Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Transkript

1 Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Karolinska Institutet Utvärderingsärende reg.nr KI:s dnr 1638/ Huvudområde: Psykologi Examen: Kandidat Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga tecken (cirka 20 A4-sidor), exklusive Högskoleverkets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering , 2011:4 R samt Högskoleverkets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering. 1

2 2

3 Sammanfattning Del 1 Karolinska Institutets Psykologprogram leder till Psykologexamen (Degree of Master of Science in Psychology), men studenterna har också möjlighet att uppnå Medicine kandidatexamen med huvudområdet psykologi (Degree of Bachelor of Medical Science with a Major in Psychology) om de väljer att göra ett examensarbete på 15hp inom valbar kurs på T6 (kandidatexamen). Dessa studenter erhåller i detta fall både psykologexamen och en masterexamen när de fullbordat psykologprogrammet. I redovisningen nedan framgår innehåll, bredd och djup inom huvudområdet med utgångspunkt i de obligatoriska kurser som utgör termin 1 till 6 (termin förkortas fortsättningsvis som T) vilka föregår det frivilliga uppsatsarbetet. Bredden säkras både genom det biopsykosociala perspektiv som finns med i definitionen av huvudområdet, och genom att man i målen på flera centrala kurser återkommande tar upp flera olika teoretiska synsätt och perspektiv när det gäller att förklara psykologiska fenomen. Huvudområdet psykologi på Karolinska Institutet definieras enligt Psykologprogrammets utbildningsplan: Psykologi som vetenskapligt ämne söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara människors känslor, tankar och handlingar. Den psykologiska vetenskapen har utvecklats starkt under de senaste decennierna, speciellt i gränsområdena till biologi och medicin. Därigenom tillförs kunskapen om centrala psykologiska fenomen som till exempel varseblivning, inlärning, minne, kognition, emotion, motivation och personlighet väsentliga bidrag från neurovetenskap, evolutionsteori och genetik. Psykologiämnet på Karolinska Institutet avser att utnyttja denna kunskapsexpansion för att integrera psykologi och biomedicin genom att konsekvent förmedla psykologisk kunskap inom en väl sammanhållen biopsykosocial begreppsram. Metodologiskt betonas ett vetenskapligt förhållningssätt och evidensbaserade vårdinsatser i linje med Karolinska Institutets ambition att utveckla forskning och utbildning på högsta internationella kvalitetsnivå. Exempel på den koppling man i enlighet med Bolognaprocessen eftersträvar mellan olika typer av mål, bedömningskriterier och arbets- och examinationsformer framgår av nedanstående redovisning exemplifierad främst med de mål och den variation i arbets och examinationsformer som rör vetenskapsstrimman inom programmet. Vetenskapsstrimman definieras i kursmål som explicit innefattar statistik och metod eller vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapsstrimman omfattar totalt 47 hp av kurserna på T1-T5 (dvs ca en tredjedel) och presenteras nedan separat under respektive avsnitt för varje årskurs (T1-T2, T3-T4, T5-T6). Vetenskapsstrimman utgörs både av egna moment inom kurser och integrerat som aktuella forskningsfrågor i andra moment. Aktuella forskningsfrågor återkommer ofta invävt i undervisningen, se bl.a. exempel från kurserna Utvecklingspsykologi, Socialpsykologi eller Klinisk psykologi 1 med sina analyser i aktuella av vetenskapliga artiklar, forskarintervjuer och paneldebatt om aktuella forskningsfrågor avseende vårdområdet. Måluppfyllelsen kan med utgångspunkt i såväl studenternas egna skattningar som andel studenter 3

4 som får minst betyget godkänt bedömas som mycket god. Studenterna har själva skattat särskilt hög måluppfyllelse för kandidatuppsatsen (se Tabell 3:2). Måluppfyllelsen redovisas nedan för varje kurs och moment per årskurs i tabellform. I redovisningen nedan görs hänvisningar till olika typer av dokument (t.ex. utbildningsplan, kursplaner, studiehandledningar, lärandemål, instruktioner, bedömnings- och betygskriterier). Dessa dokument har sammanställts på en hemsida ( Dokumenten samlas under rubrikerna (1) Styrdokument, Utbildnings- och kursplaner, (2) Instruktioner och bedömningskriterier (3) Utvärderingar samt (4) Studentexempel. 4

5 Examensmål 1 - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. 1. Måluppfyllelse för Examensmål 1. Nedan redovisas och analyseras bredd och djup samt måluppfyllelse vad gäller huvudområdet inbegripet dess vetenskapliga grund. Redovisning sker för varje årskurs (1-3) med en summarisk beskrivning av de relevanta kursernas innehåll och hur aktuella kursmål som explicit rör vetenskaplig metod och förhållningssätt kopplas samman med examinationsformer och bedömningskriterier. Därefter redovisas måluppfyllelse i två tabeller för varje årskurs som visar a) kursernas måluppfyllelse i form av betygsfördelning och examinationsgrad respektive b) studentskattad måluppfyllelse. Samtliga obligatoriska kurser T1-T6, inklusive kurser i annat huvudområde än psykologi har valts ut om de har betydelse för de efterfrågade målen avseende kandidatexamen. 1.1 Innehåll och mål på kurser Termin 1och 2 I Tabell 1:1 framgår kursernas ordningsföljd, omfattning och progressionsnivå. Studenten introduceras till huvudområdet genom kursen Introduktion till psykologi (7,5 hp) där ett av målen är att studenterna ska kunna definiera begreppet psykologi och kortfattat beskriva ämnets historiska rötter och dess nuvarande status som vetenskapligt ämne. Centrala områden introduceras som minnespsykologi, inlärningsteori, emotionspsykologi, personlighetspsykologi, socialpsykologi, utvecklingspsykologi och psykopatologi. Vidare tas forskningsetik upp liksom psykologyrkets tillämpningar. Därefter erbjuds studenten mer fördjupad kunskap om perception, emotion/motivation samt hur grundläggande emotioner spelar en central roll i människors liv och samspelar med andra psykologiska processer i kursen Experimentell psykologi, 15 hp. Exempel på mål är att studenten efter kursen ska kunna redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika teorier omkring detta. Här tillkommer moment om grundläggande statistik och experimentell metod. Under T2 fördjupas kunskapen om kognition i kursen Kognitiva processer, 15 hp, Exempel på mål är att studenten efter kursen ska kunna redogöra för centrala begrepp, teorier och metoder inom kognitiv psykologi (ex. minne, språk, visuospatial förmåga, intelligens, exekutiva funktioner, problemlösning, och beslutsfattande). Terminen avslutas med Socialpsykologi (15 hp), som bidrar med mer och djupare kunskaper om det komplexa sociala samspel som utmärker människan som social varelse avseende t.ex. social identitet, stereotyptänkande och fördomar; social inlärning; konformitet/lydnad; samarbete/altruism vs. aggression, våld samt koppling till angränsande områden som neurovetenskap och sociologi. 5

