8. Kulturmiljö. Förutsättningar och förslag. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun 8. Kultur miljö

Transkript

1 8. Kulturmiljö Långsiktigt hållbar utveckling Utgå från Österåkers kulturarv som en källa till upplevelser och identitet för alla invånare; orientering i det historiska arvet ger trygghet och perspektiv på nutiden Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det bebyggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären i kulturlandskapet och i kulturhistoriskt värdefulla miljöer Beakta odlingslandskapets kulturarv genom att kartlägga och bevara kulturhistoriskt värdefulla spår Tillvarata historisk och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer Förutsättningar och förslag Riksintressen Det finns cirka områden i hela landet som valts ut som riksintressanta kulturmiljöer i ett samarbete mellan länsstyrelserna, länsmuseerna och riksantikvarieämbetet. Enligt Miljöbalken (MB) 3 kap 6 skall riksintresseområden skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Områdena måste dock kunna förändras, för att kunna brukas av sina invånare, men förändringarna skall ske i linje med områdenas speciella värden. Det är kommunen som primärt är ansvarig för att dessa kulturmiljöer med sina årsringar också i framtiden finns kvar i ett avläsbart skick. Nedan beskrivs kommunens fem kulturmiljöer av riksintresse utifrån Riksantikvarieämbetets värdetexter. Rydboholm Rydboholms slott med Vasatornet (byggnadsminne) och Östra Ryds kyrka är omgivna av ett välbevarat herrgårds- och kyrkolandskap med alléer, stora parkanläggningar och vidsträckta åkrar, som visar på levnadsbetingelserna för landets främsta adelssläkter alltsedan medeltidens slutskede. Här finns kyrka och slott från talen, torp, och gårdar från 1800-talet. Denna samlade miljö bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del av kommunens byggnadsantikvariska kulturarv. Rydboholms slott med det fristående Vasatornet från 1400-talet, ett kärntorn med såväl bostads som försvarsfunktioner, och huvudbyggnad som i grunden är från 1500-talet men som fick sitt nuvarande utseende från 1700-talet. Här finns också den stora engelska parken som består av flera olika monument och små byggnader, samt ekonomibyggnader och anläggningar som hör ihop med godsets verksamhet och det av herrgårdsdriften präglade landskapet med vidsträckta åkrar, alléer, Dahlgrens smedja vid Wira bruk. Området utgör en av kommunens kulturmiljöer av riksintresse. arrendegårdar och torp, flera med enhetlig utformning. Östra Ryds kyrka, som både är sockenkyrka och Rydboholms patronatsoch gravkyrka, med tillhörande byggader till sockencentrumet som klockarbostad, skola och ålderdomshem. Åkers kanal Under 1700-talet aktualiserades ett kanalbygge vid Åkersbro eftersom framfarten längs Långhundraleden begränsades av en besvärlig fors. Kanalen anlades mellan och kom att användas för kommersiell trafik fram till Ett sockencentrum vid Åkersbro växte upp där landsvägen från Stockholm korsade kanalen. Ett flertal byggnader ger än idag uttryck för ortens betydelse samtidigt som de intilliggande järnåldersgravfälten visar på den äldre vattenledens centrala funktion. Åkers kanal, som avgränsas av vattenleden och dess anläggningar, är en viktig del av kommunens historiska arv. 24

