Våren är här även om det fortfarande finns mer snö i terrängen än vad denna bild visar. Så här såg det ut för två år sedan vid samma tid i Flurheden.

Transkript

1 Våren är här även om det fortfarande finns mer snö i terrängen än vad denna bild visar. Så här såg det ut för två år sedan vid samma tid i Flurheden. Förhoppningsvis börjar det spritta i benen efter att få börja orienteringslöpningen igen. I detta nummer av Grönsaksbladet finns tränings och tävlingsprogram bl a.

2 Året inledde vi som vanligt med att avsluta fjolåret med sedvanlig avslutning i klubbstugan Kanis Flitpristagarna är Oskar, Tilde, Emilia, Lisa, Isak, Agnes, Martin, Edit, Edit tog hem JVM pokalen Poängpriserna gick till Lisa, Emilia, Agnes,Martin, Edit och Frida. Årets Rockie blev Frida Skidorientering Agnes in action på USM Vi har just lagt skidorienteringssäsongen bakom oss. Tävlingsmässigt har det varit ett lyckat år för föreningen. Antalet deltagare har tyvärr minskat bl a för att några valt att tävla för andra klubbar men även beroende på skador. Av våra ungdomar är det Agnes som varit och visat framfötterna med karta i skoterspåren och härjat vilt i prislistorna för Skigo Cup. Av våra äldre medlemmar är det Sture och Karl-Erik Lindbäck som varit de flitigaste deltagarna Agnes passade på att delta i USM på hemmaplan och med en 4:e plats på långdistansen som bästa resultat.

3 SM i skidorientering i Älvsbyn Roland Nu kan vi i ÄIF OK nöjt blicka tillbaks på ett mycket lyckat SM i skidorientering. Vi gjorde ett tappert försök för några år sedan, men då fick vi inte tillräckligt med snö så vi fick gå ihop med Arvidsjaurs OK och flytta arrangemanget dit. Väl där frös två av tre tävlingar in på grund av polarkyla. När vi nu satsade på nytt, med sprintdistans den 19 mars och lång dagen därpå, så uppstod lätt panik under veckan före tävlingarna. Temperaturen låg flera dagar på mer än +10 grader och spårsystemet höll på att kollapsa. Kylan som kom på torsdag kväll räddade arrangemanget, men till priset av blåis i spåren och skare i skogen. När väl tävlingarna var igång så fungerade allt så bra som man hoppas på i förväg utan något som helst strul. Vi fick ett mycket bra startfält med de flesta av landslagsåkarna på plats. Kommentarerna efteråt har varit mycket positiva, inte minst från eliten. Folkhögskolan som tävlingscentrum var även det rätt val. Skolan full med positiva åkare som rörde sig runt i lokalerna, åt i restaurangen, deltog vid prisutdelningarna och kamratmåltiden mm. Som förening kan vi känna oss nöjd med ett väl genomfört arrangemang och där vi fick ett trevligt ekonomiskt överskott som vi nu kan omsätta till vår egen träning och tävling. Race Report Hemavan Lag Håkan & Karin Hemavan24 är det nya namnet på tidigare Icebug24 som bär av i fjällen i närheten av Hemavan förstås. En rogaining, där lagen (2-4 personer) har 24 timmar på sig att ta så många poäng som möjligt. På kartan finns en drös med kontroller som är värda mellan 1 och 5 poäng. Oftast är det så att ju längre bort, högre upp och svårare desto fler poäng är kontrollen värd. Man planerar och genomför själva den väg och vilka kontroller man tar. Flest poäng i mål vinner. Då man ska vara borta kanske upp till 24 timmar på fjället så måste man ha med sig en del prylar och mat. Arrangören har en lista på obligatorisk lagutrustning och obligatorisk personlig utrustning. Utöver det får man ta med sig efter eget huvud. Obligatorisk utrustning: Långärmad förstärkningströja min 150 g. Ex dun, fleece eller ull. Extra underställströja är ej godkänd. Kompass Mössa Ryggsäck Underställströja Vantar/handskar Vattenbehållare Vindtät och regntålig jacka med huva och tejpade sömmar. Ex Goretex Vindtät och regntålig byxa med tejpade sömmar. Sovsäck Visselpipa Pannlampa med batteri Mat för 24 timmar på fjället Nödproviant tex en bar, Maximpåse etc, skall kunna visas upp vid målgång. Karta (tillhandahålles av tävlingsledningen) Sjukvårdsutrustning, skavsårsmaterial, kompresser, enkel binda eller första förband. Sportident Vattenfast penna Vindsäck eller tält.

