INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD. KBT 113 Skog, trä och timmerkonstruktioner, 15 hp. KBT 113 Forestry, wood and timber constructions, 15 hec

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD KURSGUIDE KBT 113 Skog, trä och timmerkonstruktioner, 15 hp KBT 113 Forestry, wood and timber constructions, 15 hec Grundnivå/ First cycle Reviderad: INNEHÅLL Inledning Medverkande lärare Kursbeskrivning Lärandemål Undervisning och läraktiviteter Litteratur Provtillfällen Former för bedömning Övriga kursformaliteter

2 Kursansvar Göran Andersson, timring Medverkande lärare/ Instruktörer Karin Johansson, stolpverk mm Patrik Jarefjäll, virkesberedning mm Tomas Karlsson, virkeslära Ulrik Hjort Lassen, stolpverk Monica Andersson, motorsåg Jorma Salmgren, timring Ylva Sandin, statik Tel vx : Direkt: Sms: Kursperiod v 35-48, (13)

3 Kursbeskrivning Kursen är träinriktningens första specialiserade kurs och behandlar främst de verktyg och träförbindningar och som används vid produktion av traditionella stomkonstruktioner i timmer, såsom liggtimmer och stolpverk. I början av kursen går vi igenom hantverkarens basverktyg och vad man skall tänka på gällande kvalitet, utformning, handhavande och säkerhet. Här kommer vi också att gå igenom en del grundläggande byggarbetsmiljö. Efter hand under kursen kommer ni att introduceras för och använda ytterligare handverktyg och maskiner. Vi kommer att följa timrets väg från skog till hus och titta på hur växtförhållanden och hantering påverkar virket samt prova att bearbeta materialet på sin väg från träd i skogen till byggmaterial. I litteratur och praktiskt arbete studeras och övas vanliga träförbindningar och traditionella tekniker. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten: Kunna identifiera, förebygga och ingripa vid arbetsmiljörisker och olycksfall. Känna till och kunna använda de traditionella handverktygen och handhållna maskiner som används i hantverksmässig byggnation och traditionellt skogsbruk. Känna till och kunna använda skogen som resurs i ett hållbart samhälle. (Detta lärandemål är kopplat till hållbarhetskriterium 4 & 6.) Känna till de i skogen vanligt förekommande träslagens egenskaper, kvalité, produkter, terminologi och användningsområden. Klara att med yxa bearbeta timmer till byggnadsvirke. Känna till och kunna uppföra enklare konstruktioner i stolpverk och liggtimmer. Föreläsningar/Genomgångar Mån 5/9: Världens förste hantverksdoktor, Ulrik Hjort Lassen, håller en gemensam föreläsning för åk. 1 och 2 där han delar med sig av sina tankar och erfarenheter runt stolpverk. Tisd 6/9: Förmiddagen ägnas först åt en introduktion i biblioteket, med vår bibliotekarie Maria Hörnlund, för att ni skall kunna börja använda alla de resurser som finns där. Andra passet, efter fikan, är en liten introduktion till de regler som gäller för arbetsmiljö på en byggarbetsplats och vad vi bör tänka på för att undvika olyckor i arbetet. 3 (13)

