ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-298

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män /2096(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Beatriz Becerra Basterrechea (PE v01-00) Främjande av jämställdhet inom psykisk hälsa och klinisk forskning (2016/2096(INI)) AM\ docxx PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /131 AM\ docxx

3 1 Enrico Gasbarra Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19 och 168, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19 och 168, som anger att säkerställandet av en hög hälsoskyddsnivå för människor ska vara ett av målen i all EU-politik, Or. it 2 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea Beaktandeled 1 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19 och 168, med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19 och 168.7, Or. es 3 Julie Ward Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av EU:s kompass för åtgärder på området för mental hälsa och välbefinnande, AM\ docxx 3/131 PE v01-00

4 4 Julie Ward Beaktandeled 5b (nytt) med beaktande av WHO:s omfattande åtgärdsplan för mental hälsa , 5 Julie Ward Beaktandeled 5c (nytt) med beaktande av WHO:s globala strategi för kvinnors, barns och ungdomars hälsa , 6 Julie Ward Beaktandeled 5d (nytt) med beaktande av allmän kommentar nr 14 från kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om rätten till den bästa hälsa som går att uppnå, FN-dokument E/C.12/2000/4 och dess allmänna kommentar nr 20 om icke-diskriminering PE v /131 AM\ docxx

5 när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN-dokument E/C.12/GC/2009, 7 Julie Ward Beaktandeled 5e (nytt) med beaktande av rekommendation CM/Rec(2010)5 från ministerkommittén till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, 8 Beatriz Becerra Basterrechea Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av allmän kommentar nr 14 från kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om rätten till den bästa hälsa som går att uppnå, FN-dokument E/C.12/2000/4 och dess allmänna kommentar nr 20 om icke-diskriminering när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN-dokument E/C.12/GC/2009, AM\ docxx 5/131 PE v01-00

6 9 Malin Björk Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av rekommendation CM/Rec(2010)5 från ministerkommittén till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, 10 Enrico Gasbarra Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Europeiska kommissionens grönbok (COM 2005) Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen., Or. it 11 Daniela Aiuto Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) europeiska handlingsplan för psykisk hälsa , PE v /131 AM\ docxx

7 Or. it 12 Julie Girling Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Världshälsoorganisationens åtgärdsplan för mental hälsa i Europa 1a, 1a data/assets/pdf _file/0004/194107/63wd11e_mentalhealt h-3.pdf 13 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea, Julie Ward Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande från 2008, Or. es 14 Beatriz Becerra Basterrechea Beaktandeled 7b (nytt) AM\ docxx 7/131 PE v01-00

8 med beaktande av rekommendation CM/Rec(2010)5 från ministerkommittén till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, 15 Daniela Aiuto Beaktandeled 7b (nytt) med beaktande av förklaringen om psykisk hälsa i Europa 2005, som undertecknades av Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska kommissionen och Europarådet, Or. it 16 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea, Julie Ward Beaktandeled 7b (nytt) med beaktande av Europeiska kommissionens plan för en gemensam åtgärd för psykisk hälsa och välbefinnande ( ), Or. es PE v /131 AM\ docxx

9 17 Enrico Gasbarra Skäl A A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och den psykiska hälsan är avgörande för att förbättra livskvaliteten för EUmedborgare, för att stärka integrationen och social integration och säkerställa den ekonomiska och kulturella utvecklingen i unionen. Or. it 18 Julie Ward Skäl A A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. A. Rätten till den bästa fysiska och psykiska hälsa som går att uppnå är en grundläggande mänsklighet, och medför en skyldighet till icke-diskriminering. 19 Notis Marias Skäl A A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och alla människor bör ha kostnadsfri tillgång till AM\ docxx 9/131 PE v01-00

10 hälso- och sjukvård. Or. el 20 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea Skäl A A. Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. A. Rätten till fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Or. es 21 Daniela Aiuto Skäl Aa (nytt) Aa. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av känslomässigt och psykologiskt välbefinnande där individen har möjlighet att använda sin kognitiva eller emotionella förmåga för att fungera i samhället, möta de dagliga kraven i vardagen, upprätta tillfredsställande och mogna relationer med andra, för att bidra konstruktivt till en föränderlig miljö samt anpassa sig till yttre förhållanden och interna konflikter. Or. it 22 Malin Björk PE v /131 AM\ docxx

11 Skäl Aa (nytt) Aa. I alla länder med tillgängliga uppgifter finns det betydande skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper, och mellan kvinnor och män, i den meningen att människor med lägre utbildnings-, yrkes- och/eller inkomstnivå tenderar att ha systematiskt högre sjuklighets- och dödlighetstal. Denna ojämlikhet i hälsa är en av de största utmaningarna i folkhälsopolitiken idag. 23 Daniela Aiuto Skäl Ab (nytt) Ab. I det nuvarande världsläget, med en pågående ekonomisk kris och en kraftig ökning av arbetslösheten, i synnerhet bland ungdomar och kvinnor, blir psykiska besvär allt vanligare, som till exempel depression, bipolär sjukdom, schizofreni, ångest och demens. Or. it 24 Daniela Aiuto Skäl Ac (nytt) Ac. Psykisk ohälsa (depression, ångest, AM\ docxx 11/131 PE v01-00