4 Mobiltelefon med tävlingsledningens nummer förprogrammerade. Övrig utrustning vi hade med: Extra strumpor Sportslick Kalsonger/Trosor Vindjacka Toapapper Undertröja/T-shirt Vindbyxor Skor Buff Höjdmätare Strumpor Sport-BH Gummilina Tights Totalt sett vägde de två packade ryggsäckarna 9260 gram tillsammans. Det går säkert att kapa ett kilo på bara utrustningen men då kostar det. Vi hade bra, lätta och dyra prylar med oss men långt ifrån bäst, lättast och dyrast. Mat Ja hur ska man räkna? Vi gjorde en räkning på tidigare erfarenheter från BAMM och ERC. Sen räknade vi ändå om när det tycktes bli för mycket och tog bort lite. Synd att vi fegade för vi hade nästan ett kilo för mycket mat med oss. Å andra sidan gick vi inte tom på energi heller. Då är det lätt att man parkerar på fjället. Gissa om man är rädd för slut-energi-darriga-ben-spöket? Grötpåse, bars, gel, godis, godbitar, nötter, chips och sportdryck packade vi enligt ett mycket fint men okalibrerat excel-ark. Nästa gång (förmodligen blir det en nästa gång då kvinnan i laget verkar ha fått blodad tand, pust) blir det mindre sportdryck, förre bars, inget godis men gärna mackor, landjäger, morsans kolakakor och fyllda plättar. Torsdag Vi åkte tidigt på torsdagsmorgon och var i Hemavan strax efter lunch. Regn och låga moln överallt. Bodde gjorde vi på Fjällcenter så det var bara att hämta nyckel, handla lite mer på Ica att äta mellan måltiderna och lägga sig i sängen och vänta på incheckning och kartutlämning på Race Office. Hämtade kartorna, fick några Icebug-buffar, åt lite till, sov några timmar innan 18:00 då mallkartorna skulle släppas. Vi behövde inte fixa någon utrustning för säckarna packade vi tidigare i veckan. Skönt att slippa nervös-fippla med det. 18:00, smockfullt runt borden där mallkartorna med kontrollernas placering tejpades fast. Vi ritade in kontrollerna och bockade av mot en kontrolldefinition och dubbelkollade så att vi inte missat något. Sen smet vi iväg från stojjet till rummet där vi planerade själva orienteringen. Det finns många olika sätt att göra det på men vi valde varianten med ett snöre. Vi hade med oss ett 8- milasnöre i skala 1: (kartskalan) och la mellan kontrollerna för att få bästa rutten med så många poäng som möjligt. Vi fegade något och drog bort 5 km pga massor av höjd. Vår planerade rutt skulle alltså ge oss 75 km fågelvägen, 85 km löpvägen och 33 poäng. Mer än så trodde vi inte att vi skulle fixa med tanke på träningsbakgrund, väder, terräng. Avbrott för middag där man nog åt något litet extra. Sen var det bara att detaljstudera och rita in lämpliga löpvägar mellan kontrollerna som stöd. Bra att ha, för jag gissar att IQ sjunker med några snäpp per timme efter 12 timmar. Bara att äta lite till och gå och sova och försöka att inte tänka på morgondagen. Var dag har nog av egen börda. Fredag Race day Shit-pomfritt, idag händer det. Sov till sent, rejäl frukost, sängen, läsa, vila, äta lunch, vila, ta på sig kläder och fästa nummerlappar. Infomöte kl. 13:00. Plombera telefoner och ev GPS-klockor så att man inte kan fuska och använda sig av dessa för att hitta. Nervöspinka två gånger och sedan gå 300 meter till start som är botten på Centrumliften. Det är inte så stressigt. 50 lag som ska in i en fålla. Det är inte någon som värmer upp inför ett 24h lopp med jogg, rusher eller stretch. Nä, av med ryggsäcken och ligg/sitt ner så länge som möjligt. Det är länge till nästa gång PANG! Där gick starten eller så var det en installation från konstfack: Sengångare i uppförsbacke? Vi tog det löjligt lugnt uppför till startpunkten som naturligtvis var toppen på liften och måste passeras. Några ångar på lite mer och andra mindre. Man har gott om tid att köra slut på sig.

