Alternativa framtida vägområden i Malmberget och Koskullskulle

Transkript

1 Alternativa framtida vägområden i Malmberget och Koskullskulle Expansionen av gruvan medför förändringar i vägnätet och behov av nya vägar. I Malmberget kommer det befintliga nätet att påverkas. Förändringar i Malmbergets vägnät påverkar även det övergripande vägnätet och kommunikationerna mellan tätorterna. Kartan ovan visar nya vägar som diskuterats för att klara både den interna trafiken i Malmberget och trafiken mellan Koskullskulle/Malmberget och Gällivare. Flera olika vägalternativ visas på kartan och fördjupade studier behöver genomföras vilken av vägarna som bör väljas. Kommer stora delar av västra Malmberget med dess service att finnas kvar, är kommunikationerna till östra Malmberget och de delar som är kvar av Kilen viktiga. Den tillgänglighet som vägarna skapar är delvis en avgörande faktor för västra Malmbergets framtid och utbud, för att inte en successiv nedgång eller avveckling skall ske. Koskullskulle berörs idag av genomfartstrafik. Översiktsplanen föreslår en eventuell framtida omläggning av väg 860/Mellanvägen, så att denna viker av söder om Koskullskulle istället för att trafiken sträcker sig igenom tätorten. Detta kan vara extra aktuellt vid en större expansion av bostäder i Koskullskulle, då även fler människor i så fall kan bli störda av genomfartstrafiken. 61 (82)

2 Nya Malmstaskolan Vägalternativ Östra länken 1 Bebyggelse vid Murgatan Vägalternativ Östra länken 2 Trafikplats Genom att planförslaget föreslår att i princip nuvarande vägnät kan nyttjas för framtiden bör särskilt studeras viktiga punkter i trafikmiljön och dess förhållande till omgivningen mm. Dessa platser finns markerade på kartan på nästa sida. Ytterligare punkter kan bli aktuella att studera. 62 (82)

3 Diskuterade trafikåtgärder inom planområdet 63 (82)

4 Konflikter och konsekvenser - Förslag på nya vägar i Malmberget ger en större trafikbelastning på vägar som tidigare inte berörts av genomfartstrafik. - Förändringar i vägnätet i Malmberget medför konsekvenser för boende i form av minskad tillgänglighet och ökade transportsträckor. Delvis tillfälliga trafiklösningar genom bostadsområdena kan medföra minskad trafiksäkerhet, störande genomfartstrafik och intrång på bostadsfastigheter. Detta beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. - Förändringar i vägnätet kan få sociala konsekvenser. - Nya bostads- och verksamhetsområden inom planområdet kan innebära en ökad genomfartstrafik genom staden. - Trafikplatsernas framtida utformning kan innebära intrång på befintlig miljö. Riktlinjer - Fördjupade studier över trafiknätet i östra och västra Malmberget bör genomföras. - Fördjupad studie av trafikplatser bör påbörjas utifrån översiktsplanens förslag. - Trafiknätet kring Dundret, områden för fritidsbostäder och kontakten mellan dessa områden och centrala Gällivare skall utredas. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR En stads gång- och cykelvägar skall breda ut sig som ett nät, där alla stadsdelar och stora målpunkter ansluts till varandra. Vid planering av nya bostadsområden bör en övergripande strategi för gc-nätet utarbetas. Gruvans expansion påverkar det befintliga gång- och cykelnätet (gc-nätet) i Malmberget. Om gropen delar Malmberget i två delar är det viktigt att tillgodose gång- och cykelkontakten mellan östra och västra Malmberget, exempelvis längs den föreslagna bilvägen södra länken. En situation kan uppstå där västra Malmberget kommer att tas i anspråk av gruvan, samtidigt som östra Malmberget inte kommer att påverkas. Detta innebär att gc-vägnätet mellan östra Malmberget, Koskullskulle och Gällivare måste ses över. Kartan på sidan 66 visar exempel på diskuterade gång- och cykelvägar. Ytterligare gc-vägar kan bli aktuella att studera. Det är av vikt att gc-trafiken prioriteras. Gc-vägar bör byggas ut till föreslagna bebyggelseområden. Till föreslagna bebyggelseområden från centrala Gällivare är i huvudsak avstånden inte mer än 3-4 km, vilket får bedömas vara godtagbart avståndsmässigt. Även inom respektive föreslaget bebyggelseområde måste gång- och cykeltrafiken främjas, både ur trafiksäkerhets- och miljömässig synpunkt. Viktigt är sambandet bl a mellan bostäder och skolor, förskolor, fritidsanläggningar och annan service. Översiktsplanen förordar en gc-vägsutredning. I fördjupade studier över föreslagna bebyggelseområden måste gc-trafiken studeras ytterligare. Konflikter och konsekvenser - Förändringar i Malmberget ställer krav på ombyggnad av vägnätet. 64 (82)

