crome book med start för elever i skolår 7 läsår 2016/2017. Denna omställning minskar kostnaden med 33% per verktyg och är en besparing år Vårdnadsbidraget fortsätter minska under år 2017 på grund av beslut i riksdagen. Nytt kostavtal från 2017 ser ut att komma minska kostnaderna för nämnden. Därmed kan barn- och ungdomsnämnden inom befintlig ram klara av och hantera volymökning, inklusive lokaler och lärverktyg, och utökade kostnader för utökad undervisningstid i matematik skolår 4-6. Omfördelningar inom ram tkr Belopp Ackumelerat Ökade kostnader Utökad matematikundervisning skolår Volymökning grundskola och fritidshem Summa utökade kostnader Minskade kostnader Volymminskning förskola Omställning billigare lärverktyg Färre utbetalda vårdnadsbidrag Nytt kostavtal Summa minskade kostnader

25 Budget 2017 Belopp i tkr Beslutad ram 2017 Prognos ram 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto 0 Årets resultat *Finansnetto avser de som erhåller ränta på fonder Ramökningar tkr Belopp Ackumelerat Volymökning nyanlända Ökat behov modersmålsundervisning 520 Ökat behov av studiehandledning 560 Undervisning i förberedelseklasser Oförändrad kvalitet och personaltäthet Utökning skolbibliotikarie Utökning täthet digitala lärverktyg Utökad täthet grundskola F Utökning digitala lärverktyg förskola 380 Utökning täthet digitala lärverktyg Fria pedagogiska måltider Fria pedagogiska måltider förskola Fria pedagogiska måltider fritids 600 Fria pedagogiska måltider skola Utökad kvalitet Permanenta ramökningar Kompetensutveckling användning av IT Tillfälliga ramökningar Total ramökning tkr

26 Utökad kostnad utöver beslutad ram 2017 Volymökning nyanlända elever tkr Antalet elever som har modersmål och studiehandledning fortsätter att öka. Detta är en trend sedan flera år och dessutom har behovet ökat med inflyttning och nyanlända elever. I dagsläget (september 2016) har 495 elever modersmålsundervisning, det är en ökning mot vårens antal med 61 elever. Inför 2017 räknar förvaltningen med samma antal som september för hela året. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp, ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. Elever med behov av att ha stor del av sin undervisning i förberedelseklass har ökat under år Under år 2016 har denna kostnad täckts av intäkt från migrationsverket. Inför kommande år har eleverna fortfarande behov av att få undervisning i förberedelseklass, men förvaltningen har ingen möjlighet att söka ersättning från migrationsverket när eleven är folkbokförd i kommunen. Utökning skolbibliotekarie 500 tkr Skolbibliotekarie resurs behövs i verksamheten, det finns i dagsläget endast i mycket begränsad form. Mer insatser behövs för att utveckla grundskolornas tillgång till skolbibliotek. Det krävs egenfinansiering av kommunen för att kunna ansöka om det riktade statsbidraget för Skolbibliotekarie. Utökning digitala lärverktyg tkr Utökningen av digitala lärverktyg planeras att fortsätta under kommande år. Förslaget är att personal i förskola kommer att ha ett personligt verktyg i form av ipad, denna ökning är beräknad från hösten Fortsatt utökning och därmed en förtätning med ipads i skolår 1-3 samt Crome book i skolår 4-6 från hösten Utökningen sker via infasning, för att lärarna ska kunna utveckla sin kompetens och sin undervisning. Fria pedagogiska måltider tkr Kostnad för fria pedagogiska måltider är framräknad och ingår i beräkningarna. Frågan om fria pedagogiska måltider lyfts kontinuerligt inom förvaltningen och till politikerna av fackliga företrädare och har även lyfts inom projektet attraktiv arbetsgivare. Kompetensutveckling av IT tkr Kompetensutveckling för pedagoger inom IT krävs för att kunna arbeta med digitala verktyg och att undervisa. Denna kostnad kommer att bestå inom åren för uppbyggnad av antalet digitala verktyg. I kostnaden ingår även vikarier för pedagogerna som genomgår kompetensutveckling. Har inte verksamheten vikarier då ordinarie personal inte undervisar finns det mycket begränsade möjligheter att genomgå kompetensutveckling för pedagoger. Osäkerhetsfaktorer 2017 Löneökning för lärarkollektivet är oviss. I beräkningar finns endast en generell löneökning med. I beräkningarna tas ingen hänsyn till om lärarkollektivet får högre löneutveckling. Beräkningen är gjord enligt SKL cirkulär 16:17 där löneökningen är planerad att bli 2,7%. Ovisshet råder även kring lönesättning vid nyanställning av personal i och med att det råder stor konkurrens om utbildad personal, något som leder till löneglidning och ökade personalkostnader. Nya statsbidrag aviseras, det råder ovisshet kring förutsättningar för att kunna erhålla statsbidrag. De senaste åren har egenfinansieringsprincip ökat, dvs att personaltätheten ska vara oförändrad eller öka mellan läsår eller att vissa riktade statsbidrag kräver en lika stor egenfinansiering av kommunen. Det är viktigt att förvaltningen och kommunledningskontoret har samsyn och arbetar tillsammans med att bevaka de riktade statsbidraget och när riktade 19

27 statsbidrag går över till generella statsbidrag. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för kommunen. Från 1 juli 2016 har regler om tilläggsbelopp till fristående skolor förändrats. De nya bestämmelserna innebär att tilläggsbelopp kan lämnas för extraordinära stödåtgärder som ett barn eller elev har behov av i själva undervisningen. Tidigare har tilläggsbeloppet lämnats för extraordinära stödåtgärder som ett barn eller elev har behov av utanför undervisningen. Eftersom förvaltningen i dagsläget inte har kunskap om behovet har inga kostnader kunnat beräknas. Konsekvenser om extra medel inte tilldelas Fler nyanlända elever medför att mer resurser måste gå till modersmålsundervisning, svenska som andra språk och förberedelseklass. Alla elever som har rätt till modersmålsundervisning måste erbjudas det. Undervisning på elevens modersmål och studiehandledning är ett viktigt led i att integreras i det svenska samhället. Om ytterligare resurser inte tilldelas måste resurser omfördelas, eller annan verksamhet avvecklas. Skolbiblioteken kan inte utvecklas och vara en tidsenlig resurs i elevernas lärande. Digitala lärverktyg och kompetensutveckling inte kan användas i fullt ut i verksamheten och att elever i Alingsås inte får samma förutsättningar inför både fortsatta studier och yrkeslivet. Personalen får fortsättningsvis att betala för de pedagogiska måltider som intas tillsammans med barnen och eleverna. Det kan innebära en konkurrensnackdel för rekrytering samt att bibehålla personal. Det krävs stora organisationsförändringar och strukturförändringar för att kunna klara verksamhetens mål och kvalitet inom befintlig ram. Antalet lokaler och enheter måste minska och det blir fler barn och elever på mindre lokalyta, samt att det blir en ännu lägre personaltäthet för alla personalkategorier. Det vill säga fler barn per pedagog i förskolan, fler elever per lärare i grundskolan, fler barn per pedagog på fritidshemmen, fler barn elever och pedagoger per förskolechef/rektor, fler elever per skolsköterska /kurator/ psykolog /specialpedagog. För att kunna vidta besparingar i verksamheten måste politiska prioriteringar göras för att besluta var besparingen ska göras. I förskolan kan fler barn i förskolegrupper verkställas redan under våren. I grundskolan kan besparingar göras först inför kommande läsår. Möjliga effektiviseringsåtgärder som behöver utredas För att inte öka kostnadsutvecklingen och samtidigt bibehålla god kvalitet måste omfördelning göras inom barn- och ungdomsnämnden. Att minska antalet enheter både inom grundskola och förskola är viktigt ur ett kostnadsperspektiv men även utifrån legitimationskrav, behörighetskrav, digitalisering, skolledares och personal inom elevhälsans arbetsmiljö. Organisationsutredning pågår, idagsläget finns inga konkreta förslag. Det kan finnas möjligheter att minska kostnader för lärverktyg för pedagoger genom att kommunen investerar och köper lärverktyg för pedagoger, här behövs mer investeringsmedel och som kan frigöra driftsmedel i verksamheten genom lägre kostnad i tjänstekatalogen. Även om dessa frågor numera hör till Kommunledningskontoret. Det borde ge en lägre kostnad för kommunen och framförallt barn- och ungdomsnämnden, som har största andelen digitala läverktyg. Likaså behöver infrastruktur för IT ses över och om verksamhetssystem kan förändras för pedagoger, nu när Arena för lärande och GAFE ger 20

28 andra förutsättningar än tidigare. Här kan det finnas ytterligare möjlighet till ökad kostnadseffektivitet. Fabs AB har ett avkastningskrav till kommunen. Barn- och ungdomsnämnden hyr 45%av Fabs lokaler. Avkastningskravet leder till att nämnden har högre lokalkostnader och framför allt att kommunens medel betalas ut till fristående verksamheter i form av lokalbidrag. Lokalbidrag till fristående verksamheter baseras, enligt lag om lika villkor, på de kommunala verksamheternas budgeterade lokalkostnad per barn och elev. Antagande om denna utbetalda kostnad till de fristående huvudmännen är 0,5 mnkr på grund av avkastningskravet. Ett förslag som kan utredas är att förändra fritidsverksamhet för elever år, att övergå till Öppen fritidsverksamhet. Inom GR har ett antal kommuner förändrat fritidsverksamheten för åringar till Öppen fritidsverksamhet. Denna fråga kan utredas och om beslut fattas om ändrad verksamhetsform kan det införas tidigast inför läsåret Frågan behöver utredas för att se om det kan medföra några besparingar på sikt. Öppen förskola är frivillig verksamhet för kommunen, det är den enda frivilliga verksamheten som bedrivs inom barn- och ungdomsnämnden. Det finns idag öppen förskola i Ingared, Sollebrunn, Familjecentralen i Noltorp och Ängabo. Denna verksamhet kostar 1 mnkr år Denna fråga kan utredas och om beslut fattas om ändrad verksamhet kan detta införas inför Frågan behöver utredas vidare. En dialog kommer att startas upp under hösten att inom APL utveckla Öppen förskola i samverkan med barn-och fritidsprogrammet. 21

29 Plan 2018 Belopp i tkr Beslutad ram 2018 Prognos ram 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto 0 Årets resultat *Finansnetto avser de som erhåller ränta på fonder Ramökningar tkr Belopp Ackumelerat Utökning digitala lärverktyg volym 590 Volym nyanlända Ökat behov modersmålsundervisning 520 Ökat behov av studiehandledning 560 Undervisning i förberedelseklasser Oförändrad kvalitet och personaltäthet Utökning skolbibliotikarie Utökning täthet digitala lärverktyg Utökad täthet grundskola F Utökning digitala lärverktyg förskola Utökning täthet digitala lärverktyg Fria pedagogiska måltider Fria pedagogiska måltider förskola Fria pedagogiska måltider fritids 600 Fria pedagogiska måltider skola Utökad kvalitet Permanenta ramökningar Kompetensutveckling användning av IT Tillfälliga ramökningar Total ramökning tkr

30 Utökad kostnad utöver beslutad ram 2018 Volymökning tkr Kostnad för volymökning för digitala lärverktyg ökar för 2018, för att behålla samma antal verktyg per elev som hösten Antalet elever som har modersmål och studiehandledning fortsätter att öka. Detta är en trend sedan flera år och dessutom har behovet ökat med inflyttning och nyanlända elever. I dagsläget (september 2016) har 495 elever modersmålsundervisning, det är en ökning mot vårens antal med 61 elever. Inför 2017 räknar förvaltningen med samma antal som september för hela året. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp, ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. Elever med behov av att ha stor del av sin undervisning i förberedelseklass har ökat under år Under år 2016 har denna kostnad täckts av intäkt från migrationsverket. Inför kommande år har eleverna fortfarande behov av att få undervisning i förberedelseklass, men förvaltningen har ingen möjlighet att söka ersättning från migrationsverket när eleven är folkbokförd i kommunen. Utökning skolbibliotekarie 500 tkr Skolbibliotekarie resurs behövs i verksamheten, det finns i dagsläget endast i mycket begränsad form. Mer insatser behövs för att utveckla grundskolornas tillgång till skolbibliotek. Det krävs egenfinansiering av kommunen för att kunna ansöka om det riktade statsbidraget för Skolbibliotekarie. Utökning digitala lärverktyg tkr Utökningen av digitala lärverktyg planeras att fortsätta under kommande år. Förslaget är att personal i förskola kommer att ha ett personligt verktyg i form av ipad, denna ökning är beräknad från hösten 2017 och därmed helår Fortsatt utökning och därmed en förtätning med ipads i skolår 1-3 samt Crome book i skolår 4-6 från hösten 2017 och därmed helår Från hösten 2018 beräknas fortsatt utökning i skolår 1-3 och 4-6, för att komma till 1-1 för samtliga elever i grundskolan. Utökningen sker via infasning, för att lärarna ska kunna utveckla sin kompetens och sin undervisning. Fria pedagogiska måltider tkr Kostnad för fria pedagogiska måltider är framräknad och ingår i beräkningarna. Frågan om fria pedagogiska måltider lyfts kontinuerligt inom förvaltningen och till politikerna av fackliga företrädare och har även lyfts inom projektet attraktiv arbetsgivare. Detta är en politiskt fråga att ta ställning till. Kompetensutveckling av IT tkr Kompetensutveckling för pedagoger inom IT krävs för att kunna arbeta med digitala verktyg och att undervisa. Denna kostnad kommer att bestå inom åren för uppbyggnad av antalet digitala verktyg. I kostnaden ingår även vikarier för pedagogerna som genomgår kompetensutveckling. Har inte verksamheten vikarier då ordinarie personal inte undervisar finns det mycket begränsade möjligheter att genomgå kompetensutveckling för pedagoger. 23

