RAPPORT FRÅN FÖRSKOLAN BERGABORGENS ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNING PÅ HARÅSEN I MAJORNA, GÖTEBORG 19 TILL 20 JUNI 2012

Transkript

1 RAPPORT FRÅN FÖRSKOLAN BERGABORGENS ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNING PÅ HARÅSEN I MAJORNA, GÖTEBORG 19 TILL 20 JUNI 2012 Patrik J. Andersson & Johanna Edqvist KNALL.fea.st Göteborg

2 BAKGRUND Under två dagar i juni hade föräldrakooperativet Bergaborgen temadagar om arkeologi. Barnen fick lära sig om arkeologi, och de gjorde en egen utgrävning. TOPOGRAFI OCH MILJÖ Utgrävningen ägde rum på en plats som barnen kallar Sjörövarskeppet. Den ligger i Majorna i västra Göteborg, mellan byggnaden som utgör Dahlströmsgatan 8 52, där även förskolan har sina lokaler, och den obebyggda delen av Haråsen. Byggnaden är från På platsen finns bord och bänkar, en mattpiskställning, en gunga och en trädkoja som uppvisar vissa likheter med ett sjörövarskepp. Den besöks främst av Bergaborgen och av boende på Dahlströmsgatan, men det händer även att bland annat andra förskolor kommer dit. Lite längre bort på berget finns ett duvslag. Sjörövarskeppet sett från väster. 1 ( ) 2

3 Sjörövarskeppet sett från ovan. SYFTE Ett syfte med utgrävningen var att undersöka vad platsen Sjörövarskeppet använts till. Barnen går ofta dit med förskolan, som arbetar enligt i-ur-och-skur-pedagogik, och de flesta bor nära. Det är en plats som de tycker att det är roligt att gå till och som betyder något för dem. Ett andra syfte var att lära barnen om hur arkeologer arbetar och om vad man kan få ut av arkeologiska undersökningar. 3

4 METOD OCH GENOMFÖRANDE Barnen delade upp sig och grävde två provgropar på fyra och en halv meters avstånd, vardera en halv meter i kvadrat, och på djupet indelade i femcentimeters-stick. Utgrävningen pågick längre i den västra gropen. Dessutom sökte barnen efter ytfynd. Under utgrävningen fotograferades provgroparna, fynden och de grävande barnen. Dessutom ritades en karta över var provgroparna låg i förhållande till riktmärken i landskapet. Elise och Annie vid östra provgropen. 4

5 RESULTAT AV UTGRÄVNINGEN Östra provgropen, stick 1: Mycket hasselnötskal, med största sannolikhet från hasseln intill. Metallform till värmeljus. Pappbit (tapet?) Cigarettfilter Tejpbit Fynd östra provgropen, stick 1. 5

6 Västra provgropen, stick 1: Lecakulor Smält, stelnad vit plast Rosa plastbit Glasbitar Fynd från västra provgropen, stick 1. 6

7 Västra provgropen, stick 2: Hästskoformat fyra centimeter långt metallföremål Krukbit Glasbitar Plastbit Gråvitt platt föremål (tilltrampad stelnad färgklick?) Fynd från västra provgropen, stick 2. Några tolkningar av mängden glasbitar: Ylva, fem år: Någon kanske hade mycket glas, och så tappade han det så det gick sönder. Joel, fem år: Någon kanske satt här och drack öl, och så gick flaskan sönder, och så kom det jord på. Judith, sex år: Jag tror att de har gått här, och så var de lite sneda i huvudet, gubbarna, och så tappade de allt. 7

8 Ytfynd: Porslinsbitar, vita med blått mönster Krukbit Trearmad ljusstake av metall Tolkning av ytfynden: Joel, fem år: Först var de gamla och kom i jorden, sedan var det några andra arkeologer där och grävde upp dem, och så glömde de dem där. Ytfynd. 8

9 Det största ytfyndet, en ljusstake. UTVÄRDERING De arkeologiska resultaten är inte så överraskande. Att den begränsade undersökningen gav såpass många fynd visar att platsen använts flitigt, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är en trivsam plats nära ett stort hus. Den västra gropen innehöll fler fynd än den östra, även med hänsyn tagen till att utgrävningen pågick längre där. Detta kan bero på att den västra gropen låg närmare borden och intill mattpiskställningen. Mer intressanta, om än också svårare att utvärdera, är de pedagogiska resultaten. 9

10 PEDAGOGIK Den första dagen inleddes med en samling. Vi berättade om vad som finns kvar efter människor som levde för länge sedan och om vad arkeologer gör. Barnen fick känna på några flintavslag, och kunde konstatera att de var vassa nog att skära med. De fick också se bland annat en krukskärva och järnspikar som legat länge i jorden och börjat rosta. Samling inför utgrävningen. Barnen fick känna hur vassa flintavslag kan vara. 10

11 Under själva utgrävningen fick barnen gräva själva, och de fick också vara med och tolka fynden. Samtalen runt gropen handlade bland annat om varför man gräver på ett visst sätt, vad fynden kan vara, hur de kan ha hamnat i jorden och varför vi sannolikt inte skulle hitta ett dinosaurieskelett. Joel och Ylva tillsammans med Patrik vid västra provgropen. Efter den första dagens utgrävning ritade barnen teckningar. Många ritade provgropen med omgivning, och några ritade sig själva eller en prinsessa som gräver, men det förekom också teckningar av sjörövarskepp och runda kokosbollar. När utgrävningen avslutats den andra dagen fick barnen göra rent fynden, och i samband med det samtalade vi om vad de trodde att föremålen var, hur de hamnat på platsen och varför det var fler fynd i den västra provgropen. Barnen gjorde sedan en utställning i hallen på dagis med fynden, sina teckningar, några foton från andra utgrävningar och kända fynd, en beskrivning av projektet och en del av barnens tolkningar, samt en digital fotoram som visade fotona från utgrävningen. Utställningens plats gjorde att föräldrar som lämnade och hämtade sina barn såg den. Nio barn i åldrarna tre till sex år deltog, liksom två arkeologer och förskolans personal. Tålamodet och förmågan att resonera om fynden var störst hos de äldsta barnen, men engagemanget fanns i alla åldrar. 11

12 Barnen gjorde en utställning om arkeologi på Bergaborgen. SAMMANFATTNING OCH FRAMTIDSUTSIKTER Projektet upplevdes som lyckat av såväl barn som förskolepersonal och arkeologer. Barnen var entusiastiska och engagerade. Saker vi i efterhand tänker att vi borde gjort annorlunda är att det kanske hade varit bättre att ha den förberedande samlingen dagen innan, för att ha mer tid, och att vi borde sett till att barnen haft varmare kläder på sig. Planen är att arkeologidagar på Bergaborgen ska bli en årligen återkommande händelse. DELTAGARE Tack till våra unga kollegor: Judith Moureau, Joel Schenk, Ylva Edqvist, Nils Vidal, Cornelis Rosengren-Lundqvist, Julia Bäckström, Elise Johannesson Gombrii, Valdemar, Annie Larsson Breitholtz. Projektledare och författare: Patrik J. Andersson Johanna Edqvist patrik@fea.st johanna.edqvist@fastmail.net knall.fea.st/arkdag_bergaborgen_