5 - Speciellt barn och ungdomar kan påverkas av förändringar i gång- och cykelnätet till följd av gruvans expansion. Riktlinjer - Det övergripande gång- och cykelnätet utvecklas i tätortsområdet. - Gc-vägsutredning genomförs. 65 (82)

6 Karta över diskuterade framtida gång- och cykelleder 66 (82)

7 SKOTERLEDER Skoterleder finns omkring tätorterna. Önskan finns att utöka med tätortsleder. Kompletteringar av skoternätet som diskuterats visas på kartan på nästa sida. Ytterligare leder kan bli aktuella att studera. Utbyggnaden av skoternätet måste samordnas med planeringen av nya bostads- och verksamhetsområden. Nya bostadsområden kring Nuolajärvi, Nunisvaara och Vassaraträsk bör planeras så att minimala störningar kan komma att uppstå mellan skoterleder och bostäder. Konflikter och konsekvenser - Skotrar ger upphov till buller och konflikt kan uppstå när skoterleder sträcker sig genom bostadsområden. - Störningar från skotrar uppkommer även i rekreationsområden. Riktlinjer - Fördjupad studie av skoterleder genomförs. - Utbyggnaden av skoternätet måste samordnas med planeringen av nya bostads- och verksamhetsområden. KOLLEKTIVTRAFIK I en fortsatt utbyggnad är det viktigt att länka ihop viktiga målpunkter med kollektivtrafikstråk. Service, aktiviteter och omsorg bör ligga intill busstråk med god turtäthet. Förändringar i vägnätet påverkar även kollektivtrafiken i och omkring tätorterna. Linjer måste läggas om och anpassas till målpunkter och bostadsområden som kommer att finnas kvar inom Malmberget. Så länge Malmberget har den funktion den har idag, måste goda förbindelser finnas mellan olika delar inom Malmberget samt till/från Gällivare, Mellanområdet och Koskullskulle. Med ökad miljömedvetenhet och vid exploatering av SJ-området kan tågtrafiken att få en ökad betydelse. Gällivare järnvägsstation kan behöva utvecklas. Kollektivtrafiken behöver utvecklas vid en utbyggnad av bebyggelseområden. Helt nya linjer och sträckningar kommer att behövas. Kollektivtrafiken bör prioriteras för att ge alternativ till biltrafiken. Exempelvis äldre och ungdomar måste kunna ha möjlighet att nå olika delar av tätortsområdet utan bil. Lättillgängliga och säkra hållplatser inom respektive bebyggelseområde är viktigt att beakta i fortsatt arbete. En satsning på kollektivtrafiken är även fördelaktigt ur miljösynpunkt. I fördjupade studier över föreslagna bebyggelseområden måste kollektivtrafiken studeras ytterligare. Konflikter och konsekvenser - Nya bostads- och verksamhetsområden som föreslås inom planområdet medför att dagens linjesträckningar påverkas och kan behöva läggas om. Riktlinjer - Fördjupad studie av kollektivtrafiken utförs utifrån översiktsplanens förslag. - Strategiarbete kring kollektivtrafikens framtid utförs. 67 (82)