31 Plan 2019 Belopp i tkr Uppräknad plan 2019 Prognos plan 2019 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto 0 Årets resultat *Finansnetto avser de som erhåller ränta på fonder Ramökningar tkr Belopp Ackumelerat Volym Utökning digitala lärverktyg volym 750 Ökat behov modersmålsundervisning 520 Ökat behov av studiehandledning 560 Undervisning i förberedelseklasser Volymuppräkning förskola Volymuppräkning grundskola Volymuppräkning lokalhyra Oförändrad kvalitet och personaltäthet Utökning skolbibliotikarie Utökad täthet grundskola F Utökning digitala lärverktyg förskola Utökning täthet digitala lärverktyg Fria pedagogiska måltider Fria pedagogiska måltider förskola Fria pedagogiska måltider fritids 600 Fria pedagogiska måltider skola Utökad kvalitet Permanenta ramökningar Kompetensutveckling användning av IT Tillfälliga ramökningar Total ramökning tkr

32 Utökad kostnad utöver uppräknad plan 2019 Volymökning - oförändrad personaltäthet tkr Kostnad för volymökning för digitala lärverktyg ökar för 2019, för att behålla samma antal verktyg per elev som hösten Antalet elever som har modersmål och studiehandledning fortsätter att öka. Detta är en trend sedan flera år och dessutom har behovet ökat med inflyttning och nyanlända elever. I dagsläget (september 2016) har 495 elever modersmålsundervisning, det är en ökning mot vårens antal med 61 elever. Inför 2017 räknar förvaltningen med samma antal som september för hela året. Studiehandledning på elevens modersmål måste ges och för att kunna placera eleven i rätt grupp, ska en kartläggning av elevens skolbakgrund göras. Elever med behov av att ha stor del av sin undervisning i förberedelseklass har ökat under år Under år 2016 har denna kostnad täckts av intäkt från migrationsverket. Inför kommande år har eleverna fortfarande behov av att få undervisning i förberedelseklass, men förvaltningen har ingen möjlighet att söka ersättning från migrationsverket när eleven är folkbokförd i kommunen. Volymökning förskola och grundskola är hög i förhållande till planerad ram. Planerad ram 2019 har ingen volymuppräkning från år 2018, det är därför kostnadsökningarna är stora. Med volymökningar kommer även ökat behov av lokaler samt ökat behov av att anpassa befintliga lokaler. Utökad hyreskostnad består i att Herrgårdens förskola och Brogårdens förskola kommer att byggas om under hösten Nya förskolor i Prästeryd och Stadsskogen förväntas vara klara under sen höst Dessa projekt ger en helårskostnad år Nolhaga, Noltorp och Savannen förskolor planeras att byggas om under våren Noltorps skola kommer att kräva en utökning och ombyggnation. Utökning skolbibliotekarie 500 tkr Skolbibliotekarie resurs behövs i verksamheten, det finns i dagsläget endast i mycket begränsad form. Mer insatser behövs för att utveckla grundskolornas tillgång till skolbibliotek. Det krävs egenfinansiering av kommunen för att kunna ansöka om det riktade statsbidraget för Skolbibliotekarie. Utökning digitala lärverktyg tkr Utökningen av digitala lärverktyg planeras att fortsätta under kommande år. Från hösten 2018 beräknas fortsatt utökning i skolår 1-3 och 4-6, för att komma till 1-1 för samtliga elever i grundskolan. År 2019 ska den planerade utökningen vara klar och beloppet tkr är beräknat utifrån att ramen 2016 med ackumulerade ökningen åren 2017 och 2018 plus helårseffekt Utökningen sker via infasning, för att lärarna ska kunna utveckla sin kompetens och sin undervisning. Fria pedagogiska måltider tkr Kostnad för fria pedagogiska måltider är framräknad och ingår i beräkningarna. Frågan om fria pedagogiska måltider lyfts kontinuerligt inom förvaltningen och till politikerna av fackliga företrädare och har även lyfts inom projektet attraktiv arbetsgivare. Detta är en politiskt fråga att ta ställning till. Kompetensutveckling av IT tkr Kompetensutveckling för pedagoger inom IT krävs för att kunna arbeta med digitala verktyg och att undervisa. Denna kostnad kommer att bestå inom åren för uppbyggnad av antalet digitala verktyg. I kostnaden ingår även vikarier för pedagogerna som genomgår kompetensutveckling. Har inte verksamheten vikarier då ordinarie personal inte undervisar finns det mycket begränsade möjligheter att genomgå kompetensutveckling för pedagoger. 25

33 Investeringsbudget Tkr Reinvestering Avskrivningstid Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Möbler, projektorer 5 år Reinvestering Arbetmiljö 10 år Reinvestering Kostenheten 10 år Anpassningsinvestering Volymökningar 5 år Anpassningsinvestering Säkerhetsskåp 10 år Anpassningsinvestering Ombyggnation 5 år TOTALT UTGIFTER Reinvesteringar till verksamheten består av möbler och projektorer. Anpassningsinventarier köps in när om- och nybyggnation eller utökning av verksamheten sker. Från hösten 2016 har behovet även kommit till att köpa in säkerhetsskåp till utökat antal digitala lärverktyg. Enligt plan kommer de digitala lärverktygen att öka och därmed även behovet med att köpa fler säkerhetsskåp. Personal Sjukfrånvaron på förvaltningen är en fortsatt utmaning under kommande period, särskilt inom förskolan. Den psykiska ohälsan har ökat i hela riket, komplexiteten inom området medför att effekten inte förväntas komma direkt efter utförda insatser utan kan utläsas först efter en tid. Arbetsmiljön inom förskolan har varit ansträngd på grund av bland annat vikariebrist och frånvaro av ordinarie personal av olika skäl. Detta medför att fortsatta diskussioner kring kompetensförsörjning måste fortgå, både på förvaltningsnivå men också kommunövergripande. Under de tre kommande åren kommer totalt 90 personer att gå i pension inom olika personalkategorier, varav 27 personer 2017, 31 personer 2018 och 32 personer De största pensionsavgångarna utgörs av förskolelärare och lärare. Under den aktuella perioden kommer 25 förskollärare/fritidspedagoger och 33 lärare att gå i pension. I yrkesgruppen lärare ingår också specialpedagoger samt speciallärare. Värt att notera är också att sju skolledare går i pension under den aktuella perioden. Förutom pensionsavgångar tillkommer även rekryteringsbehov av pedagoger utifrån ökande barnantal utgör rekryteringsbehovet av förskollärare/fritidspedagoger av totalt 6 personer, 2018 totalt 8 personer och 2019 totalt 3 personer. Rekryteringsbehovet av lärare utgörs 2017 av totalt av 11 personer, 2018 totalt 10 personer och 2019 totalt 6 personer. Det totala rekryteringsbehovet kommer att vara större än enligt ovan eftersom personalomsättningen och konkurrensen om personal har ökat. Lärarbristen skapar problem med icke utbildad personal samt att efterfrågan ger en inverkan på ekonomi och lönestrukturer. Personalrörligheten förväntas öka och därmed kommer kontinuitet i verksamheten att försvåras och verksamhetsutvecklingsfrågor att få stå tillbaka. Vissa yrkesgrupper är svårare att rekrytera och marknadskrafter kommer att styra 26

34 löneutvecklingen. Detta kommer att påverka nuvarande lönestruktur och ställa nya krav på verksamheten. Förvaltningen måste också arbeta både med att erbjuda fler tillsvidareanställningar och visstidsanställningar, samt att hitta arbetsformer för att skapa kontinuitet och tillgång till vikarier, både långtids- och korttidsvikarier. Det är en komplex fråga som är både kommunövergripande och förvaltningsspecifik och kräver många olika insatser. Reformen angående lärarlegitimationer kan komma att leda till konsekvenser för enskilda lärare och skolor. En skola där lärare saknar legitimation kan få organisatoriska problem som måste lösas, som till exempel betygssättningen. Nyanställda lärare som saknar legitimation, inte utfärdad av Skolverket, kan inte få en tillsvidareanställning och inte heller sätta betyg eller ha eget ansvar för undervisningen. I förlängningen innebär det förmodligen att en större rörlighet kommer till bland lärarkollektivet där den anställde får arbeta inom fler enheter, detta för att kunna tillgodose att elever undervisas av personal med rätt behörighet. Eleverna kommer att undervisas av fler lärare än tidigare. 27

35 Bilaga Planeringsunderlag Planeringsunderlag barn och elever Alingsås kommun år 2016 år 2017 skillnad Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 1

36 Bilaga Planeringsunderlag Planeringsunderlag barn och elever Alingsås kommun år 2017 år 2018 skillnad Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 2

37 Bilaga Planeringsunderlag Planeringsunderlag barn och elever Alingsås kommun år 2018 år 2019 skillnad Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever. 3

38 Bilaga planeringsunderlag 2016 Planeringsunderlag antal barn och elever i Alingsås kommun budget prognos avvikelse Förskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Vårdnadsbidrag Pedagogisk omsorg Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Förskoleklass Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundskola åk Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Grundsärskola Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) Fritidshem Kommunal verksamhet Fristående verksamhet I annan kommun*) Från annan kommun**) *) Barn och elever som bor i Alingsås kommun som går i annan kommunal verksamhet. Interkommunal ersättning betalas av Alingsås kommun. **) Barn och elever i Alingsås kommunala verksamhet från annan kommun. Interkommunal ersättning från andra kommuner utgår för dessa barn och elever.

39 Område ekonomi verksamhet medborgare medarbetare Verksamhet Medarbetare Process Risk Kontrollmoment Metod Ansvarig Uppföljning utförd Studiehandledning modersmål Kompetensförsörjning pedagogisk personal 16 (S:4 K:4) 16 (S:4 K:4) Medarbetare Behörigheter 16 (S:4 K:4) Medarbetare Verksamhet Verksamhet Svenska som andraspråk pedagogisk personal Socioekonomiskt strukturbidrag 16 (S:4 K:4) 6 (S:3 K:2) 9 (S:3 K:3) Kontrollera att alla elever som har rätt till studiehandledning på sitt modersmål får det. Vara uppdaterad med behovet av kompetenser och behörigheter. Lärarbrist är högre i vissa ämnen; Matematik/No, musik, träslöjd och modersmålslärare i vissa språk. Vara uppdaterad med behovet av kompetenser och behörigheter. Se över andra möjligheter att ordna med modersmålsundervisning. Beskrivning i nulägesanalys och systematisk kvalitetsredovisning om vad medel används till. Redovisning Rektor med ansvar för studiehandledning Bilaga Internkontroll Rapportering Studiehandledning på modersmål har utökats under året då fler elever har behovet. Redovisning HR-konsult Kompetensregistrering pågår, 95% av tillsvidareanställda har legitimation. Enheterna har behovet av kompetenser och det finns behov av en central sammanställning. Redovisning HR-konsult Denna brist är nationell och beror på att det inte finns tillräckligt många utbildad personal att tillgå. Vakanta tillsvidaretjänster tillsätts med vikariat av obehöriga. Redovisning HR-konsult Kompetensregistrering pågår, 95% av tillsvidareanställda har legitimation. Enheterna har behovet av kompetenser och det finns behov av en central sammanställning. Redovisning Redovisning Skolskjuts för modersmålsundervisning Skolskjutssamordnare o Rektor med ansvar för modersmålsundervisning Verksamhetschef grundskola och förskola Arbete fortsätter med att se över möjligheter att ordna modersmålsundervisningen på annat sätt än enbart på Östlyckeskolan. Rapportering under maj och juni månad av rektorer som har skolor med detta bidrag. Medel används till SvAundervisning, läxläsning, subventionerad frukost, extra anpassningar, särskilt stöd, modersmålsstöd, språkstöd, fortbildning i ett språkutvecklande arbetssätt, mindre undervisningsgrupper, extra stöd i matematikundervisning, studiehandledningsstöd och arbeta med elever som riskerar att inte komma till skolan.