12 panikattacker, ätstörningar) påverkar i högre grad kvinnor än män. Or. it 25 Branislav Škripek Skäl B B. Köns- och genusdimensionen av hälsa innebär att kvinnor ställs inför ett antal specifika hälsorisker under sin livstid. B. Könsdimensionen av hälsa innebär att kvinnor ställs inför ett antal specifika hälsorisker under sin livstid. 26 Jadwiga Wiśniewska Skäl B B. Köns- och genusdimensionen av hälsa innebär att kvinnor ställs inför ett antal specifika hälsorisker under sin livstid. B. Könsdimensionen av hälsa innebär att kvinnor ställs inför ett antal specifika hälsorisker under sin livstid. Or. pl 27 Iratxe García Pérez Skäl Ba (nytt) Ba. Världshälsoorganisationen betraktar hälsa som fysiskt, psykiskt och PE v /131 AM\ docxx

13 socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom, vilket innebär att det finns en subjektiv aspekt som måste tas i beaktande när denna fråga ska angripas. Or. es 28 Viorica Dăncilă Skäl Ba (nytt) Ba. Åtstramningsåtgärderna har haft mer påtagliga konsekvenser för kvinnor än för män. Or. ro 29 Iratxe García Pérez Skäl Bb (nytt) Bb. Kvinnors psykiska hälsa beror på olika faktorer såsom utbildningsnivå, internalisering av värderingar, normer och sociala och kulturella stereotyper, livserfarenheter och dess integrering, inställning till sig själv och till andra, självpåtagna roller samt hinder för och krav på kvinnor, utöver biologiska egenskaper. Or. es AM\ docxx 13/131 PE v01-00

14 30 Julie Ward Skäl C C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och arbeta in denna aspekt i hälsopolitiken för kvinnor skulle göra denna politik effektivare. C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och arbeta in denna aspekt i hälsopolitiken för kvinnor, med särskilda politiska strategier inriktade på sårbara och marginaliserade grupper, skulle göra denna politik effektivare. 31 Beatriz Becerra Basterrechea Skäl C C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och arbeta in denna aspekt i hälsopolitiken för kvinnor skulle göra denna politik effektivare. C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och arbeta in denna aspekt i politiken för hälsoförebyggande och behandling för kvinnor skulle göra denna politik effektivare. 32 Branislav Škripek Skäl C C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och arbeta in denna aspekt i hälsopolitiken för kvinnor skulle göra denna politik effektivare. C. Att ta hänsyn till kvinnors mångfald och olikheter och arbeta in denna aspekt i hälsopolitiken för kvinnor skulle göra denna politik effektivare. PE v /131 AM\ docxx

15 33 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Ca (nytt) Ca. Psykisk hälsa måste observeras och bemötas med en helhetssyn, där man tar hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer, vilket kräver ett psykosocialt synsätt inriktat på hela samhället för att uppnå högsta möjliga nivå av psykiskt välbefinnande för alla medborgare. 34 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Cb (nytt) Cb. Fysisk och psykisk hälsa är sammankopplade och är båda centrala för välbefinnandet i allmänhet. Det är vedertaget att dålig psykisk hälsa kan leda till kronisk fysisk ohälsa, och att personer med kronisk fysisk ohälsa mer sannolikt utvecklar psykisk ohälsa. Men trots de kända kopplingarna mellan de båda prioriteras ofta forskning om fysisk hälsa framför den psykiska. AM\ docxx 15/131 PE v01-00

16 35 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Cc (nytt) Cc. Kvinnors och flickors psykiska hälsa påverkas negativt av ett antal faktorer, däribland framträdande könsstereotyper och diskriminering, objektifiering, könsbaserat våld och trakasserier, arbetsmiljö, balans mellan arbete och privatliv, socioekonomiska förhållanden, avsaknad av eller dålig kvalitet på utbildning om psykisk hälsa, samt begränsad tillgång till psykisk hälsovård. 36 Julie Ward Skäl Cd (nytt) Cd. Psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande är något som ofta förbises, ignoreras eller undertrycks, p.g.a. stigma, fördomar och brist på medvetenhet eller resurser. Det leder till att många personer med psykisk ohälsa inte söker vård, och till att läkare inte kan diagnostisera patienter eller ibland diagnostiserar fel. Diagnosen psykisk ohälsa är kraftigt könsuppdelad, då kvinnor mer sannolikt än män diagnostiseras med vissa åkommor. PE v /131 AM\ docxx