8 Karta över en första idé på diskuterade nya skoterleder inom planområdet 68 (82)

9 JÄRNVÄG Inga större omläggningar föreslås för järnvägsnätet i kommunen. Gruvans expansion tros inte påverka de befintliga spåren. Provverksamhet för järnvägstrafik har diskuterats att genomföras på järnvägssträckningen i anslutning till Koskullskulle. Inne i centrala Gällivare i Malmheden och Vuoskonjärvi finns stora spår- och rangerområden som delvis idag står oanvända. Oanvända spår kan tas bort och marken kan istället användas för utbyggnad av verksamheter, handel eller service. Stickspår bakom Kuusakoskis i Malmheden behöver dock vara kvar då företag använder spåren. Vid en utbyggnad av bostäder kring Vassaraträsk kommer fler människor vara i behov av att korsa järnvägen för att komma in till centrala Gällivare. Placeras även publika verksamheter intill järnvägen kommer behovet av bättre och säkrare järnvägsövergångar att öka. För nya järnvägövergångar krävs nära samråd med Banverket. Målsättningen är att samtliga järnvägspassager ska bli planskilda. Omfattande förändringar kommer att ske i Gällivare bangårds norra ände, inom befintligt järnvägsområde, dock osäkert när. Teknisk utredning är utförd. En utvecklad tågtrafik ökar förutsättningarna för samspelet med Kiruna och Luleå. För samspelet med Kiruna bör utvecklandet av en gemensam LA- (lokal arbetsmarknads-) och serviceregion betonas ytterligare. I detta sammanhang bör hela resan behandlas, dvs såväl tågresan som resan till/från resecentrum. Konflikter och konsekvenser - En utbyggnad av verksamheter intill järnvägen (SJ-området) kan komma att innebära en ökad konfliktrisk. Riktlinjer - Verksamheter bör anläggas intill befintlig järnväg för att möjliggöra miljövänliga transporter. - Buller och vibrationer från järnvägen bör utredas där bostäder ska placeras. 69 (82)

10 OFFENTLIG SERVICE - Barnomsorg, skola, vård och omsorg Inom Malmberget finns offentlig service. För dessa verksamheter måste alternativa platser hållas i beredskap. BARNOMSORG OCH SKOLA Flera skolor finns i Malmberget (gymnasium, komvux, Kunskapsgruvan, 1-9-skola och förskola). Barnomsorg och skola i östra och västra Malmberget Utvecklingen i östra och västra Malmberget är osäker och kommunen måste skaffa handlingsberedskap för olika händelseförlopp där förskolor och skolor måste flyttas från området. Kartan på nästa sida visar diskuterade och nya skolor, förskolor, gymnasium mm kan förläggas. De tomter som pekas ut som lämpliga kan vara aktuella även för andra typer av bebyggelse. Barnomsorg och skolor i nya bostadsområden Inom de föreslagna nya bostadsområdena måste även tomter för barnsomsorg och skolor planeras in. Möjligheter finns även att flytta förskole- och skolbarn till befintliga skolor som har resurser att ta emot fler barn eller möjlighet att bygga ut. Konflikter och konsekvenser - Osäkerhet kring gruvans expansion gör det komplicerat att planera för skola och barnomsorg. Fortsatt planeringsarbete måste resultera i handlingsberedskap för flera olika händelseförlopp. - Barn påverkas när avståndet mellan skola och bostad bli större. Behovet av kollektivtrafik och gcförbindelser ökar. Riktlinjer - Fördjupade studier behöver göras över placeringar av olika typer av skolor och förskolor. - Sträva efter lokaliseringar med goda kommunikationsmöjligheter. Säkra gång- och cykelförbindelser skall säkerställas. - Utnyttja kapaciteten som finns i befintliga skolor. 70 (82)

