Del 2 Allmänna intressen

Transkript

1 Del 2 Allmänna intressen Växtplats Ulricehamn - Del 2 39

2 Allt ska ske inom ramen för en hållbar utveckling! Sverige har antagit handlingsprogrammet Agenda 21 vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio Det innebär att vår samhällsplanering ska bedrivas enligt mål och riktlinjer så att man uppnår en långsiktigt hållbar utveckling, genom att utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. På sikt räcker det alltså inte med återvinning, miljöanpassning och resurshushållning. Vi måste förändra vår livsstil, vilket inte behöver innebära att vår levnadsstandard blir lägre än idag, andra kvaliteter kan lyftas fram. Ett uthålligt samhälle, ett kretsloppssamhälle, bygger på fyra kretsloppsvillkor som utgör grunden för alla ekologiska strävanden. De är giltiga i Ulricehamn, i Sverige och i hela vår värld. Dessa värderingar ska fungera som bottenplatta när vi planerar för tillväxt i vår kommun. Vi får inte utnyttja ändliga lagerresurser i snabbare takt än nybildning sker. Naturen klarar inte att ta hand om långlivade naturfrämmande ämnen. Naturen får inte systematiskt skadas eller undanträngas. Resurser måste användas så länge som möjligt i systemet och måste vara rättvist fördelade över världen. Ekologisk omställning Det finns tre övergripande nationella miljömål: Skyddet av miljön Utsläpp av föroreningar får inte skada människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Naturfrämmande hälso- och miljöskadliga ämnen, som PCB, bör på sikt inte få förekomma i miljön. Naturligt förekommande ämnen ska användas på ett sådant sätt att de naturliga kretsloppen värnas. Den biologiska mångfalden ska bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas. En hållbar försörjning Ekosystemens framtida produktionsförmåga måste säkras. Det kan ske genom ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnyelsebara resurser, som biobränsle och trä. Förbrukningen av resurser måste vara i balans med naturens förmåga att åter skapa resurserna och material bör återvinnas i kretslopp. Vi ska hushålla med icke förnybara resurser och sträva efter förnybara ersättningar. Effektiv användning av energi och andra naturresurser Användningen av energi och andra naturresurser ska bli mycket effektivare än den är idag. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar ska inriktas på resurssnåla produkter och processer. 40 Växtplats Ulricehamn - Del 2

3 Riksdagen antog i april miljökvalitetsmål, som ansluter till de övergripande målen. Berörda myndigheter arbetar nu med att ta fram delmål och åtgärdsstrategier. Länsstyrelsen har i uppdrag att forma målen för regionen. Kommunen bör i framtiden också arbeta efter dessa mål, det skapar bra struktur i miljöarbetet. Två av målen berör dock inte vår kommun, de gäller områden med hav och fjäll. De nya miljökvalitetsmålen för Sverige är: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Våtmarker som myllrar av liv 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Regionalt På regional nivå arbetar såväl Länsstyrelsen som Västra Götalands regionen för en ekologisk hållbar utveckling. Länsstyrelsen är myndighet när det gäller miljöärenden medan Västra Götalands regionen inte har någon myndighetsutövning. En viktig del i Länsstyrelsens arbete är prövning och tillsyn av miljöstörande anläggningar. Miljöskyddsenheten hanterar dessutom frågor rörande kemiska produkter, hälsoskydd, vattenverksamhet och förorenade områden. Uppföljning och utvärdering samt rådgivning är delar i myndighetens utvecklingsarbete. Länsstyrelsen har riksdagens uppdrag att bryta ner de 15 miljömålen till regional nivå. Miljöskyddsenheten driver också regionala projekt, till exempel samarbetsprojekt i miljö- och hälsoskyddsfrågor samt projekt för ny teknik, exempelvis vindkraftverk. Ekologisk omställning Växtplats Ulricehamn - Del 2 41