40 Bilaga Internkontroll Verksamhet/ medarbetare Verksamhet/ medarbetare Verksamhet Utbildning Brandskydd 9 (S:3 K:3) Utbildning Hjärt- och lungräddning (HLR) Ersättning av Personuppgiftslagen (PUL) 9 (S:3 K:3) 9 (S:3 K:3) Säkerställa att utbildningar genomförs regelbundet och återkommande för alla medarbetare. Säkerställa att utbildningar genomförs regelbundet och återkommande för alla medarbetare. Förberedelse inför att Dataskyddsförordning ersätter Personuppgiftslagen (PUL) år 2018 Redovisning Redovisning Redovisning Planeringsstrateg Enhetschef elevhälsans medicinska insats Administrativ chef Ny punkt från vårbokslut. Under hösten kommer nya medarbetare att prioriteras för brandskyddsutbildning. Planeringsstrateg följer upp antalet utbildade med Räddningstjänsten Ny punkt från vårbokslut. Under våren har chefer fått information om att instruktörer ska utbildas av räddningstjänsten för att i sin tur kunna utbilda samtliga medarbetare i HLR Ny punkt från delår. Än så länge är uppdraget att läsa inkommande information och förbereda IT-system och blanketter. Verksamhet Tilläggsbelopp även för extraordinära stödåtgärder i undervisningen från 1 juli (S:3 K:3) Kontroll att rätt bedömning görs för extraordinära stödåtgärder även i undervisningen. Redovisning Tjänsteman med delegation för tilläggsbelopp Ny punkt från delår. Punkten bevakas under hösten och följs upp i årsredovisningen. Det är svårt att säga hur det påverkar kommunen ekonomiskt. Det beror på antal ansökningar från fristående skolor.

41 Ärende 3 Årlig grundläggande granskning 2016

42 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Årlig grundläggande granskning 2016 Ärendebeskrivning De förtroendevalda kommunrevisorerna genomför årligen en grundläggande granskning av styrelser och nämnden. Syftet med den grundläggande granskningen är att översiktligt bedöma om styrelser och nämnder har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Inför kommunrevisionens årliga grundläggande granskning 2016 har kommunrevisorerna ställt frågor till samtliga nämnder som ska besvaras senast 30 september Förvaltningens yttrande Barn- och ungdomsnämnden har behandlat frågorna. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden översänder uppdrar åt förvaltningen att överlämna svaren i den årliga granskningen 2016 till kommunrevisionen. Exp: Kommunstyrelsen E&Y Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

43 Frågor till barn- och ungdomsnämnden i grundläggande granskning 2016 Gemensamma frågor till samtliga nämnder Enligt flerårsstrategi 2016 ska den politiska styrmodellen i Alingsås kommun utgå från tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Beskriv hur nämnden arbetat med att konkretisera dessa tre perspektiv i styrningen av verksamheten? Beskriv vilka frågor som varit i fokus under året utifrån nämndens uppdrag samt styrande indikatorer? Enligt den beslutade styrmodellen ska varje nämnd och styrelse identifiera dels åtaganden som bedöms som nödvändiga förändringar för att uppnå de prioriterade målen, dels internkontrollpunkter som bedöms vara delar av verksamheten som måste hållas under uppsikt. Vidare anges att till åtagandena kopplas nyckeltal som bedöms som väsentliga för att bidra till måluppfyllelsen. Beskriv nämndens process för att arbeta fram åtaganden, interkontrollpunkter samt nyckeltal? På vilket sätt följer nämnden löpande under året beslutade åtaganden, internkontrollpunkter samt nyckeltal? Hur arbetar nämnden med budgetuppföljning och prognosarbete? Enligt kommunens styrmodell ska nämnderna följa COSO-modellens principer för intern kontroll. I kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar för uppföljning, bokslut och flerårsstrategiberedning framgår anvisningar för hur nämnderna ska arbeta med SWOTanalys samt väsentlighets- och riskanalys. Styrelse och nämnders väsentlighets- och riskanalys ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning av internkontrollplanen ska ske i samband med våruppföljning, delårsbokslut och årsbokslut. Hur säkerställer nämnden att arbetet med intern kontroll sker enligt kommunens styrmodell och anvisningar? Beskriv resultat och eventuella åtgärder utifrån årets uppföljning av internkontrollplanen? Beskriv nämndens främsta utmaningar det kommande året? Nämndspecifika frågor I grundläggande granskning 2015 bedömde revisorerna att nämnden bör: o o o Säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet avseende elevers betygssättning Säkerställa att kommunens styrmodell implementeras i nämndens verksamhet Delta aktivt i arbetet med riskanalys och intern kontroll Av nämndens svar på granskningen framgår att nämnden avser vidta föreslagna åtgärder. Beskriv vilka åtgärder nämnden vidtagit utifrån de rekommendationer som lämnades? År 2015 hade nämnden som åtagande att arbeta fram en framtida organisation för att ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Är den framtida organisationen klar och

44 hur arbetar nämnden i övrigt för att alla barn i kommunen erbjuds en likvärdig skolgång, både inom offentligt drivna och privata verksamheter? Beskriv hur nämnden arbetar för att integrera nyanlända elever inom grundskolan?

45 Ärende 4 Förändring av resurstilldelning ang. utökad matematikundervisning i åk 4-6

46 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Förändring av resurstilldelning ang. utökad matematikundervisning i åk 4-6 Ärendebeskrivning Från 1 juli 2016 utökas undervisningstiden i grundskolan och grundsärskolan med 105 timmar. Timplanerna för dessa skolformer i skollagen och skolförordningen ändras så att ökningen av undervisningstiden ska användas till ämnet matematik för årskurs 4-6. Förvaltningens yttrande Beslutad elevpeng kalenderår Dnr BUN innefattar inte ökningen av utökad undervisningstid. För att ekonomiskt kompensera för ökningen av undervisningstiden föreslår förvaltningen att öka kommunal och fristående elevpeng skolår 4-6 med 347 kr per elev från och med 1 juli Ökningen ger en merkostnad under år 2016 på ca 510 tkr då antal elever i skolår 4-6 i både kommunal och fristående är höstterminen Enheterna kompenseras därmed för de utökade kostnaderna för utökad undervisning för skolår 4-6. Kommunen har fått kompensation från staten för denna utökning i det generella statsbidraget. För barn- och ungdomsnämnden medför detta en merkostnad, som för 2016 kan hanteras inom beslutad ram. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar om att utöka elevpeng för skolår 4-6 från och med 1 juli Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Controller

47 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

48 Förändring av resurstilldelning ang. Utökad matematikundervisning i åk 4-6 Kommunal Elevpeng skolår enligt beslut 2 Dnr BUN kr Förslag till elevpeng skolår från juli kr Ökning: 347 kr Fristående Elevpeng skolår enligt beslut 2 Dnr BUN kr Förslag till elevpeng skolår från juli kr Ökning: 378 kr Fristående har även rätt till 3% administration och 6% moms. Både administration och moms ingår i förslaget om ny elevpeng.

49 Ärende 5 Ändrade köregler till förskolan i Alingsås kommun

50 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Jonas Nordlander Direktnr: Beteckning: BUN Ändrade köregler till förskolan i Alingsås kommun Ärendebeskrivning Det är barn- och ungdomsnämnden som beslutar de regler som gäller för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk verksamhet. Nuvarande regelverk är i behov av revidering och behöver tydliggöras. Beredning Det är urvalskriterierna för hantering av kö till förskolan som är i behov av revidering och behöver formuleras tydligare än dagens formulering. I bifogat förslag förtydligas vad som gäller och vilka olika förturer som finns. Rätten för syskon att få placering på samma förskola har förstäkts mot nuvarande regler (se bilaga). I dagsläget väger ködatum tyngre än syskonförtur vid placering per förskola. En starkare syskonförtur innebär att syskon till barn på en förskola har företräde framför andra barn som önskat samma förskola. Rimliga erbjudanden om förskoleplats ska dock erbjudas till alla barn. Det har funnits starka önskemål från föräldrar att syskonförturen förstärks. Det ger stora vinster för familjernas vardagsplanering att ha syskonen på samma förskola. Det innebär dessutom oftast en större trygghet för barnen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta nya köregler. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Jonas Nordlander Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

51

52 Köhantering för Alingsås kommuns förskolor Ansökan Det är möjligt att ställa sig i kö sex månader innan plats önskas. Plats ska erbjudas inom fyra månader från anmälningsdatum. (Skollagen 8 kap 14 ) Vårdnadshavare har rätt att tacka nej till plats en (1) gång och ha kvar sitt ködatum. Om plats inte kan erbjudas på önskad förskola kan vårdnadshavare välja att låta ansökan ligga kvar i passiv kö till förstahandsvalet. Inga platserbjudanden på annan förskola kommer gå ut, men vårdnadshavare erbjuds enligt turordningen när plats blir ledig på förstahandsvalet. Vid nyplacering i förskola används följande urvalskriterier: Allmän förskola 3-5 år enligt Skollagen 8 kap 4 Barn som endast har sökt allmän förskola. Placering enligt Skollagen 8 kap, 5 eller 7 Utredning krävs. Ekonomisk förtur enligt Skollagen 8 kap 5 Socialförvaltningen utreder Nyplacering Ködatum gäller Vid fördelning av platser mellan förskolor används följande förturer Syskonförtur Omplacering eller nyplacering av de barn som vid placeringstillfället har syskon på förskolan. Geografisk förtur Omplacering av barn som flyttat från kommunens ytterområden till Alingsås tätort eller omplacering från Alingsås tätort till ytterområdena 1. Omplacering Vårdnadshavare kan söka omplacering året runt. Normalt görs omplaceringar inför höstterminen varje år, med undantag för geografisk förtur och syskonförtur, som sker kontinuerligt i mån av plats. För att få omplaceringsförtur inför kommande höst ska ansökan vara inne senast 28 februari. 1 Ett rimligt erbjudande enligt SL 8 kap 15, anses vara en plats i anslutning till barnets hem enligt områdena: Alingsås tätort, Bjärke, och Hemsjö

53 Ärende 6 Arbetsmiljö- Risk- och konsekvensanalyser

54 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Johanna Lygner Direktnr: Beteckning: BUN Arbetsmiljö- Risk- och konsekvensanalyser Ärendebeskrivning Arbetsmiljöverkets författningssamling anger att arbetsgivaren vid en större förändring skall göra en risk- och konsekvensbedömning för att på detta sätt belysa eventuella hälsorisker vid förändringen. Analysen består av tre delar. Arbetsgivaren ska göra en gradering av riskbedömningen samt belysa hur stora konsekvenser det kan bli av förändringen. Utifrån denna bedömning beslutar arbetsgivaren om det behövs göras arbetsmiljöåtgärder eller inte. Som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och för att följa och se konsekvenserna av resursfördelningen, lyfts konsekvens- och riskbedömningar till barn- och ungdomsnämnden två gånger per år. Alla enheter som genomför större förändringar under året ska inkomma med risk- och konsekvensbedömningar inför vår- och hösttermin. Förvaltningens yttrande De enheter som inkommit med konsekvens- och riskanalyser är följande: Barn- och ungdomskontoret Då ny teamorganisation ska införas hösten 2016 har förvaltningen genomfört en risk- och konsekvensbedömning. Då förändringen påverkar hela organisationen har framtagningen av risker också utgått från detta men i första hand påverkar förändrändringen chefer. Risker som beskrivs är exempelvis byte av befattning och team och resor kan kvarstå mellan enheter. Förändringen kan även innebära svårigheter att skapa naturliga mötesformer. Risker finns också för andra yrkesgrupper så som elevhälsan, vaktmästare och administratörer utifrån en eventuell ökad arbetsbelastning. Team Lendahl/Långared/Nolby En risk- och konsekvensbedömning har genomförts på Åkershults förskola på grund av anpassning av personalstyrkan från och med hösten 2016, fler barn har samtidigt tillkommit. Risker som uppmärksammats är många barn per pedagog som kan leda till ökad arbetsbelastning. Nolbyskolan har genomfört en risk- och konsekvensbedömning utifrån rådande vikariesituation. Bristen på vikarier medför en ökad arbetsbelastning för medarbetare på skolan.

