Första stycket, andra meningen:

Transkript

1 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Budget 2008 med genomförandeplan och flerårsplan Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls med nedan beslutade ändring. Yrkanden Mattias Claesson (c), Anders Bjurström (fp) Marie-Louise Forslund Mustaniemi (kd), Ylva G Karlsson (mp) Östen Eriksson (kd), Gustaf Wachtmeister (m), Anders Welander (m), Håkan Ingårda (c), Gunnar Söderberg (mp), Inger Sköld (c), Richard Karlsson (fp) och Marco Venegas (-) yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jörgen Danielsson (s), Åsa Kullgren (s), Lennart Clarstedt (v), Peter Linnstrand (v), Leif Lindström (s), Greger Tidlund s), Lars G Linder (s), Ulrika Truedsson (s), Björn Blid (s), Britta Bregström (s), Göte Eriksson (s), Åsa Kratz (s), Haidi Opava (s), Alf Svensson (s) och Ann-sofie Soleby Eriksson (s) yrkade bifall till socialdemokraternas och vänsterpartiets gemensamma budgetförslag (bilaga). Dessutom yrkade Peter Linnstrand följande tilläggsförslag: Avsnittet Genomförandeplan 2008 för landstingsstyrelsen, rubriken Kollektivtrafik via Länstrafiken, sid 10: Landstinget Sörmland skall aktivt verka för att en länsövergripande färdtjänst införs genom att i första hand utreda frågan i kollektivtrafikutredningen, etapp 2. Avsnittet Genomförandeplan 2008 för nämnden för handikapp och habilitering, avsnittet Verksamhetsperspektiv, sid 46: Samlokalisering av hjälpmedelsfilial, hörselvård och syncentralsverksamhet skall påbörjas i Nyköping under Avsnittet Genomförandeplan 2008 för landstingsstyrelsen, rubriken Folkhälsa och miljö, sid 5: Första stycket, andra meningen: Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(11) november\ 94 budget och uppdrag 2008\ 94 budget 2008 med genomförandeplan och flerårsplan doc Utskriftsdatum: :10 SID 1(1)

2 efter formuleringen Arbetet ska utgå från det nationella folkhälsomålet i andra meningen, ska formuleringen med de elva delmålen läggas till. Anders Bjurström (fp) och Jörgen Danielsson (s) yrkade följande ändringar: Rubriken Allmän, sid 102, första stycket: första meningen, ordet kvartal utgår och ersätts med tertial. Sista meningen utgår. Tredje stycket: sista meningen utgår. Yttrande Lotta Finstorp yttrade sig. Propostion Ordföranden ställde först proposition på dels landtingsstyrelsens förslag och dels på vart och ett av de ändrings- och tilläggsyrkanden som framgår av socialdemokraternas och vänsterpartiets gemensamma budgetförslag och förklarade sig ha funnit landstingsstyrelsens förslag bifallit. Därefter ställde ordföranden proposition på vart och ett av Peter Linnstrands tilläggsyrkanden och förklarade sig ha funnit dessa avslagna. Slutligen ställde ordföranden proposition dels på landstingsstyrelsens förslag och dels på Anders Bjurströms och Jörgen Danielssons ändringsyrkanden och förklarade sig ha funnit ändringsyrkandena bifallna. Reservation Britta Bergström, Greger Tidlund, Yvonne Norling, Mikael Karlsson, Lena Karlsson, Göte Eriksson, Inger Jonasson Sjödin, Rolf Andersson, Ann-sofie Soleby-Eriksson, Roger Ljunggren, Caisa Sävheden-Larsson, Björn Blid, Dragana Luketa, Ulrica Truedsson, Åsa Kullgren, Leif Lindström, Marie Steneskog, Lars-Erik Lordh, Bo Tiderman, Jörgen Danielsson, Åsa Kratz, Lars G Linder, Anita Neuhaus, Margareta Grundström, Alf Svensson, Inga- Lill Widlund, Therese Huru, Haidi Opava, Kjell Dahlborg (s), Lennart Clarsetdt och Peter Linnstrand (v) reserverade sig. ORG NR y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(11) november\ 94 budget och uppdrag 2008\ 94 budget 2008 med genomförandeplan och flerårsplan doc Utskriftsdatum: :10 SID 2(2)

3 Bilaga Budget för 2008 med genomförandeplan och flerårsplan för Protokollsutdrag till Akten Efter fullmäktige via webbavisering till Samtliga verksamheter ORG NR y:\lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(11) november\ 94 budget och uppdrag 2008\ 94 budget 2008 med genomförandeplan och flerårsplan doc Utskriftsdatum: :10 SID 3(3)

4 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Budget 2008 med genomförandeplan och flerårsplan LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Budget för 2008 med genomförandeplan och flerårsplan för fastställes. 2. Landstingsstyrelsen får rätt att, utöver fastställd budget, disponera medel för oförutsedda ändamål för driftverksamhet upp till 4 miljoner kronor och för investeringar upp till 7,5 miljoner kronor. 3. Landstingets checkkredit utökas till 50 miljoner kronor. Avstående Oppositionen (s) och (v) avstod från att delta i beredningen till förmån för eget förslag. Tillägg och ändringar Majoritetens inledning till budgetdokumentet läggs på bordet vid fullmäktigesammanträdet. Vissa omräkningar gällande investeringar skall ske före utskick till fullmäktige. Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige fastställde direktiv för budget 2008 och flerårsplan enligt beslut , 42. I föreliggande budget med genomförandeplan presenteras förslag till åtgärder som ska vidtas för att nå de övergripande mål som angavs i direktiven. Budget och flerårsplan innehåller ekonomiska och andra förutsättningar på kort och lång sikt samt ekonomiskt utrymme för landstingets åtagandeområden. I genomförandeplanen anges utifrån vilka ekonomiska förutsättningar som verksamheten inom respektive ansvarsområde ska bedrivas. Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i åtgärdsbilagan. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(11) SID 1(1) November\ 94 Budget och uppdrag 2008\ 138 Budget2008.doc Utskriftsdatum: :56

5 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Kommentar Landstingsfullmäktige fastställde enligt 42/07 skattesatsen för 2008 till 9,72 kronor. Bilaga Budget för 2008 med genomförandeplan och flerårsplan för Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten Efter fullmäktige via webbavisering till Samtliga verksamheter ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsfullmäktige\protokoll\lf 07\(11) SID 2(2) November\ 94 Budget och uppdrag 2008\ 138 Budget2008.doc Utskriftsdatum: :56

6

7 Datum Diarienr LS-LED INLEDNING...3 Budget för kvalitet och tillgänglighet...3 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål - Demokratiutskott...5 Medborgarperspektiv...5 LANDSTINGSSTYRELSEN...6 Medborgarperspektiv...6 Verksamhetsperspektiv...8 Personalperspektiv...9 Ekonomiperspektiv...9 Sammanfattning prioritering utifrån ett balanserat synsätt...9 Budgeterade medel för anslagsstyrda enheter...10 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...20 Patientperspektiv...20 Verksamhetsperspektiv...21 Personalperspektiv...22 Ekonomiperspektiv...22 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...22 Ekonomiska förutsättningar...23 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...25 REGIONSJUKHUSET KARSUDDEN...32 Medborgarperspektiv...32 Verksamhetsperspektiv...32 Personalperspektiv...35 Ekonomiperspektiv...35 Ekonomiska förutsättningar...35 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...36 FOLKTANDVÅRDEN...39 Kundperspektiv...39 Verksamhetsperspektiv...39 Personalperspektiv...40 Ekonomiperspektiv...40 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...41 Ekonomiska förutsättningar...42 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...43 HABILITERING OCH HANDIKAPPSERVICE...46 SJUK- OCH BEHANDLINGSRESOR...46 DAMMSDALSKOLAN...46 Brukarperspektiv...46 Verksamhetsperspektiv...47 Personalperspektiv...48 Ekonomiperspektiv...48 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...48 Ekonomiska förutsättningar...50 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål HH samt Sjukresor...51 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål - Dammsdalskolan...54 HJÄLPMEDELSCENTRALEN (1)

8 Datum Diarienr LS-LED Brukarperspektiv...57 Verksamhetsperspektiv...57 Personalperspektiv...58 Ekonomiperspektiv...58 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...59 Ekonomiska förutsättningar...60 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...61 KULTUR & UTBILDNING...64 Medborgarperspektiv...64 Verksamhetsperspektiv...65 Personalperspektiv...66 Ekonomiperspektiv...66 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...67 Ekonomiska förutsättningar...69 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...71 LANDSTINGET SÖRMLAND SERVICE...75 Kundperspektiv...75 Verksamhetsperspektiv...76 Personalperspektiv...77 Ekonomiperspektiv...77 Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt...78 Ekonomiska förutsättningar...78 Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål...83 PRIORITERINGAR OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PERIODEN LANDSTINGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER ERSÄTTNINGAR FÖR LANDSTINGETS ÅTAGANDE...97 Vård och omsorg Regionalt åtagande...98 Landstingets åtagande LANDSTINGETS INVESTERINGAR RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING RAPPORTERING BILAGA: VÅRDUPPDRAG FOLKTANDVÅRDEN 2008 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSE LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (2)

9

10

11 Budget 2008 med Genomförandeplan - Demokratiutskott Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål - Demokratiutskott Medborgarperspektiv Mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Beredningen följer noga genom omvärldsbevakning vad som händer inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen deltar i SKL:s fleråriga projekt Utveckla medborgardialogen i politikernätverket. Den kunskapspåfyllnad som sker via fullmäktiges utbildningsdagar kommer 2008 att inriktas på mångkulturella möten. Jämställdhetsstrategin och Integrationsstrategin kommer att bli föremål för översyn och ev revidering och arbetet med demokratistrategin kommer att prioriteras. 5 (5)

12 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården svarar för en stor del av landstingets verksamhet tillsammans med handikapp- och habiliteringsfrågor och kultur-, utbildning och friluftsfrågor. Landstinget har också ett viktigt regionalt uppdrag, till exempel genom regionförbundet och länstrafiken. Sammantaget svarar landstinget för en betydelsefull del av välfärden för sörmlänningarna och det är ett ansvar som måste skötas på bästa möjliga sätt. Landstingsstyrelsens förvaltningar består av lednings- och verksamhetsstöd, tandvårdsenheten, service och D-data. Landstingsstyrelsen har tre utskott, förutom arbetsutskottet, personal, infrastruktur och kollektivtrafik, och service. Vidare finns två beredningar, strategisk hälso- och sjukvård samt strategisk folkhälsa- och miljö. Landstingsstyrelsens uppgift är att leda och samordna landstingets verksamheter, att bereda ärenden till landstingsfullmäktige, att ansvara för ekonomisk förvaltning, samt att genom utskotten och beredningarna anlägga ett övergripande och strategiskt perspektiv på landstingets verksamhet. Landstingsstyrelsen ansvarar för bidrag till Samordningsförbundet RAR, Vårnäs behandlingshem, Regionförbundet Sörmland, Länstrafiken samt organisationsbidrag inom hälso- och sjukvård samt regionalt åtagande. Medborgarperspektiv Målet är att medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Detta oavsett ålder, kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller funktionshinder. Landstinget kommer under året genomföra utbildning i diskrimineringslagstiftning för att stärka kunskapen och medvetenheten kring dessa frågor i organisationen. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Livsstilssjukdomar, såsom diabetes, KOL, lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och fetma, fortsätter att öka och ställer allt större krav på hälso- och sjukvården. För att möta dessa måste landstingets samtliga verksamheter arbeta hälsofrämjande och stödja utvecklingen av egenvård. Nationella 6 (6)

13 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen folkhälsokommittén påvisar t ex att för att nå folkhälsomålet förutsätts att medborgarna ökar sitt deltagande i kultur, utbildning och folkbildning. Bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet. Den enskilde bär ett stort ansvar för sin egen hälsa genom att ha sunda levnadsvanor. Landstinget har ett viktigt uppdrag inom hälso- och sjukvården och folkhälsoarbetet att medverka till varje persons bästa möjliga hälsa. Landstingsstyrelsen ska komplettera arbetet med barnets rättigheter med rätten till hälsa. Avsikten är att höja den medicinska kvaliteten genom en kontinuerlig dialog om innebörden av rätten till bästa möjliga hälsa. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att främja medicinsk kvalitet och ökad patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården är kunskapsintensiv och präglas av att den professionella kompetensen är mycket hög. Samtidigt utvecklas ständigt ny kunskap om bättre och mer effektiva behandlingsmetoder och former för sjukvården. Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering har en viktig roll i att sammanställa, producera och presentera ny kunskap inom hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen har med sitt strategiska ansvar en uppgift att säkerställa att ny kunskap och vetenskapliga metoder introduceras i de olika verksamheterna. En medicinsk revision ska införas som granskar och utvärderar den medicinska kvaliteten inom läns- och primärvård. Den medicinska revisionen ska särskilt utvärdera tillämpningen av ny medicinsk kunskap. Tyngdpunkten ska i första hand vara att stödja verksamheterna i kvalitetsfrågor och i andra hand utvärdera, granska och jämföra. Patientsäkerheten ställs alltmer i fokus. Genom införandet av generella system för avvikelserapportering och medicinska kvalitetsregister samt utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys, finns nu goda möjligheter att arbeta med förbättring av patientsäkerheten. Tillgänglighet och vårdgaranti Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sörmland är att förbättra tillgängligheten i olika avseenden. Landstingsstyrelsen ska tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden utveckla informationen om aktuella vårdköer och informera om patienternas valfrihet, samt förenkla det fria vårdvalet. Landstingsstyrelsen ska medverka till att utveckla och successivt skärpa vårdgarantierna i förhållande till de nationella kraven. Landstinget ska utveckla en fast vårdkontakt (vårdlots) för patienter, särskilt för dem med stora vårdbehov och som behöver stöd och hjälp att orientera sig inom hälso- och sjukvårdens organisation. 7 (7)

14 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Ett professionellt bemötande är ett grundkrav som ställs av medborgare och patienter. Landstinget ska utveckla en vision för ett positivt bemötande av alla patienter och anhöriga. Landstinget ska även utveckla enhetliga riktlinjer och rutiner för hur barn som far illa ska uppmärksammas och hjälpas. Verksamhetsperspektiv Målet är att landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete. Folkhälsa och miljö Landstingets folkhälsoarbete ska präglas av kvalitet och långsiktighet och syfta till en god och långsiktig folkhälsa i Sörmland. Arbetet ska utgå från det nationella folkhälsomålet och landstingets Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och bidra till att skapa miljöer och livsvillkor som främjar goda levnadsvanor och livskvalitet. Landstinget Sörmlands mål med framtagandet av nytt miljöpolitiskt program är att bli ledande i Sverige bland landstingen att skapa en hållbar verksamhet. Landstingets arbete skall minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Ett viktigt inslag är att skapa incitament för nämnder, förvaltningar och enheter att aktivt bidra med åtgärder för en bättre miljö samt att öka medvetenheten om hållbarhetsperspektivet inom landstinget. Landstinget kommer även arbeta aktivt i samverkan med andra regionala aktörer för att utveckla arbetet för en hållbar utveckling i Sörmland. Inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet finns ett behov av att utveckla kvalitetsindikatorer och ett systematiskt uppföljningssystem. Forskning och utveckling Landstingsstyrelsen har ett strategiskt ansvar för att främja forskning och utveckling (FoU). Detta kommer att ske genom att erbjuda sakkunnigstöd vid alla typer av FoU-frågor och frågor som rör evidensbaserad medicin, läkemedelsprövningar samt alternativ medicin. För att anställda ska kunna bedriva kliniska FoU-projekt med patientnyttan i fokus, kommer åtgärder att ske för att förbättra FoU-infrastruktur, handledarstöd, utbildningssatsningar och projektmedel. Detta inkluderar även utvecklingsprojekt avseende alternativ- och komplementärmedicin. Därutöver kommer förstärkningar att ske vad gäller antal doktorander. 8 (8)

15 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Regional samverkan Landstinget kommer att vara en aktiv part i att forma en ny regionkommun i Mälardalen med medborgaren i fokus. I detta ingår att som delägare se till att den fortsatta verksamheten inom ALMI och Sörmlandsturism AB får en ansvarsfull lösning. Morgondagens sjukvård kommer också att kräva funktionella regioner som bättre möjliggör en fortsatt utveckling av vården. Sörmland är en del av helheten i EU och Lissabonstrategin är ett verktyg för att hela Sörmland ska utvecklas. Landstingets engagemang i Lissabonstrategin visar sig exempelvis i gemensamma projekt i Oxelösund för att få ner ohälsotalen. Personalperspektiv Målet är att Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov. I dagsläget är det brist inom ett antal professionella kompetenser som hämmar flera verksamheter. Landstingsstyrelsen ska aktivt medverka till rekrytering och att utveckla landstinget till en långsiktigt attraktiv arbetsgivare. Landstingsstyrelsen ska fortsätta att utveckla chefs- och ledarskapsprogrammen i syfte att stärka ledarskapskompetensen i landstinget. Landstinget ska aktivt arbeta för att stärka den mångkulturella kompetensen så det avspeglas i såväl personalens sammansättning samt kunskap. Ekonomiperspektiv Målet är att landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning. Landstingsstyrelsen ska uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre. Landstingsstyrelsen har ett särskilt ansvar för den ekonomiska förvaltningen och att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen ska noggrant följa den ekonomiska utvecklingen och särskilt rationaliseringsarbetet i nämnderna för att uppnå en god budgetföljsamhet. Landstinget står för stora utmaningar med att genomföra omfattande rationaliseringar. I förnyelsearbetet ingår att finna nya sätt och former att organisera verksamheter i syfte att uppnå högsta möjliga medicinska kvalitet och patientsäkerhet. Sammanfattning prioritering utifrån ett balanserat synsätt Landstingsstyrelsen ska aktivt medverka till rationaliseringar av landstingets verksamheter, samtidigt som en hög kvalitet bibehålls. Inom hälso- och 9 (9)

16 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen sjukvården ska fokus ligga på att främja en stärkt kunskapsstyrning och förbättrade medicinska resultat och ökad patientsäkerhet. En viktig utmaning består i att utveckla landstinget som en attraktiv arbetsgivare som lyckas behålla, rekrytera och utveckla personal utifrån verksamhetens behov. Budgeterade medel för anslagsstyrda enheter Anslagsstyrda enheter utgörs av landstingets förtroendemannaorganisation och tjänstemannaledning för landstinget inklusive stödresurser för hälsooch sjukvård. Vidare budgeteras här projektmedel inom personalområdet. Anslagen för förtroendemannaverksamgeten och för lednings- och verksamhetsstöd har uppräknats med 3,5 % för Respektive anslag har reducerats med ålagt rationaliseringskrav på totalt 1,8 mnkr. Kostnaden för systemförvaltning för ekonomi- och personalsystem kommer fr o m 2008 att belasta respektive förvaltning. Som en konsekvens av detta har motsvarande budgetmedel överförts till förvaltningarna. Detta gäller också lokalkostnader för IT på 2,5 mnkr som överförts till Hälso- och sjukvården. Den kraftiga utökningen av investeringsutrymmet för IT beror på att landstinget ska anskaffa en ny telefonväxel under Tkr Budgetram: Förtroendemannaverksamhet Lednings- och verksamhetsstöd Utvecklingsprojekt, personal Investeringsram: IT Utrustning Landstingets bidrag Landstingsstyrelsen ansvarar för bidrag till följande förbund och organisationer: Samordningsförbundet RAR Medlemmar i Samordningsförbundet RAR är Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, landstinget och länets samtliga. Samordningsförbundets budget för 2008 har behandlats på ett ägarmöte och man enades då om en budget på samma nivå som innevarande år (LS-LED07-319). Landstingets bidrag till förbundet för 2008 uppgår därmed till tkr. 10 (10)

17 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Vårnäs behandlingshem Vårnäs behandlingshem har ett så kallat Öppet Intag. Det innebär att den som upplever behov av behandling för att komma till rätta med sitt drogproblem kan vända sig direkt till Vårnäs. Landstinget bidrar till finansiering av medicinska insatser för avgiftning i anslutning till öppet intag. Bidraget för 2008 är oförändrat, 1,8 mnkr. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland ägs av landstinget och länets kommuner. Regionförbundet arbetar i huvudsak med områdena infrastruktur och kommunikationer, näringslivsutveckling och kompetensutveckling. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomsfrågor är perspektiv som ska genomsyra alla områden. Från och med 2008 överförs ansvaret för ALMI till Regionförbundet Sörmland. Ersättningen till Regionförbundet utökas med landstingets nuvarande kostnad för ALMI. Årlig inflationsuppräkning sker sedan på samma sätt som tidigare fastställts för Regionförbundet. Uppräkningen är kopplad till utvecklingen av skatteunderlaget i Sörmland. Landstingets ersättning för 2008 uppgår därmed till tkr och ska betalas månadsvis efter överenskommelse med förbundet. Kollektivtrafik via Länstrafiken Delägarskapet i Länstrafiken i Sörmland AB ska användas för att ta en mer aktiv roll i den övergripande och strukturella planeringen av kollektivtrafiken i länet och över berörda länsgränser. En långsiktigt hållbar utveckling ställer höga krav på en fungerande och utbyggd kollektivtrafik. Även inom den egna verksamheten finns ett behov av att kollektivtrafiken fungerar. Utredningen om persontrafik på resterande del av TGOJ-banan är viktig för att stärka länets utveckling. Förverkligandet av Ostlänken och dubbelspår på Svealandsbanan är en angelägenhet för hela länet. Citybanan är en nödvändig del i järnvägssatsningen och landstinget kommer att noga följa arbetet. Landstingets andel (50 %) av merkostnaden för tågstopp i Gnesta, finansieras inom anvisade medel. Den budgeterade ramen för kollektivtrafiken 2008 uppgår till 133,7 mkr. Organisationsbidrag hälso- och sjukvård och regionalt åtagande Landstingsstyrelsen hanterar bidrag till organisationer inom området hälsooch sjukvård samt organisationer inom det regionala området. Bidraget för 2008 är oförändrat, tkr. 11 (11)