11 Karta över diskuterade nya områden för skolor och förskolor inom planområdet 71 (82)

12 VÅRD OCH OMSORG Idag finns ett varierat utbud av social omsorg och vård inom kommunens centrala delar. I västra Malmberget finns 3 omsorgsboenden och vårdcentral som kan komma att påverkas av gruvans expansion. Bedömningen är att fler kommer att bo kvar hemma med stöd istället för att bo på speciella hem för äldre. Behovet av platser på omsorgsboende för äldre tros därför minska. Fram till år 2025 bedöms inte lokalbehovet öka. I FÖP:en redovisas diskuterade platser för eventuell utbyggnad ifall lokalbehov ändå uppstår i framtiden. Vård och omsorg i Malmberget Äldreboendena Gunillahemmet och Lövberga kan komma att påverkas av gruvans expansion. Kommer Gunillahemmet att påverkas måste liknande hem i samma storlek och med liknande utformning erbjudas någon annanstans inom planområdet. Kartan på nästa sida visar diskuterade platser där ny service skulle kunna förläggas. Platser som pekas ut för ny service kan vara aktuella även för andra typer av bebyggelse, såsom bostäder skola eller idrott. Fördjupade studier behöver då göras över de olika tomterna och placeringarnas konflikter, för- och nackdelar. De platser som diskuterats för förtätningen för olika typer av vård har inte delats upp i underkategorier, såsom äldrevård, vårdcentral eller andra typer av grupp- eller resursboende. Alla dessa olika vårdformer kräver olika typer av lokaliseringar. Vad som dock är gemensamt för alla dessa typer av vårdrelaterad service är att de måste ligga nära bostäder, annan service och kommunikationer. Äldreomsorg Äldreboende kan med fördel placeras centralt, där tillgängligheten och boendemiljöerna kan bli stimulerande och goda för de äldre. Kan goda enskilda bostäder inte erbjudas för äldre kommer behovet av vårdplatser att öka. Handikappomsorg Vid uppförande av nya lokaler för handikappomsorg skall lagen om stöd och service tillämpas. Denna typ av boende (så kallat LSS-boende) bör integreras i befintliga bostadsområden för att få bästa möjliga boendemiljöer för vårdtagarna. Hälso- och sjukvård Vårdcentralen i Malmberget kan eventuellt komma att beröras mellan Drog- och missbruksboende I dag finns inget drog- eller missbruksboende i kommunen. Behovet av denna typ av boende har de senaste åren varit lågt. Dock är ambitionen att en viss förberedelse skall finnas för kommande behov. Konflikter och konsekvenser - Osäkerhet kring gruvans expansion gör det komplicerat att planera för vård och omsorg. Fortsatt planeringsarbete måste resultera i handlingsberedskap för flera olika händelseförlopp. - Vård- och serviceinrättningar kan komma att påverkas i Malmberget. För äldre och dementa människor kan en stor förändring eller flytt upplevas ansträngande. Riktlinjer - Fördjupade studier behöver göras över placeringar av olika typer av vård och omsorg. 72 (82)