2 Åkers Kanal är den enda kanalen i Stockholms län som har bevarat sin äldre karaktär. Slussvaktarbostaden är med sin medvetna arkitektoniska utformning ett tydligt uttryck för dåtidens verkande för en bättre arkitektur även vad gällde enklare byggnader. Åkerstorp är ett representativt exempel på äldre centrumbildningar före järnvägens tillkomst i vilket den viktiga kopplingen mellan landsväg och vattenled blir särskilt tydlig. Roslags-Kulla Herrgårdslandskap med gårdsanläggningar som speglar olika sidor av 1700-talets herrgårdskultur, både vad gäller gårdarnas storlek och arkitekturutveckling samt Roslags-Kulla sockencentrum med märklig träkyrka från Roslags-Kulla är en samlad miljö som även fortsättningsvis bör utgöra en viktig del av kommunens byggnadsantikvariska kulturarv. Östanå slott som dominerar bygden, och den mindre och enklare Mälby herrgård, med huvudbyggnader i nyklassicism respektive karolinsk stil. Barockträdgården vid Östanå, sträcker sig ner mot Saltsjön. Ekonomibyggnader, Östanå såg med arbetarbostäder och andra byggnader och anläggningar som visar på verksamheten vid herrgårdarna. Alléer, gamla vägsträckningar och det av godsdriften präglade kulturlandskapet. Roslags-Kulla kyrka i en arkitekturstil som hör hemma i Finland, med f.d. komministerbostad och två äldre skolhus. Wira bruk Bruksmiljö med byggnader bevarade från 1700-talet, bl.a. stora smedjan, tingshuset, inspektorbostället och åldermannastugan. Vid mitten av 1600-talet var Wira bruk Sveriges största vapensmedja med ensamrätt att smida värjor till den svenska krigsmakten. Det fredliga smidet fortsatte i Wira ända fram till Bruket restaurerades under 60-talet. I dag är Wira bruk ett uppskattat utflyktsmål med museum, konstsmidesframställning, kaffestuga och amfiteater, främst för Wiraspelen. Brukets roll som kulturbildare är fortsatt viktig för kommunen. Bebyggelsemönstrets oregelbundna karaktär skiljer sig från flertalet andra uppländska bruk. Stora smedjan och Dahlgrenssmedjan vid fallen i ån är båda restaurerade liksom bostäder för smederna, bodar och anläggningar som ingick i den industriella verksamheten. Dammluckor, vattenränna mm. Skärgården Husarö - Ingmarsö Både bebyggelsemiljön och kulturlandskapet är intressant och skall hanteras med varsamhet då konflikt med andra intressen kan föreligga. Här finns gårdar och torp från 1800-talet, fiskelägen, sommarvillor, sjöleder, fyrar och sjömärken. Skärgårdsmiljön visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av skärgårdens speciella topografiska förutsättningar, samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan medeltiden. Skärgårdsbyar med karaktäristiska lägen vid hamnplatser såsom Husarö och Brottö. Det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör samman med fiske, sjöfart och andra binäringar. De många sommarvillorna och fritidshusen som började uppföras vid tiden kring sekelskiftet (Miljön berör även Värmdö kommun.). Andra kulturhistoriskt värdefulla områden Gällande bestämmelser enligt MB anger att områden av regionalt intresse för kulturmiljövården skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Sedan senaste översiktsplanen antogs 1990 har ett nytt kulturmiljöprogram, I Roslagen godkänts av kommunstyrelsen (KS) Boken beskriver Österåkers historia och pekar ut femtio utvalda miljöer från slott till torp inom kommunen. Alla miljöerna är sevärda och intressanta och utpekade som kulturmiljöer av kommunalt intresse. Syftet med programmet är att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer samt att informera om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter. För en mer detaljerad beskrivning av kulturmiljöerna i kommunen se I Roslagen. Bland kommunens kulturhistoriskt intressanta områden kan kortfattat nämnas; Brottö skärgårdsjordbruk Brottö skärgårdsjordbruk är länets första kulturreservat och bildades 2004 och omfattar ca 183 ha. Syftet med reservatet är att genom aktiv skötsel tydliggöra markanvändningens betydelse i ett för länet representativt odlingslandskap. Margretelund Margretelunds slottsbyggnad från 1600-talet med sina tillbyggda torn från 1897 illustrerar tidens romantiska intresse för historiska arkitekturstilar. Slottsmiljön med byggnader, allé och park är välhållen och slottet i sig är en påtaglig del av kommunens historia. Stora Stava Välbevarad mindre herrgård från senare hälften av 1700-talet. Den ligger än i dag i ett öppet åkerlandskap. Hela det öppna land- 25

3 skapsrummet, som en gång utgjorde en gren av Långhundraledens infart, är betydelsefull för gårdens läge invid den forntida vattenleden. Stora Säby Stora Säbys välbevarade prägel av en förmögen Stockholmares sommarhem på 1700-talet ledde till att gården byggnadsminnesförklarades Till gården hör ett stort järnåldersgravfält vilket påvisar gårdens forntida betydelse. Även namnet Säby är en forntida namnform. Marum Marums herrgårdsbyggnader byggdes av tegel från forna Ålö tegelbruk och stod färdigt Det putsade huset i två våningar täcks av ett brant säteritak som ger byggnaden en karolinsk prägel. Gården omges av ett småbrutet åkerlandskap. Herrgården, som har en sparsam arkitektonisk utsmyckning, är ett välbevarat exempel på en högborgerlig bostad från 1700-talet och är på grund av detta förklarat som byggnadsminne. Långhundraleden/Åkers Kanal Långhundraleden utgör en viktig historisk led. Den har fått sitt namn efter hundaret Långhundra, det administrativa område som i långsmal form förband Uppsala med Östersjön var även en del av ledungsflottans bemanningssystem. Under historiens gång har landhöjningen påverkat dess sträckning och den har därför haft två olika infarter genom Österåker och vidare mot Garnsviken. En tidig västlig infart via Täljöviken över nuvarande Lillträsket och Storträsket mot Stavaviken blev redan under vikingatiden ofarbar pga landhöjningen. Den östra och senare delen av Långhundraleden utgjordes av det nuvarande stråket för Åkers kanal. Den del av kanalen som inte omfattas av riksintresset utgör ett regionalt intresse. Kyrkor och kyrkomiljöer Samtliga kyrkor och kyrkogårdar med tillhörande byggnader som tillkommit före 1940 omfattas av skydd i enlighet med lagen om kulturminnen (KML). Dessa får inte ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd av Länsstyrelsen. Byggnader och landskap i kyrkans närmaste omgivning är av stor betydelse för upplevelsen av kyrkomiljön. Landskapet kring Österåkers och Roslags- Kulla kyrkor har därutöver skydd enligt 19 i naturvårdslagen (äldre lydelse). Biotopskyddsområden Enligt MB 7 kap 11 kan särskilt skyddsvärda områden förklaras som biotopskyddsområde. Dessa behandlas samlat i kapitel 9. Roslags-Kulla kyrka som invigdes 1706 är så gott som intakt sedan byggnadstiden. Bevarande förändring Många sekler med jord-, skogs- och fiskebruk har format dagens kulturlandskap i Österåker. Det hävdade kultur- och odlingslandskapet med dess värdefulla kulturmiljöer och variation ger oss skönhetsupplevelser. Spåren i landskapet, bl.a. fornlämningarna, berättar om vår historia sedan förhistorisk tid. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har en skala och utformning som är resultatet av nedärvd tradition baserad på ortens material, byggnadsteknik och hantverksskicklighet. Det finns många skäl att bevara detta kulturlandskap och dess bebyggelsemiljöer. Den historiska överblick vi får när vi rör oss i dessa miljöer ger oss perspektiv på samtiden. Härigenom ökar kunskaperna att skapa morgondagens samhälle. Den ökande kulturturismen är ett av många uttryck för människors uppskattning av kulturmiljöerna. 26

