Innehåll. Förord Inledning Begränsad klimatpåverkan Sunda boendemiljöer Friska vatten God hushållning med mark...
|
|
- Rut Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekohandlingsprogram
2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Halmstad är en ekokommun...4 Nationella miljökvalitetsmål...4 Regionala miljömål...4 Visionsstyrningsmodellen...5 Visionen och dess värdegrund Hållbar utveckling...5 Övergripande mål...6 Handlingsprogrammets plats i visionsstyrningsmodellen...6 Andra styrande dokument...7 Uppföljning...7 Temaområdenas indelning...8 Begränsad klimatpåverkan Sunda boendemiljöer Vår kommuns ambitioner och inriktning för en hållbar utveckling! Du håller nu i din hand kommunens tredje ekohandlingsprogram. Handlingsprogrammet visar ambitioner och riktlinjer för ekologiskt hållbar utveckling i Halmstad och bygger på de regionala miljömålen. Halmstads kommun blev en ekokommun Sedan dess har vi arbetat målinriktat för att värna miljön och ha klimatfrågorna högt på agendan. Nytt för i år är att detta är det första handlingsprogrammet som är uppbyggt i enlighet med visionsstyrningsmodellen, vår modell för att leda och utveckla Halmstad. Dokumentet innehåller därför kommunens ambitioner och inriktning, inte specifika målsättningar. Tack vare detta sätt att arbeta kommer vi att få en bättre och mer samordnad organisation som ger bättre resultat. Omsorgen om vår miljö måste vi arbeta med dagligen. Det är i hög grad en personlig fråga som vi bör tänka på och ta med oss också i hemmet, på arbetsplatsen, på stan, på stranden, i joggingspåret eller till ditt alldeles egna smultronställe. Halmstads kommun investerar tillsammans med vårt helägda bolag HEM AB samt Region Halland 84,5 miljoner kronor under fyra år för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är satsningar som ska leda till minskade utsläpp av växthusgaser motsvarande det som bilar släpper ut på ett år. Sedan mitten av 2007 satsar kommunen även på att samordna varutransporterna till kommunens verksamheter. Nya fordon som införskaffas till kommunen ska vara miljöfordon och helst drivas av alternativa bränslen för att ge minskade utsläpp. Detta ekohandlingsprogram beskriver vår kommuns ambitioner och inriktning för att skapa en hållbar utveckling, till gagn för dagens och kommande generationer. Friska vatten God hushållning med mark Carl Fredrik Graf Kommunstyrelsens ordförande Ekohandlingsprogrammet antogs i kommunfullmäktige ,
3 Inledning Halmstad är en ekokommun För att vara Ekokommun krävs att kommunfullmäktige antagit ett program för ekologisk hållbarhet samt att kommunen ställer sig bakom de fyra systemvillkoren. Dessa villkor ligger i linje med värdegrunden för Halmstads kommun och ska ligga till grund för beslut och handlande i all kommunal verksamhet. Visionsstyrningsmodellen Ekohandlingsprogrammet är en del av Halmstads kommuns nya visionsstyrningsmodell. Halmstads kommuns Vision 2020 Övergripande mål De fyra systemvillkoren 1 som Halmstads kommun ställt sig bakom: I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 3. undanträngning med fysiska metoder. Och i det samhället 4. hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov. Konkretiserade mål och prioriteringar Verksamhetsmål Medarbetarmål Handlingsprogram Nationella miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom femton områden, som senare blivit sexton. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Regionala miljömål 2 I september 2003 antog Länsstyrelsen i Halland delmål för tretton av de nationella miljökvalitetsmålen och en månad senare antog Skogsvårdsstyrelsen delmål för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Under 2007 reviderades de regionala miljömålen och ett nytt miljökvalitetsmål tillkom; Ett rikt växt- och djurliv. Ekohandlingsprogrammet har till stor del utgått från de regionala miljömålen och det handlingsprogram 3 som arbetats fram regionalt. Visionen och dess värdegrund Hållbar utveckling Visionen innehåller tre värdegrundsområden som ska genomsyra allt arbete och alla beslut. Ett område är hållbar utveckling. Värdegrundsområde Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Ur