Provfiskade sjöar i Halland län 2002

Transkript

1 INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Provfiskade sjöar i Halland län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Jörgen Ljunggren

2 Omslaget: Provfiskaren Kristian Kårdal med riklig fångst av småabborre från St. Horredsjön, Varbergs kommun. Observera kepsen med det uppsatta skyddsnätet som är en viktig skyddsutrustning gentemot knott och getingar. Foto: Jörgen Ljunggren.

3 Provfiskade sjöar i Hallands län Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Jörgen Ljunggren LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Enheten för Naturvård och Miljöövervakning 31 Halmstad Meddelande : ISSN ISRN LSTY-N-M - / - SE

4

5 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Inledning Målsättning Provfiskade sjöar Vad bestämmer försurningskänsligheten i en sjö? 7 Vad händer med fisken vid försurning? Fiskarternas olika känslighet för försurning 9 Hur ser fiskfaunan ut i en försurad halländsk sjö? 9 Hur påverkar kalkning fisken? 9 Material och metoder 1 Använda redskap 11 Nätutläggning 1 Nätinsats/sjö 1 Beskrivning av de provfiskade sjöarna 1 Resultat och diskussion 13 Förekommande arter 1 Jämförelse med andra provfisken 1 Har kalkningens mål uppfyllts? 1 Förklaringar till resultatredovisningen Litteratur Resultat enskilda sjöar Amsjön Djupasjön 31 Galtasjön 3 Gårsken 3 Hagasjön 1 Jällunden Mellansjön Sandsjön Södra Färgen Stora Kroksjön 7 Tannsjön 1 Torvsjön Havsjön 9 Knobesholmsjön 93 Norra Långesjön 9 Slisjön 1 Övrabökesjön 1 Norra Stensjön 11 Skällingesjö 11 Lilla Värsjö 11 St. Horredsjön 1 Store Rammsjö 133 Stora Värsjö 13 Fixsjön 1 Äntasjön 13 Bilaga 1. Provfiskade sjöar Bilaga. Provfiskeprogram 1 3

6

7 Förord Provfisket pågick från midsommar och under veckor framöver till den 9 augusti. Sommaren var inledningsvis kall, regnig och blåsig men efterhand så stabiliserades vädret och det blev varmt och soligt. Sammanlagt provfiskades sjöar. Merparten av sjöarna ( st.) fiskades med s.k. inventeringsfiske vilket endast ger ett grovt mått på fisksammansättningen i sjön. Detta innebar att resultaten i vissa sjöar är svårtolkade. Provfisken med s.k. översiktsnät i Västkustsjöar startades av dåvarande Fiskeristyrelsen 1971, då 1 sjöar provfiskades i Hallands län (Almer 197). Denna första regionala undersökning kartlade den svåra försurningssituation som rådde bland fiskbestånden i Västsverige. 197 inleddes kalkningsverksamheten i Halland med början i Högvadsåns avrinningsområde. Utöver Fiskeristyrelsens provfisken utförde dåvarande Fiskenämnden en rad fisken med översiktsnät åren Endast få av dessa fisken är redovisade i rapporter men används som jämförelse för att beskriva förändringar i fiskbestånden. Denna rapport utgör den tolfte sammanställningen av provfisken i kalkade sjöar i Hallands län. Liksom år 1 användes översiktsnät typ Norden i samtliga sjöar. Norden utgör numera standard för provfisken med översiktsnät. Resultat från dessa 1 års provfisken presenteras här jämte vissa resultat från 197--talen. I bilaga 1 redovisas fångst per ansträngning för samtliga provfiskade sjöar i Hallands län under I bilaga kompletteras rapporten med provfiskeprogrammet där även riktlinjer för urvalet av sjöarna redovisas. Fångst per ansträngning redovisas med spridningsmått enligt Sötvattenslaboratoriets rekommendationer och de olika sjöarnas temperaturprofiler vid provfisketillfällena visas i diagramform. ph och alkalinitet redovisas liksom i föregående rapport också i diagram. För en utförlig beskrivning av kemi och biologi i försurade vatten rekommenderas Bernes (1991), Bertills och Hanneberg (199), Henriksson och Brodin (199) och tidskriften AMBIO:s temanummer om försurning (Kessler och Fleischer 1993) samt kalkningshandboken Kalkning av sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket handbok :1). Andreas Almer ( v.), Kristian Kårdal ( v.) och Jörgen Ljunggren ( v.) har utfört samtliga provfisken i provfiskeprogrammet enligt Sötvattenlaboratoriets standardiserade provfiskemetodik. Britt Floderus och Lars Stibe har bidragit med frekvensdiagram, ph- och alkdiagram, karta m.m. Brodde Almer och Lars Stibe har bidragit med värdefulla synpunkter. Stort tack riktas även till fiskerättsägare i de provfiskade sjöarna som varit behjälpliga med utlåning av båtar samt bidragit med värdefull information om sjöarna. Ett särskilt tack riktas till provfiskarena Andras Almer och Kristian Kårdal som på ett föredömligt sätt genomförde provfisket tillsammans med undertecknad.

8

9 Sammanfattning Under provfiskades sammanlagt tjugofem sjöar enligt Sötvattenlaboratoriets (Drottningholm) standardiserade metodik. Syftet med provfiskena var att beskriva fiskbeståndens utveckling i sjöarna. Utvärdering av kalkningens effekter på fiskfaunan har gjorts genom att jämföra års provfiskeresultat med äldre provfisken. Vidare har målsättningen med provfiskena varit att dessa vid behov skall kunna utgöra underlag för en förbättrad kalkningsstrategi. De provfiskade sjöarna är belägna i Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka kommuner. Merparten provfiskade sjöar är näringsfattiga. Färgtalet varierar i de olika sjöarna mellan 19 mg Pt/l (Tabell 7). Sjöarna provfiskades senast 1997 (fiskas med fem års intervall). Sammanlagt 13 arter påträffades av vilka abborre, mört, och gädda var de vanligast förekommande. Abborre fångades i alla undersökta sjöarna medan mört och gädda förekom i % av sjöarna. Mindre vanliga var sik, siklöja, sarv, lake, nors, gers, braxen, benlöja, öring och gös. (Figur 1). Antalet fångade arter per sjö varierade mellan 1 och, med ett medeltal på 3, arter (Figur 3+). Totala antalet fångade fiskar uppgick till 7 st. med en sammanlagd vikt av 9 kg (Tabell 1). Abborre och mört utgjorde den helt dominerande delen, både antalsmässigt och viktmässigt. Medelvärdet för fångst per ansträngning med översiktsnät var 3 fiskar/nät (n=, SD=17) eller, uttryckt som vikt/nät, 1 3 gram/nät (n=, SD=7). Motsvarande värden för fångst av abborre var 1,7 fiskar/nät (n=, SD=7,) eller 71 g/nät (n=, SD=) och för mört, 7 fiskar/nät (n=17, SD=) eller 3 g/nät (n=17, SD=31). Bruket av pelagiska skötar i Jällunden, Södra Färgen och St. Horredsjön gav varierande resultat och har påverkat bilden av fisksammansättningen i sjöarna. Kallvattenälskande fiskarter som nors, sik och siklöja fångades i betydligt större utsträckning i de pelagiska skötarna än i bottennäten. Norsbeståndet i St. Horredssjön är fortfarande rikligt. Likaså siklöjan i Södra Färgen. Däremot är siklöjepopulationen fortfarande svag i Jällunden. Mörten har räddats från utrotning i 17 av de kalkade sjöarna (%), förhoppningsvis fler, eftersom låg nätansträngning, nät, så kallat inventeringsfiske bedrevs i de flesta sjöarna (%). Detta ger endast ett grovt mått på fisksammansättningen. Åtta av sjöarna saknas mört. Den allmänna vattenkemiska målsättningen innebär att sjöar skall kalkas/omkalkas innan ph underskrider,. För en majoritet av de provfiskade sjöarna har denna målsättning uppnåtts under senare år. I av de kalkade sjöarna bedöms effekten av kalkningen på fisksammansättningen vara tillfredsställande ( %). I de återstående fem sjöarna ( %) bedöms kalkningsinsatserna positiva men ej till fullo tillfredsställande (Tabell 9, Figur ). Bottennät Pelagiska Total- Total- (st.) nät (st.) fångst (st.) fångst (kg) Abborre ,3 Benlöja ,77 Braxen ,7 Gers 9 9 1, Gädda ,1 Gös 3 3,9 Lake 3 1, Mört ,3 Nors 9 71,3 Sik , Siklöja 1 19,3 Sarv ,3 Öring 3 3 1, Totalt Tabell 1. Totalfångst i Halland.

10 Inledning Hallands län är ett av Sveriges mest försurningsdrabbade län. Den stora nederbörden i länet medför, i kombination med transporten av svavel- och kväveoxider från främst sydvästra Europa, en mycket stor deposition av försurande ämnen. Dessutom utgörs länets jordlager främst av svårvittrade moräner som till mycket ringa del förmår att neutralisera det sura nedfallet. Även markanvändningen spelar en stor roll i sammanhanget. Ett rationellt skogsbruk med hög andel gran, en högre tillväxt och större bortförsel av virke från skogen, har troligen i kombination med nedfallet av gödande kväveföreningar accelererat markförsurningen i länet. Vid Länsstyrelsens kartering av försurningsläget 19 konstaterades att mörten försvunnit från 9 % och att populationerna var skadade i ytterligare % av Hallands sjöar. För abborrens del var motsvarande siffror 3 % respektive %. För att lindra de negativa effekterna av försurning har kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker i Halland fått en stor omfattning. Verksamheten kostar årligen ca 1 miljoner kronor. Hallands utsatta läge medför att nästan alla betydande åar och bäckar samt ungefär en tredjedel av länets 13 sjöar kalkas. Effekten av dessa insatser följs upp med främst vattenkemiska undersökningar. Biologiska undersökningar, som nätprovfisken, elfisken och bottenfaunaundersökningar, utgör viktiga komplement och direkta värdemätare på tillståndet i sjöar och vattendrag. Kalkning medför nästan uteslutande positiva effekter på biologin i sjöar. Antalet arter av fisk, bottendjur och plankton ökar, liksom i de flesta fall även individrikedomen och den totala produktionen av biomassa. Negativa effekter som kan uppkomma är förändrad vegetation i kalkade våtmarker, nya arter kan förändra konkurrenssituationen i sjöar, algblomningar och massförekomster av vissa växter kan förekomma och att utfällning av metaller i samband med kalkning kan stressa biota. Målsättning Målsättningen är att redovisa års provfisken i kalkade sjöar och, om möjligt, utröna effekterna av kalkningarna på fiskbestånden. Detta genomförs i huvudsak genom jämförelser med äldre provfisken, som inte sällan härrör från tiden då sjöarna var gravt försurade. Förändringar av fiskbestånden sätts även i relation till tidseriedata över främst ph och alkalinitet. Förhoppningsvis kan resultaten från provfiskena medverka till en förbättrad kalkningsstrategi i berörda sjöar. Vidare kan resultaten utgöra underlag för diskussion om biologisk återställning av sjöar, dvs. återintroduktion av försvunna arter, vars återkolonisering kan förväntas ta lång tid. Utöver kalkningsuppföljningen ger verksamheten allmän information om fiskfaunan i Hallands län. Genom att provfisken ofta genomförs på ett likartat sätt, kan jämförelser dessutom göras med sjöar i andra delar av landet. Provfiskade sjöar I 11 tidigare rapporter presenteras resultaten från provfisken utförda (Gustavsson m.fl. 199,1993; Gustavsson och Pansar 199, Pansar och Gustavsson 199, Pansar 199, 1997, Ljunggren 1997, 199, 1999,, 1) där,,, 11,, 3, 7, 1, 9, 1 respektive sjöar ingick. I årets rapport redovisas provfisken från sjöar utförda sommaren (Tabell ). Sjöarnas geografiska lokalisering framgår av Karta 1. Sjöarna är belägna i Hylte, Halmstads, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka kommuner. Samtliga sjöar kalkas. Fr.o.m provfiskas sjöar med Sötvattenslaboratoriets (Drottningholm) standardiserade metodik. I bilaga 1. redovisas samtliga provfiskade sjöar perioden

11 Tabell. Provfiskade sjöar i Hallands län. Nr Sjö Avrinningsområde Koordinater Kommun 1 Amsjön 11 Nissan Halmstad Djupasjön 11 Nissan Halmstad 3 Galtasjön 11 Nissan Halmstad Gårsken 11 Nissan Hylte Hagasjön 11 Nissan Hylte Jällunden 11 Nissan Hylte 7 Mellansjön 11 Nissan Hylte Sandsjön 11 Nissan Halmstad 9 Södra Färgen 11 Nissan Hylte 1 Stora Kroksjön 11 Nissan Halmstad 11 Tannsjön 11 Nissan Hylte 1 Torvsjön 11 Nissan Halmstad 13 Havsjön 1 Suseån Halmstad 1 Övrabökesjön 1 Suseån Halmstad 1 Norra Långasjön 1 Suseån Halmstad 1 Slisjön 1 Suseån Hylte 17 Knobesholmssjön 1 Suseån Falkenberg 1 Norra Stensjön 1 Himleån Varberg 19 Skällingsjö 1 Himleån Varberg Lilla Värsjö 1 Viskan Varberg 1 Stora Värsjö 1 Viskan Varberg St. Horredssjön 1 Viskan Kungsbacka 3 Stora Rammsjö 1 Löftaån Kungsbacka Fixsjön 1 Rolfsån 3-11 Kungsbacka Äntasjön 1 Rolfsån 3-17 Kungsbacka Vad bestämmer försurningskänsligheten i en sjö? Våra svenska sjöar har reagerat mycket olika på det sura nedfall som landet har varit utsatt för sedan industrialiseringens början. I allmänhet kan man säga att depositionen av försurande ämnen avtar ju längre norrut man kommer och att Hallands län tillhör de mest drabbade på grund av den rikliga nederbörd som faller i länet. Störst betydelse för sjöarnas försurningskänslighet har markens förmåga att neutralisera det sura nedfallet. Den bestäms av jord- och berglagrens vittringsbenägenhet, men även av jordlagrets mäktighet och finkornighet. Som redan berörts är avrinningen eller nederbörden av stor betydelse. De lokala variationerna i nederbördsmängder kan vara mycket stora även inom en mindre region. Genom Hallands län löper en mycket stor. nederbördsgradient från kusten mot inlandet. I Halmstad är avrinningen endast ca 11 l/s per km men redan km in i landet är den nästan dubbelt så stor. Mindre sjöar med kort omsättningstid är ofta känsligare mot tillfälliga surstötar än större sjöar med längre omsättningstid. Variationer i vattenkemin i tillrinnande vatten mildras i högre grad genom utspädning i större sjöar. Sjöar med små tillrinningsområden kan dock, trots att de ofta har långa uppehållstider, vara känsliga eftersom vattnet har kort väg till sjön och därför inte hinner neutraliseras innan det når sjön (Bernes 1991). 7