17 37 Julie Ward Skäl Ce (nytt) Ce. Psykisk ohälsa och sjukdom orsakar storskaliga ekonomiska kostnader i fråga om vårdgivande, t.ex. förlorade arbetsdagar, och har många andra olika indirekta följder, vilket är en ytterligare anledning att hantera den psykiska hälsovården med en helhetssyn och på ett omfattande och könsmedvetet sätt. 38 Julie Girling Skäl D D. Mödradödlighet ses som en viktig indikator på hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. utgår 39 Branislav Škripek Skäl D D. Mödradödlighet ses som en viktig indikator på hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. D. Mödradödlighet ses som en viktig indikator på hur effektivt hälso- och sjukvårdssystemet är, på dess kvalitet och på hur det fungerar. AM\ docxx 17/131 PE v01-00

18 40 Arne Gericke Skäl Da (nytt) Da. Mänskliga rättigheter, det egna valet och moderns hälsa är särskilt viktiga i samband med en säker naturlig förlossning. Or. de 41 Julie Girling Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. utgår 42 Branislav Škripek Skäl E PE v /131 AM\ docxx

19 E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. utgår 43 Rosa Estaràs Ferragut Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. E. Många kvinnors bristande tillgång till hälsovård för sexuell och reproduktiv hälsa medför stora konsekvenser för deras välbefinnande. Or. es 44 Jadwiga Wiśniewska Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad E. Bristande tillgång till medicinska tjänster sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att AM\ docxx 19/131 PE v01-00

20 dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. livräddande vård inte tillhandahålls. Or. pl 45 Daniela Aiuto Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. E. Det bör bli enklare för kvinnor att få tillgång till hälsorelaterade tjänster för att säkerställa snabba och lämpliga åtgärder i tid för att därmed undvika negativa konsekvenser av fysisk och psykisk karaktär. Or. it 46 Arne Gericke Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. E. En insats för att förbättra mödrars hälsa utgör grunden för att inte sätta kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, för att tydligt minska dödlighet och sjuklighet bland mödrar och för att undvika illegala aborter. Or. de PE v /131 AM\ docxx

21 47 Julie Ward Skäl E E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter kvinnors och flickors liv och hälsa på spel, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. E. Bristande tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter, däribland säker och laglig abort, sätter liv och hälsa på spel för kvinnor, flickor och alla personer med reproduktiv förmåga, medför ökad dödlighet och sjuklighet bland mödrar och leder till att livräddande vård inte tillhandahålls och till att antalet illegala aborter ökar. 48 Malin Björk Skäl Ea (nytt) Ea. Allsidig, åldersanpassad, faktabaserad, vetenskapligt korrekt och icke-fördömande sexualundervisning samt högkvalitativa familjeplaneringstjänster och tillgång till preventivmedel hjälper till att förebygga oplanerade och oönskade graviditeter, minskar behovet av abort och bidrar till att förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner. Att lära ungdomar att ta ansvar för sin egen sexuella och reproduktiva hälsa har långsiktiga positiva effekter som varar hela livet och inverkar positivt på samhället. AM\ docxx 21/131 PE v01-00

22 49 Arne Gericke Skäl Ea (nytt) Ea. I dagsläget föds vart fjärde barn i EU med kejsarsnitt, vilket leder till en statistisk ökning av hälsoproblem hos mödrar och barn. Or. de 50 Arne Gericke Skäl Eb (nytt) Eb. I vissa medlemsstater stängs förlossningskliniker och antalet privata barnmorskor och förlossningsläkare minskar, vilket skapar farliga luckor inom vården. Or. de 51 Notis Marias Skäl F F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård. F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård. PE v /131 AM\ docxx

23 Samtidigt hindrar den skoningslösa finanspolitiska korrigering som trojkan tvingar fram de sydeuropeiska medlemsstaterna såsom Grekland, Spanien, Portugal och Italien från att hantera bristerna i sina hälso- och sjukvårdssystem. Or. el 52 Julie Ward Skäl F F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård. F. Åtstramningspolitik, restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet och utbildningsområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård och psykisk vård, något som oproportionerligt påverkar kvinnor. Dåliga socioekonomiska villkor, fattigdom och socialt utanförskap har en betydande negativ inverkan på psykisk hälsa och välbefinnande. 53 Enrico Gasbarra Skäl F F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård. F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård, och inte bara fysiska utan även psykiska AM\ docxx 23/131 PE v01-00

24 sjukdomar leder till betydande ekonomiska förluster för EU. Or. it 54 Daniela Aiuto Skäl F F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård. F. Restriktioner och budgetnedskärningar av nationella regeringar på folkhälsoområdet fördyrar också tillgången till hälso- och sjukvård, särskilt för stora familjer och för kvinnor med minderåriga barn. Or. it 55 Julie Girling Skäl Fa (nytt) Fa. Nästan nio av tio personer som lider av psykisk ohälsa säger att de har påverkats av stigma och diskriminering, och fler än sju av tio rapporterar att stigma och diskriminering sänker deras livskvalitet. 56 Enrico Gasbarra PE v /131 AM\ docxx

