Svartfläckig blåvinge vid Hjälstavikens NR. Inventering av svartfläckig blåvinge, Maculinea arion, i Uppsala län 2007

Transkript

1 Svartfläckig blåvinge vid Hjälstavikens NR Inventering av svartfläckig blåvinge, Maculinea arion, i Uppsala län 2007 Jan Bergsten, 2007

2 Inventering av svartfläckig blåvinge, Maculinea arion, i Uppsala län 2007 Jan Bergsten Inledning Den svartfläckiga blåvingen är en dagfjärilsart som enligt beslut av Naturvårdsverket ingår bland de hotade arter där speciella åtgärdsprogram (ÅGP) framtagits för att förbättra arternas situation i landet. Inom ramarna för detta program ingår som första moment en inventering av de nu kända lokalerna för arten. Svartfläckig blåvinge har en mycket glest spridd förekomst i södra delen av landet med enbart ett fåtal enstaka lokaler på fastlandet. I Uppsala län sågs arten senast under 1980-talet vid Fullerö backar (NR) men har sedan dess ej kunnat återfinnas. Under 2006 hittades dock en liten population i trakten av Örsundsbro-Hjälstaviken, där den uppenbarligen har överlevt bland åkerholmar och beteshagar. Fjärilen har en speciell biologi. Larverna lever de första dagarna på blomställningarna av backtimjan, som är en av de växtarter som gått kraftigt tillbaka sedan landskapet övergått i skog och modernt jordbruk. Larven är vidare beroende av en speciell grupp myror, som den lurar genom att avsöndra en oemotståndligt vätska. Myrorna slickar i sig vätskan och bär hem larven till boet för att utnyttja den som sötsak. I själva verket livnär sig sedan fjärilslarven genom att äta upp myrlarver i boet. Den tillväxer därför på animalisk istället för på vegetarisk kost som annars är det normala för flertalet fjärilslarver. Den svartfläckiga blåvingens larv skyddas mot fiender genom vistelsen i myrboet under sin uppväxt. Larven har det dock inte helt oproblematiskt eftersom myrorna ibland kan få för sig att döda den. Det beror inte på att myrorna upptäckt bluffen med den sötsaksproducerande larven, utan på att de vill reglera myrboets produktion av drottningar och misstar fjärilslarven för en stor drottninglarv. En stor andel larver lär enligt brittiska studier dödas på detta sätt. Men fjärilen åtnjuter ändå en fördel av att ha denna livsstrategi och varje år överlever alltid en eller två fjärilar ur varje parasiterat myrbo. Myrorna som fjärilen lever hos som boparasit är rödmyror (släktet Myrmica), små rödsvarta hårdskaliga myror med en stingande gadd. De flesta har någon gång stiftat bekantskap med röda myror som stinger med ett starkt svidande och som när man försöker klämma ihjäl dom under byxbenen bara fortsätter stinga. Det är främst en av de tio arterna rödmyrorna som finns i landet som stinger så intensivt och villigt, den mycket vanliga Myrmica rubra, som lever i fuktig mark. De arter rödmyror som den svartfläckiga blåvingen lever hos är däremot sällan aggressiva och stinger därför mycket sällan. De har dessutom ofta färre invånare i sina bon och trivs i den relativt torra marken i de miljöer där backtimjan brukar växa. De är också betydligt ovanligare än den vanliga rödmyran (M. rubra). I sverige är det tre arter som är aktuella som värdarter för fjärilen - hedrödmyra (M. sabuleti), tubrödmyra (M. schenki) och ängsrödmyra (M. scabrinodes). De har det gemensamt att de kan trivas i samma miljö som backtimjan, vilket den vanliga rödmyran (M. rubra) inte gör alls.

