Kartering av rö dmyrör pa lökaler med alkönbla vinge i Ska ne

Transkript

1 Kartering av rö dmyrör pa lökaler med alkönbla vinge i Ska ne

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kartering av rödmyror på lokaler med alkonblåvinge i Skåne Länsstyrelsen Skåne Fredrik Östrand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne ISBN: Rapportnummer: 2017:25 Layout: Gabrielle Rosquist Tryckår: 2017 Omslagsbild: Foton i rapporten: Vaselund. Foto: Fredrik Östrand Fredrik Östrand 2

3 Förord I Skåne förekommer nästan rödlistade arter enligt rödlistan 2015 och många av dessa arter var vanligare för år sedan. Förändringar i landskapet i form av fragmentering av arters livsmiljöer, uttorkning genom dikning och sjösänkningar, tillförsel av närings- och bekämpningsmedel, samt förändringar i klimatet har påverkat flora och fauna negativt. Två av dessa hotade arter är fjärilen alkonblåvinge och dess värdväxt klockgentiana, som också omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram. Fjärilen lägger sina ägg på klockgentianans blommor där larven sen tillbringar sina första larvstadier för att sedan bäras av rödmyror till dess bo där den matas och förpuppas. I Skåne finns endast två nutida kända lokaler för alkonblåvingen, en stor förekomst i Hunneröds mosse i Svedala kommun och en misstänkt utgången förekomst vid Vaselund i Lunds kommun. På Vaselundslokalen har fjärilen inte observerats sedan 2006 och det fanns misstankar om att en stor översvämning slagit ut myrförekomsten och därmed förutsättningarna för fjärilen. I denna rapport sammanfattas resultaten från en kartering av vilka arter av rödmyror som finns på de två skånska lokalerna under Dessutom redovisas ett fynd av alkonblåvinge i Vaselund på Revingefältet. Resultaten kommer att ligga till grund för framtida skydds och förvaltningsåtgärder för alkonblåvinge och klockgentiana i Vaselund så att fjärilen ska få en möjlighet att åter förekomma på två skånska lokaler framöver och stärka sin långsiktiga överlevnad i länet. Länsstyrelsen Skåne november 2017 Cecilia Backe Chef Naturskyddsenheten 3

4 Inneha llsfö rteckning SAMMANFATTNING... 5 INTRODUKTION... 6 METOD... 6 RESULTAT OCH KOMMENTARER... 8 Hunneröds mosse... 8 Vaselund AVSLUTANDE KOMMENTARER KÄLLOR BILAGA 1. KOORDINATER FÖR FUNNA BON AV RÖDMYROR

5 Sammanfattning Förekomsten av rödmyror Myrmica sp. undersöktes under 2017 på två lokaler för alkonblåvinge (Maculinea alcon) i Skåne, dels på Hunneröds mosse i Svedala kommun, dels vid Vaselund på Revingefältet i Lunds kommun. På Hunneröds mosse noterades tre arter av rödmyror i sammanlagt 14 prover och fördelningen var: trädgårdsrödmyra (Myrmica rubra) 29 %, ängsrödmyra (Myrmica scabrinodis) 64 % och skogsrödmyra (Myrmica ruginodis) 7 %. Totalt 21 myrprover samlades in på lokalen i Vaselund och där fanns trädgårdsrödmyran i 38 % av proverna. Resterande fördelades mellan strandrödmyra Myrmica gallienii och ängsrödmyra med 43 % respektive 19 % av myrbona. Förekomsten av klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) var relativt god på båda lokalerna. Trädgårdsrödmyran, som tros vara alkonblåvingens värd i Skåne, var ungefär lika vanlig på båda lokalerna. Lokalen i Vaselund förefaller vara mer utsatt för igenväxning än Hunneröds mosse. I Vaselund är det fler uppväxande buskar och träd och därtill är grässvålen på sina ställen tjockare. I en mindre undersökning eftersöktes flygande alkonblåvingar på de två lokalerna. Vaselund besöktes en gång (den 9:e juli) och då noterades ett flygande exemplar. På Hunneröds mosse syntes fjärilen vid alla de tre tillfällen den besöktes (samtliga i juli månad) och då noterades 20, 25 samt 3 stycken alkonblåvingar. 5