18 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar Landstinget ska ansvara för interkommunala ersättningar för folkhögskoleutbildningen, vilket innebär att landstinget ska ersätta huvudmännen för folkhögskolorna utanför länet, när de tar emot sörmlänningar. Landstinget ska även bidra till länets rörelsefolkhögskolor med ett ekonomiskt bidrag i syfte att öka utbudet av utbildning för sörmlänningar på folkhögskolor. Nivån på bidraget ska följa den rekommendation som ges av Sveriges Kommuner och Landsting och är densamma såväl till rörelsefolkhögskolorna i länet som till folkhögskolorna utanför länet. Enligt förbundets rekommendation, Nr 4/2007, höjs ersättningsbeloppet för 2008 med 2,5 procent till 356 kronor per elevvecka. Landstinget Sörmland ska följa förbundets rekommendation vid utbetalning av interkommunala ersättningar. 12 (12)

19 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Medborgarperspektiv Mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. För individmålet: Utveckla kvalitetsindikatorer och ett systematiskt uppföljningssystem för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Genomföra riktlinjerna från rapporten Från ord till handling i alla patientnära verksamheter. Genomföra kompetensutveckling om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samt om föreslagna metoder och screeningsinstrument utifrån riktlinjerna i rapporten Från ord till handling till all berörd personal. För befolkningsmålet: Verksamheter med befolkningsuppdrag kartlägger och beskriver den egna verksamhetens kontaktyta med befolkningen utifrån kriterierna; kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, socioekonomisk status. Utveckla landstingets uppföljning och redovisning av befolknings- och behovsperspektiv. Detta ska innefatta såväl mått på hälsans utbredning och fördelning i befolkningen som 13 (13)

20 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen mått på förutsättningarna för en önskvärd utveckling. Intensifiera samarbetet med Försäkringskassan inom ramen för Miljardprogrammet för att minska sjukskrivningarna. För personalmålet: Se åtgärder under Personalperspektiv och direktivet rörande arbetsmiljö och hälsa. Målövergripande: Ansöka om medlemskap i Nätverket hälsofrämjande sjukvård. FoU-centrum ger stöd till projekt vars målsättning är att uppnå ny kunskap för att bättre kunna stärka hälsofaktorer och bättre kunna arbeta sjukdomsförebyggande. Skapa en stödstruktur för implementering av policyn, PHL. Fortsätta arbetet med att utveckla former för hälsoekonomi. Genomföra en ny datainsamling av barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Sörmland, Liv & Hälsa ung Färdigutveckla och implementera kvalitetssäkringsverktyget för länets ungdomsmottagningar KUMO. Tillsammans med Smittskyddsenheten utveckla det promotiva och preventiva arbetet för olika sexuellt överförbara sjukdomar. Aktivt främja samhälleliga insatser som främjar goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Initiera en läns- och huvudmannaövergripande samverkan i syfte 14 (14)

21 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Patientsäkerhet: Säkerställa att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. att stärka den psykiska hälsan. Utveckla formerna för informationshanteringen till patienterna i vårdens väntrum. Arbeta för att utveckla barn och ungas möjligheter att vända sig till patientnämnden. Leda och samordna utbildningar om diskrimineringslagstiftningen Initiera och utveckla projekt om hälsa som rättighet. Informationsenheten ska utveckla sitt arbete med att informera på lätt svenska och andra språk. Förbättra informationen till allmänheten om vilka vårdgivare landstinget har vårdavtal med. Fortsätta arbetet med att utveckla läkemedelsribbor. Stödja primärvården och rehabkliniker med läkemedelsgenomgångar. Klinisk farmaci innebärande apotekarstöd vid bedömning av medicineringslistor för patienter som lämnar ortopedkliniken på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån Införa en nytt intranät. 15 (15)

22 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Främja ökad teknikutveckling och energisparåtgärder i samråd med andra aktörer. Påbörja en övergång till IP-baserad telefoni och främja lösningar mellan IT och telefoni. Fullfölja arbetet med att genomföra en sårbarhets- och riskanalys, särskilt vad gäller hälso- och sjukvårdens IT-stöd. Utifrån denna analys ska en handlingsplan utformas. FoU-centrum ska utveckla en länsövergripande elektronisk bibliotekskatalog. Utbildningar i vetenskapligt förhållningssätt, elektronisk litteratursökning och referenshantering, statistik och evidensbaserad medicin kommer att byggas ut fram till Fortsätta att utveckla miljöledningssystemet och i dialog med verksamheterna anpassa det till nytta och stöd för ett systematiskt arbete. Arbeta vidare med framtagande av förslag till nytt miljöpolitiskt program för perioden Stärka stödet till förvaltningar och divisioner genom att utveckla en modell för intern miljörevision. Analysera, utveckla och följa upp behov och insatser inom miljöbefrämjande åtgärder. Bidra till ökad kunskap om miljöfrågor genom samverkan med utvecklingsenheten och ELLSA-projektet. Genom utökad samverkan med upphandlingsenheten öka andelen upphandlingar där landstinget ställer miljökrav. 16 (16)

23 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen I samverkan med Läkemedelskommittén uppmärksamma och sprida information om läkemedel och dess negativa miljöpåverkan. Vidareutveckla samverkan med andra aktörer i syfte att förbättra miljöarbetet inom regionen, samt främja de regionala miljömålen. Förstärka samverkan med Regionförbundet avseende länets infrastruktur. Främja IT-baserat stöd för att underlätta informationssamverkan på avstånd i stället för att resa till möten. Verka för ökad miljöhänsyn vid upphandling genom Vauförsörjningsnämnden. Medicinsk praxis: Utveckla och tillämpa länsgemensam medicinsk praxis för olika sjukdomsgrupper. Uppgradera och införa vårdprogram om Sköldkörtelsjukdomar, Osteoporos, Diabetes och Fetma. Ta fram bok om egenvårdsråd till allmänheten via personal inom sjukvård och apotek och instruktion om läkemedelshantering. Upprätta riktlinjer för ordnat införande av nya medicinska behandlingsmetoder. Följa de medicinska kvalitetsindikatorer som anges i nationella riktlinjer. 17 (17)

24 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Fortsätta utveckla chefs- och ledarutvecklingsprogrammen i syfte att stärka ledarskapskompetensen i landstinget. Som en del i ELLSA-projektet införa den lärplattform som upphandlats under 2007 och använda den för intern arbetsplatsnära fortbildning. Genom aktiv medverkan i nationell och regional planering, påverka utbudet av utbildning för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Lokalt arbeta med strategiska insatser för rekrytering och kompetensförsörjning på såväl kort- som lång sikt. Inom intern fortutbildning ska genusperspektivet uppmärksammas. Fortsätta det systematiska arbetsmiljöarbetet och fortsätta att analysera, utveckla och följa upp behov och insatser inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet samt hälsofrämjande åtgärder. Genomföra riktade insatser för att stärka kompetensen i mångkulturella frågor Följa upp och utvärdera hur den mångkulturella kompetensen tillvaratas Utarbeta en handlingsplan för utveckling av personalsammansättningen, så att den avspeglar dagens 18 (18)

25 Budget 2008 med Genomförandeplan - Landstingsstyrelsen Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Resultat: Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. mångkulturella samhäller Upprätta en långsiktig finansplan som syfta till att skapa en god ekonomisk hushållning. Utveckla ägardirektiv till alla hel- och delägda bolag Utveckla mål för Landstinget Sörmlands deltagande i Samverkansnämnden, DU-nämnden och Varuförsörjningsnämnden Slutföra arbetet med nytt ersättningssystem inom primärvården. 19 (19)

26 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården Patientperspektiv Hälso- och sjukvårdens utformning har stor betydelse för befolkningen och är en grundläggande del i välfärden. Landstingen har ett viktigt uppdrag att medverka till att varje medborgare har bästa möjliga hälsa. Folkhälsouppdraget har därför en strategisk betydelse och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska förstärkas. Den medicinska kvaliteten håller generellt hög nivå ur ett internationellt perspektiv. Ökad patientsäkerhet och förbättrad medicinsk kvalitet ska genomsyra all verksamhet. Det är angeläget att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete med händelseanalyser för att identifiera bakomliggande orsaker och därmed bidra till ökad patientsäkerhet. Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sörmland är att förbättra tillgängligheten i olika avseenden. Särskilda insatser ska genomföras inom psykiatrin för att öka tillgängligheten för barn och unga, samt inom det akuta omhändertagandet. Det fria vårdvalet ska förenklas för patienterna. Informationen om väntetider och vilka vårdgivare som erbjuds ska stärkas. Det ska vara lätt och gå snabbt att få rådgivning och upplysning via telefon. Mötet med patienten ska präglas av helhetsansvar och gott bemötande. Var och en har rätt till delaktighet och ska behandlas med respekt och bli lyssnad till utifrån sina individuella förutsättningar och behov. De kontinuerliga patientenkäterna är underlag för verksamheternas åtgärdsplaner i syfte att rätta till kvalitetsbrister i bemötandet. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utveckla arbetet med att erbjuda varje medborgare en fast vårdkontakt. Bemötandet och kontakten med patienterna ska underlättas genom fortsatt utveckling av e-tjänster. 20 (20)

27 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsperspektiv En större del av patienternas vårdbehov ska tillgodoses i den nära vården som sker i samverkan mellan olika vårdgivare. Primärvården har ett viktigt förstahandsansvar för invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Närvården ska kraftsamla kring de patienter med vanligt och ofta förekommande vårdbehov. Angelägna områden är omhändertagandet av äldre personer med stort vårdbehov och förebyggande satsningar för unga personer avseende fetma samt psykisk ohälsa. Den psykiatriska kompetensen ska stärkas inom närvården. Under året ska större fokus läggas på att säkerställa att vården ges på rätt nivå. Inriktningen ska vara att fler patienter söker och får sin vård inom primärvården. Andelen planerad vård ska öka. Mer av dagens sjukhusvård ska överföras till öppna vårdformer. Nämnden ska fortsätta att utveckla jämförelser och lägga större vikt vid att använda analyser i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Arbetet med att utveckla medicinska nyckeltal ska utvecklas. Sjukvården ska medverka i nationella kvalitetsregister, delta i utvecklingen av kvalitetsregister inom psykiatrin och primärvården samt främja öppen och offentlig redovisning. Det systematiska arbetet med kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården ska fortsätta. Nämnden ska säkerställa att ny medicinsk kunskap effektivt tillämpas i verksamheterna. Detta förutsätter en systematisk uppföljning av vårdens resultat inklusive väntetider och bemötande. En medicinsk revision ska tillskapas i syfte att främja ökad och fördjupad kunskap. Den medicinska revisionen ska särskilt utvärdera tillämpningen av ny medicinsk kunskap, som bland annat introduceras genom nationella riktlinjer och rekommendationer från Statens beredning för medicinsk utvärdering. Nämnden ska utveckla metoder för att på ett enhetligt sätt beskriva hur verksamheternas produktivitet, kostnader och personal utvecklas. Syftet är att kunna följa utvecklingen inom respektive verksamhet. Detta ska redovisas årligen med start vid årsredovisningen för Landstinget Sörmland har som mål att blir ledande landsting i Sverige med att skapa en hållbar verksamhet. Den negativa miljöpåverkan från egna verksamheter ska minimeras. Arbetet med att utveckla och förbättra miljöledningssystem inom hälso- och sjukvården ska fortsätta. 21 (21)

28 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Personalperspektiv Kunnig och engagerad personal är landstingets viktigaste resurs. Nämnden ska aktivt verka för att personalsammansättningen på alla nivåer speglar dagens mångkulturella samhälle. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar när det gäller att alltid ha rätt kompetens och ska sträva efter att den finns inom den reguljära personastyrkan. Nämnden ska aktivt verka för att på kort och lång sikt säkerställa behovet av rätt personal och kompetens. Särskilda insatser ska genomföras inom bristområdena. Det är viktigt för hela organisationen att ha en stark chefs- och ledarbemanning och för att stärka den kompetensen arrangeras utvecklingsprogram för verksamhetschefer och motsvarande. Samtliga verksamheter har genomfört programmet Arbetsmiljö och hälsa, vilket ger underlag för att på ett systematiserat sätt fortsätta utveckla arbetsmiljö-, rehabiliterings- och det hälsofrämjade arbetet. Sjukfrånvaron och antalet arbetsskador ska minimeras genom aktiva insatser. Ekonomiperspektiv Landstingets verksamhet ska bedrivas ekonomiskt ansvarsfullt och långsiktigt. Varje resurs ska användas på det mest effektiva sättet. Det innebär ständiga omprövningar av vårdens utformning och omprioriteringar av vårdens inriktning. Det är avgörande att verksamheten är ekonomiskt hållbar. Nämnden ska för 2008 upprätta balans- och resultatbudget samt genomföra särskilda insatser för att stärka ekonomistyrningen i syfte att nå en kostnadsutveckling som balanserar mot intäkterna. Nämnden ska löpande ompröva ersättningen till respektive verksamhet för att säkerställa effektiv resursanvändning. Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt Nämnden ska erbjuda medborgarna bästa möjliga hälso- och sjukvård senast inom den tid som föreskrivs av vårdgarantin samtidigt som det budgeterade resultatet uppnås. Detta kräver ett kontinuerligt förbättrings- och rationaliseringsarbete. Ersättning från landstingsfullmäktige Utbetalningsplan Den ersättning som ges från landstingsfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämnden avser grundersättning. I grundersättningen ingår specialistsjukvård, närvård samt medel för receptläkemedel. 22 (22)

29 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Ersättningen utbetalas med ett fast belopp i slutet av månaden utifrån följande fördelning: % Januari Maj 42,2 % Juni augusti 23,4 % September - December 34,4 % Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdens ersättning för 2008, inklusive kostnaden för receptläkemedel, har löne- och prisuppräknats med 3,5 %. Något nytt rationaliseringskrav för 2008 har inte lagts ut. Detta sammanhänger med den ekonomiska obalans som hälso- och sjukvården uppvisar för Följande budgetförutsättningar gäller för hälso- och sjukvården för Vid ingången till år 2008 beräknas hälso- och sjukvården uppvisa ett underskott på ca 70 mnkr. Detta underskott utgör hälso- och sjukvårdens rationaliseringskrav för De senaste åren har sjukvården haft en kostnadsökning som varit 1-1,5 % högre än erhållen löne- och priskompensation. Eventuell kostnadsökning 2008, utöver erhållen kompensation, medför krav på ytterligare rationaliseringar. 1 % i kostnadsökning motsvarar ca 45 mnkr. Under 2007 har nämnden fattat beslut om verksamhetsförändringar, som ej finansierats, uppgående till ca 15 mnkr. Nämnden har senare beslutat att inte omgående verkställa samtliga beslut. När dessa beslut ska verkställas är det viktigt att finansieringen är utklarad. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade enligt 34/2007 att utöka bemanningen vid ambulansstationen i Eskilstuna. Nämnden föreslog då att landstingsfullmäktige skulle beakta helårskostnaden på 3,0 mnkr i 2008 års budget. Någon utökning av ersättningen till hälso- och sjukvården med anledning av hemställan i 34/2007 har ej beaktats i föreliggande budgetförslag. Ersättningen till hälso- och sjukvården har för 2008 utökats med de satsningar som beslutades i budget för 2007 och för vilka medel avsattes under landstingsstyrelsen i avvaktan på att beslutsunderlag utarbetades. Från och med 2008 kommer förvaltningarna att bli debiterade för kostnaden för förvaltning av ekonomi- och personalsystemen. Hälso- och sjukvården kommer även att faktureras för lokalkostnader avseende IT. Ersättningen har utökats med anledning av detta. 23 (23)

30 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Folktandvårdens kostnad för narkostandvård har till viss del belastat hälsooch sjukvården. För att tydliggöra den faktiska kostnaden för narkostandvården kommer den att faktureras Folktandvården fr o m Med anledning av detta överförs 1,8 mnkr av landstingets ersättning till hälso- och sjukvården till folktandvården i stället. Utökningen av investeringsutrymmet för 2008 har skett med anledning av anskaffning av mammografiutrustning. Totalt beräknas kostnaden för denna utrustning uppgå till ca 20 mnkr. Om möjligt kommer utrustningsnivån även att utökas år 2009 så att övriga investeringar inte behöver stå tillbaka p g a digitaliseringen av mammografin. tkr Ersättning från LF Resultatkrav Investeringsram Max checkkredit (24)

31 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Medborgar- och patientperspektiv Mål: Medborgare får tjänster av god kvalitet på olika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten, efter de lokala förutsättningarna, så att medborgarna Upprättande av handlingsplaner samt genomförande utifrån policyn Från ord till handling att främja den egenupplevda hälsan i respektive verksamhet. Fortsätta arbetet med att utveckla konceptet om närvård samt främja ökade öppettider på kvällar och helger Rökslutargrupper ska etableras inom primärvården i samtliga kommuner. Utbildning i metodiken med fem frågor, som berör motion, alkohol och rökning samt allmänt och psykiskt hälsotillstånd, ska ges primärvårdspersonal i samtliga kommuner. Kvalitetsmål för ungdomsmottagningarnas verksamhet ska definieras, följas upp och analyseras. Utbildning i konceptet motiverande samtal ska ges brett bland flera olika personalgrupper på utvalda vårdcentraler och sjukhuskliniker (piloter). Aktiviteter för att lyfta fram kostens och nutritionens betydelse för tillfrisknande och hälsa ska genomföras. Dietisternas konsultativa roll ska förstärkas. Utveckla fysisk aktivitet på recept Informationen om aktuella vårdköer ska utvecklas Den dagkirurgiska verksamheten vid MSE ska utvärderas i syfte att utöka den 25 (25)

32 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden upplever den tillfredsställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell dagkirurgiska produktionen och därmed förbättra tillgängligheten till behandling enligt gällande vårdgaranti. Berörda kliniker ska diskutera möjligheten att bredda vilka som utför scopier till att även gälla sjuksköterskor. Konsekvensanalys ska tas fram som undelag till beslut. Den elektiva operationsverksamheten på Kullbergska ska under någon eller några dagar vecka utvidgas till tre ledplastikoperationer per dag och operationsteam. Förbättra möjligheten att i primärvården söka, och hänvisas till, vårdkontakter med andra legitimerade yrkesgrupper än läkare. Effekterna av vårdöverenskommelser mellan ortopedi respektive kirurgi ska redovisas och analyseras. Breddinförandet av elektronisk allmänremiss (EDI) i Sörmland slutförs. I primärvården ska ett antal vårdcentraler pröva möjligheten till tidbokning via MedHelp. Fortsätta att utveckla e-tjänster till patienterna och främja gemensamma lösningar oavsett huvudman. Förenkla det fria vårdvalet för patienterna. Utöka verksamheten med mobila enheter för de äldsta och svårast sjuka, så att den omfattar hela länet. Utveckla en fast vårdkontakt (vårdlots) för patienter. KUPP-enkäter ska genomföras enligt tidigare modell Utveckla och implementera enhetliga riktlinjer och rutiner för hur barn som far illa ska uppmärksammas och hjälpas. Anordna möten mellan verksamheter och företrädare (vanligtvis i form av en patientförening) för de patientgrupper man omhändertar inom kliniken. 26 (26)

33 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Uppmärksamma i vilken mån risken för att sjukdom eller annan ohälsa hos kvinnor med annan kulturell och etnisk bakgrund än svensk, inte uppmärksammas i kontakten med hälso- och sjukvården i Sörmland. Information från Patientnämnden ska göras mer tillgänglig för patienter och allmänhet Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten, så att nationella och av landstinget särskilt beslutade vårdgarantier uppnås. Akutsjukvård: Förbättra tillgängligheten för akut sjuka patienter på länets akutmottagningar. Patientsäkerhet: Säkerställ att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. Arbetet med avvikelserapportering och händelseanalyser ska utvecklas. Uppföljning av utvecklingen av vårdgarantin. Fortsätta arbetet med att ansluta landstinget till vårdrådgivning via 1177 Ta ställning till implementering av triage för rätt vårdnivå brett i Landstinget Sörmland utifrån genomförd förstudie. Ett paraplyprojekt för omhändertagande av akuta patienter i Sörmland ska vidareutveckla modeller för ett enhetligt omhändertagande i hela länet. Fortsätta byggplanering för ny akutmottagning vid MSE utifrån den tomtutredning Service Fastigheter har i uppdrag att göra. Fortsätta att utveckla konceptet med akutläkare. Särskilt förbättra tillgängligheten inom akutvården. Införa medicinsk revision som granskar och utvärderar den medicinska kvaliteten inom läns- och primärvård. Den medicinska revisionen ska särskilt belysa användandet av evidensbaserade metoder i vården. Medicinska nyckeltal för jämförelsen ska utvecklas. Patientsäkerhetsfunktionen ska arbeta med att säkerställa rutinerna för avvikelsehanteringen, som kommer att hanteras i ett nytt IT-system. Knyta metoder och rutiner för avvikelser till kompetensutveckling. Vid behov ska händelseanalyser (analys av inträffade händelser, ofta anmälda 27 (27)