6 1.1.1 Bredd och djup inom huvudområdet De teoretiska perspektiv och skolbildningar som förekommit under psykologins historia finns representerade på T1-T2 i Introduktion till psykologi, (t ex. det översiktliga personlighetsavsnittet) där olika teoretiska perspektiv ingår (humanistiskt, psykoanalytiskt, trait och social-kognitivt perspektiv). I linje med KIs definition av psykologiämnet ingår förutom idéhistoria som fundament för psykologiämnet också människan som biologisk varelse. På T1 studeras motivation (ursprungliga biologiska drivkrafter som hunger, törst, sexualitet och känslomässig anknytning till andra människor) såväl som grundläggande emotioner (t ex glädje, sorg, rädsla, ilska och avsmak) ur evolutionsbiologiska, psykologiska och neurovetenskapliga perspektiv (se kursplan för Experimentell psykologi ht10) Koppling mellan lärandemål, arbetsformer, examinationsuppgifter och bedömningskriterier Exempel på hur målen i dessa kurser kopplas till examination redovisas nedan utifrån kursernas vetenskapsstrimma. Färdighetsmål avseende förmågan att diskutera, kritiskt reflektera eller analysera examineras således genom praktiska övningar eller seminarier och bedöms i flertalet fall utifrån kvalitativa kriterier som innefattar dessa förmågor. Exempelvis innehåller Experimentell psykologi en laboration med datainsamling, rapportskrivning, analys och muntlig ventilering av rapporten på ett seminarium. Kunskaper om experimentplanering, deskriptiv statistik, och statistisk inferens ingår på momentet och tränas här praktiskt. Studenten ska också opponera på en annan students rapport. På denna första laboration får studenterna gruppvis välja mellan tre paradigm: Visual search, Change-blindness, och Attentional blink och har viss frihet att formulera frågeställning och upplägg (se Manual för projektarbete inom Experimentell psykologi ht10). Moment 2 inom kursen Kognitiva processer innehåller också en laboration med gruppjämförelser utifrån variansanalytisk metod om minne/kognition som utmynnar i en skriftlig rapport. Här ingår också en särskild reflektion kring testsituationen ur ett etiskt perspektiv och ventilering Examination och bedömningskriterier Måluppfyllelse på ovanstående kurser T1-T2 bedöms genom 9 individuella, skriftliga tentamina samt ett antal examinationer utformade på andra sätt, se Tabell 1:1. Frågor på skriftliga tentamina kan omfatta bland annat kortsvarsfrågor, essäfrågor, frågor med flervalsalternativ och vinjetter med resonerande svar. Bedömningskriterier för skriftliga tentamina T1-T2 är en bestämd andel korrekta svar (vanligen 60%) för betyget Godkänt och en högre andel (vanligen 80%) för Väl godkänt. Övriga examinationsformer (seminarier, rapporter) bedöms i de flesta fall med kvalitativt hållna kriterier som t ex Betygskriterier för kursen Experimentell psykologi ( ) Bedömning av måluppfyllelse på kurser T1-T2 Måluppfyllelse baserad på betyg och examinationsgrad redovisas i tabell 1:1. Uppgifterna grundar sig på Ladoksökning , vilket innebär att olika lång tid förflutit sedan kursens slut (antal månader efter avslutad kurs varierar med 4-14 månader). Mellan 92-99% av studenterna har erhållit minst betyget godkänt på hel kurs. Bortfallet inkluderar studenter som varit aktiva på kurs men som ännu ej examinerats, alt. erhållit underkänt, tagit studieuppehåll eller gjort 6

7 studieavbrott. Kurser som avslutats mot slutet av HT10 har lägre måluppfyllelse då resttentamenstillfällen ännu återstår att erbjuda innan nästa tillträdesspärr. (Mot slutet av T2 på VT11 har 68 aktiva studenter godkända resultat på 70 planerade studieplatser.) Kurser inom annat huvudområde än psykologi är gråmarkerade. Studenternas egna skattningar av måluppfyllelse framgår i Tabell 1:2 och bedömdes vanligen med hjälp av frågan: I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? från vårt generella utvärderingsformulär. Svar angavs på sexgradig skala från mkt liten till mkt stor utsträckning men rapporteras nedan i Tabell 1:2 i procentuell andel positiva svar (dvs något av svaren stor, ganska stor eller mkt stor ). Variationsvidden mellan kurserna avseende studenternas skattade måluppfyllelse på T1-T2 var mellan 86-98% på hel kurs. Sammantaget är måluppfyllelsen mycket hög med tanke på att målen är relativt högt ställda redan från T1. Tabell 1:1 Kurser T1-T2, samtliga examinationsformer, betygsfördelning och examinationsgrad. [Termin:placering] Kursnamn, progressionsnivå, hp, (termin) Introduktion till psykologi, G1, 7,5 hp (ht10) Grundläggande biologi, 7,5 hp Experimentell psykologi, G1, 15hp (ht10) Kognitiva processer, G2, 15 hp (vt10) Socialpsykologi, G2, 15 hp (vt10) Skriftli ga tentam ina Övriga examinationsformer 1 Diskussioner i grupper, frågeformulering; studiebesök i psykologisk verksamhet 2 Muntlig redovisning av kunskap duggor 3 Genomförande av vetenskapligt experiment och rapportskrivande samt opponering/försvar av rapport 2 Rapportskrivande 1 Samtalsövning/rollspel: 2 st. Skriftliga reflektioner; diskussion i grupp; artikelanalyser; grupparbete Frek vens (%) VG hel kurs * Frek vens (%) G hel kurs * Frekven s (%) Examin ationsgrad** % 18% 99% 66% 32% 98% 55% 37% 92% 24% 71% 94% 43% 51% 94% *)andel examinerade med VG respektive G av totalt antal studenter aktiva på kurs **) andel examinerade med minst G av totalt antal studenter aktiva på kurs (bortfallsorsak kan vara studieavbrott, studieuppehåll, betyget underkänd, mm 7