6 Introduktion Alkonblåvinge (Maculinea alcon) förekommer i Skåne, Halland och i Västra Götalands län och den är listad som starkt hotad (EN) (Artdatabanken, 2015). Den lever i symbios med rödmyror av släktet Myrmica och är dessutom knuten till klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) som är listad som sårbar (VU) (Artdatabanken, 2015). Fjärilen lägger (i Sverige) sina ägg på klockgentiana och de första larvstadierna lever sedan på växten. När fjärilslarven blir större tas den omhand av rödmyror, som för med sig den till sitt samhälle och matar den tills den förpuppas. Larven utsöndrar ett ämne som myrorna äter och ämnet lurar även myrorna att mata fjärilslarven som om den vore en myra (Eliasson m.fl., 2005). Alkonblåvinge kan leva ihop med olika arter inom släktet Myrmica. I Skåne lever den normalt i samhällen av trädgårdsrödmyra (Myrmica rubra). På svenska västkusten lever fjärilen i bon av skogsrödmyra (Myrmica ruginodis). I Danmark har man funnit fjärilen i såväl bon av trädgårdsrödmyra som bon av skogsrödmyra. För att gynna fjärilen och dess värdväxt upprättades ett åtgärdsprogram för alkonblåvinge och klockgentiana (Appelqvist & Bengtsson 2007). I Skåne fanns det i början av 2000-talet endast två kända förekomster av alkonblåvinge: en på Hunneröds mosse vid Lemmeströ i Svedala kommun och en vid Vaselund, på Revingefältet i Lunds kommun. Fjärilen har dock inte rapporterats ifrån Vaselundslokalen under de senaste åren. Senast 2006 sågs flygande fjärilar på lokalen och senast 2010 noterades ägg på lokalen (Artportalen). Denna undersökning genomfördes för att få en bättre bild över situationen för alkonblåvinge i Vaselund på Revingefältet och särskilt när det gäller förekomsten av rödmyror på lokalen. Som en jämförelse undersöktes även förekomsten av rödmyror på Hunneröds mosse. Metod Hunneröds mosse besöktes vid två tillfällen under 2017, 20/6 och 15/7. Sökandet efter myror koncentrerades till två områden, ett norr om en centralt belägen aldunge (mittkoordinater för aldungen: 55 29,449; 13 23,520) och ett söder om dungen (Fig. 1). Inom en radie av två meter runt ett bestånd av klockgentiana lyftes tuvor av vegetation upp för att lokalisera Myrmica samhällen, men inte längre bort än 2 meter ifrån närmsta klockgentiana (detta avstånd räknas närmast som ett "standardavstånd" vid denna typ av undersökningar). När ett samhälle påträffades insamlades 3 5 myrindivider, och de 4 5 kärlväxter (inklusive vissa mossor) som växte på eller intill samhället noterades. Myrorna samlades in i rör med 70 % etanol eller lagerhägg (som avger cyankalium). Länsstyrelsens tillstånd (Dnr ; ) medgav insamling av rödmyror i naturreservatet, Efter provtagningen vändes tuvan tillbaka och trycktes till lätt. Ibland var rotmattan tjock och då användes en liten trädgårdskratta eller trädgårdsspade för att dra upp vegetationen. Två eller flera av de insamlade myrorna ifrån varje bo monterades på kartongbitar för senare artbestämning. Som bestämningslitteratur användes Nationalnyckelns band om myror och getingar av Douwes m fl (2012). Vaselund besöktes vid fyra tillfällen under 2017: 11/7, 17/7, 24/7 och 31/7. Inledningsvis markerades ytterområdet för utbredningen av klockgentiana med käppar. Koordinaterna för varje hörn noterades och informationen sammanställdes till en polygon som visar den ungefärliga förekomsten av klockgentiana på lokalen (Fig. 2). Innanför polygonen är förekomsten av klockgentiana god och avståndet mellan enskilda plantor/tuvor är kort. Utanför polygonen förekommer enstaka exemplar av 6

7 Lantmäteriet Figur 1. Flygbild över Hunneröds mosse. Streckade områden visar de två delar av reservatet där insamling av rödmyror skedde. klockgentiana. Myror samlades sedan in som beskrivits ovan och vid varje påträffat myrbo noterades koordinaterna och de vanligaste växterna. Utan att göra mer omfattande studier är det svårt att säga om ett påträffat myrbo utgör ett eget isolerat samhälle eller om det utgör en del av ett större samhälle. Det är vanligt att det knoppas av nya kolonier runt ett samhälle efterhand som det tillväxer. För enkelhetens skull benämns i denna undersökning varje myrprov som eget myrbo även om det kanske ingår i ett större samhälle. På båda lokalerna genomfördes en mindre studie där antalet flygande alkonblåvingar räknades. Vaselundslokalen besöktes en gång (9/7) och Hunneröds mosse tre gånger (4/7, 11/7 och 28/7). Dessa undersökningar genomfördes av Staffan Nilsson, Veberöd och redovisas i resultatdelen. 7