12 Vad händer med fisken vid försurning? De känsligaste faserna för fisken är dess romoch yngelstadier, dvs. reproduktionen. Kläckningen försämras vid låga ph-värden när ett kläckningsenzym (chorionas) inaktiveras. Låga ph-värden och höga aluminiumhalter medför slembildning på gälarna och att saltregleringen störs. I allvarliga fall kan detta leda till döden. Även metallförgiftningar kan döda fisken. Utfällning av metalloxider och slembildning kan i värsta fall kväva fisken (Degerman och Lingdell 1993). I försurat vatten är förhöjda halter av kadmium, kvicksilver och aluminium ofta förekommande. Speciellt aluminiumförgiftning är vanligt och drabbar fisken särskilt i klartvatten (i humöst vatten omvandlas aluminium till förekomstformer som är mindre toxiska). Indirekt försurningspåverkan sker genom påverkan på fiskens födoorganismer eller fiskens beteende. Fisken skyr, om den kan, surt metallrikt vatten vilket kan medföra ett lägre resursutnyttjande. Ett minskat födounderlag leder generellt sett till lägre tillväxt och sämre reproduktionsförmåga. Dock kan tillväxten hos exempelvis abborre öka på grund av utglesning av bestånden eller minskad konkurrens från andra arter. När försurningskänsliga arter som mört försvinner minskar födokonkurrensen och abborre kan öka i antal. Störningar i fiskens saltreglering till följd av låga ph-värden (fysiologisk stress) kan också innebära minskad tillväxt. Energin åtgår istället till att reglera fiskens jonbalans Stora Värsjö Skällingesjö Tabell 3. Sammanställning av lägsta ph-klass vid utebliven respektive störd reproduktion. Från Degerman och Lingdell (1993). Reproduktion Art Saknas Störd Lektid Lekplats Abborre < -, Vår Sjö Gädda < -, Vår Sjö Öring < -, Höst Vattendrag Bergsimpa -,, -,9 Vår Vattendrag Stensimpa -,, -,9 Vår Vattendrag Gers -,, -,9 Vår Sjö Lake -,, -,9 Vinter Sjö Lax -,, -,9 Höst Vattendrag Harr -,, -,9 Vår Vattendrag Röding -,, -,9 Höst Sjö Sik -,, -,9 Höst Sjö Siklöja -,, -,9 Höst Sjö Braxen -,, -,9 Vår Sjö Sarv, -,9 > Vår Sjö Mört, -,9 > Vår Sjö Elritsa, -,9 > Försom Vattendrag Norra Stensjön Slisjön Äntasjön Övrabökesjön Knobesholmssjön Havsjön Fixsjön Galtasjön Stora Rammsjö St Horredssjön Lilla Värsjö Jällunden Mellansjön Gårsken Norra Långasjön Södra Färgen Hagasjön Djupasjön Tannsjön Amsjön Torvsjön Stora Kroksjön Sandsjön Karta 1. Provfiskade sjöar.

13 Fiskarternas olika känslighet för försurning I sjöar är mört, sarv och elritsa de känsligaste arterna för försurning (Tabell 3). Vid phvärden lägre än kan skador uppträda. I mer humösa vatten kan ph-värdet vara lägre innan reproduktionsskador uppträder. Något tåligare än mört är sik och siklöja, vilka ofta reproducerar sig efter det att mörten misslyckats med reproduktionen. Såväl gädda som abborre är betydligt tåligare mot försurning än ovanstående arter. De kan klara ph-värde ner till, utan påtagliga skador, och i framförallt starkt färgade vatten klarar de att reproducera sig (åtminstone vissa år) vid ph-värden på,. Ett kritiskt lågt ph-värde för abborren i klara vatten tycks vara,. Ålen är den tåligaste av alla arter, men ej okänslig. Bl.a. har ål dött i ryssjor i svårt försurade sjöar (Almer 197). Märk väl att dess reproduktion inte sker i sjöarna utan i Sargassohavet. Därmed påverkas ålen inte i den känsligaste fasen i livscykeln. Hur ser fiskfaunan ut i en försurad halländsk sjö? Fiskfaunans artsammansättning och struktur genomgår olika faser från oförsurat till gravt försurat stadium. De första tecknet på försurningspåverkan är utebliven reproduktion av mört. Enbart större mörtar fångas vid provfisken. På grund av upphörd rekrytering av nya individer minskar efterhand även antalet mörtar. Efter ett antal år försvinner mörten, som har en kortare livslängd än abborren. Initialt gynnas abborren genom att konkurrensen med mört upphör. Antalet abborrar ökar markant. Artens talrikhet medför i ett senare skede att födokonkurrensen inom arten blir större och att tillväxten blir långsam. Tusenbrödrabestånd kallas abborrbeståndet i denna fas. Många sjöar, som är försurade och hittills okalkade, befinner sig i denna fas. Tusenbröder (vissa honor stannar ej i tillväxt då de övergår till fiskdiet) förekommer även ofta i okalkade icke försurade skogssjöar, där inom- eller mellanartskonkurrensen är för hög. Om försurningen ytterligare förvärras kommer även abborrens och gäddans reproduktion att upphöra. Slutligen försvinner även dessa arter. Till slut är sjön helt fisktom. Sådana sjöar utgörs främst av smärre klarvattensjöar med kort vattenomsättningstid. Fisktomma sjöar återfinns även i Halland, oftast i norra delarna av länet. Hur påverkar kalkning fisken? En rätt utförd kalkning höjer ph-värdet till ca, och alkaliniteten till helst över,1 mekv/l. Under dessa förhållanden kan de olika fiskarternas bytesorganismer fortleva utan försurningsskador. Detta gäller under förutsättning att de olika arternas bytesorganismer finns tillgängliga i samma utsträckning som i ett oförsurat tillstånd. I annat fall dröjer det ett antal år innan sjöns produktion av t.ex. bottendjur åter höjs till en normal nivå. I de fall sjön hinner att återförsuras innan omkalkning sker, vilket gäller främst små sjöar med kort vattenomsättningstid, kan kalkningens positiva effekter delvis motverkas. Reproduktionen kan utebli, överlevnaden kan minska etc. Sannolikt blir fiskfaunans artsammansättning, täthet och åldersstruktur i en försurad och kalkad sjö aldrig exakt likadan som den var i det oförsurade tillståndet. Såväl vattenkemiska som biologiska faktorer påverkar skeendet efter kalkning; olika invandringshastigheter för fisk och bytesdjur, surstötar, andra dominerande födoorganismer jämfört med tidigare etc. Det dröjer därför troligen ett antal år innan fiskfaunan i en sjö närmat sig det oförsurade stadiet (normaliserat sig). En förutsättning är också att inga vandringshinder finns, så att fisk och andra organismer från intilliggande sjöar och vattendrag kan nå den kalkade sjön. I många fall kan en viss art vara utslagen i en större region och en återkolonisation kan ta mycket lång tid. En återintroduktion genom utplantering kan då vara befogad. Man kan därför inte generellt sett förvänta sig att återfå det ursprungliga stadiet efter bara några års kalkningar. Dessutom vet vi sällan hur fiskfaunan såg ut i just dessa provfiskade sjöar före försurningen. Däremot kan man vid jämförande provfiske före och efter kalkning yttra sig om fiskfaunans utveckling 9

14 Material och metoder Av sammanlagt sjöar har fiskats med den standardiserade metodik för översiktsnät som rekommenderas av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium i Drottningholm (Nyberg och Degerman, 19). Metodiken syftar främst till att uppskatta enskilda arters täthet och längdsammansättning. Den kan också användas för tidserier där man önskar följa effekterna av kemiska och fysikaliska förändringar, t.ex. försurning. Viktigt i sammanhanget är att en stor fångst eller uppskattad täthet inte nödvändigtvis betyder att fiskproduktionen är stor. Jämfört med tidigare provfisken (före 1993) medför en anpassning till den nya metodiken att en större arbetsinsats lagts ned på respektive sjö. Antalet stationer har utökats, fiskena har utförts på flera djupnivåer och fiske med så kallade pelagiska skötar har tillkommit. Av resursskäl fiskades resterande sjöar med sötvattenslaboratoriets metodik för inventeringsfiske (Sötvattenslaboratoriets PM nr : 199). Ambitionsnivån med denna metod är lägre men mindre arbetskrävande. Syftet är att grovt beskriva fisksamhällets struktur. De sjöar som fiskades med inventeringsfiske har tidigare fiskats med standardiserat fiske. Målsättningen nu var i princip att konstatera förekomst och reproduktion av abborre och mört. I bifogat provfiskeprogram anges urvalsgrunderna för vilka sjöar som fiskas med standardiserat provfiske respektive inventeringsfiske. Provfiske med dagens metoder innebär inte att ett helt representativt urval av fisken i sjön fångas. Nätens utseende, maskstorlekarna och deras relativa sammansättning påverkar fångstens resultatutfall. Vissa arter, som t.ex. ål, fångas ytterst sällan i översiktsnät. Andra arter är genom sitt levnadssätt svårfångade. I de fall en icke tillräcklig nätansträngning utförs kan slumpen medföra att ovanliga arter eller arter som ofta förekommer i stim blir under- eller överrepresenterade. Vidare finns en viss risk att stora rovfiskar fångas i alltför stort antal. De lockas till näten eftersom där finns gott om lämpliga bytesfiskar (nätanlockning). Generellt kan sägas att fångst per nätansträngning varierar med vattentemperatur, väderlek samt under vilken tid fisket utförs eftersom dessa faktorer påverkar fiskens aktivitet. Det är därför på sin plats att påpeka faran med att dra alltför definitiva eller entydiga slutsatser om fångstens storlek eller sammansättning. Använda redskap Vid provfisket har Nordiska översiktsnät använts. De är 3 m långa, 1, m höga nät och indelade i 1 olika maskstorlekar mellan och mm. Nätarean är m vilket kan jämföras med 3 m som är nätarean för de nät som använts mellan åren ( Drottningholm 1 ). Dessa nät är samman-satta av 1 sektioner med maskstorlekar mellan, mm och 7 mm. 199 och tidigare användes översiktsnät, Drottningholm 1, vilka var m, 3 m långa och 1, m höga nät, sammansatta i 1 sektioner med maskstorlekar mellan 1 mm och 7 mm. I tre av sjöarna som var djupare än 1 meter användes förutom nordiska översiktsnät även pelagiska skötar. De är inte bottensatta utan fritt hängande i vattnet och användes således för fiske i den fria vattenmassan. De är m långa och m höga men var vid provfiskena sammankopplade två och två så att den totala längden och arean uppgick till m respektive m. Observera att förändringarna i provfiskenätens maskstorlekar, längd och yta, gör jämförelser med äldre provfisken svårbedömda (Tabell ). 1

15 Tabell. Jämförelse mellan de olika provfiskenäten. Observera att fr.o.m. 199 används betydligt kortare översiktsnät. Dessutom har de två största nätmaskorna, 7 och mm tagits bort. En ny mindre maskstorlek, mm har tillkommit. Direkta jämförelser mellan olika provfiskenät och provfisketillfällen kan därför inte göras. Drottningholm 1 (DROTT1) t. o. m. 199 Drottningholm 1 (DROTT1) Nordiska översiktsnät (NORD1) fr.om 199 3m x 1,m Yta = m m x 1,m Yta = 3 m 3m x 1,m Yta = m Maskor:(mm) 1 sektioner Maskor:(mm) 1 sektioner Maskor:(mm) 1 sektioner 1 3 m 1 3 m 3, m 3 m 3 m 19,, m 3 3 m 3 3 m,, m 3 3 m, 3 m 1, m 3 m 3 3 m, m 3 m 3 m, m 33 3 m 3 m 1,, m 1, 3 m 33 3 m, m 3 m 1, 3 m 1,, m 3 3 m 3 m, m 7 3 m 3 m 3, m 1, 3 m 3 3 m 9, m Tot 3 m 7 3 m Tot 3 m 1, 3 m Tot m Nätutläggning Översiktsnäten var bottensatta och fördelade i olika djupzoner: -3 m, 3- m, -1 m, 1- m, -3 m och 3- m. I de fall pelagiska skötar användes, placerades dessa vid - m, -1 m, 1-1 m, 1- m och 3- m. Översiktsnäten var slumpmässigt utplacerade över sjöarnas ytor medan skötarna i regel var placerade över sjöarnas djuphålor. Fiskena utfördes sommartid, midsommar t.o.m. 1 augusti. Översiktsnäten lades ut före skymning och vittjades efter gryning följande dag. På grund av sjöarnas storlek och därmed det stora antal nät som erfordrades, utfördes fisket i respektive sjö i allmänhet under flera dagar. Skötarna placerades ut på motsvarande sätt men endast vid en djupnivå per natt. Vid det enklare inventeringsfisket fördelades näten lika mellan ytvatten och djupvatten (de två vattenlagren som avgränsas av ett temperatursprångskikt). Antalet nät som användes för varje sjö bestämdes av dess area och maxdjup enligt de rekommendationer som Sötvattenslaboratoriets metodik anger (Tabell ). Vid inventeringsfiske bestäms nätansträngningen endast av sjöns area. Eftersom det för närvarande inte finns några rekommendationer för nätansträngning med skötar bestämdes antalet endast med hänsyn till maxdjupet. Två nät användes genomgående för varje djupnivå. Vid varje provfisketillfälle mättes vattentemperaturen vid ytan samt vid varje meter ner till djuphålans botten. Siktdjupet bestämdes med hjälp av en secchiskiva från båtens skuggsida. Även vattnets syrgashalt uppmättes i sjöarnas djuphålor. Väderförhållanden och övriga iakttagelser vid nätläggningen noterades. Uppgifter om ph, alkalinitet och färg i kalkade sjöar kommer 11