8 Tabell 1:2 Studentskattningar av måluppfyllelse på kurser/moment under termin 1-2. [Termin:placering] Kursnamn, progressionsnivå, hp, (termin) Introduktion till psykologi, G1, 7,5 hp (ht10) Studentskattad Svarsfrekvens i % måluppfyllelse, %* 98% andel positiva svar 70% Grundläggande biologi, 7,5 hp Experimentell psykologi, G1, 15hp (ht10) Kognitiva processer, G2, 15 hp (vt11) Moment 1: medel=4,0 (obs! 5-gradig skala) Moment 2: medel=4,2 (obs! 5-gradig skala) ht 09 Moment 1: 91%, Moment 2: 87% Moment 3: 83% Hel kurs: M=86% M= 4 (obs! avser Nöjdhet med hela kursen generellt på en fem-gradig skala) Socialpsykologi, G2, 15 hp (vt10) 86% (vt09) 55% (avser vt09)** * Fråga: I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Svar angavs vanligen på sexgradig skala från mkt liten till mkt stor utsträckning och meddelas nedan i procentuell andel positiva svar ( ganska stor, stor eller mkt stor ) alt. medelvärde (M) på denna sexgradiga skala. Andra skalor eller bedömningssätt anges i respektive fall. ** I de fall studentskattningar för redovisad kurs av något skäl saknas, redovisas studentskattningar för närmast föregående kurs. 82% 46% 52% 52% 8

9 1.2 Innehåll och mål på kurser Termin 3-4 Under T3 får studenterna anlägga ett nytt perspektiv på psykologi under kursen Differentiell psykologi som innebär ett större fokus på individuella skillnader i personlighet eller begåvning. Ett exempel på mål här är att man ska kunna definiera och redogöra för centrala teoretiska modeller inom differentialpsykologin vad gäller begreppen intelligens och personlighet samt diskutera dessa med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. I vetenskapsstrimman ingår teori och övningar enligt den klassiska respektive den moderna psykometrin och studenten får utvärdera och revidera psykologiskt test utifrån egna psykometriska analyser. I enlighet med utbildningsplanens definition av psykologiämnet integreras det differentiella perspektivet med kunskap i neurovetenskap och beteendegenetik på moment 3, Beteendegenetik. Därefter fortsätter T3 med Utvecklingspsykologi där man studerar människan i ett livsloppsperspektiv. Den generella utvecklingen avseende framför allt barns (men också äldres) utveckling och psykologiska funktioner studeras. Exempel på ett mål är att man ska kunna redogöra för och jämföra olika teoretiska perspektiv inom utvecklingspsykologin. Kursen omfattar kognitiv, såväl som socioemotionell utveckling samt kommunikation och språklig förmåga hos barn och äldre. Dessutom ingår olika forskningsmetoder och forskningsområden inklusive genusaspekter inom området. Aspekter på personlighet (temperament) och relativa inflytanden av arv och miljö tas upp. Fokus ligger på barnets normala utveckling men vissa avvikelser ingår som förberedelse till följande kliniska kurser. Vad gäller åldrande behandlas såväl det friska åldrandet som t.ex. demenssjukdomar samt neurobiologiska frågeställningar. Följande termin (T4) inleds med kursen Hälsopsykologi där man anlägger ett beteendemedicinskt perspektiv och studerar samverkan mellan psykologiska, biologiska och beteendemässiga faktorer vid hälsa och ohälsa. Vidare ingår psykologens roll vid beteendeförändring och vård. Ett exempel på ett kursmål är att studenten utifrån egna iakttagelser ska kunna visa förmåga att beskriva tillämpat arbete inom hälsopsykologins område. För att nå detta mål ingår fyra dagars auskultation på en för hälsopsykologin relevant arbetsplats. T4 fortsätter med kursen Klinisk psykologi 1 (22,5hp) som inleds med samtalsmetodik och sedan utredningsmetodik och utlåtandeskrivning avseende barn, ungdomar och vuxna. Till exempel tränar studenten praktiska färdigheter i WISC-IV begåvningstest för barn och prövar på andra test (ex. D-KEFS, ABAS-II, m fl se Tabell 4, Mål 2). Ett viktigt exempel på mål är således att kunna diskutera utredningsresultat utifrån kliniska, vetenskapliga och etiska aspekter. Vidare ingår klinisk neuropsykologi samt psykopatologi, psykiatriska diagnoser och psykologisk behandling. Psykopatologidelen omfattar symptom, diagnostiska kriterier (DSM-IV), etiologi och psykologisk behandling utifrån aktuell forskning. Kännedom om ett antal utredningsinstrument ingår (SCID-II, PANSS, AUDIT, m fl.). Begreppet evidens och forskningsmetoder inom klinisk psykologi diskuteras liksom olika skolbildningars sätt att förklara psykiska störningar. Teorier avseende behandling av barn/ungdomar med t ex ångest- och förstämningssyndrom ingår, samt vuxna med ångest- och förstämningssyndrom, ät- och sömnstörningar, psykotiska syndrom och personlighetsstörningar. 9