13 Karta över diskuterade områden för social omsorg och vård 73 (82)

14 JÄMSTÄLLDHET Inledning Jämställdhet är förhållandet mellan kvinnor och män. Det betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De jämställdhetspolitiska målen är antagna av Riksdagen och utgör grunden för Regeringens jämställdhetspolitik. Det övergripande målet är indelat i fyra delmål som även kan användas vid jämställdhetsbedömning av fysisk planering. - En jämn fördelning av makt och inflytande - Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Viktiga aspekter i planeringen för Gällivare Gällivare har betydande ungdomsunderskott och kvinnounderskott, vilket innebär att kommunen också har födelseunderskott. Underskottet beror på flera faktorer, bl a otillräckligt utbud av högre utbildning och vissa brister i aktivitetsutbud samt att antalet arbetstillfällen av intresse för kvinnor inte är tillräckligt. Från och med 2003 har flyttnettot blivit betydligt bättre balanserat främst till följd av satsningarna inom gruvindustrin. Befolkningsminskningen beror idag i huvudsak på födelseunderskott till följd av tidigare utflyttning främst av unga kvinnor. För att uppnå en balans mellan antalet kvinnor och män behöver förutsättningar skapas för att locka kvinnor och ungdomar att bosätta sig i Gällivare med omnejd. Eftersom utflyttningen av kvinnor är stor så är det särskilt viktigt att en jämn könsfördelning finns redan på planeringsstadiet och att de områden som domineras av kvinnor synliggörs. Förutsättningar bör skapas för en arbetsmarknad som är anpassad till både kvinnor och män. Lokaliseringen av nya företag är av vikt så att ansvaret för hem och barn kan delas på. När nya skolor och skolgårdar ska utformas, nya idrottslokaler byggas, ridläger anordnas mm, fattas beslut som lägger grunden för kvinnors och mäns, flickor och pojkars lika villkor på fritiden. Skolan är den plats där värderingar grundläggs, normer skapas och har stor betydelse för det framtida samhället och relationerna mellan flickor och pojkar. Eftersom vistelsetiden på skolan är stor för ungdomar är det viktigt med planeringen av skolmiljön, byggnadens utseende mm. Familjer väljer ofta bostadsort med bra skola. Ett delat ansvar för hem och barn är en viktig jämställdhetsfråga som indirekt berörs i all infrastrukturplanering när service, skolor, barnomsorg, nya bostadsområden och arbetsplatser lokaliseras i förhållande till varandra. En trygg och säker miljö både dagtid och nattetid kan uppfylla målet frihet från sexualiserat våld för ett jämställt samhälle. Genusaspekten är en viktig aspekt som ska tas hänsyn till vid bebyggelseplanering. För kvinnor kan gångtunnlar, motionsslingor mm avskilda från övrig trafik utgöra hot mot tryggheten. Planen betonar därför betydelsen av att bygga för en trygg offentlig miljö där både kvinnor och män, flickor och pojkar kan vistas utan att känna sig otrygga. Att lägga ett jämställdhetsperspektiv på hälsa innebär att se på hur relationerna mellan kvinnor och män påverkar kvinnors och mäns liv och hälsa. Hur fördelningen av privilegier ser ut på en strukturell nivå, vad gäller förvärvsarbete, hemarbete, ekonomiska resurser, beslutsfattande, kan vara en bidragande orsak till att kvinnor mår sämre. Kvinnor gör i större utsträckning hemarbetet och kvinnors deltidsarbete verkar vara en förutsättning för att de ska orka med det obetalda hemarbetet. Utvecklingen de senaste åren har gått i 74 (82)

15 riktning mot att alltfler kvinnor hamnar i en arbetssituation som karaktäriseras av höga krav och lågt beslutsutrymme, vilket enligt forskning ger ohälsa. För att underlätta för människor att välja var de vill bo är det viktigt att i planeringen ta hänsyn till bl a resvägar, kollektivtrafik, skolor och tillgången till service och fritidsaktiviteter. Ensamstående föräldrar som i utsträckning är kvinnor med barn är oftast beroende av en utbyggd kollektivtrafik och kvinnor reser mer kollektivt än män. Föreslagna nya bostadsområden De planerade nya bostadsområdena Vassaraträsk, Nuolajärvi, Nunisvaara ligger inom ca 5 km från centrala Gällivare, vilket bedöms som relativt nära centrum. Detta avstånd till områdena medför trots allt att en fungerande kollektivtrafik krävs, vilket måste beaktas vid fördjupade studier. Likaså måste gångoch cykelvägar prioriteras. Bostäderna och utemiljön bör planeras så att alla typer av boendegrupper kan få ett bra och ändamålsenligt boende. En blandning och variationer av storlek på bostäder bör eftersträvas för att medverka till valfrihet i boendet. Tillgången till barnomsorg, dagligvaruhandel, kollektivtrafik, rekreationsområden, lekytor och annan service är viktiga frågor att beakta i arbetet med ett jämställt och integrerat samhälle. Ur jämställdhets-, trygghets-, och social synpunkt är det därför viktigt att alla människor oavsett ålder eller kön ska kunna bo och trivas i aktuellt område. Detta görs genom att de planerade bostadsområdena anpassas till olika boendekategorier. De större natur- och rekreationsområden som finns i den omedelbara närheten ger förutsättningar för en god boendemiljö. Trygga miljöer kan skapas och eftersträvas genom exempelvis en medveten placering av entréer och en god belysning inom hela området. Även gång- och cykelvägar bör vara utrustade med belysning. Detta bör beaktas i fördjupade studier över föreslagna områden. Förtätningsområden Koskullskulle ligger längre ifrån centrala Gällivare, ca 7 km. Här föreslås förtätning enligt översiktsplanen. Med en förtätning kan underlag skapas till service i Koskullskulle. Därmed skulle samhället inte bli lika beroende av Gällivare eller Malmbergets service. En förtätning av centrala Gällivare föreslås i planen, vilket ger förutsättningar för god tillgänglighet till service, arbetsplatser, skola mm. En ökning av befolkningen i centralt läge ger underlag till större utbud av service mm. 75 (82)