3 Detta år, 2007, har populationen av svartfläckig blåvinge i Uppland kartlagts genom att gå igenom ett drygt 10 X 10 km stort område kring platsen där arten återupptäcktes Genom att hitta backtimjan i rätt miljö (gles ängsmark med spridda buskar, betat eller obetat) och att vakta kring tuvor av värdväxten kommer förr eller senare fjärilen förbi om den finns närvarande på lokalen. Fjärilen ser ut att ha revir och flyger speciella rundor över gräsmarken då och då, men har ofta en eller några backtimjantuvor som bas och viloplats som fjärilen ständigt återkommer till. Det kan också antagas att det finns vissa revir/platser som inte varje år producerar fjärilar men där hanar eller honor som ej fått plats vid födelselokalen får hålla tillgodo på vinst och förlust. Fjärilarna är därmed till viss del rörliga i landskapet och får förmodas flyga runt lite mellan olika lämpliga platser ett hundratal meter upp till max kanske en km. Men när de väl funnit ett bra revir/plats blir den ganska stationär. En flygande fjäril lever någon vecka, men det är osäkert hur länge. Ev rör det sig om flera veckor, men det är svårt att veta eftersom försök med märkning m.m. för att ta reda på flygande fjärilars livstid är problematiska. Enligt brittisk undersökning lever fjärilen endast 2-5 dagar, vilket känns lite kort med tanke på vad den måste hinna med som vuxen. Fjärilarna kläcks i början av Juli och arten påträffas dessutom en månad fram. Vid inventering bör fjärilen i tveksamma fall fångas in i håv för att genom tyget se undersidan av vingen eftersom den annars lätt förväxlas med en annan blåvingeart som flyger under samma tid i trakten, silverblåvinge (Polyommatus amandus). Om det rör sig om slitna exemplar är förväxlingsrisken stor även för kännare eftersom den lokala populationen av silverblåvinge i området har kraftigare svarta mönster på undersidan än vad som är vanligt och därtill ofta mycket svaga röda inslag på bakvingeundersidorna. Andra blåvingar kan också förväxlas med svartfläckig blåvinge men de är lättare att skilja ut än just silverblåvinge. För att få en klar bild av vilka myror som har betydelse för populationen vid Hjälstaviken har även rödmyrefaunan undersökts på lokalerna där blåvingen påträffats. Detta har skett genom att placera ut fem sockerbitar per timjantuva på lokalerna. Målet har varit att undersöka ca 8 tuvor per lokal, men på några lokaler har det inte varit möjligt, varvid de som funnits undersökts. Om sockerbitarna placeras i kontakt med marken hittar myror dom snabbt och redan efter en halvtimme kan man försiktigt suga upp ett par ex i en speciell sugbehållare (entomologiskt fångstredskap) och plocka hem dom för senare artbestämning. Myrorna går tyvärr inte helt lätt att artbestämma i fält. Endast ett fåtal myror har tagits ur varje tuva och sockerbitarna har sedan plockats upp för att inte störa samspelet mellan fjäril och myra i onödan. Om sockerbitarna ligger kvar kan de kanske få till följd att myrorna sitter på sockret istället för att krypa runt där de kan träffa på larver av den svartfläckiga blåvingen. Slutligen har mängden backtimjan på de olika lokalerna och på andra lokaler inom undersökningsområdet uppskattats. Detta kan vara nog så viktigt eftersom växten är en förutsättning för att fjärilen ska kunna öka eller expandera i området. Växtplatser med backtimjan är det arbetsmaterial man har om man vill försöka göra något åt situationen för den svartfläckiga blåvingen. Myrorna är svårare att hantera och de finns i landskapet oberoende av backtimjan. Det gäller bara att se till att myrorna har möjlighet att trivas kring backtimjanbestånd så bör de statistiskt öka i takt med backtimjan. Fokus bör alltså ligga på växten backtimjan i första hand och i andra hand myran, och då genom att se till att det föreligger rätt miljö för myran. Myran vill inte ha alltför torr mark som ex berghällar med tunna jordlager och trivs gärna med lite buskar i gräsmarken eller högre gräs om det är torrt.

