Tygelsjö kyrka. Antikvarisk rapport REPARATION AV TORNMURVERK. Malmö kyrkliga samfällighet/tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län.

Transkript

1 Antikvarisk rapport Tygelsjö kyrka REPARATION AV TORNMURVERK Malmö kyrkliga samfällighet/tygelsjö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:20 Helena Rosengren

2 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Tygelsjö kyrka reparation av tornmurverk Tygelsjö kyrka/tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:20 Författare: Helena Rosengren Foto: Helena Rosengren Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Tygelsjö kyrka sedd från sydost efter renoveringen. Malmö Museer 2013

3 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö Ort...Tygelsjö Fastighet... Tygelsjö kyrka Beställare...Malmö kyrkliga samfällighet Stiftsstyrelsens delegeringsbeslut om KAE...dnr , daterat Syn av arbetsområdet Arbetena påbörjades Antikvarisk slutbesiktning Entreprenör... Intermur AB...Niclas Hellberg Plåtservice AB Konsult... Kjell Larsson, Epcon konsult AB Antikvarisk medverkande...helena Rosengren 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20

4 Tygelsjö kyrka, sedd från söder, okänt datum. Äldre fotografi ur RAÄ:s arkiv. Historik med relevans för ärendet Tygelsjö kyrka uppfördes i nygotisk stil under åren efter ritningar upprättade av ingenjör A W Lundberg i Lomma. Kyrkan, som invigdes 1905, ersatte då en äldre medeltida kyrka, vilken skall ha legat något nordost om den nuvarande kyrkan. Kyrkans murverk är murat i kryssförband och är utfört i rött maskintillverkat tegel, från Minnesbergs tegelbruk. Fasaderna artikuleras horisontellt av skift med brunglaserat tegel och vertikalt av strävpelare. Taken är täckta med skiffer i mönsterläggning. Redan 1920 fogas vissa delar av tornets fasader i söder och väster om. Sju år senare huggs skadat och sönderfruset tegel samt glaserat tegel upp på torn, trapptorn, skepp och kor och ersätts med nytt välbränt tegel av Minnesbergs fabrikat. Alla söndriga och lösa fogar utkratsas och borstas rena från löst bruk. Vid inmurning och fogning av nytt tegel används ett starkt kalkbruk i likhet med ursprungligt utförande. Den 27 augusti 1956 godkänns byggmästare Anders Perssons arbetsbeskrivning rörande planerade reparationsarbeten med följande tillägg: Hela yttertaket skall efterses och lagas. I plåtarbetet ingår även tornspiran. Den 9 april 1957 antas Anton Nilsson, Lund, som entreprenör för reparationsarbetena på kyrkan. I hans anbud ingår även omläggning av underlaget över norra sidoskeppet med nya brädor. Arbetet innebär att åtta runda betongpelare gjuts nya till tornöppningarna i lämplig form och storlek i blandning 1-3 och stampas väl. Pelarna armeras med 4 stycken 12 mm kamjärn som skall vara 75 mm längre på vardera änden än den nygjutna pelaren för förankring i befintligt betongverk. Pelarna utförs i betong K 300 med armering av 4 stycken diameter 8 mm ST 44 samt byglar diameter 5 cc 15 cm. Pelarna gjuts i slät form och efterbehandlas så att ytbehandling och färg överensstämmer med pelarnas övriga delar. Vid tillverkning skall betongen vibreras. Vid uppsättning av nya pelare skall betongelementen ovanför pelarna stämpas väl för att undvika sättningar. På fasaderna huggs allt vittrat tegel bort till minst en halv stens djup. Därefter insätts nytt rött fasadtegel nr 1, maskinpressat, välbränt i samma kulör som befintligt. Nytt tegel sätts in i starkt kalkbruk som packas väl med lika fogstorlek runt den nya stenen som läggs i ovillkorlig linje med utvändig fasadlinje. Alla lösa fogar på fasaderna urkratsas till minst 15 mm djup och fylls därefter med starkt cementblandat kalkbruk i likhet med befintlig fogning, även vid runt tegel. Efter fogningen rengörs berörda delar av fasaderna med lämplig saltsyreblandning, som efteråt tvättas med rent vatten. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20 5