8 Lantmäteriet Figur 2. Flygbild över lokalen vid Vaselund. Den ungefärliga utbredningen av klockgentiana är markerad som en streckad polygon. Myrbon anges med siffror (som är färgade olika för varje art). Trädgårdsrödmyra (gul): 1 6 & 11 13; ängsrödmyra (rosa): 7 10; strandrödmyra (vit): Numreringen av myrbo följer den i Bilaga 1. Resultat med kommentarer Hunneröds mosse Totalt samlades 14 myrprov in på Hunneröds mosse, åtta norr om och sex söder om aldungen (Fig. 1). Fyra av de 14 bona, motsvarande 29 %, tillhörde trädgårdsrödmyra och resterande bon tillhörde ängsrödmyra och skogsrödmyra, med vardera 64 % respektive 7 % (Tabell 1). Trädgårdsrödmyran som (enligt Appelqvist & Bengtsson 2007) är den myrart som lever tillsammans med alkonblåvinge i Skåne, påträffades både norr och söder om aldungen. Två bon på vardera sidan om dungen noterades. Resultaten skiljer sig något från de som redovisas i Nash & Andersen (2015) där det på Hunneröds mosse noterades lika stor andel trädgårds- som ängsrödmyra (50 % av vardera) och inga bon av skogsrödmyran. Trots att den här undersökningen är relativt begränsad (endast 14 myrprov) lyckades den ändå belägga en myrart som inte noterades av Nash & Andersen (2015). Eftersom de inte redovi- Tabell 1. Fördelningen av olika rödmyrearter som samlades in på Hunneröds mosse. Myrart Antal myrbon Andel av myrbona Trädgårdsrödmyra (Myrmica rubra) 4 29% Ängsrödmyra (Myrmica scabrinodis) 9 64% Skogsrödmyra (Myrmica ruginodis) 1 7% SUMMA 14 st 100% 8

9 Figur 3. Hunneröds mosse vid Lemmeströ. Bilden är tagen strax söder om aldungen som ligger i de centrala delarna av reservatet. Längs den upptrampade stigen i bilden växte det klockgentiana som attraherade många alkonblåvingar vid besöket i juli. Fotodatum sar antalet myrprov som de bygger sina siffror på är det svårt att jämföra undersökningarna vidare. Hur som helst förefaller förekomsten av trädgårdsrödmyra vara tillräcklig/lagom för att hysa en population av alkonblåvinge. Vid besöket på Hunneröds mosse 15 juli 2017 noterades flera flygande alkonblåvingar, både hanar och honor. Många av honorna höll på med äggläggning på klockgentianorna och på en stor andel av klockgentianorna som blommade kunde man dessutom se ägg. Fjärilarna förekom både i området norr och söder om aldungen (Fig. 3). Vanliga växter kring myrsamhällen på Hunneröds mosse var i (någorlunda) fallande ordning: vitmossa (Sphagnum sp.), blåtåtel (Molinia caerulea), blodrot (Potentilla erecta), vårbrodd (Anthoxanthum odoratum), klockgentiana (Gentiana pneumonanthe), klibbal (Alnus glutinosa), älggräs (Filipendula ulmaria) och kärrsilja (Peucedanum palustre). Även ljung (Calluna vulgaris), olika starr- och gräsarter var vanliga (Bilaga 1). När Hunneröds mosse besöktes för att räkna antalet flygande alkonblåvinge syntes fjärilen till vid alla tre besöken. Så här blev resultatet: 4/7: 20 exemplar av alkonblåvinge 11/7: 25 exemplar av alkonblåvinge 28/7: 3 exemplar av alkonblåvinge 9

10 Vaselund Totalt samlades myror in från 21 olika bon på lokalen i Vaselund (Fig. 2) och åtta av de 21 bona, motsvarande 38 %, tillhörde trädgårdsrödmyra. Resterande bon tillhörde ängsrödmyra och strandrödmyra (Myrmica gallienii), med vardera 19 % respektive 43 % (Tabell 2). Detta skiljer sig markant ifrån Nash & Andersen (2015) som fann cirka 50 % av myrproven tillhörande skogsrödmyra, en art som överhuvudtaget inte noterades på lokalen vid den här undersökningen. Vidare fann Nash & Andersen (2015) cirka 30 % och 20 % av myrproven tillhörande ängsrödmyra respektive trädgårdsrödmyra. Strandrödmyran (M. gallienii) noterades inte alls från Vaselundsområdet i undersökningen av Nash & Andersen (2015). Trädgårdsrödmyran påträffades framför allt i de centrala delarna i området där klockgentiana var vanlig (Fig. 4). På samma sätt föreföll ängsrödmyran vara vanligare i nordöstra delen av området och strandrödmyran dominerade i den västra delen. Det skall dock sägas att antalet myrprover var begränsat och slumpen kan givetvis spela roll. Området var under senare delen av 2000-talet översvämmats efter ett mycket kraftigt regn och det kan möjligen vara så att myrorna har återkoloniserat området efter att det vattentäcktes och därför ännu inte har hunnit "beblanda sig". Douwes m fl (2012) skriver å andra sidan att strandrödmyran är den mest fuktälskande och vattentoleranta rödmyran och att den ofta klarar översvämningar bra. Även trädgårdsrödmyran kan på samma sätt tåla att vattnet Figur 4. Ett öppnat bo av trädgårdsrödmyra (Myrmica rubra) vid Vaselund. Fotodatum