4 Fynd av fjärilen Fjärilen hittades av undertecknad på ungefär 7 platser inom undersökningsområdet. Några av dessa platser var mycket små och begränsade och i själva verket är det därför lite svårt att ange antalet lokaler för fjärilen med en siffra. Fynd av fjärilen redovisas därför här med en karta där flyglokalerna markerats in och en tabell med koordinat för platsen i stort och antal observationer. Utöver detta har Gillis Aronsson glädjande nog rapporterat arten under 2007 från ytterligare 2-3 lokaler inom undersökningsområdet samt gjort flera observationer på samma lokaler som denna undersökning vilket ger en ytterligare klarare bild av de platser fjärilen utnyttjar. Lokalen från förra året hade detta år ingen observation men räknas in bland förekomstplatserna på kartan. Sammantaget finns det därför ca 10 platser där fjärilen påträffats inom det 10 X 10 km stora undersökningsområdet (se karta samt fyndtabell nedan). På flera av dessa platser har det endast observerats en individ och/eller ibland endast enstaka tuvor av backtimjan. Det är troligt att några platser är sådana där fjärilen inte överlever varje år, utan att det är fjärilar som spridit sig ut från näraliggande kläckplatser som observerats. Den svartfläckiga blåvingen har därför en spridd s.k. metapopulation i området där fjärilarna utnyttjar timjanbestånd efter hur goda förhållandena råkar vara för tillfället. Det är svårt att ge en säker siffra på populationen eftersom antalet inte går att räkna enkelt, samt att antalet troligtvis växlar mellan åren. Räknas observationerna för 2007 samman blir det ca 25 st. Gillis Aronsson var ute i början av juli medan jag var ute under andra halvan av den månaden, så troligen är det inte samma ex vi sett även om detta inte kan uteslutas på vissa lokaler. Eventuellt kanske populationstorleken kan uppskattas från 50 individer till ett par ggr denna siffra, säg 150 individer, inom undersökningsområdet. Lokal och RT90 Artportalen J Bergsten G Aronsson Furubylund: , Tuna gravfält: , Eriksborg: , Tuna växthus, Östersta bro: , Lilla Bärby depå: , Hjälstaby, kohage: , Hjälstavikens NR: , Hustugu igenvuxet gravfält: , Lilla Bärby betesmark: , Verkesta berg öst: ,

5 Karta, fynd av svartfläckig blåvinge Fyndlokal svartfläckig blåvinge denna inventering 2007 Fyndlokal svartfläckig blåvinge Gillis Aronsons ytterligare observationer 2007 Fyndlokal svartfläckig blåvinge 2006, men ej 2007 begränsning av genomsökt område 2007 Områden som har rikligt med backtimjan enl TUVA databas LST (dock ej alltid överenstämmande med verkligheten - andra områden existerar också)

6 Biotopbilder - lokaler för svartfläckig blåvinge Hjälstaby kohage, ett ex flög vid kraftledningsfundamentet på bilden. Blommor finns kvar i viss mängd i betesmarkens torra delar, där korna ej bryr sig om att beta så intensivt. Hjälstaviken NR, här flyger fjärilen mellan enar i frisk välbetad mark. Myran finns på timjan i denna friska till lätt fuktiga mark men ej i torra delar av reservatet (se negativa biotopbilder). Eriksborg obetad hage, fjärilen flyger vid timjantuvor i högt gräs. Finns troligen också i betade hagen på motsatta sidan vägen. Furubylund hage, svagt betad, fynd inrapporterat till artportalen Mycket lite timjan, men med rödmyror närvarande Tuna växthus, fjärilen flyger kring timjantuvor i södra delen av denna åkerholme. Tuna växthus skymtar fram i bakgrunden. Obetad till slutet av juli 2007, men skulle enl. utsago betas senare under året. I förgrunden Lilla Bärby depå, obetad åkerholme, i bakgrunden Lilla Bärby kohage, vid båda dessa platser flyger fjärilen enstaka. En förmodad hane sågs här tydligt revirpatrullera ett ca 50X10 m stort område med timjantuvor i väntan på hona.