16 från det reguljära vattenprovtagningsprogrammet inom kalkningsverksamheten på Länsstyrelsen samt från SLU:s databas för referenssjöar. Sjö Översiktsnät Skötar Antal Antal/ha Antal Antal/ha Amsjön, Djupasjön, Galtasjön,1 Gårsken,31 Hagasjön,13 Jällunden 3,, Mellansjön,1 Sandsjön, Södra Färgen,1, Stora Kroksjön,13 Tannsjön,7 Torvsjön,11 Havsjön,7 Övrabökesjön,1 Norra Långasjön,17 Slisjön, Knobesholmsjön,9 Norra Stensjön,31 Skällingesjön,13 Lilla Värsjö, Stora Värsjö,1 St. Horredssjön, 1, Store Rammsjö, Fixsjön,1 Äntasjön,31 Summa Tab.. Nätansträngning i de provfiskade sjöarna. Beskrivning av de provfiskade sjöarna Storleken på de provfiskade sjöarna varierar mellan 13 ha (3 sjöar) och 7 ha (Jällunden) (Tab. ). Som jämförelse kan nämnas att medelarean för halländska sjöar är 7 ha. Flera av sjöarna är belägna på hög höjd, ett förhållande som ofta indikerar att de ligger högt upp i avrinningsområdena. Flödesdynamiken är därför stor i flera av sjöarna och följaktligen utsätts dessa ofta för kraftiga surstötar i samband med vårfloden. Detta gäller i synnerhet för sjöar med kort omsättningstid. Bland de provfiskade sjöarna varierar omsättningstiden avsevärt;, år i Hagasjön och,3 år i St. Horredsjön (St. Horredsjön enligt sjöregistret men kallas i Halland för St. Hornsjön). Max- och medeldjup varierar tämligen mycket bland sjöarna men både grunda och djupa sjöar finns representerade. Sandsjön har ett medeldjup på 1,3 m medan St. Horredsjön har ett medeldjup på hela 1,1 m. De flesta sjöarna är oligotrofa och har låg konduktivitet (möjligen hög direkt efter kalkning). Sjöarna är belägna i skogsbygd där de omgivande markerna mest består av svårvittrade moräner. Både klarvattensjöar och humösa sjöar är representerade. Medelfärgtalet i sjöarna varierar mellan och 19 mg Pt l -1. I södra delen av länet är humösa sjöar vanliga. Klarvattensjöar är typiska i Kungsbacka och Varbergs kommuner, t.ex. Store Rammsjö och Stora och Lilla Värsjö samt Skällingesjö. 1

17 Tabell. Fysikaliska uppgifter för de provfiskade sjöarna (ph och alkalinitet redovisas i resultatdelen för enskilda sjöar). Sjö Höh Area Maxdjup Medeldjup Avr.område Oms.tid Konduk- * Färg * (m) (ha) (m) (m) (km ) (år) tivitet ms/m mg Pt/l Amsjön 1 1,,1, 7,3 9 Djupasjön ,,7 1,, 1 Galtasjön ,1,7,9 Gårsken ,,,9 9 Hagasjön 19 31,, 1,7,,3 19 Jällunden , 1,, 9 Mellansjön , 7, 3 Sandsjön 13 1,3 1,1,7 7, 1 Södra Färgen , 37,,1 Stora Kroksjön ,1,7, 7 Tannsjön , 1,,7 73 Torvsjön 3 19,3,7,91,3 Havsjön ,9,3 9 Övrabökesjön ,9,7,,3 7 Norra Långasjön ,9,,, 1 Slisjön 1 1,, 7, 9 Knobesholmssjön 9 9,1,1,7 7 Norra Stensjön 13 1,,73,3 1, Skällingesjö 7 3 1,,, 9,7, Lilla Värsjö ,7,73,3, 1 Stora Värsjö 1 1 3,9 1,7 1 7, St. Horredssjön 9 1,1 1,1,3 9, 17, Store Rammsjö 19 1, 1, 1,3 7, 17, Fixsjön , 1,,7 9,1 37, Äntasjön ,3 1,9,3 9, 13 Medel 11, 9,3 13,, 1, 1, 7, 7 * medelvärde för 13

18 Resultat och diskussion Förekommande arter Fångst erhölls i samtliga provfiskade sjöar. Sammanlagt fångades 13 olika arter, vilket är en färre än genomsnittet av antalet arter fångade under provfisken (11 arter). Vanligast förekommande var abborre, mört och gädda (Figur 1) vilket överensstämmer med frekvensen i övriga landet (Figur ). Som jämförelse används data från IKEU (Integrerad Kalknings Effekt Uppföljning), miljöövervakningen och Databasen för sjöprovfisken. Jämförelsematerialet är från Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm (Andersson 199). I översiktsnät erhölls i allmänhet den största fångsten, både som antal/nät, och som vikt/nät, vid -3 meters djup för att sedan avklinga med ökat djup (Tabell 1-11, Figur -). Det var framförallt de typiska varmvattenarterna abborre och mört som fångades i de ytligare vattenlagren. Fångsten av kallvattenarterna sik, siklöja och nors var däremot större med ökat djup, frånsett siklöjan i Södra Färgen som fångades i störst antal vid ytan. Orsaken är att siklöjan vandrar vertikallt i pelagialen efter jakten på plankton som i sin tur vandrar vertikalt, djupare eller grundare, beroende på dagsdjuset. För att erhålla en representativ bild av fiskbestånden i en sjö är det nödvändigt att fiska på olika djupnivåer. Vid jämförelse mellan olika sjöar är det viktigt att man tar hänsyn till sjöarnas djup. I djupa sjöar är fångsten i de djupare vattenlagren oftast liten vilket sänker medelvärdet för fångst per ansträngning. Medelvärdet för fångst per ansträngning i t.ex. St. Horredsjön uppgick till 7, fiskar/nät, eller 17 gram/nät i hela sjön. I de ytligaste vattenlagret (-3 m) var fångsten däremot hela 1, fiskar/nät, eller uttryckt som vikt/nät, gram. I det djupaste vattenlagret (3- m) däremot var fångsten bara fiskar/nät resp 1 gram/nät. En jämförelse av fångsten mellan översiktsnät och pelagiska skötar visade att översiktsnät i allmänhet gav fler arter och större fångst (uttryckt som vikt/nät) samt högre medelvikt hos fångad fisk (Pansar och Gustafsson (199). Detta trots att skötarna i själva verket har en större nätarea (x m jämfört med 1,x m). Skötar är mycket värdefulla för att beskriva fiskfaunan i sjöar där kallvattenälskande pelagiska arter som tex. sik, nors och siklöja påträffas. Sik, siklöja och nors fångas normalt i större utsträckning i de pelagiska skötarna. Så även i årets provfiske. I provfisket fångades sik och nors i St Horredsjön medan siklöja fångades i Jällunden och Södra Färgen. Fångsten i Jällunden var mycket liten medan den var betydligt rikligare i S. Färgen. Norsfångsten i St. Horredsjön var mycket riklig vilket är glädjande, 3 st/nät, resp.1 gr/nät vilket dock nnebär att medelvikten endast är gram. Norsen är n viktig bytesfisk framförallt för abborre och gös. Några slutsatser om de mindre frekvent förekommande arterna är svåra att göra då dessa fångats i alltför litet antal. En översiktlig utvärdering av provfiske i mindre sjöar med pelagiska skötar (Aldén 199), visade att fångsten (som antal) med skötar var korrelerad med fångsten med bentiska översiktsnät. Storlekssammansättningen var emellertid olika. Aldén drog slutsatsen att fiske i pelagialzonen var nödvändigt för att göra totaluppskattningar av fisksamhället i sjön, men att metodiken är arbetskrävande och vanligtvis ger statistiskt osäkra resultat 1

19 Sik Z Sarv Nors Lake Gös Öring Siklöja Gers Benlöja Braxen Mört Gädda Abborre Fig. 1. Frekvens av funna arter i provfiskade sjöar i Hallands län (n=). Gös Sik Siklöja Lake Sutare Sarv Benlöja Braxen Gers Gädda Mört Abborre Fig.. Frekvens av de vanligaste arterna vid 177 sjöprovfisken i Sverige. Data från sötvattenslaboratoriets databas över sjöprovfisken. 1

20 n= n=179 n= n= n=1 n=11 3 n=9 1 N-län N-län 1 N-län Nationella databasen IKEU Neutrala miljöövervakningssjöar Försurningspåverkade miljöövervakningssjöar Fig. 3. Medelantalet fångade arter vid sjöprovfisken i Hallands län, 1, Som jämförelsematerial används data från databasen för sjöprovfisken, IKEU (Integrerad kalkningseffektuppföljning) och miljöövervakningen. Jämförelsematerial är från Sötvattenslaboratoriet. Gårsken Havsjön Torvsjön Lilla Värsjö Norra Långasjön Skällingsjö Stora Rammsjö Äntasjön Amsjön Djupasjön Fixsjön Galtasjön Knobesholmssjön Norra Stensjön Sandsjön Slisjön Stora Kroksjön Stora Värsjö Tannsjön Övrabökesjön Hagasjön Mellansjön Jällunden St Horredssjön Södra Färgen Antal arter Fig.. Antal fångade arter i provfiskade sjöar i Hallands län. 1

21 m 3 - m - 1 m 1 - m - 3 m 3 - m -7 m Figur. Antalet fiskar per nät i bottensatta översiktsnät (standardfiske) vid olika djupnivåer (alla arter) m 3- m -1 m 1- m -3 m 3- m -7 m Figur. Totala biomassan (gram) per bottensatta översiktsnät (standardfiske) vid olika djupnivåer (alla arter). 17

22 Tabell 7. Fångst per ansträngning vid provfisken i kalkade sjöar i Hallands län. Som jämförelsematerial används den nationella databasen för sjöprovfisken (Sötvattenslaboratoriet). Halland Halland 1 Halland 199- Nationella databasen Totalt Antal/nät 1 (n=) 3 (n=) (n=1) 3 (n=177) Totalt Vikt/nät (gr) Abborre Antal/nät 1 (n=) 19 (n=) 1, (n=11) 1 (n=113) Abborre Vikt/nät (gr) Mört Antal/nät 7 (n=17) 13 (n=1) 1, (n=11) 17, (n=139) Mört Vikt/nät (gr) Jämförelse med andra provfisken Den totala fångsten är i jämförelse med genomsnittet för provfiskade sjöar i Hallands län 199- var något lägre både vad gäller antal fiskar per nät såväl som biomassan per nät. Detta gäller även i jämförelse med medelfångsten i Sötvattenslaboratoriets nationella databas över sjöprovfisken men där är skillnaden betydligt större (Tabell 7). Fångsten av abborre är likvärdig både i antal och vikt i jämförelse med nationella databasen som genomsnittet för Hallands län Även mörtfångsten var någorlunda likvärdig genomsnittet i Halland men betydligt lägre än i Nationella databasen. Abborren fångades i samtliga av de provfiskade sjöarna inom provfiskeprogrammet och i 17 av dessa fångades även mört. Emellertid bör man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser. I allmänhet är måttet fångst per ansträngning endast användbart när man jämför upprepade provfisken med likartade metoder och samma typ av översiktsnät i en och samma sjö. Däremot bör det varmare klimatet i Halland innebära att fångsterna blir större i jämförelse med genomsnittsfångsten i Sverige. Har kalkningens mål uppfyllts? I Naturvårdsverkets handbok (:1) om kalkning av sjöar och vattendrag anges att sjöarna ska kalkas innan ph underskridit,. Det är den vattenkemiska målsättningen för att undvika biologiska skador. För att undvika stress och populationsfluktuationer hos fisken rekommenderar även Fiskeriverket omkalkning av sjöar innan ph underskridit,. Bland de provfiskade och kalkade sjöarna som presenteras här har ph efter kalkstart underskridit, i vissa av sjöarna. Efterhand har emellertid kalkningsstrategierna förbättrats för sjöarna. Detta har inneburit att tidigare uppvisade nollalkaliniteter vid surstötar eftersom uteblivit. I enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar (Naturvårdsverket Rapport 913), har buffertförmågan bedömts som mycket god god i 1, som god svag i och som god mycket svag i av de totalt sjöarna (Tabell ). För de flesta av sjöarna har detta förhållande inneburit en positiv inverkan på fiskbeståndens storlek och sammansättning. Att ph-värdet i en kalkad sjö understigit, betyder inte automatiskt att kalkningen misslyckats även om det givetvis inte är bra med låga ph-värden. Perioder med låga ph kan ha haft kort varaktighet, omfattat en begränsad del av sjön eller ha inträffat under 1

23 en tid då fisken är mindre känslig. Resultaten från t.ex. vattenprovtagningen våren 199 underskattar troligtvis ph-värdet i sjöarna. De flesta sjöarna hade vid tillfället ett tunt istäcke som medförde att surt smältvatten lade sig ovanpå isen istället för att blanda sig med det övriga sjövattnet. Avrinnande vatten från sjöarna kom därför att domineras av det sura smältvattnet. Tabell. Klassificering av surhetstillståndet i sjöar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket rapport 913). Alkalinitet Klass Benämning mekv/l >, 1 Mycket god buffertkapacitet,1-, God buffertkapacitet,-,1 3 Svag buffertkapacitet,-, Mycket svag buffertkapacitet <, Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Förutsättningarna för en lyckad kalkningsinsats varierar högst avsevärt mellan olika sjöar. För sjöar med mycket kort omsättningstid är förutsättningarna sämre. Sjöar som ligger högt upp i vattensystemen och som saknar sjöar i tillrinningsområdet uppvisar ofta en häftig flödesdynamik (vattentransporten från land till sjö är mycket snabb). Detta medför att även dessa sjöar har sämre förutsättningar. En kalkningsinsats i dylika sjöar kan ändå vara motiverad. Av ekonomiska skäl är det befogat att kalka högt upp i vattensystemen eftersom nedströms belägna sjöar naturligtvis påverkas positivt av en förbättrad vattenkvalitet i tillrinnande vatten. Vidare minskas skadorna i dessa kalkade sjöar även om den vattenkemiska ålsättningen inte till fullo kan uppfyllas. I sammanhanget bör påpekas att en lyckad kalkningsinsats inte nödvändigtvis betyder att fisksamhällets status i en sjö är tillfredsställande. Återkolonisation kan i vissa sjöar ta lång tid om lämpliga vandringsvägar saknas för fisken. Fångsterna av abborre minskar i många sjöar efter några års kalkning (olika provfiskemetodik försvårar dock jämförelse). Ofta inträffar även en förändring av abborrens beståndsstruktur: Färre stora abborrar fångas men fler i storleksklasserna upp till ca 1 cm. Detta är inte ovanligt i sjöar där tillgången på zooplankton snarare än predation från rovfiskar styr fiskbeståndens storlek. Födokonkurrensen om zooplankton och bottenfauna ökar efter kalkning eftersom mörten och braxen gynnas i större utsträckning än abborren. Då mörten är en effektivare zooplanktonbetare missgynnas i regel abborrpopulationen. I vissa sjöar innebär bristen på föda att färre abborrar når den storlek där dieten huvudsakligen utgörs av andra fiskar. Färre rovfiskar leder till minskad predation på småfisk vilket i sin tur ökar konkurrensen om zooplankton och bottenfauna. Ej sällan minskar medellängden drastiskt hos abborre om braxen efter kalkning blivit vanlig Antal sjöar Tillfredställande % Ej helt tillfredställande % Fig. Procentuell fördelning av fiskbeståndens status i de provfiskade sjöarna. 19