10 1.2.1 Bredd och djup inom huvudområdet på T3-T4 I kursen Differentiell psykologi ingår diskussion av skilda teoretiska modeller för personlighetsbegreppet, (femfaktormodellen, social-kognitiv psykologi och humanistisk samt psykoanalytisk teori). Studenterna får som examination göra en orienterande föreläsning om någon av dessa teorier och sedan göra en uppföljande föreläsning utifrån en aktuell forskningsfråga inom vald teori. Under kursen Utvecklingspsykologi ingår kunskapsmål som tydliggör att studenten efter kursen ska ha förmåga att redogöra för och jämföra olika teoretiska perspektiv inom utvecklingspsykologin. Under Klinisk psykologi 1 ingår på liknande sätt kunskapsmål som anger att studenten efter kursen ska kunna redogöra för psykologiska skolbildningar och reflektera över likheter, skillnader och användbarhet avseende kognitiv teori, psykodynamisk teori och inlärningsteori. Målet examineras i detta fall dels genom ett reflektionsblad där studenterna ska jämföra tre psykologiska skolbildningar, dels genom en debatt där studenterna slumpmässigt tilldelades olika ståndpunkter i aktuella frågeställningar och får förbereda argument i linje med dessa Koppling mellan lärandemål, arbetsformer, examinationsuppgifter och bedömningskriterier Exempel på hur olika typer av mål på kurser på T3-T4 kopplas till passande examinationsformer som matchas till skilda kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt redovisas i text nedan. Exempel har hämtats från de mål som explicit handlar om vetenskapligt förhållningssätt, statistik och metod. Kunskaper om psykometri och testkonstruktion på Differentiell psykologi examineras således genom tentamen och genom att studenterna analyserar ett test och studerar dess reliabilitet och validitet. Resultaten diskuteras i gruppseminarier. Målet att definiera och redogöra för centrala teoretiska modeller inom differentialpsykologin vad gäller begreppen intelligens och personlighet samt diskutera dessa med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt uppnås bland annat genom att studenterna i grupp får hålla en föreläsning och leda en diskussion. I Utvecklingspsykologin ingår i vetenskapsstrimman att kunna redogöra för och kritiskt diskutera för- och nackdelar med olika metoder (observation, testning, intervju, checklista) som används inom utvecklingspsykologisk forskning och klinik (se Kursplan för Utvecklingspsykologi). En del av examinationen utgörs av att förbereda och delta i en diskussionsklubb där man analyserar och diskuterar vetenskapliga artiklar inom ett antal teman. Valda områden hösten 2010 var: Dataspel, videospel och TV:s påverkan på barns utveckling; Att växa upp under särskilda förhållanden; Kriminalitet, mobbning och våld; Pappans roll i barnets utveckling; Föräldrars påverkan på barnets utveckling; Är det bra för små barn att gå på förskolan; Hur barn påverkas av svåra livshändelser och Att bli vuxen. Examinationen genomförs i en tvärgruppsredovisning som också innefattar träning i att ge studiekamraterna konstruktiv återkoppling i muntlig form (se Kursinformation HT 10, Återkopplingsformulär Diskussionsklubb, samt instruktioner för kamratåterkoppling). I Utvecklingspsykologins vetenskapsstrimma ingår också att kunna redogöra för ett aktuellt utvecklingspsykologiskt forskningsprojekt och diskutera dess styrkor och svagheter. Studenterna genomför forskarintervjuer som redovisas muntligt i tvärgrupp och skriftligt i ett PM. Hösten 2010 intervjuades således fem externa forskare vid olika institutioner eller kliniska enheter associerade till KI/Karolinska universitetssjukhuset t ex. vid Institutionen för kvinnors och barns 10

11 hälsa, samt Neuropediatriska enheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Andra forskare kom från Socialstyrelsen (UPP-enheten) eller Stockholms Universitet (institutionen för lingvistik). Resultatet av forskarintervjuerna bedömdes med Bedömningskriterier för presentation av forskarintervju (HT10). Studenterna studerade på detta sätt HT10 bland annat observationsmetoder för att utvärdera kognitiva och motoriska förmågor relaterade till språkstörningar; effekter av ett kognitivt träningsprogram vid förvärvad hjärnskada; identitetsutveckling hos utsatta ungdomar mm (se studentexempel Metodrapporter A-D samt Metodrapporter E-H ). Alternativa examinationsformer för kliniska kurser på T4 redovisas i tabell 4 vid Mål 3 och Mål Examination och bedömningskriterier Måluppfyllelse i kurser på T3-T4 bedömdes sammanfattningsvis genom 7 individuella, skriftliga tentamina samt ett antal examinationer utformade på andra sätt, se Tabell 2:1. Frågor på skriftliga tentamina kunde också här omfatta vinjettfrågor med resonerande svar, kortsvarsfrågor, och essäfrågor. Bedömningskriterier på skriftliga tentor var liksom tidigare oftast 60% korrekta svar för betyget Godkänt och en 80% för Väl Godkänt. Andra utformningar med högre procentgränser för G och VG samt uppdelning av skrivningen i G och VG-delar förekommer, men denna typ av skriftliga tentamina är fortfarande under utveckling och utvärdering sker i dialog med studenter. För exempel på instruktioner och bedömningskriterier se Utvecklingspsykologins Kursinformation ht10, samt Bedömningskriterier för presentation av forskarintervju (ht10) eller Klinisk psykologi 1: "Betygskriterier posterpresentation Klinisk psykologi Bedömning av måluppfyllelse T3-T4 Måluppfyllelse för kurser på T3-T4 baseras på betyg och examinationsgrad, se tabell 2:1. Andel examinerade med minst betyget Godkänd på kurserna varierar mellan 81% och 95%. Kurser som avslutats mot slutet av ht10 kan ha lägre måluppfyllelse då resttentamenstillfällen ännu återstår att erbjuda innan nästa tillträdesspärr. Uppgifterna grundar sig på Ladoksökning , vilket innebär att olika lång tid förflutit sedan kursens slut (antal månader efter avslutad kurs varierar med 2-14 månader). Studenternas egna skattningar av måluppfyllelse under dessa kurser framgår av Tabell 2:2. Studenternas angivna måluppfyllelse ligger mycket högt: mellan % andel positiva svar (något av svaren ganska stor, stor eller mkt stor utsträckning). Svarsfrekvensen är med ett undantag hög. Sammantaget är måluppfyllelsen skattad av studenter mycket hög. 11

12 Tabell 2:1 Kurser T3-T4, samtliga examinationsformer, betygsfördelning och examinationsgrad. Termin 3-4 Differentiell psykologi, G2,15hp (ht10) Utvecklingspsykologi G2, 15hp (ht10) Hälsopsykologi G2, 7,5hp (vt10) Klinisk psykologi 1, G2, 22,5hp (vt10) Antal Övriga examinationsformer skriftlig a tentam ina 2 Obl. träning i testkonstruktion och utvärdering av test; räkneövningar; genomförande av 1 timme föreläsning med tillhörande diskussion med studiekamrater, seminarier 2 Genomförande av intervju med forskare inom området i grupp + skriftlig rapport/muntlig redov.; diskussionsklubb vetenskapliga metoder; studiebesök på verksamhet 1 Auskultation på för hälsopsykologin relevant verksamhet; portföljbladsskrivande om svårigheter och möjligheter med implementering av evidensbaserad vård 2 Samtalsövning/Rollspel, genomförande av barntestning och utlåtandeskrivning, diagnosverkstad, rapportskrivande, 2 st. auskultationer på neuropsykologisk enhet samt psykiatri; paneldebatt, grupparbete vid framställning och diskussion av Poster. VG hel kurs* G hel kurs * 51% 40% 91% 64% 17% 81% 68% 27% 95% 43% 43% 86% Examinationsgrad ** 2010 * )andel examinerade med VG respektive G av totalt antal aktiva på kursen**) andel examinerade med minst G av totalt antal aktiva på kursen (bortfallsorsak kan vara studieavbrott, studieuppehåll, betyget underkänd, mm) 12