7 Negativa biotopbilder - miljöer där fjärilen ej påträffades Bärsta kohage. Troligen för kort gräsvål i torr mark. Trots timjan i marken ingen blåvinge. Mycket få blommor överhuvudet taget. Hårt betad hage furubylund. Mycket lite timjan kvar i bryn. Åsrygg del av hästhage. Trots mycket timjan är miljön troligen för torr. Kanske kan fjärilen överleva vissa år här. Åsryggen ligger i en hårt betad hästhage vid Furulund. Vidsträkta betesmarker syd om Litslena kyrka. Mkt lite timjan kvar. Utarmad och modernt påverkad flora i större delen av detta jätteområde. Ev pga betesputs eller annan negativ vegetationspåverkan Frisk betesmark vid Litslena kyrka. Förändrad flora på grund av modern beteskötsel. Mycket små mängder timjan kvar. Alltför torr mark med tunnt jordlager vid Hjälstavikens NR. Rödmyror saknades i den tunna jorden och marken låg delvis blottad kring stenarna. Jmf biotopbild från samma lokal fast bland enar där myran hittades.

8 Identifiering av värdmyra Myrfångsten från området gav som resultat att tubrödmyran (Myrmica schenki) visade sig vara den långt vanligaste av de tre aktuella myrarterna (se myrtabell nedan). I Storbritannien och Danmark är det hedrödmyra (Myrmica sabuleti) som dominerar på platser med fjärilen (se ÅGP). RNX RNY blåvingelokal och antal undersökta tuvor Myrmica schenki Myrmica scabrinodes Myrmica lobicornis Myrmica sabuleti X= Y= Tuna gravfält 8 tuvor 4 tuvor 3 tuvor 2 tuvor X= Y= Tuna växthus 6 tuvor 5 tuvor 2 tuvor X= Y= Eriksborg betad 4 tuvor 3 tuvor 1 tuva X= Y= Eriksborg obetat 4 tuvor 3 tuvor 2 tuvor X= Y= Lilla Bärby 4 tuvor X= Y= Hjälstaby 8 tuvor X= Y= Hjälstavken NR 8 tuvor 5 tuvor 3 tuvor X= Y= Furubylund hage 5 tuvor 3 tuvor 1 tuva 1 tuva totalt 47 undersökta tuvor 23 tuvor 4 tuvor 9 tuvor 2 tuvor förekomst i tuvor av timjan av resp art 49% 9% 19% 4% insamlade Myrmica totalt 265 ind 186 ind 46 ind 25 ind 8 ind andel insamlade individer av resp art 70% 17% 9% 3% Rödmyror på sockerbit, Hjälstavik NR