5 Fystaktiken var att ta det löjligt lugnt första två timmarna, riktigt lugnt till timme sex, lugnt till timme 12 för att ha något att alls ge de sista 6 timmarna som egentligen räknas. Minimera antalet stopp pinka samtidigt, gå och justera klädsel istället för att stanna. Mat-taktiken var att börja äta och dricka efter en halvtimme. Käka något en till två gånger i timmen och dricka något litet mer än när törsten säger till. Vädret med mycket hög luftfuktighet, 2-8 grader varmt, omgiven av kalla vad och isande snöfällt och med vårt låga tempo skulle göra att vi iaf inte skulle svettas något. Orienteringstaktiken gick ut på att vara med hela tiden på kartan. Tum-grepp i 24 h alltså. Hela tiden veta vart vi skulle, bra ingångar till passerpunkter och kontroller, följa med på höjdmätaren och kompassen. Stega vid behov. Styra istället för att styras. Inga stillestånd, ingen tvekan. Molnbasen såg ut att ligga på runt 1000 m höjd med stabil prognos och det värdet kan diffa 100 m upp eller ner beroende på dalgång och vind. Det innebar att halva vår bana skulle gå i dimma med sikt på något eller några tiotal meter. Dvs en knapp millimeter sikt på kartskalan. 4 mil kompassgång på uppförstorad fjällkarta med tre timmar i mörker uppskattas

6 verkligen. Av mig. På riktigt. Bara där har halva startfältet jättestora problem och kommer att gå långsammare och förmodligen fel på några ställen. Nåja, någon fördel ska man ju ha av kombinationen sitt tidigare enorma fjällintresse och nuvarande orienteringsintresse. Jag försökte visualisera en joggande orienteringsdator. Lagtaktiken var att göra sitt bästa för laget. Fördela vikt i ryggsäck och använda gummilina. Påminna/tipsa/påpeka/råda/visa/hjälpa utan att något känns/tas som kritik. Vi som lag har inte råd med prestige, revir eller sårad stolthet. Nå, vi var hyfsat ödmjuka inför uppgiften men fast beslutsamma att göra det som krävs och ge allt för att klara vår planerade rutt. Pepp var inget som ingick. Ingen av oss behöver ha pepp. Vi brukar slita rätt bra ändå. 33 poäng, 24 h, 75 km planerad fågelväg. Shit vad stort vi gapat. Nu var det bara försöka svälja elefanten. I små tuggor. Tuggade på lite lugnt uppför 470 hm till sjön, kontroll 13. Flera lag på väg in samtidigt och inga problem att hitta den. Fyllde flaskor i farten och joggade vidare på fantastiska hedar ner mot bron i dalen. Hm, känns som att sulan i vänsterskon korvar? Det här går ju inte att köra 23 timmar till på. Rättade till och drog åt snörena hårdare. Bättre. Efter bron tog i fram gummilinan och kopplade in oss då det var 600 hm upp till 32:an på Daalåejvie. Gick något väster mot leden och sista branten under toppen. Upp i moln och brant in i kontrollen. 4 lag där samtidigt. Blåsigt och kallt. Vindjacka och handskar fram. Härifrån skulle vi till 22:an som låg högt upp efter Kvarnbäcken. Kontrolldefinitionen angav att man skulle följa bäcken på norra sidan så vi antog att den inte var lätt att vada. Så vi ville ta kontrollen uppifrån och valde att följa höjdryggen och ner i branta dalen norr om Dålkotjåhke. Orienteringen gick bra, mycket stenskravel men ner till dalen var tät dimma och mycket branta snöfält som stupade brant(-are) nedåt. Obehagligt. Det är ju inte direkt stegjärn på fötterna och halkar man har man inget att bromsa med. Usch. Traverserade försiktigt över till andra sidan och fick en bättre nedgång med svag sikt och överblick. Dramatiska vyer ned mot 22:an. Mötte Team Utrustad vid 22:an. Mot 21:an uppe på en flack fjällhöjd. En riktigt