5 T.v. Tygelsjö kyrkas västra tornfasad under renovering. T.h. Tinnarna på tornets västra gavelparti med omfattande fogsläpp och kalvande murverk, sett från söder. Bakgrund Representanter för Malmö kyrkliga samfällighet upptäckte vid rutinbesiktning att teglet i tornets västra krenelerade gavelparti hade börjat rasa ner till följd av eftersatt underhåll. Vid besiktning från lift kunde samfällighetens konsult konstatera att murverket här saknade fogbruk i stor omfattning samt att stenarna hade skador i form av vittring, spjälkning och frostsprängning. Malmö kyrkliga samfällighet anmälde detta till Länsstyrelsen som gav klartecken till åtgärd utan formellt tillstånd, då det handlade om en akut åtgärd. Länsstyrelsen ville däremot att åtgärderna skulle dokumenteras och sammanställas i rapportform. Malmö kyrkliga samfällighet har sökt och beviljats kyrkoantikvarisk ersättning för åtgärderna. För detta ändamål har Malmö Museer, på uppdrag av Malmö kyrkliga samfällighet, följt arbetena och sammanställt denna rapport. Renoveringens omfattning Arbetena som beskrivs nedan har utförts på tornets västra fasad och har innefattat ommurning och omfogning av murverk, dubbning av kalkstensskivor, lagning av betongkolonetter, plåttäckning av utsatta partier samt målning av snickerier och smide. MURVERK Ommurningsarbeten har i huvudsak företagits på tornets västra gavelröstes tinnar samt den sydvästra kontreforens översta del i anslutning till stenavtäckningen. Partiellt har även söndervittrade och frostsprängda tegel ersatts med nya. Nytt tegel kommer från Helligsö Tegelverk A/S med produktnamnet Fasadernas röda murverk accentueras på sina ställen av mörkt glaserat tegel. Ett antal frostsprängda glaserade tegel har ersatts i anslutning till där övriga arbeten gjorts. Nytt tegel är av fabrikat Haga i en blandning av svart och svartbrun glasering, 1220 C och 1220 D från Tegelbolaget i Östersund AB. Sammanlagt har totalt ca 90 oglaserade och glaserade tegelstenar ersatts med nya i tornfasaden. Tornets övre västra parti, från underkant ljudöppningar upp till tinnarna, har fogats om i sin helhet. Tornets mellersta parti har fogkompletterats i stor utsträckning. Det nedersta partiet, från ovankant fronton och ned till sockel har ej 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20

6 T.v. En av två skadade betongkolonnetter i anslutning till ljudluckorna i tornets västra fasad. T.h. Den sydvästra kontreforens avtäckning i kalksten. Notera sprickan. åtgärdats inom denna entreprenad. All fogning har utförts med ett hydrauliskt kalkbruk, St Astier NHL5 och NHL3,5, i blandningsförhållande 1:2. Där total omfogning genomförts har bruket pigmenterats lika ursprungligt bruk. Där endast fogkomplettering skett har bruket pigmenterats för att smälta in mot omgivande fogar. NATURSTEN OCH BETONG Samtliga kalkstensskivor som täcker av tornets tinnar i det västra gavelröstet samt tornets kontreforer i nord- och sydväst har dubbats för att säkerställa att de sitter fast ordentligt. Äldre kramlor av järn har angripits av korrosion i form av rost, vilket har givit upphov till rostsprängning i stenmaterialet. Dubbningen har skett på så vis att fyra stycken hål á 30 mm per kalkstenskiva har borrats upp till ett djup av 35 cm i murverket. I hålen har rostfria och syrafasta 12 mm gängade stänger placerats. Hålen har därefter fyllts med hydrauliskt kalkbruk och förslutits med bitar av kalksten från borrkärnorna som uppstod vid håltagningen. Ljudöppningarnas dekorativa nygotiska betongelement uppvisade tydlig sprickbildning på framförallt kolonnetterna. Skadorna har troligtvis uppstått p.g.a. att befintliga järnkramlor rostat och spränger sönder betongen inifrån. Kolonnetterna som nytillverkades 1957 har senare lagats med cement i avvikande kulör och struktur. Kolonnetterna har lagats upp med ett snabbhärdande lagnings- och finbruk StoCrete SM och har bearbetats så att en enhetlig ytfinish har uppnåtts. PLÅT Tinnarnas avtäckning av kalkstensplattor har i sin helhet klätts med plåt för att hindra vatten att tränga in i de vittrade kalkstensplattorna och vidare in i murverket. Kontreforernas kalkstensavtäckningar har av samma anledning täckts med plåt i anslutning till murverket. Även solbänkarna har i anslutning till underkant fönster täckts med plåt för att säkra god vattenavrinning. Befintlig plåt på kyrkan är från renoveringen 1957 samt några plåtar från senare datum och utgörs av svartmålad galvad plåt samt svart plåtisol. Då plåtarbetena som har utförts under denna entreprenad har skett i anslutning till där det finns natursten ansågs svartmålad plåt ej vara lämplig, då plåtarna blir alldeles för påtagliga genom den stora kontrasten mot den ljusa stenen. För att smälta in bättre mot stenen valdes istället en HDP-baserad lackerad aluminiumplåt Finspong FP12 i kulör EuraZinc. Lacken utgörs av polyester med inblandning av zinkpartiklar och mörknar likt riktig zink med tiden. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20 7