9 Hedrödmyra (M.sabuleti) hittades endast på en av lokalerna i området, Tuna gravfält. I övrigt bör det vara tubrödmyran (M. schenki) som åtminstone för tillfället uppbär populationen av den svartfläckiga blåvingen vid undersökningsområdet. Tre hypoteser kan ställas upp. 1. Hedrödmyran kan ha varit vanligare förr, och parallellt med detta även fjärilen. Medan det idag enbart är tubrödmyran som står till förfogande som uppbärare av fjärilspopulationen. 2. Eller kan det också vara så att populationer av den svartfläckiga blåvingen i undersökningsområdet även förr har burits upp av tubrödmyran, medan hedrödmyran alltid varit ovanlig i området. 3. Ytterligare en möjlighet är att fjärilen enbart överlever med hedrödsmyran i undersökningsområdet. Fjärilen är ju trots allt ganska ovanlig och det kanske krävs att just en sällsynt hedrödmyra ska hitta larven för att fjärilen ska överleva. Det sista alternativet är nog inte aktuellt eftersom undersökningar i Storbritannien kommit fram till att fjärilen försvinner om nivån av värdmyra faller under en besättningsgrad av ca 50 % av tuvorna (se ÅGP). Hedrödmyran är i undersökningsområdet idag långt under denna nivå och fjärilen skulle nog inte finnas kvar om den var beroende av denna art. Återstår då att konstatera att tubrödmyran som faktiskt verkar finnas i minst 50% av de undersökta tuvorna på lokalerna spelar en nyckelroll för blåvingen i området. Tubrödmyran är idag vanlig även vid Fullerö backar norr om Uppsala där fjärilen fanns fram till 1980-talet. En undersökning med sockerbitar visade att tubrödmyran fortfarande fanns kvar i ca hälften av timjanbestånden på denna utgångna lokal men trots två besök kunde ingen svartfläckig blåvinge konstateras. Det är sannolikt att besättningsgraden 50 % av tuvorna som överlevnadskrav för fjärilen gäller i ett större metapopulationsammanhang. Kring Fullerö backar saknas troligen näraliggande lokaler som fjärilen kunnat växla mellan under år då myran varit ovanligare eller timjanplantor torkat ut. För den som tittar i myrtabellen finns det också två andra rödmyror i tuvorna. Ängsrödmyran (M. scabrinodes) kan nog inte räknas som bärande värdalternativ eftersom den förekommer i så få tuvor. Rödmyran M. lobicornis påträffas i flera tuvor, men det är en liten art som uppträder som enstaka kringströvande individer. Arten är i flertalet tuvor också i stark minoritet jämfört med tubrödmyran (M. schenki). Att lobicornis är så liten gör att den troligen också är mindre god som värdart. Vilken myrart som står för överlevandet och i vilken procentgrad blir lätt en något akademisk fråga och kanske räcker det ur naturvårdsynpunkt att konstatera att svartfläckig blåvinge just vid Örsundsbro-Hjälstavik lever utspritt på enstaka backtimjantuvor med relativt stora avstånd mellan smålokalerna, där arten tubrödmyra är den långt vanligaste rödmyrearten, och att denna myrart därför för närvarande troligen upprätthåller fjärilspopulationen. För att gynna fjärilarna gäller det därför i första hand att öka mängden backtimjan i området och att se till att denna växer i en bra miljö som möjligt för rödmyror. Rödmyrorna verkar enligt min erfarenhet inte uppskatta tunna jordar över hällar eller alltför öppna förhållanden. De trivs mer nära skugga av buskar eller vid kuperade tuvor eller större stenar. Nyckeln är troligen en viss fuktighet och en viss mängd vegetation som den kan krypa dolt under och leta mat i på sina strövtåg i markerna. Jag tror att myran på torr mark gärna uppskattar obetad terräng, medan de på friskare lokaler trivs bra med lite hårdare bete (se biotopbilder för fjärilen).