34 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Vård av äldre: Utveckla olika former för att ta hand om de äldsta och svårast sjuka redan i hemmet, under förutsättning att patientsäkerheten kan upprätthållas. Psykiatriskt vårdbehov: Utveckla den psykiatriska vården i länet efter patienternas differentierade behov, så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Psykiatri: Aktivt verka för att diskriminering och utanförskap beroende på psykisk sjukdom minskar i samhället. Lex Maria-händelser) respektive riskanalyser (konsekvensanalyser av planerade åtgärder) utföras. System för loggning av vem, och i vilken omfattning SystemCross (journalsystemet) används ska implementeras. Utbildning och verktyg tas fram för hur analys ska göras. Utveckla användandet/deltagandet av kvalitetsregister inom länssjukvård, primärvård och psykiatri. Fortsätta utvecklandet av indikatorer på patientsäkerhet. Uppbyggnaden ska fullföljas av mobila närvårdsteam i anslutning till akutmottagningarna på samtliga sjukhusorter. Fortsätta utvecklingen av mobila närvårdsteam med inriktning mot främst geriatriska patienter i eget boende. Pröva möjligheterna att inrätta sårcentrum/-team för de patienter under kommunal omvårdnad på SÄBO eller i egna hem samt patienter inom olika delar av hälso- och sjukvården. Öka antalet kliniker anslutna till kvalitetsregister Stärka den psykiatriska kompetensen inom närvården Utveckla en vårdgaranti för psykiatrin, med fokus på barn och unga. Strategiskt arbete med god tillgänglighet och bemötande för målgruppen. Den aktiva dialogen och samverkan med länets kommuner i psykosociala frågor ska fortsätta i de lokala närvårdsgrupperna. 28 (28)

35 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner. Fortsätta arbetet med att utveckla s.k. metabol kontroll, vilket omfattar stora patient- och sjukdomsgrupperna, som fetma, hypertoni och diabetes. Utveckla en handlingsplan för läkemedelsanvändningen Erbjuda personal stöd att knoppa av verksamhet inom primärvården. Samtliga verksamheter ska ha utsedda miljöombud. Varje basenhet ska utforma för respektive verksamhet konkreta relevanta och mätbara miljömål, som sedan ska följas upp. Rutinen för riskbedömning av kemikalier ska implementeras hos verksamheterna. Se över samåkningsrutinerna med personbil. Efterfråga energieffektivitet och kompatibilitet med befintliga system vid upphandling av medicinsk teknisk utrustning. Lyfta in miljöfrågor som en del i planeringsarbete och beslutsprocesser. Fortsätta utveckla arbetet kring miljö och läkemedel, genom att öka användningen av miljöklassade läkemedel. Hälso- och sjukvården utvecklar samverkan med: Serviceförvaltningen, gällande tvätt, transporter, städ, gemensamma lokaler etc Karsudden gällande rättspsykiatri Handikapp och Habiliteringsnämnden kring neuropsykiatri, barnhabilitering, hjälpmedel och sjukresor. Tandvården kring käkkirurgi. Serviceförvaltningen avseende miljöfrämjande åtgärder i samband med ny- och 29 (29)

36 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjukhusutveckling: Utveckla landstingets fyra sjukhus utifrån de lokala förutsättningarna och rollerna i ett länsperspektiv. Medicinsk praxis: Utveckla och tillämpa länsgemensam medicinsk praxis för olika sjukdomsgrupper. Sjukresor: Säkerställ att förändringar inom hälso- och sjukvården och sjukresor harmoniserar. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. ombyggnadsprocesser. Anpassning av sjukhusen lokalmässigt utifrån ett patient- och verksamhetsperspektiv så att lokalerna långsiktigt stöder en modern sjukvård. Införa och anpassa nya och reviderade nationella riktlinjer efter lokala förutsättningar. Den nyetablerade hudkliniken i Sörmland ska successivt arbeta med att införa länsövergripande rutiner, bedömningar och praxis. Diskussionerna med Handikapp och Habiliteringsnämnden fördjupas i syfte att ökat samarbete ska förbättra och effektivisera sjukreseverksamheten. Fortsätta den redan påbörjade dialogen med kommunerna på en länsövergripande nivå i K-Lt styrgruppen för närvård samt i de lokala närvårdsgrupperna. Fördjupa samt vidareutveckla de gemensamma projekten. Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Stärka chefs- och ledarkompetensen genom att delta i de arrangerade chefsoch ledarutvecklingsprogrammen. Via pilotfallen i ELLSA-projektet lära sig nyttja den nya lärplattformen i landstinget för att sedan gå vidare i övriga verksamheten. Fortsatt aktiv samverkan med utbildare inom vårdsektorn kring utbildningens innehåll, volymer och praktikhantering för att stärka kompetensförsörjningen. Fortsatta aktiva rekryteringsinsatser inom bristområden. Främja ökad kunskap om alternativmedicin inom sjukvården 30 (30)

37 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Fortsätta att systematisera arbetsmiljö-, rehabiliterings- och det hälsofrämjande arbetet. Delta i arbetet att utveckla användningen av effektiva åtgärder, utveckla analys och uppföljning. Fortsätta arbetet att förtydliga arbetsmiljöansvaret med utgångspunkt i landstingets arbetsmiljöpolicy och ansvars- och uppgiftsfördelning. Personal ska delta i landstingets kunskapshöjande aktiviteter i mångkulturella frågor. En handlingsplan ska tas fram för hur personalsammansättningen ska spegla dagens mångkulturella samhälle Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Resultat: Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska aktivt följa den ekonomiska situationen och genomföra ett kontinuerligt förbättrings- och rationaliseringsarbete Nämnden ska vid behov föreslå landstingsfullmäktige erforderliga åtgärder för att uppnå budgeterat resultat 31 (31)

38 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionsjukhuset Karsudden Medborgarperspektiv Sedan 1992 är den psykiatriska tvångslagstiftningen uppdelad i två lagar, lagen om psykiatriskt tvång (LPT) samt lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV). Vården på Regionsjukhuset Karsudden (RSK) ska i första hand omfatta lagöverträdare som är i behov av rättspsykiatrisk vård. Även andra vårdbehövande kan med hänsyn till farlighet och säkerhetskrav vårdas enligt lagen om psykiatriskt tvångsvård. Sjukhuset har goda förutsättningar att erbjuda patienterna meningsfull sysselsättning och utbildning samt berikande fritidsaktiviteter genom en välutrustad och välbemannad arbetsterapi med skola och socioterapi. För uppföljning och riskhantering av patienterna under utslussningsfasen från sjukhuset finns en mobil eftervårdsorganisation bemannad av sjuksköterskor. Verksamhetsperspektiv Regionsjukhuset Karsudden är en godkänd sjukvårdsinrättning för vård av lagöverträdare som är i behov av rättspsykiatrisk vård där ägare för RSK är Landstinget Sörmland. Den övergripande verksamhetsidén för RSK kan sammanfattas enligt följande: Vad Vem Hur rättspsykiatrisk vård psykiskt sjuka lagöverträdare evidensbaserad psykiatrisk vård, humanism och öppenhet Med verksamhetsidén tydliggörs att Regionsjukhuset Karsudden är en del av sjukvården, ej en del av kriminalvården. Hälso- och sjukvårdslagen gäller på RSK liksom på andra kliniker där tvångsvård bedrivs. Det finns inget utrymme för strafftänkande i gällande lagstiftning. Beträffande de patienter som erhåller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska samhällsskyddet beaktas, men utgångs- 32 (32)

39 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden punkten för behandlingsarbetet ska i första hand vara patientens psykiatriska vårdbehov. Humanism, psykiatrisk kunskap och öppenhet ska prägla verksamheten. Vården bedrivs på landstingens sjukvårdsinrättningar oavsett om det är psykiatrisk tvångsvård eller rättpsykiatrisk vård. Inom den rättspsykiatriska vården kan man urskilja tre olika patientkategorier. Det är de vårddömda (95 %), anhållna och häktade samt fängelsedömda (5 %). För de olika kategorierna finns vissa särregler kring vården, permission och utskrivning. Huvudavtal Ramen för verksamheten styrs av det huvudavtal som är skrivet mellan RSK och Landstinget Sörmland, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Avtalet reglerar villkoren mellan parterna för den psykiatriska vård som ges vid regionsjukhuset. Avtalstiden sträcker sig från och t.o.m Om inte uppsägning av avtalet sker senast 2 år före avtalets utgång löper det vidare i ytterligare 5 år. För samråd om RSKs verksamhet ska finnas ett samarbetsråd med ledamöter från de olika parterna där parterna ska sammanträda 4 gånger per år. Vården Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) anger ramarna för den tvångsvård som bedrivs på RSK. Syftet med LRV och LPT är att stärka patienternas rättssäkerhet, begränsa användningen av tvångsvård och tvångsåtgärder samt stärka omgivningsskyddet, ett skydd för närstående och samhället. Genom förvaltningsdomstolar utövas kontroll av den rättspsykiatriska vården. Kvalitet Kvalitetsarbetet vid Karsudden kommer under 2008 att koncentreras på avvikelsehanteringssystemet med uppföljning, förslag till förbättringar och återkoppling till personalen. Händelseanalyser kommer att genomföras då chefsöverläkaren initierar att en sådan ska upprättas. Ett uppsatt mål för sjukhuset är en nollvision då det gäller avvikning från personal, om sådan avvikning ändå sker ska en händelseanalys genomföras. En patientenkät, Din syn på vården, kommer att genomföras i samarbete med övriga regionala rättspsykiatriska kliniker i landet. Jämförelse kommer sedan att ske med tidigare genomförda enkäter och med de övriga klinikerna. 33 (33)

40 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Säkerhet En ny lag trädde i kraft den 1 jul 2006 med en övergångsperiod till 1 juli 2007, Säkerhet vid psykiatrisk tvångsvård mm SOSF 2006:9. Enligt tidigare ordning krävdes regeringens tillstånd att bedriva viss rättspsykiatrisk vård (exempelvis rättspsykiatrisk vård av häktade). De nya reglerna innebär att tillståndet ersatts med en anmälningsplikt. För varje vårdinrättning som bedriver psykiatrisk tvångsvård (LPT) och /eller rättspsykiatrisk vård (LRV) har nu införts krav på en god säkerhet i verksamheten och varje enhet skall ha en säkerhetsansvarig som ansvarar för att verksamheten säkerhetsanpassas och säkerhetsklassificeras. En särskild utsedd befattningsinnehavare skall göra anmälan till socialstyrelsen vid brister i säkerheten. Syftet med reformen är att säkerställa skydd för patienter, personal samt samhället i övrigt i samband med psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. I föreskrifterna vänder sig lagstiftaren genomgående till vårdgivaren och dennes ansvar. Genom direktiv skall det säkerställas bland annat att: det finns skriftliga rutiner så att säkerheten upprätthålls personalen får regelbunden säkerhetsutbildning och regelbundna säkerhetskontroller det finns skriftliga rutiner hur personal agerar vid avvikningar m m Avdelningar vid verksamheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård delas in i säkerhetsnivåerna: mycket hög (1) stå emot fritagningsförsök hög (2) eller stå emot rymningsförsök godtagbar (3) rutin för att veta var patienterna befinner sig Patientens behov av säkerhetsnivå ska vara dokumenterad i patientjournalen. Karsudden klassas som säkerhetsnivå (34)

41 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Personalperspektiv Sjukhuset arbetar kontinuerligt med att behålla och utveckla den personal som finns på sjukhuset. Att rekrytera personal till psykiatrin, och främst rättspsykiatrin är en utmaning. Därför måste sjukhuset fortsättningsvis kunna erbjuda god personalvård och driva en god personalpolitik. Ekonomiperspektiv RSK arbetar för att uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. På lång sikt har ett arbete påbörjats för att lägga upp en plan för underhåll och reparationer av fastigheten. Ekonomiska förutsättningar För Regionsjukhuset Karsudden gäller följande ekonomiska förutsättningar: tkr Resultatkrav Investeringsram, utrustning Investeringsram, fastighet Max checkkredit (35)

42 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Medborgarperspektiv Mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten, efter de lokala förutsättningarna, så att medborgarna upplever den tillfredsställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Verksamhetsperspektiv Kartlägga Regionsjukhuset Karsuddens patienters somatiska hälsa med fokusområde på tandhälsa, blodtryck, övervikt och diabetes och om eventuell ohälsa påvisas införa förbättringsåtgärder. Fortsätta följa RSK s avtal med avtalspartners. Fortsätta och utveckla det humanistiska synsättet med ett öppet förhållningssätt. Erbjuda anhörigdagar. Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån Nationellt diskuteras och undersöks möjligheten att införa ett 36 (36)

43 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner. kvalitetsregister. Som aktiv deltagare i framtagande av ett kvalitetsregister kan RSK vara med och påverka innehåll och resursfördelning. RSK ska fortsätta arbeta aktivt för att följa Landstinget Sörmlands miljöledningssystem. Att ur ett länsperspektiv utreda och föreslå en lokalt förankrad öppenvårdsstruktur för sörmländska LRV-patienter. Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Fortsätta att driva och utveckla arbetet i sjukhusets Utbildningsgrupp och därigenom säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen. Arbeta vidare med de handlingsplaner som har upprättats i Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa. Att fortsätta stärka den mångkulturella kompetensen. 37 (37)

44 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Resultat: Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre. Att aktivt arbeta med vardagsrationaliseringar samt att planlägga större aktiviteter på lång sikt. Påbörja arbetet med nytt avtal.. 38 (38)

45 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Folktandvården Kundperspektiv För att behålla de patientgrupper vi redan har men också för att få fler nya patienter är våra marknadsföringsaktiviteter av central betydelse. Målet för de 2 närmaste åren är ett nettotillskott med 6000 patienter (vuxna och barn). Vår vision att vi ska vara det självklara valet för sörmlänningen ska vara ledstjärnan under Kundvårdande aktiviteter på kliniknivå finns framtaget och ska genomföras Receptionistutbildning med fokus på kundservice och bemötande. Frisktandvårdsenkät kommer att genomföras internt bland all personal. Utveckla möjligheterna för medborgarna att kommunicera med oss via t ex ny extern hemsida och TeleQ. Utveckla marknadsföringskonceptet. Verksamhetsperspektiv Folktandvården Sörmland ska bedriva allmän- och specialisttandvård för barn och vuxna enligt tandvårdslagen och med samhällsansvar som grund. En viktig del av grundsynen är att arbeta förebyggande och att hela tiden fortsätta att utveckla detta arbete för att få än friskare kunder. Verksamheten ska bedrivas i det flöde som tar utgångspunkt från kundens behov och förutsättningar. Genomförande av vårdöverenskommelsen Införande av miljöledningssystem Fortsatt utveckling av Frisktandvården 39 (39)

46 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet i samarbete med hälso- och sjukvården Påbörja införandet av Digital röntgen Stora investeringar i tung utrustning samt skåpsinredningar Personalperspektiv För att utöka antalet kunder med 6000 netto under de närmsta 2 åren kommer det motiverande ledarskapet att vara betydelsefullt. Målinriktat arbetet med delaktighet och uppmuntrande klimat är några viktiga pusselbitar. Följande fokusområden ska bidra till att utveckla Folktandvårdens personalarbete. Fortsatt utveckling av attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Utveckla bemanning och personalförsörjningsarbetet, bli än starkare på att rekrytera rätt person till rätt grupp och plats Utveckla kompetensutvecklingspaketet till att sammantaget bli ett av branschens mest eftertraktade utvecklingsprogram I strävan att känna av och utveckla klinikens arbete kommer en medarbetarenkät att genomföras under 2008 Mer resurser tillförs och antalet friskvårdsinsatser kommer att utökas Synsättet för HR ska än mer dominera personalarbetet Ekonomiperspektiv Folktandvården Sörmland kommer för 2008 ha ett ekonomiskt krav från ägarna som innebär att verksamheten ska leverera en vinstmarginal på 1%, ett avkastningskrav på 6,5 % samt ett soliditetskrav på 30 %. En allt hårdare konkurrens om personalen innebär också en ökad påfrestning för finansieringen av verksamheten. Rätt prissättning, prioritering av insatser och rätt investeringsbeslut blir allt viktigare. Styrning av verksamheten sker på ett sätt som gör att vi kan mäta effektivitet och produktivitet. Uppföljning av nyckeltal Styra klinikerna på positiva resultatkrav Förnya avtal där det finns förutsättningar till bättre överenskommelser 40 (40)

47 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden En fortsatt ökad intäkts- och kostnadsmedvetenhet Uppföljning av verksamhetsplanerna Stora investeringar under året Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt Folktandvården Sörmland är till för de många sörmlänningarna och vi ska vara det självklara valet för dem. För att vi skall lyckas med vår målsättning gäller att vi håller hög tillgänglighet, har ett personligt bemötande där vi som organisation har ett renomme om att vår personal har en bred kompetens och hög kvalitet i arbetet. Därför kommer en mängd kundvårdande aktiviteter att ha hög prioritet under Som exempel kan nämnas lansering av ny extern hemsida, utveckla nya former för kallelserutiner samt extern marknadsföring. Tandvårdsmarknaden i Sverige är avreglerad och alltfler nya aktörer etablerar sig. Då är det viktigt att vi syns och upplevs som en spännande och kunnig vårdgivare. Hela Folktandvårdens verksamhet kan ses som en framgångsrik folkhälsoorganisation. Vi fortsätter det arbetet, nu med än mer inriktning av samarbete med hälso- och sjukvården i länet. Införande av ett miljöledningssystem liksom fortsatt utveckling av vårt frisktandvårdskoncept är centrala arbetsområden under året. Regeringens beslut om et nytt tandvårdsstöd fr om 1 juli 2008, breddinförande av digital röntgen i hela organisationen kommer att kräva stora insatser. För att utöka antalet vuxenkunder med 6000 netto under de närmaste två åren kommer det motiverande ledarskapet att vara av största betydelse. Ett målinriktat arbete med delaktighet och uppmuntrande klimat är några viktiga pusselbitar. Konkurrensen om arbetskraft innebär för oss en fortsatt utveckling av attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser där vi tar ett steg till när det gäller bemannings och personalförsörjningsarbetet. Vårt absoluta mål är att utveckla kompetensutvecklingspaketet till att bli branschens mest eftertraktade utvecklingsprogram. En allt hårdare konkurrens om arbetskraften innebär också en ökad påfrestning för finansiering av verksamheten. Rätt prissättning, prioritering av insatser och rätt investeringsbeslut blir allt viktigare liksom att fortsatt styrning sker på ett sätt som gör att vi kan mäta vår effektivitet och produktivitet. 41 (41)

48 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomiska förutsättningar Folktandvården styrs med följande tre nyckeltal vinstmarginal, avkastning på eget kapital och soliditet. Nyckeltalskraven framgår enligt nedanstående tabell. Under 2008 planerar Folktandvården att påbörja införandet av Digital röntgen. Den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till ca 10 mnkr och merparten kommer att belasta år Utifrån angivna förutsättningar och redovisad genomförandeplan gäller följande för Folktandvården Resultatkrav, tkr Styrtal - Vinstmarginal, % 1,0 1,0 - Avkastning på eget kapital, % 6,5 6,5 - Soliditet 30,0 30,0 Investeringsram, tkr - Utrustning IT Max checkkredit, tkr (42)

49 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Kundperspektiv Mål: Kunderna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten, efter de lokala förutsättningarna, så att medborgarna upplever den tillfredsställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Patientsäkerhet: Säkerställ att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. All verksamhet har en förebyggande grundsyn. Frisktandvårdskonceptet har som en av grundtankarna att få våra kunder ännu friskare. Utveckling av Frisktandvården kommer att bygga vidare på den linjen Utveckla möjligheterna för medborgarna att kommunicera med oss via t ex ny extern hemsida och TeleQ. Jobba för att hitta möjligheter att utöka öppet tiderna. Det kommer att vara ett än större fokus på kundvård under 2008 där bemötandefrågor har en stor plats Vår grundtanke är Lika behandling och vård skall erbjudas samtliga medborgare som söker behandling hos oss. Använda VIS för fortsatt utveckling av patientsäkerheten 43 (43)

50 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. Personalperspektiv Verksamheten är under kontinuerlig utveckling med utvärdering av befintliga metoder samt omvärldsbevakning och införande av nya metoder. Miljöledningssystem kommer att införas. Fortsätta samverkan med övriga verksamheter inom landstinget vad gäller folkhälsotanken. Exempel det metabola syndromet. I och med start av fluorsköljning i skolorna samt försök att få till extern verksamhet mot förskolor så utvecklas samarbetet med kommunerna Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Fortsätta samarbetet med Tandläkarhögskolorna i Stockholm och Umeå, Tandsköterskeutbildningen (KY) vid Kom Vux, Eskilstuna och Tandhygienistutbildningen i Falun. Utveckla samarbetet med Folktandvården i Örebro för utbildning av specialister. 44 (44)

