VÄLKOMNA! Tomas Fagergren Martin Borgström. I samarbete med: 1

Transkript

1 VÄLKOMNA! Tomas Fagergren Martin Borgström 1

2 Dagsprogram TF: Utförandekontroll i byggprocessen / standarder och brandtekniska klasser / installationssystem och brandskydd Kaffepaus MB: Brand / brandflöde och tryck i brandrum Paus / Bensträckare MB: brandgasspridning mellan brandceller via ventilationssystem LUNCH TF: Skydd mot brandgasspridning via ventilationssystem Paus / Bensträckare TF: Skydd mot brandgasspridning via ventilationssystem Kaffepaus MB: Styrning / detektering / rökdetektering / strömförsörjning / elrum TF: Fläktrum Paus / Bensträckare TF: Schakt för installationer / genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel / trapphus / hisschakt och hissmaskineri 2

3 Historik 3

4 Installationsbrandskydd

5 Installationsbrandskydd Med denna nya handbok vill vi förnya, bredda och förändra budskapet, jämfört med Brandskyddsteknik för ventilationssystem från

6 Installationsbrandskydd Förnyelsen innebär: Redovisning av de senaste årens forskningsarbete Introduktion av nyutvecklade beräkningsmetoder för bestämning av brandflöde, brandtid och brandtemperatur Introduktion av nyutvecklade metoder för beräkning av spridning av kolmonoxid Redovisning av beräkning av sikt vid sotspridning mellan brandceller 6

7 Installationsbrandskydd Breddningen innebär: En installationsanpassad översyn över lagar, föreskrifter och normer Brandskyddsteknik ventilationssystem, fördjupad och förnyad Brandskyddsteknik rörinstallationssystem Brandskyddsteknik el- och telesystem Brandskyddsteknik styr- och övervakningssystem 7

8 Installationsbrandskydd Förändringen innebär: Mer konkret problemhantering med förslag till olika brandskyddslösningar Hänvisning till olika Europastandarder 8

9 Installationsbrandskydd Hur löser man genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar (EI) Hur löser man genomföringar i brandavskiljande byggnadsdelar (E) Hur löser man elkablar genom bjälklag EI 60 Hur löser man strömförsörjning till hissar Hur löser man spridningsskydd i FT-system Hur uppstår tryck i brandrum Hur kan skyddsavstånd tillämpas 9

10 Installationsbrandskydd Hur löser man ventilationsschakt Hur löser man rörschakt Hur löser man installationsschakt (blandschakt) Hur skyddas genomföring med plaströr Hur löser man fläktrum Hur löser man säkrad, brandskyddad strömförsörjning Hur löser man elrum och undercentraler Hur löser man trapphus Hur löser man hissar/hisschakt 10

11 Innehåll i handbok Totalt 28 kapitel 1. Introduktion 2. Lagar 3. Föreskrifter och allmänna råd 4. Anvisningar. förr och nu 5. Brandskyddsdokumentation enl. BBR 6. Utförandekontroll i byggprocessen 7. Drift- och underhåll i förvaltningsskedet 8. Systematiskt brandskyddsarbete - SBA 11

12 Innehåll i handbok 9. Utrymning 10. Standarder och brandtekniska klasser 11. Brand 12. Brandflöde och tryck i brandrum 13. Brandgasventilation 14. Brandsläckning 15. Installationssystem och brandskydd 16. Elrum och undercentral 17. Fläktrum 12

13 Innehåll i handbok 18. Schakt för installationer 19. Brand- och brandgasspridning mellan brandceller 20. Imkanal 21. Genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel 22. Upphängningsanordningar 23. Kanaler på vind och takgenomföringar 24. Brandgasspridning mellan brandceller ventilationssystem 25. Skydd mot brandgasspridning via ventilationssystem 13

14 Innehåll i handbok 26. Brandskyddsspjäll 27. Trapphus 28. Hisschakt och hissmaskineri 14

15 Utförandekontroll i byggprocessen Detta kapitel anknyter till kontrollplan för byggskedet. Kontrollplan för förvaltningsskedet behandlas i kap 7 Drift och underhåll i förvaltningsskedet En fyllig information om byggprocessens olika delar och om byggherrens kontrollplan finns i Brandskydd i byggprocessen, Svenska Brandskyddsföreningen, 2003 En beskrivning av brandskyddsteknisk projektering återfinns i de inledande kapitlen i Brandskyddshandboken,

