Beslut. efter tillsyn i Skövde kommun

Transkript

1 Skövde kommun efter tillsyn i Skövde kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 2 (16) Tillsyn i Skövde kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Skövde kommun under hösten Fakta om kommunen Skövde kommun har något över invånare. Skövde är centralort i Skaraborg. Kommunen växer för varje år, både räknat i antal invånare och företag. Antalet barn i grundskolan och gymnasieskolan minskar men antalet barn i behov av barnomsorg ökar. I Skövde kommun har 33 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning vilket motsvarar andelen i riket. Kommunens skolverksamhet styrs av två nämnder. Skolnämnden har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, grundskola, grundsärskola, skolbarnsomsorg och fritidsgårdar. Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt kommunens uppföljningsansvar. Skolnämnden har en ny organisation detta läsår. På förvaltningen finns skolchef som ansvarar mot nämnden. Förutom skolchefen finns numera en biträdande skolchef som är chef för rektorerna och förskolecheferna. På förvaltningen finns också kvalitetsansvarig samt jurist. Direkt under förvaltningsledningen finns den centrala elevhälsan som på uppdrag av rektorer och förskolechefer genomför insatser direkt eller indirekt riktade mot barn i behov av särskilt stöd. I kommunen finns 32 kommunala och nio enskilda förskolor. Det finns också tio familjedaghem. Kommunen har 22 grundskolor och alla fritidshem är placerade i grundskolorna. Grundsärskolan finns lokalintegrerad vid fyra av skolorna. Utbildningsförvaltningen leds av en utbildningschef som på utbildningskontoret har medarbetare med funktioner för bland annat kvalitetsutveckling. Från och med den 1 juli 2012 finns tre avdelningschefer. Gymnasieutbildning erbjuds på tio yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Tillsammans med 14 kommuner i Skaraborg ingår Skövde kommun i en samverkan på gymnasieskolans område (Gymnasium Skaraborg). Idag är 37 procent av eleverna i Skövdes kommunala gymnasieskolor folkbokförda i grannkommuner, vilket är ett lika stort antal som föregående år. Vuxenutbildningen i Skövde ansvarar för grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare, kvalificerad yrkesutbildning, intern och extern yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildningar samt uppdragsutbildningar.

3 3 (16) Inom kommunen finns två fristående grundskolor och fem fristående gymnasieskolor samt ett naturbruksgymnasium som landstinget ansvarar för. Dessa skolor (förutom naturbruksgymnasiet) inspekterades i anslutning till inspektionen av de kommunala skolorna. De enskilda förskolorna har kommunen tillsynsansvar för och har därför inte ingått i inspektionen. I kommunens verksamhet var enligt offentlig statistik antalet lärare per 100 elever i grundskolan 7,9 och antalet pedagogisk personal per 100 elever var 8,7 vilket är något högre än motsvarande siffror i riket. Motsvarande siffror för grundsärskolan är 28,8 lärare per 100 elever. Det innebär att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är 93 procent. Motsvarande andel i riket är 89 procent. I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 76 procent jämfört med rikets 79 procent. Andelen har under flera år legat under rikssnittet men har det senaste året ökat. Inom vuxenutbildningen är andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning något högre än riksgenomsnittet (89 procent jämfört med 81 procent). Kommunen har en omfattande resultatredovisning. I båda förvaltningarnas kvalitetsredovisningar redovisas elevernas syn på ett antal frågor. Det gäller exempelvis elevernas upplevelse av inflytande. Materialet från skolförvaltningens enkät är dock inte fullt komplett på grund av för låg svarsfrekvens. Kommunen tolkar dock resultaten att skolorna behöver intensifiera arbetet med att öka elevinflytandet över sitt eget lärande och att utveckla lärarnas återkoppling och handledning till den enskilde eleven. Inom båda förvaltningarna bedrivs ett värdegrundsarbete. Inte på någon av kommunens skolor har Skolinspektionen bedömt att arbetet mot kränkande behandling brister. Några skolors plan mot kränkande behandling brister däremot. Även inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar man med värdegrundsfrågor, dels med de elever och lärare som finns inom särskolan, dels med de elever som möter särskolans elever på de skolor där särskolan finns. Enligt företrädare för grund- och gymnasiesärskolan så fungerar detta bra och eleverna känner sig trygga. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 2287