4 Fred 16/9: Patrik Jarefjäll försvarar sin licentiatavhandling. Opponent Harald Högseth. Ta gärna chansen att se en del av hur hantverksvetenskap på universitet fungerar. Månd 26/9: Studiebesök till kvarnstensgruvan i Lugnås, där vi tittar på gruvan och de stolpverkskonstruktioner som finns i anknytning till kvarnstenstorget. Vi guidas av Ingemar Beiron. Vi försöker samåka i egna bilar och de som kör kan få bilersättning (prata med Lars-Inge på expeditionen). Avresa kl från skolans parkering. Vi beräknar vara tillbaka senast kl. 17. Torsd 29/9: Virkeslära med Patrik och Tomas. Dagen börjar med en introduktion som sker på Solgläntan på Johannesberg och fortsätter därefter med praktiska övningar ute på byggården. Dahlgren, Wistrand & Wiström, Nordiska träd och träslag är en bra förberedelse för att kunna följa med i diskussionen. Månd 17/10: Monica Andersson, motorsågsinstruktör, ger en teoretisk introduktion till utrustning och arbete med motorsåg. Ni får börja bekanta er med sågen utan att starta. De studenter som redan har behörighet A för motorsåg behöver inte delta i detta kursmoment. Fred 21/10: Mån 24/10: Viveca Luc från Skogsstyrelsen Skaraborg håller i en dag med temat Hyggesfritt skogsbruk. Ni börjar dagen med att läsa in er på ämnet. Skogsstyrelsens broschyr Hyggesfritt skogsbruk ligger på GUL, tillsammans med div. annat. Viveca håller sedan en föreläsning följt av en skogsvandring i Mariestad med omnejd. Tänk på att ha kläder för ett par timmar utomhus! Anna Johansson, Vistaholms Bygghantverk, föreläser utifrån sin utgångspunkt som skogsägare, hantverkare och företagare. Fokus ligger på att med traditionella metoder och kvalitetstänk följa trädets väg från skogen till byggnaden. Torsd 27/10: Introduktion till liggtimringsmomentet. Göran Andersson och timmermannen Jorma Salmgren. Kort föreläsning om timmerbyggandets historik. Läs: Andersson (2016), s Titta gärna i OP Pettersson. Månd 7/11: Föreläsning: Drag och såt, knutar med trösklar. Göran Andersson Föreläsning: Dimension och kvalitet. Göran Andersson Läs: Andersson (2016), s Fred 11/11: Föreläsning: Timmerstommens möjligheter och begränsningar, Göran Andersson 4 (13)

5 Onsd 23/11: Ylva Sandin, Tekn. Dr, konstruktör kulturbyggnader vid Tyréns, föreläser om Material, kraft och form som en introduktion till statik. Föreläsningen följs sedan upp med praktiska övningar. Praktiska övningar Tisd 6/9: Tisd 6/9: Onsd 7/9: Onsd 7/9: Torsd 8/9: Fred 9/9: V 37-38: Tisdagens eftermiddag ägnas åt att i halvklass bekanta oss med olika typer av handverktyg och handhållna elverktyg. Introduktionen av handverktyg syftar till att ge en inblick i vilka verktyg vi kommer att komma i kontakt med under utbildningen, vad ni behöver ha själva och vad ni bör tänka på när samlar till er verktygslåda. Övningarna med elverktyg är för att alla skall få chansen att bekanta sig med de vanligaste elverktygen, samt kunna använda dem på ett sätt som både är säkert för hantverkaren och hens omgivning och ger en hållbar livslängd på maskinerna. GRUPP 1- Information och övningar i att Stoppa blödning. MOMENTET ÄR OBLIGATORISKT för vidare arbete med eggverktyg mm på byggårdarna. Instruktör är Johan Jönsson, som för närvarande är en av våra studenter i åk 3 men har ett förflutet som militärsjukvårdare. Om den dag du fått tilldelad inte fungerar är det möjligt att byta med någon i andra gruppen. Onsdagens förmiddag kommer att vara densamma som tisdagens eftermiddag, med byte av grupp. Eftermiddagen kommer att ägnas åt lite övningar runt säkert arbete, lyftteknik och bruk av enkla maskiner som hjälpmedel. GRUPP 2- Information och övningar i att Stoppa blödning. MOMENTET ÄR OBLIGATORISKT för vidare arbete med eggverktyg mm på byggårdarna. Se ovan. Här startar vi upp det praktiska arbetet med stolpverk. Vi börjar med att titta på verktyg och virke, för att sedan gå vidare till påritningsmetoder, sågövningar och tillverkning av olika vanliga träförbindelser. Var och en jobbar i sitt tempo. Fokus i åk 1 ligger på square rule -tekniken och tanken är att ni, förutom rena övningsstycken, skall hinna tillverka en bock samt vara delaktiga i tillverkning och uppförande av en mindre byggnad. Vi kommer att jobba en hel del mot kompendiet, så det bör ni ha med er ut till byggården under hela detta kursmoment. Parallellt med stolpverksövningarna får ni gruppvis introduktion till användning av sågverket, med handledning av Patrik. Fortsatt arbete med övningsuppgifter och stolpverksbod. 5 (13)