51 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hälso- och sjukvårdsnämnden Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Förenkla och i god tid utveckla medarbetarna så de är förberedda för interna förflyttningar. Utveckla möjligheten till kompetensutveckling som följer både Folktandvårdens och medarbetarnas ambition att utvecklas. Se till att samtliga chefer och kliniker tillämpar de riktlinjer och rutiner som finns för att säkerställa en god arbetsmiljö och hälsa. Arbeta för att uppnå en sammansättning av personal på arbetsplatserna där olika kompetenser finns representerade utifrån förmåga, personlighet och mångkulturell kompetens. Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Folktandvården: Uppnå följande tre styrtal: - Vinstmarginal: 1 % - Avkastning på eget kapital: 6,5 % - Soliditet: 30,0 % Förnya avtal där det finns förutsättningar till bättre överenskommelser En ökad intäkts- och kostnadsmedvetenhet. Uppföljning av verksamhetsplanerna 45 (45)

52 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och Habiliteringsnämnd GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Nämnden för handikapp och habilitering Habilitering och Handikappservice Sjuk- och behandlingsresor Dammsdalskolan Brukarperspektiv Hela verksamhetens arbete är inriktat mot att vi är tillgängliga, har ett gott bemötande och ger rätt insatser i rätt tid. Merparten av de insatser som ges är hälsofrämjande, d.v.s. skapar förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara aktiva, kunna göra sina egna val och kunna vara delaktiga i samhället. Detta är grunden för all verksamhet och planering. Utgångspunkten är individens behov sett i ett helhetsperspektiv samt att utveckla och synliggöra dennes möjligheter och starka sidor. Varje brukare ska så långt möjligt kunna påverka såväl målet för som utformningen av de insatser som lämnas. Brukarna kommer att erbjudas möjligheter till fritt val av hjälpmedel inom ramen för den 2-åriga försöksverksamheten, som landstinget ingår i. Förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättningar ges genom kompenserande, stödjande och utvecklande insatser. Anhöriga och andra i den omedelbara närheten till personer med funktionsnedsättningar ses som resurser. Vår uppgift är att bygga broar så att människor med funktionsnedsättningar kan leva ett bättre liv i samhället. Brukare Verksamheten inriktas mot barn, ungdomar och vuxna med svåra och långvariga funktionsnedsättningar. Det gäller: Barn och ungdomar med funktionsnedsättning som är varaktig och som kräver att stödet är sammansatt av flera kompetenser över tid. En kombination av flera funktionshinder är vanlig. 46 (46)

53 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och Habiliteringsnämnd Vuxna med barndomshandikapp, inklusive utvecklingsstörning, med bestående hjärnskada, med bestående funktionshinder efter sjukdom eller skada, där behovet av medicinska insatser inte dominerar. Människor med autismspektrumtillstånd Människor oavsett ålder med stora synnedsättningar eller snabbt progredierande ögonsjukdomar. Människor oavsett ålder med kraftiga hörselnedsättningar Människor som har fått funktionsnedsättningar på grund av hög ålder och människor med funktionsnedsättning till följd av psykisk sjukdom omfattas inte. Verksamhetsperspektiv Handikapp och Habilitering innefattar Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Neuropsykiatriskt Centrum, Kommunikationscenter med Syncentral, Pedagogisk- och Teknisk hörselvård och Kosmos. Därutöver ingår Sjuk- och behandlingsresor, Hjälpmedelscentralen och Dammdalskolan. Inom ramen för förvaltningens kansli finns också Kunskapscentrum och Handikappservice. Handikapp och Habilitering är en specialresurs inom landstinget när det gäller kunskap om funktionshinder. Som sådan ska verksamheten arbeta effektivt och professionellt, följa forskning och utveckling och fungera som en kunskapsbas gentemot andra. Det är också viktigt att verksamheten har ett tydligt utbud av tjänster och ett utvecklat samarbete med vårdgrannar. Arbete då det gäller införande av ett gemensamt ledningssystem för kvalitet sker i samarbete med och i enlighet med övriga landstinget. Inom ramen för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion fortsätter ett gemensamt utvecklingsarbete inom habiliteringsområdet. En del i detta är t.ex. att skapa förutsättningar för bättre epidemiologiska underlag kring personer med funktionsnedsättningar. Likaså ska arbetet och samarbetet kring sjuk- och behandlingsresorna fortsätta utvecklas. Det är också viktigt att fortsätta arbeten som pågår kring balanserad styrning, patientsäkerhet och miljö. 47 (47)

54 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och Habiliteringsnämnd Personalperspektiv Strategiskt mål ur ett medarbetarperspektiv är att har en god arbetsmiljö, engagerade medarbetare, gott ledarskap och strategi för kompetensförsörjning. Det handlar om att ha hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetarna upplever att de är delaktiga och ges möjlighet att påverka, samt att vi har ett gott ledarskap. Att vi säkerställer personalförsörjningen och att personal har rätt kompetens med utgångspunkt från verksamhetens uppdrag samt att kontinuerligt ompröva hur befintlig personal nyttjas. Erfarenheter som kommit fram i Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa ska användas. Ekonomiperspektiv För att nå en god ekonomisk hushållning är det viktigt att alla i organisationen har kunskap om verksamhetens planering och ekonomiska förutsättningar, att det finns långsiktig ekonomisk planering och att resurserna utnyttjas till det de är avsedda för. Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt I enlighet med Landstinget Sörmlands inriktning ska verksamheten fortsätta arbeta med Balanserat Styrkort (BSC) som verksamhetsmodell samt att fortsätta revidera och utveckla de uppsatta mål, som redan har formulerats inom Handikapp och Habilitering utifrån de fyra perspektiven, brukare, processer (verksamhet), medarbetare och ekonomi. Ersättning från landstingsfullmäktige Utgångspunkt för ersättningen är det grundåtagande nämnden har gentemot befolkningen och som till en del kan sägas vara reglerad i lagstiftning och författningar samt i övrigt enligt den inriktning som angetts ovan. För genomförande ska nämnden tillhandahålla resurser i form av personal, lokaler, utrustning etc. Omfattningen av grundåtagandet styrs av befolkningens behov och efterfrågan baserat på hälsoläge, tillgänglighet m m Verksamheten ska anpassas i takt med den medicinska och medicintekniska utvecklingen. Den sammanlagda ersättningen till Handikapp och Habilitering uppgår 2008 till tkr. 48 (48)

55 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och Habiliteringsnämnd För personer som erhåller aktiva insatser från verksamheten erhålls ersättning med ett årligt belopp på kronor per person. Det ger en total ersättning på tkr. Avvikelser mot angivet antal personer inom intervallet % påverkar inte den totala grundersättningen. För tolktjänst utgår ersättning med 649 kronor per utförd uppdragstimme (tolkning uppdragstimmar och teckenspråksundervisning 425 timmar). Den sammanlagda ersättningen för detta beräknas därmed till tkr för uppdragstimmar. Bidrag till handikapporganisationer uppgår till tkr. Tekniska hjälpmedel ersätts efter den princip som råder för kommunerna, d v s efter hyresprissättning samt köp och schablonkostnad. Sammanlagd ersättning för barnhjälpmedel beräknas uppgå till tkr. För kompetens- och kunskapsutveckling enligt den Nationella handikappolitiska planen utgår tkr. Sedan juli 2001 har hemlandstinget ett kostnadsansvar för habiliteringsinsatser till svårt rörelsehindrade elever som studerar vid riksgymnasium. För det utökade åtagandet erhåller nämnden det schablonbidrag per elev som utbetalas till landstinget. För 2007 beräknas ersättningen/kostnaderna till 317 tkr. Övriga ersättningar - för inkontinenshjälpmedel till aktiva barn inom barnhabiliteringen, ortopedtekniska hjälpmedel, Resurscenter KOSMOS, hörselteknisk verksamhet, klimatvård och viss vuxenhabilitering - uppgår till tkr. I budget 2007 beviljades 6,0 mnkr för neuropsykiatrin. Den preliminära fördelning som gjorts mellan Närvårdsdivisionen och Handikapp och Habilitering innebär att Handikapp och Habilitering erhållit 1,5 mnkr av dessa. Motsvarande preliminära fördelning ska göras även för Därutöver tillkommer ersättning för sjuk- och behandlingsresor, vilken har utökats med tkr jämfört med Beräkningen av ökade kostnader har enbart utgått från den resandefrekvens som finns i slutet av 2006 samt ökade transportörskostnader. Till sjuk- och behandlingsresor utgår tkr gällande sjuktransport med taxi, allmänna kommunikationer och sjukresor med egen bil samt för logikostnader på patienthotell. Ansvaret för den s k alternativa telefonin ligger på landstingen och omfattar även annan utrustning som kan medge kommunikation för döva, hörselskadade och dövblinda. Statsbidraget som uppgår till 200 tkr erhåller Handi- 49 (49)

56 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och Habiliteringsnämnd kapp och Habilitering. Såväl kostnader som intäkter inarbetas i resultaträkningen. Utbetalningsplan À-contoutbetalning sker månatligen med 1/12 av den budgeterade årsersättningen enligt ovan. Efter varje tertial ska en avstämning av 2008 års prestationer göras och, vid större budgetavvikelser, en justeringsfaktura för tertialet upprättas. Denna justeringsfaktura blir en debet- eller kreditfaktura, beroende på om genomförd volym över- eller understiger volym enligt plan Ekonomiska förutsättningar Utifrån angivna förutsättningar och redovisat handlingsprogram gäller följande förutsättningar för Handikapp & Habilitering, Sjukresor samt Dammsdalskolan: Handikapp & Habilitering tkr Ersättning från LF Resultatkrav Investeringsram Max checkkredit Sjukresor tkr Ersättning från LF Resultatkrav Investeringsram 0 0 Max checkkredit Dammsdalskolan tkr Resultatkrav Investeringsram Max checkkredit (50)

57 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och habilitering samt Sjukresor Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål HH samt Sjukresor Brukarperspektiv Mål: Brukarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten efter de lokala förutsättningarna så att medborgarna upplever den tillfredställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder m m. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten så att nationella och av landstinget beslutade vårdgarantier uppnås. Mål som är hälsofrämjande ska sättas upp tillsammans med brukare/vårdnadshavare för de insatser som lämnas. Personer som bor i södra länsdelen ska kunna få insatser för sin synskada i Nyköping. Möjligheten för barn med autism och barn med CP-skada att få insatser i sin närmiljö ska utvecklas. Säkerställa att den enskilde brukaren själv och/eller dennes företrädare får vara delaktiga i planering och beslut om insatser. Brukarråd med inriktningar mot olika typer av funktionsnedsättningar och åldersgrupper, ska finnas Från beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök erbjudas inom högst 90 dagar. Efter beslut om behandling ska behandling erbjudas inom högst 90 dagar. Väntetiderna för Neuropsykiatrisk problematik och inom teknisk och pedagogisk hörselvården ska sänkas. 51 (51)

58 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och habilitering samt Sjukresor Säkerställa att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. Avvikelser ska rapporteras, systematiseras, analyseras och sedan användas för att förbättra säkerheten i arbetet kring brukarna. Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner Säkerställ att förändringar inom hälso- och sjukvården och sjukresor harmoniserar. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. Förvaltningen ska finna arbetsformer för att ta tillvara forskning, utveckling och nyheter inom verksamhetsområdet för att på så sätt säkerställa att framtida behov medvetandegörs. En handlingsplan som visar hur verksamheten bidrar till att landstingets miljömål uppnås ska upprättas. Skapa förutsättningar för högre nyttjande av kollektiva kommunikationer. Brukares övergång mellan verksamheter ska säkerställas. Sjukresor: Skapa förutsättningar för utbyte av information, dialog och samverkan mellan hälso- och sjukvården och sjuk- och behandlingsresor, särskilt i samband med förändringar i vården. Ansvarsgränser ska tydliggöras i samarbetet med andra verksamheter och huvudmän kring brukare. 52 (52)

59 Budget 2008 med Genomförandeplan - Handikapp och habilitering samt Sjukresor Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Det landstingsgemensamma systemstödet för kompetensinventering och personalutveckling ska användas när det blir tilgängligt. Kartläggning av kompetens och personalbehov ska ske. Efter att programmet arbetsmiljö och hälsa har genomförts ska förvaltningen ta fram en handlingsplan. Mångfalden i förvaltningens personalsammansättning ska öka. Verksamheten ska klaras inom fastställda ekonomiska ramar. 53 (53)

60 Budget 2008 med Genomförandeplan - Dammsdalskolan Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål - Dammsdalskolan Brukarperspektiv Mål: Brukarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten efter de lokala förutsättningarna så att medborgarna upplever den tillfredställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder m m Säkerställa att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. Mål som är hälsofrämjande ska sättas upp tillsammans med brukare/vårdnadshavare för de insatser som lämnas Fortsätta ha verksamheten vid Dammsdal öppen dygnet runt året runt. Säkerställa att den enskilde brukaren själv och/eller dennes företrädare får vara delaktiga i planering och beslut om insatser. Fortsätta, med hänsyn taget till elevernas funktionshinder, utveckla elevernas inflytande genom elevråd och anpassade samtalsgrupper. Avvikelser ska rapporteras, systematiseras, analyseras och sedan användas för att förbättra säkerheten i arbetet kring brukarna. 54 (54)

61 Budget 2008 med Genomförandeplan - Dammsdalskolan Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. Personalperspektiv Förvaltningen ska finna arbetsformer för att ta tillvara forskning, utveckling och nyheter inom verksamhetsområdet för att på så sätt säkerställa att framtida behov medvetandegörs. En handlingsplan som visar hur verksamheten bidrar till att landstingets miljömål uppnås ska upprättas. Ansvarsgränser ska tydliggöras i samarbetet med andra verksamheter och huvudmän kring brukare. Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Det landstingsgemensamma systemstödet för kompetensinventering och personalutveckling ska användas när det blir tillgängligt. Kartläggning av kompetens och personalbehov ska ske. Efter att programmet arbetsmiljö och hälsa har genomförts ska förvaltningen ta fram en handlingsplan Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på Mångfalden i förvaltningens personalsammansättning ska öka. 55 (55)

62 Budget 2008 med Genomförandeplan - Dammsdalskolan alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Verksamheten ska klaras inom fastställda ekonomiska ramar 56 (56)

63 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Hjälpmedelsnämnden Hjälpmedelscentralen Brukarperspektiv Hela verksamhetens arbete inriktas mot att ge hälsofrämjande insatser, d v s skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara aktiva, kunna göra sina egna val och kunna vara delaktiga i samhället. Detta är grunden för all verksamhet och planering. Målet är att medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Brukarnas behov av funktionella hjälpmedel ska tillgodoses. Verksamheten ska utföra rätt arbete i rätt tid och omfattning beträffande service och anpassning. Brukaren ska bemötas med respekt, en positiv attityd, förståelse och lyhördhet. Verksamheten ska vara tillgänglig, serviceinriktad och ha en hög kompetens. Ett etiskt tänkande och respekt för integriteten ska prägla kontakten med brukaren. Hjälpmedelscentralen ska ge möjligheter till brukarsamverkan och skapa bra kontakt och samråd med brukarorganisationerna. Det är också viktigt att fortsätta arbeten som pågår kring balanserad styrning, patientsäkerhet och miljö. Verksamhetsperspektiv Målet är att verksamheten har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete. För Hjälpmedelscentralen innebär det att arbeta professionellt med ett tydligt utbud av tjänster och ett utvecklat samarbete med vårdgrannar. Hjälpmedelscentralen är en verksamhet som ska ha: Samlad kunskap och kompetens om de produkter som finns på marknaden och hur de ska användas. 57 (57)

64 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden Kunskap och kompetens om hur hjälpmedel kan anpassas efter individuella behov. En god framförhållning beträffande utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. Bra rutiner för återtagning och rekonditionering av hjälpmedel. Bra kontakt med externa samarbetspartners. Hjälpmedelscentralen svarar för försörjning av hjälpmedel till länets invånare beträffande: Rörelsetekniska hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Personalperspektiv Målet är att ha god arbetsmiljö, engagerade medarbetare, gott ledarskap och strategi för kompetensförsörjning. Kompetens och yrkesstolthet är centrala begrepp i arbetet. Det handlar om att ha hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetarna upplever att de är delaktiga och ges möjlighet att påverka, samt att vi har ett gott ledarskap. Att säkerställa personalförsörjningen och att personal har rätt kompetens med utgångspunkt från verksamhetens uppdrag samt att kontinuerligt ompröva hur befintlig personal nyttjas. Erfarenheter som kommit fram i Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa ska användas. Ekonomiperspektiv För att nå en god ekonomisk hushållning är det viktigt att alla i organisationen har kunskap om verksamhetens planering och ekonomiska förutsättningar, att det finns långsiktig ekonomisk planering och att resurserna utnyttjas till det de är avsedda för. 58 (58)

65 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt I enlighet med Landstinget Sörmlands inriktning ska verksamheten fortsätta arbeta med Balanserat Styrkort (BSC) som verksamhetsmodell samt att fortsätta revidera och utveckla de uppsatta mål, som är redan har formulerats inom Handikapp och Habilitering utifrån de fyra perspektiven, brukare, processer (verksamhet), medarbetare och ekonomi. Ersättning från landstingsfullmäktige Utifrån angivna förutsättningar och redovisat handlingsprogram gäller följande förutsättningar: Hjälpmedelsverksamheten redovisas med fullständiga resultat och balansräkning. Enligt överenskommelsen som reglerar verksamheten ska budgeten balanseras, vilket i sin tur innebär att över- respektive underskott ska regleras med prissättning. Under åren fram till och med 2006 har verksamheten ökat det egna kapitalet till 25,8 mnkr. Tidigare års positiva resultat ska i enlighet med beslut tas i anspråk under flera år. Budgeterat resultat för 2008 planeras bli minus 248 tkr. Hjälpmedelsflödet har ökat från år till år, vilket har påverkat ekonomin i form av ökade intäkter för Hjälpmedelscentralen och ökad kostnad för huvudmännen. Ökad volym/omsättning innebär också att det krävs nyinvesteringar och behov av tillbehör, samtidigt som ökad förslitning kräver nya reservdelar. Ökad återtagning medför ökade behov av rekonditionering. Inom landstinget har förskrivningarna av datorbaserade hjälpmedel ökat, vilket innebär större omfattning av tjänsteköp från Kosmos. Intäkterna (mnkr) för 2008 fördelar sig enligt följande: Hyresintäkter 75,8 Ökning volym 1,5 % (efter utvärdering av priser i mars 2008 kan prissättning förändras) Försäljning hjälpmedel 4,6 Schablonhjälpmedel 9,4 Rollatorer mm Inkontinenshjälpmedel 18,1 Vesica Transport 2,8 Vesica inkontinenshjälpmedel Vesicas 1,4 Löner, IT-utrustning mm beställningsfunktion Övrigt 0,7 Avgifter, lönebidrag mm 59 (59)

66 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden För inköp av landstingshyreshjälpmedel budgeteras 16,7 mnkr och motsvaande för kommuner är 6,8 mnkr. Ökade rekonditioneringsinsatser och kassationer är ytterligare två faktorer som starkt påverkar investeringsbehovet och som påverkar det budgeterade inköpet av hjälpmedel. Inköpen av inkontinensartiklar uppgår till 18,0 mnkr. Inköp av tjänster från Kosmos (anpassning av IT-hjälpmedel mm) beräknas uppgå till 2,4 mnkr. Arbetskraftskostnader budgeteras till 24,2 mnkr. Övriga kostnader budgeteras till 19,2 mnkr. Här återfinns bland annat ITkostnader, transporter, hyror Avskrivningar på hjälpmedel beräknas bli 22,3 mnkr (kommunala 8,2 mnkr och landstingsägda 14,1 mnkr) och övriga avskrivningar (maskiner och inventarier) 1,1 mnkr. De finansiella kostnaderna beräknas till 1,7 mnkr. Investeringar Investeringsvolymen redovisas i separat bilaga. De större investeringarna gäller inköp av pallställage, tryckmatta och ombyggnader. Ekonomiska förutsättningar Hjälpmedelsnämndens budgetförslag ger följande resultatutveckling under planperioden och bygger på nedan angivna investeringsnivåer. Tkr Resultatkrav Investeringar - Utrustning Hjälpmedel, landsting Hjälpmedel, kommun (60)

67 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Brukarperspektiv Mål: Brukarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten efter de lokala förutsättningarna så att medborgarna upplever den tillfredställande. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder m m. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten så att nationella och av landstinget beslutade vårdgarantier uppnås. Säkerställa att patienten får en god och säker vård och att uppföljning av detta sker på ett systematiskt sätt. Hjälpmedelscentralen ska genom sina insatser öka möjligheterna för brukare att delta i samhället. Tillgängligheten till hjälpmedelscentralen ska förbättras genom utökade öppettider. Införa metoder som säkerställer att brukare får ett bra bemötande. Brukarråd med representanter för olika typer av funktionsnedsättningar, ska finnas Väntetidsgränser som följer eller förbättrar landstingets väntetidsmål ska sättas upp för hjälpmedel. Avvikelser ska rapporteras, systematiseras, analyseras och sedan användas för att förbättra säkerheten i arbetet kring brukarna. 61 (61)

68 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. Personalperspektiv Förvaltningen ska finna arbetsformer för att ta tillvara forskning, utveckling och nyheter inom verksamhetsområdet för att på så sätt säkerställa att framtida behov medvetandegörs. Upprätta en handlingsplan som visar hur verksamheten bidrar till att Landstingets miljömål uppnås. Säkerställa att ett bra samarbete och en bra dialog sker kring hjälpmedelsfrågor på olika nivåer med verksamheter inom hälso- och sjukvården. Säkerställa att ett bra samarbete och en bra dialog sker kring hjälpmedelsfrågor på olika nivåer med primärkommunerna. Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Det landstingsgemensamma systemstödet för kompetensinventering och personalutveckling ska användas när det blir tillgängligt. Kartläggning av kompetens och personalbehov ska ske. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet Efter genomgånget program ta fram en handlingsplan. 62 (62)