13 Tabell 2:2 Studentskattningar av måluppfyllelse på kurser/moment T3-T4. Kurs (utvärderad kursgivn.) Studentskattad Svarsfrekvens måluppfyllelse* Differentiell psykologi, G2,15hp (ht10) Moment 1: 97% Moment 2: 94% Moment 3: M=5 på en sexgradig skala. (ht09) Moment 1: 97% Moment 2: 87% Moment 3: 87% (avser ht09)** Utvecklingspsykologi G2, 15hp (ht10) 100%. Samtliga 21% respondenter angav antingen ganska stor, stor eller mkt stor måluppfyllelse (sexgradig skala) Hälsopsykologi G2, 7,5hp (vt10) M=3,9, Median= 3,9 (obs! 86% mättes på femgradig skala, från liten stor utsträckning) Klinisk psykologi 1, G2, 22,5hp (vt10) Moment 1: M=5,32 (Median 5) på en sexgradig skala Moment 2: M=5,19 (SD 0,69) Moment 3: M=3,7 (Median 4) Moment 4: M=4,8 (SD 0,9) Moment 1: 92% Moment 2: 84% Moment 3: 84% Moment 4: 70% *)Fråga: I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Svar angavs vanligen på sexgradig skala från mkt liten till mkt stor utsträckning och meddelas nedan i procentuell andel positiva svar ( ganska stor, stor eller mkt stor ) alt. medelvärde på denna sexgradiga skala. Andra skalor eller bedömningssätt anges i respektive fall. ** I de fall studentskattningar för redovisad kurs av något skäl saknas, redovisas studentskattningar för närmast föregående kurs. 13

14 1.3 Innehåll och mål på kurser termin 5-6 T5 inleds med en självständig repetition och integration av kunskapsmål från samtliga tidigare terminer i kursen Preklinisk integration. Ett biopsykosocialt perspektiv uppmuntras, och frågorna studenterna ska arbeta med syftar till att väva samman kunskaper från olika kurser, nivåer och perspektiv. Vetenskapsteori erbjuds därefter i en separat kurs och ger tillfälle att ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv närma sig ett valfritt område av psykologiområdet. En kurs i sociologi Samhälle och hälsa tar upp sociologiska och sociala teorier av relevans för sociala hälsoskillnader, folkhälsa och ojämlikhet i hälsa. Arbets- och organisationspsykologi 1 avslutar T5 och tar upp organisationsteorier av relevans för organisationspsykologiskt forsknings- och utvecklingsarbete och krishantering på gruppnivå i relation till olyckor på arbetsplatser, arbetspsykologi och hälsa, samt arbets- och personalpsykologi inklusive rekrytering och bedömning av arbetsförmåga. Hur dessa kunskaper på T5 examineras framgår i tabell 3:1. På T6 bygger studenten på med Arbets- och organisationspsykologi 2 som mer praktiskt tränar färdigheter avseende organisationsutveckling, ledarskapsfrågor, och konflikthantering i grupper samt bedömningsförmåga och förhållningssätt förknippade med konsultativt arbete. Resten av T6 består av en valbar period som utökats från 15 hp (vt10) till nuvarande 22,5 hp (vt11). Den valbara kursen Examensarbete 15 hp innebär en självvald fördjupning i en vetenskaplig problemställning inom huvudområdet med litteratursökning, läsning och sammanfattning av relevant litteratur, samt de bedömningar och förhållningssätt som krävs för att självständigt under handledning skriva ett uppsatsarbete, och försvara detta vid ett seminarium samt opponera på en annan students uppsats (för samtliga mål se kursplan Examensarbete i psykologi 15 hp (vt10) Bredd och djup inom huvudområdet på T5-T6 I kursen Vetenskapsteori diskuteras en mängd teorier avseende kunskapsbegreppet och vad vetenskap egentligen är. Detta metaperspektiv är av hög relevans för analys av samtliga förekommande teorier och synsätt inom psykologin och utgör en progression jämfört med tidigare ansatser avseende perspektiv och skolbildningar. Studenten väljer här en av tre böcker som kurslitteratur. Ex på kapitelinnehåll från dessa är: den empiristiska och positivistiska kunskapssynen, induktion (Chalmers); kunskapsbegreppet, kvalitativa metoder/hermeneutik, kropp-medvetandeproblemet (Johansson); epistempologi och kunskapsbegreppet samt Kuhns teorier om paradigm och vetenskapliga revolutioner (Ladyman). (se Beskrivning av litteraturen. Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5). Ytterligare perspektiv ingår i Arbets- och organisationspsykologi 1 där studenten bland annat under HT10 enligt kursplanen efter kursen bl.a. ska kunna diskutera arbetsgruppens psykologi och ledarskapets betydelse med utgångspunkt i skilda teoretiska ansatser t ex vid krishantering i grupper. På den valbara perioden kan studenterna bredda eller fördjupa sina studier genom ett antal programspecifika kurser, t ex uppsatsarbete 15 hp, eller ett urval programöverskridande kurser från KIs utbud där man studerar med studenter från andra yrkesutbildningar (t ex Vård i ett mångkulturellt samhälle 7,5 hp). Med kandidatuppsatsen på T6 ges möjlighet att fördjupa sig i en specifik frågeställning inom huvudområdet. 14