24 Tabell 9. Sammanfattande bedömning av fisksamhällets status i de provfiskade sjöarna. Surhetstillståndet baserat på alkalinitet (se tabell ), enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder för miljökvalitet, rapport 913. Sjöar som under surstötar uppvisar nollalkalinitet markeras även med * i anslutning till klassbeteckningen. Sjö Surhets- Mört Fisksammansättningens tillstånd status Amsjön 3* ja Tillfredställande Djupasjön 1 ja Tillfredställande, mört återvandrat till sjön Galtasjön 3* nej Ej till fullo tillfredställande Gårsken nej Ej till fullo tillfredställande Hagasjön * ja Tillfredställande Jällunden ja Tillfredställande, dock liten fångst Mellansjön 1 ja Tillfredställande, benlöja finns vilket är ovanligt i Halland Sandsjön 3 ja Tillfredställande Södra Färgen ja Tillfredställande, hög artdiversitet, intressant siklöjebestånd Stora Kroksjön ja Tillfredställande Tannsjön ja Tillfredställande, flodkräfta inplanterad Torvsjön 3* nej Ej till fullo tillfredställande Havsjön 3* nej Ej till fullo tillfredställande, Sjön rotenonbehandlad 199 Övrabökesjön 3 nej Tillfredställande Norra Långasjön 3* nej Tillfredställande, Öring återintroducerad 199 Slissjön ja Tillfredställande Knobesholmssjön ja Tillfredställande Norra Stensjön 3* ja Tillfredställande Skällingsjö nej Ej till fullo tillfredställande Lilla Värsjö ja Tillfredställande, öring finns i sjön Stora Värsjö ja Tillfredställande, öring finns i sjön St Horredssjön ja Tillfredställande, hög artdiversitet, intressant sik- och norsbestånd Stora Rammsjö ja Tillfredställande, dock endast en stor mört fångad Fixsjön ja Tillfredställande Äntasjön nej Tillfredställande, Lygnernöring och spegelkarp utplanterade. Förklaringar till resultatredovisningen Resultaten presenteras för varje sjö enligt innehållsförteckningen. Efter allmänna uppgifter om sjöns geografiska läge, följer en faktaruta där förhållandena under provfisket beskrivs och när sjön har kalkats. I anslutning till faktarutan redovisas även ph och alkalinitet under en längre tid. Uppgifterna är från databasen KRUT och ger en bild av kalkningsinsatsernas påverkan på surhetsgraden i sjön. Resultaten från vattenkvalitetsmätningarna och provfisket kommenteras kortfattat. Följande frågor avses att besvaras: - Är fiskbeståndet försurningspåverkat? - Är kalkningsinsatserna tillräckliga? - Förändras fiskbeståndets artsammansättning, åldersstruktur mm?

25 Om sjön är provfiskad tidigare, diskuteras här huruvida fisksammansättningen har förändrats under de gångna åren. Om möjligt tolkas även utfallet av kalkningen på fisksamhället. Att dra några definitiva slutsatser eller fastställa orsakssammanhang är mycket vanskligt. Många vaga ord, såsom troligtvis, kan bero på, m fl. används flitigt. Dessa kommentarer skall därför ses som ett mer eller mindre välgrundat tolkningsförslag och självklart står det läsaren fritt att dra sina egna slutsatser. Efter textavsnittet presenteras resultaten i tabell- eller diagramform. Fångst per ansträngning är ett medelvärde och uttrycks som antal/nät och som vikt/nät. I anslutning till uppgifterna visas även standardavvikelse, som är baserat på den poolade variansen från samtliga djupzoner (Zar 19), s n SSi i= = = n v 1 p i= 1 i n i= 1 n i= 1 vs i v i i där SS i är kvadratsumman för varje djupzon, vi är antalet frihetsgrader för varje djupzon, s i är variansen för varje djupzon och n är antalet djupzoner i sjön. I efterföljande tabeller visas fångsten fördelad på de olika djupnivåer inom vilka fisket utfördes. Den ena redovisar antal fiskar per nätansträngning och den andre vikt per nätansträngning. Stapeldiagrammen som följer är frekvenshistogram där artens (oftast abborre och mört) längdfördelning visas. Här ges en bild av beståndsstrukturen. Ur denna kan man få en uppfattning om reproduktionen och/eller rekryteringen av nya individer och följaktligen även information om huruvida arten är hotad eller inte i sjön. Observera att längddiagrammen skall läsas relativt; det är den relativa fördelningen över de olika längdklasserna som är den relevanta informationen och mindre uppmärksamhet skall fästas vid Y-axelns storlek. På längdaxeln betyder mm fiskstorleken på -9 mm, mm storleken på -9 mm o.s.v. Med ledning av litteratur brukar abborren generellt sett vara - cm vid ett års ålder och -1 cm vid två års ålder (Muus och Dahlström, 199). Mörten är efter ett år -9 cm lång (Curry-Lindahl m.fl. 19). Därefter kan längd och ålder variera avsevärt från sjö till sjö. Om fiske med pelagiska skötar utförts redovisas resultaten på motsvarande sätt i en tabell. I efterföljande tabell visas minsta, medel och största fisklängd artvis från den totala fångsten i sjön. Därefter följer en tabell där tidigare provfisken redovisas. Av överskådliga skäl visas här endast fångst/ansträngning och medelvikt av fångad fisk. Viktigt att notera i sammanhanget är att dessa tidigare provfisken är utförda med en annan metodik och med en betydligt mindre nätansträngning. I allmänhet kan man säga att dessa tidigare provfisken oftast överskattar fiskpopulationens storlek. Det beror på att nätinsatserna i genomsnitt är utförda på grundare och mer strandnära områden där fångsten i allmänhet blir större. 1

26 Tabell 1. Antal per nätansträngning fördelat över sjöarnas djupzoner. Antal per nätansträngning (antal/nät) Djupzon SJÖ - 3 m 3 - m - 1 m 1 - m - 3 m 3 - m - 7 m Amsjön 3 Djupasjön 3 Galtasjön 39 1 Gårsken 1 1 Hagasjön 39 1, Jällunden 3,3, Mellansjön 37 Sandsjön 33 Södra Färgen 37 Stora Kroksjön 3 3, Tannsjön 11 Torvsjön Havsjön, Övrabökesjön 1 1 Norra Långasjön 37 Slisjön 3, Knobesholmssjön 37 Norra Stensjön 1 Skällingsjö Lilla Värsjö 1 Stora Värsjö 1 9 St Horredssjön 1 3,, Stora Rammsjö 39 3 Fixsjön Äntasjön 1, Medel 37 1,7,

27 Tabell 11. Vikt per nätansträngning fördelat över sjöarnas djupzoner. Vikt per nätansträngning (g/nät) Djupzon SJÖ - 3 m 3 - m - 1 m 1 - m - 3 m 3 - m - 7 m Amsjön Djupasjön Galtasjön 1 Gårsken Hagasjön Jällunden Mellansjön Sandsjön 1 11 Södra Färgen Stora Kroksjön 3 Tannsjön Torvsjön Havsjön 3 1 Övrabökesjön Norra Långasjön Slisjön 9 13 Knobesholmssjön Norra Stensjön Skällingsjö 9 Lilla Värsjö Stora Värsjö St Horredssjön Stora Rammsjö Fixsjön Äntasjön Medel

28 Litteratur Aldén, U Behövs pelagiska nät vid provfiske i mindre sjöar? Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (nr ). Almer, B. 197.Försurningens inverkan på fiskbestånd i Västkustsjöar. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (nr 1). Andersson, H. Resultat från provfisket Fiskeriverket information :199. Andersson, H. Resultat från Fiskmonitoringgruppens provfisken 199. Fiskeriverket (Sötvattenslaboratoriet). Rapport Nr 1:1997. Appelberg, Magnus Metodik för provfiske i sjöar. FiskMonitorGruppen, Sötvattenslaboratoriet PM : 199. Bernes, C Försurning och kalkning av svenska vatten. Monitor 1. Naturvårdsverket informerar. Bertills, U. och Hanneberg, P. (Eds.) 199. Acidification in Sweden. What do we know today? Swedish Environmental Protection Agency. Report. Carlsson, U och Hasselrot, B Kalkningsprojekt Hornån. Melica miljökonsulter, Göteborgsregionen. Curry-Lindahl, K. 19. Våra fiskar. Havs- och sötvattensfiskar i Norden och i övriga Europa. Norstedts och Söners förlag. Degerman, E Provfiskeresultat från Stora Hornsjön. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm. Degerman, E Humösa sjöar. En litteratursammanställning med inriktning på fisk och försurning. Naturvårdsverket, rapport 31. Degerman, E. och Lingdell, P-E phisces - fisk som indikator på lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (nr 3). Degerman, E. och Nyberg, P Fiskfaunans sammansättning och täthet i försurade och kalkade sjöar - en arbetsrapport. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (nr 7). Degerman, E. och Nyberg, P. 19. Standardiserat provfiske med översiktsnät. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (nr 7). Degerman, E. och Nyberg, P Effekter av sjökalkning på fiskbestånd. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm :1-. Fritz, Ö Utvärdering av kalkningsprojekten i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:. Gustafsson, J., Fritz, Ö., Schibli, H. och Stibe, L. 199:3. Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:3. Gustafsson, J., Fritz, Ö. och Schibli, H Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län 199. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1993:1. Gustafsson, J. och Pansar, J Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:13. Gustavsson, J. och Pansar, J Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län 199. Meddelande 199: Henrikson, L. och Brodin, Y.W. (Eds.) 199. Liming of Acidified Surface Waters A Swedish Synthesis. Springer Verlag. Hultberg, H och Nyholm, E. 19. Skelettskador hos abborre i försurade sjöar. IVL Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning. Kessler, E. och Fleischer, S. (Eds.) Acidification of Surface Waters in Sweden Effects and Counteracting Measures. AMBIO 1993:. Ljunggren, J. Provfiskade sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:3.

29 Ljunggren, J. Provfiskade sjöar i Hallands län 199. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1999:. Ljunggren, J. Provfiskade sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande :11. Ljunggren, J. Provfiskade sjöar i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1:. Ljunggren, J. Provfiskade sjöar i Hallands län 1. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande :. Muus, B. och Dahlström, P Sötvattensfisk och fiske. Norstedts förlag. Naturvårdsverket. 19. Kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Allmänna råd :3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Naturvårdsverket, Rapport 913. Naturvårdsverket.. Kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Handbok :1. Pansar, J Lodade sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 1993:1. Pansar, J. och Gustafsson, J Provfisken i kalkade sjöar i Hallands län 199. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:. Pansar, J Provfiskade sjöar i Hallands län 199. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 199:1. Pansar, J Provfiskade sjöar i Hallands län 199. Länsstyrelsen i Hallands län. Medelande 1997:1.

30 Amsjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg Kommun XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup (m) (km²) (år) (mg.pt/l) ,1, 9 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -7-1 Siktdjup:1, m Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 3- m: Temperatursprångskikt: - m. Syrgashalt vid botten:, mg/l. Kalkad år: Kalkstart mars 199 Övriga iakttagelser: Kanadagäss. Djup, m Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Amsjön. ph och alkalinitet ph Alk ph,,,3,, Alkalinitet, mekv/l På grund av att Amsjön var kraftigt försurad och att fiskbeståndet hade reproduktionsskador påbörjades kalkning av sjön 199. Mörten och braxen saknade yngre årsklasser. Abborren dominerade i sjön och hade utvecklats till tusenbrödrabestånd, sannolikt orsakat av ökad inomartskonkurrens. Vid det efterföljande provfisket 199, hade inte några större förändringar i fångstsammansättningen skett. Amsjön är

31 svårkalkad på grund av sin mycket korta omsättningstid, (ca. ggr/år) vilket emellanåt visar sig i vattenkemin med kraftiga variationer i både alkalinitet och ph värde. De senaste två provfiskena, 1997 och, har dock visat att kalkningsinsatserna påverkat fiskutvecklingen i positiv riktning i Amsjön. Mörten har åter kommit igång med rekryteringen och ökat kraftigt men avsaknaden av vissa längdklasser tyder på misslyckad reproduktionen vissa år. Fångstredovisning Abborrfångsten har i motsvarande grad minskat men däremot är rekryteringen normal. I årets provfiske ingick inte braxen i fångsten. Orsaken kan vara den låga nätansträngningen. Gädda har fångats vid samtliga provfisketillfällen. Den totala fångsten, antal/nätansträngning (,3 st.) och vikt/nätansträngning (1 1 gr) ligger något under den genomsnittliga fångsten för kalkade sjöar i Hallands län 199- (st/nät respektive 1 3 gr/nät (se tab.7 sid. 1). Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1, 3,,, 1 Mört 9,3 1, 1, 171, 7 Gädda,3,, 11, Totalt,3, 1 1, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre Mört 1 9 Gädda

32 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -7-1 INVENT NORD1 Abborre 1,, INVENT NORD1 Mört 9,3 1, INVENT NORD1 Gädda,3, -7-1 INVENT NORD1 Totalt, STAND NORD1 Abborre, 9, STAND NORD1 Mört, STAND NORD1 Gädda, STAND NORD1 Braxen, STAND NORD1 Totalt 9, OKLAS DROTT1 Abborre, 1 3, OKLAS DROTT1 Mört 1, OKLAS DROTT1 Braxen, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt 3, OKLAS DROTT1 Abborre, OKLAS DROTT1 Mört 1, OKLAS DROTT1 Braxen 1, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt 3, 1 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre, 3 Gädda, Mört 1, Totalt 1, 3 Vikt (gram)/nät Abborre Gädda 11 Mört 131 Totalt 19 13

33 1 Amsjön. Abborre (n=1, nät) >9 Amsjön Abborre (n=11, nät) >9 7 Amsjön 199. Abborre (n=3, nät) >9 Amsjön 199. Abborre (n=1, nät) >9 9

34 Amsjön. Mört (n=37, nät) >9 1 Amsjön Mört (n=1, nät) >9 Amsjön 199. Mört (n=, nät) >9 Amsjön 199. Mört (n=7, nät) >9 3