4 Västra Götalands miljösekretariat är nybildat under 1999 och har till uppgift att: Stödja lokala initiativ som medverkar till att uppnå ett hållbart Västra Götaland Främja internationellt samarbete kring miljöfrågor Sprida kunskap om goda exempel på bra miljöarbete och bra miljöteknik, genom miljöinformation Minska miljöpåverkan från regionens egna omfattande verksamheter. Ekologisk omställning Lokalt Ulricehamns kommun har en hög ambitionsnivå när det gäller miljöarbete och utveckling mot ett hållbart samhälle. Det finns en rad lokala mål och handlingsdokument. Det övergripande miljödokumentet är Agenda 21 Ulricehamn och miljön. I dokumentet finns 21 konkreta mål. Dessa mål är nu i behov av uppdatering och en sådan sker under år I Energiplanen har målen från Agenda 21 konkretiserats och knutits till direkta åtgärder, som i stor utsträckning har genomförts. Energiplanen har uppdaterats våren För att följa upp kommunens interna miljöarbete görs varje år ett grönt bokslut, som fastställs av kommunfullmäktige. Trafikfrågorna från Agenda 21 och trafiksäkerhetsplanen kommer att stå i fokus under en treårsperiod i ett samarbetsprojekt med Vägverket. Speciellt kommer attityd och beteendefrågorna att belysas i projektet. Varje år arbetar kommunen med ett miljöutmanarprojekt för att utbilda näringslivet och hjälpa dem mot ett miljökvalitetstänkande. Men det finns en rad andra miljömål i kommunen. I avfallsplanen finns de mål beskrivna som berör avfall, i energiplanen finns målen för fjärrvärme, i trafiksäkerhetsplanen finns mål för miljövänligt resande, osv. Lokalt investeringsprogram - LIP Riksdagen har avsatt 6,5 miljarder till lokala investeringsprogram under åren Stödet till lokala investeringsprogram har två syften; dels att bidra till ökad sysselsättning, dels att påtagligt öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Stödet innebär att kommunerna ges möjlighet att i samverkan med lokala företag och organisationer söka stöd till investeringar som ökar den ekologiska hållbarheten. Ulricehamns kommun har beviljats 25,5 miljoner kronor för lokalt investeringsprogram för åren Programmet är inriktat på fyra områden: minskad försurning, minskade luftföroreningar, hushållning med resurser och biologisk mångfald. Några exempel på åtgärder är återvinning av textilt produktionsspill, utbyggnad av fjärrvärmenätet och ett öringprojekt i Ätran. 42 Växtplats Ulricehamn - Del 2

5 Miljöbalken Miljöbalken gäller i Sverige från den 1 januari Miljöbalkens mål är att: främja en hållbar utveckling för att tillförsäkra även kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. I miljöbalken har man samlat naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om skötsel av jordbruksmark, renhållningslagen, hälsoskyddslagen, vattenlagen, lagen om kemiska produkter, miljöskadelagen, mm. För vattenverksamhet och renhållning kompletteras med särskilda bestämmelser. Det slås fast att naturen inte bara är livsmiljö för människor och djur, utan har ett eget skyddsvärde. Miljöbalken omfattar därför även natur- och kulturmiljö. Källa: Miljöbalksutbildningen Planeringsunderlag Regionalt underlag för miljömål i Västra Götalands län, rapport 1998:40 Ulricehamnarna och miljön en lokal Agenda 21, 1997 Ekologisk omställning Växtplats Ulricehamn - Del 2 43