15 1.3.2 Koppling mellan lärandemål, arbetsformer, examinationsuppgifter och bedömningskriterier Exempel på hur målen i dessa kurser T5-T6 kopplas till examination redovisas nedan utifrån kursernas vetenskapsstrimma. Färdighetsmål avseende förmåga att diskutera, kritiskt reflektera eller analysera examineras genom praktiska övningar, eller seminarier och bedöms i flertalet fall utifrån kvalitativa betygskriterier. På kursen Preklinisk integration T5 är ett mål att studenten ska kunna redogöra för, analysera, värdera och se samband mellan grundläggande begrepp, funktioner och sammanhang från de fyra första terminernas studier. Studenter får här arbeta med instuderingsfrågor där kunskaper repeteras och integreras samt får en tematisk gruppuppgift som man arbetar med i tre dagar. Examinationen har en muntlig och en skriftlig del. Särskilt viktig är enligt kursplanen studentens förmåga till diskussion och integration av psykologiska, biologiska, vetenskapliga, etiska och professionella aspekter i anslutning till aktuellt tema Muntlig examination sker i grupper om ca 6 studenter och ca tre lärare. På samma termin följer Vetenskapsteori där studenten bland annat ska uppnå målet att kunna relatera vetenskapsteoretiska begrepp och teorier till det psykologiska forskningsområdet. Målsäkring sker dels med skriftlig tentamen samt utifrån en individuell skriftlig fördjupningsuppgift om ett självvalt ämne inom psykologi i ett vetenskapsteoretiskt perspektiv eller ett av flera förslag. HT10 föreslogs Psykologins filosofi, allmänt, Fysikalism, Epifenomenalism, Medvetandets modularitet, Rationalitet, Chalmers vs. Dennett om kvalia. Instruktioner och bedömningskriterier för samtliga uppgifter framgår av instruktionen (se Inlämningsuppgift på kursen Vetenskapsteori Psykologprogrammet, KI, termin 5 ). För godkänt ska studenten dessutom läsa igenom två andras essäer och ge skriftlig feedback på dessa (se instruktion och bedömningskriterier Genomläsning + Feedback) avseende kursen Vetenskapsteori på T5. Inom ramen för Arbets- och organisationspsykologi 1 som avslutar T5 ingår i vetenskapsstrimman målet att kunna använda regressionsanalys samt genomföra och tolka statistiska analyser av enkla data med denna metod vilket tränas i räknestugor och examineras individuellt med skriftlig tentamen. På vetenskaplig uppsats (Examensarbete 15 hp, T6) ska vid kursens slut studenterna enligt kursplanen kunna: - söka i vetenskapliga databaser, extrahera relevanta publikationer samt granska, värdera, och sammanfatta innehållet i publikationer med relevans för uppsatsens innehåll - urskilja och formulera en vetenskaplig problemställning inom huvudområdet psykologi med hänsyn till de resurser och tid som står till förfogande - självständigt under handledning definiera, analysera och diskutera undersökningsdesign och metod i förhållande till problemställning och med hänsyn till gällande forskningsetiska regler - självständigt under handledning söka, samla, värderas och tolka relevant information i relation till vetenskaplig frågeställning - självständigt under handledning i skriftlig form sammanställa, analysera och tolka insamlade data i förhållande till en problemställning, enligt det akademiska språk och vetenskapliga 15

16 förhållningssätt som är praxis inom huvudområdet psykologi - i seminarieform självständigt kritiskt diskutera, värdera och argumentera kring egna och andras uppsatser utifrån relevans för ämnet samt utifrån metodologiska och etiska frågor. - visa förmåga att följa god forskningssed, följa etiska regler, visa redlighet i forskning och dokumentering liksom medvetenhet om det ansvar som åligger forskning som involverar människor Arbetsformerna på Examensarbete 15 hp innefattar självständigt arbete med viss handledning, litteratursökning och enstaka föreläsningar. Uppnådda kursmål examineras genom framläggande av uppsatsen på ett uppsatsseminarium där uppsatsen, respondentskap och opponentskap på annans uppsats utvärderas av examinator. För Godkänt krävs utöver ovanstående att studenten närvarar på tre uppsatsseminarier Examination och bedömningskriterier Måluppfyllelse på ovanstående kurser T5-T6 bedöms dels genom 6 st. individuella, skriftliga tentamina och dels genom ett antal examinationer utformade för att matcha olika färdighets- och bedömningsmål som t ex förmågan att i seminarieform självständigt kritiskt diskutera, värdera och argumentera kring egna och andras uppsatser som prövas via uppsatsseminarierna på uppsatskursen. Bedömningskriterier på skriftliga tentaminat5-t6 är en bestämd andel korrekta svar, vanligen 60% för betyget Godkänt och 80% för Väl Godkänt. Den muntliga examinationsdelen av Preklinisk integration bedöms av en lärarpanel utifrån fyra aspekter: Innehåll (fakta, analys, för och nackdelar, förmåga att hantera frågor om ämnet), Integrering (fördjupning, sammansättning av olika ämnesområden), Den muntliga presentationen (tydlighet, förmåga att förklara, förmåga att pedagogiskt lägga upp innehållet) och Helhet. Bedömningskriterier för Vetenskapsteorins fördjupningsuppgift ges med avseende på sju aspekter, t ex. graden av Logiska/språkliga oklarheter och Egna (bra & relevanta) idéer och reflektioner (se Bedömning av inlämningsuppgiften ). Bedömningskriterier för uppsatsarbeten på KI vt10 var Kriterier för examensarbeten Dnr 3396/ som upphörde att gälla vt11 då de ersattes av Riktlinjer för bedömning av examensarbeten. Styrelsen för utbildning. Dnr: 4603/ Instruktioner avseende uppsatsen finns även i Examensarbete i psykologi, 15 hp Psykologprogrammet, Termin 6, Karolinska Institutet. Vad som krävs vid opponentskap och respondentskap beskrivs i dokumentet Examination på kursen Examensarbete i psykologi, 15 hp Psykologprogrammet, Termin 6, Karolinska Institutet Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse baserad på betyg och examinationsgrad redovisas i tabell 3:1. Uppgifterna grundar sig liksom ovan på Ladoksökning , vilket innebär att just dessa kurser avslutats mellan ca 2-12 månader tidigare). Måluppfyllelse för samtliga studenter varierar mellan 85-94%. Arbetsoch organisationspsykologi 2 avser en helt reviderad kurs som gavs vt11. Därmed har man på denna kurs inte hunnit ge omtentamenstillfällen i samma utsträckning som andra kurser. Den 16

17 inkluderades då den speglar den senaste utformningen av programmet. Kurs inom annat huvudområde än psykologi är gråmarkerade. Av 15 registrerade studenter på kandidatuppsatsen under den valbara perioden VT10 har 13 fått slutbetyg på kursen. Uppsatsernas koppling till aktuella forskningsfrågor kan bland annat avläsas i att flera uppsatser har utgjort underlag för posters eller presentationer på internationella vetenskapliga konferenser inom huvudområdet. Flera uppsatser är också under bearbetning för att skickas in som manus till vetenskapliga tidskrifter. I andra fall har uppsatsen varit inkörsporten för fortsatta fördjupande analyser på andra datamaterial och samarbeten hos de forskargrupper där studenten skrivit sin uppsats. Studenternas egna skattningar av måluppfyllelse framgår i Tabell 3:2. Studenternas skattning av examensarbetet var mycket hög: 96% angav antingen ganska stor (8%), stor (39%) eller mkt stor (54%) måluppfyllelse. Övriga kurser uppvisade ett Medelvärde på 4-5 på en sexgradig skala. Lägst måluppfyllelse hade moment 2 på Arbets- och organisationspsykologi 1 med 70% positiva svar. 17