55 Team Ängabo Då förvaltningen startar dygnet-runt-öppen avdelning på Östlyckans förskola (Nattugglan) har en risk- och konsekvensbedömning genomförts. Bland annat framkommer att rutiner saknas inför uppstart, möjliga kommunikationskanaler ska tydliggöras och tryggheten i lokalerna ska ses över. En ytterligare risk- och konsekvensbedömning har genomförts på Östlyckans förskola då övriga avdelningar berörs av att Nattugglan startar upp sin verksamhet hösten Förändringar av nuvarande tjänster är ett riskmoment som redovisas. Team Hemsjö/Ingared/Ödenäs/Va Bodarne Risk- och konsekvensbedömning har gjorts på Västra Bodarnas förskola på grund av anpassningar i organisationen utifrån reducerat barnantal och färre pedagoger. Riskerna behandlar medarbetarnas förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö framåt. Inga ytterligare risk- och konsekvensbedömningar har inkommit under perioden februari 2016 till och med augusti 2016 då inga större förändringar har skett. Barnoch ungdomsförvaltningen arbetar vidare med hur och när risk- och konsekvensanalyser ska genomföras utifrån Arbetsmiljöverkets inspektion under hösten Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av konsekvens- och riksanalyserna och lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Johanna Lygner HR-konsult Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

56 Ärende 7 Verksamhetsberättelse 2016

57 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Irene Lidén Direktnr: Beteckning: BUN Verksamhetsberättelse 2016 Ärendebeskrivning En verksamhetsberättelse är upprättad för Utvecklingsenhetens arbete under läsåret 2015/16. Här är enhetens olika verksamheter, omfattning och utvecklingsarbete som bedrivits under läsåret beskrivna samt strategier inför kommande läsårs utvecklingsarbete. Verksamhetsberättelsen omfattar även verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats. Förvaltningens yttrande Berörd personal har varit delaktiga genom att lämna in en beskrivning av sitt arbete som utförts under året. Under läsåret förändrades förvaltningens organisation och utvecklingsenheten förändrades till barn- och elevhälsa, samt att vissa övergripande stödfunktioner överfördes till verksamhetschef för förskola och grundskola, samt administrativa enheten. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av verksamhetsberättelsen och lägger den till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson förvaltningschef Irene Lidén verksamhetschef barn- och elevhälsan

58 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

59 Verksamhetsberättelse Barn- och elevhälsan och förvaltningsövergripande stöd Läsåret 2015/

60 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Omfattning 1.2 Barn- och elevhälsa 1.3 Medicinska insatser, skolsköterska och skolläkare 1.4 Skolkurator 1.5 Skolpsykolog 1.6 Specialpedagog 1.7 Specialpedagog neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 1.8 Specialpedagog grundsärskola 1.9 Talpedagog 1.10 Hörselpedagog 1.11 Språkotek 1.12 IKT, information-kommunikation-teknik 1.13 Skoldatatek, Bedömning och dokumentation 1.14 Verksamhetsförlagd utbildning, VFU 1.15 KomTek och NT-utveckling 1.16 Matematikutvecklare 1.17 Språkutvecklare 1.18 Skapande skola 1.19 Särskilda undervisningsgrupper 1.20 BUS, barn ungdom - samverkan SSPF, skola, socialtjänst, polis, fritid SamTidigt 1.21 Närvårdssamverkan Västbus 2. Resursfördelning 2.1 Tilläggsbelopp 2.2 Fördelning av elevhälsans resurser 3. Övrigt 3.1 Tillsyn av fristående verksamheter 4. Läsåret 2016/2017

61 1. Verksamhetsbeskrivning Verksamheternas uppdrag är att på ett effektivt sätt utveckla och samordna barn- och elevhälsa, särskilda undervisningsgrupper, övergripande stöd-, utvecklings- och kvalitetsarbete i syfte att skapa bättre förutsättningar för barn och ungas lärande och utveckling i Alingsås. Från och med infördes en ny ledningsorganisation vilket inneburit att istället för biträdande förvaltningschef och utvecklingschef för kvalitetsutveckling, infördes två verksamhetschefer, en för grundskola och en för förskola. Utvecklingschef för barn- och elevhälsa fick även ny titel, verksamhetschef för barn- och elevhälsan. I samband med detta upphörde Utvecklingsenheten som enhet och vissa övergripande stödfunktioner fick annan organisatorisk tillhörighet. Personal inom barn- och elevhälsan bildade en ny enhet. 1.1 Omfattning Inom de redovisade verksamheterna arbetade under läsåret ca 60 personer med huvudsaklig placering på förskole-/skolenheterna. Inför 2016 beslutade Barn-och ungdomsnämnden om en utökning av elevhälsan med 1,75 tjänst. Detta på grund av ett ökat elevantal. Verksamhet Årsarbetare hösten 15 Årsarbetare våren 16 Bitr. förvchef/utvecklingschef 3 3 /verksamhetschef Rektor Skolsköterska Enhetschef, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats Skolläkare Kurator Psykolog Verksamhetschef för psykologernas medicinska insats Specialpedagog Talpedagog 1 1 Hörselpedagog Specialpedagog neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Specialpedagog särskola Samordnare IKT 1 1 Samordnare Skoldatatek, bedömning 1 1 och dokumentation Samordnare VFU, vikarier, lärarlyftet 1 1 m.m. Matematikutvecklare Tekniksamordnare Samordnare förskolans dokumentation Språkutvecklare

62 Samordnare Lust att lära i Nolhaga Park Pedagog Lust att lära i Nolhaga Park Pedagog särskild undervisningsgrupp, Parkskolan Barn- och elevhälsa Uppdraget för barn- och elevhälsan utgår från skollagen. Barnhälsan omfattar specialpedagog riktad till förskolan samt förskolechef. Barnhälsans mål är att skapa en positiv lärande- och utvecklingssituation för barnet och bidra med insatser som stödjer pedagogerna för att utveckla barns hälsa, lärande och utveckling. Elevhälsan riktar sig till elever i grund- och grundsärskola samt fritidshem. Elevhälsans mål är att skapa en positiv lärandesituation för eleven. Elevhälsan bidrar med insatser som stödjer elevers hälsa, lärande och utveckling för att nå målen. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala samt specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär bl.a att elevhälsoteamet ska bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa. Barn- och elevhälsans personal är samlad under verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Förskolechef/rektor leder och ansvarar för barn- och elevhälsans arbete på förskolan/skolan. Barn- och elevhälsan har att uppdrag att huvudsakligen arbeta hälsofrämjande och förebyggande Barn- och elevhälsan ska särskilt uppmärksamma de barn och elever som är i behov av särskilt stöd och ska bidra med att undanröja hinder för utveckling och lärande. Detta kan ske genom att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp barn/elevhälsoinsatser samt utgöra ett stöd för förskolechef/rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas Arbetet för barn- och elevhälsa ska dokumenteras och utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete har haft stort fokus för elevhälsans personal. För att få ytterligare inspiration ordnades en gemensam halvdag med skolledare och elevhälsa där rektor och specialpedagog från Bergsjöskolan i Göteborg delade med sig av sitt framgångsrika arbete. Även rektor och elevhälsa från Gustav Adolfsskolan gav inspiration och delgav sina erfarenheter från ett utvecklande och gynnsamt arbete. 1.3 Medicinska insatser, skolsköterska och skolläkare Skolsköterskan har en fördjupad kunskap inom barn- och ungdomars hälsa, fysiska och psykiska utveckling samt omvårdnads- och folkhälsovetenskap. De medicinska insatserna utgår från basprogrammet för hälsobesök med ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Skolsköterskans uppdrag är att: Erbjuda alla elever hälsobesök, hälsosamtal samt vaccinationer enligt Socialstyrelsens riktlinjer (basprogram) för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål Förmedla specifik kunskap och stöd till elever och vårdnadshavare samt andra yrkeskategorier på skolan vid elevs ohälsa/ sjukdom relaterat till skolmiljö

63 Tillämpa farmakologiska kunskaper för att säkert hantera, ordinera och administrera vaccin och läkemedel Erbjuda enklare sjukvårdsinsatser, göra bedömningar, ge råd, utvärdera och vid behov remittera vidare till andra vårdinstanser Dokumentera, hantera och bevara BVC och EMI journaler enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) Finnas med i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan, individuellt och på grupp/organisationsnivå Erbjuda medicinsk kompetens på individuell och på grupp/organisationsnivå Skolläkaren har en specialistkompetens inom skolhälsa, en specialistutbildning inom barn- och ungdomsmedicin eller allmän medicin. Skolläkares uppdrag är att: Finnas med i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan, individuellt och på grupp/organisationsnivå samt att erbjuda medicinsk kompetens på individuell och på grupp/organisationsnivå. Händelser under året Skolsköterskorna har efter genomförda hälsosamtal återkopplat resultaten på grupp och organisationsnivå till klass och elevhälsa i årskurs 4 och 8. Hälsofrämjande samtal i smågrupper har genomförts i ämnen som livsstil, värdegrund och nätbeteende. På högstadiet har specifika tjejgrupper och rökavvänjningssamtal förekommit. Pubertetssamtal i åk 5 och /eller 6 genomfördes på alla skolor. De ökade antal elever som är nyanlända under året har krävt mycket resurser för hälsosamtal, vaccinationer samt tolksamtal med vårdnadshavare och boende. Skolsköterskor och skolläkare från Herrljunga, Vårgårda, Alingsås och Barn- och ungdomsmottagningen i Alingsås hade gemensam uppstart i Alingsås med tema ungas hälsa där Ungdomsmottagningen deltog som föreläsare. Från Närhälsan har sjukgymnast visat verktyg för att skriva recept på fysisk aktivitet för barn och unga. Hälsoraketen, en samverkans- och arbetsgrupp mellan regionen och Alingsås kommun har bidragit till uppdaterade metodhandböcker för övervikt och fetmabehandling inom elevhälsans medicinska insats. På barnmottagningen har skolsköterskorna fått handledning av Obesitasteamet. Skolsköterskor har deltagit i samverkansmöte mellan BVC, socialförvaltningen och spädbarnsgruppen. Alingsås har representanter från skolsköterskorna i nätverk för grundsärskola och nyanlända elever i regionen. Handledning av specialist sjuksköterskestudenter har skett under läsåret och skolsköterskor har deltagit som intervjupersoner i studier och examensarbete. Skolläkare har deltagit i elevhälsoteamens arbete på skolorna under året samt deltagit på gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Skolläkarnas kompetens och deltagande är viktig då de träffar elever för bedömning av medicinsk hälsa i samband med t.ex. hög frånvaro och utredningar. Skolsköterskorna har hög tillgänglighet för elever, vårdnadshavare, personal och andra vårdgivare. Genom att erbjuda sk öppen mottagning på skolorna har söktrycket varit högt av elever som spontant besökt EMI, elevhälsans medicinska insats. 1.4 Skolkurator Skolkuratorns uppdrag är att: Bidra med kompetens och insatser i socialt och psykosocialt arbete på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå

64 Medverka till att alla elever uppnår kunskapsmålen och utvecklas socialt och emotionellt i en miljö som främjar lärande Medverka till att skolan arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa, mobbing, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Uppmärksamma elever som far illa, elever i socialt utsatta sammanhang och elever som visar tecken på psykisk ohälsa Bidra till att elever som är i behov av särskilt stöd för sin sociala och emotionella utveckling får adekvata insatser Händelser under året Den största påverkan för kuratorernas arbete under året var att det kom många nyanlända barn och ungdomar. Detta medförde att kuratorerna behövde ny kompetens för att möta dem på rätt sätt, då många varit med om traumatiska händelser eller visat annan psykisk ohälsa. Året har även präglats av annan psykisk ohälsa, inte sällan redan från åk 6. Framförallt många flickor mår dåligt och skadar sig själva. Mycket resurstid har lagts på samtal av stödjande karaktär och motiverande lösningar för fortsatt närvaro i skolan. Skolkurator har även arbetat tillsammans med pedagoger med att revidera planen mot kränkande behandling och diskriminering. Förebyggande och hälsofrämjande arbete har också genomförts genom att kurator handlett personal i frågor rörande barn i sorg och i kris samt tillsammans med pedagoger och annan elevhälsopersonal medverkat vid svåra föräldrasamtal för att stötta och tillföra kompetens i frågor rörande elevers inlärning och undanröjande av hinder för god inlärning. Kurator har även deltagit med kompetens rörande sociala grupprocesser i klasser samt handlett pedagogisk personal i åtgärder kring detta. Kurator har också arbetat hälsofrämjande genom att vara centralt placerad i skolan med öppenhet mot verksamheten och god tillgänglighet för både personal och elever. Då det varit långa väntetider till Bup samt att överenskommelsen med vårdcentralerna som remittent till Bup och behandling av lindrigare depressioner inte har fungerat fullt ut, har elevhälsan belastats eftersom familjerna hänvisas dit. 1.5 Skolpsykolog Skolpsykologens uppdrag är att: Medverka till att skapa förutsättningar i undervisningssituationen och skolmiljön för elevernas lärande, utveckling och hälsa Finnas tillgänglig för ledning, pedagoger och arbetslag i deras arbete med elever utifrån psykologisk kompetens Stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål genom att identifiera och hjälpa till att undanröja hinder, utreda och göra bedömningar för den enskilda elevens lärande Händelser under året Psykologgruppen har varit intakt under året. Kursen i dynamisk utredningsmetodik, som påbörjades under våren 2015, avslutades under hösten med en utbildningshelg i Stockholm. Gruppen upplever att kursen breddat perspektiven kring hur en utredning skulle kunna se ut och hur ganska små förändringar tydligare kan koppla utredningen till elevens lärandeprocess. Efterfrågan från andra verksamheter på psykologutredningar som underlag för egna insatser har ökat t.ex. avseende psykisk ohälsa, social problematik och neuropsykiatriska frågeställningar. Detta samtidigt som det egna behovet av skolrelaterade psykologiska