7 Färgrester på kapitälets ovansida på den ena ljudluckans kolonnett. MÅLNING Samtliga snickerier i form av ljudluckor har målats med linoljefärg, fabrikat Ottosson Färgmakeri AB, i kulör med NCS-kulör 7005-Y80R. Samtligt smide i anslutning till snickerier och urtavlor har grundats med järnmönja och därefter målats med linoljefärg, fabrikat Ottossons Färgmakeri AB, i bensvart kulör. Gavelröstets målade blinderingar har målats med StoColor Lotusan, som är en silikonbaserad färg, i vit kulör. Iakttagelser under arbetena Kyrkans dekorativa betongelement har en tämligen grov ballast i ytan. På skyddade ställen finns spår av målningsskikt i en ljust grå kulör som drar svagt mot det blåa hållet. Den grova ballasten talar för att de ursprungligen har varit målade för att likna slät sten, vilket var typiskt för tiden. Huruvida den grå kulören är ursprunglig eller ej, har inte gått att fastställa i denna entreprenad. Vid framtida åtgärder bör man noga undersöka om det finns andra äldre underliggande färgskikt på betongelementen för att försöka återskapa kyrkans ursprungliga utseende. Antikvarisk kommentar Arbetena har utförts med god hänsyn till kyrkans kulturhistoriska värden. Då åtgärderna gällande murverket var akuta har arbetena utförts utan framtagna handlingar. Arbetena har följts av Malmö Museer genom undertecknad i egenskap av antikvarisk expert och material och metoder har valts i nära samförstånd mellan berörda parter. Plåtning av diverse avtäckningar i natursten gjordes för att förhindra fortsatt vatteninträngning, genom befintliga sprickor, på utsatta platser i fasaden. Endast två tinnar har varit avtäckta med plåt sedan tidigare. Valet av en zinkbelagd aluminiumplåt gjordes dels utifrån att den skulle smälta in mot naturstenen och inte framträda så tydligt i fasaden dels utifrån samfällighetens önskemål om ett så underhållsfritt material som möjligt och antikvariens önskemål om traditionellt utseende och en yta som erhåller en fin patina över tid. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20

8 T.v. Delar av den dekorativa portalen i röd sandsten i tornets västra fasad. T.h. Fogbortfall mellan formtegel i ljudöppningarnas omfattningar i tornets västra fasad. Blinderingarna var målade med organisk färg som hade god vidhäftning. Ytan var dock starkt nedsmutsad, då vattnet inte riktigt kommer åt att skölja de indragna partierna. Den silikonbaserade färgtypen valdes utifrån underhållsaspekten och åtkomligheten samt dess kompatibilitet med den underliggande organiska färgtypen och att den inte är filmbildande. Övrigt På Tygelsjö kyrkas samtliga fasader förekommer idag en del tegelstenar med saltutfällning, spjälkade och vittrade ytskikt samt med frost- och kalksprängda partier. Arkivmaterialet visar att större reparationer av tegelfasaderna utfördes 1927 och I början av 1980-talet utförde Konsthögskolans Arkitekturskola en genomgång av några av Skånes nygotiska kyrkor. I samband med undersökningen identifierades flera vanliga skador på byggnaderna (Antell 1991). De skador som har funnits, och fortfarande förekommer, på Tygelsjö kyrkas tegelfasader är tämligen typiska för skånska kyrkobyggnader från perioden. Skadorna är generellt mest omfattande på den södra sidan som utsätts för störst temperaturvariation med medföljande utmattning i materialet. Fogbruk saknas i stor utsträckning. Portalens sandstensdetaljer är idag vittrade och ursprungligt utseende riskerar att helt raderas. Det är av största vikt att de dokumenteras på ett sådant sätt att dokumentationen kan ligga till grund för framtida kopior. Sandstensdetaljerna kräver kontinuerlig tillsyn och åtgärder bör vidtas efter hand. Kyrkans masverk, som är utförda i betongelement, uppvisar omfattande rostgenomslag p.g.a. sönderrostade järnkramlor i sammanfogningarna. Masverken bör inventeras inom en snar framtid för att ta ställning till om hur man ska förhålla sig till bevarande kontra nytillverkning. Får korrosionen fortgå spränger snart de rostiga järnkramlorna sönder betongen. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:20 9