svår kontroll i dimman där uppe. Svårt att bestämma var efter jåkken man är för att kunna ta kompass 1,5 km upp till kontrollen. Gick slaviskt på kompassen, 30 m sikt upp till 1200 m på höjdmätaren där tog berget slut men ingen kontroll. Lugn och fin. Följde 1200 m till det svängde västerut. Tvärade in rakt in i kontrollen. Nice. 5 timmar in i tävlingen. Fortätter på strecket mot 36:an men när vi kommer ner till dalen Rågkoevaajja är det så mycket vatten och bäckar att jag inte kan läsa in exakt var vi är vilket jag behöver för att pricka passet mellan Rågkoenjunie och toppen Norr om det den enda minst branta nedfarten. Den vill jag ha. Höjdmätaren visar annat värde än där jag tolkar att jag är. Ändrat lufttryck kan fort göra några meter på mätaren så jag tar ett medelvärde av mätare och karta och tar kompass uppåt rakt in i dimman. Får en dålig känsla då vi närmar oss 1080 m utan att det verkar plana ut Så fel kan inte höjdmätaren visa så det blir handbroms och snabbt inse att vi gått något österut mot toppen Går NV, hittar jacket på höjdkurvan 1100 och sen tar vi oss lugnt och fint nedför branterna. Blev nog 20 min bom där. Nåväl. Äntligen öppnar norra delen med en del sikt och vi följer lätt skoterleden in i kontrollen. Efter oss kommer herrlaget Team Nordic Trail joggandes. I shorts. Huvva. Nu har vi 7 km till 25:an som skulle kunna vara lätt att följa efter stängslet hela vägen. Vi har dock planerat att gå på vårt ritade streck (bättre terräng) men Guevtelsjohke är inte vadbar förrän efter en dryg kilometer uppströms. Efter 8 timmar sätter vi oss för första gången en minut och vilar på en sten. Skönt. Det mörknar på och strax innan 25:an blåser det upp rätt ordentligt. Gissar på + 2 grader och 10 m/s med byar på 15 m/s. Vi stämplar 25:an och drar in i vindsäcken för att förstärka klädseln. Vi är rätt nedkylda av vinden och blöta kläder och alla isande vad så det blir extra tröja, regnjacka, vindbyxor, mössa istället för buff. Gräver i chipspåsen och nötpåsen innan vi packar ihop och drar någorlunda rätt kurs. Jag kan nämligen inte hålla kartan och kompassen stilla då kroppen skakar fram lite värme. Vi travar på i pannlampssken en kilometer i bra fart och sedan är värmen återställd. Till 31:an var det bara att gå på kompass mot Juobmuobakttie och ta höjdkurvan runt. Väl vid sjöarna blåste det rakt mot oss istället. Vi skrattar om att det är tur att vi gillar busväder och

7 romantiska månskenspromenader. Uppe på kontrollberget Rassjatjåhkka lyste det av en lampa. Första tecknet av något annat lag vi sett på flera timmar. Kontrollen hittades direkt. Ned från 31:an mot tältlägret 51 känner jag mig rätt så urblåst av vinden och vill bara ner från höjden. Det blir lite snabbmarsch och så slarvar jag med kompasskursen. Som väl är märker jag det innan jag kommer fram till korsande sjön och tar norrut. Bom, kanske 5 min. Joggar riset ned till tältlägret. Lyckas inte riktigt få syn på åsen på håll men närmare ser jag en eld glimma till. Vi är rakt på. Då arrangören inte kan garantera att det finns vatten/plats så har vi pratat om att det kanske inte finns något av det. Vi har en grötpåse som vi tänkt dela på men den går att äta kall också resonerar vi. Turligt nog finns både varmvatten och varmkorv och skydd i lä. Jag äter mitt livs godaste varmkorvar och Karin äter gröt direkt ur påsen. Saknar sked. Men den väger ju kontrar jag. Fantastisk med lite varmt i magen. 