65 bedömningar varit högt och frågeställningarna blivit alltmer komplexa t.ex. nyanlända elever med tydliga kognitiva bekymmer och samtidigt psykisk ohälsa. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har fortsatt. På ett antal skolor har ett arbetslagsstödjande arbete påbörjats, på vissa skolor i tät samverkan med specialpedagog. Det har även genomförts elevnära insatser där psykolog deltagit i elevers undervisningssituation för att delge kunskap om stresshantering och mentala fällor. 1.6 Specialpedagog Specialpedagogens uppdrag är att: Vara en kvalificerad samtalspartner, rådgivare i pedagogiska frågor för elever, föräldrar, personal och andra yrkesutövare Genomföra pedagogiska utredningar utifrån barnets hela förskole- skolsituation och analysera möjligheter och hinder på organisations- grupp- och individnivå Delta i arbetet med att upprätta, genomföra och utvärdera handlingsplan/åtgärdsprogram i samverkan med förskola/skola och hem. Syftet är att stödja barn/elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer Arbeta tillsammans med förskolans/skolans ledning och därmed bidra till verksamhetens pedagogiska utveckling Utveckla pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram Händelser under året Specialpedagogerna har delgett pedagoger en ökad kompetens i bl.a. om extra anpassningar och särskilt stöd, undantagsparagrafen, tillsammans med stödlärare startat upp WIP- undervisning, intensivträning i fonem/grafem-koppling, avkodning och läsförståelse för elever med dyslexi och gett stöd till pedagog att starta upp HELP, ett intensivträningsmaterial för undervisning i engelska för elever med dyslexi. Specialpedagoger har även arbetat för att implementera Inläsningstjänst så att alla elever på skolan får tillgång till inlästa läromedel vid behov samt bidragit med specialpedagogiskt perspektiv i frågor på organisationsnivå. Gemensamt för elevhälsans personal i Bjärke är deras hälsofrämjande koncept HASP, Hälsa, Arbetsmiljö, Självförtroende, Prestation, vilken innebär mer förbyggande hälsoarbete med eleverna på gruppnivå. Tonvikten i HASP läggs på barnens fysiska och psykiska hälsa och deras arbetsmiljö för att alla elever ska ges möjlighet att prestera i nivå med deras förmåga. Arbetet sker tvärprofessionellt av elevhälsan till olika årskullar enligt en manual. Övriga elevhälsoteamen har utökat sin samverkan med arbetslagen på skolorna för att främja tidiga förebyggande insatser. Specialpedagog har haft kontinuerlig tid för handledning av samtliga arbetslag på skolan vilket gett effekt av ett minskat behov av akutinsatser av pedagogisk karaktär. Handledning och rådgivande samtal har även getts till enskilda pedagoger och elever om elevers styrkor och behov, anpassningar och hur skolan kan kompensera och underlätta för eleven. Studiecirklar med pedagoger kring Bo Hejlskov Elvéns bok Beteendeproblem i skolan har genomförts på flera skolor. På specialpedagogernas kategorimöten har ett intressant och givande erfarenhetsutbyte bedrivits vilket bidragit till en ökad kompetens och en större samsyn. Ansvarig för Datateket har också deltagit för att diskutera pedagogiska och alternativa verktyg som kan kompensera för elever i svårigheter samt pratat om de nya verktyg eleverna får i höst.

66 Flera specialpedagoger har fortsatt att fördjupa sig i Ross Greenes modell CPS, Collaborative Proactive Solution och haft samtal med elever enligt denna. All elevdokumentation sker i ProReNata och systemet utvecklas successivt, många elevhälsoteam använder sig av funktionen Protokoll för en gemensam dokumentation och tydlig ansvars- uppdragstilldelning av elevärenden. 1.7 Specialpedagog med inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Specialpedagogens uppdrag är att: Utbilda och handleda personal inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utveckla arbetet för en inkluderande skola Händelser under året Behovet av handledning utifrån målgruppens behov är stort och specialpedagogen har kontakt med arbetslag på ett flertal förskolor och skolor. På vissa skolor har specialpedagogen även hållit mindre utbildningar. En stor del av specialpedagogens arbetstid har detta år använts i den treåriga satsningen riktad mot förskolan med rubriken Lust att lära-för alla. Dessa tre år har varsitt tema där rubriken för årets tema är Att möta barn som väcker frågor i förskolan. Områdesvis utbildas all personal inom förskolan i mindre grupper där varje grupp erbjuds tre halvdagars utbildning. För specialpedagogen har detta inneburit 65 utbildningstillfällen. Under åren har ett utvecklingsprojekt, Lust att lära i Nolhaga Park pågått. Projektet har finansierats av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under projekttiden har erfarenheter kommit pedagogerna till del av hur djur och natur kan vara en ingång till lärande. Elever har kunnat ha sin undervisning i parken viss del av sin vecka. Vissa elever har även med kort varsel erbjudits undervisning i parken på heltid när någon akut händelse på hemskolan inträffat. Under projektåren har ett samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen påbörjats. Målet med samarbetet är att förvaltningarna tillsammans ska utveckla en pedagogisk verksamhet som möter såväl barn och elever i förskolan/skolan men även barn och familjer på deras fritid. I denna samverkansgrupp planeras också för hur Barn- och ungdomsförvaltningen över längre tid kan hyra ett av husen i parken. En målgrupp är elever som inte kommer till skola och för dem behöver förvaltningen utveckla anpassade undervisningsformer. Specialpedagogen ingår även i arbetsgruppen kring Språkoteket. Denna arbetsgrupp har under året arbetat fram ett basmaterial av bilder riktat till våra förskolor. Detta material är en möjlighet för förskolorna att använda när de vill förtydliga kommunikationen med barnen utifrån områdena Vad-Var-När-Med vem? Materialet är lätt åtkomligt på Kommunportalen. Tillsammans med två kollegor har specialpedagogen ansvarat för en utbildningsdag för skolledare, elevhälsa och politiker utifrån rubriken Tillgänglighet - så gör vi det möjligt. Utifrån materialet DATE och Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning som Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans med handikapporganisationerna har utvecklat där de lyft begreppet tillgänglighet utifrån tre perspektiv; den pedagogiska, fysiska och sociala tillgängligheten. Förhoppningen är att detta stödmaterial ska hjälpa förskolor och skolor att få syn på utmaningar inom området tillgänglighet/delaktighet. Specialpedagogen ingår i samverkansgruppen KIS-Kunskap, Insikt, Samverkan. (Ett samarbete mellan Bou, BUP, Hab, SPSM samt tre olika intresseföreningar).

67 Under året har gruppen arrangerat två utbildningstillfällen utifrån området NPF. Vid båda tillfällena har 600 deltagare kommit. Vid ett av tillfällena föreläste psykologen Bo Hejlskov Elvén utifrån sin bok Beteendeproblem i skolan. På ett flertal skolor pågår nu studiecirklar utifrån hans bok. 1.8 Specialpedagog med inriktning mot grundsärskola Specialpedagogens uppdrag är att: Vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för personal och föräldrar Driva utvecklingsfrågor generellt gällande kommunens grundsärskola Utveckla arbetet för individinkludering Bidra med fortbildning för grundsärskolans arbetslag och pedagoger Känna till mottagna elever i grundsärskolan och vid behov medverka vid byte av grupp, skola eller extern placering Vid behov handleda pedagoger och arbetslag runt elever mottagna i grundsärskolan Vid behov tillföra specifika kunskaper angående grundsärskolan vid upprättande av åtgärdsprogram samt medverka vid utvecklingssamtal och föräldramöten Samordna nätverk för grundsärskolans pedagogiska personal Stödja rektorerna kring organisationsplanering gällande målgruppen Tillämpa resursfördelningsmodellen Händelser under året Under året har handledning getts till arbetslag kring elever med intellektuell funktionsnedsättning. Information om grundsärskola har givits till elevhälsoteam, vårdnadshavare och pedagoger inom förskola, skola och friskolor. Sk. Tvärproffessionsgruppen, som består av kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog för grundsärskola, har startat upp som ett granskningsteam inför mottagande i grundsärskola. Grundsärskolans nätverksträffar har genomförts med innehåll om tillgänglighet och det nya Gilla läsa-skriva materialet. På en skola har samplanering med rektorer och elevhälsa skett kring ett utvecklingsområde om hur skolan kan ta emot elever med intellektuell funktionsnedsättning i en inkluderande förskoleklassmiljö. Resursfördelningssystemet har utvecklats och förankrats till specialpedagoger och rektorer, som efter revideringen lämnar in ett skriftligt underlag för bedömning av resursbehov. Uppföljning av resurspengen sker genom besök i verksamheterna under höstterminen. Specialpedagog med inriktning mot särskolan har även lämnat in uppgifter om individinkluderade elever till Skolinspektionen. 1.9 Talpedagog Talpedagogens uppdrag är att: Arbeta förebyggande för en god språklig miljö I samverkan med specialpedagog kartlägga tal och språk som utgångspunkt för fortsatt arbete Vara rådgivande och handledande för pedagoger och övrig personal I samverkan med pedagog ge stöd till elever/grupper Vid behov medverka vid upprättande av åtgärdsprogram.

68 Vara ett stöd inom alternativa kommunikationssätt Ge råd och stöd om språkstimulerande material Samverka med logoped och habilitering Händelser under året Det påbörjade utvecklingsarbetet har fortsatt. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tal, språk och kommunikation hos personal i skolan. Genom att öka pedagogernas kunskap kommer talpedagogens insatser fler elever till del, vilket leder till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Fokus har breddats till att röra fler aspekter av tal, språk och kommunikation, till skillnad från tidigare då fokus framför allt har rört uttalssvårigheter. Detta bredare fokus knyter på ett tydligare sätt an till styrdokumenten. Talpedagogen har under läsåret haft handledning med skolpersonal utifrån elever med språkliga svårigheter, samt utifrån generella frågor om tal, språk och kommunikation. Ofta har dessa samtal föranletts av att talpedagogen besökt en klass eller träffat en specifik elev för kartläggning. Talpedagogen har föreläst om tal, språk och kommunikation för kommunens nätverk för elevassistenter samt medverkat i en filmad föreläsning som varit en del av utbildningssatsningen för förskolepersonal Lust att lära för alla. Samarbetet med logopedmottagningen har utvecklats ytterligare och tydliga samarbetsrutiner har tagits fram i samråd med hälsofrämjande logoped. Dessa rutiner har presenterats på ett kategorimöte för specialpedagogerna. Ett samarbete med kommunens speciallärare har inletts under året. Talpedagogen har gått med i ett nätverk kring tal och språk som träffas en gång per termin. För att få stöd i att vidareutveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har talpedagogen sökt handledning från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Då uppdraget har förändrats behöver talpedagogen inför kommande år förtydliga uppdraget för personalen på kommunens skolor Hörselpedagog Hörselpedagogens uppdrag är att: Utveckla den akustiska miljön för barn och ungdomar Ge stöd till barn/elever personal och föräldrar Medverka vid skolstart och övergångar Ge handledning och stöd till personal Vid behov undervisa elev/personal i TAKK 1 Bevaka att den tekniska utrustningen fungerar Medverka vi upprättande av åtgärdsprogram Anordna träffar för elever s.k. kompisgrupper Vara förvaltningens representant i Funktionshindernätverket Händelser under året Pedagoger och föräldrar i förskola och skola har utbildats i TAKK. Som representant i Funktionshindernätverket har på dialogmöte med kommunala rådet i december redogjorts för hur BOU arbetat med tillgänglighetsfrågor under året. Var rädd om öronen lektioner från förskoleklass åk.7 i både kommunala och fristående skolor har genomförts. 1 TAKK- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

69 För 2016 beviljades sökta projektmedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att genomföra projektet: Barns rätt att kommunicera. Hörselpedagogen är projektledare för projektet och handleder de åtta TAKK kommunikatörerna. Under läsåret har flera mikrofonsystem för elever med hörselnedsättning installerats i klassrum. Då högtalarsystemet även gynnar alla elever har det visats sig att det har blivit en lugnare lärandemiljö och elever som är lågmälda har blivit hörda på ett positivt sätt. Samarbete har under året skett med Fabs fastighetsförvaltare för åtgärder på förskolor och skolor för att förbättra ljudmiljön. Nämnas kan att ljudmiljön i matsalen i Långareds och Sollebrunns skola är nu lika bra som i ett klassrum med ljudklass A. Tillsammans med förvaltningens lokalcontroller har hörselpedagogen deltagit i utbildning i Akustik. Hörselpedagogen har även medverkat på kommunens Prova på utbildning som erbjuds alla anställda i de olika förvaltningarna och politiker. Det handlar om att få pröva hur det är att ha ett funktionshinder och hörselpedagogen har där ansvarat för hörselnedsättning. Hörselpedagogen har också deltagit i en tvådagarskonferens i Göteborg Språk och kommunikation, tillgängligt för alla!? som anordnades av Sveriges pedagogiska audiologiska förening (Spaf). Hörselpedagogen ingår även i Språkoteksgruppen Språkotek Inför våren 2014 beviljades sökta bidrag från SPSM för att utveckla ett Språkotek i förvaltningen. Språkoteket invigdes i december 2014 och vänder sig till arbetslag och enskilda pedagoger som arbetar med barn/elever med språkliga och kommunikativa begränsningar. I Språkoteket samverkar specialpedagoger med inriktning tal, hörsel, neuropsykiatri samt Datateket. En av specialpedagogerna med inriktning förskola har en del av sin tjänst förlagd till Språkoteket. Språkotekets uppdrag är att: Ge inspiration, råd och stöd kring barn och elever med språkliga och kommunikativa begränsningar Låna ut språkutvecklande material och digitala hjälpmedel samt få förslag på hur de kan användas i förskola och skola Ge svar på frågor som rör språk och kommunikationsutveckling och vad ett språkutvecklande arbetssätt kan innebära Ge handledning och stöd kring barn och elever med språkstörning, flerspråkig bakgrund, stamning, talförsening, hörselnedsättning, utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Språkoteket erbjuder även behovsanpassade föreläsningar, studiecirklar och workshops och besöker förskolor och skolor om så önskas. Ett nära samarbete sker med förvaltningens Datatek och Landstingets Logopedmottagning. Händelser under året Under verksamhetsåret 2015/16 har Språkoteket tagit emot 38 olika arbetslag från grundskola, då främst förskoleklass och åk 1. Dessutom har 25 olika arbetslag från förskola från alla områden i vår kommun tagits emot. Dessa arbetslag har Språkoteket ofta träffat vid flera tillfällen för att följa upp insatser eller erbjuda nytt språkmaterial att arbeta med. Även två enskilda förskolor har sökt och fått stöd av Språkoteket. Besöken har vanligen varit förlagda på Språkoteket men ibland har träffarna varit förlagda på resp förskola eller skola.