16 Utförandekontroll i byggprocessen I handboken använda BBR:s begrepp brandskyddsdokumentation oavsett i vilken fas av färdigställande som dokumentet föreligger Brandskyddsdokumentationen kan betraktas som en beskrivning för det blivande objektets brandskydd eller det färdiga objektets brandskydd - relationshandling Dokumentet utgör inte ett kalkylerbart underlag utan dokumentets föreskrifter är avsedda att implementeras i andra projektörers handlingar, t.ex. bygghandlingar A, K, V och E 16

17 Utförandekontroll i byggprocessen Dokumentkontroll egenkontroll Brandskyddsdokumentationen skall skrivas så att den kan stämmas av mot projekteringsunderlaget. Att krav enligt lagar och föreskrifter och övriga med beställaren överenskomna krav uppfylls, är ett villkor för att dokumentationen skall kunna fastställas som underlag för andra projektörer Brandsakkunnig, som upprättat brandskyddsdokumentationen, utför en verifiering i form av ett kontrolldokument en egenkontroll. Detta är i sin tur ett dokument som utgör en del av ett kvalitetsledningssystem 17

18 Utförandekontroll i byggprocessen Implementeringskontroll projekteringsfas Det är ofta ett stort antal projektörer involverade i en byggprocess under projekteringsperioden från avlämnat brandskyddsdokument till färdiga bygghandlingar (förfrågningsunderlag) Under den perioden är det stor risk att krav och idéer i brandskyddsdokumentet tappas bort på vägen av olika skäl Ett i kvalitetsledningssystem välkänt begrepp är konstruktionsgenomgångar som här kan kallas projekteringsgenomgångar - protokollförs 18

19 Utförandekontroll i byggprocessen Ett annat sätt att följa upp implementeringen kan vara något av följande alternativ: Sidoprojektör avlämnar en kvittens att man tagit del av och förstått brandskyddsdokumentationens föreskrifter och krav Sidoprojektör upprättar ett kvalitetsdokument t.ex. egenkontrollplan med förklaring att föreskrifter och krav enligt brandskyddsdokumentationen för respektive projektör i tillämpliga delar är inarbetade i bygghandlingar 19

20 Utförandekontroll i byggprocessen Utförandekontroll byggfas För byggfasen har byggherren upprättat en kontrollplan, enligt vilken utförandet skall intygas överensstämma med förutsättningarna Utgångspunkten är att kontrollen i ett byggprojekt i första hand skall utföras genom byggherrens egen försorg Utförandekontrollen är den viktigaste punkten i kontrollplanen. Kontrollen utförs i regel som dokumenterad egenkontroll hos respektive entreprenör 20

21 Utförandekontroll i byggprocessen I byggherrens kontrollplan bör t.ex. följande punkter för utförandekontroll anges i tillämpliga delar Fri öppningsbredd i utrymningsvägar Utrymningslarm, db(a) Talat meddelande, hörbarhet Nödbelysning belysningsstyrka Vägledande markeringar Tryckavlastning hisschakt Brandgasventilation trapphus Andra system för brandgasventilation Samordnad funktionsprovning 21

22 Utförandekontroll i byggprocessen Genomföringar i brandcellsgränser brandskydd och tätning Brandisolering ventilationskanaler Brandskydd kablar Brandskydd bärande konstruktioner Anordningar för brandsläckning Brandteknisk klass ytskikt Anläggarintyg automatiskt brandlarm Anläggarintyg automatisk vattensprinkleranläggning 22

23 Utförandekontroll i byggprocessen Dokumenterad egenkontroll Egenkontroll skall dokumenteras och vid behov kompletteras med separata intyg på installationer, produkter och utförande, t.ex. olika slag av anläggarintyg. Kvalitetsansvarig bör sammanställa detta i sin dokumentation 23

