Förslag till inriktning och metod för kulturförvaltningens

Transkript

1 KULTURFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.1/4729/2009 SID 1 (28) KUN Handläggare: Mats Sylwan Telefon: Till kulturnämnden Förslag till inriktning och metod för kulturförvaltningens internationella arbete FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden att besluta i enlighet med kulturförvaltningens förslag till inriktning och metod för kulturförvaltningens internationella arbete Berit Svedberg Kulturdirektör Mats Sylwan Kulturstrateg UTLÅTANDE Ärendet och dess beredning I ärendet läggs ett förslag till riktlinjer för kulturförvaltningens internationella arbete. I tre bilagor ges en bakgrund till förslaget, information om ett urval bidragsformer för internationellt samarbete samt Stockholms stads övergripande mål, inriktning och riktlinjer för det internationella arbetet. Ärendet har beretts inom kulturförvaltningens stab i samråd med övriga avdelningar.

2 SID 2 (28) Förslag till inriktning och metod för kulturförvaltningens internationella arbete Inriktning Kulturförvaltningens internationella arbete ska med utgångspunkt i stadens övergripande policy, Vision 2030 och kulturförvaltningens specifika behov: Positionera Stockholm som norra Europas ledande kulturcentrum en kulturstad i världsklass Etablera samarbeten med internationellt ledande städer och kulturaktörer för att utveckla kulturförvaltningens verksamheter och uppmärksamma Stockholms kultursatsningar Resultera i mångsidiga kulturupplevelser för alla Stockholmare Stimulera verksamhets- och kompetensutveckling genom aktivt deltagande i EU-samarbeten, internationella organisationer och nätverk Bidra till ett så gynnsamt kreativt klimat att internationella kulturskapare väljer att verka i Stockholm och redan boende i staden uppmärksammas. Metod Medarbetarna inom kulturförvaltningen ska erbjudas utbildning i EUkunskap och på andra sätt uppmuntras att bidra till det internationella arbetet Ett EU-nätverk bildas inom förvaltningen för utbyte av erfarenheter och information. Samarbetet utvecklas med internationella avdelningens projektsupport (SLK) som inbjuds att delta i förvaltningens EU-nätverksmöten Samarbetet stärks med förvaltningens centrala staber som ska ingå i nätverket. Kulturstrategen fungerar som kulturförvaltningens EU-samordnare och svarar för förvaltningsövergripande aktiviteter som utbildning och nätverksträffar. Kulturförvaltningen ska öka kunskapen om och samarbetet med kulturskapare i Stockholm av utländsk härkomst Stödsystemen inom kulturförvaltningen ses över i syfte att främja det internationella arbetet. Det gäller både kulturförvaltningens egna projekt men också stöd till externa kulturverksamheter.

3 SID 3 (28) Nära kontakter byggs upp med viktiga bidragsgivare och förmedlingsaktörer för att främja breddad finansiering och intern kompetensutveckling. Avslutade projekt redovisas på intranätet och aktuella ansökningar ska vara tillgängliga för andra avdelningar inom kulturförvaltningen Varje avdelning utformar självständigt sina internationella kontakter, nätverk och samarbeten och svarar också för finansiering och ansökningsprocesser Ansökan om EU-stöd ska godkännas i enlighet med kulturförvaltningens delegationsordning samt förmedlas till EU-samordnaren för kännedom.

4 SID 4 (28) Bilaga 1 - Utgångspunkter för förslaget Sammanfattning För kulturförvaltningen är ett aktivt internationellt utbyte en viktig del i den egna verksamhetsutvecklingen men också i arbetet för det övergripande målet i Vision 2030 om att staden ska uppfattas som upplevelserik och mångsidig. Visionen ger genom sin tydliga inriktning på växande, världsklass och internationell mötesplats både mandat och uppdrag att utveckla de internationella kulturkontakterna. Kulturförvaltningens verksamheter är aktiva i det internationella samarbetet vilket också är nödvändigt med tanke på det kulturutbyte som ligger inom t.ex. Kulturhusets, Stadsmuseets och Stockholm Konsts uppdrag men också för Kulturskolan och Stadsbiblioteket när det gäller verksamhetsutveckling. De vanligaste vägarna för att tillägna sig internationella erfarenheter är genom medlemskap i internationella organisationer och nätverk, studiebesök och samarbeten med stöd av EU. För de publika verksamheterna utvecklas de internationella kontakterna genom praktiska erfarenheter av gästspel och utställningar. Förslaget till nya riktlinjer ansluter sig till stadens övergripande mål och riktlinjer för det internationella arbetet. Inriktningen är att stärka Stockholms och kulturförvaltningens internationella kulturrenommé i enlighet med strategierna i Vision 2030 och Stockholm capital of Scandinavia. Förvaltningens verksamheter uppmuntras till att etablera egna kontakter och centralt föreslås funktioner och stödsystem som bidrar till kompetensutveckling och intern kunskapsöverföring. Bakgrund Internationella samarbeten och influenser är en förutsättning för ett dynamiskt och nyskapande kulturliv. Svenska konstnärer reste för mer än 100 år sedan till Frankrike och Italien för att utbilda sig och få inspiration till sitt konstnärskap. I dag flyttar unga konstnärer till Berlin och Barcelona för att leva och skapa i en internationell miljö. Svensk teater har fått starka influenser av tysk, rysk och brittisk teatertradition medan den moderna dansen under senare år påverkats av utvecklingen i Belgien och Nederländerna. Musiken det område där Sverige har den främsta internationella positionen - är numera global och en mängd stockholmsmusiker inom olika genrer verkar på de internationella arenorna. Det internationella perspektivet påverkar i allt större utsträckning också producenter, förmedlare och arrangörer inom kulturområdet. Allt fler kulturprojekt innehål-