16 KULTUR Gruvans expansion innebär att kulturhistorisk bebyggelse i Malmberget påverkas. En kulturmiljöanalys, Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare - en kulturmiljöanalys, Gällivare kommun Kulturen, har gjorts för att belysa värdena i Malmberget och hur dessa värden kan tas tillvara. En beskrivning av kulturvärden i Malmberget/Elevhemsområdet (och även övriga delar i tätorten) finns i delen Planeringsförutsättningar och under rubriken Kultur. Framtiden för en enskild byggnad eller en byggnadsgrupp beror främst på vilken fortsatt användning de kan få och därmed dess framtida bruksvärde. Detta måste analyseras och bestämmas då behov av flytt föreligger. Värdefull bebyggelse i Malmberget bedöms kunna flyttas till olika områden. Kartan på nästa sida visar diskuterade platser dit kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan flyttas. De tomter som pekas ut som lämpliga kan dock vara aktuella även för andra typer av bebyggelse. Innan bebyggelsen kan flyttas till föreslagna områden måste särskilda utredningar se till vilka konsekvenser detta kan medföra för exempelvis stadsbild och omgivande bebyggelsens kulturvärden. Konflikter och Konsekvenser - Byggnaderna representerar fysiskt en social struktur som inte finns kvar och är tidstypiska för sina olika byggnadsperioder. Dessa värden går delvis om intet vid eventuell flyttning. - Om hela Malmberget med dess byggnader och befolkning måste flyttas kommer en hel tätort med historia, minnen och ett kulturellt arv att försvinna. - Gruvans expansion och planförslagets påverkan på kulturmiljövärdena beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen, del 3. Riktlinjer - Placering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som flyttas skall föregås av planmässig prövning. 76 (82)

17 Karta över områden, enligt kulturmiljöanalysen, som är diskuterade för förtätning med kulturhistorisk bebyggelse från Malmberget. 77 (82)

18 TEKNISK FÖRSÖRJNING Teknisk försörjning måste byggas ut inom områden som ska exploateras. Kommunalt vatten- och avlopp saknas kring Vassaraträsk och behöver byggas ut vid en exploatering. Föreslaget verksamhetsområde söder om staden saknar kommunalt vatten och avlopp. En kommunal vatten- och avloppsledning sträcker sig förbi Nuolajärvi och Nunisvaara, dit ny bebyggelse kan ansluta sig. Elnätet behöver byggas ut kring Nuolajärvi, Nunisvaara och Vassaraträsk. VASSARATRÄSK NUOLAJÄRVI NUNISVAARA Utbyggd teknisk försörjning i området 78 (82)

