Lät inte så farligt hemma vid datorn när man anmälde sig, visade sig vara mycket tuffare än jag trott.

Transkript

1 Rapport på några lite udda tävlingar från Göteborgssektionens damavdelning Första loppet gick 6 juni, är en helt vanlig halvmara, på asfalt, nere ifrån hamnen i Geiranger (Norge) till toppen på Dalsnibba, del av Trollstigen, med en liten lätt stigning på 1500 m. Lät inte så farligt hemma vid datorn när man anmälde sig, visade sig vara mycket tuffare än jag trott.

2 Inte nog med att det gick konstant uppför hela tiden, det var extremt skiftande väder under loppet också. Vid starten var det molnigt och ca 10 plusgrader, helt ok löpväder. Efter ca 9 km började det blåsa kallt och ösregna och ju högre upp man kom desto kallare blev det. Efter regn kommer solsken heter det ju och det stämde här också. Mellan ca 12 km till ungefär 17 km så var det strålande sol och riktigt trevligt väder, dock bara någon plusgrad nu. Nu hade man kommit upp till snön också, så snövallarna bredvid vägen blev högre och högre. Tittade man ner mot dalen vi kom ifrån såg man dock stora svarta moln som närmade sig med rasande fart. Försökte att öka tempot, men tyvärr så hade mina knä gett upp helt och springa var inte ens att tänka på, så gå så fort man kunde sista fyra km, var en ren pina (men bryta gör man bara inte när man är så nära målet).

3 Snövallarna längst vägen var nu upp mot fem meter höga och vägen mycket slingrande och brant. Sista kilometern fick jag sällskap av Ulf som var i mål före mig. Nu var det riktigt kallt och började först hagla, sen snöa. Så efter 21 km gick jag i mål i snöfall och ca -2 grader.

4 Mycket nöjd med att jag fullföljt och duschen efteråt var något av det bästa på länge. Knäna tog mycket stryk och jag kunde knappt röra mig följande dagar, men lite vila fixade det också. Trevligt och bra arrangerat lopp, går att cykla, åka rullskidor, gå med stavar samma sträcka om man inte vill springa. Mycket trevlig utsikt och fina vyer överlag. Falkenbergs Beach Trail som gick den 31 juli. En mil på stranden. Hoppades att mina knä skulle hålla för detta då träningen inte varit på topp inför loppet pga smärta. Loppet gick på kvällen en blåsig och kall dag, dock bra löparväder. Banan var två varv på en slinga som först gick uppe på stranden, lite hårdare underlag, för att sedan gå ner i dynerna och även ner i havet på ett ställe (blev tungt efter det då all sand fastnade på skorna). Sanddynerna var inte heller att leka med, blev tungt att springa i den lösa sanden, speciellt på andra varvet. Trevligt lopp och hade vädret varit bättre så hade säkert ett dopp i havet efteråt varit kanon. Själv är jag nöjd, knäna höll och tiden var inte alltför dålig

5 Klippan Triathlon 8 augusti. Vad gör man inte för släkten??? Min morbror tävlar i triathlon och hade gett min mamma en startplats i födelsedagspresent, vilket ledde till att jag tyckte att det kunde vara kul att testa. Simma 500 m i bassäng, cykla 21 km och springa 6,5 km borde man ju fixa. Sagt och gjort, anmälan skickades in och sen började man träna cykling och simning. Dagen för själva loppet började med att fixa logistiken, simningen var på Ugglebadet i Perstorp och sen cyklade man därifrån till Klippan för att springa där. Men med snälla kusiner som bor i Klippan och flera bilar så löste detta sig mkt bra. Att simma 500 m i en bassäng där man är sju personer som delar en bana var inte det lättaste. Svårt att hålla sitt eget tempo, trots att vi var indelade efter hur snabbt man trodde man skulle simma. Efter simningen var det snabbt byte av kläder till cyklingen (vissa byter ju inte något alls, men som amatör gör man det ). Tappar dock mycket tid på klädbyte.får finslipas till ev. nästa gång. Cyklingen var på landsväg och nu kom givetvis regnet, lite kallt. Gick dock bra att cykla, hade min fina damcykel och inte någon racer som alla andra. Mamma som är en duktig simmare (har tävlingssimmat som ung) hade lånat en racer och var nu långt före mig, liksom Ulf. När jag kom till löpningen var jag ganska stum i benen och banan var inte helt snäll, rejält kuperad och varierande stor/liten stig samt asfalt. Var fyra varv på samma bana. Kändes dock hyfsat bra de två första varven, på tredje varvet precis innan man kom ut på asfalten och det blev plant, så skulle man runt en 90 graders sväng och där bara svartnade det för ögonen på mig, så jag vinglade ut på asfalten. Hittade dock tillbaka och fortsatte, Ulf mötte upp mig för att heja och då bad jag om dricka, vilket han snabbt fixade. Ut på sista varvet och nu gick det segt, men i samma sväng som innan fick jag syn på mamma och nu började jakten. Efter mycket slit och envishet lyckades jag vinna spurten med 1m.