4 4 (16) Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 50 Fritidshem 2076 Förskoleklass 527 Grundskola 4698 Grundsärskola 89 Gymnasieskola 2318 Gymnasiesärskola 113 Kommunal vuxenutbildning 1101 Källa: Skövde kommun 2012 Helhetsbedömning Tillsynen i Skövde kommun visar att kommunen gjort stora förändringar sedan förra inspektionen Vid den inspektionen bedömdes värdegrundsarbetet som otillräckligt på flera av Skövde kommuns grundskolor. Idag är det ingen av Skövdes skolor som får någon form av anmärkning när det gäller det aktiva arbetet mot kränkningar. Rektorsbytena har under de senaste fem åren varit många och på gymnasiet har olika program bytt skolenhet/rektorsområde. Många av de intervjuade lärarna uppger att de ständiga rektorsbytena och omorganisationerna omöjliggjort en stabilitet och ett utvecklingsarbete på längre sikt. Det pedagogiska ledarskapet vid många av skolenheterna har blivit lidande av detta. Det innebär i ett antal fall att rektorsorganisationen upplevs som oklar och därmed blir inte den pedagogiska ledningen tydlig. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolorna och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolorna utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt omprövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. För att detta ska kunna ske måste skolorna på ett bättre sätt ta vara på all den kunskap som finns på skolan. Det innebär bättre dokumentation, bättre analyser och därefter tydliga insatser som sedan kan utvärderas. Organisationen medför svårigheter för rektorerna att ta det ansvar som följer av författningarna. Rektorerna måste ha möjlighet att fritt bedriva utvecklingsarbete inom sina skolenheter. För detta krävs bland annat att rektorerna har full kontroll och befogenheter inom sina skolenheter och möjlighet till uppföljning och analys av såväl kunskapsresultaten som resultatet av värdegrundsarbetet för att därigenom kunna fatta beslut om eventuella förändringar. Rektorerna behöver också ut-

5 5 (16) forma den inre organisationen på skolan så att den möjliggör kontinuerlig pedagogisk ledning av alla lärare som undervisar eleverna. Skolinspektionen bedömer att flertalet av de brister som identifierats i skolenheternas beslut går att härleda till att ledarskapet varit otydligt. Om det är ständiga byten på rektorstjänsterna blir ansvarstagandet för det mer långsiktiga arbetet lidande, och om det dessutom är oklart vem som har det pedagogiska ansvaret, förstärks bristen på ansvarstagande. Bristen på systematik i kvalitetsarbetet och bristerna i vissa skolors planer mot kränkande behandling kan exempelvis härledas till detta. Verksamheten har trots detta kunnat hålla en grundläggande kvalitet tack vare att lärare och övrig personal i många fall arbetat länge på skolorna och därmed svarat för kontinuiteten i verksamheten. Skolinspektionen bedömer dock att huvudmannen måste arbeta för att skapa förutsättningar för rektorerna att kunna arbeta mer långsiktigt än vad som varit fallet fram till Skolinspektionens besök. Huvudmannen måste tillse att det vid varje skolenhet finns endast en person som benämns rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna och att de ges möjlighet att besluta om sin skolenhets inre organisation. Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Huvudmannen ansvarar för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Huvudmannen ska också se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå som säkerställer kvalitet och likvärdighet. För att fullgöra detta ansvar har huvudmannen i de lokala styrinstrumenten ålagt rektorer och förskolechefer att skriva kvalitetsredovisningar. För att underlätta för rektorer och förskolechefer har förvaltningarna dels krävt in vissa uppgifter, dels skapat en mall där förutbestämda rubriker styr innehållet. På så sätt har huvudmannen skapat rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas och har också fått in det efterfrågade underlaget. I huvudmannens kvalitetsredovisningar finns underlag från alla skolformer som sedan analyserats och ligger till grund för beslut och prioriteringar på huvudmannanivå. Enligt Skolinspektionens bedömning ger huvudmannens båda förvaltningarnas kvalitetsredovisningar en samlad bild av utbildningens kvalitet i Skövde. Systemet har dock skapat vissa problem på förskole- och skolenheterna. Enligt både rektorer och personal används enheternas kvalitetsredovisning mer som ett sätt att rapportera till förvaltningen än som ett instrument för utveckling av den egna verksamheten. Detta har styrt vissa enheters sätt att arbeta med kvalitetsutveckling och begränsat dem till att enbart skriva om det förvaltningen frågat om. Detta har inneburit att många skolor och verksamheter har svårt att