15 minuter stannar vi och njuter. Första rasten efter 15 timmar. I tältet ligger några och sover och två lag till kommer innan vi går. Stärkta av vila och mat joggar vi längs delvis svårhittade stigar nedströms mot Syterstugan. Sytertoppen syns delvis dold i moln. Morgonsolen färgar moln rosa, molnbasen ligger betydligt högre nu. Allt är otroligt vackert. Vi ligger enligt plan och tidtabell. Allt flyter och då ropar Karin till. Stukad/vrickad fot på en slät stiglöpning. Jaha, det var det sa vi nog båda. Skit, skit, skit. 2,5 mil till mål hur vi än bär oss åt. Går det att gå? Halta? Vilken väg är bäst? Typiskt. Det gick ju så bra. Vi kör högläge på foten och tar av skor och strumpa. Torkar torrt och tejpar upp fotleden för lite stadga och får på strumpor och skor innan det svullnar upp. Vi är osäkra på hur allvarligt det är. Kalla fötter, klart att ledbanden inte är så smidiga längre. Men fötterna befinner sig ju i kallvatten hela tiden pga allt smältvatten så det kanske innebär att svullnaden /smärtan inte tar fart? Beslut, beslut. Vi har ju ändå 25 km närmaste vägen till mål så det är lika bra att börja ta sig. Planen nu var ju att ta 23:an uppe på Vuekinaesie och sedan gå ner till 35: an men vi väljer att stryka 35:an pga fotleden. Det känns korkat att ge sig längre bort från civilisationen med en skadad fot. Nu gäller det att ta sig hem. Helikopter? Vad kan det kosta? ? Men efter en halvtimme/trekvart känns fotleden hyfsat ok och Karin börjar mata på. Själv känner jag mig trött. Jättetrött. Tar en gel med koffein men den ger inget. Karin går före och jag masar efter. Gäspar 30 gånger i minuten och känner mig riktigt låg. Väl uppe på 23:an sätter vi oss ett par minuter och försöker hitta tillbaka till planen. Mentalt. Foten känns ok. Vi har drygt 6 timmar kvar. Ser kort ut på kartan men hur kommer vi att orka? Vad kommer vi att orka. Ska vi gena/kapa kontroller? Fungerar foten?. Vi kommer överens om att fortsätta enligt plan och ge järnet. Nu gäller det att göra rätt saker resten av resan annars kommer vi inte att hinna. Vi matar i oss energi, dricker och försöker fokusera. 6 timmar. 5 kontroller. 21 km fågelvägen. 25 km löpning/gång. Och en jäkla massa höjdmeter i stenskravel och snöfält. Rogaining is 14 hours of fun followed by 10 hours of character enhancement. Japp, nu gäller det att ta sig i kragen. Det blir tystare i laget när vi vänder oss inåt för att gräva lite i uthållighetskällaren. Det finns kvar en del där nere. Jag vet det. Karin vet det. Det gäller bara att få tag i det. Vi reser oss och börjar ta några steg. Jag kikar på kartan och ser att det blir ganska mycket extra att ta leden men latmasken lockar. Jag säger bakåt till Karin att det blir ju längre att gå runt, ska vi inte köra rakt på? Och får till svar att vi brukar ju köra rakt på. Ja, så enkelt! Vi tuggar på, tar höjd. Jag letar effektiva vägval både i stort och smått. Tar små steg. Sparar energi. Hittar lätt sjön 110. Ingen kontroll vid utloppet. Vi letar en stund. Men va? Karin ser den 50 meter bort från utloppet och vi stämplar ytterligare en poäng. Maler på mot 28:an, Vaellientjåhke. Hittar kraft. Vi tar det mycket lugnt utför i riktigt eländig blockterräng mot 27:an. Jokken ser stor ut på håll men närmare minskar den och vi vadar den enkelt. Tar snöfälten ner mot 27:an. Rekar ryggen upp mot Murtser vi ska ta. Ser brant ut. Nästan lite läbbig. Men jag har kikat på kartan och där ser den enkel ut. Kartan eller verkligheten? Vi tar det där och då tänker jag och ser spår för första gången på hela tävlingen. Jogga lätt utför på snöfällt är helt klart en höjdare. Solen