5 SID 5 (28) ler finansiering och konstnärliga beståndsdelar från flera länder och den växande festivalkulturen gör att det finns allt fler marknadsplatser att visa upp sig för världens kulturaktörer. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen har vi fått tillgång till både EU.s stödsystem och samarbetsstrukturer. Det finns all anledning för kulturförvaltningen att målmedvetet och uthålligt ta del av dessa möjligheter för att utveckla verksamheterna och kunna erbjuda stockholmarna möten med nya kulturuttryck. För Stockholms del ökar betydelsen av ett internationellt genom stadens Vision Visionen tecknar en framtidsbild av en storstad i världsklass med tre väsentliga karaktärsdrag: Mångsidig och upplevelserik Innovativ och växande Medborgarnas Stockholm Kulturen ges i visionen en viktig roll för att uppmärksamma Stockholm internationellt. Staden öppnar sig mot världen och är en plats där människorna kan förverkliga sina livsdrömmar. Här finns ett brett och internationellt erkänt utbud av kultur, en levande historia i stadsdelar med egen identitet och en stadsbild präglad av högklassig arkitektur och spektakulära märkesbyggnader. De stora megaevenemangen stannar till i Stockholm och kultur- och nöjeslivet har skapat den berömda Stockholmspulsen. Men innan vi kommit dit behöver nya kontaktvägar öppnas. Stockholm ligger fortfarande efter städerna i Västeuropa när det gäller internationellt utbud, samarbete och att använda sig av EU-programmens stödmöjligheter. Det behövs stimulans, information, tillgång till nätverk och ekonomiska resurser för att förändra den bilden och göra Stockholm till en kulturstad i världsklass. De föreslagna riktlinjerna ska ses som en vägledning för prioritering och kraftsamling inom kulturförvaltningens verksamheter för att bidra till stadens internationella positionering. Stadens övergripande mål, inriktning och riktlinjer för det internationella arbetet De övergripande mål för det internationella arbetet som kommunfullmäktige antog 2008 anger tre utgångspunkter; positionering (lyfta fram Stockholm), verksamhetsutveckling (nytta och kunskapsinhämtning), och bevakning och påverkan. I den internationella strategins riktlinjer anges bland annat att:

6 SID 6 (28) All Stockholms stads internationella kommunikation och marknadsföring utgår från varumärket Stockholm The Capital of Scandinavia Stockholms stad och bolag ska inhämta kunskap från och lära av de bästa städerna och regionerna inom respektive verksamhetsområde för att utveckla stadens verksamheter när det gäller såväl kvalitet som effektivitet I valet av samarbetspartner och medlemskap i internationella organisationer och nätverk ska sakfrågan och nyttan för verksamheten styra, inte den geografiska marknaden När Stockholms stads nämnder eller bolag deltar i eller driver EU-projekt ska det finnas en tydlig koppling till den planerade verksamhetsutvecklingen Stockholms stad är aktiv och driver stadens intressen i de organisationer och nätverk man väljer att engagera sig i utifrån stadens policy För att implementera strategin kommer stadsledningskontoret att erbjuda stödfunktioner kring EU-projekt och tillsammans med USK definiera mätbara mål. Utöver detta har varje verksamhet ansvar för att utveckla metoder för att nå måluppfyllelse. Nuvarande inriktning på kulturförvaltningens internationella samarbete Motiven för kulturförvaltningens internationella samarbete är till stor del de samma som för staden. Genom en återkommande närvaro på den internationella arenan stärks bilden av staden som ett kulturellt tillväxtcentrum. Genom deltagande i internationellt samarbete med andra på kulturområdet framstående städer höjs kvaliteten inom förvaltningens ansvarsområden. Kulturförvaltningens behov av internationella samarbeten och erfarenheter kan delas upp på fyra inriktningar: Expertinriktat samarbete mellan olika yrkesgrupper som syftar till informations- och erfarenhetsutbyte men även till konkreta projektsamarbeten. Här ingår de internationella nätverk som bland annat Stadsmuseet, Stadsbiblioteket, Kulturskolan och Kulturhuset deltar i. Deltagande i nätverk som syftar till produktionssamarbeten. För kulturförvaltningen gäller denna inriktning främst för de publika verksamheterna.

7 SID 7 (28) Deltagande i internationella organisationer som har en mer kulturpolitisk inriktning och där deltagandet är förankrat i den politiska ledningen. Det syftar utöver erfarenhetsutbyte också till samarbeten kring policyfrågor och EU-initiativ. Exempel på sådana organisationer är Eurocities och UCLG (United Cities and Local Governments). Det nordiska huvudstadssamarbetet erbjuder sedan 1986 kulturskapare från de nordiska huvudstäderna stipendier för vistelse i Villa Bergshyddan vid fåfängan. Samarbetet mellan huvudstäder innehåller också årliga möten mellan politiker och tjänstemän. Eurocities Eurocities är en intresseorganisation för städer i Europa med mer än invånare. Organisationen består av sex forum varav ett är inriktat på kultur. Culture Forum har i sin tur fyra arbetsgrupper med inriktning på Cultural access and entitlement, Resources for culture, Creative industries samt Culture and young people. Erfarenhetsutbytet inom Culture Forum handlar ofta om policyfrågor men också om handfasta ämnen som berör tillgänglighet, fiinansieringsmodeller och spännande kultursatsningar i europeiska storstäder. Kulturförvaltningen representerar Stockholm och deltar aktivt i tre av de fyra arbetsgrupperna. United Cities and Local Governments UCLG representerar över städer från 95 stater. Stockholm är vice ordförande i kulturkommittén genom kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt. Huvuduppgiften för organisationen är att främja kulturen som en central utvecklingsfaktor genom att sprida och bidra till implementeringen av Agenda 21 for culture. Agenda 21 är det första dokumentet som tillkommit för att främja den kulturella utvecklingen i världens städer och tar upp frågor som mänskliga rättigheter, kulturell mångfald och deltagardemokrati. Agenda 21 har antagits av 200 städer och finns översatt till 15 språk, däribland svenska. Nuvarande samarbetsstrukturer 1 Verksamheterna inom kulturförvaltningen har ett omfattande internationellt samarbete av skiftande karaktär. Stockholms stad är medlem i nätverken Eurocities och UCLG (United Cities and Local Governments). Stadsmuseet deltar i flera internationella organisationer som ICOM (International Council of Museums), 1 Uppgifterna bygger på en enkät inom kulturförvaltningen genomförd i januari 2009 samt stadsledningskontorets årliga sammanställning över stadens medlemskap i internationella organisationer (2009)