11 Tabell 2. Fördelningen av olika rödmyrearter som samlades in på lokalen vid Vaselund. Myrart Antal myrbon Andel av myrbona Trädgårdsrödmyra (Myrmica rubra) 8 38% Ängsrödmyra (Myrmica scabrinodis) 4 19% Strandrödmyra (Myrmica gallienii) 9 43% SUMMA 21 st 100% stiger, så myrornas nuvarande utbredning behöver inte bero på översvämningen. Den skulle dock delvis kunna förklara den markanta skillnaden i resultat mellan denna undersökning och den som Nash & Andersen (2015) gjorde. Till exempel kan skogsrödmyran kan ha drabbats hårdare av översvämningen och lämnat plats för strandrödmyran och de övriga Myrmica-arterna. De vanligaste växterna på Vaselundslokalen var (i någorlunda fallande ordning): blåtåtel (Molinia caerulea), blodrot (Potentilla erecta), ven (Agrostis sp.), hirsstarr (Carex panicea), kärrsilja (Peucedanum palustre) (Bilaga 1). Här förekom inte alls lika mycket vitmossa (Sphagnum) som på Hunneröds mosse även om den växte intill/ovanpå några bon, framför allt i nordvästra delen av lokalen (där M. gallienii var vanligare). Under arbetet med dokumenteringen av klockgentiana och Myrmica på lokalen i Vaselund syntes aldrig några spår av alkonblåvinge, vare sig flygande individer eller ägg. Däremot såg Staffan Nilsson ett flygande exemplar (en hona) vid sitt besök på lokalen den 9 juli. Dock hittade han inga ägg på klockgentianorna när han senare på säsongen besökte lokalen. Avslutande kommentarer Det är svårt att inte jämföra de två lokalerna, inte minst eftersom alkonblåvingen verkar trivas bra på Hunneröds mosse och den förefaller saknas i Vaselund (i alla fall i form av en reproducerande population). Man kan konstatera att trädgårdsrödmyran finns kvar på Vaselundslokalen. Den finns dessutom i en andel som ligger nära den på Hunneröds mosse. Myran fanns i 29 % av proverna på Hunneröds mosse och i 38 % av proverna i Vaselund. Om man jämför vilka övriga myrarter som finns på lokalerna skiljer de sig dock åt. Strandrödmyran förekommer inte alls på Hunneröds mosse, men det var den vanligaste arten i Vaselund (som förekom i 43 % av proverna). I stället är det ängsrödmyran som är vanligast på Hunneröds mosse: 64 % av proverna jämfört med 19 % i Vaselund. När det gäller växtligheten så finns det en del arter (förutom klockgentiana) som är vanliga på båda lokalerna till exempel blåtåtel, blodrot och ängssilja. En stor skillnad är dock förekomsten av vitmossa, som är påtagligare på Hunneröds mosse. Där växte vitmossa ungefär vid hälften av myrbona medan det i Vaselund endast förekom vitmossa vid två av de 21 myrsamhällena, nämligen de längst upp i nordväst, (myrprov 19 och 20) där strandrödmyran tycktes dominera. Den största skillnaden mellan lokalerna gäller dock inte artförekomsten av växter så mycket som mängden vegetation eller snarare höjden på den. På Hunneröds mosse är det lättare att hitta klockgentiana eftersom omgivande växtlighet inte alls är lika hög (Fig. 3). Efter att man har röjt på mossen är det också färre träd och buskar som "trängs" med klockgentianan. Denna skillnad måste vara tydlig även för fjärilarna som söker en partner eller en plats för att lägga sina ägg. I Vaselund finns det tydliga spår av igenväxning med uppskjutande björkar, aspar och björnbär (Fig. 5). Dessutom är tuvorna med blåtåtel på sina platser mycket kraftiga. 11

