Studiehandledning Hormonstörande kemikalier och barns hälsa, 7,5 hp

Transkript

1 Studiehandledning Hormonstörande kemikalier och barns hälsa, 7,5 hp Kurskod: FHGKB1 Kursansvarig: Malin Knutz Karlstad

2 Hormonstörande kemikalier och barns hälsa, 7,5 hp Välkommen till kursen Hormonstörande kemikalier och barns hälsa som ges av ämnet folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Kursen kan läsas som fristående kurs men föreläsningarna är även öppna för allmänheten, vid mån av plats. Kursen går på kvartsfart under vecka till vecka Den första träffen sker den 9 november kl ca19.00 i sal 12A138, den sk Geijerssalen vid Karlstads universitet. Observera att alla föreläsningar ligger på em/kvällen men kan variera avseende start- och sluttid samt lokal. Som kursdeltagare finner du kursplan och kurslitteraturlista på kurstorget, men länk till schema är inte fullständigt då lokaler tilldelas endast för varje termin i taget. Se schema senare i detta dokument. Bakgrund till kursen Kemikalier i vardagen och därtill kopplade hälsorisker är ett alltmer uppmärksammat område. Varje dag utsätts vi för en stor mängd skadliga kemikalier som läcker från vanliga konsumentprodukter och byggnadsmaterial. Det är exempelvis ftalater i mjukgjord PVC-plast och bisfenoler i hård och klar karbonatplast, bromerade flamskyddsmedel i stoppade möbler och elektronik, perfluorerade ämnen i förpackningar, bekämpningsmedel i maten och mycket mer. Hälsorisker till följd av sådan exponering är i vissa fall väletablerad medan vi i andra fall vet mycket litet. Kursens innehåll Kursen belyser var hormonstörande kemikalier finns och hur de tas upp och omsätts i människor och djur. Vidare behandlas hur vi kan studera och förstå olika kemikaliers påverkan på levande organismer relaterat till hälsoeffekter. Kursen innehåller även hur miljölagstiftningen ser ut i Sverige och i EU samt hur man kan riskvärdera kemikalier. Lagstiftning kring producentansvar, produktinnehåll i konsumentprodukter och konsumenters och andra avnämares tillgång till information belyses i kursen. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan hormonstörande kemikalier och traditionella miljögifter, definitioner och grundläggande toxikologiska begrepp - beskriva och förklara var hormonstörande kemikalier förekommer samt hur de tas upp samt omsätts i människor och djur - översiktligt redogöra för möjliga hälsorisker till följd av exponering för hormonstörande kemikalier tidigt i livet - redogöra för och förstå grundläggande principer för hur kemikalier riskvärderas utifrån aktuell lagstiftning. - reflektera kring rådande lagstiftning om producentansvar och redovisning av produktinnehåll i konsumentprodukter - reflektera över konsumenters och andra avnämares tillgång till information.

3 Undervisning Kursens undervisningsformer består av föreläsningar, filmvisning, diskussioner och seminarier. Undervisningen bygger på problembaserat lärande. Examination Kursen examineras genom - två obligatoriska föreläsningar med efterföljande seminarium/diskussion (U/G) - en filmvisning med inlämnad reflektionsuppgift samt reflektion av en kurskamrats inlämning (U/G) - en individuell skriftlig hemtentamen som redovisas muntligt vid avslutande seminarium samt ta del av gruppens inlämningar (U/G) - en frivillig fördjupande del av hemtentamen för den som vill ha betyg VG En mer detaljerad information om examinationsuppgifter kommer att läggs ut på studentportalen It s Learning vid kursstart samt gås igenom vid introduktionen v 45. Referenshantering enligt APA används genomgående i kursen. Se Bilaga 1. Lärplattform Kursen kommer att läggas upp på lärplattformen Its Learning så gå in på och logga in och bekanta dig med sidan. Ca en vecka innan kursstart har du möjlighet att logga in dig på denna sida och därmed komma åt kurssidan, information och upplägg av kursen och mycket mer. Bedömning och betyg Betygsgraderingen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Betyget G knyter an till lärandemålen och uppfylls genom att genomföra ovan tre punkter under rubriken Examination. För betyget VG (överbetyg) ska studenten därutöver i den frivilliga fördjupande delen av examinationen uppvisa prestationer och förmågor med djup avseende kritisk och komparativ förmåga och försvar av egna ståndpunkter. Kursutvärdering Syftet med kursutvärdering är att undersöka om kursens upplägg, genomförande, litteratur, examinationsmoment och föreläsare är relevanta i förhållande till det kursinnehåll som anslås i kursplan och studiehandledning. Därför är det av största vikt att studenterna genomför utvärderingen på ett sakligt och konstruktivt sätt för att kursen ska kunna utvecklas och förbättras. Kursutvärdering förs efter avslutad kurs, både skriftligt och muntligt.