18 Tabell 3:1 Kurser T5-T6, samtliga examinationsformer, betygsfördelning, och examinationsgrad. Termin 5-6 Preklinisk integration G2, 4,5hp (ht10) Vetenskapsteori G2, 4,5hp (ht10) Samhälle och hälsa sociologi, 6hp Arbets- och organisationspsyko logi 1, G2, 15hp (ht10) Arbets- och organisationspsyko logi 2, G2, 7,5hp (vt11) Valbar period: Examensarbete i psykologi G2, 15 hp (vt10) Antal skriftliga salsskrivnin gar Övriga examinationsformer 1 Muntlig redovisning/ presentation/diskussion av integrativ karaktär inför lärarpanel 1 1 st. individuell skriftlig fördjupningsuppgift och återkoppling på annans fördj.uppg. om vetenskapsteori och psykologi 1 Diskussionsseminarium (hemtenta men) 2 Screeningrapport; psykosocial kartläggningsinsats (arbetsinnehållsanalys ARIA); framställning av affärsplan 1 Under handledning planera, genomföra ett konsultuppdrag i en utvald organisation/företag och planering av intervention under handledning samt presentation av insats för den aktuella verksamheten (i grupp) Fördjupning i ett utvalt område inom huvudområdet. VG hel kurs * G hel kurs * Examinati onsgrad**201 0-/2011 X 94% 94% 29% 65% 94% 54% 40% 94% 66% 23% 89% X 85% 85% X 87%*** 87%*** Ytterligare 7,5 hp av kursutbud * )andel examinerade med angivet betyg av aktiva studenter på kursen. **) andel examinerade med minst G av aktiva studenter vid treveckorskontrollen (bortfallsorsak kan vara studieavbrott, studieuppehåll, betyget underkänd, mm) ***) Summa 15 studenter valde kandidatuppsats på valbar period och var aktiva på kursen. 18

19 Tabell 3:2 Studentskattningar av måluppfyllelse på kurser/moment under termin 5-6. Kurs (utvärderad kursgivning) Preklinisk integration G2, 4,5hp (ht10) Vetenskapsteori G2, 4,5hp (ht10) Samhälle och hälsa sociologi, 6hp (ht09) Arbets- och organisationspsykologi 1, G2, 15hp (ht10) Arbets- och organisationspsykologi 2, G2, 7,5hp (vt11) Valbar period: Examensarbete i psykologi G2, 15 hp Studentskattad svarsfrekvens måluppfyllelse* Moment 2, Prekllinisk 89% tentamen: M=5 (SD 1,2) på sexgradig skala M=4,15 på sexgradig 100% (avser ht09) skala(sd 0,83) 90%. (ht09) 71% (avser ht09) Moment 1: M=5 (sexgradig skala) Moment 2: 70% Moment 3: ingen uppgift 95% 67% 96% angav antingen ganska stor (8%), stor (39%) eller mkt stor (54%) måluppfyllelse. Moment 1: 91% Moment 2: 91% Moment 3: - 93% *)Fråga: I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Svar angavs vanligen på sexgradig skala från mkt liten till mkt stor utsträckning och meddelas nedan i procentuell andel positiva svar ( ganska stor, stor eller mkt stor ) alt. medelvärde på denna sexgradiga skala. Andra skalor eller bedömningssätt anges i respektive fall. 19

20 Del 1 Examensmål 2 - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. 2. Måluppfyllelse för Examensmål Färdigheter som krävs för Måluppfyllelse Färdigheter som att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning och att kritiskt diskutera denna frågeställning prövas i samband med Examenarbete, 15 hp (T6) och i samband med ventilering av detta arbete. På T1 och T2 ingår två mindre vetenskapliga rapportuppgifter som inkluderar insamling av information, kritisk analys samt opponering och försvar vilka förbereder studenterna att uppnå målen för examensarbetet. Förmåga att samla information för att utreda andra typer av problemställningar eller företeelser avseende individer och grupper ingår också i utbildningen t ex vid undervisning i att genomföra olika slags tester, utredning, intervjumetodik och utlåtandeskrivning samt integrerade som generiska färdigheter i olika arbets- och examinationsformer som förekommer under programmet T1-T6. Nedan förtydligas dessa skilda inslag avseende mål och målsäkring. 2.2 Generiska färdigheter Som förberedelser för att författa rapporter och uppsatser ska litteratursökning samt grundläggande studieteknik förmedlas redan på T1. Variationen i examinationsformer (se Övriga examinationsformer i Tabell 1:1, 2:1, och 3:1) ger träning i generiska färdigheter i att skriva och analysera. På kursen i Socialpsykologi (T2) ska studenten exempelvis skriftligt analysera och diskutera två vetenskapliga artiklar och därigenom fördjupa sig i något av de teman som tas upp (för instruktioner och bedömningskriterier se Assesment & Grading (PM Conformity) och Reflection paper (PM) 2 ). Förmågan att presentera och kommunicera tränas på Differentiell psykologi, moment 2 ( Intelligens och personlighet ) på T3 där studenterna själva i grupp håller i en föreläsning om personlighetsteorier och leder efterföljande diskussion, samt skapar instuderingsfrågor för övriga studenter. Vid detta tillfälle diskuteras begreppen intelligens och personlighet med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Både praktisk användbarhet tas upp liksom vissa svårigheter med att använda intelligens- och personlighetstest när de utgör psykologens arbetsredskap (se kursplanens mål ht10 och för instruktioner och bedömning, se Moment II: Seminarier & Examination, ht10). På kursen belyses även kulturella inflytanden och genusperspektiv. På Klinisk psykologi 1 (T4) ingår utlåtandeskrivning under handledning där studentens skriftspråkliga men också muntliga kommunikativa förmåga examineras. I bedömningskriterierna för godkänt står till exempel: Kan på ett godtagbart sätt författa ett utlåtande baserat på WISC- IV. Med godtagbart menas att de formella aspekterna på utlåtandet är uppfyllda, att utlåtandet 20