8 SID 8 (28) ICOMOS (International Council on Museums and Sites) som är en världsomspännande organisation för professionella kulturmiljövårdare. Europa Nostra (Vårt Europa) är Europas ledande organisation för bevarandet av kulturarv och representerar över 200 ideella bevarandeorganisationer runt om i Europa. Stadsmuseet är också aktivt i samarbetet mellan de nordiska stadsmuseerna. Även Stadsbibliotekets deltar aktivt i det internationella biblioteksutbytet. Genom arbetet med det nya stadsbiblioteket har kontakterna alltmer vidgats utanför det renodlade verksamhetsområdet. IFLA (International Federation of Library Assosciations and Institutions) är den internationella biblioteksorganisationen och där är SSB aktiv inom flera sektioner, bl.a. Metropolitan Library Section. IFLA organiserar biblioteksystem i städer över invånare. SSB är också medlem i ett mer exklusivt nätverk PLIN (Public Libraries International Network) som består av 15 av de bibliotekssystem från hela världen. Dessutom träffas stadsbiblioteksdirektörerna i de nordiska huvudstäderna en gång om året och har däremellan en personlig och tät kontakt. Kulturskolan deltar i flera projektsamarbeten finansierade av EU-medel. Kulturoch integrationsstödet är medlemmar i ICORN, International Cities of Refuge Network. Ur detta nätverk har det femåriga EU-projektet Sharharzad vuxit fram. I Shahrazad ingår förutom Stockholm även Bryssel, Barcelona, Frankfurt, Norwich ochg Stavanger. Kulturhuset och Stockholms kulturfestival är medlemmar i nätverket IETM (Informal European Theatre Meeting) som samlar ca 600 teatrar och festivaler från hela Europa samt USA, Canada och Asien. Kulturfestivalen är också associated partner i Meridans, ett nätverk för 8 Europeiska gatuteaterfestivaler med stöd från EU. Förutom medlemskap i internationella organisationer och nätverk så har de publika verksamheterna omfattande internationella personkontakter i samband med gästspel och utställningar. EU-samarbetet Av kulturförvaltningens verksamheter är det främst Kulturskolan som bedriver ett aktivt och sytematiskt projektsamarbete med europeiska partner. Det finns en god geografisk spridning i de olika projekten som finansierats av medel från Sokrates, EU:s program för utbildningssamarbete. De projekt Kulturskolan medverkat i har

9 SID 9 (28) främst syftat till pedagogisk utveckling och i flera fall har såväl pedagoger som elever deltagit i utbytet. Inom Stadsbiblioteket är det framför allt Internationella biblioteket som är aktivt i det internationella utbytet. Flera projekt har handlat om ungas språk och läsande och genomförts med stöd av statliga myndigheter som Svenska institutet och Kulturrådet. Stadsbiblioteket har även deltagit i ett EU-stött projekt; LiteraTour in Library som syftar till interkulturell kommunikation, ökad kännedom om IKT och stimulans till bibliotekens språkcaféer. Kulturförvaltningen är genom Avdelningen för kultur- och integrationsstöd partner i det femåriga projektet Shahrazad Stories for life vilket uppmärksammar förföljda författare, det fria ordets och berättandets villkor i världen samt syftar till att vidga yttrandefrihetens gränser och nätverket ICORN. I den enkät som gjordes i början av 2009 om erfarenheterna av EU-samarbete lämnade verksamheterna bland annat följande synpunkter: Det är viktigt att projekten förankras väl inom berörda avdelningar och att tillräckliga personalresurser avsätts Ekonomiavdelningen behöver involveras för uppföljning och redovisning Ansökningsförfarandet kan upplevas som krångligt men är en viktig lärprocess i sig Projekten ger dubbel utdelning i både verksamhetsutveckling och personliga nätverk Vi måste lära av varandra bra redovisningar som förmedlas till hela kulturförvaltningen Världen i Sverige Man behöver inte alltid passera gränser för att ta del av internationella erfarenheter och kulturuttryck. Det finns i Stockholm ett stort antal kulturskapare av utländsk härkomst och det är en viktig uppgift att få tillgång till deras erfarenheter. Det gäller både att ge plats på stadens scener för andra kulturformer men också att ta med mångfaldsperspektivet när det gäller rekrytering av personal och deltagande i referensgrupper i kulturförvaltningen organisation. Det internationella utbytet på hemmaplan kan ge konstnärlig inspiration i flera riktningar, öka förståelsen för andra kulturformer och synliggöra konstnärer som tidigare varit okända i Stockholm. Sådana möten bidrar till stolthet över den egna

10 SID 10 (28) kulturen och även till en integration av konstnärliga uttryck och former som kan bli en viktig del av Stockholms image som internationellt uppmärksammad kulturstad.

11 SID 11 (28) Bilaga 2 Ett urval av tillgängliga stödformer för det internationella kultursamarbetet Det finns ett stort antal stödformer som är tillgängliga för det internationella kultursamarbetet. I denna bilaga redovisas några av de viktigaste som också är öppna för kulturförvaltningens institutioner och verksamheter. Sverige Svenska institutet som producerar större presentationer utomlands som syftar till att stärka sverigebilden. Kultur är ett av SI:s strategiska områden i denna verksamhet. Statens kulturråd ger bidrag till internationella kulturutbyten, exempelvis turnéer, gästspel och samproduktioner, i Sverige och utomlands. Stöd ges också till organisationer vars huvudsyfte är att främja internationellt och interkulturellt kulturutbyte samt medverkan i internationella nätverk fördelade Kulturrådet 46 miljoner kronor till internationellt utbyte varav 8 miljoner kronor avsåg litteratursamarbete. Konstnärsnämnden fördelade 2008 ca 3 miljoner kronor i bidrag till internationellt utbyte inom teater, dans, musik och film. Bildkonstnärsfonden är en del av Konstnärsnämnden och har genom Iaspis flera stödprogram och verksamheter för att främja det internationella konstnärsutbytet, bl.a. ett internationellt ateljéprogram i Sverige, stöd för utställningar och arbetsvistelser i utlandet för konstnärer verksamma i Sverige, samt internationella seminarier. Iaspis har även fem gästateljéer i utlandet och nio ateljéer i Stockholm för svenska och utländska konstnärer. Det nordiska samarbetet Konst- och kulturprogrammet (Kulturkontakt Nord) är ett treårigt ramprogram som är öppet för professionella konstnärer, utövare, förmedlare, producenter och kulturaktörer från alla sektorer inom konst- och kulturfältet. Mobilitets- och residensprogrammet (Kulturkontakt Nord) är ett tvärsektoriellt ramprogram som beviljar stöd till enskilda personers rörlighet, nätverksbyggande och residens.