4 Skärgårdsjordbruket på Brottö, länets första kulturreservat. Samtidigt utgör detta kulturlandskap bygder där människor bor och verkar och där jordoch skogsbruk är en viktig förutsättning för att bevara landskapet. Detta innebär behov av tillskott och förändringar från vår tid, t ex komplettering av bebyggelsen. Säkerställande Kulturminneslagen (KML), miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) ger tillsammans ett skydd för vissa av de värdefulla kulturmiljöerna, såsom fornminnen, kyrkobyggnader och andra byggnadsminnen. Fornlämningar skyddas genom kulturminneslagen. Genom miljöbalken har en ny skyddsform införts i lagstiftningen, kulturreservat, i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Där detaljplan upprättas skall de kulturhistoriskt intressanta värdena säkerställas i denna. Miljöbedömning Kulturhistoriskt värdefulla områden skall bevaras för framtiden och kommande generationer. Huvuddelen av dessa områden är riksintresseområden som, enligt MB, skall bevaras. Samtidigt är en levande jordbruksbygd en förutsättning för bevarande. Detta innebär behov av vissa tillskott och förändringar, t.ex. genom kompletteringar av bebyggelsen. Dessa förändringar skall dock ske med största varsamhet så att inte karaktären i de värdefulla miljöerna skadas och det kulturhistoriska värdet minskar. I samband med planläggning och vid tillståndsprövning skall därför frågor som rör kulturmiljövården bedömas i ett tidigt skede i planprocessen och i förekommande fall (vid detaljplanering och tillståndsprövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning. Riktlinjer Kulturmiljöerna skall bevaras och skyddas så att även kommande generationer kan uppleva dem i både bebyggelsen och kulturlandskapet Värderingarna i kulturmiljöprogrammet I Roslagen skall beaktas i fortsatt planering Kulturhistoriska samband i landskapet bör ej brytas. Långhundraleden är ett exempel på en miljö som bör studeras som en helhet för att kunna bli tydlig, men också för att kunna avväga dess behov av skydd i samband med intressekonflikt Kulturhistoriska samband över tiden bör ej brytas (exempelvis en plats där människor bott och verkat sedan årtusenden och där det finns tydliga uttryck från olika epoker) Vid kompletteringar av bebyggelsen inom utpekade områden med värde för kulturmiljön skall särskild hänsyn tas till landskapsbild, utformning av befintlig bebyggelse, närmiljö och risk för störningar av olika slag. Förändringar av befintlig bebyggelse skall anpassas väl till byggnadernas egenart När kulturhistoriskt värdefulla miljöer berörs i samband med detaljplanering och tillståndsprövning, skall en analys och avvägning ske mellan exploateringsoch bevarandeintressen, i förekommande fall i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning I samband med planläggning skall eventuell förekomst av skyddsvärda biotoper inom området kartläggas Representativa områden med tidstypiska karaktärer inom omvandlingsområdena skall hanteras varsamt 27

5 meter NORRTÄLJE KOMMUN Roslags- Kulla Östanå NORRTÄLJE KOMMUN Östra Lagnö VALLENTUNA KOMMUN Väg 265 Stava Norrö Åsättra ÖSTERÅKERS KOMMUN Väg 276 Skeppsdal Dyvik Norra Ljusterö Mellansjö Åsätra Husarö Åkersberga Skärgårdsstad TÄBY E 18 Rydbo Täljö Flaxenvik Margretelund Lervik Brevik Linanäs Södra Ljusterö Ingmarsö Svinninge VÄRMDÖ KOMMUN VÄRMDÖ KOMMUN VAXHOLMS STAD Riksintresse kulturmiljö Befintligt bebyggelseområde Gräns för kust- och skärgårdsområde Kulturmiljö av regionalt intresse Landskapsskydd Kommungräns Kulturmiljö av kommunalt intresse Kulturreservat Byggnadsminne KULTURMILJÖ 28