4 Kurslitteratur: Colborn, Theo, Dumanoski, Dianne, & Myers, John Peterson. Our stolen future: Are we threatening our fertility, intelligence, and survival. A scientific detective story. London: Little, Brown, Kemikalieinspektionen. Handlingsplan för en giftfri vardag ; Skydda barnen bättre. Bromma: Kemikalieinspektionen, Kemikalieinspektionen. Kemikalier i barns vardag. Bromma: Kemikalieinspektionen, OBS ny upplaga från 2016 finns, publicerad efter litteraturlistan fastlades. Referenslitteratur WHO/UNEP. Possible developmental early effects of endocrine disrupters on child health. World Health Organization, WHO/UNEP. State of the science of endocrine disrupting chemicals Red. Ake Bergman, Jerrold J. Heindel, Susan Jobling, Karen A. Kidd and R. Thomas Zoeller. United Nations Environment Programme and the World Health Organization, Kontaktpersoner Carl Gustaf Bornehag Malin Knutz Professor Lektor Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap carl-gustaf.bornehag@kau.se malin.knutz@kau.se

5 Schema Datum Tema/titel Föreläsare Tid Lokal v.45 Ons 9 nov Hormonstörande kemikalier och barns CG Bornehag Kau, Geijerssalen hälsa introduktion v.47 Ons 23 nov Hormonstörande kemikalier och CG Bornehag Kau, Geijerssalen hjärnans utveckling Thomas Zoeller v.49 Ons 7 dec Epigenetik, länken mellan gener och miljö Joëlle Rüegg Kau, Lagerlöfsalen v.2 Ons 11 jan Hur ser den samlade globala kunskapen ut Åke Bergman Museet när det gäller hälsorisker kopplade till hormonstörande kemikalier? v.4 Ons 25 jan Riskvärdering av hormonstörande Christina Rudén Kau, ej fastlagt än kemikalier. Hur går det till och vilka är problemen? v.6 Ons 8 feb On demand föreläsning Kursdeltagares CG Bornehag Kau, ej fastlagt än förslag v.8 Ons 22 feb Filmvisning Underkastelsen CG Bornehag Arenan FÖRANMÄLAN v.10 Ons 8 mars Hur och varför används olika Eewa Nånberg Kau, ej fastlagt än modellsystem vid forskning om hormonstörande kemikalier? v.12 Ons 22 mars Vad kan man göra för att minska Museet hormonstörande kemikalier i barns vardag föreläsningar samt paneldebatt med inbjudna aktörer v.14 Ons 5 april Examination Kau, ej fastlagt än Observera att vissa ändringar av tid, lokal och innehåll kan förekomma, men dessa meddelas i så fall på Its Learning. 9 nov Hormonstörande kemikalier, vad är det och ska vi oroa oss för sådan exponering? Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA Hormonstörande kemikalier är inte ett nytt fenomen, men forskningen inom detta område har bara pågått i 25 år. Idag vet vi att sådana kemikalier i flera avseende är annorlunda än det vi normalt kallar gifter. Vi misstänker på goda grunder att sådana kemikalier kan interagera med vårt normala hormonssystem och ge effekter som kan bli synliga först långt senare i livet eller i nästa generation. Viktiga frågor är var dessa kemikalier finns? Hur de kommer till oss? och naturligtvis hur de påverkar oss och vad som skiljer sådana kemikalier från traditionellt toxiska ämnen? Föreläsningen kommer att belysa dessa frågeställningar och ge en historisk bakgrund. 23 nov Hormonstörande kemikalier och hjärnans utveckling Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA samt professor Thomas Zoeller, University of Massachusetts Amberst, US Detta tillfälle är en fortsättning och fördjupning från föreläsningen den 9 november men med fördjupning på hjärnans utveckling. I slutet av denna föreläsning kommer Thomas Zoeller att berätta på engelska om sin forskning om Thyroid Hormone Action on Brain Development and Environmental Disruption.