6 36% av arealen har ett högt naturvärde! En av kommunens största tillgångar är den rika och varierade naturen. De lösa jordlagren har stor inblandning av kalkhaltiga material från Västgötaslätten, vilket skapar speciella förutsättningar för den biologiska mångfalden. Kommunen har många sjöar, vattendrag, odlingslandskap, våtmarker, sumpskogar och lövskogar. Här dominerar inte barrskogen som på många andra håll, vilket har stor betydelse för den biologiska mångfalden. De viktigaste större naturområdena är Ätrans dalgång med Åsunden, Hössnadalen, Komosse samt Äramossen. Genom uppgifter från olika inventeringar har vi kunskap om värdefulla naturområden i vår kommun. Inventeringarna har gjorts med inriktning på ängs- och hagmark, sumpskog och nyckelbiotoper. I samband med inventeringarna har en klassificering av naturvärde gjorts. Någon sammanfattande värdering av alla inventeringar har inte gjorts men samtliga objekt som tagits upp i inventeringarna bedöms vara värdefulla. De olika objektens känslighet för störningar varierar dock och de har olika krav på skydd och skötsel. Cirka ha av kommunens totalt ha (exklusive vatten) är av värde för naturvården, vilket är 36 % av totalarealen. De områden som är särskilt känsliga är antingen känsliga för åtgärder som leder till ökad försurning eller för åtgärder som leder till ökad närsaltsbelastning (övergödning). Naturvård Till de värdefulla naturområdena hör också områden med hotade arter samt ömtåliga områden med särskilda ekologiska värden t ex våtmarker, naturskogar, ädellövskogar, naturliga fodermarker, vattenområden. Dessa är känsliga för olika typer av ingrepp såsom upphörd hävd, igenväxning, dikning, gödsling och olika typer av skogliga åtgärder men också känsliga för brist på naturliga ekosystemprocesser såsom brand, översvämning och stormfällning. Överst nästa sida: Ekologiskt särskilt känsliga områden - områden med instabila ekologiska förhållanden, exempelvis sjöar påverkade av försurning eller övergödning. Underst nästa sida: Ekologiskt särskilt känsliga områden - områden som inrymmer växt- och djurarter eller naturtyper av särskild betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. 44 Växtplats Ulricehamn - Del 2

7 Naturvård Växtplats Ulricehamn - Del 2 45

8 Värdefulla naturområden kan skyddas utifrån olika grunder och intressen. Riksintressen Områden som är av intresse för riket som helhet. Är ingen skyddsform enligt miljöbalken men skyddar mot exploatering som väsentligen kan påverka riksintresset ha. Natur- och kulturreservat Inrättas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Även kulturlandskap som präglas av äldre tiders hävd kan numera skyddas som kulturreservat när huvudsyftet är kulturmiljövård ha. Naturminne Ett särpräglat naturföremål som behöver särskilt skydd eller vård exempelvis en stor ek, flyttblock, raukar och jättegrytor. 10 st Biotopskydd Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Istället för biotpskydd kan naturvårdsavtal ingås. A. Områden som omfattas av vissa definitioner (kalk barrskogar, brandfält, naturliga ängar) kan skyddas av skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen. B. Generellt skyddade: alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar. Biotopskydd 4 st, naturvårdsavtal 2 st. Djur- och växtskyddsområde För skydd av störningskänsliga djur eller växter kan detta skydd reglera jakt, fiske och rätten att uppehålla sig inom området. 2 st. Naturvård Strandskydd Omfattar land- och vattenområdet 100, 200 eller 300 m från strandlinjen vid sjöar och längs vattendrag av en viss storlek. Syftet är att för allmänheten trygga tillgången till bad- och friluftsliv men även att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet ha. 300 m stranskyddszon gäller för Åsunden, yttre Åsunden, och Tolken. 200 m gäller för Mogden, Östra Marsjön, Stora Björken, Vinsarpssjön, Lönern, Vållern, Jogen, Nordsjön, Vallsjön, Lindshultasjön, Brängen, Strängseredssjön, Rånnavägssjön, Bystadssjön, Sämsjön. För övriga sjöar samt Ätran t o m Vinsarpssjön och Viskan t o m Mogden gäller 100 m. 46 Växtplats Ulricehamn - Del 2

9 Utöver de ovan angivna skyddsinstituten finns även naturvårdsavtal. Många gånger utgörs det största hotet mot naturvärden inte av exploatering utan av brist på skötsel. I sådana fall är det ofta en bättre lösning att teckna ett naturvårdsavtal. Dessa avtal är civilrättsliga och kan variera i utformning. Skogsvårdsstyrelsen har tecknat ett avtal. Kommunen har sex avtal. De grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden anges i miljöbalkens första avdelning, kapitel 3. De naturtyper som skyddas genom naturreservat i Ulricehamns kommun är: myr, högmosse ha, kulturlandskap 66,3 ha, slåtteräng 3,1 ha, naturbetesmark 5,3 ha. Skyddsvärd natur Naturvård Växtplats Ulricehamn - Del 2 47

10 Internationella åtaganden (Riksintressen MB Kap 4) Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. Syftet är att bevara och förbättra statusen i ett antal livsmiljöer och för arter som listas i Fågel- och habitatdirektiven. Därigenom ska en del av den biologiska mångfalden säkras. De utpekade områdena ska skyddas med landets skyddsinstitut t ex naturreservat. I Ulricehamns fall rör det sig om objekt som redan är skyddade eller inom en snar framtid kommer att bli naturreservat. Särskilda regler gäller för Natura 2000 objekt. 1. Frälsegården 2. Baktrågen 3. Kycklingkullen 4. Kålarebäcken 5. Knätte kullar 6. Hössna Prästgård, Önnarp 7. Kråkeboberg 8. Komosse Förutom dessa är nedanstående områden av mindre arealer utsedda till Natura 2000-områden (se Mark- och vattenanvändningsskartan): Brunsered, Horsäckrasjön, Humla, Nordtorpet, Halla, Önnarp (nordväst), Hössna kyrka (väst), Humla Smedsgården, Ryninga, Hulegärde, Hulu, Valared, Vinsarpakärret, Hallabo, Krutbrännaregården, Dalums brinkar, Dalums kyrka nord, Vimmerstad, Nöre. Naturvård Natura Växtplats Ulricehamn - Del 2

11 Våtmarkskonventionen Den internationella våtmarkskonventionen arbetar på att peka ut värdefulla områden som våtmarker, sjöar, vattendrag och kustområden. Sverige har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att verka för ökad uppmärksamhet och skydd åt våtmarkernas fauna- och flora samt deras olika funktioner. Områdena behöver inte vara skyddade som reservat för att kunna pekas ut. I Ulricehamns kommun är Komosse föreslaget att tas upp på våtmarkskonventionens lista över värdefulla områden. Planeringsunderlag Ängar och hagar i Älvsborgs län del 1 2, rapport 1994:6 och 1994:7. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Lövskogar i Älvsborgs län, rapport 1994:1. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Våtmarker i Älvsborgs län, rapport 1993:6. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Sumpskogar i Ulricehamns kommun, rapport 1992:1. Ulricehamns kommun, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Torrängar i Ätradalen, rapport 1998:44. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Rikkärr och örtrika fuktängar i Ulricehamns kommun, rapport 1991:10. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Rikkärrsinventering. Johan Jannert (pärm) Naturinventering av Åsundenområdet, Länsstyrelsen Älvsborgs län. Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag, Ulricehamns kommun del 1-2, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (pärm) Naturvärdesbedömning Vattendrag, Ulricehamns kommun. (pärm) Sjöar i Ulricehamns kommun komplettering. Beskrivning och naturvärdesbedömning, 1009/91. Ulricehamns kommun. (pärm) Drakblomma och smalbladig lungört i Ätradalen, rapport 1992:2. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Naturinventering för riksväg 40 Nyckelbiotopsinventering, Skogsvårdsstyrelsen. (databas) Sumpskogsinventering, Skogsvårdsstyrelsen. (databas) Aktionsplan för biologisk mångfald, kulturmiljövärden och uthålligt skogsbruk remissupplaga Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Databas: GIS-banken, Ulricehamns kommun Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs än, rapport 1994:5, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Naturvård Växtplats Ulricehamn - Del 2 49

12 Vi har bra närströvområden! Ulricehamns kommun har god tillgång på skogar, sjöar, vattendrag och kulturmarker som är väl lämpade för friluftsliv. De flesta tätorterna är relativt små och har närströvområden i anslutning till bebyggelsen. Kommunen är sjörik och goda möjligheter finns för bad, båtsport och fiske. Många vattendrag kan utnyttjas för kanoting. Inom kommunen finns tio vandringsleder, flera cykelleder som Västgötaleden och Åsundenleden och skidområden, där Lassalyckan är det mest utbyggda. I övrigt finns skidspår på ett flertal platser. Idrottsplatser, klubbstugor och bygdegårdar finns i anslutning till flera av kommunens tätorter. För att trygga att allmänheten har tillgång till platser för bad och friluftsliv gäller strandskydd enligt miljöbalken vid sjöar och vattendrag. För Åsunden, Yttre Åsunden och Tolken omfattar strandskyddet land- och vattenområdet inom 300 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. För övriga större sjöar är strandskyddet 200 meter och för vattendrag och mindre sjöar är det 100 meter. Inom strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som förhindrar allmänheten att beträda området. Åtgärder får inte heller utföras som medför skada på den biologiska mångfalden. Undantag gäller för anläggningar och åtgärder som behövs för jordbruket, fisket eller skogsskötseln i området. Intressanta områden för friluftsliv Förutsättningarna för ett rikt friluftsliv i Ulricehamns kommun är goda. Yttre Åsunden är av riksintresse och har särskilt goda förutsättningar för natur- och kulturstudier i ett omväxlande kulturlandskap med herrgårdsmiljö, lövskogar och sjöar. Vackert område för strövande, cykelturer, kanoting, båtsport, bad och fritidsfiske. Längs några av de större dalgångarna finns ett öppet och varierat odlingslandskap, som inbjuder till upplevelser av natur och kulturmiljöer. Ett antal mindre odlingslandskap med omgivande lövskogar, en rikedom på vattendrag och våtmarker skapar en variation i det annars relativt ensartade skogslandskapet. Friluftsliv Följande områden och anläggningar är särskilt attraktiva för friluftslivet: Åsunden-Yttre Åsunden: stora sjösystem med omgivande bergbranter, lövskogar och mindre, öppna odlingar. Ätra- och Hössnadalen: öppna odlingslandskap med unika stäppartade torrängar. Komosse: öppen och varierad mosse med riktig vildmarkskänsla. 50 Växtplats Ulricehamn - Del 2

13 Ätradalen: Ekomuseeum Falbygden-Ätradalen är samlingsnamnet för ett stort antal sevärdheter i området mellan Falköping och Ulricehamn. Ekomuséet ger en bild av utvecklingen i en landsbygd där jordbruk varit en dominerande verksamhet under 6000 år. Går bra att kombinera med vandrings eller cykeltur längs befintliga leder. Gårdarna runt sjön: ett begrepp som härstammar från Birgit TH Sparres romanserie Gårdarna runt sjön. Herrgårdarna kan beses t ex genom en rundtur på cykel. Friluftslivsområden Friluftsliv Växtplats Ulricehamn - Del 2 51

14 Anordningar för friluftsliv och fritid Friluftsaktivitet Ätradalen friluftsmuseum Kanotled Vandring Cykling Ätran: (Åsunden) Axelfors, 46 km Ä tran: Trädet Ulricehamn, 30 km Sämån: (Sämsjön)-Tranemo, 16 km Jälmån: Köttkulla-Stocken, 11 km Tidan: Jogen-Brängen, 15 km Följande sjöar saknar annordningar men är också attraktiva för kanoting: Tolken, Lönern, Sämsjön, Brängen. Åsundenleden 45 km (karta) Redvägsleden 35 km (karta) Sjuhäradsleden 35 km (karta) Marbäcksleden 15 km Galtåsenleden 15 km Rönnåsenleden 9 km (karta) Apelskogsleden 4 km (karta) Dalumsleden 30 km Kronogårdens naturstigar 2 o 4.5 km Härstorpsleden 7 km (karta) Brunnleden 6 km (karta) Baktrågens naturstig 4 km Björnöleden 5 km Västgöta leden, Åsunden runt, järnvägsbankar (Ulricehamn-Vegby, Ulricehamn-Trädet) Friluftsliv Fritidsfiske Bygdegårdar Idrottsplats 17 st sjöar Blidsberg, Grönahög, Gullered, Gällstad, Hällstad, Härna, Hössna, Hökerum, Knätte, Liared, Rånnaväg, Timmele, Trädet, Tvärred Blidsberg, Dalum, Grönahög, Gällstad, Hällstad, Hössna, Hökerum, Marbäck, Rånnaväg, Timmele, Trädet, Tvärred, Ulricehamn (Vistavallen) 52 Växtplats Ulricehamn - Del 2

15 Elljusspår Tennisbana Tennishall Ridhus Motorbana Modellflygfält Golfbana Boulebanor Skidområden Sporthallar Blidsberg, Dalum, Grönahög, Gällstad, Hällstad, Hökerum, Knätte, Marbäck, Nitta, Rånnaväg, Röshult, Timmele, Tvärred, Ulricehamn Dalum, Gullered, Gällstad, Härna, Hällstad, Marbäck, Röshult, Ulricehamn, Grönahög, Nitta, Hulu Hökerum, Ulricehamn, Tvärred Ulricehamn Ulricehamn Ulricehamn Ulricehamn Hällstad, Hökerum, Timmele, Rånnaväg, Gällstad, Torsbo, Lassalyckan (18 st), Grönahög Vist Utförsåkning, Lassalyckan- längdskidåkning, övriga där elljusspår finnes, 14 st. Timmele, Hökerum, Gällstad, Trädet, Ulricehamn Sim- och sporthall Ulricehamn Ishall Ulricehamn Planeringsunderlag Fiskeguide, Ulricehamns kommun, turistbyrån Cykelguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner Vandringsguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner Kanotguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner Friluftsliv Växtplats Ulricehamn - Del 2 53

16 Vi har en stor del aktivt jord- och skogsbruk! Skogsbruk Skogspolitiken har utifrån ett riksdagsbeslut 1993 förändrats kraftigt under de senaste åren. Den nya skogspolitiken kännetecknas av två inriktningsmål ett miljömål och ett produktionsmål. Dessa är att betrakta som jämställda. Ett av de 15 av regeringen fastställda nationella miljökvalitetsmålen har också direkt koppling till skogslandskapet. Det är mål 8 Levande skogar. Miljömålet för skogen innebär att: skogsmarkens av naturen givna produktionsförmåga bevaras skogens ekosystems naturliga funktioner och processer upprätthålls inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser i livskraftiga bestånd hotade arter och naturtyper skyddas främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte kulturminnen och kulturmiljöer värnas skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara Jord- och skogsbruk Produktionsmålet innebär att: Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. För skogsproduktionens inriktning skall det finnas handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerar. Ulricehamn är med sina ha skogsmark den näst största skogskommunen i Västra Götalands län. 38 % av arealen är bondeägd. Skogsmarken i Ulricehamns kommun domineras av barrskogar, före trädesvis gran. Längs ådalarna kan man finna större sammanhängande lövskogar. I kommunen finns det ett lövsågverk. Skogsbruket är beroende av ett bra finmaskigt vägnät. För skogen gäller det biotopskydd och naturvårdsavtal, som finns beskrivet under avsnittet om naturvård. Cirka 300 nyckelbiotoper eller objekt med höga naturvärden omfattar en yta av 616 ha, vilket utgör 0.6 procent av kommunens yta eller 1 procent av kommunens skogsareal. 54 Växtplats Ulricehamn - Del 2

17 Skogsbruket kan komma att påverkas av växthuseffekten. Förändrade utbredningsområden för olika trädslag är en följd som kan märkas. Granen kan komma att missgynnas till förmån för ek, bok och ädla lövträd. Förutom en temperaturhöjning kan även en ökad frekvens av hårda vindar märkas vilket kommer att medföra en ökad stormfällning, till men för produktionen men till gagn för den biologiska mångfalden. Skogen är en viktig del i energiomställningen och övergången från användandet av fossila bränslen till biobränslen. Jordbruk De mindre familjejordbruken dominerar i kommunen. Större jordbruksenheter finns i såväl. södra, västra som norra delarna av kommunen, men även Böne och Hössna har större enheter.. Framtiden för de mindre jordbruken är osäker. Trenden inom jordbruket är att smågårdarna minskar medan de större gårdarna, mer än 50 ha åker, ökar. Detta kan utgöra ett stort naturvårdsproblem om det innebär att antalet betande djur samtidigt minskar. Andelen yrkesverksamma inom jord- och skogsbruket är stort i Ulricehamn i förhållande till riket. Näringen spelar därför en viktig roll för såväl sysselsättning som för de natur- och landskapsvärden jordbruket representerar. För möjligheterna att kunna sluta kretsloppen och stärka sambanden mellan stad och land är jord bruket av avgörande betydelse. Jord- och skogsbrukets andel av den totala sysselsättningen 1998 är 5,1% i kommunen. Motsvarande siffra för riket totalt är 2,1%. Möjligheten att skapa alternativ till det traditionella jordbruket prövas idag. Odling/framställning/förädling av livsmedel i kombination med direktförsäljning finns på jordbruk runt om i kommunen. En anpassning till konsumenternas krav på miljö anpassning av odlingsmetoder och produkter (KRAV-odlat) innebär ökade möjligheter för den enskilde odlaren att finna en egen nisch. Jord- och skogsbruk Växtplats Ulricehamn - Del 2 55

18 Jord- och skogsbruk Bygdstruktur Planeringsunderlag Jord och skog i den kommunala översiktsplaneringen, LRF och Skogsägarnas riksförbund 1997 Aktionsplan för biologisk mångfald, kulturmiljövärden och uthålligt skogsbruk remissupplaga, Skogsvårdsstyrelsen Jord- och skogsbrukets betydelse för Ulricehamns kommun 1998, LRF Det framtida jordbruket, Naturvårdsverket Växtplats Ulricehamn - Del 2

19 Tillgången på naturgrus är begränsad! Tillståndspliktiga berg- och grustäkter samt områden som ur allmän synpunkt kan vara lämpliga för bergtäkter samt förekomsten av naturgrus (isälvsmaterial). Tillgången på isälvsmaterial är begränsad. Grusåsar hyser ofta en värdefull fauna och flora liksom värdefulla kulturmiljöer, ofta i form av fornlämningar. Åsarna kan också utgöra värdefulla grundvattentillgångar. Av dessa skäl är det olämpligt att nyttja dessa för täktverksamhet. Ett alternativ är bergtäkter som oftast inte skapar konflikter med natur-, kultur- eller vattenintressen. Krossbergstäkter kan dock utgöra en större påverkan ur miljösynpunkt vad gäller buller och vibrationer från sprängning. Värdefulla mineraler Växtplats Ulricehamn - Del 2 57

20 Berggrunden består i huvudsak av gnejs som vanligen håller låg kvalitet. Det finns dock ett mindre antal utpekade områden som bedömts hålla tillräckligt hög kvalitet för att uppnå de krav som ställs på bärlager vid vägbyggnation. Slitlagret, som oftast utgörs av asfalt, har så höga krav på kvaliteten att sådant berg ej går att finna i kommunen. Leveranser år 1998 i Ulricehamns kommun fördelat på materialslag och ton. Totalt Naturgrus Morän Krossberg Övrigt Värdefulla ämnen och mineraler Inga värdefulla ämnen eller mineraler för brytning har lokaliserats i kommunen. Planeringsunderlag Ulricehamns kommun: Bergtäktsinventering 1999 (Mapinfokarta) SGU; Per. Publ. 1999:3: Grus, sand och krossberg Produktion och tillgångar 1998 Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1982:7: Grusinventering Ulricehamns kommun ÖP 1991 SGU rapporter och meddelande 45, Malmer, industriella mineral och bergarter i Älvsborgs län Växtplats Ulricehamn - Del 2

21 Vi har en rik kulturhistoria! Ätrans dalgång är ett av de fornlämningstätaste områdena i Väster götland. Och i Ulricehamns kommun finns kulturminnen från förhistorisk tid särskilt väl representerade. Sammanlagt finns i kommunen cirka fornlämningar på mer än platser. Här finns rika lämningar från yngre järnåldern i form av gravfält, runstenar och lösfynd, vilka vittnar om tidiga bosättningar. I området mellan Marbäck och Gällstad finns ett stort antal fornlämningar från hela den förhistoriska perioden och här hittades det ca tio tusen år gamla skelettet, kallat Bredgårds mannen. Det är bland de äldsta fynd som gjorts i Sverige och skelettet förvaras på Riksmuseet. De äldsta spåren av en bosättning i själva Bogesund utgörs av vissa myntfynd och skriftliga omnämnanden från början av 1300-talet. Detta innebär att staden är ca 700 år gammal. Under tidig medeltid uppstod en marknadsplats vid Åsundens norra strand, för handels utbyte mellan invånare i Kinds och Redvägs härader. En stadsbildning växte upp på grund av platsens marknads- och handelsprivilegier. Ätranvägen användes av såväl danska och svenska härar under och 1600-talens orostider. Staden drabbades av krigen mot danskarna och brändes ner både år 1520 och Från medeltiden och fram till 1739 var handeln med oxar och annan boskap en viktig inkomstkälla för borgarna i staden. Bogesund kallas Ulricehamn, till drottning Ulrika Eleonoras ära, sedan I början av 1800-talet utvecklades en hantverks- och småindustri, som främjade knallehandeln. Nya förutsättningar för näringslivet skapades när Ulricehamn fick sin första järnvägsförbindelse. Industri utvecklingen sköt fart, först trävaruindustri sedan textil. Gradvis växte en villabebyggelse fram, med början öster om den gamla stadskärnan och efter utfartsvägarna. Ulricehamn är välkänt som kurort sedan 1880-talet. Kurhotellet från 1910 var i jugendstil och det inter nationella livet i och omkring det påverkade bebyggelsen i staden på ett positivt sätt. Det finns idag en rik och kulturhistoriskt intressant bebyggelse i bygden som är viktig att slå vakt om. Vår kommuns tydliga position som ett kultur- och handelscentrum har sin grund i en lång historisk tradition som vi har att vårda. Vårt kulturhistoriska arv i kombination med dagens kultur som drivkraft för personlig utveckling utgör en stark konkurrensfaktor. I kommunen finns ett flertal kulturella föreningar och organisationer, som hembygds-, musik- och teaterföreningar, Bio Kontrast, amatörverksamhet och studieförbund. Kulturaktiviteter inom föreningslivet och studieförbunden uppmuntas genom möjligheten att söka bidrag, enligt fastställda normer. Kultur och historia Växtplats Ulricehamn - Del 2 59

22 Ett kulturstipendium och ett kulturpris delas ut varje år för att uppmärksamma personer och insatser med lokal anknytning inom kulturområdet. Kommunen har idag ett stadsbibliotek i Ulricehamns stad, tre filialbibliotek, tolv utlåningsstationer varav sex är integrerade folk- och skolbibliotek och tre föreningsdrivna bibliotek samt en skolbibliotekscentral. Ulricehamns museum är inrymt i ett f d skolhus från Här skildras bygdens historia och kulturarv. Museet ansvarar även för de kulturhistoriska byggnaderna i Stadsparken. Kommunen satsar på barn- och ungdomskultur i form av teater, musik, dans, författarbesök och film, enligt de kulturpolitiska riktlinjer som riksdagen fastställde Publikationen Kultur Ulricehamn ges ut fyra gånger per år. Den delas ut till alla hushåll och innehåller en kalender över kulturarrangemang och information om kulturverksamheter i kommunen. Registrerade fornlämningar Fornlämningar är skyddade genom lagen om kulturminnen från 1988 samt förordningen om kulturminnen från samma år. Hela kommunen är mycket fornminnestät. Kultur och historia Fornlämningar 60 Växtplats Ulricehamn - Del 2