35 Djupasjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,,7 1, 1 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -7-1 Siktdjup: 1,9 m. Temperatursprångskikt:1- m. Antal bottensatta översiktsnät: st -3 m: 3- m: 1-1 m: 1 Syrgashalt vid botten: 1. mg/l. Kalkad år: Kalkstart maj 19. Övriga iakttagelser: Mört har återkoloniserat sjön på naturlig väg. Djup, m 1 1 Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Djupasjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Fångsten från provfisket i Djupasjön skiljer sig helt från de tidigare provfiskena, 1997, 199 och Tidigare har bara abborre erhållits i näten. I år fångades även mört och gädda. Enligt intervju gjord 1991 skall det tidigare även ha funnits både sutare och braxen i Djupasjön men dessa arter har troligen dött ut på grund av försurningen. Mörten och gäddan har troligtvis återkoloniserat Djupasjön via den bäck som 31

36 förbinder uppströms liggande Glassjön. Dock bestod mörtfångsten enbart av äldre individer varför kommande provfisken får utröna huruvida rekryteringen hos mörten kommer att lyckas. Den totala fångsten mätt både som antal- och vikt/ansträngning är låg i förhållande till den genomsnittliga fångsten i Halländska kalkade sjöar. Abborren har väl sammansatta åldersklasser och beståndet ser normalt ut. Kalkningen påbörjades 19. Vattenkemin har kontinuerligt förbättrats och är den senaste tioårsperioden har den varit mycket bra. Fångstredovisning: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,, 17, 17, 9 Gädda,3,7 9, 3, 11 Mört 1,, 191,,7 19 Totalt 11, 3, 73 7, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 19 Gädda Mört 3 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -7-1 INVEN NORD1 Abborre 1, 17, INVEN NORD1 Gädda,3 9, INVEN NORD1 Mört 1, 191, INVEN NORD1 Totalt 11, INVEN NORD1 Abborre, 1, OKLAS DROTT1 Abborre, ? OKLAS DROTT 1 Abborre,7 ej data ej data 3

37 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m 1 - m Antal nät 1 1 Antal fiskar/nät Abborre Gädda, Mört Totalt, Vikt (gram)/nät Abborre 3 Gädda 9 Mört 33 Totalt Djupasjön. Abborre (n=, nät) >9 Djupasjön Abborre (n=, nät) >9 Djupasjön 199. Abborre (n=, nät) >9 33

38 Galtasjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,1,7 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: Siktdjup: 3,7 m. Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 3-: m: 1-1 m: 1 Temperatursprångskikt: 1- m. Syre botten: mg/l. Kalkad år: Kalkstart juli 199. Övriga iakttagelser: Storlom. Djup, m 1 1 Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Galtasjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,1,1, Alkalinitet, mekv/l Galtasjön är en liten, näringsfattig, humusfärgad sjö, inbäddad av barrskog i en sänka i landskapet. Det är en omtyckt badsjö, möjligen beroende på att vattentemperaturen snabbt blir hög i sådana här vindskyddade sjöar. Provfiske har utförts med fem års intervall de senaste 1 åren. Resultatet från de två senaste, och 1997, är väldigt likartade. Småvuxen abborre med en rik årsklass på 1 cm dominerar fångsten med någon enstaka braxen och gädda som bonusfisk i näten. Detta medförde också att totalvikten per nät blev mycket lågt (, kg/nät). Mört saknas i samtliga provfiske och Information om tidigare mörtförekomst 3

39 saknas. De senaste årens kalkningar har inte varit tillräckliga. Nollalkalinitet har uppmätts vid två tillfällen, både 1999 och 1. Fångstredovisning: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Abborre 19,3 1,1 3,3 1,9 Braxen,3,7 1, 3, Gädda,3,7, 17, Totalt 19, 1,1 7,3, Medelvikt (gram) Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre 1 19 Braxen Gädda Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) INVEN NORD 1 Abborre 19,3 3, INVEN NORD 1 Braxen,3 1, INVEN NORD 1 Gädda,3, INVEN NORD 1 Totalt 19, 7, INVEN NORD 1 Abborre INVEN NORD 1 Gädda, INVEN NORD 1 Braxen, INVEN NORD 1 Totalt OKLAS DROTT 1 Abborre, OKLAS DROTT 1 Gädda, OKLAS DROTT 1 Braxen, OKLAS DROTT 1 Totalt, 3

40 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m Antal nät 1 1 Antal fiskar/nät Abborre 3 1 Braxen, Gädda, Totalt 39 1 Vikt (gram)/nät Abborre 1 Braxen Gädda 1 Totalt 1 Galtasjön. Abborre (n=77, nät) >9 Galtasjön Abborre (n=7, nät) >9 3

41 Galtasjön 199. Abborre (n=13, nät) >9 Galtasjön 199. Braxen (n=1, nät) >9 I St. Värsjö, Varbergs kommun, har man planterat in öring. Efter biotopåtgärder i bäcken till uppströms liggande L. Värsjö är det högst troligt att öringen lekt hösten då yngel obseverades okulärt i bäcken av provfiskarena. Foto: Gunnar Gunnarsson. 37

42 Gårsken Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup (m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,, 9 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup: Saknas. Antal bottensatta översiktsnät: Temperatursprångskikt: - m. -3 m: 3- m: 1-1 m: 1 Syrgashalt vid botten:, mg/l Kalkad år: Kalkstart nov Övriga iakttagelser: Häger, gräsand. Mört fångad våren av lokalbefolkningen. Djup, m Temp. C 1 1 Vattentemperatur vid provfisketillfället Gårsken. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l 3

43 Gårsken i Hylte kommun har provfiskats vid flera tillfällen de senaste femtonårsperioden. Fångsten har vid samtliga tillfällen enbart bestått av abborre och totalfångsten är lågt i jämförelse med genomsnittet för kalkade sjöar i Hallands län Enligt intervju gjord 199 med lokalbefolkningen har det funnits både mört och braxen i sjön men dessa arter hann troligen försvinna innan kalkningsinsatserna kom igång 197. Dock verkar det som om mörten är på väg tillbaka då en lokal fiskare fått en mört vid mete våren (muntlig inf.). Före kalkning låg ph- värdena kring mycket låga -. Kalkningen har inneburit betydligt bättre vattenkemi än tidigare. Visserligen varierar alkaliniteten kraftigt mellan analystillfällena. Anledningen kan vara att provtagningen är genomförd direkt före eller efter kalkning. Fångstredovisning: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 9, 7,9 7 Totalt 9, 7,9 Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 1 1 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre 9, INVEN NORD1 Abborre OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Abborre Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m Antal nät 1 1 Antal fiskar/nät Abborre 1 1 Totalt 1 1 Vikt (gram)/nät Abborre Totalt

44 7 Gårsken. Abborre (n=3, nät) > Gårsken Abborre (n=, nät) >9 3 Gårsken 199. Abborre (n=11, nät) >9

45 Hagasjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,, 1,7, 19 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: --7 Siktdjup:,7 m. Temperatursprångskikt: Ej definierbart Antal bottensatta översiktsnät: -3 m:. Kalkad år: Kalkstart 19. Övriga iakttagelser: Sjön avsänkt en meter på grund av trasig dammlucka. Djup, m, 1 1,, 3 3, Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Hagasjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Hagasjön är en grund, liten sjö med mycket snabb omsättningstid (,/år). Vattnet är kraftigt humusfärgat. Sjön är svårkalkad vilket syns på ph- alkdiagrammet. Både alkalinitet och ph -värdena uppvisar stora variationer. Sommaren brast en dammlucka vid sjöns utlopp vilket innebar att sjöns vattenyta sjönk cirka en meter. Då sjön har ett medeldjup på endast, meter, kan detta ha påverkat fångstresultatet. Fyra arter fångades. Abborre dominerar fångsten, följt av mört, braxen och gädda. Både abborr- och mörtpopulationen förefaller vara småvuxet. Årets fångst har fördubblats, både vad gäller antal som viktmässigt jämfört med senaste provfisket Den biologiska målsättningen får anses 1

46 uppfylld då rekryteringen av både abborre, mört och braxen fungerar normalt Fångstredovisning: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1, 7, 73,3 39,1 1 Mört,9 7, 17, 9, 1 Gädda,3, 3, 71,1 13 Braxen 1,,7 1,1 11, 111 Totalt,9 1, 3 91, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 3 Braxen 19 3 Gädda 9 7 Mört Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) --7 INVEN NORD1 Abborre 1, 73, INVEN NORD1 Mört,9 17, INVEN NORD1 Gädda,3 3, INVEN NORD1 Braxen 1, 1, INVEN NORD1 Totalt, STAND NORD1 Abborre STAND NORD1 Mört, STAND NORD1 Braxen, STAND NORD1 Totalt OKLAS DROTT1 Abborre 1, OKLAS DROTT1 Mört, OKLAS DROTT1 Braxen, 9--1 OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt, 79? OKLAS DROTT1 Abborre ej data ej data 79? OKLAS DROTT1 Mört,7 ej data ej data 79? OKLAS DROTT1 Braxen,3 ej data ej data 79? OKLAS DROTT1 Totalt

47 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre, 1, Braxen,, Gädda,, Mört 13,, Totalt 39, 1, Vikt (gram)/nät Abborre 33 3 Braxen 3 Gädda 71 Mört 13 Totalt Hagasjön. Abborre (n=17, nät) >9 1 Hagasjön Abborre (n=, nät) >9 3

48 3 Hagasjön 199. Abborre (n=9, nät) >9 Hagasjön Abborre (n=, nät) >9 3 Hagasjön. Mört (n=, nät) >9 Hagasjön Mört (n=3, nät) >9

49 Hagasjön 199. Mört (n=3, nät) >9 Hagasjön 199. Braxen (n=13, nät) >9 Abborre och nors från St. Horredsjön, Varbergs kommun. Foto: Jörgen Ljunggren.

50 Jällunden Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun , 1, 9 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Standard Första nätlägg: -- Siktdjup:,7 m Antal bottensatta översiktsnät:3-3 m: m: 11-1 m: 1 Antal pelagiska skötar: - m: - 1 m: Syrgashalt botten:9,3 mg/l. Kalkad år: Kalkstart 19. Övriga iakttagelser: Flera par häckande fiskgjuse, fiskmås, fisktärna, storskarv, gräsand. Signalkräfta finns i norra delen av sjön enligt ortsbefolkningen, tidigare fanns kassodling av regnbåge i sjön, gös inplanterad senaste åren. Djup, m Temp. C 1 1 Vattentemperatur vid provfisketillfället Jällunden. ph och alkalinitet ph Alk ph ,3,,,1,1, Alkalinitet, mekv/l

51 Jällunden är en för Halland stor sjö med sina 7 ha vilket delvis beror på att sjön är uppdämd med cirka en meter. Detta innebär att stora delar av sjön är grund med få utpräglade djuphålor. Jällunden är en sjö med hög artdiversitet och vid årets provfiske fångades arter till skillnad mot provfisket 1997 då 7 arter erhölls. Vuxen gös är inplanterad under flera år men ingen gös fångades i provfisket. Årets fångst domineras helt av abborre följt av mört och gers liksom tidigare år. Storlekssammansättningen på dessa tre populationer har inte nämnvärt förändrats sig de sedan provfisket Abborren är fortfarande ganska småvuxen, likaså gerspopulationen. Hos mörten saknades yngre individer vid 1997 års provfiske men nu ser populationen åter normal ut. Även braxen, gädda och siklöja ingick i fångsten. men i begränsad omfattning. Strukturen i abborrpopulationen har de senaste 1 åren gradvis förskjutits mot fler och yngre individer. Orsaken kan delvis förklaras med ökad inomartkonkurrens men det kan möjligen också ha att göra med att gerspopulationen ökat vilket innebär större konkkurren om födan. Dock är smågers viktig abborrföda. Före 199 fanns var beståndet av gers litet. Braxen skulle ytterligare kunna vara en orsak då braxen är en effektiv filtrerare av bottensediment. Detta innebär minskat födounderlag av större evertebrater för abborren. Siklöjan lever en tynande tillvaro i Jällunden. Fångsten var liksom senaste åren provfiske mycket klent. Den pelagiska siklöjan erhölls i något större omfattning i de pelagiska skötarna än i bottennäten. Inget temperatursprångskikt hade utvecklats i sjön inför provfisket men detta torde nog vara av underordnad betydelse. Problemet för siklöjan är svårförklarat. Enligt ortsbefolkningen går det inte längre att fiska siklöjan ens när den samlar sig inför leken på senhösten så beståndet är nog trots allt väldigt litet. De senaste åren har det diskuterats inom fiskeriforskningen om en global negativ påverkan på grund av den ökande växthuseffekten eftersom nedgången är likartad i övriga Norden. De milda vintrarna innebär hög vattentemperatur under vintern som i sin tur gör att kläckningen av siklöjans rom inte kommer i fas med primärproduktionen på våren. Detta innebär i sin tur att ynglen dör av svält. Några vattenkemiska orsaker är uteslutet då kalkningsinsatserna har givit Jällunden bra vattenkvalitet sedan kalkningen kom igång 19. Fångstredovisning Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1, 11, 3 333, 3 Braxen,, ,1 91 Gers,,1 7 3,3 Gädda,3,1 1 1, 7 Mört,7, 19 19, Siklöja,19,,7 19,11 Totalt, 1,1 1,1 7

52 Fångst med pelagiska skötar: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 39, 77, 39 13, 1 Mört 3,,3 9 1, 3 Siklöja 1, 1, 33, Totalt 3, 1, Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre Braxen 1 1 Gers 7 1 Gädda Mört 1 Siklöja Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- STAND NORD1 3 Abborre 1, STAND NORD1 3 Braxen, STAND NORD1 3 Gers, 7 -- STAND NORD1 3 Gädda, STAND NORD1 3 Mört, STAND NORD1 3 Siklöja,19,7 -- STAND NORD1 3 Totalt, STAND NORD1 33 Abborre 1, STAND NORD1 33 Braxen, STAND NORD1 33 Gers 7, STAND NORD1 33 Gädda, STAND NORD1 33 Gös STAND NORD1 33 Mört, STAND NORD1 33 Siklöja,1, STAND NORD1 33 Totalt 3, OKLAS DROTT1 Abborre 1, OKLAS DROTT1 Mört 7, OKLAS DROTT1 Gers, OKLAS DROTT1 Braxen, OKLAS DROTT1 Siklöja, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt,9 1