24 Utförandekontroll i byggprocessen Normerande förbesiktning För vissa kontrollmoment kan det vara lämpligt att sakkunnig brand utför s.k. normerande förbesiktning. Det är lämpligt för moment med stor upprepningseffekt eller moment som senare kommer att hänföras till ej besiktningsbara (dolda). Avsikten är att man förbesiktigar ett visst utförande t.ex. tätning av installationsgenomföring eller schakt varefter entreprenören åläggs ansvar för att alla följande, likartade lösningar utförs på samma sätt 24

25 Utförandekontroll i byggprocessen Driftkontroll, BBR 2:52 Byggnader eller delar av dem bör inte tas i bruk innan ventilationssystem och brandskyddstekniska installationer är i driftklart skick Funktionen är ofta resultatet av olika delentreprenader avsedda att komplettera varandra till en fungerande enhet. Med samordnat funktionsprov avses att samköra byggnad och dess olika (kompletterande) installationer Inom området brandskydd bör sakkunnig brand med separat intyg (sakkunnigintyg) styrka att utförandet överensstämmer med brandskyddsdokumentationen. Kvalitetsansvarig övervakar att kontrollplanen uppfylls 25

26 Utförandekontroll i byggprocessen Sakkunnigintyg Innan nämnden utfärdar slutbevis brukar i regel begäras att det finns ett sakkunnigintyg att byggnadens (projektets) brandskydd uppfyller förutsättningar och föreskrifter enligt brandskyddsdokumentation. 26

27 Standarder och brandtekniska klasser Olika typer av standarder 1. Produktstandard, alt. ETAG (ETA Guideline inte en standard men en vägledning som redovisar en produkts karakteristiska egenskaper och krav på produkten) 2. Klassificeringsstandard 3. Provningsstandard 4. Standard för utvidgad användning/bedömning (extended application) 5. Beräkningsstandard (Eurocode) 6. Stödstandard, konditionering etc. 27

28 Standarder och brandtekniska klasser Exempel på SS-EN standarder inom konstruktion/brandmotstånd 1363 Provning brandmotstånd allmänt icke bärande konstruktioner bärande konstruktioner installationer dörrar och luckor Bidrag till brandmotstånd brandisolering 1187 Taktäckning Klassificering Tändskyddande beklädnad 28

29 Standarder och brandtekniska klasser I BBR 5:2 anges bland annat att metoder för verifiering av brandtekniska egenskaper i olika klasser finns i Boverkets Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd 1993:2, utgåva 2 (1995). Publikationen har, som framgår av dateringen, många år på nacken men åberopas fortfarande i BBR. Vissa delar kan ha ersatts av nya standarder eller tillämpning med modernare teknik. Den tekniska utvärderingen och beslut om frivilligt typgodkännande handläggs av certifierade ackrediteringsorgan. SITAC, som är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är ett sådant certifieringsorgan. 29

30 Standarder och brandtekniska klasser Vidare anges i BBR 5:2 att metoder för verifiering av gemensamma europeiska brandklasser finns i klassifikationsstandarderna SS-EN del 1-5 SS-EN del 1 behandlas klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan. Standarden används för klassificering av material, beklädnader och ytskikt. SS-EN del 2 behandlas klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för produkter för ventilationssystem. SS-EN 13501del 3 behandlar klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd för produkter för ventilationssystem, klassificering av kanaler och spjäll. I denna standard anges bland annat kriterier för ventilationskanaler provade för både in- och utvändig brand. 30

31 Standarder och brandtekniska klasser SS-EN del 4 behandlar klassificering baserad på data från provning av brandmotstånd hos komponenter i system för rökkontroll. Exempelvis flerfunktionsspjäll, kanaler samt fläktar för mekanisk brandgasventilation och brandgasventilatorer för termisk brandgasventilation. SS-EN del 5 behandlas klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter utvändig brandpåverkan för tak. 31

32 Standarder och brandtekniska klasser Provningsstandard SS-EN :1999 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader ventilationskanaler SS-EN :1999 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader brandspjäll SS-EN :2004 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader tätning av genomföringar SS-EN :2006 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader linjära tätningar SS-EN :2003 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader kanaler och schakt för installationer 32