69 Budget 2008 med Genomförandeplan - Hjälpmedelsnämnden för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Öka mångfalden i verksamhetens personalsammansättning. Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Verksamheten ska klaras inom fastställda ekonomiska ramar. 63 (63)

70 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd GENOMFÖRANDEPLAN 2008 För Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Kultur & Utbildning Medborgarperspektiv Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Det finns ett tydligt samband mellan kulturkonsumtion/utbildning och bättre hälsa. Förvaltningens huvuduppdrag är att stimulera delaktighet i samhället, ett aktivt liv och därav bidra till bättre hälsa. Förvaltningen strävar efter att utveckla ett fortlöpande samarbete med övriga Landstinget. Ett exempel är samarbetet med Folkhälsocentrum för att genomföra konkreta samarbetsprojekt för en förbättrad folkhälsa. Vi strävar efter fler konkreta samarbetsprojekt med fler aktörer. Tillgänglighet/utbud Kultur & Utbildning fortsätter ambitionen att finnas till för hela länet. Flera verksamheter har arbetat för att nå verksamhet i nya lokaler och i nya former. Några exempel är föreställningar för gymnasieelever, utställningar genom mobil husvagn, utomhusutställningar genom skyltar i kommuner. Ambitionen är att förstärka den regionala balansen i utbudet ytterligare under de närmaste åren. Vi söker bl a permanenta utställningslokaler i länet, samverkar med länsstyrelsen vid Naturum i Stendörren norr om Nyköping samt planerar att utveckla program- och friluftsverksamheten vid Nynäs genom informationscenter, utställningar samt utveckla parken. Inom Länsbibliotek Sörmland pågår en utvidgning av stödet till bibliotekens läsfrämjande arbete för alla åldrar. Att skapa ett komplett museum på webben är också en viktig ambition som bidrar till tillgänglighet och dialog. Inom utbildningsområdet sträcker sig målgruppen både till riksnivå och internationellt. Inom Sörmlands Naturbruk fortsätter utvecklingen av KYutbildningar. Folkhögskolorna söker även möjligheter till att bredda utbudet genom uppdrag åt myndigheter, frivilligorganisationer samt breddning av kurs- och konferensverksamheten. Det breddade utbudet är också en medveten strategi för att minska sårbarheten vid förändringar i verksamhetsgrenar. 64 (64)

71 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Kvalitet Kvalitetsundersökningar ligger till grund för att ständiga förbättringar genomförs i många verksamheter. Det är ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Skolorna presenterar sina resultat i verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Inom ramen för bl a den balanserade styrningen kommer vi mer konsekvent att bearbeta och presentera resultaten av kvalitetsundersökningarna. Dialog Våra verksamheter ser dialogen med brukare (elever, besökare, publik, näringsföreträdare m fl) som en möjlighet till utveckling. Dialogen fortsätter att utvecklas i nya spännande former framöver. Frivilligorganisationer och tillfälliga grupperingar medverkar t ex i planering och arrangemang. För att ytterligare förstärka informationsinsatserna pågår ett marknadsföringsprojekt inom skolorna med extra personal anställd. Flera nya hemsidor har presenterats och några är på gång. För att även möta yngre åldersgrupper är dessa kanaler mycket viktiga. Satsningen på information i olika former fortsätter. Verksamhetsperspektiv Verksamhetsutveckling Utvecklingen av verksamheternas arbetssätt fortgår ständigt, ofta med kvalitetsutvärderingar som stöd. Inom Sörmlands Naturbruk pågår t ex omformning av skolans pedagogik. Några av våra verksamheter har akuta behov av förbättring av den fysiska arbetsmiljön. Det gäller t ex verkstadslokal, diskinlämning samt repetitionslokaler. Arbetet med balanserat styrkort har påbörjats. De två folkhögskolorna ingår i ett projekt som arbetar med styrkort. En verksamhet till ska påbörja arbetet under året. Arbetet med vision, strategier och mål för förvaltningen har påbörjats och slutförs Sörmlands museums uppdrag att arbeta med landstingets konst behöver ses över ytterligare och finna sina rätta former. Resurserna behöver fortlöpande anpassas till volymen av objekt som renoveras/byggs och den volym konst som ska inköpas, utplaceras och förtecknas/följas upp. Miljöarbete Förvaltningen har en miljösamordnare anställd på deltid för att möjliggöra en satsning på miljöfrågorna. Varje verksamhet har utsett miljöombud som arbetar tillsammans med miljösamordnaren. Utbildning av personal och miljöombud har startats. Miljösamordnaren ger större möjlighet att ställa 65 (65)

72 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd rätt krav på verksamheterna och att stödja dessa genom rådgivning, utbildning och i uppföljning. Sörmlands Naturbruk har kommit längst i sitt miljöarbete och är certifierade. I verksamheten finns även en naturlig koppling till miljöfrågor i de utbildningar och de informationsprojekt som bedrivs samt inom lantbruk, skogsbruk och övrig friluftsverksamhet. Intern samverkan Kultur & Utbildning har många verksamheter som är till nytta för Landstingets övriga verksamheter och dessa kan utnyttjas betydligt mer. Några exempel är t ex möjligheten att anordna utbildningsinsatser inom friskvård och etiska frågor, upplåta lokaler för kurser/konferenser samt kulturella utbud. Extern samverkan Kultur & Utbildning samarbetar naturligt och i stor omfattning med kommuner i länet, frivilligorganisationer, informella grupper samt andra intressenter. Det pågår en kontinuerlig dialog med Regionförbundet Sörmland för att få in kulturen i de nätverk som finns på europeisk nivå och nationell nivå. Samarbetet med Regionförbundet är också ett led i strävan för att göra kulturen till en tillväxtfaktor i länet inte minst inom besöksnäringen. Samarbetet med näraliggande län har även varit omfattande för flera verksamheter. Samarbete med Högskolor, nationellt pågår. Internationella samarbeten påbörjas även. Det finns en ambition att ytterligare utöka samarbetet med verksamheter inom de egna verksamhetsuppdragen för att på så sätt ytterligare effektivisera och minska kostnaderna för utbudet till medborgarna. Några exempel är samproduktioner inom museiområdet samt musikteater. Personalperspektiv En förutsättning för att verksamheterna ska kunna breddas och specialisera sitt utbud är förstås att kompetensen inom personalgruppen utvecklas i samma takt. Det möjliggörs genom strategiskt rekryterings-, utvecklingssamt eventuellt avvecklingsarbete. En allt viktigare del blir samverkan mellan verksamheterna och med externa aktörer. Att stärka den mångkulturella kompetensen är också en del i detta arbete. Ekonomiperspektiv Förvaltningen samordnar fortlöpande verksamheternas ekonomi för att uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre. En verksamhet med satsningar som varierar mellan åren, exempelvis Sörmlands Musik & Teater har en långsiktig verksamhetsplanering med översiktlig budget. Nästa steg är att enskilda stora satsningarna på verksamheter/verksamhetsdelar kan planeras i god tid och planeringen göras ännu mer långsiktig för att nå bästa möjliga utveckling. Även tidigare har sådana satsningar gjorts med centrala medel. 66 (66)

73 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Flera satsningar i större omfattning än tidigare kräver en ännu mer långsiktig samordning mellan verksamheterna och möjlighet att ta med sig ekonomiska resultat genom att använda det egna kapitalet. De regler som kan krävas för att få disponera ekonomiska resultat mellan åren är under utarbetande. Landstinget bidrar med ca 36 procent av förvaltningens intäkter. Staten har för flera delverksamheter ökade krav på att landstingets finansiering uppgår till minst 50 procent. För några verksamheter är de statliga bidraget osäkra genom att omfördelningar mellan huvudmän och regioner diskuteras. Att söka och få projektbidrag blir en allt viktigare finansieringskälla framöver och är redan i dag en väsentlig del av särskilt museets finansiering. Ett annat mycket intressant område inom kulturområdet som förvaltningen följer och arbetar vidare med att söka externa samarbetsparter för bredda finansieringsunderlaget. Vi kan däremot inte se att det inom de närmaste åren kan få någon större effekt. En attitydförändring i samhället på sikt kan eventuellt ge nya möjligheter. Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt En trygg ekonomisk bas förutsätter ibland en diversifiering av verksamheten. Diversifieringen måste balanseras med personalens arbetsmiljö och att grunduppdragen utgör en bas i verksamheten. Den utveckling som är förestående är positiv. En fortlöpande utveckling av utbudet, information till medborgare/brukare samt uppföljning av kvalitet i tjänster/utbud är positivt både för medborgarna/brukarna och personal Den stora utmaningen de närmaste åren är att balansera personalens arbetsmiljö och de begränsade resurser som finns tillgängliga mot en ökad efterfrågan och spridning av utbud av tjänster/verksamhet i länet och nya grupper. De önskade förändringarna är, om de ska genomföras, kostnadskrävande och medför behov av nya resurser eller omfördelning av personalresurser från andra verksamhetsområden. 67 (67)

74 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Ersättning från landstingsfullmäktige Prislista Ersättning till nämnden framgår av nedanstående prislista: Antal elev- Summa tkr veckor À-pris Ersättning Kultur Sörmlands Musik och Teater Sörmlands Museum Länsbibliotek Allmän kulturverksamhet S:a Kultur Folkbildning/Utbildning Åsa folkhögskola - långa kurser korta kurser utveckling av kurser 171 S:a Åsa folkhögskola Eskilstuna folkhögskola - långa kurser korta kurser utveckling av kurser 171 Lokalhyra, ökad kostnad S:a Eskilstuna folkhögskola Öknaskolan S:a Folkbildning/Utbildning Friluftsverksamhet Organisationsbidrag TOTAL (68)

75 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Förvaltningens finansiering totalt Landstinget Sörmland finansierar ca 36 procent av verksamheten. Övriga intäkter, ca 64 procent, kommer från stat (29 %), kommuner (24 %), privatpersoner (5 %), företag/organisationer (5 %) och andra landsting (1 %). Organisationsbidragen Kultur & Utbildning Sörmland ska ansvara för handläggningen av de organisationsbidrag som avser kultur och utbildning under beaktande av fastställd ekonomisk ram. Volymer och ersättning Volymer för år 2008 i form av antal elevveckor per skola och studerandegrupp redovisas i ovanstående prislista. Ersättningen anges i kronor per elevvecka. Angivna ersättningar per elevvecka utgår för faktiskt genomförda elevveckor totalt inom intervallet % av antal enligt uppdrag. För antalet genomförda elevveckor inom intervallet 0 80 % utgår 80 % av beloppen i kolumnen Ersättning totalt enligt uppdrag. För antalet genomförda elevveckor utöver 110 % av avtalad volym utgår 20 % av ersättningen per elevvecka. Interkommunala ersättningar Utöver ovan beskrivna ersättningar utgår full kostnadstäckning för interkommunala ersättningar. De ersättningar som fastställs av landstingsstyrelsen ska tillämpas. Utbetalningsplan Ersättningen betalas ut i slutet av månaden enligt följande periodiseringsplan: % Januari Mars 28 April Juni 26 Juli September 27 Oktober December 19 En avstämning av 2008 års prestationer för folkhögskolorna görs omedelbart efter årets slut. Vid större avvikelser upprättas en justeringsfaktura. Ekonomiska förutsättningar Kultur & Utbildnings ersättning för 2008 har löne- och inflationsuppräknats med 3,5 %. Ersättningen har reducerats med tkr avseende ålagt rationaliseringskrav. 69 (69)

76 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Utöver löne- och inflationsuppräkningen har uppdragsersättningen utökats med 193 tkr för att förvaltningarna fr o m 2008 kommer att faktureras kostnaden för löne- och ekonomisystemets systemförvaltare. Inom Kultur & Utbildning har bidraget till hemslöjdsföreningen, 15 tkr, flyttats från friluftsverksamheten till organisationsbidrag. I 2007 årsbudget fick Kultur & Utbildning möjlighet att använda tkr av det egna kapitalet för att finansiera de merkostnader som uppstår i samband med uppsättningen av en teaterföreställning. Föreställningen har senarelagts och beräknas ha premiär under 2008 så därför tillåts Kultur & Utbildning att använda tkr av det egna kapitalet. Utifrån angivna förutsättningar och redovisat handlingsprogram gäller följande förutsättningar för Kultur & Utbildning. tkr Ersättning från landstinget Resultatkrav Investeringsram -Utrustning Konst Fastigheter Max checkkredit (70)

77 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Medborgarperspektiv Mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande Kulturupplevelser och livslångt lärande erbjuds som en viktig komponent till ett rikt och friskt liv och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Efter fullmäktigebeslut genomföra terapiträdgård på Nynäs. Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. Tillsammans med Folkhälsocentrum starta konkreta projekt för att förbättra folhälsan. Tillgänglighet: Förbättra/bibehålla tillgängligheten, efter de lokala förutsättningarna, så att medborgarna upplever den tillfredsställande. Fortsätta projektet med att bredda den regionala filmverksamheten i enlighet med det nya filmavtalet till att omfatta visning/ spridning och produktionsstöd förutom den pedagogiska verksamheten samt söka finansieringsmöjligheter. Fortsätta utvecklingen av Historien i Sörmland, den regionala utställningsverksamheten och pedagogiken bl a genom nya arenor inom Naturum Stendörren, fortsatt arbete för ombyggnad av Utställningshallen i Nyköping, utveckling av gamla ladugården på Nynäs till utställningshall för Älskas Ätas samt genom att söka nya lokaler i flera kommuner för utställningsverksamhet. Fortsätta utvecklingen av hemsidorna och t ex skapa ett komplett nätbaserat museum. Fortsätta utvecklingen av länsteatern/musikteatern, så att den på 71 (71)

78 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både som patient och anhörig. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. sikt även kontinuerligt kan erbjuda ett utbud för vuxen publik genom t ex en stor musikteaterföreställning Arbeta för att utveckla verksamhetens utbud att omfatta även ungdomar i gymnasieskolan. Bredda utbudet av eftergymnasiala utbildningar Fortsätta utvecklingen av program- och friluftsverksamheten till ett mer attraktivt besöksmål utifrån intentionerna i Natur- och kulturbruk på Nynäs 2005, bl a genom planering och utveckling av informationscentrum och utställningar. Arbeta för möjlighet att länets invånare i större utsträckning kostnadsfritt ska kunna ta del av förvaltningens utbud. I samarbete med lokala, regionala och nationella samarbetspartners bygga en stark infrastruktur för lärande på alla nivåer. Sträva efter tydlighet i det utbud/de tjänster som erbjuds. Kvalitetsundersökningar genomförs i skolorna, vid pedagogiska möten inom kulturverksamheterna samt vid föreställningar /konserter. Fortsätta utvecklingen av dialogen med elever/brukare i den reguljära verksamheten samt inför och inom projekt. Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån Utreda möjligheten att skapa ändamålsenliga repetitionslokaler 72 (72)

79 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Intern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen mellan förvaltningar samt samspelet mellan kärnverksamhet och servicefunktioner. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. inom länet. Genomföra förändringar av formerna och ekonomin för inköp och utplacering av landstingets konst Utreda möjligheten till produktion av ekologiskt kött. Vidta åtgärder inom ramen för kartläggningar baserade på Handikappolitiskt program. Aktivt arbeta med att utveckla en modell för styrning och uppföljning på alla nivåer som balanserar olika perspektiv. Arbeta med att utveckla elevernas och personalens medvetenhet om miljöfrågorna samt informera allmänheten för att få livsstilsförändringar till stånd. Informera allmänheten om miljö och resursutnyttjande genom t ex Naturum vid Stendörren samt Nynäs. Genomföra förbättringar avseende transporter och energi för att minimera miljöbelastningen. Fortlöpande stödja mångkulturprocesser inom landstingets olika verksamheter Kontinuerligt utveckla konkreta samarbeten mellan Kultur & Utbildning och landstingets övriga verksamheter. Fortsätta och utveckla samarbeten regionalt, nationellt och internationellt. 73 (73)

80 Budget 2008 med Genomförandeplan - Kultur & Utbildningsnämnd Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till snabb omställning. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. Mångkulturell kompetens: Utveckla personalsammansättningen på alla nivåer, så att den speglar dagens mångkulturella samhälle. Upprätta kompetensförsörjningsplaner för resp. verksamhet samt förvaltningsgemensam. Årlig uppföljning och utvecklingsdialog rörande arbetsmiljö, engagemang och ledarskap. Upprättande av handlingsplaner. Arbeta för att åtgärda brister i arbetsmiljön vid Länsmuseets verkstad, Åsa folkhögskolas kök/disk samt SMTs repetitionslokaler. Genomföra plan för förvaltningens arbete med etnisk och kulturell mångfald Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Resultat: Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Anpassa verksamhetens arbete utifrån fastställd investeringspolicy. I samråd med centrala ekonomienheten utveckla arbetet med en ekonomisk styrning som ger stabilitet och utrymme för långsiktig verksamhetsplanering. 74 (74)

81 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation GENOMFÖRANDEPLAN 2008 för Landstingsstyrelsen Landstinget Sörmland Service Kundperspektiv Kunddialog och bemötande Inom ramen för Service pågående utvecklingsprojekt har förbättring av kunddialogen en central plats. Detta arbete kommer vi att fortsätta kontinuerligt och utvärdera successivt bl a genom återkommande mätning av kundnöjdhet. Under 2008 beräknar vi att kunna starta en gemensam kundtjänst för alla Service olika verksamhetsområden. Medborgarnas behov och rättigheter ska alltid beaktas, och vad avser de små medborgarna barnen, speciellt i all lokalplanering men även vid exempelvis kostplanering. Hänsynstagande till ålder, kulturell bakgrund, funktionshinder mm gäller det för Service del främst att beakta i samband med planering av lokalerna men har också bäring mot kostplaneringen. Kunskapen inom dessa områden kan för Service del knappast ökas genom en direkt dialog med medborgarna men vi kommer att bygga ut denna genom litteraturstudier, deltagande vid konferenser och erfarenhetsåterföring via befintliga nätverk. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Inom Service verksamhetsområden är det framförallt på kostområdet som vi kan påverka både patienter och personalens attityd till ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande beteende. Vi kommer att möta detta genom att i konkret handling omsätta intentionerna i kostpolicyn. En möjlighet för Service är också att stödja vårdpersonalen i deras omvårdnadsarbete genom avlastning med vårdnära tjänster som frigör tid för vårdpersonalen. Pågående pilotprojekt med utökat stöd kring måltiderna kommer att utvärderas och om intresse finns byggas ut ytterligare under planperioden. Ett annat viktigt område är friskvård riktat till den egna personalen. Varje verksamhetsområde får ansvar för att inom ramen för sitt åtagande avsätta medel och i samråd med personalen genomföra aktiviteter som leder till hälsa och trivsel på arbetsplatsen. 75 (75)

82 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Internstyrelse Tillsättandet av en internstyrelse, som på landstingsdirektörens uppdrag ska ta ställning i ett antal för landstinget övergripande frågor när det gäller serviceverksamheten innehåll, standard och servicenivåer, kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen av Service. Detta skapar också bättre förutsättningar för större tydlighet i relationen mot kunderna/brukarna av Service tjänster. Verksamhetsperspektiv Verksamhetsutveckling Pågående utvecklingsarbete inom Service områden syftar till att processorientera verksamheten och detta arbete ska under planperioden omsättas i praktisk handling och utvärderas. Det gäller inte minst att genom utnyttjande av IT-verktyg styra verksamheten på ett optimalt sätt men också göra innehållet i policys, regler, riktlinjer och rutiner av betydelse för verksamheten uppdaterade och tillgängliga för medarbetarna och när så är önskvärt även för kunderna. Ett exempel är behovet av ett system för elektroniskt långtidsarkivering av landstingets olika handlingar som ska bevaras för framtiden. Detta kommer under planperioden att utvecklas i samarbete med landstingen inom Mälardalsregionen. Ett annat exempel är den pågående utvecklingen av fastighetsdatasystemet till ett system för dokumentation, planering, styrning och uppföljning av hela serviceverksamheten. Tekniktung och samhällsstyrd verksamhet som fastighet/bygg inför schemalagd arbetstid för kunskapsinhämtning. Miljöarbete Under planperioden kommer satsningen på energibesparande åtgärder inom byggnaderna att intensifieras. För att uppnå uppsatta mål kommer det att krävas investeringar. Åtgärderna som hittills vidtagits för att underlätta källsortering av avfall kommer att utvärderas och därefter kan ytterligare åtgärder bli aktuella. Städmetoderna kommer att ses över i syfte att minska kemikalieanvändningen. Service kommer att undersöka vilka möjligheter som står till buds för att underlätta konfererande och sammanträden på distans för att minska bilåkandet samtidigt som satsningen på anskaffning av fordon med miljöprofil fortsätter. 76 (76)