70 Två träffar med kommunens nätverk av speciallärare har genomförts och samarbetet med Landstingets hälsofrämjande logopeder har fortsatt. Familjecentralen/Öppna förskolan har efterfrågat och erbjudits föreläsning för föräldrar Så kan vi stödja barns språk i vardagen under ht-15. Under Dyslexiveckan i oktober-15 som är ett samarrangemang mellan biblioteken i ALPkommunerna, deltog Språkoteket med en kort föreläsning under rubriken Så arbetar vi språkutvecklande i förskolan. Studiebesök av specialpedagoger och logopeder från team i Svenljunga, Vårgårda och Herrljunga samt ett nätverk av hörselpedagoger har tagits emot och en studieresa gjordes till Bengtsfors för att ta del av deras strukturerade arbete med TAKK i förskolan. Språkoteket har även deltagit vid en VFU-dag och berättat om Språkotekets verksamhet och syfte samt gett kunskap om TAKK och dess möjligheter IKT, information-kommunikation-teknik Bou:s pedagogiska IKT-samordnare har i uppdrag att utveckla användandet av IKT i skolorna. I uppdraget ligger ansvar för utbildnings- och inspirationssatsningar samt att: Initiera och implementera nya IT-system Delta i den förvaltningsgemensamma IT-gruppen Driva skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus inom Bou- förvaltningen Leda nätverk bestående av skolornas IT-pedagoger samt med förskolornas ITpedagoger Ingå i styrgruppen för Digitala lärverktyg Företräda Bou i IKT-frågor vid externa kontakter (GR, Skolverket mm.) Händelser under året Förvaltningen erbjuder flera olika digitala tjänster till elever, personal och vårdnadshavare. Under föregående år startades projektet Arena för lärande upp för att binda samman kommunikationen i de olika tjänsterna. Projektet syftar till att bygga en lärplattform/portal för elever, en väg in till alla tjänster, verktyg och funktioner som skolan erbjuder användaren. 11 januari 2016 var portalen igång för eleverna. Under våren har arbetet med att implementera denna i skolorna för personalen pågått. Från och med mars månad övergick projektet i fas 2 med att skapa en liknande yta för vårdnadshavare. En av samarbetspartnerna i projektet kring portalen är Skolfederation (IIS). I april var Alingsås värd och arrangerade ett erfarenhetsutbyte tillsammans med Skolfederation. Kommunportalen är kommunikationsytan/portalen för personalen inom kommunen. I samarbete med projektet Arenan för lärande har nu fler smartare inloggnings- och identitetslösningar för att länka samman olika tjänster och funktioner även för personalen, tagits fram. Denna Single sign on- SSO innebär att vid inloggning på kommunportalen behövs ingen inloggning i nästa system utan endast ett klick på länken. I augusti 2015 startade projektet Implementering av Google Apps for Education, GAFE. Syftet är att elever och personal i skolorna skulle få en ny arbetsyta för att skapa, dela och lagra dokument oavsett verktyg, tid och plats. Förvaltningen hade redan tidigare beslutat att GAFE var mest intressant och nu skulle miljön sättas upp. Vecka 8, efter sportlovet var allt färdigt och elever och personal utbildades för att komma igång med att arbeta i GAFE. För många var det främmande att arbeta i en molntjänst, vilket gjorde att utbildningsinsatsen blev stor. Bland annat utbildades en superuser på varje skola.

71 Antalet digitala verktyg ökar ständigt i verksamheterna. Under detta läsår satsades på fler ipads, både i grundskolorna och förskolorna. En tjänst har utvecklats till verksamheterna för att beställa appar som påförs på verktygen enkelt och smidigt för att underlätta administrationen av verktyg. Förvaltningen stöttar verksamheterna med den mjuka sidan av digitaliseringen i form av program och läromedel. Kommunlicenser av både läromedel och program eftersträvas för en likvärdighet samt för ekonomisk gynnsamhet. Förvaltningen bytte i samband med skolstart ht 2015 system för närvaro/frånvaro. Det nya systemet, skola24 bygger på att nyttja de digitala scheman som skolorna har som underlag för elev och vårdnadshavare att ta del av närvaro/frånvaro digitalt. Skola24 tillhandahåller förutom en webbplats också en telefonsvarare och en app för att förenkla hanteringen för vårdnadshavare. Som konsekvens av den nya ledningsorganisationen flyttades vid årsskiftet, Webbansvaret över till förvaltningens planeringsfunktion. Handledning, IKT och dokumentation förskola Förvaltningen stöttar förskolan kring pedagogisk och teknisk användning mot läroplanens uppdrag kring pedagogisk dokumentation och pedagogisk användning av IKT som naturligt komplement för verksamhetsutveckling. Förskolan använder det digitala dokumentations- och kommunikationsverktyget Pluttra för dokumentation samt som stöd vid uppföljning/kvalitetsarbete. Uppdraget består av praktisk handledning mot förskolan kring teknik och pedagogisk användning av Pluttra och IKT. Detta stöd ingår som en del i IKT och skolutvecklingsarbetet mot förskolans utbildningsoch inspirationssatsningar där även nätverkande mellan förskolor är en viktig del i processen. Uppdraget innefattar: Administrera systemet Pluttra och vara informatör och support mot användarna Leda workshop och praktisk handeldning av Pluttras pedagogiska möjligheter och utbilda Pluttra - administratörer Bevaka och informera kring etiska och andra regler kring dokumentationen samt följa upp att de tillämpas enligt tillämpas kommunens riktlinjer Medverka i behovsanpassade IKT- utbildningar och kompetensutvecklingshöjande insatser Driva nätverk med representanter från de olika förskolorna kring pedagogisk dokumentation och IKT Samordna det gemensamma erfarenhetsutbytet Pedagoger inspirerar pedagoger genom Alingsås DELAR förskola Händelser under året: Ett stort fokus har lagts på kompetenshöjande insatser kring de digitala verktygen och lust att lära i förskolan inte minst för att underlätta och utveckla användandet av Pluttra som som stöd vid utvecklingssamtal och utvecklingsmål. Handledning har skett både centralt och ute på de enskilda förskolorna. Inspirationstillfällena Alingsås DELAR förskola, med erfarenhetsutbyte kring olika utvecklingsområden mellan pedagoger har utvecklats med god uppslutning.

72 1.13 Skoldatatek, bedömning och dokumentation Verksamheten syftar till att skapa förutsättningar för elever med stora läs- och skrivsvårigheter att uttrycka tankar och kunskaper i skrift och ta del av skriven text, digitala verktyg med program för ordbehandling, talsyntes, rättstavning och ordbok, samt erbjuda digitalt bild och kommunikationsstöd för de elever/barn som behöver. Dessutom att ge hård och mjukvarustöd i form av dator, ipad och programvaror för barn och elever i grundskolan, särskolan och förskolan. Datateksamordnaren erbjuder träffar för specialpedagoger och pedagoger att få stöd i de verktyg som idag erbjuds för barn i behov av särskilt stöd. Datateket finns med som en samtalspartner i olika vägval av digitala verktyg och arbetssätt. Händelser under året Verksamheterna efterfrågar fler personliga verktyg för barn i behov av särskilt stöd då de ser att dessa gör skillnad för elevens förutsättningar för att nå en högra måluppfyllelse. Under läsåret har antal personliga verktyg ökat än mer och idag har ca. 8% av eleverna i åk 1-6 personligt verktyg. Surfplattans positiva effekter har också blivit uppmärksammat bland barn i förskoleåldern vilket inneburit fler ansökningar därifrån. Majoritet av verktygen som Datateket ansvarar för är surfplattor till elever i de lägre årskurserna (åk 1-6). Under detta läsåret har det funnits ett fortsatt samarbete med de olika funktionerna i Språkoteket. Dels har det handlat om att vara med i diskussioner om allmänt digitalt stöd för deras målgrupper men har också varit med och bollat tankar kring enskilda ärenden. I januari infördes GAFE (Google Apps for Education) i kommunens grundskolor. I det arbetet har datateket bevakat vilka stödfunktioner som ska finnas i den miljön för att stödja läs- och skrivprocessen för eleverna. Med ett nytt arbetssätt blir det också naturligt att gå över till verktyget Chromebook. Verktyg kommer även att öka i antal som utlåning från datateket. Bedömning och dokumentation Uppdraget innefattar Administrera och ge support i användningen av dokumentationsverktyget Unikum för grundskolan och grundsärskolan. Ge stöd i frågor kring dokumentation och bedömning Leda en dokumentation och bedömningsgrupp som arbetar med att granska inskickade pedagogiska planeringar. Dessa planeringar samlas i en kommunbank då förvaltningen eftersträvar att pedagogerna ska få tillgång till kvalitetssäkrade planeringar Händelser under året Det har genomförts en del genomgångar/utbildningar i Unikum under läsåret. Under våren kom en ny funktion Uppgifter, vilket gjorde att detta också fick läggas tid på. Bedömningsgruppens arbete var igång under hösten 2015 då det granskades planeringar från pedagoger. Gruppen fick sedan ett uppdrag att ta fram ett bedömningsmaterial som pedagoger i åk 1-6 fick arbeta med under en stängningsdag under våren. Materialet och arbetet denna dag uppskattades och fler liknande dagar planeras framöver. Även åk 7-9 är intresserade av att få ett material att arbeta med på samma sätt.

73 Som konsekvens av den nya ledningsorganisationen flyttades vid årsskiftet ansvaret för verksamheten över till verksamhetschef för förskola Verksamhetsförlagd utbildning - VFU VFU ger studenten möjlighet att se hur den praktiska verksamheten bygger på teori samtidigt som teorin grundar sig på praktisk erfarenhet. VFU skall bidra till att examensmålen uppnås. VFU-samordnarens uppdrag består i att: Placera lärarstudenter från Göteborg, Borås, Karlstad i de olika verksamheterna. Enstaka studenter kommer även från andra lärarutbildningar Ordna introduktion för nyintagna studenter som är VFU-placerade i Alingsås kommun Ordna seminarier och områdesdagar för studentgrupperna från Göteborg, Karlstad och Borås Ordna handledardagar och kompetensutveckling för lokala lärarutbildare samt övrig samordning inom uppdraget Händelser under året 121 st studenter har placerats i våra verksamheter förskola, skola eller på fritidshem. Områdesdagen handlade om Språkotekets arbete. Flera pedagoger har visat goda exempel från sin verksamhet vid Borås högskolas professionsdag där kommunen haft seminarier och en monter bl.a. i rekryteringssyfte. Ett femårigt projekt på Göteborgs universitet, i vilket flera övningsförskolor knyts närmare till universitetet och handledarna får träffas vid praxisseminarier, examinationer och kompetensutveckling, har inletts. 18 handledare i höstteam och vårteam deltar i projektet och tar emot en ny student varje vår eller höst, vilka återkommer under fyra perioder i sin utbildning. Under våren 2016 utlokaliserades en handledarutbildning från GU, i vilket 25 personer deltog, både förskollärare, lärare och fritidspedagoger. Lärarlyftet II, som inriktas på att lärare ska bli behöriga i alla ämnen, skolformer och årskurser där de undervisar, har fortsatt under läsåret 2015/16. Sammanlagt deltog 9 (ht) och 8 (vt) d.v.s. 17 pedagoger. Eftersom kurserna är på distans och oftast på kvartsfart fortsätter en del av kurserna under ht Förskolelyftet II avslutades vid årets slut 2015, men ingen pedagog deltog under ht KomTek och NT-utvecklare KomTek Alingsås har fortsätta att arbeta för en utveckling av teknikämnet i skolor och förskolor. KomTek Alingsås deltar i Skolverkets NT-satsning där ambitionen är att öka elevers intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. KomTek Alingsås har under året fortsatt att arbeta med teknikutveckling mot tre segment: Mot klasser/förskolor; lärare bokar in sina klasser på KomTek för inspirerande tekniklektioner och KomTek kommer också ut till förskolor och skolor för att väcka elevers intresse för teknik Mot lärare/rektorer genom ex workshops, föreläsningar och träffar med kollegialt lärande. Mot barn och ungas fritid där skollediga barn har erbjudits aktiviteter på loven och prova-på-tillfällen i affärshuset Vimpeln och på Alingsås Museum.