25 Skäl G G. Kvinnliga migranter kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. G. Kvinnliga migranter kan dessutom ibland lida av mycket allvarliga sjukdomar på grund av bristen på lämplig vård i deras ursprungsländer, eller råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet, förlossning, könsstympning samt riskerna att utsättas för eller konsekvenserna av (sexuellt) våld, (sexuella) övergrepp eller fysisk och psykisk misshandel. Or. it 57 Julie Ward Skäl G G. Kvinnliga migranter kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. G. Kvinnliga migranter, flyktingar och asylsökande kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att traumatiskt utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp, och särskilda risker för den psykiska hälsan och välbefinnandet. 58 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea Skäl G AM\ docxx 25/131 PE v01-00

26 G. Kvinnliga migranter kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. G. Kvinnliga migranter, och i synnerhet kvinnliga flyktingar, kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. Or. es 59 Julie Girling Skäl G G. Kvinnliga migranter kan dessutom råka ut för särskilda problem kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis komplikationer i samband med graviditet och förlossning samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. G. Kvinnliga migranter kan råka ut för ytterligare psykologiska trauman kopplade till reproduktiv hälsa som exempelvis graviditetsdepression och förlossningsdepression, samt risken att utsättas för (sexuellt) våld och (sexuella) övergrepp. 60 Julie Ward Skäl Ga (nytt) Ga. En helhetsstrategi för psykisk hälsa och välbefinnande måste innefatta ett livscykelperspektiv, med hänsyn till olika faktorer som påverkar människor i olika åldrar. Den särskilda sårbarheten PE v /131 AM\ docxx

27 för tonårsflickor och äldre kvinnor måste tas i beaktande. 61 Linnéa Engström Skäl Ga (nytt) Ga. Det finns många särskilda utmaningar med att tillhandahålla psykisk vård till flyktingar, och de varierar i omfattning beroende på en rad faktorer, t.ex. varifrån flyktingarna har kommit och hur lång tid de har tillbringat i värdlandet. 62 Arne Gericke Skäl Ga (nytt) Ga. Amning fyller en särskilt viktig funktion för mödrars och spädbarns hälsa. Or. de 63 Julie Ward Skäl Gb (nytt) AM\ docxx 27/131 PE v01-00

28 Gb. Geografiska faktorer bakom psykisk hälsa och välbefinnande i stadsoch landsbygdsmiljöer, däribland sett till demografi, tillgång till vård och tillhandahållande av tjänster, måste uppmärksammas. 64 Julie Girling Skäl H H. Kvinnor drabbas även av vissa former av cancer, såsom bröst-, livmoderkropps- och livmoderhalscancer, som till övervägande del eller uteslutande förekommer hos kvinnor. H. Kvinnor och män drabbas även var för sig av vissa former av cancer som framför allt är kopplade till fortplantningsorganen. 65 Daniela Aiuto Skäl Ha (nytt) Ha. Kvinnor som drabbats av cancer och utsätts operationer och invasiva behandlingar, såsom strålbehandling och cellgiftsbehandling, tvingas se sina kroppar genomgå stora förändringar och är därmed mer sårbara och mottagliga för depression och bristande framtidstro. Or. it PE v /131 AM\ docxx

29 66 Julie Girling Skäl I I. Endast tio av EU:s medlemsstater har satt det mycket välbehövliga målet att 100 % av den kvinnliga befolkningen ska screenas för bröstcancer, och endast åtta länder har ett sådant mål för screening av livmoderhalscancer. utgår 67 Notis Marias Skäl I I. Endast tio av EU:s medlemsstater har satt det mycket välbehövliga målet att 100 % av den kvinnliga befolkningen ska screenas för bröstcancer, och endast åtta länder har ett sådant mål för screening av livmoderhalscancer. I. Det är ett beklagansvärt faktum att endast tio av EU:s medlemsstater har satt det mycket välbehövliga målet att 100 % av den kvinnliga befolkningen ska screenas för bröstcancer, och endast åtta länder har ett sådant mål för screening av livmoderhalscancer. Or. el 68 Julie Ward Skäl I AM\ docxx 29/131 PE v01-00

30 I. Endast tio av EU:s medlemsstater har satt det mycket välbehövliga målet att 100 % av den kvinnliga befolkningen ska screenas för bröstcancer, och endast åtta länder har ett sådant mål för screening av livmoderhalscancerscreening. I. Endast tio av EU:s medlemsstater har satt målet att 100 % av den kvinnliga befolkningen ska screenas för bröstcancer, och endast åtta länder har ett sådant mål för screening av livmoderhalscancer. 69 Julie Girling Skäl Ia (nytt) Ia. Hormonförändringarna under klimakteriet och tiden efter menopausen kan påverka en kvinnas känslomässiga hälsa och leda till psykiska hälsoproblem som depression och ångest. Överkänslighet för symtomen kan förhindra upptäckt och lämplig behandling i tid. 70 Malin Björk Skäl Ja (nytt) Ja. Kvinnor diagnostiseras mer sannolikt än män med kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi. PE v /131 AM\ docxx