12 SID 12 (28) Nordiska kulturfonden är ett nordiskt samarbetsorgan med uppgift att i vid bemärkelse främja kultursamarbete mellan de nordiska länderna samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Nordiska kulturfonden ger stöd till kulturprojekt i Norden eller till nordiska projekt utanför Norden. Europeiska Unionen EU:s kulturprogram EU ger varje år ekonomiskt stöd till samarbetsprojekt på kulturområdet genom programmet Kultur ( ). Programmet omfattar alla former av kultur, t.ex. litteratur, scenkonst, bildkonst, form och design samt kulturarv. Alla privata och offentliga organisationer och institutioner som har kultur som sin huvudsakliga verksamhet och med hemvist i de länder som omfattas av programmet kan söka. Även kommuner och högskolor kan söka om projektet har en tydlig kulturinriktning. Programmets övergripande mål är att öka det gränsöverskridande samarbetet mellan kulturskapare och kulturorganisationer i Europa. De tre specifika målen för programmet är att: Främja rörlighet över gränserna för personer som är aktiva inom kultursektorn uppmuntra transnationell spridning av konstnärliga och kulturella arbeten och produkter stimulera den interkulturella dialogen i Europa Sveriges strukturfondsprogram Hela landet omfattas av strukturfondsprogrammen. Det finns åtta regionala program inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett nationellt program inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF). Det är främst det regionala utvecklingsprogrammet för Stockholms län som kan fördela pengar till projekt med kulturinriktning. De regionala strukturfondsprogrammen administreras av statliga Tillväxtverket. Verket har ett kontor i varje region som ansvarar för ansökningar, beslut och information om strukturfondsprogrammet i den regionen.

13 SID 13 (28) För att få stöd från regionala strukturfondsprogram måste projekten ha nationell offentlig medfinansiering. Medfinansiärer kan vara kommuner och landsting, länsstyrelser, arbetsförmedlingar, högskolor och universitet, statliga myndigheter m.fl. De regionala strukturfondsprogrammen ska främja ökad konkurrenskraft och sysselsättning. De områden som prioriteras är: Innovativa miljöer, t.ex. stöd för att tillvarata kultur och kulturarv i utvecklingen; Entreprenörskap, t.ex. främja entreprenörskap, företagande och nyföretagande inom kultur- och kulturarvsområdet; Tillgänglighet, t.ex. utveckla produkter och tjänster som syftar till att öka tillgängligheten till och nyttan av IT för människor och företag. Under den förra programperioden ( ) var det många projekt med kultur-, kulturarvs- eller medieanknytning som fick stöd från strukturfondsprogrammen. Ungefär 10 procent av strukturfondsmedlen under hela programperioden gick till projekt med kulturanknytning. EU:s program för territoriellt samarbete Målet med det europeiska territoriella samarbetet är att stärka utvecklingssamarbete mellan regioner i olika medlemsländer. Programmen finansieras via regionalfonden (ERUF). Syftet med territoriella samarbeten är att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad sysselsättning och konkurrenskraft i regioner. Det finns tre typer av program inom målet: Gränsöverskridande program Transnationella program Interregionala program Inom några av programmen anges särskilt att kulturverksamhet kan vara grunden för projekt som kan få stöd, men även de program där kultur eller kulturarv inte nämns som prioriterade områden ger ofta stöd till projekt med kulturanknytning. Sokrates II Utbildningsprogrammet Sokrates 2 stöder rörligheten bland studerande, lärare och annan personal inom undervisningssektorn. I programmet ingår delprogrammen Comenius (skolundervisning), Erasmus (högre utbildning), Grundtvig (vuxenstudier och andra utbildningsvägar), Lingua (språkundervisning och språkinlärning) samt Minerva (öppna studier och distansstudier, informations- och kommunikationstekniken inom undervisningssektorn).

14 SID 14 (28) Kulturskolan i Stockholm och Stadsbiblioteket har deltagit i flera samarbetsprojekt med stöd av Sokrates olika delprogram.

15 SID 15 (28) Bilaga 3 Handläggare: Suzanne Liljegren Telefon: Till Kommunstyrelsen Övergripande mål, inriktning och riktlinjer för det internationella arbetet Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta följande: 1. Övergripande mål, inriktning och riktlinjer för det internationella arbetet godkänns i enlighet med detta utlåtande och ersätter Strategi för stadens omvärldsbevakning och Strategi för stadens arbete i Europeiska unionen (utl 2000:87). 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att samordna det internationella arbetet i enlighet med detta utlåtande. 3. Stockholms stads nämnder och bolagsstyrelser får i uppdrag att realisera de övergripande målen, inriktningen och riktlinjerna för det internationella arbetet inom sina ansvarsområden i enlighet med detta utlåtande. 4. Kommunstyrelsen ska till kommunfullmäktige årligen redovisa måluppfyllelse i det internationella arbetet i årsredovisningen.