6 7 dec "Epigenetik Länken mellan gener och miljö." Dr. Joëlle Rüegg, forskare på Swetox och Karolinska Institutet Epigenetiska mönster bestämmer när och i vilka celler gener uttrycks och är avgörande för de tidiga stadierna i fosterutvecklingen. De är ärftliga, utan att vara bestämda av koden i arvsmassan, och kan påverkas av miljöfaktorer så som mat, alkohol, rökning, miljögifter och stress. I min föreläsning kommer jag att beskriva hur epigenetiska mönster ser ut, hur de regleras och påverkas och deras betydelse i utvecklingen och i olika sjukdomar. 11 jan Hur ser den samlade globala kunskapen ut när det gäller hälsorisker kopplade till hormonstörande kemikalier? Prof Åke Bergman, chef Swetox, samt forskare vid Inst för material- och miljökemi vid Stockholms universitet Åke Bergman är professor i miljökemi vid Stockholms universitet och chef för Swetox som är ett nationellt akademiskt forskningscentrum i Södertälje, skapat för att ännu bättre kunna möta samhällets behov av säkra kemikalier och en giftfri miljö. Syftet är att genom unik samverkan mellan elva svenska universitet bedriva innovativ tvärvetenskaplig grundforskning, tillämpad forskning och uppdragsforskning såväl som utbildningsverksamhet. Åke Bergman kommer att berätta om sina uppdrag för FN och WHO vad gäller kemikaliefrågor samt hur industrin har bemött framtagna kunskapssammanställningar. 25 jan Riskbedömning av hormonstörande kemikalier. Hur går det till och vilka är utmaningarna? Christina Rudén, Professor i regulatorisk (eko)toxikologi på Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholm universitet I den här föreläsningen förklaras allt som du (inte) vill veta om kemikalieriskbedömning: Hur kan vi ta reda på om en kemikalie är farlig? Hur görs egentligen en riskbedömning och varför kommer riskbedömare ibland till olika slutsatser? Varför snackas det så mycket om hormonstörande kemikalier? Har inte myndigheterna koll på alla kemikalier som används? 8 feb On demand-föreläsning förslag från kursdeltagarna Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA Kursdeltagarna får under hösten lämna in förslag på vad de skulle vilja att denna on demandföreläsning ska handla om. Kurdeltagarna måste utgå från de befintliga föreläsningarna som finns beskrivna och ser vilka luckor som man gärna vill att föreläsaren fyller. Dessa förslag och idéer skrivs sedan på Its Learning i diskussionsforumet med titel On demand-föreläsning.

7 22 feb Filmvisning Underkastelsen Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA Stefan Jarls film Underkastelsen hade premiär För Stefan Jarl handlade det om att lägga fram tydliga bevis på att de hundratusentals kemikalier vi dagligen använder orsakar skador på såväl miljö, djur som människa. Med hjälp av en rad forskare och professorer från många olika länder visade filmen hur de kemiska ämnen som vi dagligen möter kan lagras i kroppen och dessutom föras över till våra barn. Normalt skyddar placentan, moderkakan, barnet från skadlig påverkan under fostertiden. Så inte med kemikalierna, de går med blodet, passerar placentan rakt över till barnet och lagras där. Filmens undertitel löd Till de oföddas försvar. I filmen med Eva Rhöse i huvudrollen medverkar bland andra Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. 8 mars Hur och varför används olika modellsystem vid forskning om hormonstörande kemikalier? Eewa Nånberg, professor i biomedicinska vetenskaper vid Karlstads universitet 22 mars Vad kan man göra för att minska hormonstörande kemikalier i barns vardag föreläsningar samt paneldebatt med inbjudna aktörer Lagstiftningens utformning lämnar mycket kvar att önska för den som vill undvika potentiellt skadliga kemikalier och dessa brister lägger en stor del av ansvaret för att undvika dessa kemikalier på individen själv. I denna föreläsning och paneldebatt diskuterar vi bland annat konsumenters roll och möjligheter, både i det individuella och i det samhälleliga perspektivet. Vi berör bla. konsumentmaktens potential och brister samt hur man kan använda mer eller mindre enkla verktyg så som miljömärkningar, Internationella kemikaliesekretariatets SIN-lista (Substitute It Now) och EUs så kallade kandidatlista. Vilka insatser har gjorts i Värmland för att minska exponering för hormonstörande kemikalier i barns vardag? Och vilka evidensbaserade råd kan vi ge rörande hormonstörande kemikalier i varor eller produkter? 5 april Examination av kursen Mer information kommer på Its Learning