12 På båda lokalerna var det bitvis svårt att hitta rödmyror. Dels berodde detta på att grässvålen var tjock, inte minst på Vaselundslokalen, men också på att förekomsten av rödmyror varierade mycket inom varje lokal. I Vaselund, till exempel, var det lättare att hitta myrbo på de platser där militärfordon (nyligen) hade rört sig eftersom vegetationen då hade nötts bort eller vänts upp. På denna typ av mark låg myrbona ofta tätt. Förmodligen föredrar myrorna att anlägga sina bon där vegetationen (delvis) har försvunnit så att jorden blir mer exponerad och det är dessutom lättare att gräva sig ner i jorden om de inte har en tjock rotmatta att ta sig igenom. Det är dock inte alltid nödvändigtvis så; Flera bon påträffades under tuvor med blåtåtel och tillhörande vegetation. Känslan var dock att när grästuvan var större och/eller tjockare var det inte lika vanligt att hitta myror under den. Eftersom glädjande nog ett exemplar av alkonblåvinge påträffades vid Vaselundslokalen i år rekommenderas en ordentlig inventering av flygande fjärilar (samt äggräkning) på lokalen nästa år. Rekommendationen är också att på något vis underlätta för fjärilarna att röra sig på lokalen genom bränning, eller någon form av röjning av gräs och annan växtlighet som breder ut sig. Figur 5. Klockgentianan i Vaselund är under konkurrens ifrån annan växtlighet som blåtåtel, kärrsilja och olika buskar och träd som rakar i höjden. På bilden syns (förutom klockgentiana) högresta växter som blåtåtel, kärrsilja och ängsvädd. Fotodatum: Tack till Gabrielle Rosquist (lst Skåne) som initierade och stötte arbetet, Olle Högmo som identifierade strandrödmyrorna och bidrog med annat värdefullt, Jenny Hall (lst Skåne) för hjälp med kartor, Sixten Östrand som var till stor hjälp en dag i fält samt Lars Pettersson för litteraturtips och en del annat. 12

13 Källor Appelqvist, T. & Bengtsson, O Åtgärdsprogram för alkonblåvinge och klockgentiana Naturvårdsverket, Rapport Artdatabanken Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken SLU, Uppsala. Douwes, P, Abenius, J, Cederberg, B, Wahlstedt, U, Hall, K, Starkenberg, M, Reisborg, C & Östman, T Naionalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror getingar. Hymenoptera: Formicidae Vespidae. Artdatabanken SLU, Uppsala. Eliasson, C.U., Ryrholm, N, Holmer, M., Jilg, K & Gärdenfors, U Nationalnyckeln till Sveriges flor och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae Nymphalidae. Artdatabanken SLU, Uppsala. Nash, D.R. & Andersen, A Maculinea-sommarfugle og stikmyrer på danske heder coevolution i tid og rum. Flora og Fauna 121:

14 Bilaga 1. Koordinater (WGS84 DDM) för funna bon av rödmyror i Vaselund och de vanligaste växterna ovanpå/intill bona. Myrmica rubra = trädgårdsrödmyra, M. scabrinodis = ängsrödmyra, M. gallienii = strandrödmyra. Numreringen för myrbo följer den i Figur 2. 14

15 Forts. Bilaga 1. Koordinater (WGS84 DDM) för funna bon av rödmyror i Vaselund och de vanligaste växterna ovanpå/intill bona. Myrmica rubra = trädgårdsrödmyra, M. scabrinodis = ängsrödmyra, M. gallienii = strandrödmyra. Numreringen för myrbo följer den i Figur 2. 15

16 Många arter är hotade i landet och alkonblåvinge och dess värdväxt klockgentiana är två av dessa. Fjärilens larv är knuten till klockgentiana där den tillbringar sina första larvstadier. Mot slutet av larvens levnad förs den till bon av rödmyror där den matas av myrorna tills den förpuppas. Alkonblåvingen fanns under början av 2000-talet på två lokaler i Skåne, dels på Hunneröds mosse i Svedala kommun och dels vid Vaselund i Lunds kommun. Efter 2006 har fjärilen inte observerats på Vaselundslokalen. På båda lokalerna är förekomsten av klockgentiana relativt god men förekomsten av myror är dåligt känd. I denna rapport redovisas vilka arter av rödmyror som finns på de två skånska lokalerna. På varje lokal har dessutom kärlväxterna som växte intill/ovanpå myrbona noterats. Resultatet från en mindre undersökning av antalet flygande alkonblåvingar på lokalerna är också inkluderat i rapporten. 16