10 Kartering av backtimjan och förslag på åtgärder Som en hjälp för att ta fram åtgärder för den svartfläckiga blåvingen har även mängden tillgänglig timjan karterats i undersökningsområdet. Viss hjälp har då underlag från TUVAdatabasen över ängs- och hagmarker varit. Där finns mängdangivelser för backtimjan med. Tyvärr är de dock ganska översiktliga och har angivits med relativa mått. Mängden backtimjan har vid denna fjärilsinventering därför angivits som antal uppskattade kvadratmeter med växten, dvs ett absolut mått. Det är viktigt att verkligen få en uppfattning av hur mycket timjanmaterial man har att arbeta med. Som underlag för vidare arbete bifogas tabell med mängd backtimjan och en kort beskrivning av de lokaler jag letat igenom i undersökningsområdet. Som synes är mängden timjan som resurs för fjärilen ofta ganska begränsad. I flera fall uppgår den till enbart ett par kvadratmeter per lokal. Lokalerna där fjärilen flyger är de som idag är relativt gynnsamma för fjärilen och bör därför inte förändras alltför mycket. Vi vet att fjärilen finns på smålokalerna just nu och att de uppenbarligen finns där eftersom förhållandena är relativt goda. Inga större justeringar av miljön för smålokalerna bör alltså förekomma eftersom det på kort sikt innebär en risk. Det är populationen just nu som är utgångsmaterialet för den framtida populationsutvecklingen och den måste man vara rädd om. Det är genom aktiva åtgärder på ställen där fjärilen i nuläget inte finns som fjärilens fortbestånd kan säkras. Att stärka metapopulationen med nya lokaler för backtimjan, fjäril och myra är viktigt, så att antalet platser där fjärilen kan fortplanta sig ökar. Att ställa upp ett mål att exempelvis öka antalet gynnsamma hagar eller platser med timjan till kanske det dubbla skulle säkert vara möjligt i området som helhet. Detta går att genomföra om markägare går med på att samarbeta om den mycket exklusiva och internationellt hotade fjärilsarten. En intressant tanke är också att det mitt i området finns en handelsträdgård (Tuna växthus). Tänk om denna anläggning skulle vilja propagera för den svartfläckiga blåvingen i trakten eller bistå med uppdrivning och försäljning av lokala backtimjanplantor för utsättning? De lokaler där bete sker bör i vissa fall ha ett lättare betestryck eller avstängning från midsommar till mitten av augusti. Åtminstone i delar av hagen som har backtimjan. Bete under den period då timjan blommar och en tid därefter, vare sig det är häst eller nöt, missgynnar fjärilen, som under början av sin levnad är beroende av blomningen av timjan för nektarsök men även en tid efter blomning eftersom larven beroende av att äta av de begynnande fröställningarna en tid (se ÅGP). Betas marker för hårt under juni-juli minskar blomningen av timjan drastiskt och fjärilen kan ha svårt att hitta timjan. Myran är dessutom känslig för hårt bete om marken är utorkningskänslig. Flera hårt betade hästbetesmarker har backtimjan i potentiella bestånd som kan utvecklas till blivande fjärilslokaler om dessa bestånd sköts och hästägarna övergår till att ha mer extensivt betade hagar. Hästhagarna i området är idag ofta alltför hårt betade och marken blir under dessa förutsättningar hårt trampad så att timjan m.fl. viktiga äldre betesmarksväxter konkurreras ut av tramptålig modern betesmarksflora med vitklöver och andra trycktåliga arter. Den timjan som finns kvar växer oftast alltför exponerat och på för tunna trampade jordar invid hällar och stenar och för där en tynande tillvaro. Det är en svår uppgift att styra en flora i gräsmark, men genom utsättning av plantor i kombination med lättare betestryck kan trenden kanske vändas för backtimjan och de andra betesmarksväxterna? Även växterna

11 behöver respit från bete för att blomma och kunna sätta frö i tillräcklig mängd för långväga spridning, något man sällan tänker på idag. Genom att öka blomning av backtimjan i betesmarker ökas också denna arts spridningsbenägenhet till nya platser i landskapet eller beteshagen. I trakten flyger också andra rödlistade eller sällsynta fjärilar som t.ex radsprötat timjanfjädermott, mellanmätare, thunbergs fältmätare, liten resp. allmän bastardsvärmare och dvärgängsfly, som alla har iakttagits under inventeringen av den svartfläckiga blåvingen. Tabell över föreslagna objekt som kan förbättras ges som bilaga i de sista sidorna. För att ha något att utgå från har alla administrativa hinder tänkts bort i tabellen. Det betyder att flera av de här åtgärderna säkert ej är genomförbara. Men tabellen kan vara en början till arbetet med att gynna den svartfläckiga blåvingen i trakten ytterligare och någonstans bör man börja. Timjanfjädermott vid Hjälstavik NR Litteratur Liten bastardsvärmare på backtimjan vid Eriksborg kohage Åtgärdsprogram för bevarande av svartfläckig blåvinge (Maculinea arion), rapport 5652, FEBRUARI 2007, Naturvårdsverket. Går att köpa från Naturvårdsverket, ordertel: , eller laddas ned gratis som PDF från:

12 RNX RNY TUVA nr närmaste kartnamn fjärillokal antal m2 timjan skötselförslag X= Y= XOW Verkesta berg öst ja? Kohage bibehålls. Gärna uppehåll i bete från midsommar till mitt av augusti X= Y= ? Furuby ja 3 näringsutarmande åtgärd som slåtter med upptag i kombination med utplantering för att stärka backtimjanbestånd. Lämna aldrig kvar slaget gräs på marken i naturbeteshagar eftersom det förändrar floran i negativ riktning. Gärna paus i betet under fjärilens flygsäsong. X= Y= B91-KPG Tuna gravfält ja 20 Växelvis bete med häst i två avdelningar av hagen och nuvarande betestryck är optimalt för fjärilen. Denna hagmark är ett föredöme för en optimal biologisk mångfald. Både flora och fauna trivs här. X= Y= D3-BUO Eriksborg, obetad ja 3 Kan ev betas. Men då bör betestrycket i den betade hagen på andra sidan vägen minska så att fjärilen kan utnyttja båda ytorna bra. X= Y= E4-ECV Hjälstaby kohage ja 50 Avstängning av vissa partier med timjan midsommar till mitt av aug. En sådan avstängning gynnar även växterna eftersom de är beroende av blomning o fröspridning för långdistanspridning! X= Y= E-KPG Hjälstavik NR stora backen ja 30 Röj absolut inte mer. Fjäril o myra är i dagsläget begränsad till fuktigare mark mellan enar, och mängden lämplig backtimjan utgörs endast av ett par m2. Majoriteten av backtimjan växer för exponerat för myran och fjärilen i reservatets betesmark. X= Y= ? Östersta bro, Tuna växthus ja 5 Skulle betas under hösten 2007 enligt utsago. Vaka över denna mark så den helst betas endast under vår o höst. Annars kan timjan o rödmyror mfl. arter försvinna Absolut ingen röjning i den redan öppna marken. Mkt fin flora samt allm bastardsvärmare finns. X= Y= AD-CNT Lilla Bärby betesmark ja 1 Ej betad i år. Mängden backtimjan bör öka. Betesregim med lätt betestryck är bra för insektslivet i denna hage liksom för det mesta när det gäller naturbeteshagar. X= Y= ? Lilla Bärby, brännholme depå ja 10 Mkt fin gräsmark på höjd. Bör vara som den är. Inga större ingrepp. Området är redan utan bete starkt exponerat för torka.

13 RNX RNY TUVA nr närmaste kartnamn fjärillokal antal m2 timjan skötselförslag X= Y= ? Hustugu igenvuxet gravfält ja 2 Starkt igenvuxet gravfält. Kan röjas o betas svagt vår o höst. Bibehåll i sådana fall ganska mycket buskar och förändra miljön långsamt med lite röjning varje år snarare än stor jätteinsats. X= Y= F34-OZF Tuna kraftgata nej 2 Näringsutarmande åtgärd som slåtter med upptag, bete och utplantering för att stärka backtimjanbestånd X= Y= C83-OIB Tuna betesmark nej? Såg ej ut att vara lämplig mark för timjan, men jag gick inte in i hagen. X= Y= AD-SDJ Eriksborg, betad mark nej 30 OBS svartfläckig flög i obetade delen av Eriksborg dvs aldeles över vägen, men ej i beteshagen! Pausa bete i hagen från midsommar till mitten av aug. X= Y= D3-BUO Eriksborg starkt hästbetad nej? Hage för häst. Lätta på betestryck. Återetablera urspr flora genom inplantering av bla backtimjan. X= Y= ? Eriksborg mkt artrik ledningsgata nej 0 Inget aktuellt. Mkt fin miljö X= Y= ? Eriksborg betesmark norr om ledningsgatan nej 0 Mycket välbetad hage, frisk mark. Backtimjan kan på prov planteras in i torra lägen, Ej prioriterat. X= Y= F6-KIO Hjälstaby, hästhage nära byn nej 3 Betestrycket är OK, men ev kan vissa enbuskar plockas bort, dock ej för många. Kan redan nu ha fjärilen eftersom backtimjan här växer i frisk miljö vad jag minns. X= Y= ? Hjälstaby obetad gräsmark med gulmåra nej 1 Lokal för dvärgängfly. Kan betas svagt, men det behövs också som här obetade gräsmarker för mångfalden. Nästan ingen backtimjan.