8 BILAGA 1 REFERENSER enligt APA Här nedan följer några exempel på hur referenser skrivs löpande i text och i en referenslista enligt APA-modell. (För att underlätta för er har vi delat upp olika typer av referenser under olika rubriker - dock ska inte ni dela upp referenserna när ni skriver dem i referenslistan i ert arbete). Referenserna börjar alltid överst på en ny sida. Alla citerade verk och litteraturhänvisningar i texten måste återfinnas i referenslistan. Notera att oavsett vilken typ av referenser (se nedan) det gäller så skrivs de i alfabetisk ordning. A. Bokreferenser Generellt gäller att samtliga författare ska anges med både efternamn och förnamnsinitialer. När en myndighet, organisation etc. står som författare skrivs hela namnet ut. I verk med flera författare skrivs & framför den sista författarens efternamn. Kommatecken skiljer författarna liksom förnamnsinitialer åt. Kommatecken föregår tecknet &. Boktiteln skrivs kursiverad. a) Böcker med en eller flera författare. Nordmarker, A. (1984). Språk och läsning. Malmö: Liber Wästlund, E., Moran, T.P., & Bergman, H. (1983). The psychology of human computer interaction. Hillsdale, N.J.: Erlbaum. b) Samlingsverk med redaktör/editor. Hjärthag, F., & Friman, M. (Eds.). (1988). Human judgment. The SJT View. Amsterdam: North-Holland. Öst, L-G. (Red.). (1987). Beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. c) Enskilda artiklar eller enskilt kapitel i samlingsverk. Andersson, K.P. (1987). Sociala färdighetsbrister. I L.-G. Öste (Red.) Beteendeterapi inom Psykiatrin (sid ). Stockholm: Natur och Kultur. Hjärthag, F., & Bergman, H. (1988). Risk Judgment, Risk Communication And Conflict Management. I B. Brehmer & C.R.B. Joyce (Eds.) Human Judgment. The SJT View (pp ). Amsterdam: North-Holland. d) Bok utan författare. Forskningens framtid: Forskning och forskarutbildning i högskolan. SOU 1981:29. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

9 Här kan man skriva alternativt: SOU 1981:29. Forskningens framtid. Forskning och forskarutbildning i högskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Obs! i första alternativet skrivs referensen i löpande text som (Forskningens framtid, 1981), och i det senare som (SOU, 1981;29). e) Rapport utgiven av forskningsinstitution. Reiser, B. J., & Lehnert, W. G. (1982). Thematic knowledge structures in the understanding an generation of narratives (Tech, Rep. No. 16). Yale: Yale University, Cognitive Science Program. B. Tidskrifter Generellt gäller samma regler beträffande författare som under bokreferenser ovan. Titel på artikel inleds med stor bokstav. Om det finns undertitel börjar också denna med stor bokstav. I tidskriftnamn ska varje ord utom konjunktioner, prepositioner etc. inledas med stor bokstav. a) Tidskriftartikel - en författare. Bekerian, D. A. (1993). In search of the typical eyewitness. American Psychologist, 48, b) Tidskriftartikel - flera författare. Borman, W. C., Hanson, M. A., Oppler, S. H., Pulakos, E. D., & White, L. A. (1993). Role of early supervisory experience in supervisor performance, Journal of Applied Psychology, 78, c) Tidningsartikel - ingen författare. Gymnasiet prövar nya utbildningar. ( april). Svenska Dagbladet, s 7. C. Internetreferenser Exempel på hur referenser från Internet ska skrivas i referenslistan. Barnombudsmannen. (2009). Om barnombudsmannen. Hämtad från url: D. Referenser i löpande text. Åter igen, principen för att ta upp en referens i rapporten är att varje påstående man gör eller varje faktum man presenterar skall beläggas, d.v.s. man ska tala om varifrån man har

10 fått sin uppgift. Det gör man genom att i det allra vanligaste fallet nämna den person eller de personer som man refererar till med författarnamn och årtal, t.ex.: en referens i slutet av en mening ser ut så här (Larsson, 2008). Eller Larsson (1995) har funnit att... eller Jämförelsen mellan medelvärdena för de finska grupperna (Pohjanheimo, 1994; Puohiniemi, 1993;) och resultaten från denna studie visar att... (flera författare i en parantes ställs upp alfabetiskt och inte kronologiskt). Citat som görs i en rapport måste vara ordagranna och omgivna av dubbla citattecken. Referensen till ett citat ska förutom författare och årtal även innehålla sidhänvisning till källan. Exempel: Edfeldt (1997) skriver: Nervtråden består av många nervceller med sina utskott, som ligger i en lång rad med oändligt små mellanrum mellan varje enskild nervcell. (s. 13). Vid citat längre än 40 ord görs de i blockcitat. Exempel: När vi väl blivit mänskliga, dvs. fått identitet och medvetande, är vi både ensamma och gemensamma varelser. Vi måste möta andra för att hitta oss själva, men också kunna dra oss undan för att känna och befästa det som är vi själva. (Nilsson och Waldemarson, 1994, s.12)