visionsstyrningsmodellen) För att främja hållbar utveckling ska förtroendevalda och anställda ha de aktuella kunskaper som behövs för att kunna lösa arbetsuppgifterna på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. förtroendevalda och anställda vara föredömen och kontinuerligt verka för miljöförbättringar. allt samhällsbyggande stimulera och ge goda förutsättningar för en resurssnål och ekologiskt hållbar utveckling som utgår från ett hållbart nyttjande av mark, vatten och övrig fysisk miljö. särskild hänsyn tas till miljö- och naturresursaspekterna när intressekonflikt föreligger. kommunen stimulera och underlätta för myndigheter, företag, organisationer och kommuninvånare att minska negativ miljöpåverkan och bidra till en bättre miljö. 4 5
4 Andra styrande dokument Utöver detta ekohandlingsprogram finns det ett antal planer, riktlinjer och policys som styr arbetet i Halmstads kommun. Vid framtagande eller revidering av riktlinjer eller andra styrdokument ska dessa ha sin utgångspunkt i ekohandlingsprogrammets ambitioner och viljeinriktningar. Ekohandlingsprogrammet har en övergripande karaktär och anger en ambition och viljeinriktning medan nedanstående dokument är mer specialiserade. I detta handlingsprogram görs hänvisningar till dessa styrdokument. Övergripande mål Det finns nio övergripande mål som är antagna i kommunfullmäktige. De målområden som detta handlingsprogram framför allt berörs av är markerade med fet stil. Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och dialog Miljö och energi Näringsliv och arbetsmarknad Omsorg och stöd Resor och trafik Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra Handlingsprogrammet i sig får konsekvenser även för målområdet Barn och utbildning där det anges att barn och ungdomar ska växa upp i en anda som präglas av ansvarstagande. För att uppnå detta måste miljöperspektivet arbetas in i verksamheten såväl inom grundskolan som inom gymnasieskolan. Innehållet i ekohandlingsprogrammet förutsätts genomsyra dessa verksamhetsområden i all form av undervisning. Målområdena beskrivs utförligt i OPUS som är ett dokument där kommunens omvärldsanalys och basfakta för de olika målområdena årligen sammanfattas. Energiplanen antogs av fullmäktige Planen beskriver aktuell energibalans dvs vilken energi som tillförs och hur den används. Planen berör hela samhället alltså bebyggelse- industri- och transportsektorn. Under respektive sektor finns angelägna områden utpekade som förvaltningarna och bolagen skall arbeta med. Planens aktualitet prövas varje mandatperiod. Handlingsprogram för långsiktigt hållbara transportsystem tas fram under Handlingsprogrammet ska ange trafikplaneringens inriktning och ge en samlad beskrivning av hur transportsystemen kan utvecklas för att gynna en hållbar stadsutveckling. Avfallsplanen omfattar perioden och revideras för närvarande. Avfallshanteringen är en del av samhällets tekniska infrastruktur, men också en miljöfråga, då avfall är både en resurs och ett problem. I avfallsplanen finns också ett antal strategiska områden redovisade, som berörda förvaltningar och bolag skall arbeta med. Att få bort det farliga avfallet från kretsloppet är en av många viktiga frågor. Planens aktualitet prövas varje mandatperiod. Översiktsplanen, ÖP 2000, anger mark- och vattenanvändningen för olika intresseområden och fastställer således ramarna för den fysiska planeringen. Planen styr ytterst hur Uppföljning vi hushåller med marken och hur vi tillgodoser olika samhälleliga behov. Översiktsplanen sammanfattar också allmänna intressen som särskilt bör beaktas och kommer till uttryck i andra styrande dokument. Översiktsplanen aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Halmstads gröna värden antogs av kommunfullmäktige mars 2008 och anger strategiska områden och riktlinjer för att utveckla och bevara naturmiljöer, rekreationsmiljöer och stadens grönstruktur. Detta är ett underlag till Översiktsplanen. Riktlinjer för resor i tjänsten innehåller regler och anvisningar för hur tjänsteresor ska ske, både korta inspektionsresor och längre