53 -- OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Braxen OKLAS DROTT1 Gärs OKLAS DROTT1 Siklöja -- OKLAS DROTT1 Totalt OKLAS DROTT1 1 Abborre OKLAS DROTT1 1 Mört OKLAS DROTT1 1 Braxen OKLAS DROTT1 1 Gärs OKLAS DROTT1 1 Siklöja OKLAS DROTT1 1 Totalt ? OKLAS DROTT1 Abborre ? OKLAS DROTT1 Mört ? OKLAS DROTT1 Braxen 79? OKLAS DROTT1 Gärs 79? OKLAS DROTT1 Siklöja 79? OKLAS DROTT1 Totalt Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 1,3 1,3 1, Braxen,3,, Gers,3, 3, Gädda,,1, Mört 1,,9, Siklöja,,, Totalt 3,3,3, Vikt (gram)/nät Abborre 7 1 Braxen 3 97 Gers 3 3 Gädda Mört 9 11 Siklöja 1 13 Totalt

54 Fångst med pelagiska skötar: Fångst per nätansträngning - m - 1 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 77,, Braxen,, Gers,, Gädda,, Mört, 3, Siklöja 1,, Totalt 1,, Vikt (gram)/nät Abborre Braxen Gers Gädda Mört 7 11 Siklöja 1 Totalt Jällunden. Abborre (n=7, +3 nät) > Jällunden Abborre (n=93, 33+ nät) >9

55 Jällunden 199. Abborre (n=, nät) >9 Jällunden 19. Abborre (n=13, nät) >9 Jällunden 193. Abborre (n=1, 1 nät) >9 3 Jällunden Abborre (n=73, 3 nät) >9 1

56 Jällunden. Mört (n=11, +3 nät) >9 7 Jällunden Mört (n=, 33+ nät) >9 Jällunden 199. Mört (n=1, nät) >9 3 Jällunden 19. Mört (n=, nät) >9

57 7 3 1 Jällunden 193. Mört (n=39, 1 nät) >9 1 Jällunden Gers (n=7, 33+ nät) >9 7 Jällunden 199. Gers (n=11, nät) >9 3

58 Mellansjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun , 3 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup:, m Temperatursprångskikt: -9 m. Antal bottensatta översiktsnät: -3m: 1 3-m: 1-1m: 1 1-m:1 Syrgashalt botten:, mg/l Kalkad år: Kalkstart nov. 193 Övriga iakttagelser: Mycket fiskmås, kanadagås, tidigare flodkräfta som försvann 19. Sjön påverkad av jordbruk. Djup, m 1 1 Temp. C 1 1 Vattentemperatur vid provfisketillfället Mellansjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Årets provfiske resulterade i fyra fångade arter, mört, abborre, benlöja och gädda, rangordnade efter förekomst. Tidigare har även braxen ingått i fångsten och anledningen till att den inte var representerad nu var säkerligen den låga nätansträngningen, (endast nät mot tidigare 1).Till skillnad mot de senaste provfiskena är det nu mörten som dominerar i sjön men resultatet är osäkert på grund av att det nu endast var ett enkelt inventeringsfiske jämfört med standardfiske tidigare. Totalfångsten blev av denna anledningen betydligt lägre än tidigare provfisken.

59 Intressant för Mellansjön är förekomsten av benlöja som är en för Halland ovanlig insjöfisk. Den är ett viktigt byte för rovfisken. Mellansjön är en relativt djup och stor sjö med lång omsättningstid (3, år). Effekterna av kalkningen får då en långvarig och stabil effekt vilket även kan utläsas av ph- alkalinitets diagrammet. Detta medför också att fiskpopulationerna i sjön inte har några problem med reproduktionen. Fångstredovisning: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre,, 7,, 7 Benlöja 1,3,,3, 1 Gädda,,,, 3 Mört 1,, 19,, 9 Totalt,3, 7,3, Längduppgifter från totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre 13 Benlöja Gädda 3 Mört Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre, 7, 7 -- INVEN NORD1 Benlöja 1,3, INVEN NORD1 Gädda,, 3 -- INVEN NORD1 Mört 1, 19, 9 -- INVEN NORD1 Totalt,3 7, STAND NORD1 1 Abborre STAND NORD1 1 Benlöja 1, STAND NORD1 1 Braxen 1, STAND NORD1 1 Gädda, STAND NORD1 1 Mört 17, STAND NORD1 1 Totalt, OKLAS DROTT1 Abborre 19, OKLAS DROTT1 Benlöja, OKLAS DROTT1 Braxen, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Mört 1, OKLAS DROTT1 Totalt, 13

60 --3 OKLAS DROTT1 Abborre 1, OKLAS DROTT1 Benlöja, OKLAS DROTT1 Braxen OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Mört 19, OKLAS DROTT1 Totalt, 1 97 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre Benlöja Gädda 1 1 Mört 1 1 Totalt 37 Vikt (gram)/nät Abborre 1 Benlöja 1 Gädda Mört Totalt Mellansjön. Abborre (n=3, nät) >9 1 Mellansjön Abborre (n=3, 1+ nät) >9

61 Mellansjön 199. Abborre (n=1, nät) >9 3 Mellansjön 19. Abborre (n=119, nät) >9 Mellansjön. Mört (n=7, nät) > Mellansjön Mört (n=3, 1+ nät) >9 7

62 Mellansjön 199. Mört (n=1, nät) >9 3 Mellansjön 19. Mört (n=119, nät) >9 Mellansjön Braxen (n=31, 1+ nät) >9 1 Mellansjön 199. Braxen (n=, nät) >9

63 Mellansjön 19. Braxen (n=, nät) >9 3 Mellansjön Benlöja (n=73, 1+ nät) >9 1 Mellansjön 19. Benlöja (n=1, nät) >9 9

64 Sandsjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,3 1,1,7 1 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: Siktdjup: 1, m Temperatursprångskikt: Finns ej Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: Kalkad år: Kalkstart maj 19 Övriga iakttagelser: Storlom, kanadagås. Djup, m, 1 1,, 3 Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Sandsjön. ph och alkalinitet. ph Alk ph ,,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Fångsten blev något lägre än föregående provfisken men i paritet med genomsnitt för provfiskade kalkade sjöar i Hallands län Abborre och mört dominerar i sjön och finns i väl sammansatta åldersklasser så rekryteringen fungerar normalt. Dock saknas större abborre i fångsten. Även gädda fångades. Vattenkemin i Sandsjön varierar kraftigt. Sjön är svårkalkad då den är liten och grund med mycket snabb omsättningstid vilket är bidragande orsak till fluktuationerna. Trots detta mår fiskpopulationerna bra i Sandsjön.

65 Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät: Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,3, 3, 9, 1 Gädda,3, 11,3 3, 73 Mört 17, 11, 399, 9, 3 Totalt 33 1,3 11, 1, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 11 9 Gädda Mört Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) INVEN NORD1 Abborre 1,3 3, INVEN NORD1 Gädda,3 11, INVEN NORD1 Mört 17, 399, INVEN NORD1 Totalt 33, 11, INVEN NORD1 Abborre INVEN NORD1 Mört INVEN NORD1 Totalt OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt 1, OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Totalt 7 1

66 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 1 Gädda Mört 17, Totalt 33 Vikt (gram)/nät Abborre 33 Gädda 11 Mört Totalt Sandsjön. Abborre (n=1, nät) >9 1 Sandsjön Abborre (n=3, nät) >9

67 7 3 1 Sandsjön 199. Abborre (n=191, nät) >9 1 Sandsjön 19. Abborre (n=, nät) >9 1 Sandsjön. Mört (n=7, nät) >9 1 Sandsjön Mört (n=, nät) >9 3

68 Sandsjön 199. Mört (n=3, nät) >9 Sandsjön 19. Mört (n=1, nät) >9

69 Södra Färgen Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun , 37, Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Standard Första nätlägg: -7-3 Siktdjup:, m Temperatursprångskikt: -1 m. Antal bottensatta översiktsnät: - 3 m: m: 1-1 m: m: 7 Antal pelagiska skötar: - m: - 1 m: 1-1 m: Syrgashalt vid botten:,1 mg/l. Kalkad år: Kalkstart 193. Övriga iakttagelser: Fiskmås, storlom, häger. Djup, m Temp. C 1 1 Vattentemperatur vid provfisketillfället Södra Färgen. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Södra Färgen var kraftigt försurad innan kalkningen påbörjades 193. I ett provfiske som gjordes 19 fångades bara mört och abborre. I samtliga därpå följande provfisken har fångsterna på ett positivt sätt förändrats. Mellan sju och åtta arter fångas varje gång. Detta är ovanligt för Halland med så många arter i en och samma sjö. Liksom tidigare dominerar abborre i sjön följt av mört och gers. Siklöja dominerar i den pelagiska delen av sjön och finns i ett relativt stort bestånd vilket är ovanligt för Halländska siklöjesjöar. Fångsten i

70 år är en fördubbling sedan föregående provfiske 1997 vilket är glädjande med tanke på den neråtgående trend som finns hos siklöjebestånden i Norden och som forskarna tror är klimatrelaterat. Övriga arter som braxen, gädda gös och benlöja fångades i begränsad omfattning. Det anmärkningsvärda med årets provfiske är den låga fångsten, utryckt både som antal/nät- som vikt/nätansträngning. Den har minskat mycket drastiskt/ kontinuerligt sedan toppåret 19. Från 33 fiskar /nät till endast 11 fiskar/nät och från 7 gram/nät till endast gram/nät. Vad som är anledningen till detta är svårförklarligt. Möjligen kan ökad mellanartskonkkurens vara en förklaring. Sedan ett tiotal år har Färgensjöarnas FVO inplanterat mycket stora mängder (cirka, 7 cm/st.) av gösungar i Färgensjöarna. Effekterna av detta vet vi för lite om idag. En viss ökning av återfångsterna har skett de sista året. Det ökade gösbeståndet har kanske en viss bidragande orsak till nergången av fisktätheten i sjön. Visserligen fångades endast tre gösar i de totalt översiktsnäten. Gösen liksom gäddan i stora sjöar låter sig ogärna sommartid fångas i översiktsnäten. Vattenkemin har sedan kalkningen igångsattes varit stabil både vad gäller ph-värdet som buffringsförmågan, vilket har inneburit att rekryteringen hos mört, abborre, gers, benlöja och siklöja fungerar normalt. De andra arterna fångades i för små antal för att man skall kunna dra några säkra slutsatser men det är högst troligt att det inte är några problem. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre,7, 39,1 9 Benlöja,1,, 11, 1 Braxen,13,33 3, 1,9 3 Gers 1,73,3,3 13,7 Gädda,3, , 71 Gös,1,3 1, 133,9 1 Mört 1, 1,9 9,3,7 Siklöja, 1, 1, 1,3 Totalt 1,9 7, 99,,3 Fångst med pelagiska skötar: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 7,7 13, 17,, 1 Benlöja, 1, 97,, Braxen Gers Gädda Gös Mört 3,,9 3, 1,1 13 Siklöja 1,,7,7 9, Totalt,3,9 9,3 99,3

71 Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre Benlöja Braxen 7 17 Gers 7 1 Gädda Gös 1 Mört 19 7 Siklöja 13 1 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -7-3 STAND NORD1 Abborre, STAND NORD1 Benlöja,1, STAND NORD1 Braxen,13 3, STAND NORD1 Gers 1,73,3-7-3 STAND NORD1 Gädda, STAND NORD1 Gös,1 1, STAND NORD1 Mört 1, 9,3-7-3 STAND NORD1 Siklöja, 1, -7-3 STAND NORD1 Totalt 1,9 99, STAND NORD1 Abborre 1, STAND NORD1 Benlöja, STAND NORD1 Braxen, STAND NORD1 Gers, STAND NORD1 Gädda, STAND NORD1 Mört STAND NORD1 Siklöja,1 3, STAND NORD1 Totalt 3, STAND DROTT1 Abborre, STAND DROTT1 Benlöja, STAND DROTT1 Braxen, STAND DROTT1 Gers, STAND DROTT1 Gädda, STAND DROTT1 Mört STAND DROTT1 Siklöja, STAND DROTT1 Sik 9--7 STAND DROTT1 Totalt 1,

72 OKLAS DROTT1 Abborre 1, OKLAS DROTT1 Benlöja OKLAS DROTT1 Braxen, OKLAS DROTT1 Gärs 3, OKLAS DROTT1 Mört, OKLAS DROTT1 Siklöja 1, OKLAS DROTT1 Gös, OKLAS DROTT1 Totalt, OKLAS DROTT1 Abborre, OKLAS DROTT1 Mört 9, OKLAS DROTT1 Braxen, OKLAS DROTT1 Gärs, OKLAS DROTT1 Siklöja OKLAS DROTT1 Benlöja, OKLAS DROTT1 Totalt 33, OKLAS DROTT1 Abborre, ej data ej data OKLAS DROTT1 Mört 1, ej data ej data OKLAS DROTT1 Totalt 1, Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 9, 13, 1,3,1 Benlöja,3,,,3 Braxen,1,,,3 Gers 1,7 3, 1,, Gädda,,,,1 Gös,,1,3, Mört 3, 1,9,3,7 Siklöja,1,, 1,3 Totalt 1, 19, 3,,3 Vikt (gram)/nät Abborre Benlöja Braxen Gers Gädda 13 Gös 1 7 Mört Siklöja 19 Totalt 911 3

73 Fångst med pelagiska skötar: Fångst per nätansträngning - m - 1 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 1 9 Benlöja 1, Braxen Gers Gädda Gös Mört 7 Siklöja 9,,, Totalt, 1, Antal nät Vikt (gram)/nät Abborre 99 Benlöja Braxen Gers Gädda Gös Mört 9 19 Siklöja Totalt Södra Färgen. Abborre (n=313, + nät) > Södra Färgen Abborre (n=7, + nät) >9 9

74 Södra Färgen 199. Abborre (n=, nät) >9 Södra Färgen 199. Abborre (n=, nät) >9 3 Södra Färgen 19. Abborre (n=1, nät) >9 Södra Färgen 19. Abborre (n=1, nät) >9 7

75 1 Södra Färgen. Mört (n=, + nät) > Södra Färgen Mört (n=, + nät) >9 3 Södra Färgen 199. Mört (n=11, nät) >9 1 Södra Färgen 199. Mört (n=9, nät) >9 71

76 1 Södra Färgen 19. Mört (n=7, nät) >9 Södra Färgen 19. Mört (n=1, nät) >9 1 Södra Färgen Gers (n=3, + nät) >9 Södra Färgen 199. Gers (n=1, nät) >9 7

77 1 Södra Färgen 199. Gers (n=, nät) > Södra Färgen 19. Gers (n=3, nät) > Södra Färgen. Siklöja (n=99, + nät) >9 Södra Färgen Siklöja (n=, + nät) >9 73

78 7 3 1 Södra Färgen 199. Siklöja (n=7, nät) >9 1 Södra Färgen Braxen (n=, + nät) >9 Södra Färgen 199. Braxen (n=1, nät) >9 7