16 SID 16 (28) Irene Lundquist Svenonius Stadsdirektör Suzanne Liljegren Avdelningschef Sammanfattning Stadsledningskontoret har tagit fram ett förslag till ny internationell strategi för Stockholms stad. Strategin utgår från Stockholms stads samlade och långsiktiga framtidsbild Vision 2030 Ett Stockholm i Världsklass och från inriktningsmålen i Stockholms stads budget för 2008 med inriktning för 2009 och Stockholms stads internationella arbete ska bidra till att verksamheterna uppfyller inriktningsmålen. Det internationella arbetet ska således alltid kunna härledas till att det leder till konkret nytta för stockholmarna. Det innebär att internationella arbetet ska skapa förutsättningar för att staden ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till stockholmarna och för att Stockholm ska en fortsatt hög och långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning. I detta perspektiv ska Stockholms stads internationella arbete inriktas på: Positionering, Verksamhetsutveckling samt Bevakning och påverkan. Utifrån inriktningen om positionering läggs följande riktlinjer fast för arbetet: Stockholms stads nämnder och bolag ska bidra till att positionera Stockholm som Norra Europas ledande och hållbara tillväxtregion med ett kunskapsbaserat och innovativt näringsliv i världsklass och med en god och trygg livsmiljö med stora möjligheter för alla människor. All Stockholms stads internationella kommunikation och marknadsföring utgår från varumärket Stockholm The Capital of Scandinavia. Näringsliv, akademi och offentlig sektor samarbetar aktivt för att skapa tillväxt Utifrån inriktningen om verksamhetsutveckling läggs följande riktlinjer fast för arbetet: Stockholms stads nämnder och bolag ska inhämta kunskap från och lära av de bästa städerna och regionerna inom respektive verksam-

17 SID 17 (28) hetsområde för att utveckla stadens verksamheter när det gäller såväl kvalitet som effektivitet. I valet av samarbetspartner och medlemskap i internationella organisationer och nätverk ska sakfrågan och nyttan för verksamheten styra, inte den geografiska marknaden. När Stockholms stads nämnder eller bolag deltar i eller driver EUprojekt ska det finns en tydlig koppling till den planerade verksamhetsutvecklingen. Utifrån inriktningen om bevakning och påverkan läggs följande riktlinjer fast för arbetet: Stockholms stads nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för aktiv bevakning och påverkan av sina respektive EU-policyområden. Stockholms stad är aktiv och driver stadens intressen i de organisationer och nätverk som staden utifrån prioriteringarna i detta tjänsteutlåtande väljer att engagera sig i. Strategin innehåller även principiella riktlinjer för Stockholms stads internationella arbete, ansvarsfördelning samt några metoder för implementering av strategin. Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktiges beslut från år om en strategi för stadens omvärldsbevakning och för stadens arbete i Europeiska unionen, behöver revideras för att tydliggöra och förnya stadens internationella och strategiska arbete. Även den internationella strategi som uttrycktes i det av fullmäktige antagna strategiska ärendet från 2005, behöver ses över. Finansborgarrådet har i en motion 3 påtalat vikten av att staden har en samlad internationell strategi. I motionen beskrivs behovet av en genomtänkt och väl förankrad internationell strategi för att stärka varumärket Stockholm. Strategin ska 2 Utlåtande 2000:87 RI (Dnr 220/00 och 317/00), Strategi för stadens omvärldsbevakning och Strategi för stadens arbete i Europeiska unionen. 3 Vikten av en internationell strategi, 2004:42.

18 SID 18 (28) syfta till att skapa en enad riktning för att utveckla Stockholm som besöks- och etableringsort för företag samt för att tydliggöra i vilken grad Stockholm stad ska engagera sig i internationellt arbete. Utgångspunkten ska alltid vara att medborgarnas behov, intressen och möjligheter ligger till grund för Stockholms stads internationella arbete. I motionen konstateras också att strategin bör anknyta till det pågående arbetet med att skapa en samlad och långsiktig vision för Stockholms framtida utveckling. I detta arbete framgår att globaliseringen innebär stora möjligheter, men också utmaningar som Stockholms stad behöver rusta sig för att möta. Denna samlade och långsiktiga vision Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass fattade kommunfullmäktige beslut om under Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets internationella avdelning. Synpunkter har inhämtats under hand från förtroendevalda och tjänstemän i staden. Förslag till internationell strategi för Stockholm Stockholm i världen Globaliseringen ställer länder, regioner och städer inför helt nya möjligheter och utmaningar. Nya marknader öppnar sig, världshandeln expanderar och ekonomier integreras. Den europeiska kommunismens sammanbrott och etableringen av marknadsekonomier i Öst- och Centraleuropa samt Kinas och Indiens snabba tillväxt har medfört en förskjutning av den globala ekonomin. USA:s ekonomiska dominans är avtagande och Kina, Indien och Sydostasien rycker fram som nya ekonomiska draglok. Europa har också genom den gemensamma valutan flyttat fram sina positioner och blivit en av världens största sammanhållande marknader med euron som en av tre världsvalutor. Globaliseringen drivs på av den teknologiska, logistiska och finansiella utvecklingen, som för med sig nya produktionsoch arbetssätt. Parallellt med globaliseringen av världsekonomi integreras EU:s medlemsländer

19 SID 19 (28) allt mer och samarbetet över nationsgränserna ökar. EU-politik har därmed blivit inrikespolitik för EU:s medlemsstater. I sin utrikesdeklaration (2007) 4 pekar den svenska regeringen speciellt på att Sverige ska vara pådrivande i utvecklingen av EU, vara öppen för europeiska länder som vill söka medlemskap i EU och vara pådrivande i miljöarbetet på en internationell nivå. Som medlem i EU ansluter sig också Sverige till de mål som är uppsatta i den s k Lissabonstrategin 5. Inom ramen för Lissabonstrategin har EU-länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling. För en storstadsregion som Stockholm innebär denna utveckling stora möjligheter med nya växande marknader, ökad handel och ökat internationellt samarbete. Samtidigt ökar också konkurrensen om företagsetableringar, investeringar, arbetskraft och besökare från andra storstadsregioner i världen. I internationella jämförelser mellan olika storstadsregioner står sig Stockholm väl. I EU är Stockholm en av de snabbast växande storstadsregionerna 6. Stockholm är också den högst rankade regionen utanför USA när det gäller övergången till kunskapssamhället 7. I en annan jämförelse, som innefattar regioner i Europa 8, rankas Stockholm högt på områden som avsaknad av miljöföroreningar, utbildad befolkning, tillgång och användande av telekommunikationstjänster, språkfärdigheter och livskvalitet. Stockholm har även utsetts till the world s greenest, most livable city i konkurrens med 72 andra städer. 9 Det innebär inte att Stockholm kan luta sig tillbaka. Regionen måste ständigt utvecklas för att kunna stärka sin internationella konkurrenskraft. Det handlar om att utveckla allt från bostäder, kommunikationer och företagsklimat till vård, skola, omsorg och kultur. Att Stockholmsregionen lyckas att stärka sin konkurrenskraft är inte bara viktigt för regionen, utan för hela landet som behöver en internatio- 4 Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen, 24 februari, Cities and the Lisbon agenda: Assessing the performance of cities, European Commission, Directorate-General, Regional policy 6 OECD Territorial Reviews Stockholm, Sverige World Knowledge Competitiveness index 2005, Robert Huggins, Hiro Izushi & Will Davies. Stockholm kommer på en åttonde plats. San Jose, Boston, San Francisco, Hartford och Seattle är de fem högst rankade regionerna. 8 European Cities Monitor 2006, Cushman & Wakefield (f.d. Healey and Baker). 9 Readers digest 2007