74 KomTek har ett nära samarbete med Teknikcollege. Bl.a. har gymnasieeleverna haft workshops för grundskolelever. Elever från Teknikcollege har varit med som handledare vid olika evenemang och kurser som KomTek haft och lokal samt en del undervisningsmaterial delas. KomTek Alingsås är ledamot i Teknikcollege s styrelse. KomTek har fortsatt sitt samarbete med Kulturskolan. Teknikkursen Kul teknik med KomTek ingår i deras kursutbud under året. KomTek deltog i Lights in Alingsås år Ett samarbete med konstnären Henrik Blennow och hans team för barn från olika fritidshem genomfördes där barnen fick vara med och skapa ljus i Järtas Park. För tredje året i rad arrangerade KomTek Stora Teknikutmaningen i Alingsås år 2016 i samarbete med Tekniska Samfundet i Göteborg och Sparbanken i Alingsås. Utmaningen engagerade ca 500 elever och lärare för åk 4-6. Eleverna skulle uppfinna kollektiva transportmedel i kommunen år För första gången fick KomTek arrangera tekniktävlingen Enlightning Imagination för åk 7-8. Det är ett samarbete med Tekniska Museet och Vattenhallen Science Center i Lund. Det vinnande laget som representerar Alingsås åker till den internationella finalen i Seoul, Sydkorea i oktober Tekniktävlingen engagerade ca 100 elever och lärare. Under sommarlovet genomförde KomTek en sommarkurs under tre veckor i samarbete med Alingsås Golfklubb. Det var tre olika grupper, en tjejgrupp, en blandad grupp och en grupp med ensamkommande barn som fick testa på kul teknik och golfspel. KomTek Alingsås är ledamot i KomTek Sveriges styrelse. Organisationen har 22 kommuner som medlemmar och har Tekniska museet som strategisk samarbetspartner Matematikutvecklare Förvaltningen har valt att satsa på en struktur på utvecklingsarbetet där 2 matematikutvecklare utgör viktiga byggstenar. Uppdraget består av att: Bevaka vad som sker nationellt inom matematikutveckling Bevaka möjligheterna att söka medel för utveckling inom området Samordna nätverk bestående av sk. lokala matematikutvecklare som består av representanter från varje enhet Sprida nyheter, uppdatera enheterna om forskning, och annat aktuellt inom området samt inspirera till utvecklingsarbete genom nätverk Anordna fortbildning för personal i förvaltningen Händelser under året En stor del av tiden har ägnats åt Matematiklyftet. I Skolverkets fortbildning har återstående del av kommunens grundskollärare och gymnasiesärskolans lärare deltagit. Fortbildningen har organiserats i kollegiala samtalsgrupper på skolorna. Två av förra årets handledare, har fortsatt sitt uppdrag att vara ett stöd i gruppens diskussioner och för att bidra med kunskaper om fortbildningens syfte och hur den är uppbyggd. Deltagande skolors rektorer har getts möjlighet att delta i en fem dagars rektorsutbildning kopplad till Matematiklyftet. Inför starten av Matematiklyftet har information om fortbildningen getts till skolledare. Även deltagande skolor har getts information om fortbildningen och vilka förberedelser som bör göras på respektive skola.

75 Matematikutvecklarna har ansvarat för samordning mellan grupper och handledare. Skolverkets material för nulägesanalys har bearbetat och presenterats för skolledare och pedagoger. I samråd med handledarna har diskussionsfrågor för utvärdering efter avslutad fortbildning tagits fram. Diskussioner har också förts om uppföljning av fortbildningen. Matematikutvecklarna har ansvarat för de ansökningar och redovisningar som ska göras till Skolverket. Under läsåret har tre enkäter tagits fram för att fånga upp tankar och reflektioner från deltagarna. En enkät riktad till pedagoger, en till rektorer och en till handledarna. Inför starten av Matematiklyftet ordnades en Kickoff med deltagande av Mathivation. Under läsåret har nätverksträffarna för grundskolans lärare återupptagits med en träff per termin. Ämnen som tagits upp är bl.a. bedömningsstöd, dyskalkyli, undervisning av särbegåvade elever samt ämnesdidaktiska frågor Språkutvecklare Förvaltningen har valt att satsa på en struktur på utvecklingsarbetet där gruppen med Kommunala språkutvecklare under lå 2015/16 bestått av 3 personer, varav en samordnare har haft 20 % tjänst. Uppdraget består av att: Bevaka vad som sker nationellt inom språkutveckling Bevaka möjligheterna att söka medel för utveckling inom området Samordna nätverk bestående av sk. lokala språkutvecklare som består av representanter från varje enhet Sprida nyheter, uppdatera enheterna om forskning, och annat aktuellt inom området samt inspirera till utvecklingsarbete genom nätverk Anordna fortbildning för personal i förvaltningen Händelser under året Arbetet har fortsatt med att fördjupa bedömarkompetensen och förmågan att undervisa i läsförståelsestrategier. Under läsåret har ca 50 pedagoger varit lokala språkutvecklare i förskola och skola F-9. Åtta nätverksträffar genomfördes under året fördelade på förskola och skola. Kompetensutvecklingen, som utgår från forskningsbaserade teorier, sprids sedan vidare till kollegor på enheterna. Föreläsningar varvat med uppgifter att göra i verksamheten och diskussioner vid nästa träff har gett fint erfarenhetsutbyte. Rektorer, förskolechefer och specialpedagoger har kontinuerligt fått information om innehållet i träffarna. Läsprojekt Samordnaren i kommunala språkutvecklargruppen har under läsåret fortsatt med intensivläsning med elever som inte kommit igång med sin läsning, efter en speciell metod, Reading Recovery, som utarbetats i Nya Zeeland. Läsprojektet Bokmalarna, där elever i åk 2 och åk 3 parläser 30 minuter varje dag i 3 veckor, har fortsatt på 11 skolor. Ca 280 böcker i tre olika svårighetsgrader lånas ut med syfte att skapa läsglädje så eleverna ser sig som läsare, att de kan läsa högt för och lyssna på en kompis, att använda lässtrategier samt svara på innehållsfrågor. Som utveckling av Bokmalarna skapades ett nytt projekt, Bokslukarna, lämplig för åk 4-6. Båda projekten har varit mycket uppskattade av både personal och elever. Nästan alla upplever att de förbättrat sitt läsflyt och sin läsförståelse.

76 Projektet Lust att läsa tillsammans med Susanne och Roland MacFie har fortsatt i mindre omfattning för skolår 3. Projektet har som syfte att med olika medel inspirera till att läsa, skriva och utveckla läsförståelsen, så eleverna får ökat självförtroende i sitt läsande och skrivande samt finner lust att läsa och skriva Skapande skola Läsåret 15/16 fick förvaltningen kr av Kulturrådet att använda till olika kulturaktiviteter, varav en del användes till centralt anordnade projekt, bl a Lust att Läsa, Skrivarkoja med författaren Tove Berggren, Författarskola med Veronica Grönte, Bildskapande med Gustav Perillo, musikföreställning med Ramy Essam, Drama och Sagoberättande. Resterande medel delades ut till varje skola, där elever och lärare tillsammans beslutade vad de skulle användas till enligt vår handlingsplan Särskilda undervisningsgrupper Samordnarens uppdrag är att: Vara ett bollplank till rektorer/förskolechefer och elevhälsa Stödja rektorer/förskolechefer i att få fram information gällande placerade elever från SiS, HVB och familjehem Följa upp kommunens placerade elevers skolgång i syfte att ha en kunskap om och när eleven är på väg tillbaka till Alingsås kommuns skolor Hålla i nätverksmöten kring eleverna Vara kontaktperson mot BUP mfl Ha elev och föräldrar samtal Ge handledning/råd och stöd till personalgrupper Erbjuda kompetensutbildning Till terminsstarten startades två nya SU- grupper upp, Ängen på Ängaboskolan för elever i åk 1-6 och Sollebrunns skola för elever i åk 7-9. På Ängen erbjuds även fritidshemsverksamhet. Under våren har det påbörjats en planering för SU-grupper för elever åk 1-6 i Bjärke. I Ängens verksamhet har 6 elever årskurs 1-6 deltagit. Personalsammansättningen på Ängen är tvärprofessionell med specialkunskap i att möta barn och familjer inom NPF. H-laget på Östlyckeskolan för elever i årskurs 7-9 har under läsåret haft 11 elever. 0:2an på Nolhagaskolan har haft 6 elever GA har haft 3 elever placerade i sin Su-grupp. Klockaren har i snitt haft 4 elever. Under hösten fanns vissa svårigheter med att finna rätt lärarkompetens för verksamheten. Sollebrunn åk 7-9 har haft 10 elever i sin grupp. Verksamheten i Parken för elever årskurs 1-6 hade i snitt 1,5 elev under läsåret. Verksamheten avvecklades i samband med skolavslutningen. Antal elever i kommunens kommungemensamma SU- grupper låg under läsåret i snitt runt 39 elever. Bou har köpt 7 skolplatser i andra kommuner. Till det tillkommer SiS- och HVB placeringar. Då det är av stor vikt att personal i Su- grupperna har gedigen kunskap och kompetens för att på ett professionellt sätt möta eleverna och dess olika behov. Personal har deltagit i

77 olika kompetensutvecklingsinsatser bl.a. föreläsning NPT och autism samt kognitivt stöd. 10 personer fick även möjlighet att gå en utbildning för Helene Tranquist vid 6 tillfällen, kvällstid i Göteborg. Utbildningen gav en teoretisk grund för att första hur tillvaron kan te sig för personer med autism/aspergers syndrom. Den kopplade även den teoretiska första elsen till praktisk pedagogik i syfte att göra vardagen sa begriplig, hanterbar och meningsfull som möjligt för personer med autism/aspergers syndrom. Samordnaren har fortsatt driva utvecklingsarbetet med att implementera Ross Greenes CPS,The Collaborative Problem Solving approach. The Collaborative Problem Solving approach utgår från att barn gör så gott de kan och att problematiska beteenden är ett resultat av brister i de kognitiva förmågor som krävs för att hantera vissa situationer de ställs inför. CPS kan hjälpa den vuxne att tillsammans med barnet komma fram till fungerande lösningar. 6 specialpedagoger samt 1 socialpedagog har fått fortsatt handledning i CPS. 3 specialpedagoger och 2 fritidspedagoger har fått en introduktion i CPS vid 5 tillfällen under våren BUS, barn ungdom - samverkan BUS Barn Ungdom Samverkan har funnits sedan 2000 och är en samverkan mellan Kultur- och fritids-, Barn- och ungdoms-, Utbildnings- och Socialförvaltningen. Förvaltningschefsgruppen består av representanter ifrån dessa fyra förvaltningar. Ledningsgruppen består av en chef från respektive förvaltning samt numer även folkhälsosamordnare i kommunen och en representant från Polisen. Under 2015/2016 har BUS ledningsgrupp förutom grunduppdraget att arbeta utifrån, följande prioriterade frågor: en plan mot våldsbejakande extremism skall tas fram, utvecklingen kring alkohol och droger skall följas, ett gemensamt arbete med stöd av folkhälsomedel skall startas för att öka närvaron i skolorna, Familjecentralen skall utvecklas samt integrationen för unga i Alingsås skall säkerställas. Våldsbejakande extremism I mitten av mars startade arbetet med att ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Den nationella samordnaren för våldsbejakande extremism (Mona Sahlin) föreläste och BRÅ-gruppen samt BUS-ledningsgrupp fick information, kunskapsbas och ramar inom området våldsbejakande extremism. BRÅ-gruppen har därefter arbetat fram ett första utkast på handlingsplan som KSAU fick del av under våren. Alkohol och droger Alkohol- och drogsamordnarens uppdrag är framförallt att minska alkoholdrickandet, tobaksanvändandet och narkotikaanvändandet bland högstadie- och gymnasieelever. Enligt senaste drogvaneundersökningen (aug 2015) har användningen av tobak, alkohol och narkotika minskat. Under våren 2016 genomfördes CAN-enkäten (nationell alkoholoch drogvaneenkät). Resultatet av den kommer att presenteras i höst. Då blir det möjligt att jämföra Alingsås med andra kommuner, länet och riket. Från den 29 juni 2016 gäller ett nytt avtal för drogförebyggandetjänsten (40%-tjänst). I samband med detta överförs ansvar och finansiering från Socialförvaltningen till Barn- och ungdomsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Ansvaret för verksamheten läggs på verksamhetschef för grundskolan.