79 Provfiskaren Andreas Almer med en gös på cirka ett kilo från Södra Färgen, Hylte kommun. Gösen är en utmärkt matfisk.efter flera års utsättningar av gösungar är nu gösen väl etablerad i alla tre Färgensjöarna Foto: Jörgen Ljunggren. Provfiskaren Jörgen Ljunggren vittjar den pelagiska sköten i Södra Färgen. I näten sitter rikligt med siklöja. Foto: Andreas Almer. 7

80 Stora Kroksjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,1,7 7 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -7-1 Siktdjup:,9 Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 3- m: -1 m: Temperatursprångskikt: - m Syrgashalt vid botten:,7 mg/l Kalkad år: Kalkstart dec. 19 Övriga iakttagelser: Storlom. Vattentemperatur vid provfisketillfället Djup, m Temp. C 1 3 Stora Kroksjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Resultatet från årets provfiske skiljer sig något sedan förra provfisket Alltjämt dominerar abborren i sjön med väl samman-satta åldersklasser. Anmärkningsvärt är den höga andelen s.k. matabborrar och riktigt grova fiskar (, resp. cm), vilket naturligtvis bidrar till hög medelvikt. Detta innebär att St. Kroksjön är en mycket intressant sjö för fritidsfiske. Mörtpopulationen har minskat kraftigt sedan De yngsta åldersklasserna saknas! Orsaken kan troligen ej relateras till vattenkemin då kalkningsinsatserna inneburit bättre vattenkvalitet. Visserligen finns det en djupare dipp i både ph och alkaliniteten senhösten 1999 men detta är troligen ej orsaken. En teori kan vara högt predationstryck från 7

81 abborre eftersom populationen till stor del består av fiskätande storlek. Även gädda ingick i fångsten. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,1 9, Gädda,13,39 99, Mört,9 1,1, 1,9 Totalt 17,1, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 1 3 Gädda Mört 19 1 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -7-1 INVEN NORD1 Abborre 1, INVEN NORD1 Gädda,13 99, INVEN NORD1 Mört,9, -7-1 INVEN NORD1 Totalt 17, INVEN NORD1 Abborre 1, , INVEN NORD1 Mört 1,1 31 1, INVEN NORD1 Gädda, INVEN NORD1 Totalt OKLAS DROTT1 1 Abborre 11, OKLAS DROTT1 1 Mört 7, OKLAS DROTT1 1 Gädda, OKLAS DROTT1 1 Totalt 19, OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört 9,3 37, 9-- OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt OKLAS DROTT1 Abborre 7 - OKLAS DROTT1 Mört ,3 - OKLAS DROTT1 Gädda,1 3 - OKLAS DROTT1 Totalt

82 OKLAS DROTT1 Abborre , OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt 1 71 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning - 3 m 3 - m - 1 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 1 7, Gädda, Mört 1, Totalt 3, 3, Vikt (gram)/nät Abborre 19 7 Gädda 199 Mört 7 37 Totalt 3 1 St Kroksjön. Abborre (n=97, nät) >9 Stora Kroksjön Abborre (n=1, nät) >9 7

83 Stora Kroksjön 199. Abborre (n=11, 1 nät) >9 3 Stora Kroksjön 199. Abborre (n=17, nät) >9 7 Stora Kroksjön 19. Abborre (n=3, nät) > St Kroksjön. Mört (n=39, nät) >9 79

84 Stora Kroksjön Mört (n=19, nät) >9 1 Stora Kroksjön 199. Mört (n=73, 1 nät) >9 1 Stora Kroksjön 199. Mört (n=, nät) >9 Stora Kroksjön 19. Mört (n=13, nät) >9

85 Tannsjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun , 1 3, 1, 73 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup: 3,3 m. Temperatursprångskikt: -7 m. Antal bottensatta översiktsnät: - 3m: m: 3-1m: Kalkad år: Kalkstart nov Övriga iakttagelser: Storlom, häger, fiskmås. Flodkräfta inpanterad år i norra delen av sjön. Vattentemperatur vid provfisketillfället Tannsjön. ph och alkalinitet ph Djup, m Alk Temp. C 1 1 ph ,3,3,,,1,1, Alkalinitet, mekv/l Kalkningen av Tannsjön påbörjades 193 och de första åren var inte vattenkemin helt tillfredställande men sedan 1 år tillbaka har alkalinitetsvärdena aldrig understigit,1 mekv/l vilket också varit målsättningen med kalkningen. Provfisket visar ej heller några försurningeffekter på fiskpopulationerna. Både abborre och mört finns i nuläget i väl sammansatta åldersklasser. Totalfångsten har dock minskat mellan varje provfisketillfälle och är nu halverad sedan provfisket 199. En faktor som kan haft betydelser att årets provfiske genomfördes redan i juni istället för augusti vilket innebär att årsungarna av abborre och mört ej var fångstbara. 1

86 Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre,3, 79, 1,7 93 Gädda,1,3 13,, 19 Mört, 3, 37,,1 Totalt 1, 7, 133, 9, Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre Gädda Mört 173 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre,3 79, INVEN NORD1 Gädda,1 13, INVEN NORD1 Mört, 37, -- INVEN NORD1 Totalt INVEN NORD1 Abborre 1, INVEN NORD1 Gädda, INVEN NORD1 Mört, INVEN NORD1 Totalt OKLAS DROTT1 Abborre 1, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Mört 11, OKLAS DROTT1 Totalt OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Totalt

87 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m Antal nät 3 3 Antal fiskar/nät Abborre 1, 7,3 1, Gädda,,, Mört 13,7 3,7, Totalt 7,7 11,, Vikt (gram)/nät Abborre 1 13 Gädda 73 Mört 9 3 Totalt Tannsjön. Abborre (n=, nät) >9 1 Tannsjön Abborre (n=1, nät) >9 Tannsjön 199. Abborre (n=131, nät) >9 3

88 Tannsjön 19. Abborre (n=1, nät) > Tannsjön. Mört (n=3, nät) >9 7 Tannsjön Mört (n=, nät) > Tannsjön 199. Mört (n=93, nät) >9

89 3 Tannsjön 19. Mört (n=13, nät) >9 Efter flera års utsättningar av gösungar (cirka 7 cm) har nu gösen etablerat sig i Södra Färgen, Hylte kommun. Foto: Jörgen Ljunggren.

90 Torvsjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,3,7,91 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -7-1 Siktdjup: 3, m. Temperatursprångskikt: - m. Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 1 3- m: 1-1 m:1 1- m: 1 Syrgashalt vid botten:,3 mg/l Kalkad år: Kalkstart dec Övriga iakttagelser: Fiskmås. Djup, m Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Torvsjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Kalkningen av Torvsjön kom igång för sent (197) för att mörten skulle kunna räddas från att dö ut. I samtliga provfisken sedan 19 har bara abborre fångats frånsett gädda vid ett tillfälle. Totalfångsten i årets provfiske var lågt, både vad gäller antal och vikt, endast 1, st. respektive 9 gram /nätansträngning. Det är betydligt lägre än genomsnittet för provfiskade kalkade sjöar i Hallands län Trots att omsättningstiden i Torvsjön är relativt lång så är variationerna i både phvärdet och alkaliniteten oroväckande stor de senaste åren. Nollalkalinitet uppmättes 1999 och det var mycket lågt även i början på. En annan kalkningstrategi vore önskvärd. I dagsläget är fisket organiserat i Torvsjön och allmänheten kan åter fiska i sjön då ett

91 fiskevårdsområde bildades 1. Mört skall återintroduceras i Torvsjön under. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,, 9, Totalt 1,, 9, Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta Fiskart (mm) (mm) längd (mm) Abborre 17 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -7-1 INVEN NORD 1 Abborre 1, INVEN NORD 1 Totalt 1, INVEN NORD 1 Abborre INVEN NORD 1 Gädda, INVEN NORD 1 Totalt OKLAS DROTT 1 7 Abborre OKLAS DROTT 1 7 Totalt OKLAS DROTT 1 7 Abborre OKLAS DROTT 1 7 Totalt 71 Fångst inom respektive djupzon: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 m 1 m 1 - m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre Totalt Vikt (gram)/nät Abborre Totalt

92 7 Torvsjön. Abborre (n=3, nät) >9 Torvsjön Abborre (n=7, nät) >9 Torvsjön 199. Abborre (n=17, 7 nät) >9 Torvsjön 19. Abborre (n=7, 7 nät) >9

93 Havsjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ca 11,9 9 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup: 1,3 m. Temperatursprångskikt: - m Antal bottensatta översiktsnät: - 3 m: 3 - m: Kalkad år: Kalkstart augusti 199. Doserare uppströms Havsjön. Övriga iakttagelser: Storlom, gräsand. Anm: Rotenonbehandlad i början av 199-talet. för att återskapa Havsjön till att bli en sjö med insjööringbestånd. Vattentemperatur vid provfisketillfället ph Havsjön. ph och alkalinitet ph Djup, m Alk Temp. C 1 3,,,1,1, Alkalinitet, mekv/l Havsjön med omkringliggande sjöar i Suseåns södra gren (Slissån) hyste förr i tiden insjööring som levde i gott välbehag tillsammans med mört, och abborre. Men så på 19- talet inplanterade man gädda i sjöarna och då försvann öringen kort därefter. Öring och gädda tillsammans är ingen bra kombination. Predationstrycket blev för högt. Därefter kom försurningen och även mörten försvann. Abborren började också få problem med rekryteringen. Så kom kalkningsinsatserna igång 199 och i samband med detta började man diskutera om att eventuellt rotenonbehandla sjön. Tanken med detta var att utrota gäddbeståndet för att därefter återinplantera öringen i sjön för att kunna återskapa Havsjön 9

94 till den sjö som den ursprungligen varit. Rotenbehandlingen utfördes 199 men var svår då där fanns om våren rikligt med gungfly. Här kundegäddan undkomma giftet. Därefter återintroducerades öring. Öringen hämtades från Slissån och biflödet Aspelundsbäcken. Mörten som enligt intervju försvann 197, återinplanterades ej. Första provfisket efter dessa åtgärder gjordes Resultatet var på ett sätt nedslående då mängder av abborre fångades i provfiskenäten. Det troliga är att de återkoloniserat Havsjön från uppströms liggande sjöar, alternativt överlevt i sjön. Det positiva var öringfångsten. Några öringar i storleken - cm hade överlevt insättningen och dessutom vuxit ganska bra sedan föregående år. Tyvärr har det i både årets provfiske och i fisket 1997 endast erhållits abborre i provfiskenäten. Abborrpopulationen verkar vara ganska svag och relativt småvuxet. Medellängden ligger på cirka 13 cm och inga större individer ingick i fångsten. Enligt lokalbefolkningen har också gäddan återkommit till sjön och det i stora mängder. Öring har inte setts på många år och är troligen åter försvunnen,på grund av gäddförekomsten. Vattenkemin i Havsjön har genom den uppströms placerade kalkdoseraren haft positiv effekt på vattenkemin. Det som däremot inte är tillfredställande är att driftsäkerheten på doseraren är alldeles för dålig. Då elström saknas är doseraren batteridriven och med hjälp av solceller laddas batterierna. Tyvärr så händer det att när kalken behövs som bäst under högvattenflöde under vinterhalvåret, att batterierna slås ut och att doseraren stannar. Detta innebär att både ph- och buffertförmågan i Havsjön fluktuerar alldeles för mycket. Åtgärder måste vidtagas så att driften blir säkrare om man skall komma tillrätta med variationerna i vattenkemin. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,,3, 3,3 3 Totalt 1,,3, 3,3 Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre 1 Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre 1, INVEN NORD1 Abborre OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Öring 1, OKLAS DROTT1 Totalt, OKLAS DROTT1 1 Abborre OKLAS DROTT1 1 Gädda, OKLAS DROTT1 1 Totalt

95 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre, Vikt (gram)/nät Abborre Havsjön. Abborre (n=9, nät) >9 Havsjön Abborre (n=11, nät) >9 Havsjön Abborre (n=17, nät) >9 91

96 Havsjön 197. Abborre (n=7, 1 nät) >9 I Havsjön, Halmstad kommun, var det svårt att komma i närheten till sjön med båt så provfiskarena fick ta det som stod till buds. Kanot är inte ett acceptabelt flytetyg vid provfiske då den är lätt att välta med. Foto: Kristian Kårdal. 9

97 Knobesholmssjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,1 7 Falkenberg Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup: 1,7 m. Temperatursprångskikt: -3 m. Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 3- m: Syrgashalt vid botten:, mg/l Kalkad år: Kalkstart hösten 19 Övriga iakttagelser: Storskarv. Vattentemperatur vid provfisketillfället Knobesholmssjön. ph och alkalinitet ph Djup, m Alk 1 3 Temp. C 1 3 ph ,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Knobesholmssjön har i tidigare provfisken gett mycket stora fångster, närmare kg/nätansträngning mot normala för halländska kalkade sjöar, cirka 1,3 kg/nätansträngning. En märklig förändring måste ha hänt i sjön då resultatet blev mycket klent i årets provfiske. Endast cirka 1 kg/nät erhölls medan minskningen i antalet fiskar/nät inte blev lika drastisk. Den troligaste förklaringen i viktminskningen beror på att storlekssammansättningen på både mört och abborrpopulationen förskjutits mot yngre individer. Vattenkemiskt fluktuerar både phoch alkalinitetsvärdena men klart inom godkända gränsvärden så detta kan inte ge någon ytterligare förklaring till minskningen i fångsten. Framtida provfiske får utvisa om förändringen var tillfällig. 93

98 Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1, 1,1 3,,7 Gädda 1,3,1 1,3 1,7 131 Mört 1, 13, 7,3 1,9 1 Totalt, 3, 1,, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 1 3 Gädda 3 1 Mört Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre INVEN NORD1 Gädda 1, INVEN NORD1 Mört 1, INVEN NORD1 Totalt INVEN NORD1 Abborre 19, INVEN NORD1 Gädda 1, INVEN NORD1 Mört, INVEN NORD1 Sarv, INVEN NORD1 Totalt 1, OKLAS DROTT1 Abborre 11, OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Mört 1, OKLAS DROTT1 Totalt, OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Gädda, OKLAS DROTT1 Totalt 1, 3 9

99 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 1 1 Gädda, Mört 9 1, Totalt 19, 3, Vikt (gram)/nät Abborre Gädda Mört 31 1 Totalt Knobesholmssjön. Abborre (n=, nät) >9 1 Knobesholmssjön Abborre (n=7, nät) >9 9

100 1 Knobesholmssjön Abborre (n=, nät) > Knobesholmsjön 193. Abborre (n=1, 1 nät) >9 3 Knobesholmssjön. Mört (n=1, nät) >9 1 Knobesholmssjön Mört (n=1, nät) >9 9