20 SID 20 (28) nellt konkurrenskraftig huvudstadsregion som intar en ledande roll i vår del av världen. Syfte Stockholms stads internationella strategi syftar till att lägga fast mål, inriktning och riktlinjer för hur stadens internationella arbete ska bedrivas. Strategin ska kunna användas för prioriteringar bland de engagemang som initieras på verksamhetsnivå och de förfrågningar till internationellt samarbete som kommer från andra regioner. Strategin är kommunövergripande och ligger till grund för samtliga nämnders och bolags internationella arbete. Vision Ett Stockholm i världsklass För att möta globaliseringens utmaningar har Stockholms stad tagit fram en samlad vision för Stockholms framtida utveckling. Visionen beskriver hur Stockholm i den framväxande Stockholm - Mälarregionen ska ha utvecklats till år Vision 2030 antogs av kommunfullmäktige i juni 2007 och tecknar en framtidsbild av en storstad i världsklass med tre väsentliga karaktärsdrag: mångsidig och upplevelserik innovativt och växande medborgarnas Stockholm I det mångsidiga och upplevelserika Stockholm finns ett stort och brett utbud av arbeten, utbildningar, service, kultur och nöjen med stark internationell karaktär, som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och tar tillvara allas potential. Här finns också unika stadsmiljöer som förenar storstadens puls med närheten till natur och vatten en kombination som lockar besökare från hela världen. I det innovativa och växande Stockholm är staden navet i den växande Stockholm - Mälarregionen. Regionen har stärkt sin internationella konkurrenskraft och är den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen finns ett dynamiskt, innovativt och kunskapsbaserat näringsliv i världsklass, som präglas av hög innovationskraft och unik samverkan med utbildning och forskning.

21 SID 21 (28) I medborgarnas Stockholm är Stockholm navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. I regionen finns obegränsade möjligheter för människor att resa, bo och mötas. Här finns också en högklassig och kostnadseffektiv samhällsservice baserad på valfrihet och mångfald, som ger stockholmarna unika möjligheter att välja mellan olika vård- och omsorgsgivare och skolor. Visionen är ett strategiskt åtagande från Stockholms stads sida och staden förbinder sig att arbeta i visionens riktning under de kommande decennierna. Kommunstyrelsen, nämnder och styrelser ska utgå från visionen vid upprättande av budget, verksamhetsplaner, strategiska planer, program och policys. Övergripande målsättningar och inriktning Utifrån vision 2030 har, i Stockholms stads budget för 2008 med inriktning för 2009 och 2010, tre inriktningsmål lagts fast för stadens verksamheter: - Stockholm ska vara en attraktiv, trygg och växande stad för boende, företag och besök, - Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras och - Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva. Stockholms stads internationella arbete ska bidra till att verksamheterna uppfyller inriktningsmålen och att staden långsiktigt uppnår sin vision. Det internationella arbetet ska således alltid kunna härledas till att det leder till konkret nytta för stockholmarna. Det innebär att det internationella arbetet ska skapa förutsättningar för att staden ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till stockholmarna och för att Stockholm ska en fortsatt hög och långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning. I detta perspektiv ska Stockholms stads internationella arbete inriktas på: Positionering, Verksamhetsutveckling samt Bevakning och påverkan. 1) Positionering En fortsatt hög tillväxt och sysselsättningsnivå är förutsättning för Stockholms stads utveckling. Det ställer krav på att skapa förutsättningar för befintliga företag att växa, för nya företag att etablera sig och starta i Stockholm. Det internationella arbetet syftar i detta sammanhang till att attrahera företagsetableringar, investeringar, besökare och boende till Stockholmsregionen samt till att hjälpa företag att växa internationellt. Positioneringen ska stödja den långsiktiga inriktning för

22 SID 22 (28) Stockholm som beslutats i Vision Den ökade konkurrensen om företagsetableringar, investeringar, besökare och boende ställer krav på en tydlig internationell positionering av Stockholm. Denna positionering ska utgå från Stockholms styrkor och konkurrensläge ur ett internationellt perspektiv. Stockholm bör därför positioneras som Norra Europas ledande tillväxtregion med ett kunskapsbaserat och innovativt näringsliv i världsklass och med en god och trygg livsmiljö med stora möjligheter för alla människor. Stockholm är även internationellt känd som en stad med ett starkt miljömedvetande och en mycket positiv utveckling inom miljöområdet. Stockholm är en av de få städer i världen som har lyckats kombinera en hög tillväxttakt med minskad klimatpåverkan per invånare. Detta får bäring på utvecklingen av geografiska områden såsom t ex Finansplats Stockholm i Värtan, Life Science i Norra Station och ICT i Kista. För att kommunicera detta internationellt används budskapet Stockholm The Capital of Scandinavia. Till grund för budskapet, som har arbetats fram i nära samarbete med näringslivet och övriga kommuner i regionen, ligger tre argument, som stöder budskapet om Stockholm som Skandinaviens huvudstad. Stockholm är den största staden i det största landet och ligger mitt i hjärtat av Skandinavien med kommunikationer i världsklass. Regionen är också Skandinaviens ekonomiska centrum med den största bruttoregionalprodukten och flest multinationella företag. Dessutom är Stockholm Skandinaviens tongivande kulturstad med ett unikt utbud av gallerier, museer och andra kulturinstitutioner, en fantastisk livsmiljö och mångkulturell och språkkunnig befolkning. Genom ett samlat budskap Stockholm The Capital of Scandinavia, som används av alla aktörer i Stockholmsregionen ökar tydligheten och genomslagskraften i positioneringsarbetet. Genom att förmedla samma budskap kan den internationella kännedomen om Stockholm öka, vilket i sin tur ska attrahera fler företagsetableringar, investeringar, besökare och boende till regionen. Utifrån denna inriktning läggs följande riktlinjer fast för Stockholms stads arbete: Stockholms stads nämnder och bolag bidrar utifrån sina förutsättningar - till att positionera Stockholm som Norra Europas ledande och hållbara tillväxtregion med ett kunskapsbaserat och innovativt näringsliv i världsklass och med en god och trygg livsmiljö med stora möjligheter för alla människor.