resor inklusive övernattning. Innehållet ska kontinuerligt uppdateras för att stämma överens med aktuella avtal. Riktlinjer för tjänstefordon anger allt om fordon som används i tjänsten från hur fordon beställs till regler kring användandet. Riktlinjer för upphandlingar och inköp gäller från och med Riktlinjerna ger vägledning till hur anställda och förtroendevalda skall agera när det gäller upphandling och inköp. Miljöanpassade lösningar ska prioriteras så långt detta är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Handlingsprogrammets plats i visionsstyrningsmodellen Handlingsprogrammet antas i kommunfullmäktige och innehåller Halmstads kommuns ambitioner och inriktningar utifrån en ekologiskt hållbar utveckling. Det finns inga kommunala målformuleringar i dokumentet. Indikatorernas uppgift är inte att mäta måluppfyllelse utan att mäta och följa utvecklingen inom ett visst område. Utifrån de övergripande målen, ekohandlingsprogrammet och övriga handlingsprogram tar kommunfullmäktige fram konkretiserade mål och prioriteringar. Dessa styr verksamhetsstyrningsprocessen och budgetprocessen. Varje nämnd och bolag tar i nästa led fram sina verksamhetsmål utefter de konkretiserade målen, prioriterade områdena och handlingsprogrammen. Kommunstyrelsen ansvarar för att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas. Årligen ska handlingsprogrammets genomslag redovisas för kommunfullmäktige genom att följa upp vilka mål och åtgärder som nämns i förvaltningarnas verksamhetsplaner respektive bolagens affärsplaner eller som på annat sätt genomförs i verksamheten. Handlingsprogrammet innehåller fyra temaområden. Till vart och ett av dem finns det ett antal angivna indikatorer som ska mäta utvecklingen inom området. Dessa kommer årligen att följas upp och redovisas på kommunens webbplats utan någon politisk bearbetning. En uppföljning och utvärdering av hela ekohandlingsprogrammet ska göras innan ett nytt handlingsprogram tas fram. 6 7
5 Temaområdenas indelning Ekohandlingsprogrammet är indelat i fyra temaområden. Många gånger går orsaker och verkan för de olika nationella miljökvalitetsmålen in i varandra, men i huvudsak passar miljökvalitetsmålen in i områdena enligt nedan. Begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan Sunda boendemiljöer God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Rubriker inom temaområdena Nationella miljökvalitetsmål Här anges de nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak berör temaområdet. Eftersom effekterna av vissa åtgärder går in i varandra så kan det vara flera av de nationella miljömålen som berörs. Utmaningen Här beskrivs temaområdet och kommunens utmaning kortfattat. Vilka problem vi står inför och vilka strategier som finns på EU eller regeringsnivån. Ambition och inriktning Här anges strategiskt viktiga områden för Halmstads kommuns miljöarbete. Vad vi behöver göra för att uppnå en långsiktig miljömässigt hållbar utveckling i Halmstad utöver det som lagen anger. Indikatorer som redovisas i uppföljningen av ekohandlingsprogrammet Här anges de indikatorer som kommer att redovisas på Halmstads kommuns webbplats. Indikatorernas uppgift är inte att mäta måluppfyllelse utan istället att mäta och följa utvecklingen inom ett visst område. Dessa indikatorer ska utgöra en bra grund för att kommunfullmäktige, nämnderna och de kommunala bolagen ska kunna sätta upp bra mål inom miljöområdet. Friska vatten Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning God hushållning med mark Ett rikt odlingslandsskap Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv 8 9