19 GENOMFÖRANDE DETALJPLANER, OMRÅDESBESTÄMMELSER OCH BYGGLOV Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan ska enbart ge en övergripande vägledning över hur kommunen bör utvecklas. Därför behöver översiktsplanen följas upp med med en juridisk handling som exempelvis områdesbestämmelser eller detaljplan för att säkerställa ett syfte i översiktsplanen. För områden där det inte finns gällande detaljplan finns bara den fördjupade översiktsplanen eller möjligtvis områdesbestämmelser att rätta sig efter. Riktlinjer Inom hela den fördjupade översiktsplanens planområde bör uppförande av ny bebyggelse eller förtätning föregås av en detaljplan, eftersom bebyggelsen till största delen kan anses ligga i anslutning till samlad bebyggelse där detaljplanekravet finns. PLANMONOPOL, MARKPOLITIK OCH INLÖSEN För att genomföra den fördjupade översiktsplanens förslag och intentioner krävs att kommunen har en aktiv roll. Att kommunen äger marken som ska exploateras innebär en starkare möjlighet att påverka när och hur exploatering ska genomföras. Genom planmonopolet kan kommunen styra var, när och hur en detaljplan får tas fram. Kommunen har möjlighet att använda förköp. Det innebär att kommunen går in istället för köparen i ett redan träffat avtal. Ett annat sätt att förvärva mark är genom expropriation. Viss möjlighet finns också att lösa in fastigheter som inte bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen när genomförandetiden gått ut. En annan möjlighet kan vara att se över möjligheten att bilda 3D-fastigheter. Det innebär att en ny fastighet kan bildas ovanpå en befintlig byggnad. Detta kan vara ett sätt när nuvarande fastighetsägare inte vill bygga men det finns andra intressenter. Påverkan från gruvans verksamhet i planarbetet Malmberget står inför stora förändringar, vilket starkt påverkar kommunen i övrigt. Önskan är att en helhetslösning och ett angreppssätt skall utarbetas för Malmberget, där frågor, planering och struktur tydligt skall framgå för alla parter som är inblandade. Miljödomen är ett första steg som underlag för detta. Stora delar av finansieringen och kostnaden för förändringen i Malmberget står staten och LKAB för. Kommunen får på så sätt mindre indirekta kostnader och kan istället lägga pengar på att skapa bästa möjliga förutsättningar där de verkligen behövs. Förhoppningsvis skall detta leda till en fungerande bostadsmarkand, service m.m. i en kommun med inflyttning och framtidstro. Tillstånd och beslut Ett stort antal myndighetsbeslut krävs för att möjliggöra en utökad malmbrytning i Malmberget och för att reglera nuvarande och framtida effekter av gruvbrytningen på dess omgivning. De förändringar som Malmberget står inför kommer att kräva flera beslut och tillstånd, och kommer att innebära krav på markåtkomst. De förändringar som skall genomföras får inte strida mot detaljplaner. Upphävande av detaljplaner har delvis börjat i Malmberget. Bestämmelser som reglerar de nödvändiga beslut som måste tas, och tillstånd som måste sökas, finns ibland annat miljöbalken, plan och bygglagen, minerallagen, väglagen, ellagen, lagen om kulturminnen, ledningsrättslagen, rennäringslagen och expropriationslagen. 79 (82)