9 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka Invändig restaurering.malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park Fd Malmö östra sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Sankt Andreas kyrka Ombyggnadsarbeten. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:007 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Oxie kyrka Byte av läktarorgel. Malmö kyrkliga samfällighet, Oxie socken i Malmö kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:008 Carola Lund och Maria Johansson Arbeten utförda Kvarndala gård Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:009 Maria Lundberg och Maria Johansson Arbeten utförda Katrinetorps gård Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp. Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:012 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Malmö Stora Valskvarn. Fastigheten Triton 6 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:013 Lars Persson och Pia Gunnarsson Wallin Kulturhistorisk utredning. Kronetorpsområdet- En studie av ett riksintresseområde för kulturmiljövården och hur riksintresseområdets kulturmiljövärden kan beaktas vid en exploatering. Fastigheten Kronetorp 1:1 m.fl. i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:014 Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson Byggnadsminnesutredning. Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö En stadsmack från bilismens genombrotts år. Fastigheten Tomtebo 13 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:015 Pia Gunnarsson Wallin och Niklas Ingmarsson Byggnadsminnesutredning. Caltex bensinstation i Mörarp En landsortsmack från bilismens genombrotts år. Fastigheten Byttan 13 i Helsingborgs stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:016 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Vägar till S:t Olof troliga pilgrimsvägar i sydöstra Skåne under äldre tid. Simrishamns kommun m.fl., Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:017 Olga Schlyter och Hedda Rabe Fd Kürzels fabriker underlag till detaljplan. Fastigheterna Fredriksborg 7 och 10 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:018 Carola Lund och Maria Johansson Arbeten utförda Malmö Opera och Intiman. Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Opera och Intiman. Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:019 Lars Persson, Hedda Rabe och Olga Schlyter Översiktlig kulturmiljöutredning. Järnvägsverkstäderna i Kirseberg med omnejd. Underlag till fördjupad översiktsplan. Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:020 Helena Rosengren Antikvarisk rapport. Tygelsjö kyrka Reparation av tornmurverk. Malmö kyrkliga samfällighet, Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Västra Klagstorps kyrka Uppförande av utvändig ramp samt invändiga förändringar. Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:011 Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Bunkeflo kyrka- Ramp samt dörr för nödutrymning. Malmö kyrkliga samfällighet, Bunkeflo socken i Malmö kommun, Skåne län.

10

11 Fotobilaga Entreprenören Intermur AB:s redovisning av utförda åtgärder efter avslutade arbeten.

12 Tornets västra översta gaveltinne före/under och efter åtgärd. Tinnen har murats om till stora delar och därefter försetts med plåtavtäckning. Blinderingen har målats i vit kulör. Luckan i gavelröstet i tornets västra fasad har målats med linoljefärg samt försetts med ny täckande plåt i nederkant mot solbänk och solbänkarna i anslutning mot murverket har likaså försetts med plåt.

13 Solbänkar av kalksten före åtgärd. Stenen var fogad med mjukfog. De ifyllda partierna finns genomgående på tornets samtliga fönsterbänkar och tyder på att man felberäknat vid uppförandet eller ändrat sig under arbetenas gång. Samma parti efter åtgärd. All mjukfog har rensats bort och har ersatts med ny fog i hydrauliskt kalkbruk. Solbänkarna har i anslutning mot murverk och fönster försetts med plåt.

14 Blindering före och efter åtgärd. Kontreforens nedre avtäckning i kalksten före och efter dubbning och plåtavtäckning.

15 Ljudluckornas masverk i betong efter genomförda åtgärder Detalj av masverkens ytfinish.

16 Maskintillverkat tegel från Helligsö Tegelbruk i Danmark. T.v. Murverk med nya stenar inmurade innan fogning. T.h. På det parti i fasaden, där avvikande fogar finns, finns en stor ansamling tegelstenar med tryckta stämplar B109 och B134. Troligtvis härstammar dessa tegelstenar från renoveringen 1957.