kommer fram och det blir varmt. På riktigt! Sikten är god. Vi rör oss framåt och livet leker! Stämplar 27:an. Vår sista riktiga kontroll ute på fjället. Vi har gott om tid. Vi fixar det här! Matar upp i dimman med små steg upp mot Murtsertoppen. Möter två lag och ser tillslut röset med vimplar, sten och pinnar. Ingen kontroll! Va? Letar igenom hela röset och runt ikring. Ingen kontroll. Kollar höjdmätaren Toppen ska vara på Dubbeltopp? Går bortåt och rätt långt bort hittar vi kontrollen på ett annat röse. Vi kör high five och börjar ta oss tillbaka

8 över falsktoppen. Karin oroar sig över att vi inte ska hitta rätt nedfart i dimman men jag har inte tänkt bomma bort oss på slutet. Nedstigningen är plågsam för knän och fötter. Det går verkligen inte fort. Vi pratar om att något lag kanske är snabbare än oss in på målet men enas i nästa steg att det skiter vi i. Vi har gjort vår del och flyttat rätt många gränser. Guldbollen i dalen kommer aldrig närmare och höjdmätaren sjunker så sakta att jag tror den är trasig. Suck vad det går sakta! Vi funderar på vilken placering detta ska räcka till. Några lag har sovit det har inte vi. Några lag har säkert orienterat bort någon timme det har inte vi. Bättre lagsamarbete än oss kan de inte ha haft. Men många är rutinerade på det här det är inte vi. Många är vältränade och elitmotionärer det är inte vi. Nå, det hade varit kul att hamna i mitten i alla fall! Men nu vill vi bara att nedförsbacken ska ta slut. Jag säger att jag tänker då inte springa på upploppet. Jag är helt slut och har jätteont. Men efter att ha stämplat guldbollen joggar vi visst ändå in i mål och ler och känner oss sjukt nöjda! Vi stämplade 14 kontroller värda 31 poäng. Ursprungsplanen var 75 km fågelvägen med uppskattad löpning 85 km. Ändringen pga skadad fot blev 69 km fågelvägen och 78 km uppskattad löpning. Hade inte skadan kommit hade nog ursprungsplanen hållit med ytterligare 3 poäng. Vi visade Björn lite obligatorisk utrusning på uppmaning och gick mot Fjällcenter. Inte mycket energi kvar i kroppen. Värmde upp med 20 min het dusch. Tog bilen till Sibylla (300 meter). Superskrov. Tillbaka. Mera mat. Sängen! 3 timmar medvetslöshet. Skönt! Men inte i kroppen Kollar nätet innan maten och får meddela Karin den något överraskande nyheten att vi nog blev 2:a i mix-klassen och 5:a totalt. Va? Vi? På pallen? *asg* God middag, gott sällskap, goda historier, prisutdelning, god öl och gott vin. Jodå, vi somnade gott. Nöjda. Mycket nöjda. Tävlingsprogram Orientering 2016 Här är tävlingarna i distriktet och några i Västerbotten med. Om du vill se hela programmet kan du se det på SOFT:s hemsida och då under tävlingskalender Datum Arrangör Tävlingstyp Maj 1 Gammelstads IF Sprint Cup 1 4 Gammelstads IF Sprint Cup 2 10 Gammelstads IF Sprint Cup 3 14 Skellefteå OK Medel Älvsby IF OK Medel/Lång OK Renen Medel/Lång Juni 4-6 IFK Umeå/Vilhelmina IK Vb-3 dagars Bergnäsets AIK Lång/Medel Jukola Juli 9-10 Vittjärvs IK Medel/Lång Sälen O-ringen Augusti 5-14 Estland Veteran VM Lycksele/Vännäs/Robertsfors Norrlandsmästerskap Sprint/medel/Lång Bergnäsets AIK Medel/Lång Vittjärvs IK DM Medel DM Ultralång September 3 Bodes BK OS DM Sprint DM Natt OK Renen DM Lång och Stafett Oktober 1 OK Renen Patrullen