20 Miljöprövning För att bedriva gruvan krävs i huvudsak två tillstånd, bearbetningskoncession (ger företaget rätt att inom ett avgränsat geografiskt område bryta malm) och ett miljötillstånd för hela verksamheten enligt miljöbalken. Miljötillståndet ska beakta exempelvis störningar och utsläpp i luft och vatten. Miljötillståndet är inte ett deltillstånd, utan en sammantagen prövning av hela området. Hela gruvbrytningen i Malmberget har stått inför en miljöprövning i miljödomstolen. Se vidare angående miljödomen under rubriken Övergripande strategi i planarbetet. Påverkan på bostäder I ett första steg i expansionen av gruvnäringen är det Elevhemsområdet, delar av Bolagsområdet (Hermelin och Johannes) som kommer att påverkas. Berörda byggnader kommer att behöva flyttas eller rivas. Allmänt kan markåtkomst och ersättningsfrågor behandlas på tre sätt: 1. Avtal, en fristående överenskommelser görs mellan markägare och den som vill tillträda marken. Avtalet prövas inte av någon myndighet. 2. Lantmäteriförrättning. Lantmäteriet avgör genom ett beslut. Målsättningen är att detta ska göras i samförstånd mellan båda parterna. 3. Domstolsbeslut. Med stöd av rättsverkande plan eller expropriationstillstånd kan en markägare stämmas inför domstol. Marken tas då tvångsmässigt i anspråk. Ersättning vid expropriation regleras i expropriationslagen. Skada eller intrång i en fastighet som orsakats av att mark tas i anspråk för bearbetning skall ersättas av koncessionshavaren (vid bearbetningskoncession). Fastighetsägaren kan kräva att del av eller hela fastigheten skall lösas in. Överenskommelser om ersättning kan framgå av markanvisningsbeslutet. Uppstår tvister om ersättning för skada och intrång prövas detta i markanvisningsförrättningen. Markanvisningsbestämmelsens avsikt är att mark som hotas av ras eller sättningar utanför ansökt koncession kan anvisas för att undvika skador på annans mark. I Elevhemsområdet har LKAB påbörjat en särskild värdering av samtliga fastigheter inom området. LKAB har redovisat flera alternativ till fastighetsägarna i området för hur förändringen av området kan gå till. Fastighetsägare kan välja att sälja sitt hus till LKAB eller att kostnadsfritt flytta huset till färdigställt område i Mellanområdet, om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Fastighetsägarna kan även avvakta markanvisningsförrättningen och erhålla den ersättning som då kan komma att utgå. För att LKAB skall få beviljat bearbetningskoncession för malmen behöver de få tillgång till samtliga fastigheter inom brytningsområdet. LKAB har börjat köpa fastigheter i Elevhemsområdet, men överenskommelser måste göras med samtliga fastighetsägare. Träffas inte en överenskommelse kommer Bergsstaten att beslut om att marken skall användas för gruvverksamheten, genom så kallad markanvisningsförrättning. Omläggningar av vägar till följd av gruvdriftens expansion bekostas av LKAB. Ytterligare bostadsområden, som i framtiden kan komma att behöva tas i anspråk för gruvan, kommer att ställas inför liknande val och möjligheter för sitt framtida boende. 80 (82)

21 FÖRSLAG TILL BESLUT Fördjupade översiktsplanens olika dokument, del 1 4, skall vara kommunens förslag till åtgärder och riktlinjer för framtida lämplig mark- och vattenanvändning inom planområdet. Vissa områden behöver mer ingående studeras. Detta skall göras genom program, områdesbestämmelser eller detaljplaner. Planberedskap skall finnas för att möta påverkan från gruvans utveckling. BEHOV AV FÖRDJUPNINGAR Främst följande behov av fördjupade studier, program och detaljplaner finns: - Grönplan inom tätortsområdena upprättas - Hydrologisk utredning utförs - Dagvattenpolicy upprättas - Centrala Gällivare - förslag på utveckling, gestaltning, förtätning mm - Området mellan Norska vägen och Vassaraträsk (SJ-området) - Koskullskulle - utveckling, gestaltning och förtätning mm - Malmheden planprogram upprättas. - Vuoskonjärvi industriområde - utveckling, gestaltning och förtätning - Strategi kring Malmberget utifrån gruvans möjliga utbredningar planprogram upprättas - Dundrets utbyggnad - Nya bebyggelseområden Vassaraträsk, Nuolajärvi, Nunisvaara - Förtätningsområden - Trafikutredningar östra och västra Malmberget, Koskullskulle, Gällivare m.m. - Kulturminnesvård flytt av kulturhistorisk bebyggelse och placering - Rennäring påverkan på rennäringen i fortsatt fördjupad planering. - GC-vägutredning - Fördjupad studie av skoterleder genomförs. 81 (82)

22 82 (82)