78 I höst genomförs för fjärde året i rad kommunens egen drogvaneundersökning i åk 7-9 samt gymnasiet åk 1. Drogförebyggaren kommer under hösten att besöka alla föräldramöten i ovannämnda klasser, för att stärka och informera föräldrarna i dessa frågor. CAN-undersökningen som görs vart tredje år, kommer att fortsätta som tidigare. Uppsökande och inkluderande fritidsaktiviteter Under året har flera föreningar beviljats bidrag till projekt i syfte att inkludera och aktivera nya invånare i verksamhet. Rutin har införts av föreningskonsulenten att vid beviljande av projektbidrag alltid väga in frågan om integrering Fritidsgårdarna har intensifierat skolbesök och också samarbetat med boende för ensamkommande flyktingbarn samt integrationsavdelningen. På sommarlovet genomförs gratis parklek för åldrarna 6-12 år. Tre öppna Workshops har genomförts i juni för åldrarna år. Under hösten skall en film produceras om aktiviteter man kan bedriva som tonåring. Den filmen kan användas av lärare, fältarbetare, fritidsledare, m.fl. för att ge exempel på roliga och inspirerande verksamheter att vara med i. Ökad närvaro Med stöd av folkhälsomedel är målet att öka närvaron i skolan. För att få en större effekt av den tillsatta resursen för ökad närvaro, kommer arbetet att koncentreras till en 7-9 skola. Efter noga avvägande har Sollebrunn skola valts ut. Ungdomsbehandlare 25-50% tillsätts 19/9-16 t.om. 30/4-17 som riktar in sitt arbete mot på de elever som pedagogerna lyfter fram. Dessutom har föreningar i Sollebrunn beviljats bidrag för att inkludera nya invånare och fritidsgårdarna intensifierar sina skolbesök. Utveckling av Familjecentralen Folkhälsorapporten från 2014 visar på höga ohälsotal i Bjärkeområdet inom psykisk hälsa. En projektansökan från Sociala investeringsfonden kommer att göras i Bjärke för att utveckla Familjens hus. Här är BVC via sköterskan och socialtjänst genom familjepedagogen drivande aktörer för att ge stöd till föräldrar om tidig anknytning samt praktiskt och socialt stöd. Tidigt uppsökande arbete med familjer i området genom BVC, öppna förskolan, förskola, skola och familjepedagog kommer också att ske. Integrationen för unga skall säkerställas Ansvaret för arbete med nyanlända och asylsökande är i dagsläget delat på Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Kultur- och Fritidsförvaltningen har ett ansvar för samarbete med föreningslivet i kommunen. BUS-gruppen arbetar inom integrationsområdet för att säkerställa att samordning sker och att arbetet så långt möjligt och lämpligt sker gemensamt. Grund för BUS-arbetet på aktivitetsnivå finns flera olika konstellationer, bl.a skolgruppen och integrationsgruppen. Skolgruppen består bl.a. av rektor från Alströmergymnasiet, Östlyckeskolan, Hjälmareds folkhögskola samt chef för integrationsavdelningen och för serviceavdelningen Dessa träffas med syfte att informera varandra och därigenom efter hand skapa grund för bättre samordning. Integrationsgruppen består av medarbetare från Integrationsavdelningen, SFI, Kuf, fältassistenter, medarbetare från Arbetsmarknadsenheten AME och projektledare för asylmottagningen. Dess syfte är att ordna behovsanpassade fritidssysselsättningar för både ensamkommande och familjer, vilket skett i Utbildningens hus fram till terminsslut.

79 De två grundstenarna i sysselsättning för ensamkommande barn och unga under sommaren är feriepraktik i AME:s regi och språkutvecklande kurs på Hjälmared folkhögskola. Den senare sker i samverkan mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Lerums kommun. Uppdragen fortlöper enligt plan och ett intensivt arbete sker i god samverkan mellan förvaltningarna SSPF, samverkan skola-socialtjänst-polis-fritid Samverkansmodellen som initierades av BUS 2012 sjösattes i början av 2013 är nu en ordinarie verksamhet. Modellen bygger på en fast organisation för det brotts- och drogförebyggande samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och fritid med mål att förhindra och minimera ungdomars brottslighet, drogbruk och andra riksbeteenden. Möten har genomförts kontinuerligt under året då man haft möjlighet att få varandras syn på läget inom kommunen för att ev. vidta åtgärder. Under våren beslutades att arbetsgruppen inte längre ska arbeta med individärende och att möten skall ske 3 ggr/termin för överlämning av information om tendenser på verksamhetsplatser och för eventuella gemensamma åtgärder SamTidigt Alingsåsmodellen Syftet med Alingsåsmodellen, som vi valt att kalla vår framtagna samverkansmodell mellan barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen, är att när det uppstår komplicerade situationer kring barn och ungdom, ska modellen stödja och utveckla en samverkan som bygger på ett helhetsperspektiv kring hela individens vardag genom ett systemteoretiskt förhållningssätt. Stödet ska genomföras på ett systematiskt sätt i samarbete mellan skola och socialtjänst. 1. Behov av samverkan identifieras där både socialtjänst och skola är involverade. Professionella parter tar ansvar för att kontakt tas mellan förvaltningarna och kontaktpersoner för ärendet utses. 2. Den som aktualiserar ärendet inhämtar samtycke från vårdnadshavare. 3. Samverkan inleds med ett planeringsmöte med alla berörda, såväl professionella, barn/ungdom och vårdnadshavare. Första steget i samarbetet är att en casekarta/nätverkskarta arbetas fram där det befintliga nätverket kring barnet/ungdomen synliggörs. 4. En handlingsplan för ärendet upprättas. I den anges tydligt vad som ska görs, när och av vem. Denna handlingsplan är utgångspunkt för samtalen vid kommande möten. Om vårdnadshavaren ej närvarar vid ett möte får de information från kontaktpersonen. 5. När målen för arbetet uppnåtts avslutas uppdraget. Kontaktpersonerna ansvarar för att lärdomarna från samverkan dokumenteras som referensmaterial för framtida handlingsplaner. Modellen har införts på 6-9 skolorna och på ett par F-5 skolor. På grund av socialförvaltningens särskilda situation med många nyanlända under hösten 2015, har samverkan inte kunnat genomföras enligt modellen under detta läsår. Efterfrågan och saknaden har varit stor både från skola och socialtjänst då effekterna av samverkan varit stor och gynnat eleverna. Planering pågår för att återuppta denna modell för samverkan igen till hösten.

80 1.21 Närvårdssamverkan Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs län erbjuder samlade vårdinsatser för de som behöver det mest. Patienter som behöver vård- och omsorgsinsatser från både kommun och sjukvård har uppdrag att arbeta tillsammans för att ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Målområdet är närhet, kontinuitet, trygghet, tillgänglighet samt patient- och medborgarfokus, förvaltningen ingår i gruppen Barn och unga vuxna inom Närvårdssamverkan Västbus Västbus ligger under Närvårdssamverkan och har gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Riktlinjerna är framtagna av Västkom, Västsvenska Kommunförbunden Riktlinjerna reviderades under 2012 och bygger på gemensamt nätverksmöte mellan den unge/familjen och de professionella inom skola, primärvård, socialtjänst, BUP, habilitering och andra viktiga faktorer. Riktlinjerna omfattar även riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Det gångna året har nätverksmöten inom Västbus riktlinjer minskat. Inrapporteringen av handlingsplaner och avvikelser behöver utvecklas och förbättras ytterligare. Inom Västbus hanteras även avvikelser inom samverkan. Dessa avvikelser har utretts med stora svårigheter då alla kallade enheter inte deltagit på mötena. 2. Resursfördelning 2.1 Tilläggsbelopp extra ordinärt stöd Diskussioner har förts om hur de särskilda resurserna kan fördelas till barn/elever i behov av extra ordinärt stöd enligt tilläggsbeloppskriterierna. Kontakter har hållits med andra kommuner i GR-regionen i anslutning till de nätverksträffar som rektor deltar i. Under 2015 har en specialpedagog och en rektor beslutat om och fördelat tilläggsbelopp/extraordinärt stöd. Av inkomna ansökningar har 84 beviljats och13 ej beviljats inom den kommunala verksamheten. Motsvarande ansökningar inkomna från de fristående verksamheterna har 16 beviljats medan 5 fått avslag. I huvudsak har medel fördelats till barn/elever av medicinska skäl. En övervägande del av ansökningarna kommer från grundskolan. Gäller även de fristående. 2.2 Fördelning av elevhälsans resurser Från och med budgeten för 2016 tilldelades elevhälsan ytterligare 1,75 tjänster av barnoch ungdomsnämnden. Skälet var att möta ökat elevantal. Denna tilldelning innebär att elevhälsan har ungefär samma antal elever per årsarbetare som tidigare år. Resursen fördelades på specialpedagog, skolsköterska och kurator. När elevantal eller resurser förändras innebär det att elevhälsans personalfördelning måste ses över. Detta resulterar i att personal får byta enhet, vilket inte alltid är av godo för organisationen då mycket arbete är relationsbundet. De som oftast påverkas av detta är psykologer, kuratorer och skolsköterskor.

81 3. Övrigt 3.1 Tillsyn av fristående verksamheter Förvaltningens samordnare är kontaktperson och har i uppdrag att samverka med de fristående skolorna och förskolorna i olika frågor. I uppdraget ingår att ansvara för tillsyn av de fristående förskolorna samt insyn i friskolorna. Antalet fristående förskolor var under läsåret 11, antalet pedagogisk omsorg 1, samt antalet friskolor 3. Två dialogmöten med de fristående verksamheterna har genomförts under läsåret. Ekonomi, placeringsrutiner, pedagogisk utveckling, kvalitetsarbete samt enheternas egna frågor har varit i fokus. Specialpedagogerna bistår även de fristående förskolorna med handledning och råd då barn är i behov av särskilt stöd. 4. Läsåret 2016/2017 Elevhälsans uppdrag, att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande behöver fortfarande vara i fokus och stärkas. På förvaltningens skolor finns många goda exempel på arbetssätt och metoder som behöver spridas genom fortsatt erfarenhetsutbyte. Syftet med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete är bl.a att i tidigt skede möta behov på grupp och organisationsnivå samt att öka möjligheten för barn- och elevhälsan att arbeta nära verksamheten för att ge stöd att utveckla förskolans/skolans lärmiljöer. Eleverna ska få kunskap om hur de kan hantera aktuella påfrestningar, som exempelvis stress. Eleverna behöver också få prata mer om, och fördjupa kunskapen inom området psykisk hälsa och ohälsa. Då nya team bildas behöver tid avsättas för att prata om roller och uppdrag samt att arbeta med teambildning. Varje team behöver även fortsätta boka in ett par dagar per år för att öka sin samverkan samt för utvärdering och planering där enhetens olika kartläggningar ligger till grund och en gemensam analys görs som leder till en plan för utveckling. Enheterna behöver fortsätta arbetet med att ta fram ett s.k. årshjul för att ha beredskap och möta de olika uppdrag och arbetstoppar som kommer. En självskattning av elevhälsans arbete likt eller enligt Skolverkets självskattningsmaterial BRUK kommer att ske under hösten. Syftet är att få fram vilka behov av utveckling de olika teamen har. Under hösten börjar andra året av den treåriga kompetensutvecklingssatsningen på förskolan. Detta andra år har inriktningen Att språka och kommunicera. Projektet med TAKK- kommunikatörer i förskolan fortsätter under hösten. En ny projektansökan kommer att sändas in till SPSM med förhoppning om ytterligare medel för Språkoteket ska arbeta vidareför att nå ut till än fler barn och elever, då särskilt de lägre årskurserna i skolan. Att fortsätta öka kunskapen inom neuropsykiatri ska även fortgå under kommande år. Bl.a. ska det ske genom föreläsningar och utbildningar till personal. Samarbetet med Ross Greene fortsätter samt att se över möjligheten till att utbilda egna handledare i CPSmodellen. Under hösten genomförs en tredagarskonferens i Göteborg med föreläsare som Ross Greene, Bo Heljskov Alvén, Pelle Sandstrak m.fl. Organisatör för dessa dagar är KIS, Kunskap-Insikt-Samverkan. I denna grupp ingår Alingsås kommuns Barn- och

82 ungdomsförvaltning, Attention, Autism och aspergerföreningen, OCD, BUP, Hab, BNK och SPSM. De nya Su - grupperna som nu varit igång ett läsår kommer att utvärderas under hösten. Syfte är att följa upp om samordning, kompetensutveckling, personal och placeringsrutiner behöver utvecklas än mer. Genom att handla enligt förvaltningens nya handlingsplan för ökad närvaro är målet att frånvaron i skolorna ska minska. Uppföljningen av frånvaron måste förbättras ytterligare och det är av stor vikt att samtliga lärare använder frånvarosystemet Skola24. Att använda Nolhaga Park och all dess möjligheter för att få elever tillbaka till skolan är ett mål förvaltningen fortsätter att arbetar mot. Inför hösten har vi goda förhoppningar om att vår samverkansmodell SamTidigt, åter tas i bruk då det har gett mycket goda effekter för elever och familjer. Alingsås Irene Lidén verksamhetschef barn- och elevhälsa Rachel Törnell verksamhetschef grundskola

83 Ärende 8 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats 2016

84 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Irene Lidén Direktnr: Beteckning: BUN Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats 2016 Ärendebeskrivning Skolpsykologerna omfattas till viss del av hälso- och sjukvårdslagen, HSL. I hälsooch sjukvårdslagen anges att en patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen och delges vårdgivaren, som är barn- och ungdomsnämnden. Förvaltningens yttrande Verksamhetschef enligt HSL har i enlighet med uppdraget, upprättat en patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson förvaltningschef Irene Lidén verksamhetschef barn- och elevhälsa Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

85 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Elevhälsans psykologiska insats