6 Tis 20/9: Fred 30/9: Tis 18/10: Preliminärt. Gruppvis genomgång och övning med de större maskiner vi använder vid produktion av småhus. Patrik går igenom yxan som verktyg. Vilka egenskaper har en bra yxa? Förevisning av slipning och filning, att tänka på vid skaftning mm. Patrik visar de olika moment ni skall utföra under virkesberedningen, och ni får börja öva. Onsd 19/10: Halva klassen går tillsammans med Monica igenom motorsågens delar och skötsel, samt de övningar som krävs för prov till Motorsåg A. Andra gruppen fortsätter med virkesberedning. Tors 20/10: Samma som onsdag, men med ombytta grupper. Onsd 26/10: Under dagen genomförs gruppvis i halvklass prov för både virkesberedning och motorsåg. För virkesberedning se provtillfälle 2. Provet för Motorsåg A utgör inte bedömningsunderlag för kursen, utan är ett körkort för att få använda kedjesåg i arbete. Tor 27/10: Fred 28/10: Tor 3/11: Fördelning av arbetsstationer för timring. Timmerman Jorma Salmgren går igenom syllvarv och knut. Utläggning av syllvarv. Genomgång av hur man väljer timmer samt hur du gör en rak knut och ett långdrag. Genomgång av knutar med sneda hak /11: Övningar med Ylva Sandin på ämnet Material, kraft och form Litteratur Bärande konstruktioner i trä stolpverk Beemer, Will (2016). Learn to timberframe Läs i första hand kapitel 1-5, samt s , 154, 159, 162, Titta gärna på bilder för att få en inblick i påritning, montering mm. även för övriga kapitel. Kompendiet För årskurs ett är det främst flik 2-3 och som vi fokuserar på. 6 (13)

7 Bärande konstruktioner i trä liggtimmer Andersson, Göran (2016). Timmerbyggnader: tematiska undersökningar av traditionella timringsmetoder. Mariestad: Hantverkslaboratoriet. Även tillgänglig på Internet: Läs inledningen t o m Medeltida bevarade timmerhus, s Läs kapitlet Material och virkesberedning, s Läs kapitlet Timmerstommar, s Pettersson, Olof Petter (1999). Nybyggares dagliga leverne: nybyggare i Vilhelmina i mitten av 1800-talet. Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet. (Finns som talbok) Läs avsnitten som berör husbyggnad. Texterna i Andersson G (2016) syftar till att ge en kort historisk bakgrund till liggtimring som byggmetod, visa resultat av materialundersökningar i timmerhus samt något om de grundläggande förutsättningarna för byggmetoden. Av litteraturlistan framgår vilka avsnitt som ska läsas för att lösa inlämningsuppgiften. När du har timrat ett par veckor kan du också titta i det sista kapitlet om timmerknutar. Boken återkommer i årskurs 2 och finns att köpa på expeditionen (250 kr). O P Pettersson (1999) ska visa hur det faktiskt gick till när man etablerade en gård med alla dess byggnader under artonhundratalets nybyggesepok i Norrlands inland. Boken finns i klassuppsättning i biblioteket och att köpa på ex Adlibris (230 kr). Examinationsdatum Provtillfälle 1 Examination i hantverksmoment Onsd 28/9, kl Provtillfälle 2 UTGÅR Examination i hantverksmoment Onsd 26/10, kl Provtillfälle 3 Skriftlig tentamen Fred 4/11, kl Provtillfälle 4 Skriftlig tentamen Fred 25/11, kl Provtillfälle 5 Examination i hantverksmoment Onsd 30/11, kl Provtillfälle 6 Skriftlig inlämningsuppgift Torsdag 1/12, kl (13)

8 Former för bedömning Provtillfälle 1: Stolpverk Studenten utför praktiska prov på inövade träförbindningar där bedömning görs av noggrannhet, precision, tillvägagångssätt och ordning. Betygsskala U/VG. Provtillfället omfattar 3,5 hp. Provtillfälle 2: Praktisk virkesberedning Studenten skall enligt tilldelat formulär kritiskt utvärdera sin egen och kamraters färdighet i virkesberedning i förhållande till bl.a. förkunskaper, handledning och övad tid. Betygsskala U/G. Provtillfället omfattar 1,5 hp UTGÅR Provtillfälle 3: Säkert byggande Skriftlig hemtentamen på avsnitten Säkert byggande, Maskiner och Verktyg. Studenten får tillgång till tentamen vid kursens början och inlämning sker senast vid provtillfället till Karin Johansson, antingen via mail till karin.johansson@conservation.gu.se eller i postfacket. Betygsskala U/G. Provtillfället omfattar 1,5 hp Provtillfälle 4: Tentamen virkeslära Skriftlig hemtentamen i skogsbruk och virkeslära. Studenten får tillgång till tentamen vid kursens början och inlämning sker senast vid provtillfället till Patrik Jarefjäll, antingen via mail till patrik.jarefjall@conservation.gu.se eller i postfack. Betygsskala U/G. Provtillfället omfattar 3 hp. Provtillfälle 5: Liggtimmer Studenten skall ha förberett provet så att en stock ligger i rätt höjd, inknutad med underhugget, men utan att överhugget är påbörjat. Provet består i att göra överhugget i denna stock samt knuta in ytterligare en stock med långdrag till en tät konstruktion. Knuten ska vara en enkelhaksknut med sneda hak och valfri utformning av fasningar och knutskalle. Betygsskala U/VG. Provtillfället omfattar 4 hp. Provtillfälle 6: Inlämningsuppgift liggtimring och stolpverk Skriftlig inlämningsuppgift knuten till litteraturen. Studenten får tillgång till uppgiften vid kursens början och inlämning sker senast vid provtillfället till Göran Andersson, antingen via mail till goran.andersson@conservation.gu.se eller i postfack. Betygsskala U/VG. Provtillfället omfattar 3 hp. Betyg Kursens betygsskala omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl Godkänd (VG). 8 (13)