6 Var totalt slutkörd efteråt och när jag kom till min cykel så hade jag punktering på ena däcket, tur att det inte hände under loppet. Lyckades vinna en ny hjälm på mitt startnummer också. Så det blev en bra och trevligt dag. Mycket välarrangerat och ny start är inte omöjligt. Råda Triathlon 2 September. Ett arrangemang bara för tjejer, som två entusiastiska kvinnor fixat. En kvällstävling. Man kunde välja på två olika distanser, jag valde den kortare som var 400 m simning i Rådasjön, 1 mil cykel och 2,5 km löpning. Var ett glatt gäng med tjejer som samlades vid Råda Säteri, Mölnlycke (precis bredvid mitt nuvarande jobb). Start var på en brygga nere vid sjön, där man simmade ut till en boj och vände. Kallt och regnigt denna kväll, så jag var glad att jag hade våtdräkt. Efter simningen var det cykling och det var ett par hundra meter på singel/grus mellan sjön och där cyklarna var (hade fått tips om att ta med joggingskorna ner till sjön för att kunna springa i dom upp till cykeln, mycket tacksam för det tipset). Byte av kläder och iväg på cykel, även denna gång på min fina damcykel, men här passade den bättre in. Ganska tuff cykelbana och ibland lite svårt att hitta pga att folk rivit ner snitslarna som markerade banan (tråkigt).

7 Löpningen som avslutade det hela gick bra och jag kände mig stark, men jag och många med mig sprang väldigt fel pga att snitslarna var borta, så dom där 2,5 blev nog snarare 4 km innan vi kom till målet på fel väg. Men, men kul tävling och en fin tröja fick man + dricka och macka efter målgång. Femmans Multisport Race 18 Oktober. Jag och Ulf deltog för ett par år sedan och tyckte det skulle vara kul att göra det igen. Nu hade dom dessutom en ny klass som bara var löpning och cykling (mountainbike), slapp paddlingen och det gillade vi. Skulle enligt anmälan vara för min del vara 11 km löpning (trail) och 16 km cykel. Löpningen skulle inte bli några problem det visste jag, men cyklingen var jag lite skeptisk mot. Fick dock möjlighet att träna med Ulf ett par gånger innan och det kändes ok, speciellt då jag efter mailkontakt fått reda på att man skulle kunna klara banan med en vanlig cykel. DET VAR DOCK JÄTTEFEL!!!! Så här i efterhand är jag mycket glad att loppet började med löpning, annars hade jag inte fullföljt. Men för att ta det från början. Vi startade nere vid en sjö, nedanför Jonsereds herrgård som var TC. Banan var starkt kuperad och två varv, gick mkt bra att springa och efter vägen skulle man stämpla vid kontroller för att visa att man inte fuskat. Sträckan från sista kontrollen upp till cykeln var en rejält brant backe och det var även upploppet med cykeln sedan.

8 Så till cyklingen. Började snällt och bra på stora fina vägar, dock mycket uppför. Sen skulle vi in på en typ vandringsled och cykla, SUCK säger jag bara, liten/smal/slingrig/stening stig och många spångar. Så cykla, inte en chans, det blev springa/gå med cykeln, långa sträckor. Sen blev det bättre en bit igen och så sämre igen. På ett parti var det to m så svårt att dom som var vana cyklister inte kunde ta sig fram. Jag kämpade och slet och till slut kom jag ut på större vägar som bar nerför och mot målet, då var jag rejält arg och trött. Lyckades ta mig i mål och kommer inte starta fler gånger om dom inte kan utlova bättre cykling. Bra arrangemang annars och banorna var väl utmärkta. Hoppas det varit trevlig läsning, har hittat på mer saker men kan inte ta med allt här. Linda Skog