6 Begränsad klimatpåverkan Nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen april 1999 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Ambition och inriktning 1. Minskade utsläpp av växthusgaser. Hållbar energianvändning 2. Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energiperspektiv. 3. Lokal produktion av förnyelsebar energi ska öka. 4. Energianvändningen ska effektiviseras och andelen förnybar energi ska öka. Hållbara transporter 5. Fysisk planering och samhällsbyggande ska leda till att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 6. Gång- och cykelvägarna ska vara säkra, trygga och prioriteras framför biltrafiken. 7. Andelen kollektivtrafiksresenärer ska öka. Utmaningen I atmosfären ökar halterna av växthusgaser vilket påverkar jordens klimat. Klimatförändringarna förväntas ge Halmstad hetare somrar och mildare vintrar samt ökade nederbördsmängder med risk för översvämningar och överbelastade dagvattensystem 4. Ungefär 80 procent av utsläppen av växthusgaser är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen vid energianvändning och transporter. I Halmstad står transportsektorn för drygt hälften av koldioxidutsläppen, och är den enda sektorn där utsläppen av koldioxid fortfarande ökar 5. Fordonstrafiken orsakar även höga olyckstal och de oskyddade trafikanterna är mest utsatta. Många trafikolyckor äger rum i stadsområden 6. Fjärrvärmeproduktionen har kraftigt bidragit till en minskning av koldioxidutsläpp i kommunen men övrig produktion av förnyelsebar energi är ännu mycket liten jämfört med den totala energitillförseln till Halmstad 7. Förutom koldioxid sker även mer diffusa och svårkontrollerade utsläpp av andra ännu kraftfullare växthusgaser som dikväveoxid och metangas. Jordbruket är en stor källa för utsläpp av dikväveoxid genom kväveberikad mark och avgång från stallgödsel. Idisslande boskap släpper ifrån sig stora mängder metangas. Handlingsprogram, riktlinjer och andra dokument av betydelse för temaområdet Energiplanen anger strategiska områden och riktlinjer för kommunens arbete med energi och transporter. Översiktsplanen anger en del riktlinjer för trafikplaneringen. Handlingsprogram för långsiktigt hållbara transportsystem ska ange trafikplaneringens inriktning och ge en samlad beskrivning av hur transportsystemen kan utvecklas för att gynna en hållbar stadsutveckling. Pågående eller planerade utredningar; Biogasutredning... för kommunen som organisation gäller även... Riktlinjer för resor i tjänster anger regler och anvisningar för resor i tjänsten. Riktlinjer för tjänstefordon anger regler och anvisningar för anskaffande och användning av tjänstefordon. Riktlinjer för upphandlingar och inköp anger att miljöanpassade lösningar ska prioriteras så långt detta är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Lokal klimat- och sårbarhetsutredning Indikatorer som redovisas i uppföljningen av ekohandlingsprogrammet Koldioxidutsläpp från energianvändning (inklusive el) per invånare. Energianvändning för olika sektorer (antal GWh) Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Resenärer i kollektivtrafik. (antal påstigande) Körsträcka med bil per invånare och år. Antal bilar per 1000 invånare. Andel miljöbilar av totalt antal registrerade bilar Kusten i Lynga
7 Sunda boendemiljöer Nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen april 1999 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter i den yttre miljön. Ambition och inriktning Bebyggelse 1. Vid kommunal ny- och ombyggnation ska hela livscykelperspektivet utifrån energi- och miljöperspektiv alltid beaktas. Produkt- och materialval 2. Miljö- och hälsofarliga ämnen ska fasas ut och produkter med låg miljöpåverkan ska alltid prioriteras. Förorenade områden 3. Områden som identifierats som förorenade eller misstänks vara förorenade ska uppmärksammas och vid behov åtgärdas. Luftkvalitet och buller 4. Konsekvenser för luftkvalitet ska alltid beaktas vid fysisk planering och samhällsbyggande. 5. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostaden ska minska. Kulturmiljöer 6. Kulturmiljöer, både byggnader och spår i landskapet, som förstärker historien och bidrar till en god livsmiljö, ska säkerställas. Avfall 7. All nedskräpning i och utanför stadsmiljön ska minska. 8. Den totala mängden hushållsavfall per invånare ska minska. 