33 Standarder och brandtekniska klasser SS-EN :2005 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader installationsgolv och hålbjälklag SS-EN :2004 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader transportband och deras avskiljningar SS-EN :2005 gäller som svensk standard och behandlar provning av brandmotstånd för installationer i byggnader kanaler för evakuering av brandgaser Dessa standarder, serien 1366-, är provningsstandarder som sammanhänger med klassificeringsstandard 33

34 Standarder och brandtekniska klasser Klassbeteckningar enligt BBR 5:221 anknyter till klassificeringsstandarden SS-EN och till Riktlinjer för typgodkännande brandskydd. För byggnadsdelar används, beroende på funktionen, följande klassbeteckningar: R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering EI 2 integritet och isolering för branddörrar E W integritet och begränsad strålning 34

35 Standarder och brandtekniska klasser Klasserna kan också kombineras med tilläggsbeteckning: M för mekanisk påverkan C för dörrar med automatisk stängningsanordning i någon av klasserna C1- C5 S a brandgastäthet för branddörrar, kall brandgas S m brandgastäthet för branddörrar, varm brandgas 35

36 Standarder och brandtekniska klasser Klassbeteckningar enligt BBR 5:221 anknyter till klassificeringsstandarden SS-EN För material, beklädnad och ytskikt finns euroklasserna A1 och A2 (obrännbara material) och klasserna B, C, D, E (brännbara material). Klasserna A2-D skall ha tilläggsbeteckningar som klassificerar dels mängden brandgaser som materialet får avge (s1, s2 eller s3), dels i vilken omfattning brinnande droppar eller partiklar får avges från materialet (d0, d1 eller d2). s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser d0 brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar 36

37 Standarder och brandtekniska klasser A1 (obrännbart) är högsta klass och avger varken brandgaser eller brinnande droppar/partiklar. Som obrännbart klassas också A2-s1,d0. Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2. Fristående E innebär att ett visst droppkrav är uppfyllt. Ytskikt gäller t.ex.: B-s1,d0 motsvarar tidigare klass I C-s2,d0 motsvarar tidigare klass II D-s2,d0 motsvarar tidigare klass III 37

38 Standarder och brandtekniska klasser Klassificerade elkablar SP i Borås erhöll år 2002 EU:s uppdrag att ta fram ett klassifikationssystem för kablars brandegenskaper. EU-kommissionen tänker sig ett klassifikationssystem för kabelns egna brandegenskaper och ett annat för kabelns funktion vid brand. 38

39 Standarder och brandtekniska klasser Gränsvärdena för varje brandklass baseras på maximal värmeeffekt, flamspridning, rökproduktion och förekomst av brinnande droppar. I tillägg till detta kan på frivillig basis rökgasernas surhetsgrad deklareras, vilket medger att man kan urskilja halogenfria alternativ. Det blir sju klasser: Aca, B1ca, B2ca, Cca, Dca, Eca och Fca. Klassen Aca avser obrännbara produkter, t.ex. kablar som har keramisk isolering. B1ca utgör toppklass av de brännbara produkterna. B2ca och Cca motsvarar produkter med viss brandspridning. Dca motsvarar brandegenskaper som vanligt trä och Eca utgörs av produkter som är svårantändliga för en liten låga, typ cigarettändare. Fca betyder att man inte har bestämt brandegenskaperna. 39

40 Standarder och brandtekniska klasser Fortsättningen får visa om tillämpningen i de olika ländernas byggregler också blir densamma. I nuläget är nog materialkrav på ytskikt kablar generellt sett lägre än på ytskikt, tak, väggar och golv. 40

41 Standarder och brandtekniska klasser Klassificerad rörisolering Kriterierna för rörisoleringsklasser är snarlika kriterierna för ytskikt B- s1,d0 (klass I), C-s2,d0 (klass II) och D-s2,d0 (klass III). I en rådstext till BBR 5:511 gör man åtskillnad mellan rörinstallationer som täcker en större yta och rörinstallationer som täcker en mindre yta. I det första fallet bör rörisolering uppfylla samma ytskiktskrav som tak eller vägg där rörinstallationer är monterade. 41

42 Installationssystem och brandskydd Avsikten är inte i första hand att tekniskt beskriva system och funktionssätt. I stället vill handboken fokusera på brandskyddsfrågor med anknytning till olika installationssystem 42