31 71 Julie Girling Skäl K K. Endometrios är en obotlig sjukdom som drabbar ca 1 av 10 kvinnor och flickor (alltså runt 180 miljoner kvinnor i hela världen och 15 miljoner i EU). Sjukdomen leder ofta till infertilitet och orsakar ofta stor smärta och är därför mycket funktionsnedsättande i flera aspekter av arbetslivet samt det privata och sociala livet. K. Endometrios är en obotlig sjukdom som drabbar ca 1 av 10 kvinnor och flickor (alltså runt 180 miljoner kvinnor i hela världen och 15 miljoner i EU). Sjukdomen leder ofta till infertilitet och orsakar ofta stor smärta och psykiska hälsoproblem, och är därför mycket funktionsnedsättande i flera aspekter av arbetslivet samt det privata och sociala livet. 72 Iratxe García Pérez Skäl L L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, varierar mellan könen. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, varierar mellan könen. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression, ångest och somatisering (internaliserade problem) såväl som ätstörningar och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). Antalet kvinnor som lider av stress har också ökat. Or. es 73 Rosa Estaràs Ferragut AM\ docxx 31/131 PE v01-00

32 Skäl L L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, varierar mellan könen. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, tar sig olika uttryck hos män och kvinnor. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). Or. es 74 Julie Ward Skäl L L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, varierar mellan könen. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). L. De bestämmande faktorerna bakom psykisk hälsa och välbefinnande varierar mellan könen och åldersgrupperna. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). 75 Julie Ward Skäl L PE v /131 AM\ docxx

33 L. Psykiska hälsoproblem, som skiljer sig från psykiatriska störningar, varierar mellan könen. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). L. De bestämmande faktorerna bakom psykisk hälsa och välbefinnande varierar mellan könen och åldersgrupperna. Bland kvinnor är nivåerna högre för depression och ångest (internaliserade problem) och bland män är nivåerna högre för narkotikamissbruk och antisociala störningar (externaliserade problem). 76 Julie Ward Skäl La (nytt) La. I synnerhet lesbiska och bisexuella kvinnor, transpersoner och intersexuella ställs inför särskilda psykiska hälsoproblem till följd av minoritetsstress, vilket definieras som höga nivåer av ångest och stress på grund av fördomar, stigmatisering och upplevelser av diskriminering, samt medikalisering och patologisering. hbti-personer kan ställas inför särskilda svårigheter med den psykiska hälsan och välbefinnandet, något som måste uppmärksammas i alla strategier för psykisk hälsa. 77 Daniela Aiuto Skäl La (nytt) AM\ docxx 33/131 PE v01-00

34 La. Depression är den vanligaste neuropsykiatriska sjukdomen och drabbar i större utsträckning kvinnor än män. Det är även den vanligaste sjukdomen bland kvinnor som är mellan 15 och 44 år gamla. Or. it 78 Malin Björk Skäl La (nytt) La. I synnerhet lesbiska och bisexuella kvinnor, transpersoner och intersexuella ställs inför särskilda psykiska hälsoproblem till följd av minoritetsstress, vilket definieras som höga nivåer av ångest och stress på grund av fördomar, stigmatisering och upplevelser av diskriminering, samt medikalisering och patologisering. 79 Beatriz Becerra Basterrechea Skäl La (nytt) La. I synnerhet lesbiska och bisexuella kvinnor, transpersoner och intersexuella ställs inför särskilda psykiska hälsoproblem till följd av minoritetsstress, vilket definieras som höga nivåer av PE v /131 AM\ docxx

35 ångest och stress på grund av fördomar, stigmatisering och upplevelser av diskriminering, samt medikalisering och patologisering. 80 Iratxe García Pérez Skäl La (nytt) La. Vad gäller somatisering är det också vanligare att kvinnor lider av fibromyalgi och kronisk trötthet, som främst yttrar sig som smärta och utmattning, men många av dessa sjukdomars övriga symptom återfinns också bland andra sjukdomar. Or. es 81 Malin Björk Skäl Lb (nytt) Lb. Transidentiteter är inte patologiska, men anses fortfarande sorgligt nog som psykiska hälsorubbningar, och de flesta medlemsstater kräver sådana diagnoser för att personer ska få tillgång till juridiskt könserkännande eller transrelaterad vård, trots att forskning har visat att diagnosen könsidentitetsstörningar orsakar stor bedrövelse för dem. AM\ docxx 35/131 PE v01-00