6 6 (16) utifrån sina uppföljningar analysera vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. I de analyser som Skolinspektionen granskat förekommer det ofta att analyserna saknas eller är bristfälliga. Det framkommer exempelvis sällan att skolorna/enheterna utifrån analysen identifierat utvecklingsområden och utifrån dessa beslutat vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Ofta saknas dokumenterade analyser av skolornas/enheternas resultat och arbete som leder fram till en planering eller utvecklingsmål. Flera delar av skolornas/enheternas verksamhet finns inte heller redovisat eller analyserat. Det gäller exempelvis en samlad bild av skolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd och hur arbetet med detta kan utvecklas. Åtgärderna är också svåra att härleda till behoven då de olika kartläggningsområdena på förhand är bestämda av förvaltningen. Vid intervjuerna med personal och skolledning framkommer att de flesta har egna system för fortlöpande utvärderingar av den egna verksamheten. Dessa två processer pågår dock ofta parallellt och korsar sällan varandra. Personalen uppger att de fortlöpande utvärderingarna bidrar till utveckling av verksamheten men enligt både personal och ledning dokumenteras oftast inte resultaten och de förs inte heller vidare till ledningen. Följden har också blivit att resultaten i vissa delar av verksamheterna inte redovisas. Det gäller, förutom det ovan nämnda arbetet med elever i behov av särskilt stöd, verksamheter som exempelvis fritidshem, introduktionsprogrammet, samlat resultat på gymnasiesärskolan och grundsärskolan samt den särskilda utbildningen för vuxna. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skövde kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen.

7 7 (16) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Skövde kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Vid varje skolenhet ska det finnas endast en person som benämns rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna. - Verksamheten vid Mobila resursen ska bedrivas i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. I detta ingår att eleverna vid Mobila resursen ska få en placering vid en skolenhet, att ansvarig rektor fattar beslut om särskild undervisningsgrupp, och att mottagandet av elever inom Mobila resursen sker enligt författningarna. Motivering Rektorsfunktionen I skollagen anges att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen och andra författningar. På skolorna i Skövde kommun organiseras rektorsfunktionen på ett antal olika sätt, bland annat beroende på hur stor skolan är, var den är belägen osv. Rektorerna uppfattas som en grupp och vem som ansvarar för vad upplevs av lärarna som otydligt. Detta verifieras av rektorerna och enligt dem beror detta på att flera olika insatser gjorts som de inte haft kontroll över. Enligt uppgift från skolledningarna är flera av de skolor som har flera rektorer i praktiken en skola, men med upp till tre rektorer. Det finns olika varianter på att skolorna är uppdelade i mindre skolenheter, men varken intervjuade elever eller personal uppfattar det på något annat sätt än att det är en skola. En stor del av dessa skolors dokumentation, såsom kvalitetsarbete, plan mot kränkande behandling och skriftliga rutiner är gemensam för den enskilda skolan och den enskilda skolenheten synliggörs inte i dessa. På exempelvis Helenaskolan är det inte självklart vem på skolan som ansvarar för den pedagogiska utvecklingen av verksamheten. De enskilda skolorna är dessutom endast registrerade hos SCB som en skola och inte som flera enheter. Ett antal av dessa organisationer uppfyller inte författningarnas krav när det gäller att det ska finnas en person som benämns rektor och som exempelvis har

8 8 (16) huvudansvaret för den pedagogiska utvecklingen på skolan. Mot bakgrund av detta och att dokumentationen i väsentliga delar är gemensam för respektive rektors ansvarsområde anser Skolinspektionen att dessa skolor är att betrakta som en skolenhet och inte flera skolenheter. Däremot leds dessa skolor inte av var sin rektor utan av flera rektorer. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristerna. Verksamheten vid den Mobila resursen Av skollagen framgår att en kommunal grundskola ska vara öppen för alla elever. En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. För elever i behov av särskilt stöd är utgångspunkten att stödinsatserna ska ges i den undervisningsgrupp som eleven normalt tillhör. Huvudmannen är skyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för den ordinarie skolplaceringen. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Det är elevens rektor som fattar beslut om eleven ska placeras i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. I intervju med verksamhetschefen för Centrala elevhälsan framkommer följande. Mobila resursen, som är kommunens centrala resurs för elever i behov av särskilt stöd, tar enbart emot elever i behov av särskilt stöd. Detta sker genom att rektor vid elevens så kallade hemskola och elevens vårdnadshavare tillsammans ansöker om en placering vid Mobila resursen. När ansökningsprocessen är klar bekräftar chefen för Centrala elevhälsan, som också är chef för Mobila resursen, om de godtagit eller avslagit ansökan och förvaltningschefen fattar beslut om att platsen tilldelas aktuell elev. Mobila resursen består, enligt chefen för Centrala elevhälsan, av en skolenhet och utgörs, enligt denne, inte av en särskild undervisningsgrupp, varför formella beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas. Förvaltningschefen fattar alla beslut om placering. Chefen för Mobila resursen har ansvar för eleverna och om eleven behöver extra mycket stöd förhandlar chefen för Mobila resursen med hemskolan om extra resurser. Huvudsyftet med placeringen är att eleven ska åter till hemskolan