9. Källsorteringen och utsorteringsgraden för materialåtervinning ska öka. 10. Utsorteringen av skadligt avfall ska öka. 11. Kvalitén på avloppslammet ska vara av så god kvalitet att det kan ingå i det naturliga kretsloppet. Utmaningen I Halmstad pågår en omfattande förnyelse av bostäder, infrastruktur och verksamheter för att möta den ökande efterfrågan. För att kommande generationer också ska ha möjlighet att tillfredsställa sina behov behöver samhället utformas och byggas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt där hela livscykelperspektivet beaktas. En bra boendemiljö är viktig för ortens utveckling. Den stadigt ökande trafikmängden orsakar bullerstörningar och försämrar luftkvalitén. Buller kan ge upphov till stressrelaterade symtom och påverkar det allmänna välbefinnandet. Luftföroreningar kan ge betydande hälsoproblem i form av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och astmatiska sjukdomar 8. Även kulturhistoriska värden skadas av luftföroreningar. Dessutom riskerar de kulturhistoriska miljöerna som berättar om vår historia att trängas undan av det höga exploateringstrycket. Avfallsmängderna växer i takt med att konsumtionen ökar och ställer stora krav på omhändertagning och behandling. Genom att göra det enkelt för kunden att sortera rätt kan utsorteringsgraden förbättras och farligt avfall och giftiga ämnen hållas skilt från det naturliga kretsloppet. Handlingsprogram, riktlinjer och andra dokument av betydelse för temaområdet Energiplanen anger riktlinjer för energiperspektiv vid bebyggelse. Översiktsplanen ska ange strategiska områden och riktlinjer för den fysiska planeringen inklusive bevarande av kulturmiljöer. Avfallsplanen anger strategiska områden och riktlinjer för kommunens arbete med avfall. Handlingsprogram för långsiktigt hållbara transportsystem ska ange trafikplaneringens inriktning.... för kommunen som organisation gäller även... Riktlinjer för upphandlingar och inköp anger att miljöanpassade lösningar ska prioriteras så långt detta är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning. Indikatorer som redovisas i uppföljningen av ekohandlingsprogrammet Tätortsluftens halt av kvävedioxid och partiklar (µg/m3). Jämfört med aktuella miljökvalitetsnormer. Total mängd hushållsavfall samt andel materialåtervunnet avfall från hushållen (kg/invånare) Jämförelse över tid samt i förhållande till genomsnitt för Sverige. Antal q-märkta byggnader i detaljplaner. Förekomst av tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslam (årsmedelhalt mg/kg TS). Jämförelse över tid samt förhållande till riktvärden 12 13
8 Friska vatten Nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen april 1999 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Utmaningen EU:s ramdirektiv för vatten har till syfte att långsiktigt säkerställa en hållbar och rättvis användning av vattnet där miljö och samhällsintressen vägs samman. Åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status kommer att tas fram till år De kommer att vara styrande i kommunens arbete med vattenfrågor. Halmstads dricksvatten tas från grundvattentäkter och är idag av god kvalitet. Men klimatförändringar med intensiva regn och höga vattenflöden ökar risken för föroreningar av vatten 9. Bebyggelse och nya hårdgjorda ytor minskar infiltrationen av vatten och riskerar att överbelasta avlopps- och dagvattensystemen vid kraftiga skyfall. Ökad nederbörd leder Ambition och inriktning Grundvatten 1. Befintliga och möjliga framtida vattentäktsområden ska skyddas för att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt. Våtmarker och dagvattenanläggningar 2. Arealen anlagd våtmark i jordbrukslandskapet ska öka. även till ökat näringsläckage till sjöar, vattendrag och hav. Övergödningen leder till algblomning och syrebrist som utarmar djurlivet i våra vatten. Badvattenkvalitén försämras också och kan påverka Halmstads attraktivitet som upplevelsestad. Läckage av näringsämnen kan minskas genom anläggande av ytterligare våtmarker. För att våtmarkerna ska fylla sin funktion och inte växa igen krävs tillsyn och underhåll. Försurning av mark och vatten är fortfarande ett allvarligt problemen och kalkning är för närvarande en nödvändig åtgärd för att försurningskänsliga arter inte ska försvinna och för att giftiga ämnen inte ska frigöras och vandra upp i näringskedjan. 3. Omhändertagande av dagvatten ska ske genom ekologisk dagvattenhantering. 