Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsnämnden.

Transkript

1 Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund KALLELSE 1 / Humanistiska fakultetens nämndledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsnämndens ledamöter till beslutssammanträde Tid: onsdagen den 15 september 2010 kl Plats: Humanisten, Renströmsgatan 6, C462 OBS annan lokal än vanligt Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsnämnden /handlingar / OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. SAMTLIGA ledamöter och ersättare ombeds att meddela huruvida de tänker närvara eller inte senast den 13 september per e-post till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 17 juni Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4 5 Meddelanden 6 Likabehandling Informationsärende Föredragande: Mats Andrén 7 T 3534 /10 Handlingsplan för likabehandling vid Humanistiska fakulteten 2010 Beslutsärende Föredragande: Mats Andrén Material: Förslag till Handlingsplan för likabehandling vid Humanistiska fakulteten

3 8 U 1180 /10 Starka och svaga miljöer Beslutsärende Föredragande: Martin Hellström Material: Förslag till organisation för det fortsatta arbetet med en strategi för fakultetens utbildningsmiljöer Förslag till remiss uppdrag att ta fram handlingsplan för att stärka ämnet xxx 9 G /10 Anhållan om inrättande av Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp) Beslutsärende Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Föredragande: Christina Thomsen Thörnqvist Material: Underlag inför UPG:s sammanträde , utbildningsplan och finansieringsplan 10 G /10 Anhållan om inrättande av Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning, 60/120 högskolepoäng Beslutsärende Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Föredragande: Anna Nordling Material: Underlag inför UPG:s sammanträde , utbildningsplan och finansieringsplan 2

4 11 G 25 50/10 Förslag om inrättande av Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning, 30 hp Beslutsärende Förslag till beslut: Inrättande beviljas. Föredragande: Anna Nordling Material: Förslag att inrätta kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning 12 A 2255 /09 Studentrepresentation i Humanistiska fakultetsnämndens beredningsgrupper Beslutsärende Förslag till beslut: Studentrepresentanter i Humanistiska fakultetsnämndens beredningsgrupper skall vara ledamöter i fakultetsnämnden. Då studentrepresentant i beredningsgrupp har förhinder att närvara vid beredningsgruppsmöte kan annan studentrepresentant i nämnden adjungeras. Föredragande: Margareta Hallberg 13 Övriga frågor 3

5 eìã~åáëíáëâ~ñ~âìäíéíëå ãåçéå molqlhlii p~ãã~åíê ÇÉëÇ~íìãOMNMJMSJNT qáç NSKOMÓNSKRR k êî~ê~åçé c êéíê Ç~êÉÑ êîéêâë~ãüéíéå j~êö~êéí~e~äääéêö j~êíáåeéääëíê ã j~íë^åçê å i~êë_çêáå e â~åh~êäëëçå vîçååéiéññäéê j~êåìëkçêçäìåç cáäáéo~ççîáå j~êá~pà ÄÉêÖ dìåüáäçsáç å c êéíê Ç~êÉÑ êëíìçéåíéêå~ géååóe Öëíê ã_éêåíëçå e â~åg~åëëçå páãçågçü~åëëçå ^äéñ~åçê~káäëëçå iáååo~åáåéå ^åçêé~ëoçãéäçêå c êéíê Ç~êÉÑ êçé~åëí ääç~ãéç å êî~êçjçåüóííê~åçéê íí fåöéêcéüåip^`l cê åî~ê~åçé qüçã~ë_çëëáìëilcojp iáåå ~gçü~åëëçå iéå~j~êíáåëëçå m íéêqμíü îêáö~å êî~ê~åçé eéåêáâ_à êåâ sáåéçéâ~åñ êñçêëâ~êìíäáäçåáåö j~êá~ååébçëü~öé c~âìäíéíëéâçåçã bî~båöäìåç c~âìäíéíëë~ãçêçå~êé `ÜêáëíÉêcäçÇáå c~âìäíéíëëéâêéíéê~êé iáëäéíüi~êëëçå sáåéçéâ~åñ êñçêëâåáåö ^åå~kçêçäáåö h~åëäáåüéñlìíäáäçåáåöëäéç~êé sáçéêçíçâçääéí bî~båöäìåç páç~ån~îp

6 eìã~åáëíáëâ~ñ~âìäíéíëå ãåçéå molqlhlii p~ãã~åíê ÇÉëÇ~íìãOMNMJMSJNT ûêéåçé _ÉëäìíL íö êç N O P Q donv ORNR LNM R donp RSQP LMV gìëíéêáåöëééêëçå ^åã ä~å~îéêçíçâçääñê åñ~âìäíéíëj å ãåçéåëë~ãã~åíê ÇÉÇÉåOTã~àOMNM dççâ åå~åçé~îñ êéçê~öåáåöëäáëí~å j~êíáåeéääëíê ã åëâ~êëçã îêáöñê Ö~ áåñçêãéê~çãéåéêöáëé~êéêçàéâíéík j~íë^åçê å åëâ~êëçã îêáöñê Ö~í~ìéé êéâíçêëü~åçä ÖÖåáåÖ~îÑ êëä~öíáääåó çêö~åáë~íáçåñ êd íéäçêöëìåáîéêëáíéík ^åü ää~åçãáåê íí~åçé~îüìîìççãê ÇÉ âìäíìê~êî _Éëäìíë êéåçé c êéçê~ö~åçéwe â~åh~êäëëçå j~íéêá~äw ^åü ää~åçãáåê íí~åçé~îâìäíìê~êîi OMNMJMSJMV ^äíéêå~íáî~ãççéääéêñ ê~åí~öåáåöíáää Ñçêëâ~êìíÄáäÇåáåÖ _Éëäìíë êéåçé c êéçê~ö~åçéwdìåüáäçsáç å j~íéêá~äw c êëä~öíáäääéëäìíiomnmjmsjmt oéãáëëî~êñê åáåëíáíìíáçåéêå~ c êëä~öíáää~äíéêå~íáî~ãççéääéêñ ê ~åí~öåáåöíáääñçêëâ~êìíäáäçåáåöéå ûãåéë îéêëâêáç~åçéìíäáäçåáåöé Ñçêëâ~êåáî WÉåáåîÉåíÉêáåÖ~î ã àäáöüéíéêáåçãçéíüìã~åáëíáëâ~ çãê ÇÉíKbäáë~ÄÉíbåÖÇ~Üä OMMVJMSJOV cçêíë ííåáåöå ëí~ëáç~k c~âìäíéíëå ãåçéåìíëéêcáäáéo~ççîáå~íí íáääë~ãã~åëãéççêçñ ê~åçéåàìëíéê~ç~öéåë éêçíçâçääk mêçíçâçääéí êàìëíéê~ík c~âìäíéíëå ãåçéåäéëäìí~ê ~ííöççâ åå~ñ êéçê~öåáåöëäáëí~åãéçíáää ÖÖÉå ~ííáåñçêã~íáçåçãéåéêöáëé~êéêçàéâíéíçåü êéâíçêëü~åçä ÖÖåáåÖ~îÑ êëä~öíáääåó çêö~åáë~íáçå~îd íéäçêöëìåáîéêëáíéíí~ëìéé ëçã îêáö~ñê ÖçêK c~âìäíéíëå ãåçéåäéëäìí~ê ~ííáåê íí~üìîìççãê ÇÉíâìäíìê~êîÑ ê ÑáäçëçÑáÉâ~åÇáÇ~íÉñ~ãÉåK c~âìäíéíëå ãåçéåäéëäìí~êéñíéêîçíéêáåöãéç NQê ëíéêñ êçåüoê ëíéêãçí ~ííìíäóë~ççâíçê~åç~åëí ääåáåö~ê ãéçíáääíê ÇÉ Ü ëííéêãáåéåomnnéåäáöíçéåëâ üêüìëãççéääéåk e â~åh~êäëëçåçåüj~êá~pà ÄÉêÖêÉëÉêîÉê~ê ëáöãçíäéëäìíéíiëéäáä~ö~ RK páç~åo~îp

7 eìã~åáëíáëâ~ñ~âìäíéíëå ãåçéå molqlhlii p~ãã~åíê ÇÉëÇ~íìãOMNMJMSJNT ûêéåçé _ÉëäìíL íö êç cçêíë ííåáåö RK cldëñ êëä~öíáäääéëäìí ê~ííutlysa doktorandanställningar med tillträde höstterminen 2011 enligt den s.k. Århusmodellen. e â~åh~êäëëçåóêâ~êé ~ííççâíçê~åçéê ëâ~ää~åí~ëé áåëíáíìíáçåëåáî K aáëâìíéê~ëk S îêáö~ñê Öçê j~êíáåeéääëíê ãáåñçêãéê~êçã ÉåÉêÖáëé~êéêçàÉâíÉíKmêçàÉâíÉíÖ êìíé ~íí eìã~åáëíéåëâ~ääë åâ~éåéêöáñ êäêìâåáåöéåk h~ãé~åàìåçéêçâíçäéêlåçîéãäéêomnmk j~íë^åçê åí~êìééêéâíçêëü~åçä ÖÖåáåÖ~î Ñ êëä~öíáääåóçêö~åáë~íáçåñ êd íéäçêöë ìåáîéêëáíéík aáëâìíéê~ëk ^åíéåâå~ëk ^åíéåâå~ëk ^åíéåâå~ëk sáçéêçíçâçääéí bî~båöäìåç gìëíéê~ë j~êö~êéí~e~äääéêö cáäáéo~ççîáå páç~åp~îp

8

9 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund Dekanus har E /10 E /10 E /10 E /10 E /10 E /10 E /09 E / utsett professor Lin Foxhall, Leicester och professor Niels Hannestad, Århus som sakkunniga vid tillsättning av en professor i antikens kultur och samhällsliv föreslagit professor Per Ambrosiani, Umeå, professor Jens Nørgård-Sørensen, Köpenhamn, och professor Hannu Tommola, Tammerfors, som sakkunniga vid en tillsättning av en professor i slaviska språk, särskilt ryska, med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet utsett professor Marketta Sundman, Åbo, och professor Mats Thelander, Uppsala, som sakkunniga vid Benjamin Lyngfelts ansökan att befordras till professor i svenska språket utsett professor Karin Helander, Stockholm och professor Dag Nordmark, Karlstad, som sakkunniga vid tillsättning av en universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot drama och teater föreslagit professor Jan Einarsson, Växjö/Lund, professor Ann-Marie Ivars, Helsingfors, och professor Tore Kristiansen, Köpenhamn, som sakkunniga vid tillsättning av en professor i svenska med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala universitet utsett professor Eva Heggestad som sakkunnig vid Anna Nordenstams ansökan om att antas som oavlönad docent i litteraturvetenskap antagit filosofie doktorn Fredrik Bragesjö till oavlönad docent i vetenskapsteori från och med den 8 juni 2010 och tills vidare antagit filosofie doktorn Ida Östenberg till oavlönad docent i antikens kultur och samhällsliv från och med den 8 juni 2010 och tills vidare. Dekanus har på fakultetsnämndens vägnar B /10 F 8 70/ beslutat om ersättning till Medeltidskommitténs sekreterare avstått från att lämna synpunkter på remissen avseende universitetets klimatstrategi samt mötes- och resepolicy. 1

10 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund F /09 G / avstått från att föreslå ledamöter i regionala etikprövningsnämnden (R-EPN) i Göteborg till rektor yttrat sig över Karriärvägar för doktorander. G / till rektor yttrat sig över utbildning på forskarnivå rekommendationer om åtgärder med anledning av utredningsrapport. G /10 J /10 J /10 J /10 J / besvarat ett klagomål på kursen RKY 220 Kateketik och själavård i Svenska kyrkan beslutat utse professor Jürgen Schiewe, Greifswald, som opponent och professor Karsten Legère, Göteborg, docent Dessislava Stoeva-Holm, Uppsala, och professor Ingmar Söhrman, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Sigrid Dentler, Göteborg) samt professor Christiane Andersen som ordförande vid Magnus Petterssons disputation den 18 september 2010 för filosofie doktorsexamen i tyska på en avhandling med titeln Geschlechtsübergreifende Personenbezeichnungen. Eine Referenzund Relevanzanalyse an Texten beslutat utse professor Brian McGuire, Roskilde, som opponent och professor Olle Ferm, Stockholm, professor Göran Malmstedt, Göteborg, och professor Kirsti Salonen, Tammerfors, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Göran Larsson, Göteborg) samt professor Bertil Nilsson som ordförande vid Viktor Aldrins disputation den 11 november 2010 för filosofie doktorsexamen i religionsvetenskap på en avhandling med titeln Prayer in Peasant Communities: Ideals and Practices of Prayer in the Late Medieval Ecclesiastical Province of Uppsala, Sweden beslutat utse professor Anne Golden, Oslo, som opponent och professor emerita Karin Aijmer, Göteborg, docent Britt Erman, Stockholm, och professor Åke Viberg, Uppsala, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden universitetslektor Tore Otterup, Göteborg) samt professor Inger Lindberg som ordförande vid Julia Prentices disputation den 10 september 2010 för filosofie doktorsexamen i svenska som andraspråk på en avhandling med titeln På rak sak. Om idiomatiska, figurativa och konventionaliserade flerordsuttryck bland ungdomar i flerspråkiga miljöer beslutat utse filosofie doktor Karl Johan Lindblom, Uppsala, som opponent och docent Anders Carlsson, Stockholm, Lecturer Stefan Bergh, Galway, och filosofie doktor Katarina Saltzman, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Elisabeth Arwill-Nordbladh, Göteborg) samt docent Per Cornell som ordförande vid Tony Axelssons disputation den 2 oktober 2

11 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund för filosofie doktorsexamen i arkeologi på en avhandling med titeln Landskap visuella och rumsliga relationer i Falbygdens neolitikum. J /10 J /10 J /10 J / beslutat utse professor Stefan Schulz, Freiburg, som opponent och professor Barbara Gawronska, Agder, professor Karin Kjellgren, Göteborg, och docent Magnus Merkel, Linköping, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Elisabet Engdahl, Göteborg) samt professor Lars Borin som ordförande vid Karin Friberg Heppins disputation den 9 oktober 2010 för filosofie doktorsexamen i språkvetenskaplig databehandling på en avhandling med titeln Resolving power of search keys in MedEval, a Swedish medical text collection with user groups: doctors and patients beslutat utse førsteamanuensis Sissel Furuseth, Trondheim, som opponent och professor Mats Malm, Göteborg, professor Ingemar Nilsson, Göteborg, och professor Anna Williams, Uppsala, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden universitetslektor Thomas Olsson, Göteborg) samt professor emeritus Tomas Forser som ordförande vid Stina Otterbergs disputation den 12 november 2010 för filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap på en avhandling med titeln Klädd i sitt språk. Kritikern Olof Lagercrantz beslutat utse professor Norman HTennent, Amsterdam, som opponent och docent Charlotte Gjelstrup Björdal, Sveriges tekniska forskningsinstitut, professor Kristian Kristiansen, Göteborg, och docent Britt-Marie Steenari, Chalmers, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden Jonny Bjurman, Göteborg) samt professor emeritus Jan Rosvall som ordförande vid Birgitta Håfors disputation den 18 oktober 2010 för filosofie doktorsexamen i kulturvård på en avhandling med titeln Conservation of the wood of the Swedish warship Vasa of A.D Evaluation of polyethylene glycol conservation programmes beslutat utse professor Mattias Martinson, Uppsala, som opponent och professor Yvonne Leffler, Göteborg, docent Elena Namli, Uppsala, och professor Åke Sander, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden Mats Jansson, Göteborg) samt professor Ola Sigurdsson som ordförande vid Marie Fahléns disputation den 23 oktober 2010 för filosofie doktorsexamen i religionsvetenskap på en avhandling med titeln Jesusbilden i samtiden: Ungdomars receptioner av nio samtida Kristusbilder avstått från att till UFL lämna synpunkter på promemorian Legitimation för lärare och förskollärare utsett Harriet Gustafsson som bokningsansvarig för fakulteten. 3

12 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund utsett Filip Radovic till representant i valkommittén för den nya nämnden för lärarutbildningen samt nominerat Pia Köhlmyr och Kenneth Nyberg till ledamöter i den nya nämnden för lärarutbildningen. På dekanus delegation har B /09 G 25 50/ Marianne Edshage till ekonomiavdelningen insänt kommentar till delårsbokslut för Humanistiska fakulteten Anna Nordling fastställt följande kursplaner: SAU116, Tvåspråkig utveckling i förskolan, 7,5 hp, (G1N, SS1). RKT139, Religionsvetenskaplig fältkurs, 15 hp, (G2F, RV1, HNRKA). EN2001, Engelska för akademiker, 7,5 hp, (A1N, EN1) EN2002, Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning: Breddad lärarkompetens, 7,5 hp, (A1N, EN1) ENEP10, Engelska med ekonomisk/fackspråklig inriktning, grundkurs, 15 hp, (G1N, EN1, HNENA) FR2602, Studier vid franskspråkigt universitet, 30 hp, (A1F, FR1, HNFRA) LAT202, Latinsk epigrafik, 7,5 hp, (A1N, LA1, HNLAA) TY1145, Tysk nutidslitteratur, Jens Sparschuh, 7,5 hp, (G1N, TY1, HNTYA) TY2114, Tysk nutidslitteratur, Jens Sparschuh, 7,5 hp, (G1N, TY1, HNTYA) NS1131, Danska 1, grundkurs, 15 hp, (G1N, HNNOA, DA1) NS1132, Danska 2, grundkurs, 15 hp, (G1F, HNNOA, DA1) SAU117, Läs- och skrivinlärning i modersmålsundervisningen, grundkurs, 7,5 hp, (G1N, UV2) AE3022, Tid, rum och kulturarv, 10 hp, (A1N, H2KOM) SO1101, Somaliskt samhälle och kultur, 7,5 hp, (G1N, SP2) SO1102, Somaliska, Introduktionskurs, 7,5 hp, (G1N, SP2) SO1110, Somaliska, Grundkurs del 1, 15 hp, (G1N, SP2) SO1201, Somaliska, Språken och samhället, 7,5 hp, (G1F, SP2) SO1202, Fortsättningskurs i språkfärdighet, 7,5 hp, (G1F, SP2) SO1210, Somaliska, Fortsättningskurs del 1, 15 hp, (G1F, SP2) LV1111, Litteraturvetenskap, grundkurs, 30 hp, (G1N, LV1, HNLIA) LV1212, Litteraturvetenskap, fortsättningskurs, 30 hp, (G1F, LV1 HNLIA) KA1210, Kulturarvets förvaltning och regelverk, 10 hp, (G1F, H1KAS) KA1220, Kulturarvets kommunikation, 10 hp, (G1F, H1KAS) KA1230, Kulturarvspedagogik, 10 hp, (G1F, H1KAS) AE4010, Arkeologisk praktik och samhälle, 30 hp, (A1N, H2APT) AE4020, Arkeologiskt fältarbete och kommunikation, 30 hp, (A1F, H2APT) AE4030, Arkeologisk forskning och arkeologins publika relationer, 30 hp, (A1F, H2APT) AE4040, Digitala anslag, 15 hp, (A1F, H2APT) KP1121, Att göra en kulturstudie, 15 hp, (G1F, H1KLT). TY2115, Tyska, Tysk efterkrigslitteratur II, 7.5 hp (A1N, HNTYA) TY2116, Tyska, Litteraturvetenskaplig metodik, 7,5 hp (A1N, HNTYA) TY2117, Tyska, Tillämpad litteraturvetenskap: Litteratur och journalistik, 7,5 hp (A1N, HNTYA) JP1301, Introduction to Japanese lingustics (Introduktion till japansk lingvistik), 7,5 hp, (G2F, HNJAA) HI2150, Historiografi och historieteori, 15 hp, (A1N, HNHIA) HI2151, Historiskt självständigt arbete, 30 hp, (A1E, HNHIA) HI2152, Historiskt självständigt arbete, 60 hp, (A2E, HNHIA) LT2101, Introduction for Computer Scientists, 15 hp, (A1N, HNSPÅ) LT2102, Introduction for Linguists, 15 hp, (A1N, HNSPÅ) LT2103, Natural Language Processing, 7,5 hp, (A1N, HNSPÅ) 4

13 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund LT2104, Programming for NLP, 7,5 hp, (A1N, HNSPÅ) SL1001, Fornkyrkoslaviska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N, FL1) SL1002, Fornkyrkoslaviska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N) SN1001, Slovenska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N, SP2) SN1002, Slovenska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N) SN1101, Slovenska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F) SN1102, Slovenska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F) TJ1001, Tjeckiska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N, TJ1) TJ1002, Tjeckiska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N) TJ1101, Tjeckiska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F) TJ1102, Tjeckiska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F) TJ1201, Tjeckiska, fortsättningskurs, del 1, 15 hp, (G2F) TJ1202, Tjeckiska, fortsättningskurs, del 2, 15 hp, (G2F) RY1001, Ryska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N) RY1002, Ryska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N) RY1101, Ryska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F) RY1102, Ryska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F) RY1201, Ryska, fortsättningskurs, del 1, 15 hp, (G2F) RY1202, Ryska, fortsättningskurs, del 2, 15 hp, (G2F) RY1203, Ryska, fortsättningskurs, del 3, 30 hp, (G2F) RY1301, Ryska, fördjupningskurs, del 1, 15 hp, (G2F) RY1302, Ryska, fördjupningskurs, del 2, 15 hp, (G2E) BU1001, Bulgariska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N, HNSVÅ) BU1002, Bulgariska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N, HNSVÅ) BU1101, Bulgariska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F, HNSVÅ) BU1102, Bulgariska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F, HNSVÅ) BU1201, Bulgariska, fortsättningskurs, del 1, 15 hp, (G2F, HNSVÅ) BU1202, Bulgariska, fortsättningskurs, del 2, 15 hp, (G2F, HNSVÅ) BU1203, Bulgariska, fortsättningskurs, del 3, 30 hp, (G2F, HNSVÅ) BU1301, Bulgariska, fördjupningskurs, del 1, 15 hp, (G2F, HNSVÅ) BU1302, Bulgariska, fördjupningskurs, del 2, 15 hp, (G2E, HNSV) BKS101, Bosniska, kroatiska, serbiska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N) BKS102, Bosniska, kroatiska, serbiska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N) BKS111, Bosniska, kroatiska, serbiska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F) BKS112, Bosniska, kroatiska, serbiska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F) PL1001, Polska, nybörjarkurs, del 1, 15 hp, (G1N, PO1, HNSVÅ) PL1002, Polska, nybörjarkurs, del 2, 15 hp, (G1N, PO1, HNSVÅ) PL1101, Polska, grundkurs, del 1, 15 hp, (G1F, PO1, HNSVÅ) PL1102, Polska, grundkurs, del 2, 15 hp, (G1F, PO1, HNSVÅ) 5

14 Göteborgs universitet MEDDELANDEN BILAGA 5 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund B /09 E /10 E / Rektor har förordnat docent Lennart Samuelsson att vara innehavare av Waernska professuren Rektor har förordnat docenten Thomas Magnusson att fr. o. m. den 30 juni 2010 tills vidare vara anställd som professor i historia. 1

15 Förslag till ny likabehandlingsplan vid Hum.fak, för fakultetsnämnd Ändringar (2) och tillägg (1) från föregående plan är angivna i kursiv. Handlingsplan för likabehandling vid Humanistiska fakulteten De värderingar som angivits som centrala i Göteborgs universitets strategiska plan bildar också grunden för universitetets likabehandlingspolicy ( likabehandling inkluderar här och i fortsättningen jämställdhet, jämlikhet och likabehandling). Tre huvudpunkter framträder: Alla anställda och alla studenter ska, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionsnedsättningar, sexuell läggning eller ålder, ges bästa möjligheter att utvecklas. En ökad mångfald bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. En jämn könsfördelning i alla delar av verksamheten är en självklarhet. För Göteborgs universitets likabehandlingspolicy se: På basis av universitetets likabehandlingspolicy har humanistiska fakultetsnämnden beslutat om ett antal mål och åtgärder som fakulteten vill prioritera under år Utfallet av arbetet med dessa åtgärder ska analyseras i samband med årsskiftet för att bilda grund för arbetet under påföljande år. Fakultetens handlingsplan bildar i sin tur underlag för de likabehandlingsplaner som upprättas vid institutionerna/motsvarande och som skall ligga till grund för ett systematiskt arbete med likabehandlingsfrågor. Dessa likabehandlingsplaner ska ingå i det underlag som institutionerna/motsvarande lämnar in till fakulteten inför årsredovisningen. Samtliga ombud förväntas ta del av den specialutbildning som erbjuds av personalavdelningen. Fakulteten ska minst 1 gång per termin anordna möten/seminarier med ombuden. Prioriterade frågor för humanistiska fakulteten : Förebyggande och förhindrande av trakasserier: Samtliga anställda och studenter ska få information om gällande diskrimineringslagstiftning och vart man kan vända sig vid ev. trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering. Ansvar för tillhandahållande av informationsmaterial: institutionernas Likabehandlingsombud Ansvar för information vid terminsstarten: institutionernas likabehandlingsombud, samt för det fakultetsgemensamma introduktionsmötet

16 fakultetens likabehandlingsombud. Personalrekrytering: Ett brett rekryteringsunderlag ska skapas inför varje anställning vid Göteborgs universitet genom utökad information vid utlysning och tillsättning. Likabehandlingsperspektiven ska tillämpas vid varje tillsättning. Kompetenta och behöriga sökande av underrepresenterat kön och/eller med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda bör särskilt uppmuntras att söka. Ansvar: fakultetsnämnden, institutionerna, lärarrekryteringsnämnden, forskarutbildningsgruppen. Motverkande av löneskillnader mellan könen: Kartläggningar och analyser av eventuella löneskillnader mellan könen ska göras årligen. Alla institutioner/motsv. ska ha en handlingsplan med konkreta förslag på åtgärder för jämställda löner och anställningsvillkor. Ansvar: kansliets personalhandläggare, institutionernas likabehandlingsombud. Ett medvetet förhållningssätt till kön, etnicitet, social tillhörighet, religiös bakgrund, sexuell läggning och funktionsnedsättning: Undervisning, handledning, seminariekultur och arbetsmiljö på grund- och forskarnivå ska präglas av ett medvetet förhållningssätt till kön, etnicitet, kulturell och religiös bakgrund, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Dessa frågor ska vidare uppmärksammas i kursutvärderingarna för alla ämnen under förutsättning att kursplanerna så medger. Ansvar: institutionsledningarna Ökat fokus på likabehandlingsfrågor: Medvetandet om att likabehandlingsfrågor är kärnfrågor i vår verksamhet måste höjas. Ökat utrymme åt dessa bör ges i prefektutbildningen och i informationsmöten för prefekter och studierektorer. Ansvar: dekanus Ökat fokus på anpassning för personer med funktionsnedsättningar Ansvar: dekanus I ovanstående lista har ansvar specificerats för vissa bestämda åtgärder. Ytterst ansvarig för att likabehandlingsarbetet integreras i fakultetens verksamhet är dekanus. Ytterst ansvarig för att likabehandlingsarbetet integreras i institutionernas/motsv. verksamhet är prefekterna/motsv. Varje anställd är delaktig i ansvaret inom ramen för sin verksamhet vid humanistiska fakulteten.

17 Humanistiska fakultetskansliet Anna Nordling, kc/utbl UTKAST FÖRSLAG TILL BESLUT dnr U 1180/10 1 / 2 Humanistiska fakultetsnämnden Förslag till organisation för det fortsatta arbetet med en strategi för fakultetens utbildningsmiljöer Vid humanistiska fakultetsnämndens policymöte presenterades rapporten Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga miljöer. Den idé som tidigare funnits om att det fortsatta arbetet skulle bestå i att ta fram strategiska (normativa) kriterier och tillsätta dessa vissa värden (poäng) för att på så sätt komplettera den i rapporten ingående fyrfältsmatrisen, avvisades sådana värden kan vara svåra eller omöjliga att ta fram. Nämnden betonade också vikten av att under hösten ta beslut om principer för den fortsatta utvecklingen av fakultetens utbildningsutbud och komma fram till en hållbar strategi för utbudet av ämnen. Vägen vidare Rapportens resultat ska nu göras kända i verksamheten i syfte att stimulera institutioner och ämnen att utveckla verksamheten. Det fortsatta arbetet bör i ett första led bestå i att gå vidare med en fördjupad granskning av de miljöer som i rapporten framträder som de ur olika perspektiv svagaste utbildningsmiljöerna vid fakulteten. Gränsen dras förslagsvis vid ämnen som inte når upp till 10 poäng. Därutöver granskas också de ämnen som upplevt en betydande nedgång i utbildningsvolym under den senaste femårsperioden. För de granskade ämnena föreslås att institutionerna i en handlingsplan ska redovisa de åtgärder man planerar för att komma till rätta med bristerna (se bilaga, förslag till remiss). I ett nästa skede bör de miljöer som i analysen konstateras vara de starkaste vid fakulteten ombes redovisa vilka faktorer som varit avgörande för framgången, så att de kan användas som goda exempel i verksamheten. När resultaten för den pågående utvärderingen av forskningen vid Göteborgs universitet, RED10, så småningom föreligger, ska dessa relateras till utfallet av analysen i syfte att ge en helhetsbild av miljön. Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

18 2 / 2 Utredaren fortsätter arbetet på 30 procent under höstterminen. Hennes arbetsuppgifter utgörs av att vara kontaktperson för institutionerna under arbetet med handlingsplanerna och att när rapporterna inkommer granska och sammanställa dem för att sedan presentera resultaten i fakultetsnämnden. I enlighet med fakultetsnämndens verksamhetsuppdrag för 2010 har Utbildningsplaneringsgruppen under året i uppdrag att arbeta med frågan. UPG har i samråd med utredaren tagit fram analysinstrumentet och sedan under året följt arbetet på nära håll. Utredaren har också vid några tillfällen presenterat det pågående arbetet i Kvalitetsgruppen, vars uppgift är att göra granskningar och uppföljningar. Fakultetsnämnden bör ta ställning till vilken av nämndens arbetsgrupper som ska ha det huvudsakliga ansvaret för frågan. Förslag till beslut För det fortsatta arbetet med fakultetens utbildningsmiljöer föreslås Humanistiska fakultetsnämnden besluta att fördjupade granskningar av ämnen som inte når upp till 10 poäng i rapporten ska genomföras i enlighet med bifogade förslag vilken av nämndens arbetsgrupper som ska ha det huvudsakliga ansvaret för den fortsatta analysen av fakultetens starka och svaga utbildningsmiljöer

19 Humanistiska fakultetsnämnden UTKAST REMISS 1 / dnr U 1180/10 Institutionen för Uppdrag att ta fram handlingsplan för att stärka ämnet xxx Bakgrund Göteborgs universitets styrelse gav 2009 Humanistiska fakultetsnämnden i uppdrag att identifiera sina starka och svaga ämnen och utbildningar i syfte att stärka fakultetens strategiska arbete. Våren 2009 beslutade HFN att ett underlag för identifieringen skulle utarbetas utifrån intervjuer med representanter för fakultetens samtliga ämnen och att varje ämne skulle poängsättas utifrån ett antal kvalitetsindikatorer, s.k. framgångsfaktorer. Intervjuer med fakultetens studierektorer genomfördes under hösten Våren 2010 sammanställdes underlaget och poängsättningen utfördes enligt den metod som HFN tog fram i april I juni 2010 förelåg rapporten Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar, i vilken arbetssättet och resultatet av analysen redovisas. Utfallet av analysen blev följande: 39 ämnen granskades utifrån de fastställda kvalitetsindikatorerna. I poängsättningen kunde maximalt 18 poäng erhållas. Den totala poängsumman för de enskilda ämnena fördelar sig på en skala mellan 0 poäng och 16,5 poäng. Beslut om fördjupade granskningar Humanistiska fakultetsnämnden har vid sammanträde beslutat att de ämnen som i analysen inte nått upp till 10 poäng skall granskas vidare. Som utgångspunkt för nämndens fortsatta strategiska arbete ombeds institutionsledningarna härmed att inkomma med en handlingsplan i vilken institutionen redovisar de åtgärder som man avser vidta i syfte att komma till rätta med de svagheter som identifierats i ämnena/utbildningarna. Planen skall ta sin utgångspunkt i de ämnesvisa sammanställningarna (se bilaga) och poängsättningen av ämnet i rapporten Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar. Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

20 2 / 2 Följande ämnen omfattas av denna fördjupade granskning (total poängsumma anges nedan för varje ämne): Antikens kultur och samhällsliv 8,5 Arabiska 9,5 Balkan 0 Bosniska/Kroatiska/Serbiska 2 Bulgariska 6 Dramatik 9,5 Filmvetenskap 6 Grekiska 5 Hebreiska 1 Italienska 7 Kinesiska 4 Latin 6,5 Nederländska 4 Polska 0 Ryska 8 Slovenska 0 Somaliska 0 Tjeckiska 0 Översättarutbildningen 7 Utöver ämnena ovan vill HFN granska följande ämnen vidare, ämnen som visserligen erhållit 10 poäng eller däröver i analysen, men som upplevt en betydande nedgång i utbildningsvolym under den senaste femårsperioden: Allmän språkvetenskap 11,5 Engelska 10 Etnologi 10,5 Som underlag för institutionens arbete med handlingsplanen bifogas relevanta delar ur rapporten: Inledning beskrivning av arbetssättet Sammanställning av uppgifter för det aktuella ämnet studierektorsintervju jämte statistik (ekonomi, utfall, genomströmning) Poängsättning ämnesvis (tabell) samtliga ämnen vid fakulteten nedbrutet per kriterium Prefekterna har redan tidigare fått ta del av materialet i dess helhet. Observera att rapportens underlag återger ett nedslag i verksamheten hösten 2009 och att åtgärder som vidtagits efter det att underlaget sammanställdes inte beaktats i rapportens poängsättning (se rapportens inledning, s. 4). I vissa fall har kvalitetshöjande åtgärder redan vidtagits och dessa ska givetvis beskrivas i handlingsplanen. Institutionsledningarnas handlingsplaner för ämnena ovan skall ha inkommit till HFN senast den 8 oktober Handlingsplanen skall sedan godkännas av dekanus. De åtgärder som beskrivs i handlingsplanen ska vara genomförda senast 1 april Å fakultetsnämndens vägnar Margareta Hallberg Dekanus Martin Hellström Prodekanus

21 Förslag till inrättande av Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp) Underlag inför UPG:s sammanträde I internationell högre utbildning står Liberal education eller Liberal Arts för en grundutbildning i humaniora, som genom en starkt tvärvetenskaplig profil i kombination med pedagogiska metoder, som innebär hög interaktionsgrad mellan deltagarna och ett utpräglat fokus på studentens eget lärande, utvecklar studentens förmåga till analytiskt tänkande och därmed till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till värderingar, etiska system och sociala konstruktioner. Syftet med utbildningens utformning är att förbereda studenten både för fortsatta studier och för arbetsmarknaden genom att vara bred och samtidigt skarpt profilerad i sin utveckling av studentens generiska färdigheter. Syftet med utbildningens utpräglade fokus på generiska kompetenser är att göra studentens behållning av utbildningen mindre konjunkturkänslig än den som uppnås genom en mer avgränsad professionsinriktad profil. I det amerikanska utbildningssystemet är modellen väl etablerad och i Europa tycks den nu vara på stark frammarsch. Goda förebilder finns i Europa (t ex European College of Liberal Arts, Berlin; University College, Utrecht), men i Sverige erbjuds utbildningen ännu inte vid något lärosäte. Högskolan på Gotland har gjort försök att etablera sig som Sveriges första Liberal Arts college, men konceptet har där framför allt omsatts i fler lärarledda undervisningstillfällen och mentorssystem och studenten kombinerar fortfarande sin utbildning utifrån det redan befintliga utbudet istället för att erbjudas en skräddarsydd tvärvetenskaplig utbildning. Arbetsgruppens uppfattning är att kandidatprogrammet i Liberal Arts bör erbjudas vid GU, därför att det med det föreslagna upplägget skulle erbjuda studenterna en tvärvetenskaplig och tvärfakultativ utbildning och också en samlad lärarkompetens som studenten inte får tillgång till genom att kombinera kurser utifrån fakultetens befintliga utbud. Programmets pedagogiska upplägg (med co-teaching, tutoring och s k läsgrupper; se den preliminära utbildningsplanen) har i nuläget inte någon motsvarighet vid fakulteten (eller, såvitt arbetsgruppen vet, vid GU; det är tveksamt om modellen finns vid något annat lärosäte i landet). Genom sitt fokus på humanvetarens generiska kompetenser i en tvärfakultativ utbildning med höga krav på god samarbetsförmåga för godkänt resultat tar programmet ett nytt grepp på anställningsbarhet och användbarhet. Genom att erbjuda programmet skulle fakulteten också ansluta sig till ett starkt och växande internationellt utvecklingsområde inom humanvetenskaplig grundutbildning. Då samtliga moment i programmet är tvärvetenskapliga har ämnesgränserna i utvecklingen av programstrukturen betraktats som i praktiken irrelevanta och arbetsgruppen menar att bäst kvalitet i utbildningen uppnås genom att Liberal Arts inrättas som nytt huvudområde. En svensk benämning är önskvärd, men i dagsläget finns ingen etablerad svensk motsvarighet till begreppet och arbetsgruppen föreslår att den engelska benämningen behålls för att tydligt knyta an till det internationellt etablerade konceptet. De föreslagna momenten i programmet är en syntes av den kompetens som i dagsläget finns i filosofi, idéhistoria, litteraturvetenskap, latin, grekiska och arabiska. Lärare i dessa ämnen har utgjort den arbetsgrupp som utarbetat programförslaget. Samverkan är

22 etablerad med naturvetenskapliga fakulteten för deltagande i momenten Människan och biologins hierarki och Natur. Samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten i momentet Demokratin och etiken är under utarbetande. I momentet Receptionsstudier kommer fler av fakultetens språkämnen att medverka. Forskningsanknytningen är central i programmet. Samtliga lärare som utgjort arbetsgruppen, som kommer att utveckla kursmomenten och undervisa på programmet är minst disputerade och det är arbetsgruppens uppfattning att medverkande lärare framöver bör vara minst disputerade, men också vilket är viktigt aktiva och internationellt etablerade forskare inom det specialområde som han/hon bidrar med i programmet. I praktiken innebär detta att medverkande lärare i normalfallet kommer att vara minst docentkompetenta. I nuläget består gruppen av en professor, tre docenter och en disputerad lektor. Lektorn förväntas uppnå docentkompetens inom kort. För forskningsanknytningens skull bör det finnas en öppning för att doktorander kan medverka, eftersom de forskarstuderande inte sällan har en viktig mentorsroll för grundstudenterna. Systemet med co-teaching bäddar här för ett gott och utvecklande samarbete mellan juniora och seniora lärare på programmet. Renodlade kursmoment om genus och hållbar utveckling ingår inte i programförslaget av det enkla skälet att programmets fokus på förmåga till kritisk analys gör det möjligt och önskvärt att integrera dessa perspektiv i i stort sett varje kursmoment. Genus kommer t ex naturligt och givet in i studierna av "yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av den" (utbildningsplanen, s. 2) och både genus och hållbar utveckling har också en given plats i momentet människan och biologins hierarki. Att studenten skall kunna förhålla sig analytiskt till dagens samhällsstruktur och normer är ett överordnat syfte med programmet ("en djupare förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstagande, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut"; utbildningsplanen, s. 2; se vidare under lärandemålen, s. 7). För att öka studenternas anställningsbarhet skall möjlighet till praktik erbjudas som valbart alternativ på programmets femte termin ( fri termin ). Oavsett vilket alternativ studenterna väljer under den fria terminen är regelbunden interaktion med lärare och övriga kursdeltagare via lärplattform och loggbok obligatorisk. I loggboken skall studenten regelbundet resonera kring "hur de färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas under praktiken (i samspel med andra på praktikplatsen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt osv)" (utbildningsplanen, s. 6). Det primära syftet med loggboken under praktiken är att studenten skall nå lärandemålen. Samtidigt fungerar dock systemet som en kvalitetssäkrande utvärdering av utbildningens användbarhet något som är svårt att uppnå i lika hög grad via alumnundersökningar då studenterna lämnat utbildningen. När det gäller anknytning till arbetsmarknaden vill arbetsgruppen under hösten 2010 också etablera konkret samverkan i form av gästföreläsare och -lärare från näringslivet. Omkostnader för detta beräknas kunna rymmas inom de medel som föreslås tilldelas programmet för internationell samverkan (se nedan). Det är arbetsgruppens uppfattning att det är av yttersta vikt att det programråd som tillsätts har mandat att besluta om vilka lärare som medverkar i programmet. Det skräddarsydda konceptet med en profilerad tvärvetenskaplig forskningsanknytning och en tät miljö

23 studenter och lärare emellan ger programmet dess kvaliteter men gör det också sårbart. Gruppen skulle allra helst se att programmet administrerades på fakultetsnivå, men då det inte tycks realistiskt, föreslås att programmet får en administrativ placering vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och att ett styrdokument upprättas, där programrådet ges mandat att besluta om programmets utformning, lärares medverkan, nya medlemmar av programrådet etc. När det gäller internationalisering av utbildningen är programmet som ovan nämnt i sig en del av en internationell utveckling, som än så länge inte är representerad i övriga landet och internationell samverkan bör därför utarbetas på flera plan. En termins utlandsstudier ingår i programmet som valbart alternativ under tredje året. Samarbetsavtal är här under utarbetande. Därutöver är det arbetsgruppens uppfattning att det finns mycket goda möjligheter för att genom de medverkande lärarnas befintliga internationella forskningskontakter upprätta ett system med lärarutbyte, där programmet har regelbundet återkommande gästlärare från utländska lärosäten (kontakter bör också snarast knytas med de andra Liberal Arts colleges som nu etablerats i Europa). I finansieringsplanen föreslås därför att en summa om 100 tkr per läsår, läsår 1 2 (total 200 tkr) tilldelas programmet för internationell samverkan. I denna summa beräknas också samverkan med näringslivet kunna ingå (se ovan). Programmets syfte är som ovan nämnt att på grundnivå förbereda såväl för arbetsmarknad som för fortsatta universitetsstudier. Arbetsgruppen menar dock att det finns mycket goda förutsättningar för att utveckla en fortsättning på avancerad nivå och att det med programmets starka tvärvetenskapliga profil kommer att skapas mycket gynnsamma förutsättningar för gemensamma forskningsprojekt. Långsiktigt torde det finnas mycket goda möjligheter för tvärvetenskapligt samarbete på forskarutbildningsnivå i form av forskarskola. Marknadsföringen av programmet kommer att vara en förutsättning att programmet lanseras på ett effektivt sätt. Arbetsgruppen har inte gjort någon preliminär kostnadsberäkning av marknadsföringen, men här bör nämnas att det faktum att utbildningen inte bara till innehåll och utformning utan också när det gäller pedagogisk metod är ny i det svenska systemet ställer höga krav på en effektiv marknadsföring. Programmet föreslås starta höstterminen Finansieringsplan bifogas detta underlag. Kostnadsberäkningen utgår från ett antagningstal på 30 studenter årligen med en tilldelning på 30 tkr/hst (tentativ tilldelning för hpr medräknad). Genomsnittlig timkostnad för undervisande lärare är tentativt satt till 800 kr inkl. OH. Vid co-teaching ersätts lärarna med något lägre koefficient för förberedelse (mellan 2 och 3 klocktimmar per undervisningstimme). Utöver dessa kostnader har i kostnadsberäkningen tillkommit timkostnad för tutoring och läsgrupper (15 klocktimmar per 7,5 hp) och kostnad för koordinator på 20%. Under den fria terminen beräknas 50 klocktimmar för regelbunden studentkontakt via GU:s lärplattform. Med denna finansieringsplan understiger tilldelningen utgifterna med 179 tkr under en treårsperiod. Arbetsgruppen föreslår med hänvisning till det starka studentperspektiv och de innovativa pedagogiska grepp som programmet innebär att tilldelningen justeras så att den täcker kostnaderna. Samtliga moment i programmet är nya kurser som utvecklas i samarbete över ämnesgränserna. Av detta skäl föreslås i finansieringsplanen att programmet tilldelas

24 utvecklingsmedel i genomsnittlig omfattning 30 klocktimmar (24 tkr) per kursmoment om 7,5 hp, vilket innebär ett totalt engångsbelopp om 576 tkr. Utöver uppgifterna ovan har arbetsgruppen av UPG blivit ombedd att inkomma med uppgifter om programmets behov av särskild infrastruktur. Eftersom utbildningen bygger på intensiv interaktion deltagarna emellan är den fysiska miljön en viktig förutsättning för att studenterna skall få en välfungerande studiemiljö. I möjligaste mån bör den därför präglas av viss avskildhet från andra större studentgrupper, tillgång till mindre lärosalar och så få lokalbyten som möjligt. Arbetsgruppen för programmet: Mats Malm (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) Filip Radovic (Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori) Tetz Rooke (Institutionen för språk och litteraturer) Cecilia Rosengren (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) Christina Thomsen Thörnqvist (Institutionen för språk och litteraturer)

25 Finansieringsplan för Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp) Kostnadsberäkningenc är baserad på följande: omfattning uppdrag: 30 hst/läsår x 3 90 hst tilldelning per hst: 30 tkr inkl. tentativ tilldelning för hpr genomsnittlig timkostnad för undervisande lärare: 800 kr inkl. OH Moment hp hst tilldelning klt kostnad res. Termin 1 Humaniora tkr tkr +6 tkr Text tkr tkr +6 tkr Tradition tkr tkr +6 tkr Termin 2 Språk och tänkande tkr tkr +/-0 Latin 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Grekiska 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Arabiska 7,5 3, tkr tkr +0.5 tkr Receptionsstudier 3,5 1, tkr tkr +/-0 Termin 3 Människan och biologin tkr tkr +6 tkr Demokratin och etiken tkr tkr +6 tkr Natur tkr tkr +6 tkr Termin 4 Narrativitet tkr tkr +6 tkr Subjektivitet/objektivitet tkr tkr +6 tkr Renässans tkr tkr +6 tkr Termin 5: Fri termin tkr 50* * 40 tkr +410 tkr Termin 6 Vetenskaplig teori och metod 15 7,5 225 tkr tkr +65 tkr Examensarbete 15 7,5 225 tkr tkr -63 tkr Summa 180 hp 90 hst tkr klt tkr tkr Tillkommer: tutoring och läsgrupper (15 klt per 7,5 hp 360 klt x 800 kr) koordinator (20% under 6 terminer; månadslön: 35 tkr) summa 288 tkr 307 tkr 595 tkr tot tilldelning tot utgifter resultat tkr tkr -128 tkr Tillkommer utvecklingsmedel (se förslag i bifogat underlag): 576 tkr Tilkommer medel för internationell samverkan och samverkan med näringslivet (se förslag i bifogat underlag): 200 tkr * Klocktimmar för studentkontakt via lärplattform under fri termin i syfte att bibehålla interaktionen mellan deltagarna.

26 (preliminär version arbetsmaterial) Utbildningsplan Liberal arts, kandidatprogram 180 hp Bachelor Programme in Liberal Arts 180 credits

27 (preliminär version arbetsmaterial) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-xx-xx att gälla från och med 2011-xx-xx. Utbildningsområde: Humaniora Huvudområde: Liberal Arts Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. 2. Syfte Med vilka kompetenser möter vi världens aktuella kriser och utmaningar? Välutbildade humanister behövs till skaran ingenjörer, naturvetare och samhällsvetare för att vi skall kunna skapa hållbara vägar in i framtiden. Programmet Liberal Arts ger en gedigen klassisk humanistisk utbildning med fokus på människan som problemlösande, meningsskapande och berättande varelse i en ständigt föränderlig värld. Programmet fokuserar på yttringar av människans strävan efter att beskriva sin omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av den. Programmet knyter samtidigt an till renässansidealet om de fria konsternas och det obundna tänkandets betydelse för produktiv självreflektion och kritisk samtidsanalys. Text, språk och tänkande utgör programmets ryggrad. Undervisningen utgörs av tvärvetenskapliga moment, där filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap interagerar med varandra, med de klassiska språken grekiska, latin och arabiska och med naturvetenskapliga discipliner. Grammatik, retorik och logik är, liksom i den klassiska undervisningen i artes liberales, centrala redskap för den kritiska analysen. Varje moment tar avstamp i den filosofi- och idéhistoriska bakgrunden för att sedan med stöd av språken och litteraturvetenskapen röra sig framåt i utvecklingen till dagens perspektiv. Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt utvecklas utifrån den samlade erfarenhetsbank som det historiska perspektivet tillhandahåller. En djupare förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstaganden, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut. Det kritiska perspektiv som utvecklas tillämpas i analys av och problematisering kring samtidens värderingar och frågeställningar utifrån de områden som berörs i programmets olika moment. Utbildningen ger på så sätt en gedigen och användbar kunskapsgrund som är bred men samtidigt tydligt profilerad, och som inte låter sig låsas av nuvarande ämnesuppdelning vid universitetet. Studentens eget lärande står i centrum och den humanistiska redskapslåda som studenterna förvärvar används och utvecklas individuellt och i grupp. I centrum står studentens utveckling av färdigheter i att föra en konsistent argumentation och hans/hennes förmåga att förhålla sig mångdimensionellt och kreativt till komplexa frågor och problem. Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät och kreativt intellektuell miljö. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper (peer-to-peer), och mentorsverksamhet. Efter avslutad utbildning skall studenten ha förvärvat en dokumenterad god samarbetsförmåga och en konstruktiv öppenhet för andra ståndpunkter än den egna genom en kontinuerlig och avancerad träning i disputationens konst. Disputation skall i sammanhanget förstås i termer av att på saklig grund försvara och argumentera för en given ståndpunkt. 2

28 (preliminär version arbetsmaterial) 3. Behörig för antagning Grundläggande behörighet. 4. Uppläggning och studiegång År 1 Läsåret låter studentgruppen utveckla en gemensam och grundläggande förståelse av det humanvetenskapliga kunskapsområdet i termer av tanketraditioner, textkritik, receptionsstudier, vetenskapliga institutioner, grammatik, och retorik. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper och mentorsverksamhet. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) av olika slag utnyttjas också. Vårterminens språkmoment tillsammans med upplägget med co-teaching gör det möjligt att ständigt återknyta på detaljnivå till källtexterna på originalspråk. Denna pedagogiska design är ett utmärkande drag för programmet som helhet och tillämpas från termin 1. Hösttermin: Traditioner och institutioner (30 hp) Humaniora: Identitet, institution och metod (10 hp) Text: Bärare, medium och teknik (10 hp) Tradition: Platonism och aristotelism (10 hp) Vårtermin: Språk och texttraditioner (30 hp) Språket och tänkandet (4 hp) Latin (7,5 hp) Klassisk grekiska (7,5 hp) Arabiska (7,5 hp) Receptionsstudier: Physiologus (3,5 hp) Språket och tänkandet (4 hp) En grammatikhistorisk introduktion från antiken och framåt. Nedslag i antikens verk om semantik ger en bakgrund till hur våra teorier om satsen och dess delar tog sin början, en förklaring till vår terminologi och en medvetenhet om det grundläggande sambandet mellan logik och grammatik. Exempel ges på hur språkfilosofins utveckling under medeltiden påverkar utvecklingen inom andra discipliner (exempelvis teologin) och idéutvecklingen i stort. Momenten ger en grundläggande förståelse för grammatiken som beskrivande system och för dess roll i den västerländska idéhistorien. Latin (7,5 hp), Klassisk grekiska (7,5 hp), Arabiska (7,5 hp): Momenten inleds med en introduktion till respektive språks historia. De första två språkmomenten (Latin och Klassisk grekiska) knyts till 3