36 82 Julie Ward Skäl Lb (nytt) Lb. Det är sorgligt att transidentiteter fortfarande anses som psykiska hälsorubbningar, och att de flesta medlemsstater kräver sådana diagnoser för att personer ska få tillgång till juridiskt könserkännande eller transrelaterad vård, trots att forskning har visat att diagnosen könsidentitetsstörningar orsakar stor bedrövelse för dem. 83 Daniela Aiuto Skäl Lb (nytt) Lb. Depression står för 41,9 % av all funktionsnedsättning till följd av neuropsykiatrisk sjukdom bland kvinnor, och 29,3 % hos män. Or. it 84 Daniela Aiuto Skäl Lc (nytt) PE v /131 AM\ docxx

37 Lc. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression drabbar 350 miljoner människor runt om i världen och orsakar dödsfall varje år kommer sjukdomen att vara den näst vanligaste orsaken till arbetsoförmåga. Or. it 85 Julie Ward Skäl Lc (nytt) Lc. Förpubertala barn med könsvariationer utsätts fortfarande för onödiga och skadliga diagnostikförfaranden, trots att alla barn på ett säkert sätt bör kunna utforska sin könsidentitet och sitt könsuttryck. 86 Malin Björk Skäl Lc (nytt) Lc. Förpubertala barn med könsvariationer utsätts fortfarande för onödiga och skadliga diagnostikförfaranden, trots att alla barn på ett säkert sätt bör kunna utforska sin könsidentitet och sitt könsuttryck. AM\ docxx 37/131 PE v01-00

38 87 Julie Ward Skäl Ld (nytt) Ld. Det råder brist på jämförbara uppgifter om tillgänglig, åtkomlig och kvalitativ transspecifik vård, och produkter som används till hormonersättningsterapi testas och licensieras inte på rätt sätt. 88 Julie Ward Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Studier visar att påtvingade traditionella könsroller negativt påverkar kvinnors psykiska hälsa och välbefinnande. Transpersoner visar markant förhöjda nivåer av självmordstankar och självmordsförsök. 89 Jana Žitňanská Skäl M PE v /131 AM\ docxx

39 M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer är depression vanligare bland kvinnor än bland män. Or. sk 90 Malin Björk Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män, och transpersoner visar markant förhöjda nivåer av självmordstankar och självmordsförsök. 91 Beatriz Becerra Basterrechea Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män, och transpersoner visar markant förhöjda nivåer av självmordstankar och självmordsförsök. AM\ docxx 39/131 PE v01-00

40 92 Notis Marias Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet samt vardaglig social diskriminering, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Or. el 93 Enrico Gasbarra Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller, ojämställdhet och diskriminering, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Or. it 94 Branislav Škripek Skäl M PE v /131 AM\ docxx

41 M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika sociala roller och den ojämlikhet som finns, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. 95 Rosa Estaràs Ferragut Skäl M M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olika könsroller och ojämställdhet, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. M. Beroende på ett antal olika faktorer, som främst handlar om olikheter och ojämställdhet mellan könen, är depression ungefär två gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Or. es 96 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Ma (nytt) Ma. Psykisk hälsa och välbefinnande uppmärksammas inte tillräckligt i utbildningsväsendet runtom i medlemsstaterna, eller på arbetsplatserna, eftersom psykisk hälsa fortfarande ofta är mycket stigmatiserat eller ett tabubelagt ämne. Utbildning om psykisk hälsa motverkar stigmatiseringen på området, men den måste också vara inriktad på könsspecifika sårbarheter, AM\ docxx 41/131 PE v01-00

42 könsstereotyper och diskriminering mot kvinnor och flickor. 97 Julie Girling Skäl Ma (nytt) Ma. I Europa är det nästan fem gånger mer sannolikt att män begår självmord än kvinnor, och självmord är den största dödsorsaken för män under 35 år. Män löper tre gånger större risk än kvinnor att bli alkoholberoende, och män använder mer sannolikt (och dör av) droger. Män får mindre sannolikt tillgång till psykologisk behandling än kvinnor. 98 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Mb (nytt) Mb. Det psykosociala synsättet på psykisk hälsa, med inriktning på hela samhället, kräver sammanhållning av politiken för välbefinnande, samordnad sjukvård, utbildning, sysselsättning, ekonomi och det sociala området för att man ska kunna uppnå övergripande högre nivåer av psykiskt välbefinnande. PE v /131 AM\ docxx

43 99 Julie Ward Skäl Mc (nytt) Mc. Psykisk hälsa och välbefinnande uppmärksammas inte tillräckligt i utbildningsväsendet runtom i medlemsstaterna, eller på arbetsplatserna, eftersom psykisk hälsa fortfarande ofta är mycket stigmatiserat eller ett tabubelagt ämne. Utbildning om psykisk hälsa motverkar stigmatiseringen på området, men den måste också vara inriktad på könsspecifika sårbarheter, könsstereotyper och diskriminering mot kvinnor och flickor. 100 Daniela Aiuto Skäl Na (nytt) Na. Ätstörningar som anorexi och bulimi drabbar särskilt tonårsflickor och unga kvinnor. Or. it 101 Daniela Aiuto Skäl Nb (nytt) AM\ docxx 43/131 PE v01-00