23 SID 23 (28) All Stockholms stads internationella kommunikation och marknadsföring utgår från varumärket Stockholm The Capital of Scandinavia. Näringsliv, akademi och offentlig sektor samarbetar aktivt för att skapa tillväxt. 2) Verksamhetsutveckling En fortsatt högkvalitativ och kostnadseffektiv samhällsservice är en viktig förutsättning för Stockholms stads framtida attraktionskraft och utveckling. Det ställer krav på att stadens verksamheter ständigt utvecklas för att leva upp till medborgarnas förväntningar. Det internationella arbetet syftar i detta sammanhang till att stödja verksamhetsutvecklingen i staden och därmed bidra till att ge stockholmarna en bättre service. Det åligger varje verksamhet i staden att inhämta kunskap från de städer och regioner som är ledande inom respektive verksamhetsområde. I vissa frågor kan Stockholm lära av de bästa, medan Stockholm i andra frågor kan bidra till att andra regioner får ta del av det som Stockholm gör bra. Detta arbete kan också ge upphov till att särskilda samarbeten inom olika sakområden kommer till stånd med andra städer och regioner. Stockholm är i princip vänort med alla huvudstäder, men har ett särskilt samarbete med de nordiska ländernas huvudstäder. Särskilda vänortsavtal ska i övrigt undvikas. I enstaka fall tecknar Stockholms stad samarbetsavtal med andra huvudstäder. Det ska då avse ett konkret utbyte inom ett specifikt område där ett samarbete är till ömsesidig nytta och som stämmer överens med intentionerna i den internationella strategin. Under 2007 har staden tecknat ett samarbetsavtal med London avseende bl a miljöfrågor. Stockholms stad planerar också att utveckla ett strategiskt partnerskap med Helsingfors för att samarbeta på ICT-området (Information and Communication Technology). Stockholms stad kan delta i internationella organisationer och nätverk för att utbyta erfarenheter och kunskaper. Staden bör begränsa sitt medlemskap till sådana organisationer och nätverk som bidrar till konkret nytta för staden. En viss försiktighet bör således iakttas i val av medlemskap i organisationer. Medlemskap bör dessutom omprövas regelbundet för att säkerställa att staden fortfarande har nytta av deltagande i organisationen. I organisationer där staden väljer att vara medlemmar, bör vi också vara beredda att göra aktiva insatser. Dessutom kan staden medverka i EU-program med projekt som har en tydlig koppling till den planerade verksamhetsutvecklingen för att ta del av utvecklingsmedel och andra städers och

24 SID 24 (28) regioners kunskaper. I valet av samarbetspartner och medlemskap i internationella organisationer och nätverk ska sakfrågan och nyttan för staden styra. De samarbetsområden som anses tillföra berörda verksamheter värdefulla kunskaper bör prioriteras. Valet av geografiska marknader bör komma i andra hand. Utifrån denna inriktning läggs följande riktlinjer fast för Stockholms stads arbete: Stockholms stads nämnder och bolag ska inhämta kunskap från och lära av de bästa städerna och regionerna inom respektive verksamhetsområde för att utveckla stadens verksamheter när det gäller såväl kvalitet som effektivitet. I valet av samarbetspartner och medlemskap i internationella organisationer och nätverk ska sakfrågan och nyttan för verksamheten styra, inte den geografiska marknaden. När Stockholms stads nämnder eller bolag deltar i eller driver EUprojekt ska det finns en tydlig koppling till den planerade verksamhetsutvecklingen. 3) Bevakning och påverkan Stockholms stad är i hög grad beroende av utvecklingen i omvärlden. Händelser i världen och politiska beslut på överstatlig nivå påverkar direkt eller indirekt Stockholms utveckling. Det internationella arbetet syftar i detta sammanhang till att bevaka och försöka påverka politiska beslut och andra internationella initiativ, så att de ligger i linje med Stockholms stads intressen. En stor del av den lagstiftning som har direkt betydelse för Stockholms stads ansvarsområden härrör ursprungligen från EU. Stockholms stad ska därför vara en aktiv partner i EU-samarbetet och arbeta för att stockholmarnas intressen tas tillvara i EU. Det handlar om att bevaka och uppmärksamma för staden viktiga EUinitiativ för att försöka påverka eller förbereda anpassningen till fattade beslut. Ett sätt att tidigt påverka är att t ex delta i EU-relaterat policyarbete 10. Stockholms stad kan också påverka genom att vara representerad på olika interna- 10 Slutrapport EU i vardagen, Internationella avdelningen, Dnr: /2005.