43 Installationssystem och brandskydd I BBR avsnitt 5:511 hämtas de grundläggande förutsättningarna för val av material. Material i byggnadsdelar och fast inredning skall ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning och inte medverkar till snabb brandspridning inte snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas inte smälter och droppar utanför brandhärdens omedelbara närhet inte deformeras vid ringa brandpåverkan inte faller ned eller på annat sätt inte faller ned eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar 43

44 Installationssystem och brandskydd Brandcellsskiljande genomföringar För alla installationssystem finns den gemensamma nämnaren att brand och brandgaser kan spridas mellan brandceller via genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar 44

45 Installationssystem och brandskydd Rörinstallationer Värme Tappvatten, kallt och varmt Avlopp, spillvatten och dagvatten Kyla Tryckluft (ventilation) Centraldammsugare (ventilation) Rökkanal Avgaskanal 45

46 Installationssystem och brandskydd BBR 5:41:..värmeinstallationer..rök- och avgaskanaler skall anordnas så att de inte kan ge upphov till antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning. Temperaturen på ytan av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material får inte överstiga 85 C. 46

47 Installationssystem och brandskydd Den sammantagna installationen skall uppfylla krav enligt BBR 5:4, Skydd mot uppkomst av brand, BBR 5:5, Skydd mot brandspridning inom brandcell och BBR 5:6, Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller 47

48 Installationssystem och brandskydd Ventilationssystem Materialföreskrift enligt BBR 5:651 är att luftbehandlingsinstallationer bör utföras av obrännbart material. Det är dock en allmänt vedertagen praxis att ventilationssystem utförs av obrännbart material Om annat material väljs måste med beräkningar eller på annat sätt styrkas att allmänna krav på brandsäkerhet enligt BBR uppfylls. 48

49 Installationssystem och brandskydd Vad som kan anses som försumbart finns inte kvantifierat utan kan variera från fall till fall. Enligt PBL är det byggherren som skall bestyrka att funktions krav uppfylls. I förekommande fall innebär detta att med beräkningar visa om materialets bidrag till brand spridning är att anse som försumbart eller inte. Tabell a i BBR 5:651 kan tjäna som vägledning. 49

50 Installationssystem och brandskydd Elinstallationer Denna handbok syftar till att hantera brandskyddsfrågor kring strömförsörjningsförmåga och utformning av kabelgenomföringar och installationskomponenter för el- och teleinstallationer För hissar anges i en rådstext till BBR 5:676 att elkablar till hissmaskineri för persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte går automatiskt till närmsta stannplan, bör förläggas avskilda i brandteknisk klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. 50

51 Installationssystem och brandskydd Brännbarhet kabelisolering Olika slag av isolermaterial har varierande förmåga att underhålla brand. Enligt EBR (Swedenergy) kan man göra följande grova indelning. Mycket brännbara Polyeten (PE) Tvärbunden polyeten (PEX) Naturgummi Styrenbutadiengummi Uretangummi Oljeimpregnerat papper Brännbara Etengummi Propengummi Silikongummi Mindre brännbara PVC Kloroprengummi Hypalon 51

52 Installationssystem och brandskydd Funktionsskydd av kabel I sådana fall där säkrad strömförsörjning är föreskriven brukar tidsperioden anges till samma som brandmotståndstiden för objektets/byggnadens brandcellsskiljande byggnadsdelar, t.ex. 60 minuter motsvarande byggnad i brandteknisk klass Br1, om inte annat anges i BBR. 52

53 Installationssystem och brandskydd Förebyggande åtgärder för att säkra strömförsörjning kan vara Kablar förläggs i brandskyddat läge eller förses med brandskyddande inklädnad Kablar förläggs i annan brandcell än den de är avsedda att betjäna Kabelstege skyddas med brandskyddsbarriär av rutmönstrad glasfiber belagd med elastisk beläggning som expanderar vid temperaturpåverkan, t.ex. typ Hapuflam Kablar utförs med skyddsmålning, t.ex. Flamro brandskyddsfärg för elkablar Kablar, som samverkar, förläggs i olika brandceller genom längdsektionering med syfte att nå ostörd drift. Längdsektionering kan kombineras med tvärsektionering för att förhindra brandspridning längs kabelsträckningen 53