4. Underhåll och uppföljning av anlagda våtmarker och dagvattendammar ska säkerställas. Försurning 5. Andelen sjöar och vattendrag drabbade av försurning som orsakats av människan ska minska. Hav i balans samt levande kust Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Handlingsprogram, riktlinjer och andra dokument av betydelse för temaområdet Översiktsplanen anger riktlinjer för kommunens hantering av Halmstads vattenresurser. Halmstads gröna värden anger en del riktlinjer för kommunens arbete med våtmarker. EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet) ska säkerställa att alla ytvatten uppnår en god ekologisk status och kemisk status, samt att alla grundvatten även uppnår en god kvantitativ status. Indikatorer som redovisas i uppföljningen av ekohandlingsprogrammet Antal kommunala vattentäkter som överskrider gränsvärdena för nitrat, tungmetaller eller bekämpningsmedel. Andelen kommunägd mark inom primärt vattenskyddsområde vid kommunala vattentäkter. (%) Arealen tätortsyta vars dagvatten hanteras enligt principen ekologisk dagvattenhantering. Areal nyanlagda (från 2001) våtmarker (ha). Halter av kväve och fosfor i utlopp från större flöden. Badvattenkvalitet enligt nya badvattendirektivet. Andel sjöar/vatten med försurning. (6-årig redovisningscykel) 14 15
9 God hushållning med mark Nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen april 1999 Utmaningen Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt växt- och djurliv fastställt av riksdagen november 2005 Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Tillväxt och inflyttning gör att trycket är högt på Halmstads markresurser. Jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse, industriändamål och utbyggnad av infrastruktur. Idag saknar kommunen aktuellt planeringsunderlag där värdefull jordbruksmark identifieras och skyddas för att trygga framtida produktion av livsmedel och biogrödor. Regeringens inriktningsmål är att den ekologiskt odlade andelen av den totala åkermarken bör uppgå till 20 procent senast år Samtidigt föreslås konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka till 25 procent för att stimulera en positiv marknadsutveckling. Naturen i vår omgivning är en del av vår livsmiljö och utgör en grund för vår hälsa och välfärd. En rik naturmiljö signalerar hög kvalitet till boende, besökare och näringsliv, och är viktig för ortens utveckling. Halmstad har mycket bra förutsättningar när det gäller goda naturmiljöer. Samtidigt riktas ett starkt exploateringstryck mot tätortsmiljöerna. Halmstads gröna värden behöver säkerställas och utvecklas utifrån ett ekologiskt, socialt och samhällsekonomiskt perspektiv. Ambition och inriktning Odlingslandskapet 1. Kommunens planeringsunderlag ska tillförsäkra att jordbruksmark av högt värde skyddas mot exploatering för bebyggelse, industriändamål och utveckling av infrastrukturen där lokaliseringsalternativ finns. Ekologiska livsmedel 2. Andel ekologiska livsmedel ska öka i kommunal verksamhet. Gröna värden 3. Vid fysisk planering och samhällsbyggande ska värdet av natur och rekreationsområden vägas in och beaktas på samma villkor som andra intressen. 4. Kompensationsåtgärder ska genomföras om värdefulla natur- och grönområden behöver tas i anspråk. Handlingsprogram, riktlinjer och andra dokument av betydelse för temaområdet Översiktsplanen bör redovisa jordbruksmark av högt värde. Saknas i ÖP Indikatorer som redovisas i uppföljningen av ekohandlingsprogrammet Areal jordbruksmark av olika kvalitet. Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%). Halmstads gröna värden anger strategiska områden och riktlinjer för att utveckla och bevara naturmiljöer, rekreationsmiljöer och stadens grönstruktur. Andelen kommuninvånare i staden med tillgång till större naturområden * inom 500m. Andelen kommuninvånare utanför staden med tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet ** inom 500m. * Större naturområden Sammanhängande gröna miljöer i staden på minst 6 ha som klassats som värdefulla i Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv (KF ) Innefattar såväl spontant uppkomna miljöer som parker och anlagda gröna miljöer större än 6 ha. ** Rekreationsområden av hög kvalitet Naturmiljöer som klassats av högsta värde som rekreationsområde och område värdefullt som rekreationsområde i Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv (KF )