25 SID 25 (28) tionella arenor. Inom ramen för medlemsskapen i exempelvis Eurocities, Metropolis och United Cities and Local Governments (UCGL) kan Stockholms stad påverka och utöva inflytande över hur storstadsfrågor inom exempelvis miljö, stadsplanering, kultur och arbetsmarknad utvecklas på europisk och utomeuropeisk nivå. Samverkan inom Stockholmsregionen inom ramen för SEU-kommittén är en viktig arena för staden för såväl ökad kunskap om EU-policyfrågor som regional samordning av ståndpunkter som ökar vår förmåga att påverka besluten. Utifrån denna inriktning läggs följande riktlinjer fast: Stockholms stads nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för aktiv bevakning och påverkan av sina respektive EU-policyområden. Stockholms stad är aktiv och driver stadens intressen i de organisationer och nätverk som staden utifrån prioriteringarna i detta tjänsteutlåtande väljer att engagera sig i. Principiella riktlinjer i det internationella arbetet Det finns ett antal principiella riktlinjer som ska ligga till grund för hur det internationella arbetet ska bedrivas i nämnder och bolagsstyrelser oavsett vilken inriktning som avses. De principiella riktlinjerna är följande: Det internationella arbetet ska alltid kunna härledas till att det stöder stadens vision om ett Stockholm i världsklass samt kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och att arbetet leder till konkret nytta för stockholmarna. Allt engagemang i det internationella arbetet ska bedrivas professionellt och ändamålsenligt utifrån fullmäktiges inriktningsmål. I utvalda internationella organisationer bör staden vara aktiv, driva stadens intressen och sträva efter ledande förtroendeposter. Staden ska söka relevanta samarbeten med de internationellt mest framstående i de fall de leder mot måluppfyllelse, t ex ledande regioner i Nordamerika och Asien. Staden bör arbeta holistiskt, t ex genom att aktivt söka samarbeten mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor

26 SID 26 (28) Staden har ingen egen utrikespolitik. Utrikespolitik är ett nationellt ansvar. Staden engagerar sig i arbete av biståndskaraktär enbart i de fall då finansiering till fullo sker av annan part, t ex SIDA. Stockholms stads internationella organisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att samordna och realisera inriktningen och riktlinjerna för det internationella arbetet inklusive att fastställa stadsövergripande mätbara mål och rapportera måluppfyllelse till kommunfullmäktige i årsredovisningen. Nämnder och bolag ansvarar för att realisera inriktningen och riktlinjerna för det internationella arbetet inom sina ansvarsområden och i enlighet med stadens integrerade ledningssystem. Det internationella arbetet sker inom given ekonomisk och verksamhetsmässig ram och ska vara en integrerad del av verksamheten t ex genom aktiv omvärldsbevakning, aktiv bevakning och påverkan av relevanta EU-policybeslut och verksamhetsutveckling med hjälp av EU:s fonder och program (t ex mellersta Östersjöprogrammet). Kommunstyrelsen beslutar om stadens uppfattning i stadsövergripande EUpolicyfrågor eller i frågor som har påverkan på flera nämnder/bolagsstyrelsers verksamhet, medlemskap i stadsövergripande internationella organisationer, internationella avtal (exklusive EU-projekt) och större internationella engagemang. Nämnder och bolagsstyrelser beslutar om stadens uppfattning i EU-policyfrågor som är verksamhetsspecifika samt om medlemskap i verksamhetsspecifika internationella organisationer. Den internationella strategins inriktning och riktlinjer ska också ligga till grund för Stockholms stads agerande i olika nätverk, medlemsorganisationer och andra organisationer. Det gäller exempelvis Stockholmsregionens Europakommitté (SEU), som Stockholms stad har bildat tillsammans med Stockholms läns landsting och Kommunförbundet i Stockholms län för att skapa samordning, samverkan och större effekt av olika aktiviteter. Det första avtalet tecknades 1996, men har under 2007 reviderats och uppdaterats. Under SEU-kommittén ligger ansvaret för de representationskontor regionen väljer att ha, för närvarande i Bryssel, Sankt Petersburg och Warszawa. SEU-kommittén ska ses som Stockholms stads förlängda arm och användas aktivt av staden utifrån inriktningen och riktlinjerna i den internationella strategin.

27 SID 27 (28) Metoder för att implementera strategin Det finns ett antal metoder som syftar till att definiera form för uppföljning och erbjuda stöd. De viktigaste metoderna är: Stadsledningskontoret erbjuder en stödfunktion för nämnder och bolag kring EU-projekt samt grundläggande stöd för EUpolicybevakning. Stöd från stadsledningskontoret och utrednings- och statistikkontoret kommer att erbjudas verksamheterna i arbetet med att definiera mätbara mål i enlighet med det integrerade ledningssystemet. Stadsledningskontoret kommer att ta fram ett studiematerial om inriktningen och riktlinjerna för det internationella arbetet och som nämnder och styrelser, bolag och förvaltningar kan använda som stöd (var lär vi oss bäst, lämpliga samarbeten mm). Stadsledningskontoret kommer att erbjuda bolags och förvaltningars ledningsgrupper tillfällen för enskilt stöd i implementeringen. Utöver dessa metoder har varje verksamhet ansvar för att utveckla egna metoder för att nå måluppfyllelse. Bilagor Vikten av en internationell strategi, motion 2004:42. Ett friare Stockholm, Överenskommelse mellan Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna i Stockholms stadshus avseende samarbetet mandatperioden OECD Territorial reviews, Stockholm, Sweden, ISBN Visionen Norra Europas mest attraktiva storstadsregion. Inbjudan till dialog 3 om den nya regionala utvecklingsplanen en ny RUFS, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2007.

28 SID 28 (28) Cities and the Lisbon agenda: Assessing the performance of cities, European Commission, Directorate-General, Regional policy. Ett Stockholm i Världsklass Vision Utlåtande 2007 Rotel 1 (Dnr /2005, /2006) Internationell strategi för Stockholms stad, stadsledningskontoret, Avd för protokoll och internationella frågor, World Knowledge Competitiveness index 2005, Robert Huggins, Hiro Izushi & Will Davies. ISBN: European Cities Monitor 2006, Cushman & Wakefield (f.d. Healey and Baker). Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen, 24 februari, DN Debatt, Politiskt misslyckande väntar med vår provinsiella EUsyn, Carl Bildt och Cecilia Malmström, 30 november Slutrapport EU i vardagen, Internationella avdelningen, Dnr: /2005. SLUT