9 För betyget G (Godkänd) krävs: Att studenten tar ansvar i arbetslaget för de gemensamma konstruktioner/stommar som tillverkas som övningsuppgifter och att studenten bidrar till säker och god ordning på arbetsplatsen. Studenten skall vid provet av hantverksmomenten (Provtillfälle 1 och 5) visa på godkänd precision, noggrannhet och metodiskt arbetssätt. Studenten skall klara att reflektera och lämna konstruktiv kritik kring egen och andras inlärning och färdigheter i självskattningen (Provtillfälle 2). Övriga prov (Provtillfälle 3, 4, 6) ska vara utförda med godkänt resultat, vilket anges i respektive uppgift. För betyget VG (Väl Godkänt) krävs utöver ovanstående: Att studenten klarar att hantera utsatta tidsramar och levererar inlämningsuppgifter vid utsatt tid. Därutöver skall studenten vid provet i hantverksmomenten (1 och 5) visa vid vilka moment hög precision är nödvändigt och att arbetet utförs relativt snabbt och med bibehållen noggrannhet. Slutligen skall studenten vid provtillfälle 6 uppnå i uppgiften angiven VG-nivå. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Kursvärdering Kursen värderas på schemalagd tid, först skriftligt och anonymt via GUL och därefter i muntlig diskussion i sal. Resultatet arkiveras på institutionen samt tillhandahålls för kommande studenter nästa gång kursen ges. Åsikter från tidigare års kursvärderingar redovisas vid kursintroduktionen, och finns tillgängliga i arkiven. Den som är intresserad kan kontakta Christina Hermansson. Övrigt Filmning och ljudupptagning av delar i undervisningen får ej ske utan medgivande av ansvarig lärare och föreläsare. Kostnader: Personlig skyddsutr. : De studerande bekostar själva personliga verktyg, arbetskläder personlig skyddsutrustning samt kurslitteratur. Arbetskläder, arbetsskor med spiktramp och stålhätta (OBS! obligatoriskt för allt arbete på byggårdarna!), regnkläder, hörselskydd, skyddsglasögon, knäskydd, arbetshandskar. Personliga verktyg: Basverktyg 9 (13)

10 Hammare, fogsvans, penna, tumstock, vattenpass, kofot, vinkelhake För stolpverk Se separat utrustningslista under fliken Dokument på GUL. För liggtimring Huggyxa ej snickaryxa!, knutyxa eller stämjärn ca 25 mm. Timmerbila tillhandahålls av skolan. Observera! För åk 1 finns en del verktyg (inte basverktygen) att låna på skolan, men det förutsätts att ni i förlängningen kompletterar er egen verktygslåda med de verktyg ni behöver. Arbetsmiljö: Under följande arbetsmoment kan vid ovarsamhet risk för olyckor och skador föreligga. Beakta risker och farliga arbetsmoment för att undvika olyckor och tillbud. Arbete på ställningar och bockar risk för fallolyckor, nedfallande föremål Arbete med fallande träd risk för nedfallande grenar, kast med såg Arbete med flyttning och transporter, hantering, arbetsställning ergonomi, tunga lyft Arbete med eggverktyg skär- stick- och huggskador Arbete med motorsåg risk för kast, sågskador etc Hantering av motorbränsle och smörjoljor- brandfara, hudirritation Användning av handhållna elmaskiner borrmaskiner, sticksågar etc Tillfällig el till maskiner, belysning etc överslag. Ansvarig lärare ser till att förbandsutrustning finns i anslutning till pågående arbete. Tillbud rapporteras till kursansvarig lärare. Från Arbetsmiljöverket tillämpliga föreskrifter i ovanstående kurs / kurser AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras AFS 1982:03 Ensamarbete AFS 1999:03 Byggnads- och anläggningsarbete 2000:24, 2007:11, 2008:16, 2009:12, 2014:26 AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete 2003:04, 2008:15 AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning 2009:08, 2010:11 10 (13)

11 AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar 2011:12, 2014:17 AFS 2005:15 Vibrationer AFS 2005:16 Buller 2015:05 AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning 2010:14 AFS 2006:06 Användning av lyftanordningar och lyftredskap 2010:05 AFS 2008:03 Maskiner 2009:05, 2011:01, 2011:07, 2014:22 AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning 2013:03 AFS 2012:01 Användning av motorkedjesågar & röjsågar AFS 2012:02 Belastningsergonomi AFS 2013:04 Ställningar På Arbetsmiljöverkets hemsida finns ett antal interaktiva arbetsmiljöutbildningar. Bland annat en för Bygg- och Anläggningsbranschen. Gå in på hemsidan och sök på interaktiva utbildningar och klicka dig fram till nämnda utbildning. Här kan man testa sin egen kunskapsnivå när det gäller arbetsmiljö. Miljö och hållbar utveckling I Göteborgs universitets miljöpolicy kan man läsa att: Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Det här gör vi bl.a. genom att Göteborgs universitets miljöledningssystem är certifierat enligt ISO och EMAS. Det innebär att vi på institutionen och fakulteten arbetar med miljöfrågor på ett strukturerat och långsiktigt sätt. Varje år genomförs både intern och extern miljörevision av universitetets verksamhet. Alla studenter och lärare kan på ett aktivt sätt medverka i arbetet för en hållbar utveckling. Läs mer på hemsidan: Likabehandling Här kommer valda delar av den likabehandlingspolicy som är antagen på institutionen. Nolltolerans 11 (13)

12 Vid Institutionen för kulturvård gäller nolltolerans avseende trakasserier och diskriminering, för såväl anställda som studenter. Institutionen ska därför bedriva ett aktivt arbete där ledning, medarbetare och studenter är delaktiga, för att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. I alla sammanhang ska vi vara medvetna om maktrelationerna mellan chef och anställd; mellan betygssättande lärare och student; mellan student och lärare (anställd eller extern) som deltar i bedömning. Vid diskriminering och trakasserier Rektor och chefer på fakultets- och institutionsnivå är ansvariga för att Diskrimineringslagen efterlevs och har utredningsskyldighet på respektive nivå. En student eller anställd kan kontakta prefekten vid institutionen eller annan företrädare för universitetet såsom t.ex. studierektor, likabehandlingsombudet, studievägledare eller någon lärare. I de fall det av något skäl inte är lämpligt att kontakta företrädare för t.ex. en institution är det möjligt att kontakta närmast högre nivå i organisationen t.ex. dekanus. Det är den som anmäler ett ärende avseende diskriminering som avgör om ärendet ska anmälas till institutionen, fakultetsledningen eller om anmälan ska ställas till rektor. Anledning till att anmäla till rektor kan avse sådana situationer där vederbörande finner att omständigheterna kräver det eller att det på annat sätt framstår som mindre lämpligt att ärendet handläggas där det uppstått. Det finns även möjlighet för både studenter och anställda att i diskrimineringsärenden vända sig direkt till Diskrimineringsombudsmannen, DO, med sin anmälan. Se vidare: Göteborgs universitet Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. gledning_trakasserier_stud.pdf Göteborgs universitet Vägledning för anställda och studenter vid förekomst av diskriminering och trakasserier vid Göteborgs universitet. Naturvetenskapliga fakulteten, Likabehandling Likabehandlingsarbete vid Göteborgs universitet &contentId=-1 Göteborgs universitets policy för likabehandling Likabehandlingsombud: Krister Svedhage, tel E-post: krister.svedhage@conservation.gu.se 12 (13)

13 Prefekt Bosse Lagerqvist, tel E-post: Vice prefekt Mariestad Lars Runnquist, tel E-post: Här finns ytterligare information, AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet 13 (13)