101 1 Knobesholmssjön Mört (n=3, nät) >9 Knobesholmsjön 193. Mört (n=, 1 nät) >9 97

102 Norra Långasjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,9,, 1 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup: 1,7 m Temperatursprångskikt: - m Antal bottensatta översiktsnät: -3 m: 3- m: 1-1 m: 1 Syrgashalt botten:, mg/l. Kalkad år: Kalkstart nov Övriga iakttagelser: Fiskgjuse, knipa gräsand, kanadagås. Anm: Öring återintroducerad Vattentemperatur vid provfisketillfället Norra Långasjön. ph och alkalinitet ph Djup, m 1 1 Alk Temp. C 1 3 ph ,,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Kalkningen av Norra Långasjön inleddes 199 vilket har höjt ph- värdet till att återigen hamna på normala nivåer. Tyvärr så har det vid två tillfällen sedan kalkstarten varit kraftiga surstötar som inneburit att både ph-värdet och alkaliniteten sjunkit ner till samma nivå som innan kalkningen. Tyvärr så finns det inga provfisken gjorda i N. Långesjön före 199 så någon bakgrundsdata om hur fiskbeståndet såg ut tidigare finns men enligt intervju skall det förr i tiden funnits gott om insjööring. Vid första provfisket 199 fångades enbart abborre i näten, dessutom i riklig mängd. abborrar/nätansträngning motsvarande hela kg/nätansträngning. En stor andel av fångsten utgjordes av fisk över cm. Resultatet är flera 9

103 gånger över den genomsnittliga fångsten i halländska kalkade sjöar. Under 199 gjorde länsstyrelsens fiskeenhet ett försök att återintroducera öring till sjön genom att flytta öring från samma vattensystem. Cirka 3 st. -somriga och äldre öringar, hämtades från Aspelundsbäcken och huvudfåran i Slissån. Kommande provfisket 1997 visade att man hade lyckats då två öringar på 3, resp. 37 cm återfångades. Abborrfångsten hade däremot halverats till mer normal nivå. Årets provfiske visade att öringen fortfarande finns kvar i N. Långesjön då en öring på knappt kilot fångades. Abborrpopulationen fortsätter att minska, både i antal som i vikt och är nu i paritet med genomsnittet för Halländska förhållanden. Orsaken till minskningen kan bero på ökad konkurrens men även predation av öringen. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre,,7 9, 1, 39 Öring, 37, 9 Totalt,, , Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre Öring Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre, 9, INVEN NORD1 Öring, 37, 9 -- INVEN NORD1 Totalt, INVEN NORD1 Abborre 31, INVEN NORD1 Öring, INVEN NORD1 Totalt 31, OKLAS DROTT1 Abborre, OKLAS DROTT1 Totalt, 17 99

104 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m Antal nät 1 1 Antal fiskar/nät Abborre 3, Öring 1 Totalt 3, Vikt (gram)/nät Abborre Öring,9 Totalt Norra Långasjön. Abborre (n=9, nät) >9 3 Norra Långasjön Abborre (n=13, nät) >9 1

105 Norra Långasjön 199. Abborre (n=, nät) >9 Provfiskaren Jörgen Ljunggren med en ovanligt stor abborre (cirka 1. kg). Foto: Andreas Almer. 11

106 Slisjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,, 9 Hylte Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Standard Första nätlägg: --1 Siktdjup:, Temperatursprångskikt: 1- m. Antal bottensatta översiktsnät: - 3 m: m: 3 1 m: Kalkad år: Kalkstart 193 Syre botten:, mg/l. Övriga iakttagelser: Gäddrik sjö. Vattentemperatur vid provfisketillfället ph 1 Slisjön. ph och alkalinitet ph Djup, m Alk Temp. C 1 3,,,, Alkalinitet, mekv/l Slisjöns fiskpopulationer består av abborre, mört och gädda. Abborren dominerar. Åldersstrukturen har sedan provfiskena började 1991 allt eftersom förskjutits mot yngre individer och populationen är idag ganska småvuxen. Fångsten av mört har minskat betydligt sedan förra provfisket Några rekryteringsskador på mört och abborre finns dock ej. Anmärkningsvärt är den höga andelen av gädda i näten. I snitt en gädda per nätansträngning är mycket ovanligt för halländska förhållanden men detta fenomen inträffade även vid provfisket 1997 vilket ger en antydan om att sjön har en stor population gädda. Gädda är normalt underrepresenterad i nätprovfiske på grund av sitt annorlunda födosök än för t.ex. abborre och mört. Slisjön har kort omsättningstid och är därmed svårkalkad. Variationerna i vattenkemin är därför stora men ändå inom tillfredställande 1

107 värden. Slutsatsen blir att kalkningsprojektet haft en positiv inverkan på sjön och dess fiskpopulationer. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 1,1 73, 7,7 3 Gädda,9, 7, 3,1 33 Mört 3, 3, 1,1 1,7 Totalt,,1 13, 93,9 Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 11 3 Gädda 9 9 Mört 1 1 Jämförelse med äldre provfisken Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) --1 STAND NORD 1 Abborre 1 73, STAND NORD 1 Gädda,9 7, STAND NORD 1 Mört 3, 1,1 --1 STAND NORD 1 Totalt, STAND NORD 1 Abborre 1, STAND NORD 1 Mört 9, STAND NORD 1 Gädda, STAND NORD 1 Totalt 7, OKLAS DROTT1 Abborre, OKLAS DROTT1 Mört OKLAS DROTT1 Totalt 7,3 7 13

108 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät: Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m 1 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 3, 3 Gädda 1,, Mört 7, Totalt 39, 3, Vikt (gram)/nät Abborre Gädda 1 3 Mört 1 Totalt Slisjön. Abborre (n=1, nät) >9 Slisjön Abborre (n=13, nät) >9 1

109 Slissjön Abborre (n=1, nät) > Slisjön. Mört (n=3, nät) >9 1 Slisjön Mört (n=79, nät) >9 3 Slissjön Mört (n=, nät) >9 1

110 Övrabökesjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup (m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,9,7, 7 Halmstad Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup:, m. Temperatursprångskikt: - m. Antal bottensatta översiktsnät: - 3 m: 3 - m: 1-1 m: 1 Syrgashalt vid botten:1, mg/l. Kalkad år: Kalkstart dec. 19 Övriga iakttagelser: Inga. Djup, m 1 1 Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Övrabökesjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Årets provfiskeresultat skiljer sig markant mot alla tidigare provfisken både före som efter kalkstarten 19. För första gången har abborren lyckats med att reproducera sig kontinuerligt och populationen börjar nu återfå ett mer normalt utseende. Dock saknas större individer i provfiskeresultatet. Braxen fångades för första gången i år! samt även ett par gäddor. Gädda har ursprungligen inte funnits i Övrabökesjön men inplanterades troligen någon gång i början på 19- talet. Detta fick för det genuina, nedströmslekande insjööringbeståndet, mycket negativa konsekvenser. Efter 19 har det inte fångats 1

111 någon öring (intervju gjord 19) och den troligaste orsaken är predationen från gäddan men kan även till viss del vara orsakat av försurningen. Kalkningen fungerar tillfredställande trots variationer i både ph- och alkaliniteten. Fångstredovisning Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre Braxen,3,7 39, 13,7 17 Gädda,, 99,3, 99 Totalt, 1, 13,, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre 13 Braxen Gädda Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre INVEN NORD1 Braxen,3 39, INVEN NORD1 Gädda, 99, INVEN NORD1 Totalt, 13, 97-- INVEN NORD1 Abborre 17, OKLAS DROTT1 Abborre 3, OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Gädda 3, 17

112 Fångst inom respektive djupzon Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m - 11,9 m Antal nät 1 1 Antal fiskar/nät Abborre, 1 Braxen, Gädda Totalt 1 1 Vikt (gram)/nät Abborre Braxen 73 Gädda Totalt Övrabökesjön. Abborre (n=1, nät) >9 Övrabökesjön Abborre (n=7, nät) >9 1

113 3 Övrabökesjön 199. Abborre (n=17, nät) >9 Övrabökesjön 193. Abborre (n=11, 11 nät)

114 Norra Stensjön Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,,73,3 Varberg Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: -- Siktdjup:, m. Temperatursprångskikt: -7 m. Antal bottensatta översiktsnät:. - 3 m: 3 - m: 1-1 m: 1 Syrgashalt vid botten: mg/l. Kalkad år: Kalkstart okt. 199 Övriga iakttagelser: Övernattningssjö för kanadagås. Djup, m Temp. C 1 3 Temperatur vid provfisketillfället Norra Stensjön. ph och alkalinitet ph Alk ph ,7,,,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l Det första provfisket i N. Stensjön som gjordes 199 visade på rekryteringsskada hos mörtbeståndet. Bara enstaka större mörtar ingick i fångsten. Även abborrpopulationen uppvisade en ålderssammansättning där åldersklasser ej var representerade, dock fungerade rekryteringen vissa år. Vid det därpå följande provfisket 1997 hade en mycket positiv förändring skett. Både mört och abborre hade fått igång sin reproduktion och både viktoch antalsmässigt uppvisade provfiskeresultatet normala värden för kalkade sjöar i Hallands län. Gädda och sutare ingick även i fångsten. Årets fångstresultat visar dock ånyo på förändringar i bestånden. Abborren har blivit betydligt färre och storleken har även 11

115 minskat. Mörten däremot behåller sin täthet och dominerar nu sjön. Dock är det anmärkningsvärt att riktigt unga individer saknas. Möjligen kan det finnas en försurningsskada i populationen eftersom det har varit låga ph- och alkalinitetsvärden vid några tillfällen den sista femårsperioden. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät. Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre, 7, 1 Gädda,, 111 Mört 11, 17, 19 Totalt 1, Längduppgifter av totala fisket: Fiskart Medellängd (mm) Maxlängd (mm) Minsta längd (mm) Abborre Gädda Mört Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) -- INVEN NORD1 Abborre, 7, 1 -- INVEN NORD1 Gädda,, INVEN NORD1 Mört 11, 17, INVEN NORD1 Totalt 1, INVEN NORD1 Abborre INVEN NORD1 Gädda, INVEN NORD1 Mört 11, INVEN NORD1 Sutare, INVEN NORD1 Totalt, OKLAS DROTT1 Abborre OKLAS DROTT1 Mört, OKLAS DROTT1 Totalt 9, 1 111

116 Fångst inom respektive djupzon: Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 m - 11,9 m 1 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 13 1 Gädda 1 1 Mört Totalt 1 Vikt (gram)/nät Abborre Gädda Mört Totalt Norra Stensjön. Abborre (n=1, nät) >9 1 Norra Stensjön Abborre (n=, nät) >9 11

117 1 Norra Stensjön 199. Abborre (n=3, nät) >9 1 Norra Stensjön. Mört (n=, nät) >9 7 Norra Stensjön Mört (n=7, nät) >9 113

118 Skällingesjö Flod- HöH Sjöyta Maxdjup Medel- Avr.område Oms.tid Färg XKOOR YKOOR område (m) (ha) (m) djup(m) (km²) (år) (mg.pt/l) Kommun ,,, Varberg Provfiskeuppgifter: Kvalitet: Inventering Första nätlägg: --1 Siktdjup: 7,1 m. Temperatursprångskikt: 7-1 m. Antal bottensatta översiktsnät: - 3 m: m: 1 1m.:1-3 m:1 Syrgashalt vid botten:,7 mg/l Kalkad år: Kalkstart juli 19 Övriga iakttagelser: Storlom, skarv Sik inplanterad på 19- talet, nu utdöd. Djup, m Temp. C 1 3 Vattentemperatur vid provfisketillfället Skällingesjö. ph och alkalinitet ph Alk ph 7,,,,,, ,3,,,1,1, Alkalinitet, mekv/l Skällingesjön mitt i Skällinge samhälle är en relativt stor sjö men stora djupområden. Den är näringsfattig och har ett mycket klart fint vatten som ger sjön en speciell karaktär. Den är också en mycket omtyckt badsjö. Omkalkning av sjön sker med med flera års mellanrum då omsättningstiden är ovanligt lång ( år) Detta innebär att vattenkemin blir ovanligt stabil. Fångsten i årets provfiske blev hög, 3, kg/nätansträngning. Nästan uteslutande större abborre dominerade fångsten samt en större gädda. Avsaknaden av mindre abborre får nog tillskrivas slumpen och det låga nätantalet. Några större partier av grundområden finns inte i sjön och då är det svårt att fånga de mindre abborrarna. Inga 11

119 tecken finns om att mörten skulle vara på väg att etablera sig i Skällingesjön fångades en stor mört men ingen i årets fiske. Sutare och sik lär vara inplanterad 19 men inga återfångster är rapporterade. Fångstredovisning: Bottensatta översiktsnät: Fiskart Antal/nät (st.) SDp Vikt/nät (gram) SDp Medelvikt (gram) Abborre 3,, 9, 13 Gädda,3,, 71 Totalt, 3, Längduppgifter av totala fisket: Medellängd Maxlängd Minsta längd Fiskart (mm) (mm) (mm) Abborre 37 9 Gädda Jämförelse med äldre provfisken: Antal/nät Vikt/nät Medelvikt Datum Kvalitet Nättyp Antal nät Fiskart (st.) (gram) (gram) --1 INVEN NORD1 Abborre 3, INVEN NORD1 Gädda, INVEN NORD1 Totalt INVEN NORD1 Abborre, INVEN NORD1 Gädda, INVEN NORD1 Mört, INVEN NORD1 Totalt OKLAS DROTT1 3 Abborre, OKLAS DROTT1 3 Gädda, OKLAS DROTT1 3 Totalt, OKLAS DROTT1 11 Abborre, OKLAS DROTT1 11 Gädda, OKLAS DROTT1 11 Totalt, 11

120 Fångst inom respektive djupzon Bottensatta översiktsnät Fångst per nätansträngning < 3 m 3 -,9 m 1-19,9 m - 3,9 m Antal nät Antal fiskar/nät Abborre 3 Gädda 1 Totalt Vikt (gram)/nät Abborre 3 9 Gädda 71 Totalt Skällingesjö. Abborre (n=9, nät) > Skällingesjö Abborre (n=9, nät) >9 11

121 1 Skällingesjö 199. Abborre (n=79, 3 nät) >9 1 Skällingesjö 193. Abborre (n=7, 11 nät) >9 I den vackra klarvattensjön Skällingesjö, Varbergs kommun, finns den sällsynta röda näckrosen, den vita och även en rosa variant. Foto: Jörgen Ljunggren. 117