83 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Logistiken, främst för externa transporter, ska ses över och förbättras. Sjukhusutveckling Genom vårt arbete med idéplaner för sjukhusområdena deltar vi aktivt, men på verksamhetens villkor, i utvecklingen av sjukhusen. Detta arbete fortsätter under planperioden. Extern samverkan Genom fortsatt deltagande i regionala och nationella nätverk för erfarenhetsåterföring och benchmarking lär vi av, och sporrar, varandra. Personalperspektiv Kompetens- och resurssäkring Kartläggning av framtida kompetensbehov och avstämning mot nuläget är ett av de viktigaste områdena inom Service pågående utvecklingsprojekt. Avsikten är att under planperioden, och förhoppningsvis med visst stöd av EU-medel, om inte helt så i alla fall markant minska konstaterade kompetensbrister och samtidigt säkerställa att kunskapsöverföring sker när personal lämnar organisationen, ex.vis vid pensionsavgångar. Ett exempel är att all städpersonal erbjuds möjlighet att delta i utbildning som möjliggör certifiering. Arbetsmiljö och hälsa Hela Service deltog i programmet redan Erfarenheterna från detta beaktas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett exempel är den teamorganisation som nu är på gång att införas inom kostverksamheten och som bl a syftar till att öka möjligheterna till delaktighet och arbetsrotation. Ett annat är att genom utbildning och införande av balanserad styrning tydliggöra verksamhetens mål, skapa delaktighet i genomförandet och därigenom uppnå större arbetstillfredsställelse. Inom ramen för pågående utvecklingsprojekt sker också en kartläggning och riskbedömning av befintliga arbetsmetoder i syfte att förbättra och undanröja orsaker till ohälsa. Detta arbete kommer att fortsätta kontinuerligt. Ekonomiperspektiv Kostnader Service kommer att fortsätta det utvecklingsarbete som bl a syftar till att minska kostnaderna för landstingets allmänna service. Allt utvecklingsarbete måste för att få effekt bedrivas långsiktigt och uthålligt. I annat fall kan vunna erfarenheter och uppnådda vinster snabbt omintetgöras. I en så komplex verksamhet som landstinget är det också viktigt att klargöra var gränserna för brukarnas påverkan när det gäller standard- och servicenivåer 77 (77)

84 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation går. Detta kommer att möjliggöras genom att standard och servicenivåer för Service uppdrag fastställs centralt. Investeringar Investeringsplanen anger vilka investeringar som är prioriterade under 2008 och en inriktning för resterande år under planperioden. För att kunna få med önskade investeringar i planen och få till en första prioritering omfattar planen även investeringar som i dagsläget är omöjliga att kalkylera och andra som endast mycket grovt kostnadsuppskattats. Av erfarenhet vet vi att ändrade och nya behov liksom säkrare kalkyler kommer att kräva omprövningar varför vi liksom tidigare avser att under budgetåret återkomma med förslag till revidering av investeringsplanen. Sammanfattning Prioritering utifrån ett balanserat synsätt Vitsen med ett balanserat synsätt eller balanserad styrning är just balansen. Det är också viktigt att metoden eller modellen inte bara framstår som ett sätt att mäta och väga utan som både en filosofi och ett ledningssystem. Från den utgångspunkten är att införa och få det balanserade synsättet att genomsyra Service verksamhet ett prioriterat område i sig. Vi har påbörjat ett arbete med utbildning och praktisk övning i nu pågående verksamhetsplanering på enhetsnivå och avsikten är att detta arbetssätt successivt ska tillämpas på alla nivåer ner till enskild medarbetare. När man bedriver ett utvecklingsarbete kan man inte undgå att upptäcka vilken central betydelse sättet att utföra en uppgift har och hur samspelet mellan olika roller påverkar slutresultatet. Därför är det flödes- eller processorienterade synsättet en framgångsfaktor som i sig innebär nyckeln till kundtillfredsställelse, nöjda medarbetare och god ekonomi. För Service kommer därför processarbetet och tillämpning av vår processmodell att vara prioriterat under det kommande verksamhetsåret. Ekonomiska förutsättningar Utifrån angivna förutsättningar gäller följande ekonomiska villkor totalt för serviceorganisationen Mnkr Resultatkrav Investeringsram - Utrustning Fastigheter Fastigheter externa Billeasing, netto De fastighetsprojekt som specificerats med belopp i nedanstående sammanställning godkänns för (78)

85 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Projekt/verksamhet (tkr) Investering Investering, REV V-plan 2008 inv V-plan 2009 inv V-plan 2010 inv Hyresnettoeffekter PÅGÅENDE Hälso- och sjukvård Mammografi, MSE Entreprenad pågår (kalkyl). Lab 5, NLN Lokalanpassning i samband med byte av utrustning. Byte av lab 1 och 4 pågår. Kultur & Utbildning Nynäs, ny ladugård Entreprenad pågår. Folktandvården Ekensberg VC, Ftv Färdigställande av pågående lokalanpassning. Fastighetsägaren Kraftförsörjning MSE, etapp Byte av ställverk pågår. Parkeringshus, MSE Entreprenad pågår (kalkyl). Styr o regleranl hus E57, MSE Utbyte, entreprenad pågår. Summa pågående projekt: Detta objekt ska ekonomiskt och finansiellt hanteras av KUS 79 (79)

86 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Projekt/verksamhet (tkr) PRIORITERADE NYA PROJEKT Investering Investering, REV V-plan 2008 inv V-plan 2009 inv V-plan 2010 inv Hyresnettoeffekter Hälso- och sjukvård MSE lokalutvecklingsprojekt omfattande: Se översiktlig redovisning LS 52/2006 Nybyggnad för kvinnoklinik Programarbete pågår Ombyggnad för HIA Ombyggnad för endoskopi/urologi Ombyggnad för barnkliniken Ombyggnad för vårdavd plan 6, hus E53-E Därutöver: Barnmottagningen dagjour, MSE Verksamhetseffektivisering. Psykiatri, MSE Säkerhetsåtgärder, jourenhet avd 19. Mottagningsverksamheten, MSE Smärre lokalanpassningar. Ombyggnad lab 11 och 12, MSE Byte av utrustning. Ombyggnad IVA, NLN Projektering pågår (kalkyl). Ombyggnad central lab enhet, NLN Projektering pågår. Samordnas med ombyggnaden av IVA (kalkyl). Ombyggnad mammografi, NLN Programarbete pågår. Nybyggnad ambulans- och saneringsstation, NLN Projektering pågår (kalkyl) 80 (80)

87 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Projekt/verksamhet (tkr) Investering Investering, REV V-plan 2008 inv V-plan 2009 inv Ombyggnad mammografi, KSK Programarbete pågår Ombyggnad lab 6, KSK Planerat byte av utrustning. Ombyggnad klin.fys, KSK Åtgärder för patientintegritet och avhjälpande av lokalproblem. V-plan 2010 inv Hyresnettoeffekter Kultur & Utbildning Åsa folkhögskola, upprustning kök Anpassning till krav enl ny livsmedelslag samt arbetsmiljö. Rehab trädgård, Nynäs Handikapp & Habilitering Dammsdalskolan, markarbeten Anpassning av utemiljön till skolans pedagogik. Ny upphandling då kostnadsnivån fortfarande är för hög. Fastighetsägaren Regional ledningsplats (statsbidgrag 50 %) Datasäkerhet Åtgärder för skydd av fastighetsnäten. Brandsäkerhet Åtgärder för ökat brandskydd. Miljö- och energi Åtgärder för miljö- och energibesparing Utbyte av lågspänningsställverk hus N10, NLN Nybyggnad för Sinnenas hus, KSK Markarbeten för Sinnenas hus, KSK Endast etapp 1 genomförs i nuläget (kalkyl). Summa prioriterade projekt: Detta objekt ska ekonomiskt och finansiellt hanteras av KUS 81 (81)

88 Budget 2008 med Genomförandeplan - Serviceorganisation Projekt/verksamhet (tkr) Investering Investering, REV V-plan 2008 inv V-plan 2009 inv V-plan 2010 inv Hyresnettoeffekter ÖVRIGA PROJEKT som får prioriteras inom ramen för ospecificerat är bl a: Hälso- och sjukvård Behandlingsenhet och onkologmottagning Ögonkliniken, MSE Akutmottagningen, MSE Beroendecentrum, KSK Anestesikliniken, MSE Ombyggnad för hudmottagningen, KSK PNA införande, MSE Ombyggnad för omklädningsrum, KSK Ombyggnad barnmottagningen, NLN Programarbete pågår, placering delvis i nybyggnad kan bli aktuell beroende på lösningen av Akutmottagningens lokalproblem. Lokalanpassning, utredning. Tomtutredning pågår liksom utredning av verksamhetens framtida omfattning. Endast utrednings- och projekteringskostnader aktuella under Placering och kostnad avgörs av Psykiatrins framtida omfattning på KSK. Lokalanpassning, utredning. Åtgärder för patientintegritet och avhjälpande av lokalproblem. Omfattningen osäker, mindre åtgärder ersätts via driftbudget. Finns ej i tillräcklig omfattning. Lösningen av behovet bör samordnas med ombyggnad för Klin.fys och Hudmottagning. Verksamhetsanpassning, utredning. VC Strängnäs Programarbete och studie av lokaliseringsalternativ för vårdcentral 2 pågår. Efter utflyttning blir ombyggnad av befintlig vårdcentral aktuell. VC Vingåker VC Oxelösund Entreprenören har anmält behov av lokalanpassning, utredning pågår. Ombyggnad av reception av sekretesskäl. Lokalanpassningar kopplade till ännu ej preciserade utrustningsinvesteringar. Idéplaner för MSE, NLN och KSK Kultur & Utbildning Om- och tillbyggnad av konsthallen i Nyköping Fastighetsägaren Personalbostadshus N52, NLN Service Ombyggnad matsal, NLN Tillgänglighetsåtgärder Säkerhet i hissar Utredningar. Omfattar café, butik och hörsal samt upprustning av övriga lokaler. Byggnaden har stora omedelbara underhålls- och investeringsbehov oavsett ev om- och tillbyggnad Huset har omedelbara underhållsbehov och låg standard. Beslut om husets framtid och igångsättning av åtgärder måste ske skyndsamt. För att möjliggöra självservering lika MSE och KSK. Till 2010 ska alla enkelt åtgärdade hinder vara avhjälpta. Ny lag kräver åtgärd av dörrar i ett stort antal av befintliga hissar. 82 (82)

89 Budget 2008 med Genomförandeplan - Lednings- och verksamhetsstöd Åtgärder i syfte att nå uppsatta mål Medborgarperspektiv Mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet på lika villkor, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Direktiv Åtgärd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: Konkretisera intentionerna i de fastlagda riktlinjerna utifrån Policy för det hälsofrämjande Genomföra särskilda satsningar på att höja kvaliteten inom kostverksamheten. och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Sörmland och vidta nödvändiga åtgärder. Utvärdera pilotprojektet om utökat stöd kring måltiderna, och eventuellt utöka stödet. Bemötande: Ge medborgarna ett professionellt och respektfullt bemötande. Detta inbegriper också frågan om barns rättigheter både Starta en gemensam kundtjänst för samtliga verksamhetsområden. som patient och anhörig. Barns behov och rättigheter ska beaktas speciellt i all lokalplanering men även vid exempelvis kostplanering. Dialog: Utveckla olika former av dialog med medborgarna så att hänsyn tas till ålder, kulturell bakgrund, eventuella funktionshinder mm. Särskilda insatser för kompetensutveckling ska genomföras. Verksamhetsperspektiv Mål: Landstinget har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete Direktiv Åtgärd Verksamhetsutveckling: Ta tillvara ny kunskap och teknik, utifrån landstingets prioritering, för att utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Utveckla ett system för elektroniskt långtidsarkivering av landstingets olika handlingar som ska bevaras för all framtid. Fortsätta utvecklingen av fastighetsdatasystemet till ett system 83 (83)

90 Budget 2008 med Genomförandeplan - Lednings- och verksamhetsstöd Miljöarbete: Minska uppkomsten av avfall och utsläpp till luft, mark och vatten, liksom utsläpp av koldioxid och annan miljöpåverkan från energikonsumtion. Sjukhusutveckling: Utveckla landstingets fyra sjukhus utifrån de lokala förutsättningarna och rollerna i ett länsperspektiv. Extern samverkan: Utveckla samverkan och dialogen med primärkommunerna och andra aktörer till nytta för den enskilde medborgaren. för dokumentation, planering, styrning och uppföljning av hela serviceverksamheten. Intensifiera satsningen på energibesparande åtgärder inom fastighetsbeståndet. Utvärdera vidtagna åtgärder för att underlätta källsortering av avfall. Kemikalieanvändningen ska minska genom alternativa städmetoder. Främja sammanträden på distans för att minska biltransporter. Vid anskaffning av personbilar ska dessa uppfylla regeringens (SFS 2005:1228) krav på miljöbilar och vid anskaffning av övriga fordon ska detta eftersträvas. På uppdrag av andra förvaltningar bidra med idéplaner för sjukhusområdena. Utveckla och fördjupa deltagandet i regionala och nationella nätverk för erfarenhetsåterföring och jämförelser. Personalperspektiv Mål: Landstinget Sörmlands arbetsplatser förmår rekrytera, behålla och utveckla personal utifrån verksamhetens behov Direktiv Åtgärd Kompetens- och resurssäkring: Säkerställ den långsiktiga kompetensförsörjningen och öka organisationens egen förmåga till Utveckla former för kunskapsöverföring vid omsättning i personalen. snabb omställning. Genomföra riktade insatser för att höja kompetensen. Arbetsmiljö och hälsa: Ta tillvara erfarenheterna från Programmet Införa teamorganisation inom kostverksamheten för att öka 84 (84)

91 Budget 2008 med Genomförandeplan - Lednings- och verksamhetsstöd för Arbetsmiljö och Hälsa och säkerställ att dess intentioner bibehålls och vidareutvecklas. möjligheterna till delaktighet och arbetsrotation. Omsätta verksamheten i tydliga mål och skapa delaktighet i genomförandet för att uppnå större arbetstillfredsställelse. Genomföra en fördjupad kartläggning och riskbedömning av befintliga arbetsmetoder i syfte att förbättra och undanröja orsaker till ohälsa. Ekonomiperspektiv Mål: Landstinget bedriver en effektiv verksamhet med en god ekonomisk hushållning Direktiv Åtgärd Uppvisa ett resultat i enlighet med budget eller bättre, vid behov genom rationaliseringsåtgärder. Fortsätta utvecklingsarbetet med att centralt fastställa standard- och servicenivåer för att minska kostnaderna för landstingets allmänna service. 85 (85)

92 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Prioriteringar och ekonomiska förutsättningar för perioden Hälso- och sjukvården har stor betydelse för befolkningen och ska fortsätta att utvecklas för att erbjuda sörmlänningarna en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av hög kvalitet och med ett professionellt bemötande. Vårdutbudet ska ständigt analyseras och omprövas så att det alltid på bästa sätt svarar mot medborgarnas behov. Hälso- och sjukvården ska fördelas rättvist över länet och hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att vårdkonsumtionen står i proportion till vårdbehovet. Det innebär att utbudet av vård löpande ska omprövas för att bättre motsvara behoven. Under planperioden ska riktade insatser genomföras med avsikt att skapa mervärde för sörmlänningen. Ett sådant arbete måste bygga på ett underifrånperspektiv där personalen är delaktig i att utforma lösningar med patienten i fokus. Fritt vårdval Det fria vårdvalet är en viktig reform för att i grunden stärka medborgarnas ställning och inflytande över sin hälsa. Att själv kunna välja vårdgivare är en viktig princip, men innebär också större mångfald, att tillgängligheten stärks och till bättre kvalitet. Landstinget egna verksamheter måste ständigt anpassas bland annat utifrån det fria vårdvalet och ambitionen att vara sörmlänningens naturliga val. Tillgänglighet Landstinget ska korta väntetiderna i vården. De nationella vårdgarantin ska inte ses som ett riktmärke, utan som den absolut längsta tid någon enskild patient ska tvingas vänta. Det är i de allra flesta fall inte en fråga om resurser, utan mer en fråga om att organisera sig på ett mer ändamålsenligt sätt. Det innebär att landstinget inte ska minska på ambitionerna avseende vårdgarantin på grund av den ekonomiska situationen. Fast vårdkontakt Landstinget har tidigare erbjudit en fast läkarkontakt. Det har inte alltid varit medicinskt betingat och har dessutom medfört att vården inte alltid är optimalt utformad. Istället för begreppet fast läkarkontakt ska landstinget framöver erbjuda en fast vårdkontakt. Den fasta kontakten ska vara med den vårdkompetens som patienten har störst nytta av. Förändringen medför att det är möjligt att organisera vården på ett mer effektivt sätt. Närvård Hälso- och sjukvård ska alltid erbjudas på rätt nivå. Närvårdskonceptet ska därför stärkas och utvecklas. Närvården ska svara för vården för de mest vanligt förekommande åkommorna. Närvårdens andel av den totala hälsooch sjukvården ska öka under planperioden och sker genom omfördelning 86 (86)

93 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi av resurserna. Det ger en väsentlig ökning i kvaliteten gentemot patienten och bättre möjligheter för vårdpersonalen att möta ett växande vårdbehov. Fler kompetenser ska erbjudas i den nära vården, vilket gör att patienten erbjuds bättre och snabbare behandling. En viktig del i närvården är satsningen på mobila vårdteam som gör hembesök i första hand hos äldre kroniska patienter. Satsningen på närvården innebär att hälso- och sjukvården organiseras på ett annat sätt än i dag. En större andel av vården ska erbjudas i den nära vården. Väl fungerande och tillgängliga vårdcentraler minskar trycket på sjukhusens akutmottagningar. Vårdcentraler kan samlokaliseras till sjukhusen, för att stärka samarbetet och underlätta för sörmlänningen att på en gång komma rätt i vården. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande För att möta ökningen av livsstilssjukdomar, såsom diabetes, KOL, lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och fetma ska landstingets samtliga verksamheter arbeta hälsofrämjande och stödja utvecklingen av egenvård. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska medverka till varje persons bästa möjliga hälsa. Arbetet med barnens rättigheter ska kompletteras med rätten till hälsa. Kvalitetsindikatorer och ett systematiskt uppföljningssystem samt former för hälsoekonomi ska utvecklas inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Målsättningen är att uppnå ny kunskap för att bättre kunna stärka hälsofaktorer och bättre kunna arbeta sjukdomsförebyggande. Landstingets folkhälsoarbete ska präglas av kvalitet och långsiktighet och syfta till en god och långsiktig folkhälsa i Sörmland. Arbetet ska i samverkan med andra aktörer bidra till att skapa miljöer och livsvillkor som främjar goda levnadsvanor och livskvalitet. Ny medicinsk kunskap Nya medicinska behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. För att ta vara på ny kunskap är det viktigt att införandet sker på ett ordnat och strukturerat sätt. Landstinget ska därför säkerställa att de nya behandlingsformer som introduceras är sakligt motiverade och är samordnade för att se till att ny praxis på en enhet inte medför oönskade effekter någon annanstans. Personalinflytande Landstingets personal är dess viktigaste resurs. Förmågan att attrahera, rekrytera och behålla välutbildad vårdpersonal kommer att vara avgörande under planperioden. Inom närvården ska personal som så önskar ges 87 (87)

94 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi möjlighet att öka sitt inflytande över verksamheten genom att driva den i egen regi. Ekonomi Landstinget Sörmland står inför stora ekonomiska utmaningar. En sund ekonomi är en förutsättning för att kunna ge sörmlänningen en högkvalitativ vård med god tillgänglighet. Översynen av den politiska och ekonomiska styrningen är ett verktyg för att uppnå en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Det handlar om att utforma en stringent ekonomihantering med tydliga interna regler. Dessutom ska incitament utvecklas som bidrar till att förbättra budgetdisciplinen. Nedan sammanfattas översiktligt landstingets ekonomiska och finansiella utveckling de närmaste åren utifrån redovisade förutsättningar och antaganden. Intäkter Landstingets huvudsakliga intäkter utgörs av skatteintäkter och statsbidrag. Den beräknade utvecklingen av dessa intäktsposter framgår nedan. Skatteintäkter Landstingets skatteintäkter bygger på senaste planeringsförutsättningar från Sveriges Kommuner och Landsting. I nedanstående tabell beskrivs skatteunderlagets utveckling och summa skatteintäkter med oförändrad utdebitering, 9,72 kronor per skattekrona. Skatteintäkter Bokslut 2006 Prognos 2007 Plan 2008 Plan 2009 Plan 2010 Skatteunderlagsutveckling, % 4,3 5,6 5,3 5,0 4,6 - varav regeleffekter -0,1 0,2 0,1 Skatteintäkter (mnkr) Kommunalekonomisk utjämning En ny modell för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader införs från och med utjämningsåret De följande åren 2009 och 2010 föreslås att nivån på utjämningen ska ligga kvar på en nominellt oförändrad nivå. Statistiska centralbyrån (SCB) har presenterat preliminära beräkningar för 2008 års utjämning som har inarbetats i budgetförslaget. Den slutliga beräkningen kommer i januari Sannolikt kommer detta att bli något bättre i och med att Landstinget Sörmland då har kompletterat diagnosregistreringen för 2006, som ligger till grund för beräkningen. 88 (88)

95 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Övriga generella bidrag Statsbidrag för läkemedelsförmånen redovisas som ett generellt bidrag. Nivån på bidraget för 2008 är ännu inte fastställt. I budgetförslaget har antagits att bidraget för 2008 ligger på samman nivå som för I budgetpropositionen har regeringen föreslaget att bidraget ska sänkas med 500 miljoner kronor. För Landstinget Sörmland skulle det innebära en minskning med ca 15 mnkr. Bidraget som landstinget erhåller för minskning av sjuktalen i länet, det s k miljardprogrammet, utgör också ett generellt bidrag. I budgetförslaget har förutsatt att landstinget har kostnader för insatser som är lika stora som bidraget d v s ingen resultatpåverkan. Sammanfattning av intäktsutvecklingen Som framgår av tabellen prognostiseras en intäktsökning med 6,6 % för Följande år beräknas intäkterna öka runt 4,0 %. Skatter och statsbidrag (mnkr) Bokslut 2006 Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Skatteintäkter Utjämningsbidrag Övriga generella bidrag Summa Intäktsutvecklingen jmf med föregående år 6,6% 3,7% 4,6% 3,9% 4,0% Kostnader Landstingets budgeterade kostnad för verksamheten har uppräknats med 3,5 % för samtliga år under planperioden. Uppräkningen ska täcka pris- och personalkostnadsökning. För att förbättra landstingets ekonomiska resultat har samtliga verksamheter förutom hälso- och sjukvården erhållit rationaliseringskrav, i enlighet med budgetdirektiven, på 0,8 %. För hälso- och sjukvården gäller följande budgetförutsättningar. Vid ingången till år 2008 beräknas hälso- och sjukvården uppvisa ett underskott på ca 70 mnkr. Detta underskott utgör hälso- och sjukvårdens rationaliseringskrav för De senaste åren har sjukvården haft en kostnadsökning som varit 1-1,5 % högre än erhållen löne- och inflationskompensation. Eventuell kostnadsökning 2008, utöver erhållen kompensation, medför krav på ytterligare rationaliseringar. 1 % i kostnadsökning motsvarar ca 45 mnkr. Under 2007 har nämnden fattat beslut om verksamhetsförändringar, som ej finansierats, uppgående till 89 (89)

96 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi 15 mnkr. Nämnden har senare beslutat att inte omgående verkställa samtliga beslut. När dessa beslut ska verkställas är det viktigt att finansieringen är utklarad. Medel att avropa För 2008 har avsätts 18,7 mnkr för de ändamål som framgår i tabellen nedan. Dessa kostnader har budgeterats under landstingsstyrelsen och fördelas efter särskild framställan. Landstingsstyrelsen beslutade enligt 110/2006 att anlägga en rehabiliteringsträdgård förlagd till Nynäsområdet. Det ursprungliga förslaget har ytterligare konkretiserats och kostnadsberäknats. Den totala driftskostnaden, inkl hyra, beräknas till 1,4 mnkr och ger genomslag fullt ut Investeringskalkylen uppgår till 1,5 mnkr varav större delen avser ett växthus. Både drift- och investeringskostnaden har beaktats i budgetförslaget. Större delen av 2007 års anslag för hälsofrämjande arbete har disponerats till olika områden under året. Satsningen utökas enligt plan med 5 mnkr under Mnkr Nationell handlingsplan IT 6,0 6, ,0 Rehabiliteringsträdgård 1,0 1,2 1,4 1,4 Hälsofrämjande arbete, riktade insatser Utveckling av väntrummen Utveckling av akutmottagningarna 1) HoS har avropat tkr t o m september ,0 1) 1,0 0,5 10,0 1,0 0,5 15,0 1,0 0,5 15,0 1,0 0,5 Resultatutvecklingen Nedan sammanfattas översiktligt landstingets ekonomiska och finansiella utveckling de närmaste åren utifrån ovan redovisade förutsättningar och antaganden. För 2008 beräknas ett positivt resultat på 25 mnkr vilket är något lägre än vad som angavs i budgetdirektiven. Resultatnivån de följande åren är densamma som i direktiven. En förutsättning för att angivet resultat ska uppnås är att den ekonomiska obalansen inom hälso- och sjukvården åtgärdas. 90 (90)

97 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Resultaträkning Mnkr Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Verksamhetens nettokostnad Skatt, statsbidrag o utjämning Finansnetto inkl värdeökn pension Årets resultat Verksamhetens nettokostnad 4,4 % 3,7 % 3,5 % 4,3 % 91 (91)

98 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Balansräkning Prognos 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar 2 651, , , ,5 Omsättningstillgångar 513,6 523,8 534,3 545,0 Likvida medel 206,0 201,6 187,1 277,9 S:a tillgångar 3 371, , , ,4 Eget kapital, avsättn, skulder Eget kapital 1 251, , , ,2 Avsättningar 965, , , ,7 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 154, , , ,5 S:a eg kap, avs, skulder 3 371, , , ,4 Ansvarsförbindelse p-skuld 3 805, , , ,6 92 (92)

99 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Landstingets intäkter och kostnader 2008 mnkr Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Förslag budget 2008 Skatter och statsbidrag * Skatteintäkter 3 887, , , ,8 * Utjämningsbidrag 506,3 589,0 573,5 569,0 * Övriga generella bidrag 693,2 656,0 667,5 665,0 S:a skatter och statsbidrag 5 086, , , ,8 Finansfunktionen * Externt finansnetto 36,9 36,6 15,7 24,6 * Internt finansnetto 34,1 44,8 36,8 46,1 * Värdeökning p-skuld -17,4-25,1-23,5-32,1 S:a finansfunktionen 53,6 56,3 29,0 38,6 Landstingsgemensamt * Landstingsgemensamt 34,2 8,4 7,7-2,8 * Pensioner -178,2-81,2-119,0-117,7 * Pensionsförvaltning -1,1-1,2-1,1-1,1 * Revision -2,6-3,4-3,4-3,6 * Patientnämnden -28,0-31,6-30,8-28,1 S:a landstingsgemensamt -175,7-109,0-146,6-153,3 Åtagande * Åtagande, vård och omsorg , , , ,0 * Åtagande, utbildn och reg utv -221,6-237,4-230,8-245,5 * Anslagsstyrda enheter -183,0-215,7-208,9-221,5 S:a åtagande , , , ,0 Landstingets förvaltningars resultat -35,7 3,1-45,0 2,9 Omställningskostnader 15,0 0,0 20,0 0,0 Landstingets resultat 42,2 17,1-4,5 25,0 Bolag 7,2-0,6-0,1 Landstingskoncernens resultat 49,4 16,5-4,6 93 (93)

100 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter De budgeterade skatteintäkterna för 2008 bygger på skattesatsen 9,72 kronor. Utgångspunkten för beräkningen av skatteintäkterna 2008 är taxeringen 2007, som avsåg länsinvånarnas inkomster Länets skattekraft har sedan uppräknats till 2008 års nivå. Utjämningsbidrag Utjämningsbidraget beräknas för 2008 till 569,0 mnkr. Övriga generella statsbidrag Som generellt statsbidrag redovisas statsbidraget för receptläkemedel. För 2008 har förutsatts att detta statsbidrag ligger kvar på oförändrad nivå jämfört med Bidraget för minskad sjukfrånvaro i länet utgör också ett generellt statsbidrag. För detta har i budget 2008 totalt 20 mnkr upptagits. Landstingets kostnader för att minska sjuktalen har beräknats uppgå till motsvarande belopp. Externt finansnetto Landstingets finansnetto har den senaste tiden påverkats av en allmän nedgång på de olika marknaderna. För 2008 budgeteras ett lägre finansnetto jämfört med innevarande års budget men högre än årsprognosen för Landstinget har tidigare fastställt nivån på checkkrediten till 30 mnkr. Nivån föreslås utökas till 50 mnkr. Landstingsgemensamt Som landstingsgemensamt budgeteras landstingsövergripande kostnader som inte är hänförliga till någon annan del av organisationen. Budgeterade kostnader för 2008 är vissa medlemsavgifter och beräknade kostnader med anledning av det s k miljardprogrammet. Dessutom budgeteras här några specialdestinerade statsbidrag. Revision Verksamheten omfattar verksamhets- och redovisningsrevision åt landstingsfullmäktigt. I avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut avsätts till revisionsverksamheten 3,6 mnkr för (94)

101 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Patientnämnden Patientnämnden ska hjälpa patienter inom hälso- och sjukvården samt vårdtagare enligt socialtjänstlagen att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom respektive område. Nämnden ska främja kontakterna mellan patienten/vårdtagaren och vårdpersonalen. Patientnämnden handhar även rekrytering, utbildning och förordnanden av stödpersoner till patienter som tas in för psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller rättspsykiatrisk vård (LVR). Utbetalning av premier till patientförsäkringen sköts av nämnden. Nämndens anslag för 2008 uppgår till 28,1 mnkr. Detta inkluderar ett betalningsåtagande på 13,7 mnkr avseende försäkringspremien och 11,0 mnkr för ersättningsreserven. Landstingets åtagande Landstingets åtagande ska utföras inom den ekonomiska ram som landstinget ställer till förfogande. Åtagandet preciseras i de Genomförandeplaner som redovisats tidigare i detta dokument. Vård och omsorg Ramen för åtagandet inom vård och omsorg inflationsuppräknas inför För specifika insatser har avsatts 18,7 mnkr, en utökning jämfört med 2007 med 5,2 mnkr. Ramen för 2008 uppgår därmed till 4 913,0 mnkr. Regionalt åtagande Det regionala åtagandet har inflationsuppräknats. För landstingets verksamheter har reduceringskrav på 0,8 % beaktats. Ramen för 2008 uppgår därmed till 245,5 mnkr. Anslagsstyrda enheter Anslagsstyrda enheter utgörs av landstingets förtroendemannaorganisation och tjänstemannaledning för landstinget inklusive hälso- och sjukvård. Vidare budgeteras här projektmedel inom personalområdet. Totalt anslås 221,5 mnkr för anslagsstyrda enheter under Landstingets förvaltningar I budget anges de ekonomiska ramar som landstinget avsätter för olika åtagandeområden och för övrig anslagsstyrd verksamhet. Landstingets ekonomi påverkas dessutom av det resultat som landstingets förvaltningar beräknas uppnå, vilket för 2008 uppgår till 2,9 mnkr. 95 (95)

102 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 mnkr Hälso- och sjukvårdsorganisation 0,0 0,0 0,0 Karsudden 3,2 3,2 3,2 Folktandvården 2,5 2,5 2,5 Sjukresor 0,0 0,0 0,0 Handikapp & Habilitering 0,0 0,0 0,0 Hjälpmedel -0,3 0,5 0,5 Dammsdal 0,5 0,5 0,5 Kultur & Utbildning -3,0 0,0 0,0 Serviceorganisation 0,0 0,0 0,0 Summa 2,9 6,7 6,7 Subventionering av preventivmedel mm Ungdomsrabatt på preventivmedel Landstinget Sörmland subventionerar, sedan lång tid tillbaka, preventivmedel till kvinnor under 21 år. Det innebär i princip att kostnaden för dessa kvinnor blir ca 100 kr/år. Länsgruppen för Sexualitet & Hälsa har i en skrivelse, Dnr LS-LED06-515, framfört önskemål om att åldersgränsen ska höjas till kvinnor yngre än 25 år. Förslaget att höja åldersgränsen sammanhänger med antalet tonårsaborter där Landstinget Sörmland ligger över genomsnittet för landet. Den största gruppen abortsökande återfinns i åldersgruppen år. Mot bakgrund av landstingets ekonomiska situation är bedömningen att en höjning av åldersgränsen för närvarande inte kan prioriteras. Subventionering av peruker och toupéer, förtydligande Landstinget Sörmland har följande regelverk vad gäller subventionering av peruker och toupéer och det är ej aktuellt att utöka denna subventionering. Förskrivning av peruker och toupéer sker utifrån fastställda indikationer. Patient kan beviljas en peruk i äkta hår eller blandhår, en toupé i äkta hår eller blandhår per kalenderår. Alternativet är två peruker eller toupéer i syntet per kalenderår. 96 (96)

103 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Ersättningar för landstingets åtagande Vård och omsorg 2008 tkr Budget 2007 Förändringar Budget 2008 Hälso- och sjukvård Länsdelsfördelat Asylsökandes hälso- och sjukvård Biobank FoU för äldre FoU Samverkansnämnden Hornhinnebank, FoU-råd o samv.kansli Oförutsedda kostnader Organisationsbidrag, LS RAR Receptläkemedel, central del Regionalt onkologiskt centrum Samhällsmedicinsk verksamhet Satsningar hälso- och sjukvården Sjukvårdsrådgivning Solidarisk läkarförsörjning Yrkes- och miljömedicin Hälso- och sjukvård totalt Tandvård Särskilda tandvårdsstödet Habilitering och handikappservice "-, organisationsbidrag Summa Vård och omsorg totalt (97)

104 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Regionalt åtagande tkr Budget 2007 Förändringar Budget 2008 Regionalt åtagande Utbildning, KUS Kultur Friluftsliv Organisationsbidrag, kultur o utbildning Interkommunal ersättning Turism Kollektivtrafik Almi Bidrag regionförbundet Organisationsbidrag, LS Regionalt åtagande totalt TOTALT ÅTAGANDE ALMI ingår fr o m 2008 i Bidrag regionförbundet. 98 (98)

105 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Landstingets åtagande tkr Budget 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Hälso- och sjukvård Länsdelsfördelat Asylsökandes hälso- och sjukvård Biobank FoU för äldre FoU Samverkansnämnden Hornhinnebank, FoU-råd o samv.kansli Oförutsedda kostnader Organisationsbidrag, LS RAR Receptläkemedel, central del Regionalt onkologiskt centrum Samhällsmedicinsk verksamhet Satsningar hälso- och sjukvården Sjukvårdsrådgivning Solidarisk läkarförsörjning Yrkes- och miljömedicin Hälso- och sjukvård totalt Tandvård Särskilda tandvårdsstödet Habilitering och handikappservice "-, organisationsbidrag Summa Vård och omsorg totalt Regionalt åtagande Utbildning, KUS Kultur Friluftsliv Organisationsbidrag, kultur o utbildning Interkommunal ersättning Turism Kollektivtrafik Almi Bidrag regionförbundet Organisationsbidrag, LS Regionalt åtagande totalt TOTALT ÅTAGANDE ALMI ingår fr o m 2008 i Bidrag regionförbundet. 99 (99)

106 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Landstingets investeringar Investeringsbehovet är stort främst avseende fastigheter, vilket bl a är en konsekvens av den låga investeringsnivån under 90-talet. Totalt uppgår investeringsramen för 2008 till 273,0 mnkr, vilket är cirka 5 mnkr mindre än för 2007 och 60 mnkr mer än För 2008 ökar investeringsnivån för utrustning med anledning av digitalisering av mammografiverksamheten samt för IT eftersom en ny telefonväxel ska anskaffas. Investeringar som avser externa kunder prövas enligt lönsamhetskriterier och ingår inte i landstingets investeringsram, utan endast i den finansiella planeringen. Landstingets investeringar planeras enligt nedanstående tabell och har för 2008 preciserats under respektive verksamhet. tkr Totalt Fastigheter IT Hjälpmedel, landstinget Övrig utrustning Utöver ovan angivna investeringsramar tillkommer s k externa investeringar i form av fastigheter och hyrhjälpmedel. För varje externt finansierat investeringsobjekt tas kalkylhandlingar upp för politiskt ställningstagande. tkr Totalt Fastigheter Övrig utrustning (100)

107 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Resultaträkning mnkr Bokslut 2006 Budget 2007 Prognos 2007 Förslag budget 2008 Verksamhetens intäkter 888,2 904,4 915,3 864,0 Verksamhetens kostnader , , , ,3 Avskrivningar -189,9-197,7-197,1-190,0 Verksamhetens nettokostnad , , , ,3 Skatteintäkter 3 887, , , ,8 Utjämningsbidrag 506,2 589,0 573,5 569,0 Statsbidrag 693,2 664,0 667,5 665,0 Värdeökning pensionsskuld -17,4-25,1-23,5-32,1 Finansiella intäkter 50,4 38,3 26,6 29,1 Finansiella kostnader -15,1-1,7-10,9-4,5 Årets resultat 42,2 17,1-4,5 25,0 101 (101)

108 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Balansräkning mnkr Bokslut 2006 Prognos 2007 Förslag budget 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella och materiella 1 498, , ,4 Finansiella 963, , ,5 S:a anläggningstillgångar 2 462, , ,9 Omsättningstillgångar Varulager 26,0 26,5 27,0 Kortfristiga fordringar 418,7 487,1 496,8 Likvida medel 166,8 206,0 201,6 S:a omsättningstillgångar 795,4 719,6 725,4 S:A TILLGÅNGAR 3 257, , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 255, , ,2 -därav årets resultat 42,2-4,5 25,0 Avsättningar Avsatt till pensioner 694,1 794,3 894,6 Andra avsättningar 181,1 171,1 183,1 S:a avsättningar 875,2 965, ,7 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 1 126, , ,4 S:a skulder 1 126, , ,4 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTT-NINGAR OCH SKULDER 3 257, , ,3 Ansvarsförbindelse p-skuld 3 747, , ,0 102 (102)

109 Budget 2008 med Genomförandeplan Landstingets ekonomi Rapportering Landstingsstyrelsen ska varje tertial redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet. Nämnderna ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner i rapportplanen. Nämnderna ska i tertialrapporten kommentera utfallet i förhållande till relevant lagstiftning, budget och policys. Särskilt ska redovisas de mål man inte anser sig kunna nå under verksamhetsåret respektive vilka åtgärder man avser att vidta. Om ett mål enligt budget inte bedöms uppnås, ska det behandlas av landstingsfullmäktige. Om prognosen för en nämnd visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man vidtagit och vilken effekt dessa givit, samt vilka åtgärder man avser att vidta. Samtliga nämnder ska övriga månader, dock ej juli, avge en ekonomisk resultatrapport. 103 (103)

110 Bilaga 1 VÅRDUPPDRAG 2008 Folktandvården Sörmland VÅRDUPPDRAG Allmänt...2 Barn- och ungdomstandvård...3 Allmäntandvård - individuell del... 3 Allmäntandvård - områdesansvar... 3 Specialisttandvård - tandreglering... 5 Specialisttandvård - pedodonti... 5 Specialisttandvård - övrig specialisttandvård... 6 Vuxentandvård...6 Särskilt ansvar... 6 Specialist- och sjukhustandvård klinisk verksamhet... 7 Specialist- och sjukhustandvård konsultationsverksamhet och allmän kompetens... 8 Specialist- och sjukhustandvård personalförsörjning... 9 Tandvård för asylsökande...9 Utbildning...10 Interna åtaganden...10 Narkostandvård...10 Ersättningar...11 Uppföljning (1)

111 Bilaga 1 Allmänt Uppdragsdokumentet beskriver Folktandvården Sörmlands åtagande riktat till den sörmländska befolkningen samt reglerar den ersättning som landstinget betalar för åtagandet. Folktandvårdens vuxentandvård, såväl allmäntandvård som specialisttandvård till enskild patient, finansieras genom patientavgifter och ersättning från Försäkringskassan enligt tandvårdsförsäkringens regler. Ersättning enligt detta uppdrag omfattar således inte tandvård till enskilda vuxenpatienter med undantag för nedan specificerade åtaganden. Anbudsupphandlad verksamhet regleras i särskild ordning och omfattas inte av detta uppdrag. Tandvårdsverksamhetens inriktning och övergripande mål ska ha sin utgångspunkt i tandvårdslagen och i beslut fattade av Landstinget Sörmland. Folktandvården Sörmland ska vara en självklar resurs som landstinget kan vända sig till för de tandvårdsuppgifter som landstinget har ett lagstadgat ansvar för. Folkhälsoperspektivet ska vara vägledande när verksamheten planeras. Medarbetarna i tandvården ska se till medborgarnas/patienters hela livssituation och bidra, inte bara med tandhälsoråd, utan tillsammans med andra aktörer påverka livsstil, kostvanor, tobaksbruk m.m. i största möjliga utsträckning. De förebyggande åtgärderna ska särskilt inriktas på de befolkningsgrupper som uppvisar de största tandhälsoproblemen. Folktandvården Sörmland åtar sig att hålla en hög tillgänglighet, såväl tidsmässigt som geografiskt samt att vården bedrivs i handikappanpassade lokaler. Den geografiska tillgängligheten ska bibehållas om inget annat överenskommes. Vid eventuella förändringar i den geografiska tillgängligheten ska underlag för förändringen redovisas och diskuteras med Tandvårdsenheten. Samtliga patienter har möjlighet att välja klinik och behandlare inom Folktandvården Sörmland så långt det är möjligt. De uppgifter som landstinget och dess folktandvård ansvarar för beskrivs i tandvårdslagen. Lagen ger landstinget särskilt ansvar för vissa grupper och situationer. Följande övergripande prioriteringsordning gäller vid resursbegränsningar inom Folktandvården Sörmland: Akuttandvård Tandvård för barn och ungdomar Behandling inom landstingets tandvårdsstöd 2 (2)