9 9 (16) efter en tid som varierar mellan de olika eleverna. Rektor för hemskolan, som chefen för Centrala elevhälsan anser har det pedagogiska ansvaret för eleven, kallas till möten där fortsättning av placering diskuteras. Det kan gälla om eleven ska gå kvar eller återgå till sin hemskola. Skolinspektionen bedömer att det sätt som kommunen organiserat Mobila resursen inte överensstämmer med skollagen. En kommunal grundskola ska vara öppen för alla och kommunen får inte skapa särskilda klasser eller skolor där elever placeras utifrån exempelvis sitt behov av särskilt stöd eller funktionshinder. Mobila resursen och dess verksamheter kan därmed inte anses vara en skolenhet i skollagens mening, utan är att anse som en särskild undervisningsgrupp. För eleverna vid verksamheterna inom Mobila resursen saknas dock beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. En särskild undervisningsgrupp måste vara en del av en skolenhet och kan inte vara fristående och ha en egen rektor. Rektorn för en skolenhet har omfattande delegeringsmöjligheter och kan delegera enskilda ledningsuppgifter och beslutanderätt till en anställd. En placering av en elev i en särskild undervisningsgrupp får dock inte vara permanent, utan placeringen måste regelbundet omprövas. Målet ska alltid vara att eleven ska tillbaka till sin ordinarie klass. Detta kräver att rektor vid hemskolan fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och regelbundet följer upp och utvärderar elevens behov av särskilt stöd. Eftersom Skolinspektionen bedömer att Mobila resursens verksamheter är att betrakta som en särskild undervisningsgrupp är det antagningsförfarande som används för Mobila resursen verksamhet inte förenligt med skollagens krav. En placering i särskild undervisningsgrupp utgår från en bedömning av elevens behov av särskilt stöd. Detta innebär att en elev som bedömts ha behov av att gå i en särskild undervisningsgrupp ska få detta stödbehov tillgodosett. Eleverna måste även ha en skolplacering vid en grundskola. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att verksamheten inte lever upp till författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 1 kap. 3 och 2 kap andra stycket skollagen 2 kap. 8, 3 kap. 11 och 10 kap. 30 skollagen

10 10 (16) Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen Skövde kommun en anmärkning. Grundläggande värden Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Grundläggande värden. - Barnets inställning klarläggs inte så långt det är möjligt. Motivering Enligt skollagen ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas och barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Enligt huvudmannens policydokument ska barnets bästa vara utgångspunkt för beslut och ställningstaganden men konkreta exempel på beslut där barnens inställning hörts saknas. Det finns däremot exempel på motsatsen. När beslut om att förändra grundskolornas upptagningsområde samt de konsekvenser som det beslutet medför inhämtades, enligt förvaltningsledningen och politikerna, inga synpunkter från berörda elever. Eleverna på exempelvis Rydskolan uppger i intervjuer att de inte på något sätt fått yttra sig om planerna på att flytta årskurserna 7-9 till Helenaskolan. Däremot har både politiker och förvaltning besökt och bjudit in elever och elevrepresentanter och förklarat beslutet. Enligt politikerna och förvaltningen så kunde de i samband med att en ny organisation diskuterades mycket väl inhämtat elevernas synpunkter. Utredningen visar att barnets inställning inte klarläggs i huvudmannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen tilldelas därför en anmärkning. Författning 1 kap. 10 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Magnus Haglund, avdelningsjurist Johan Kylenfelt och jurist Susanna Åhgren.

11 11 (16) På Skolinspektionens vägnar Peter Ekborg Avdelningschef Kjell Ahlgren Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Bilaga 1 12 (16) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med

13 Bilaga 1 13 (16) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

14 Bilaga 1 14 (16) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Skövde kommun Grundskolor: Billingsdalsskolan beslut Billingskolanskolan beslut Eriksdalskolan Fjärilskolan Frösve skola Helenaskolan Heneskolan Käpplundaskolan Lerdala skola Lundenskolan Norrmalmskolan Rydskolan Stöpemskolan Sventorpskolan Svärtagårdskolan Tidanskolan Timmersdala skola Varola skola Vasaskolan Våmbskolan Väringskolan beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut

15 Bilaga 1 15 (16) Värsåsskolan beslut Gymnasieskolor: Kavebro gymnasieskolan beslut Kavebro gymnasiesärskolan Kavelbro gymnasieskola IM Västerhöjds gymnasieskola beslut beslut beslut Vuxenutbildningen beslut Förskolan i Skövde kommun beslut Fritidshemmen i Skövde kommun beslut

16 Bilaga 1 16 (16)