44 Nb. Kvinnor utsätts mer för mobbning och/eller sexuella trakasserier, på arbetsplatsen, vilket skapar obehag och obalans både psykiskt och fysiskt för offret. Or. it 102 Daniela Aiuto Skäl Nc (nytt) Nc. Enligt en studie av EDA (European Depression Association) är en arbetstagare av 10 i Europa sjukskriven på grund av depression, vilket beräknas kosta samhället 92 miljarder euro, huvudsakligen till följd av utebliven produktivitet. Or. it 103 Notis Marias Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo, och i vissa länder har antalet offer blivit betydligt fler samtidigt som våldets konsekvenser blivit betydligt värre. PE v /131 AM\ docxx

45 Or. el 104 Enrico Gasbarra Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Mäns fysiska och psykiska våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor till fullo ska kunna åtnjuta de friheter som garanteras inom ramen för några av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Or. it 105 Malin Björk Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Mäns våld mot kvinnor och könsrelaterat våld i allmänhet samt konsekvenserna av dessa typer av våld för offrens hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. 106 Julie Girling AM\ docxx 45/131 PE v01-00

46 Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. 107 Beatriz Becerra Basterrechea Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Könsrelaterat våld och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. 108 Branislav Škripek Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Mäns våld mot kvinnor är allmänt utbrett och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. PE v /131 AM\ docxx

47 109 Rosa Estaràs Ferragut Skäl O O. Mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. O. Våld mot kvinnor och dess konsekvenser för kvinnors hälsa är ett grundläggande hinder för uppnåendet av jämställdhet och för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo. Or. es 110 Notis Marias Skäl P P. Kvinnor och flickor som utsätts för könsstympning drabbas av kort- och långsiktiga effekter på sin fysiska, psykiska, sexuella och reproduktiva hälsa. P. Kvinnor och flickor som utsätts för könsstympning drabbas av allvarliga kortoch långsiktiga effekter på sin fysiska, psykiska, sexuella och reproduktiva hälsa. Or. el 111 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Pa (nytt) Pa. Män och pojkar lider av könsrelaterad psykisk ohälsa och löper ökad risk för narkotikamissbruk, alkoholism, våldsbrott och självmord. AM\ docxx 47/131 PE v01-00

48 Män och pojkar ställs inför könsstereotyper rörande maskulinitet som kan bidra till förträngning av känslor eller till vredesutbrott, och detta har konsekvenser för mäns psykiska hälsa och för det könsrelaterade våldet. 112 Arne Gericke Skäl Pa (nytt) Pa. Stympningen av flickor och unga kvinnor genom den människoföraktande metoden bröststrykning är ett underskattat problem globalt, men även i många EU-länder. Or. de 113 Malin Björk Skäl Pa (nytt) Pa. Transpersoner utsätts fortfarande för tvångssterilisering inom ramen för förfaranden för erkännande av könstillhörighet i 13 medlemsstater. 114 Julie Ward PE v /131 AM\ docxx

49 Skäl Pb (nytt) Pb. System för social omsorg enligt vilka psykisk ohälsa behandlas genom sport, konst eller sociala aktiviteter bör beaktas i folkhälsoprogram med avseende på förebyggande, behandling och rehabilitering. 115 Julie Ward Skäl Pc (nytt) Pc. Människor med funktionsnedsättning löper större risk att lida av förvärrad psykisk ohälsa. 116 Julie Ward Skäl Pd (nytt) Pd. Sex- och samlevnadsutbildning är av ytterst stor vikt för att få bukt med könsstereotyper och könsrelaterat våld och för att förbättra den psykiska hälsan och det psykiska välbefinnandet för flickor och pojkar, kvinnor och män. AM\ docxx 49/131 PE v01-00

50 117 Julie Ward Skäl Pe (nytt) Pe. Intersexuella personer som utsätts för könsstympning upplever också en inverkan på sin fysiska, psykiska, sexuella och reproduktiva hälsa. Transpersoner utsätts fortfarande för tvångssterilisering inom ramen för förfaranden för erkännande av könstillhörighet i 13 medlemsstater. 118 Jana Žitňanská Skäl Q Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner historiskt sett uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Till följd av detta har biomedicinsk forskning tenderat att huvudsakligen spegla ett manligt perspektiv och assimilera kvinnor med män (förutom vissa specifika specialiseringar). Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner historiskt sett uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Or. sk 119 Julie Ward PE v /131 AM\ docxx