21 håller god struktur, att utredningsresultaten diskuteras på ett korrekt sätt utifrån kliniska principer, att etiska aspekter av utredning/utlåtandeskrivning beaktas samt att utlåtandet är skrivet med god språkbehandling. (se Betygskriterier moment 2, Klinisk psykologi 1) Variationen i arbetsformer som redovisas med seminarier, reflektionsdagbok (se Samhälle och hälsa T5) ger successivt studenterna förutsättningar att skriftligt och muntligt analysera och kritiskt diskutera företeelser eller frågeställningar från kurslitteratur, studiebesök eller auskultationer. 2.3 Samtals- och intervjumetodik En viktig förmåga inom psykologins område när det gäller att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information är förmågan att kommunicera och samtala med andra. Två separata moment som fokuserar särskilt på samtals- och intervjumetod ingår i de första två åren. Först Samtals- och intervjumetodik 1 (1 hp) på T2 med målen att ge förmåga att kunna redogöra för enklare principer inom intervjumetodik och använda sig av dessa principer i rollspelsövningar som inbegriper både vardagliga och klientorienterade samtal. Måluppfyllelse säkras med obligatoriska rollspel/övningar i grupp och gemensamma diskussioner. Kompetensen byggs på i Samtals- och intervjumetodik 2 (1,5hp) på T4 med en metanivå som syftar till att studenten ska öva förmågan att själv kunna reflektera kring sina egna styrkor och svagheter avseende samtalsmetodiken. Momentet Intervju- och samtalsmetodik 2 examineras på T4 genom rollspel och en skriftlig inlämningsuppgift (se kursplaner för Socialpsykologi resp. Klinisk psykologi 1). På T3 ingår åtminstone två obligatoriska intervjuer med utomstående personer på kursen Utvecklingspsykologi, 15 hp, - dels med en forskare inom det utvecklingspsykologiska området, dels med en äldre person inom avsnittet om åldrande som återkopplas skriftligt. Dialog med andra grupper sker också i kontakten med arbetsplatser vid auskultationer och studiebesök (totalt 10 dagar T1-T6, se Mål 3). 2.4 Testning, tolkning och utlåtandeskrivning Förmåga att kommunicera, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information tränas också vid psykologisk testning och utredning samt utlåtandeskrivning. Ett betydande antal testmetoder och instrument relaterade till klinisk forskning och utredning inom psykologisk verksamhet demonstreras och diskuteras under T1-T6 (se tabell 4). Särskilt höga mål avseende självständighet i utförande, värdering och utlåtandeskrivning har WISC (IV), och i viss grad ARIA (markerade med fetstil i Tabell 4). 21

22 Tabell 4. Kognitiva och diagnostiska test/utredningsinstrument, mål och examination. Termin/kurs Utredningsinstrument Relaterat till mål T2 Kognitiva processer T3 Differentiell psykologi, moment 1 och 2 T4 Klinisk psykologi 1, moment 2 WAIS gammal version, Letter fluency, Category fluency, WCST, Tower of Hanoi, Stroop, SRB, SLDT (Swedish Lexical Decision Task), ISW (Irregularly Spelled Words), Boston naming Test, N-back Karolinska Scales of Personality, Swedish Universities Scales of Personality, Brief Personality Inventory, Goldberg Adjective Checklist, Newcastle Personality Inventory, Performance Based Selfesteem Scale, Major Depression Inventory, Hospital Anxiety and Depression scale, Caregiver Reaction Assessment, Oldenburg Burnout Inventory. WISC (IV) D-KEFS (exekutiva funktioner) Tea-Ch (uppmärksamhet) ABAS-II (social funktion) 5-15 (social funktion) NEPSY (neuropsykologi) BRIEF (uppmärksamhet) BUS (allmän psykopatologi) Brown ADD (ADHD) SCQ (autism) Demonstrationer av test varvas med teoretisk undervisning som ett led i att underlätta målet att studenterna ska kunna redogöra för centrala begrepp, teorier och metoder inom kognitiv psykologi (ex. minne, språk, visuospatial förmåga, intelligens, exekutiva funktioner, problemlösning, och beslutsfattande). Mål examineras med tenta + rapport (Tabell 1:1) - reflektera kring egna erfarenheter av att konstruera och utvärdera psykologiskt test - förstå och reflektera kring praktiska användbarheten (liksom svårigheter) med psykologiska test av intelligens och personlighet när de utgör en del av psykologens arbetsredskap (för Examinationsformer, se Tabell 2:1). -studenten ska efter kurs kunna genomföra en testning med WISC (IV) + självständigt författa ett skriftligt utlåtande (individuell examination, Tabell 2:1 se Betygskriterier Utredningsmetodik och utlåtandeskrivning ) -beskriva olika psykologiska testers användbarhet och diskutera viktiga psykometriska egenskaper (praktisk och skriftlig examination i grupp, se Testbatteri, gruppuppgift vt11, Tabell 2:1, se Betygskriterier Utredningsmetodik och utlåtandeskrivning ) 22

23 T4 Klinisk psykologi 1, moment 4 T5 Arbets- och organisationspsykologi 1 SCID-II (personlighetsstörningar) PANSS (psykotiska symptom) AUDIT (missbruk) BDI, MADRS, HAD (depression) ARIA (arbetsinnehållsanalys) Obligatorisk arbetsform (rollspel) i diagnosverkstad med patientfall (se Instruktion för diagnosverkstad vt10). Förbereder för målet att kunna visa grundläggande färdigheter i diagnostik utifrån det diagnostiska klassifikationssystemet Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Fourth Edition (DSM-IV). Examineras vid tentamen (se Tabell 2:1) Studenter övas i att använda detta + ges föreläsning om arbetsförmågebedömning 2.5 Analys av måluppfyllelse och värdering Färdighetsmål och mål för bedömningsförmågor relevanta för förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer finns rikligt representerade under T1-T6. Examination av ovan redovisade färdigheter redovisas fortlöpande i texten, samt under Mål 1 (Tabell 1:1, 2:1 och 3:1) samt Tabell 4. Måluppfyllelsen säkras genom särskilda examinationer - eller är integrerad i examinationer - som krävs för minst godkänt på hel kurs (se Tabeller för måluppfyllelse under Mål 1). Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög också avseende Mål 2. Färdighetsmålen examineras finalt genom uppsatsarbetet, opponentskap och försvar. En konsekvens av att studenterna i mycket hög utsträckning når dessa mål kan bland annat ses i det fortsatta arbetet med uppsatserna (posters, manus, presentationer) samt att majoriteten av studenterna i uppsatskursen vt10 fortsättningsvis har tagit forskningsrelaterade uppdrag inom eller i anknytning till de forskargrupper där uppsatsarbetet bedrevs. 23