9 Motionsorientering Motionsorienteringen fortsätter i år som förra året och börjar med World Orientering Day. Där du har möjlighet att vara med i ett försök att slå ett Guinness World Record. Banorna kommer att vara enkla så att nya deltagare kan hitta utan problem. Någon lite svårare kontroll kommer att finnas så att även "gamla" medlemmar hittar en utmaning. Följande motionsorienteringar är inplanerade: Maj Ansvarig banläggare Karta 11 Sture Norén Scenen Lomtjärn 26 Rikard Larsson Löparheden Juni 2 Karl-Erik Sjöberg Folkhögskolan/Brännaberget 9 Roland o Ann Jansson Flurheden 30 Karl-Erik Lindbäck Storforsen Augusti 4 Albin Olshäll Kanis/Storkanis 11 Daniel Johansson Nyfors 18 Håkan Karlsson Asplövberg 25 Sture Norén Storkanis OBS att det kan bli ändringar i detta program och att det därför är viktigt att hålla koll på hemsidan kring förändringar och vilka platser som gäller för träningarna. Hemsidan hittar du på Utöver detta hoppas vi på att det ges möjlighet att träna på grannlubbarnas träningar. Dessa kan hittas på resp förenings hemsida via länkarna som finns på vår hemsida. Ungdomsträningar Vi kommer även att genomföra de speciella ungdomsträningarna som vi haft de senaste åren. Vi träffas då på måndagarna från den 9 maj kl i Klubbstugan i Kanis. Här kommer vi att ha banor från inskolning tom HD14 eller något svårare. Dessa träningar är öppna för alla ungdomar från 5-6 år och uppåt som vill pröva på orientering enda kravet är att minst en förälder följer med. Även vuxna som vill lära sig grunderna är välkomna. Här hoppas vi att våra vuxna aktiva orienterare och lite äldre ungdomar ställer upp som skuggor som skett det senaste året sa att vi kan bjuda våra yngre förmågor på en personlig utveckling. Dessa träningar är mera inriktade på teknik och vi tränar ofta ett speciellt moment vid respektive träff. Följande träningsdagar är inplanerade 9/5, 16/5, 23/5, 30/5, 13/6, 20/6, 27/6 (Våravslutning), 1/8, 8/8, 15/8, 22/8, 29/8, 5/9 och 19/9 (Nattavslutning) Kontrollera hemsidan då vi kan behöva komplettera informationen de gånger vi inte utgår från klubbstugan. När Breddlägret för ungdomar blir i år vet vi inte just nu utan det får vi återkomma till. Har ni frågor kring dessa träningar hör av er till Roland ( ) eller Ann ( ).

10 Övriga sommaraktiviteter Våra egna arrangemang i år blir Lördag, söndag maj då vi medel och långdistans i Asplövberg. Till detta behövs som vanligt funktionärer. Anmäl gärna till Karl-Erik Lindbäck ( ) eller Roland Jansson ( ) om ni kan hjälpa till. Från årsmötet I samband med årsmötet i mars valde vi som vanligt en ny styrelse som ser ut enligt följande Ordförande Roland Jansson Sekreterare Ann Jansson Kassör Mats Lundin Ledamöter Sture Norén, Karl-Erik Lindbäck, Karl-Erik, Sjöberg, Håkan Stenvall, Håkan Karlsson, Nickan Olshäll, Monica Johansson och Daniel Johansson Revisorer Östen Nilsson med Erik Jonsson som ersättare Anmälningsansvarig Ann Jansson Stugfogde Sture Norén (bokningar) Medlemsavgiften Kassören hälsar att du som inte betalt din medlemsavgift kan göra det till Bankgiro Avgiften är enligt beslut på årsmötet 20 kronor för ungdom tom 16 år och 50 kronor för vuxna. För att delta i tävlingar måste du vara medlem bl a för att du skall vara försäkrad. Om du inte är medlem får du betala dina startavgifter på tävlingar själv. SI pinnar och EMIT brickor De som deltar i tävlingar kontinuerligt skall införskaffa egna SI pinnar och EMIT brickor. Om någon hyr pinne/bricka faktureras den i efterskott till medlemmen. Om det gäller någon som vill prova på vid enstaka tillfälle låna i första hand från föreningen och i andra hand betalar föreningen hyran Kan även påminna om att föreningen har Sportidentbrickor som är till salu för dem som tävlar mera regelbundet. Kontakta Ann för mer information.