51 Skäl Q Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner historiskt sett uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Till följd av detta har biomedicinsk forskning tenderat att huvudsakligen spegla ett manligt perspektiv och assimilera kvinnor med män (förutom vissa specifika specialiseringar). Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner historiskt sett uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning samt kliniska prövningar, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Till följd av detta har biomedicinsk forskning tenderat att huvudsakligen spegla ett manligt perspektiv och felaktigt antagit att kvinnor och män är identiska på områden där det förekommer fysiska olikheter. Det saknas forskning om intersexuella kvinnors särskilda behov. 120 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea Skäl Q Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner historiskt sett uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Till följd av detta har biomedicinsk forskning tenderat att huvudsakligen spegla ett manligt perspektiv och assimilera kvinnor med män (förutom vissa specifika specialiseringar). Q. Av olika skäl har kvinnliga försökspersoner uteslutits från toxikologisk och biomedicinsk forskning, och de stora könsskillnaderna inom forskningen begränsar vår kunskap om skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa. Till följd av detta har biomedicinsk forskning tenderat att huvudsakligen spegla ett manligt perspektiv och assimilera kvinnor med män (förutom vissa specifika specialiseringar). Or. es AM\ docxx 51/131 PE v01-00

52 121 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Qa (nytt) Qa. Kvinnors liv och hälsa äventyras på grund av att kvinnor utesluts och underrepresenteras som subjekt, och kön och genus utesluts och underrepresenteras som faktorer, i biomedicinsk forskning och i kliniska prövningar. 122 Arne Gericke Skäl Qa (nytt) Qa. För gravida och ammande kvinnor är homeopatika särskilt viktiga. Or. de 123 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Qb (nytt) Qb. Genom förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel infördes krav på att man skulle ta hänsyn till kön i prövningar, PE v /131 AM\ docxx

53 men tillämpningen av denna förordning måste utvärderas. I förordningen anges inte att hänsyn ska tas till kvinnor annat än gravida och ammande kvinnor. 124 Julie Ward, Beatriz Becerra Basterrechea, Rosa Estaràs Ferragut Skäl Ra (nytt) Ra. Vår kunskap är fortfarande bristfällig om den inverkan läkemedel och mediciner, såsom preventivmedel, antidepressiva medel och lugnande medel, har på kvinnors fysiska och psykiska hälsa, och detta kräver ytterligare forskning för att eliminera negativa bieffekter och förbättra vården. 125 Beatriz Becerra Basterrechea Skäl Ra (nytt) Ra. Det är av avgörande betydelse att en systematisk och tillräcklig insamling av uppgifter om våld mot kvinnor genomförs för att säkerställa ett effektivt beslutsfattande på detta område, både på central, regional och lokal nivå, och för att övervaka tillämpningen av lagstiftningen. AM\ docxx 53/131 PE v01-00

54 126 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea, Julie Ward Skäl Ra (nytt) Ra. I EU begår ungefär personer självmord om året, varav en fjärdedel är kvinnor, och självmord är fortfarande en betydande dödsorsak. Or. es 127 Rosa Estaràs Ferragut, Beatriz Becerra Basterrechea Skäl Rb (nytt) Rb. Psykiska sjukdomar är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning, eftersom dessa påverkar hälsa, utbildning, ekonomi, arbetsmarknad och de sociala välfärdssystemen i EU negativt. Or. es 128 Julie Ward Rubriken före punkt 1 (ny) Jämställdhet när det gäller psykisk hälsa PE v /131 AM\ docxx

55 129 Julie Ward Punkt -1a (ny) -1a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa upp den europeiska kompassen för åtgärder på området för mental hälsa och välbefinnande med en ambitiös ny strategi för psykisk hälsa, och då främja en holistisk psykosocial strategi inriktad på hela samhället som inbegriper en gedigen könsinriktad pelare och som säkerställer en konsekvent politik rörande psykisk hälsa. 130 Jadwiga Wiśniewska Punkt 1 led a a) ta hänsyn till kvinnors särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i alla aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, a) ta hänsyn till kvinnors särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i de aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet där detta är lämpligt med utgångspunkt i aktuell medicinsk kunskap, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, Or. pl AM\ docxx 55/131 PE v01-00

56 131 Julie Girling Punkt 1 led a a) ta hänsyn till kvinnors särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i alla aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, a) ta hänsyn till kvinnors och mäns särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i alla aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, 132 Jana Žitňanská Punkt 1 led a a) ta hänsyn till kvinnors särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i alla aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, a) ta hänsyn till kvinnors särskilda hälsobehov och se till att jämställdhetsperspektivet på ett meningsfullt och vetenskapligt motiverat sätt integreras i aspekter av politik, program och forskning på hälsoområdet, ända från utveckling och utformning till konsekvensbedömning och budgetering, Or. sk 133 Rosa Estaràs Ferragut Punkt 1 led a PE v /131 AM\ docxx