112 Bilaga 1 Tandvård för vuxna med särskilda behov Tandvård för övriga vuxna Folktandvården ska ansvara för att resurser fördelas över länet i enlighet med prioriteringsordningen. Målsättningen är att befolkningen ska ha lika tillgänglighet över hela länet. Den del av tandvården som utgör ett led i en medicinsk utredning/behandling omfattas av vårdgarantin. Även tandvårdsinsatser som kräver sjukhusens resurser, eller samverkan med medicinska specialiteter, omfattas av vårdgarantin. Barn- och ungdomstandvård Allmäntandvård - individuell del Folktandvården Sörmlands åtagande omfattar fullständig allmäntandvård för i länet mantalsskrivna barn och ungdomar i åldersgruppen 3-19 år som aktivt eller passivt valt folktandvården för sin allmäntandvård. Tandvården för dessa ska bedrivas i enlighet med Landstinget Sörmlands anvisningar för barn- och ungdomstandvård. I anvisningarna framgår även Landstinget Sörmlands mål för barn- och ungdomstandvården i länet. Allmäntandvård - områdesansvar Behandlingsansvar för barn 0-2 år Folktandvården Sörmland har behandlingsansvaret för samtliga barn i åldrarna 0-2 år som är folkbokförda i länet. Detta innebär främst att vid behov behandla de barn där vårdbehov upptäcks vid 1- och 2-årskontroller. Folktandvården ska även svara för nödvändig akuttandvård för barn t o m 2 år. Sistahandsansvar Sistahandsansvaret utgör ett åtagande i form av att finnas tillhands för de barn- och ungdomar vars målsmän inte aktivt valt tandläkare eller där individen på något sätt faller eller riskerar att falla mellan olika tandvårdsaktörer. Folktandvården kan inte avvisa barn och ungdomar som söker vård. I Landstinget Sörmlands anvisningar för barn- och ungdomstandvård finns ytterligare information om vad sistahandsansvaret innebär. Erfarenhet visar att det bland dem som inte gör ett aktivt val, finns individer där det krävs särskilda resurser för att dessa ska komma till tandvårdsbehandling. Det är även vanligare med stora vårdbehov, att man uteblir från 3 (3)

113 Bilaga 1 behandling m m. Ersättningen avser de ökande kostnader som sistahandsansvaret medför. Ersättningen ska även täcka tandvårdskostnader för barn och ungdomar med skyddad identitet eller motsvarande fall där normala ersättningsrutiner inte kan tillämpas. Lör-, sön- och helgdagar organiseras jourmottagning i någon av länets kommuner under minst 2 timmar. Barn och ungdomar som är folkbokförda i andra landsting ska ges akut vård och räkning skickas till patientens hemlandsting. Ersättning för annan behandling av barn och ungdomar som är folkbokförda utom länet får överenskommas med hemlandstinget. I fråga om ersättning för barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige gäller särskilda regler. Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet Folktandvården ska eftersträva samverkan med barnhälsovård, förskola, skola samt andra institutioner och organisationer som arbetar med barn och ungdomar. Samverkan ska ske kring hälsobeteende, attityder, tandvårdskunskap och betydelsen av egenvård. Ett viktigt syfte är att medverka till att skapa hälsosamma levnadsmiljöer för barn och ungdomar. Insatserna ska skapa förutsättningar för vårdnadshavare och individer att göra medvetna hälsoval baserat på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa. Inte bara föräldrar, barn och elever ska ges dessa kunskaper utan också personal inom respektive verksamhet. Avsikten är förutom att uppnå en god munhälsa, att även medverka tobakspreventivt och i arbetet kring goda kostvanor. Folktandvården ska bedriva tandhälsofrämjande insatser till barn/föräldrar och personal, framför allt inom barnhälsovården, i förskolor och skolor. Närmare beskrivning finns i Landstinget Sörmlands anvisningar för barnoch ungdomstandvård. Målet är att minst 90 % av barnen/ungdomarna i de aktuella åldersgrupperna ska nås. När det gäller 1-åringsverksamheten är målet minst 95 % ska erbjudas munhälsokontroll. Aktiviteter riktade mot länets förskolor ska erbjudas. Strukturen för aktiviteterna läggs upp efter samråd med kommunernas barn och ungdomsförvaltningar. Målgruppen är förutom personal och barn även föräldrar. Folktandvården ska erbjuda generell fluorbehandling, genom t ex fluorsköljning, i länets högstadieskolor. Under förutsättning att det går att etablera en funktionell kontakt med kommunerna och att intresse finns för 4 (4)

114 Bilaga 1 att samarbeta runt detta kommer fluorsköljning att erbjudas även i gymnasiet. Efter det att fluorsköljningarna har kommit igång i högstadiet och utvärderats kommer extra fluorbehandling erbjudas till skolor i de områden i länet som har konstaterat sämre tandhälsa. Även andra hälsofrämjande insatser i gymnasier och områden med sämre tandhälsa kan även bli aktuellt som komplement/alternativ. Laboratorieprovtagning och analys av fluorhalten i vatten ska göras, företrädesvis från brunnar i landsorten. Detta sker i syfte att identifiera för spädbarn skadliga fluorhalter. Specialisttandvård - tandreglering Tandreglering av barn och ungdomar ska ske i den omfattning som f n utgör praxis i landet. Denna praxis innebär att ca 25 % av årskullarna i relevant åldersgrupper ska erhålla tandreglering. Det innebär för 2008 att omkring 900 ungdomar är i behov av att påbörja tandregleringsbehandling. Folktandvården i Sörmland använder en indexeringsmodell (IOTN) för att på individnivå kunna välja ut de ungdomar som ska erbjudas kostnadsfri tandreglering. Nivån på det IOTN-index som krävs för att få tandreglering ska vara lika i samtliga länsdelar. Ersättningen avser även konsultationer, strategisk utbildning, auskultationsverksamhet samt utvärdering av behandlingsresultat. Specialisttandvård - pedodonti Specialisttandläkare i pedodonti ska efter remiss omhänderta barn och ungdomar vars vård kräver specialistkompetens. Detta gäller de fall där ett särskilt odontologiskt omhändertagande behövs på grund av kronisk eller akut sjukdom, funktionshinder, utvecklingsdefekter eller andra speciella omständigheter. I uppdraget ingår att vid behov samverka med hälso- och sjukvården rörande barns och ungdomars tandhälsa. Narkostandvård ingår när detta är indicerat. Väntetiden för behandling ska anpassas efter vårdbehovet, men ska normalt inte överstiga tre månader. Akuta situationer ska tas om hand så fort situationen kräver. Behandlingsmöjligheter ska finnas tillgängliga minst i Eskilstuna och Nyköping. Prioriteringar och redovisning av antal behandlade patienter ska göras enligt den prioriteringslista som finns i Landstinget Sörmlands anvisningar för barntandvård. 5 (5)

115 Bilaga 1 Konsultationer, auskultationsverksamhet och strategiska utbildningsinsatser till allmäntandvård och sjukvård ingår i uppdraget. Ett viktigt syfte är att öka möjligheterna för att barn och ungdomar med speciella behandlingsbehov i ökad omfattning skall kunna tas om hand inom allmäntandvården. Vidare ingår att delta i uppföljning och utveckling av barn- och ungdomstandvården. Specialisttandvård - övrig specialisttandvård Övriga specialiteter ska efter remiss ta emot barn och ungdomar för undersökning och eventuell behandling när allmäntandvårdens erfarenhet och kompetens inte räcker till. Vårdgivarna har rätt till fri konsultation och remissrätt till samtliga specialistkliniker inom länet. Respektive specialist avgör om patienten är ett specialistfall. Om så bedöms vara fallet, behandlas patienten inom folktandvårdens specialisttandvård utan kostnad för vårdgivaren. Väntetiden för behandling ska anpassas efter vårdbehovet men ska normalt inte överstiga tre månader. I ersättningen ingår dessutom kostnaderna för omfattande protetik (implantat) vid t ex omfattande aplasier, trauma eller grava tandutvecklingsstörningar. Ersättningen ska även täcka de behandlingar som utförs inom allmäntandvården, såväl folktandvård som privattandvård, förutsatt att de blivit godkända på s k KORP-rond. Särskilda rutiner gäller för barn och ungdomar som behöver omfattande protetik (främst implantatbehandling), se Landstinget Sörmlands anvisningar. Vuxentandvård Särskilt ansvar Vuxentandvård ska ur befolkningssynpunkt bedrivas i den omfattning som landstinget anser lämpligt med hänsyn till att det blir så jämn täckningsgrad över länet som möjligt inkluderat privata etableringar. Alla vuxna som söker Folktandvården för regelbunden tandvård ska erbjudas undersökning och behandlingsförslag. Samtliga patienter har möjlighet att välja klinik och behandlare inom Folktandvården Sörmland så långt det är möjligt. Folktandvården Sörmland har ett särskilt ansvar att, förutom sjukhustandvård, tillhandahålla tandvård till särskilt vårdkrävande, såsom vissa äldre, sjuka och psykiskt handikappade. Inom ramen för detta åtagande ska också patienter med blodsmitta omhändertas. Dessutom har Folktandvården Sörm- 6 (6)

116 Bilaga 1 land ett särskilt ansvar för de personer som av t ex sociala skäl har svårigheter att få sitt tandvårdsbehov tillgodosett via det traditionella utbudet av tandvårdsaktörer. Om vården kräver särskild kunskap, utrustning eller särskilda lokaler ska dessa krav kunna tillgodoses. Patienter som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet och som valt Folktandvården Sörmland som vårdgivare ska erbjudas tandvård. Innehåll och rutiner som gäller det särskilda tandvårdsstödet är reglerat i särskilda anvisningar. För tandvårdsinsatser riktade till dessa patienter ska ordinarie tandvårdstaxa tillämpas. Folktandvården Sörmland har ett sistahandsansvar för att alla invånare i länet erhåller tandvård i akuta situationer i de fall ordinarie vårdgivare inte finns till hands alternativt saknas helt. Akuttandvård ska normalt finnas tillgänglig i samtliga länets kommuner och är begränsad till att gälla vardagar utom lördagar Lör-, sön- och helgdagar organiseras jourmottagning i någon av länets kommuner under minst 2 timmar. Folktandvården Sörmland svarar för att tolk är närvarande i samband med egen patientbehandling av icke svensktalande vuxenpatient som så önskar. Kraven enligt ovan avseende sistahandsansvar och tillgänglighet för alla är förenat med ökande kostnader. Ersättning lämnas därför för att kompensera för folktandvårdens större andel av betalningssvaga patienter och patienter som kräver mertid. Ersättningen avser även kostnader som är förenade med tillgängligheten för akuttandvård, kommunikation med myndigheter, tolkinsatser etc. Specialist- och sjukhustandvård klinisk verksamhet Specialist- och sjukhustandvården ska utgöra en spetskompetens som utifrån patientens behov tar vid när allmäntandvårdens kompetens är otillräcklig. Den kliniska verksamheten innebär att man efter remiss tar emot patienter för specialisttandvård och att man i allmänhet inte ska ha revisionspatienter. Alla patienter som bedöms vara specialistfall ska erbjudas undersökning, behandlingsförslag samt erforderlig tandvård. Samliga etablerade odontologiska specialiteter ska finnas tillgängliga för länets befolkning. Specialisttandvården ska bedrivas med Eskilstuna som bas. Sjukhustandvård ska finnas tillgänglig vid länets samtliga tre sjukhus. Målet för väntetiderna till behandling för remitterade patienter kan variera mellan specialiteterna, men bör som regel inte överstiga sex månader. Akuta problem ska omhändertas så snart som situationen och omständigheterna kräver. Folktandvården Sörmland ska organisera käkkirurgisk beredskap som ska finnas tillgänglig dygnet runt. På vardagskvällar samt lör-, sön- och helgdagar bedrivs verksamheten som bakjour för sjukvården och allmän- 7 (7)

117 Bilaga 1 tandläkarjouren. Under denna tid är uppgiften främst att kunna omhänderta käkskador samt omfattande tandskador. Specialisttandvård för vuxna ska i huvudsak finansieras genom avgiftsfinansiering, vilket innebär att den av landstingsfullmäktige fastställda specialisttandvårdsprislistan ska tillämpas. Undantag gäller dock oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser där vården ska vara finansierad av landstinget och patienten ska betala enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Även sjukhustandvård för vuxna ska i huvudsak finansieras genom avgifter. Det innebär att den av landstingsfullmäktige fastställda allmäntandvårdsprislistan ska tillämpas. I vissa fall, där relevanta åtgärder saknas i folktandvårdens allmäntandvårdsprislista, kan tillämpliga delar av folktandvårdens speciallistprislista användas. För att möjliggöra tillämpningen av allmäntandvårdstaxan, men samtidigt möjliggöra kostnadstäckning, lämnar landstinget särskild ersättning som avser sjukhustandvårdens patientgrupper. Från och med 2008 erhåller Folktandvården Sörmland särskild ersättning för att täcka kostnaderna för narkostandvård. Specialist- och sjukhustandvård konsultationsverksamhet och allmän kompetens Samtliga etablerade specialiteter ska finnas tillgängliga för konsultationer för allmäntandvård och sjukvård. Tillgängligheten avser såväl privat tandvård som folktandvård samt hälso- och sjukvård inom länet. Med konsultationer avses telefonförfrågningar och konsultationsremisser som rör enskilda patienters vård och där patienten inte är remitterad för besök hos specialisttandvården. Konsultationsremisser ska som regel besvaras inom en månad. Varje specialitet ska även kunna erbjuda allmäntandvården konsultationsverksamhet på hemmakliniken. Sjukhus- och specialisttandvården ska också vara ett resurs- och kompetenscentrum för allmänna odontologiska frågeställningar. Detta kan t ex innebära information på hemsidor, deltagande i informationsmöten, seminarier, terapikonferenser etc. Utbildningsinsatser ska kunna erbjudas till såväl folktandvården som privattandvården. Utbildning, konsultationer etc. ska bedrivas med mål att kvalitetssäkra vården, att fler patienter ska kunna tas om hand inom allmäntandvården samt vid behov förändra praxis och införa nya och effektivare behandlingsmetoder. Landstingets ersättning avser tillgången till specialisttandvårdens konsultationer och allmänna kompetens. Ersättningen för konsultationstid där patient 8 (8)

118 Bilaga 1 är närvarande samt utbildningsinsatser i form av t ex kurser, regleras direkt med vårdgivaren. Uppföljning ska göras genom att redovisa omfattningen av konsultationsverksamheten samt övriga utbildnings- och informationsinsatser. Specialist- och sjukhustandvård personalförsörjning Landstinget Sörmland deltar i SKL:s gemensamma finansieringsmodell för specialistutbildning. Kostnaderna för Landstinget Sörmland beräknas för 2008 till drygt 1,2 mkr. Det av landstingen gemensamt finansierade systemet täcker dock inte hela behovet av specialistutbildning. För att säkerställa att länsinnevånarna får möjlighet till specialisttandvård, lämnar landstinget ersättning till Folktandvården Sörmland för strategiska rekryteringsinsatser samt för utbildning av specialister. Folktandvården Sörmland ska medverka till att allmäntandläkare utbildar sig till specialisttandläkare genom behovsanpassad s.k. uppdragsbildning. Delar av specialistutbildningen kan i vissa fall ske i Sörmland. Vilken uppdragsutbildning av specialister som behövs för att täcka behoven bestäms i samråd mellan Folktandvården Sörmland och Tandvårdsenheten. Under 2008 utgår ersättning för sex uppdragsutbildningar - två i ortodonti, två i protetik och en i oral kirurgi. Den sjätte utbildningen är en specialistutbildning i endodonti och genomförs i samarbete med Folktandvården i Örebro län. Utbildningskostnaden delas lika mellan folktandvården i Sörmland och Örebro län. Eventuellt, kan uppdragsutbildning i parodontologi bli aktuell under året. För att säkerställa framtida personalförsörjning ska en ökad samverkan med andra landsting ske. Tandvård för asylsökande Folktandvården Sörmland har uppdraget att tillhandahålla tandvård för de asylsökande som befinner sig inom länet. Innehållet i vårdåtagandet finns beskrivet i Socialstyrelsens Allmänna råd 1995:4. Tandvården ska, med undantag för långvariga tandregleringsinsatser, ges enligt samma principer som för de barn och ungdomar som är bosatta i länet. Samtliga barn 3-18 år, tillhörande flyktingförläggningar ska, baserat på tillhandahållet underlag, kallas för undersökning. 9 (9)

119 Bilaga 1 För vuxna ersätts normalt endast akutbehandling. Det innebär behandling av akuta, infektiösa tillstånd i tänderna och deras omgivning, svåra smärttillstånd samt traumatiska tandskador som kräver omedelbart omhändertagande. Protetisk behandling ska förhandsbedömas hos Tandvårdsenheten. Utbildning Dagens tandläkarutbildning är, jämfört med tidigare, mer inriktad på teoretisk utbildning och forskningskompetens än praktiskt patientarbete och behandlingsmoment. Detta innebär i praktiken att dessa moment initialt kräver omfattande handledning. I detta sammanhang spelar Folktandvården en viktig roll. I och med att en stor andel av de nyutexaminerade tandläkarnas första yrkesår sker inom Folktandvården, uppkommer där merkostnader vid introduktion och handledning som inte privattandvården har i motsvarande utsträckning. Ersättningen baseras på att minst fem nyutexaminerade tandläkare introduceras i Landstinget Sörmland under Folktandvården ska redovisa hur ersättningen har använts och beskriva hur introduktion och utbildning genomförts. Interna åtaganden Folktandvården Sörmland svarar för insatser utöver ovanstående åtagande som i jämförelse med privata tandvårdsaktörer är specifika för Folktandvården. Ersättningen avser resursinsatser förknippade med Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden, såsom ärendehantering, administration etc. Vidare avser ersättningen kostnader förenade med deltagande i utredningar samt handläggning av och/eller bistånd i övrig ärendehantering såsom remissyttranden och motionssvar. Narkostandvård Tandvård under narkos ska ges till barn och ungdomar som är i behov av sådan samt vuxna som har sådana fysiska, psykiska, medicinska och/eller sociala handikapp att de är i behov av narkostandvård. 10 (10)

120 Bilaga 1 Ersättningar Den ekonomiska ersättningen för år 2008 redovisas i tabellen nedan. Åtagandeområden Ersättning, mkr Barn- och ungdomstandvård Ansvarsersättning för allmäntandvård Se nedan Ortodonti inkl omfattande protetik (KBF) 19,2 Pedodonti 4,2 Övrig specialisttandvård inklusive utomlänsvård 2,7 Områdesansvar behandlingsansvar 0-2 år 0,4 Områdesansvar "sistahandsansvar" 6,8 Områdesansvar förebyggande verksamhet 3,1 Summa barn- och ungdomstandvård 36,4 Vuxentandvård särskilt ansvar 6,6 Specialist- och sjukhustandvård Specialisttandvård vuxna: - Oral kirurgi inkl käkkirurgisk beredskap 3,9 - Sjukhustandvård 3,8 Konsultationer m m 3,9 Utbildning och rekrytering 3,8 Summa specialist- och sjukhustandvård 15,4 Utbildning 2,3 Interna åtaganden 0,5 Narkostandvård 1,8 Ansvarsersättning för allmäntandvård utgår för år 2008 med ett enhetligt belopp per barn och ungdom 3-19 år på kronor. Utbetalning av ansvarsersättning för allmäntandvård utgår med en tolftedel av årsbeloppet baserat på det antal barn som Folktandvården Sörmland har ansvar för vid respektive månadsavräkning. Vid dessa avräkningar beaktas resultatet av inkomna vårdrapporter. Den månatliga ansvarsersättningen stoppas tillfälligt för de barn och ungdomar där Folktandvården Sörmland inte levererat vårdrapport i anslutning till tidigare angivet revisionsdatum. Ersättning för områdesansvar avseende barn- och ungdomstandvård, specialisttandvård, vuxentandvård, utbildning samt interna åtaganden utbetalas månatligen med en tolftedel av årsbeloppet. 11 (11)

121 Bilaga 1 Eventuella riktade/nya insatser som görs under året faktureras efter utförd prestation med maximalt 0,5 mkr efter överenskommelse med Tandvårdsenheten. Ersättningen för ortodonti inkluderar visningar/konsultationer, behandlingar, utbildningar/information allmäntandvård, forskning och utveckling. Tandvård för asylsökande faktureras Tandvårdsenheten löpande enligt gällande tandvårdstaxa. Det särskilda tandvårdsstödet, tandvård till asylsökande samt övriga tjänster inom ramen för Folktandvården Sörmlands uppdrag, utbetalas i efterhand efter faktiskt utförd prestation. Folktandvården ansvarar för att Tandvårdsenheten erhåller debiteringsunderlag senast den 10:e i månaden för att utbetalning ska kunna ske innan påföljande månadsskifte. För det särskilda tandvårdsstödet skapas debiteringsunderlaget elektroniskt och överförs via fil till Tandvårdsenheten. Uppföljning Rapportering ska ske enligt särskild rapportplan. Fastställda mått för epidemiologi inom barn- och ungdomstandvården rapporteras månadsvis i elektronisk form. Rapportering ska vara Tandvårdsenheten tillhanda senast den 20:e i månaden efter den period rapporteringen avser. Vid oklarheter, avvikelser etc., har Tandvårdsenheten rätt att begära komplettering av uppgifter. Tandvårdsenheten får ta del av den information som behövs för att följa upp de åtaganden som finns i uppdraget. 12 (12)

122 Ytterligare exemplar kan beställas från Marina Norén Lednings- och verksamhetsstöd Landstinget Sörmland Nyköping Tel e-post:

123 Datum INLEDNING...2 LANDSTINGSSTYRELSEN...5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN REGIONSJUKHUSET KARSUDDEN FOLKTANDVÅRDEN HABILITERING OCH HANDIKAPPSERVICE SJUK- OCH BEHANDLINGSRESOR DAMMSDALSKOLAN HJÄLPMEDELSCENTRALEN...67 KULTUR & UTBILDNING...74 LANDSTINGET SÖRMLAND SERVICE...87 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PERIODEN LANDSTINGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.03 ERSÄTTNINGAR FÖR LANDSTINGETS ÅTAGANDE LANDSTINGETS INVESTERINGAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.0 RESULTATRÄKNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.1 BALANSRÄKNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RAPPORTERING BILAGA: VÅRDUPPDRAG FOLKTANDVÅRDEN 2008 BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSE LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (1)