14 RNX RNY TUVA nr närmaste kartnamn fjärillokal antal m2 timjan skötselförslag X= Y= E-KPG Hjälstavik NR röjd backe nej 1 Röjd skogsmark med begynnande betesveg. Timjan för torr, men om läget stabiliserar sig och timjan sprider sig ökar även sannolikheten att myran ska trivas någonstans i backen. X= Y= ? Hästbetesmark fina gräsmarker öst om Farligheten nej 0 Hagen har lätt betestryck häst. Ingen backtimjan för tillfället. Denna hage kan kanske avlasta hårt betade hagar under juni-juli, då vissa andra hagar mår bra av att vila. X= Y= CE-CSB Hästhage hårdbetad Furubylund nej 2 Hårt betad hage. Fin flora kvar, bla rödlistad (!) korskovall (ej så betesgynnad!). Sänk betestrycket i denna hage under sommaren. Bl a för korskovallens skull. Den behöver kunna sprida frön årligen. Trampgynnad veg av vitklöver utbredd och visar på hårt tramp, dvs överutnyttjande i delar av hagen. X= Y= C8-UWJ Åsrygg del av hästhage nej 10 Hårt betad hage. Rest av hävdveg kvar trots hårt tryck. Undanta denna del från bete midsommar till mitt aug eller längre så timjan kan utveckla sig mer. X= Y= ? Röloppe åkerkant nej 1 Åkerkanten har gräsmarker med högt gräs o enstaka backtimjan. Kan potentiellt betas lätt men känns ej prioriterat. Allmän bastardsvärmare finns. X= Y= ? Röloppe depåplats nej 0 Hög gräsmark fin nektarresurs m.m men ingen backtimjan. X= Y= ? Smal holme vid Lilla Bärby nej 1 Tallar växer här och marken är för torr för myran där timjan växer. X= Y= BF-GMD Bärsta nej 8 För hårt betestryck för insektsliv. Det är möjligt att lätta på betestrycket och låt timjan mfl. arter gynnas genom blomning och fröspridning igen. Kan bli lokal för svartfläckig blåvinge om myran börjar trivas. X= Y= ? Prästgården lugnet nej 0 Fin betesmark, dock ingen timjan i sikte.

15 RNX RNY TUVA nr närmaste kartnamn fjärillokal antal m2 timjan skötselförslag X= Y= D0B-MOB Hårby Västergård nej? Starkt övergött, men längre in i hagen kan det vara finare. Gick ej in pga boskap. Dock ej troligt med svartfläckig blåbvinge här. X= Y= F41-TOK Varsta vid Örsundsbro nej 0,5 Mycket hårt betestryck av nöt. Timjan borta. Inga blmr i betesmark. Lätta betestrycket. Sprid in timjan igen. X= Y= MKF Litslena Kyrka nej 0,5 Lätt betat men med mkt moderna betesogräs. Ej aktuell för svartfläckig blåvinge om man inte planterar in backtimjan o stärker upp hävdvegetationen igen med slåtter med noggrant upptag m.m. X= Y= ? Litslena kyrka SO hörnet nej 0 Övergött med nässlor o likn avegetation. Ej aktuellt för svartfläckig X= Y= F23-UFG Syd om Litslena Kyrka stora betesmarker nej 0,5 Fin flora saknas. Endast kvar lite hävdveg i detta jätteområde. Backtimjan end små mängder. G. Aronsson har dock hittat mer timjan här, men ingen svartfläckig. X= Y= ? Verkesta nej 6 Fjärilen bör kunna finnas här redan nu eftersom lämplig timjan finns och G Aronsson hittade svartfläckig några hundra meter norrut vid Verkesta Öst. Bete vår o höst kan rekommenderas men inte mycket mer eftersom lokalen är fin som den är. X= Y= ? Verkesta berg nej 4 Mkt karg nästan alvarlik betesmark. Timjan mycket torrt. Ev bete höst o vår endast.