10 REFERENSLITTERATUR 1 Det Naturliga Steget, Karl Henrik Robért, 2 Miljömål för Hallands län, Länsstyrelsen Halland. Hur mår Halland? Länsstyrelsen Halland 3 Handlingsprogram så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län, Länsstyrelsen Halland 4 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter SOU 2007:60 5 Statistik från Statistiska centralbyrån. 6 Europeiska kommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer KOM(2007) Energibalans för Halmstad genomförd av Energirådet Halland. Kapitel 6 i Klimp ansökan om klimatinvesteringsprogram. 8 Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa, Socialstyrelsen Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter SOU 2007:
11 Halmstads kommun är EKOKOMMUN Halmstad är sedan 1997 medlem i föreningen Sveriges ekokommuner. Föreningen är en ideell förening som bildades Då bestod föreningen av en handfull kommunen men sedan dess har den växt och nu finns det 74 ekokommuner. Berättigad till medlemskap i SEkom är kommuner som i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse antagit program och bedriver utvecklingsarbete i enlighet med Riodokumentens Agenda 21. SEkom skall främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och en god hälsa. Mer info om SEkom finns på Illustrationer Tobias Flygar Omslagsbild Stefan Nilsson Övrigt foto Patrik Leonardsson Layout Text-Media i Halland AB Tryck Komac 2009
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder
Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra
MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN
Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning
Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings
Ekohandlingsprogram
Ekohandlingsprogram 2014-2018 HALMSTADS KOMMUN KF 20140617 61 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
SAMRÅDSHANDLING - Bilaga 1
SAMRÅDSHANDLING - Bilaga 1 Bilaga 1 Genomförandeplan för ekohandlingsprogrammet - förslag till nya åtgärder I denna bilaga redovisas nya och kompletterande åtgärder till en genomförandeplan för ekohandlingsprogrammets
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Miljöstrategi för Arvika kommun
2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Förslag till Ekohandlingsprogram
SAMRÅDSHANDLING Förslag till Ekohandlingsprogram 2014-2017 UNDER PERIODEN 2014-02-03-2014-03-31 SAMRÅDER HALMSTADS KOMMUN OM FÖRSLAGET TILL ETT NYTT EKOHANDLINGSPROGRAM FÖR 2014-2017 Illustrationer av
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
för dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
DNR 2011-0075 Sida 1 av 7
DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2017-02-12 Dnr: 2015:250 Behovsbedömning Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN
MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3
- Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e
Samrådshandling Dnr: 2016:31. Behovsbedömning. Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2018-06-14 Dnr: 2016:31 Behovsbedömning Detaljplan för verksamheter på del av Hedenstorp 1:2 m.fl. Hedenstorp, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)
Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust
Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015
Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Policy för ekologisk hållbarhet
2018-11-21 Policy för ekologisk hållbarhet Samlande ramverk för styrdokument Antagen av: Kommunfullmäktige 248, 2018-12-17 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: Del av Miljö- och energistrategi
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009
Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20
Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter
Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl
Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan
Handlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella