Ekohandlingsprogram

Transkript

1 Ekohandlingsprogram HALMSTADS KOMMUN KF Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

2 Innehåll 1. Inledning Det svenska miljömålssystemet Halmstad är en ekokommun Uppföljning Andra styrande dokument 5 2. Målområden för ekohandlingsprogrammet 6 Begränsad klimatpåverkan 7 Sunda livsmiljöer 10 God hushållning med mark 12 Friska vatten 14 2 Foto: Patrik Leonardsson

3 1. Inledning Ekohandlingsprogrammet har en övergripande karaktär och ska ange inriktning för kommunens arbete för en miljömässigt hållbar utveckling. Det redovisar kort miljömässiga utmaningar, anger viktiga inriktningar för att kommunens miljöarbete som ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Indikatorerna som redovisas ger en bild av nuläget. Sammanställningen av redan beslutade åtgärder i genomförandeplanen i bilaga 1 och förslag till nya åtgärder i bilaga 2 ska vara ett underlag till kommunens verksamheter för att sätta upp bra mål inom miljöområdet. Enligt kommunens visionsstyrningsmodell hanteras mål, resurser och genomförandebeslut inom ramen för planeringsdirektivet. 1.1 Det svenska miljömålssystemet Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och flera etappmål. Generationsmålet anger vilken samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att vi ska få en bra miljö. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön vi ska ha år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Etappmål regeringen beslutar om etappmål inom prioriterade områden och uppdaterade preciseringar av miljökvalitetsmålen. Etappmål finns för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och de prioriterade områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen samt luftföroreningar. I samband med regeringens uppdatering av miljömålssystemet avförde Länsstyrelsen i Hallands län tidigare regionala miljömål och hänvisar till de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar. Ekohandlingsprogrammet utgår från miljökvalitetsmålen som har grupperats i fyra tematiska områden. 1.2 Halmstad är en ekokommun För att vara med i föreningen Sveriges Ekokommuner krävs att kommunfullmäktige antagit ett program för ekologisk hållbarhet. Detta är det fjärde ekohandlingsprogrammmet sedan Halmstads kommun blev medlem Föreningens verksamhet grundas på en definition av hållbar utveckling med principen att ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. I april 2014 uppdaterade föreningen hållbarhetsprinciperna som ursprungligen togs fram av Det Naturliga Steget. Hållbarhetsprinciperna I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. T.ex. fossilt kol, olja och metaller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. T.ex. kväveoxider, freoner och hormonliknande kemikalier degradering med fysiska metoder T.ex. storskaliga kalhyggen och överfiskning. och människor utsätts inte för systematiska barriärer avseende personlig integritet Människor utsätts inte för direkt skada inflytande Människor hindras inte att påverka de sociala system som de ingår i och är beroende av kompetens Människor hindras inte att utveckla kompetens opartiskhet Människors lika rättigheter och värde erkänns och respekteras mening Människor och organisationer hindras inte att utveckla en mening med att finnas. Medlemmar i Sveriges Ekokommuner strävar efter att arbeta enligt den ambitionen. Principerna överensstämmer med värdegrunden för Halmstads kommun som ska ligga till grund för beslut och handlande i all kommunal verksamhet. 3

4 Halmstad 2020 och visionsstyrningsmodellen Ekohandlingsprogrammet är en del av Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell som förtydligar kommunens prioriteringar i arbetet för att nå fram till de nationella miljökvalitetsmålen. Handlingsprogrammet antas i kommunfullmäktige och innehåller Halmstads kommuns ambitioner och inriktningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Halmstad 2020 är en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur vi vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. För att organisationen stegvis ska närma sig visionen har kommunen infört en visionsstyrningsmodell. Utifrån de övergripande målen, ekohandlingsprogrammet och övriga handlingsprogram tar kommunfullmäktige fram konkretiserade mål och prioriteringar. Dessa styr verksamhetsstyrningsprocessen och budgetprocessen. Varje nämnd och bolag tar i nästa led fram sina verksamhetsmål utefter de konkretiserade målen, prioriterade områdena och handlingsprogrammen. Vision Halmstad 2020 och nio målområden Visionsstyrningsmodellen preciseras genom nio målområden med övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och dialog Miljö och energi Näringsliv och arbetsmarknad Omsorg och stöd Resor och trafik Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra Målområdenas övergripande inriktning med konkretiserade mål beskrivs mer utförligt i kommunens planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas i kommunfullmäktige, samt i OPUS som är ett dokument där kommunens omvärldsanalys och basfakta för de olika målområdena årligen sammanfattas. Visionen och dess värdegrund Hållbar utveckling Visionen innehåller tre värdegrundsområden som ska genomsyra allt arbete och alla beslut. Ett område handlar om hållbar utveckling. Värdegrundsområde Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Ur Vision Halmstad 2020) För att främja hållbar utveckling ska förtroendevalda och anställda ha de aktuella kunskaper som behövs för att kunna lösa arbetsuppgifterna på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. förtroendevalda och anställda vara föredömen och kontinuerligt verka för miljöförbättringar. allt samhällsbyggande stimulera och ge goda förutsättningar för en resurssnål och ekologiskt hållbar utveckling som utgår från ett hållbart nyttjande av mark, vatten och övrig fysisk miljö. särskild hänsyn tas till miljö- och naturresursaspekterna när intressekonflikt föreligger. kommunen stimulera och underlätta för myndigheter, företag, organisationer och kommuninvånare att minska negativ miljöpåverkan och bidra till en bättre miljö. 1.3 Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att handlingsprogrammet följs upp och utvärderas. Handlingsprogrammet innehåller fyra temaområden. Till vart och ett av dem finns det ett antal angivna indikatorer som ska mäta utvecklingen inom området. En uppföljning och utvärdering av hela ekohandlingsprogrammet ska göras vart annat år. En del av indikatorerna redovisas årligen i samband med uppföljning av planeringsdirektivet, några rapporteras in till Sveriges ekokommuner gröna nyckeltal på 4

5 1.4 Andra styrande dokument Ekohandlingsprogrammet har en övergripande karaktär som knyter an till de nationella miljökvalitetsmålen, men det är inte heltäckande för kommunens miljöarbete. Utöver ekohandlingsprogrammet finns det ett antal planer, riktlinjer och policys som styr arbetet i Halmstads kommun. Andra kommunala handlingsprogram och riktlinjer kan vara mer specialiserade inom ett specifikt område, till exempel för transporter, energi, avfall och fysisk planering. Vid framtagande eller revidering av riktlinjer eller andra styrdokument ska ambitioner och viljeinriktningar i befintliga styrdokument beaktas så de inte blir motstridiga. Handlingsprogram för hållbar energi (KF ). Ett strategidokument som anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet som minskade koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan från energianvändningen, energieffektivisering och mer förnybar energi. Handlingsprogram för hållbara transporter (KF ) med transportstrategi och transportplan för Halmstad Handlingsprogrammet anger trafikplaneringens inriktning och en samlad beskrivning av hur transportsystemen kan utvecklas för att gynna en hållbar stadsutveckling. Renhållningsordning för Halmstads kommun (KF ) innehållande avfallsplan som tydliggör den politiska ambitionen för en hållbar utveckling på avfallsområdet samt föreskrifter som anger hur avfallshanteringen ska skötas. Avfallshanteringen är en del av samhällets tekniska infrastruktur, men också en miljöfråga då avfall är både en resurs och ett problem. Framtidsplan Strategisk översiktsplan för Halmstads kommun (KF 2014 xx ) planerar att antas av kommunfullmäktige under första halvåret Översiktsplanen anger kommunens långsiktliga inriktning med användning av mark och vatten. Den redovisar planeringsinriktningar för kommunens bebyggelseutveckling och strategier för bevarande av bl.a. värdefull jordbruksmark och övriga allmänna intressen. Halmstads gröna värden (KF ) identifierar kommunens mest värdefulla naturområden och de viktigaste rekreationsområdena samt anger riktlinjer för att säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun. Reseriktlinjerna (KF ) innehåller regler och anvisningar för hur tjänsteresor ska ske, både korta inspektionsresor och längre resor inklusive övernattning. Innehållet ska kontinuerligt uppdateras för att stämma överens med aktuella avtal. Riktlinjer för tjänstefordon (KF ) anger allt om fordon som används i tjänsten, från hur fordon beställs till regler kring användandet. Bilparken ska ha en miljöprofil. Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas. Riktlinjer för upphandlingar och inköp (KF ) ska ge vägledning till hur anställda och förtroendevalda skall agera när det gäller upphandling och inköp. Upphandlingen skall också användas för att främja angelägna samhällsmål som hållbar miljö, minskad ekonomisk brottslighet samt ta de sociala och etiska hänsyn som föreligger inom ramen för gällande lagstiftning. 5

6 2. Målområden för ekohandlingsprogrammet Temaområdenas indelning Ekohandlingsprogrammet är indelat i fyra temaområden. Många gånger går orsaker och verkan för de olika nationella miljökvalitetsmålen in i varandra, men i huvudsak passar miljökvalitetsmålen in i områdena enligt tabellen nedan. Temaområde Begränsad klimatpåverkan Sunda livsmiljöer God hushållning med mark Friska vatten Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Frisk luft Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Rubriker inom temaområdena Nationella miljökvalitetsmål För varje temaområde presenteras de nationella miljökvalitetsmål som i passar bäst in. Effekten av en specifik viljeyttring eller åtgärd kan påverka flera miljökvalitetsmål. Utmaning Beskriver kortfattat temaområdet och kommunens utmaningar. Vilka problem vi står inför och vilka strategier som finns på EU eller regeringsnivån. Viljeyttring Anger strategiskt viktiga inriktningar för Halmstads kommuns miljöarbete som ska bidra till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen och en långsiktig miljömässigt hållbar utveckling. Resurser och genomförandebeslut relaterade till programmets ambitioner/viljeyttringar hanteras inom ramen för planeringsdirektivet. I bilaga 1 Genomförandeplan sammanställs redan antagna beslut om åtgärder som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen och den viljeyttring som kommunen uttrycker. Genomförandeplanen revideras årligen med nytillkomna åtgärder som antagits i planeringsdirektiv, verksamhetsplaner och andra handlingsprogram. Förslag till nya åtgärder för att nå den ambitionsnivå som anges i viljeyttringen redovisas separat som Idéer för framtida utveckling. Dessa lyfts årligen till kommunstyrelsen för beslut om att överlämnas till verksamhetsberedningen. Viljeyttringarna ska tillsammans med åtgärdsförslagen vara ett underlag till kommunfullmäktige, nämnderna och de kommunala bolagen för att de ska kunna sätta upp bra mål inom miljöområdet. Indikatorer Redovisar utvecklingen inom respektive område. De ger inte alltid ett konkret mått på måluppfyllelsen men kan visa på utvecklingen över tid eller hur läget i Halmstad förhåller sig till andra kommuner eller nationellt. 6

7 Begränsad klimatpåverkan Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition 1999 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Utmaning I atmosfären ökar halterna av växthusgaser vilket påverkar jordens klimat. Klimatförändringarna förväntas ge Halmstad hetare somrar och mildare vintrar samt ökade nederbördsmängder med risk för översvämningar och överbelastade dagvattensystem. Ett förändrat klimat påverkar också ekosystemen och dess förmåga att leverera ekosystemtjänster. EU:s övergripande klimatmål är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen startade. Jämfört med 1990 års nivåer ska EU-länderna till år 2020 minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent, minska energianvändningen med 20 procent och öka den förnybara andelen av energianvändningen till 20 procent samt öka andelen biobränsle för transporter till 10 procent. Den svenska regeringen har aviserat en Färdplan 2050 som innebär att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären till Enligt miljömålet begränsad klimatpåverkan ska utsläppen från den icke handlande sektorn (omfattar bland annat transporter, jordbruk, bostäder och lokaler) i Sverige ha minskat med 40 procent till Ungefär 80 procent av utsläppen av växthusgaser är koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen vid energianvändning och transporter. I Halmstad har koldioxidutsläppen från energiförsörjningen kraftigt minskat perioden medan utsläppen från transportsektorn har ökat och står för mer än hälften av koldioxidutsläppen från energianvändningen. De senaste åren har utsläppen från personbilarna börjat minska som en följd av energieffektivare fordon och en ökad andel förnybara drivmedel. Åtgärder som minskar trafikmängderna ger även andra effekter som tryggare och säkrare miljöer. Fordonstrafiken orskar i dag höga olyckstal och de oskyddade trafikanterna är mest utsatta. Många trafikolyckor äger rum i stadsområden. Koldioxidutsläpp från konsumtion av varor som importerats från andra delar av världen redovisas inte i statistiken. Inte heller utsläpp från flygresor. Utmaningen i bebyggelsesektorn ligger i att en stor del av fastighetsbeståndet som kommer att finnas 2050 redan är byggt. Fjärrvärmeproduktionen har kraftigt bidragit till en minskning av koldioxidutsläpp i kommunen. Produktionen av förnybar energi är ännu liten jämfört med den totala energitillförseln till Halmstad, men det planeras för vindkraftsetableringar och solenergianläggningar. Förutom koldioxid sker även mer diffusa och svårkontrollerade utsläpp av andra ännu kraftfullare växthusgaser som dikväveoxid och metangas. Jordbruket är en stor källa för utsläpp av dikväveoxid genom kväveberikad mark och avgång från stallgödsel. Idisslande boskap släpper ifrån sig stora mängder metangas. Viljeyttring 1. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare ska minska med 50 procent mellan år Energianvändningen ska effektiviseras med minst 20 procent under perioden Lokal produktion av förnybar energi och el ska öka under perioden En ökande andel av den energi kommunen använder ska komma från förnybara energikällor. 5. Biltrafiken ska minska till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. 7

8 Indikatorer Koldioxidutsläpp från energianvändning ton per invånare i Halmstad Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler och bostäder Diagram: Koldioxidutsläppen från energianvändare per invånare i Halmstad har minskat med drygt 30 % mellan En 50 %-ig minskning innebär att utsläppen är max 3,3 ton per person år Statistikälla:RUS Koldioxidutsläpp från kommunens fordon och maskiner (KomMa moduler ska tas fram av servicenämnden med start 2014) Energieffektiviering i kommunala fastigheter och fördelning mellan energikällor Diagram: Energianvändning för kommunens fastigheter MWh/år. Energianvändningen har minskat med drygt 6 % i kommunens (inkl bolagens) lokaler och bostäder mellan Anger total energianvändning och är inte normalårskorrigerat. Diagrammet redovisar även fördelning mellan olika energislag. Källa: Halmstads kommun Energieffektiviering av kommunens tjänsteresor och använding av egen bil i tjänsten Diagram: Inkluderar både energianvändning för uppvärmning och elanvändning i kommunens fastighetsbestånd inklusive bolagen. Gasavtalen skrevs om 2010/2011 och fossil naturgas ersattes med biogas. Sedan 2013 köper kommunen bara förnybar el, vilket minskar både andelen kärnkraft och olja. Återvunnen energi är främst fjärrvärme från Kristinehed, en del av avfallet är oljebaserat men det framgår inte i diagrammet. Källa: Halmstads kommun Kvadratmeter solceller på kommunala fastigheter Diagram: Energianvändning för kommunens tjänsteresor med bil MWh/år. Energianvändningen har minskat med 13 % för kommunens tjänsteresor med personbilar mellan Andelen resor med egen bil i tjänsten har också minskat. Källa: Halmstads kommun Diagram: Solcellerna ökar kraftigt på de kommunala fastigheterna. Källa: Fastighetskontoret, Halmstads kommun 8

9 Färdmedelsfördelning - gång/cykel/kollektivtrafik/bil Biltäthet antal bilar per invånare Diagram: Huvuddelen av resorna i Halmstad görs med bil. Källa: Resvaneundersökning Kommunens fordonsinnehav Diagram: Biltätheten i Halmstad i jämförelse med Sverige, Halland och med Växjö. Källa: SCB Körsträcka med bil mil per invånare Diagram: Kommunens innehav av fordon under 3,5 ton, dvs personbil, liten transportbil och lätta lastbilar. Källa: Miljöfordonsdiagnos Diagram: Medelkörsträcka med bil per invånare i Halmstad i jämförelse med Sverige, Halland och med Växjö. Källa: SCB 9

10 Sunda livsmiljöer Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition 1999 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Utmaning Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter i den yttre miljön. I Halmstad pågår en omfattande förnyelse av bostäder, infrastruktur och verksamheter för att möta den ökande efterfrågan. För att kommande generationer också ska ha möjlighet att tillfredsställa sina behov behöver samhället utformas och byggas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt där hela livscykelperspektivet beaktas. En bra boendemiljö är viktig för ortens utveckling. I tätbebyggda områden kan stora trafikmängder orsaka bullerstörningar och försämra luftkvalitén. Buller kan ge upphov till stressrelaterade symtom Viljeyttring 1. Minska andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag. 2. Förorenade miljöer ska inte utgöra något hot mot människans hälsa eller miljön. 3. Halterna av kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, ozon och partiklar (PM10 & PM2,5) ska inte överstiga de nationella riktvärdena för miljökvalitetsmålet frisk luft. 4. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostaden ska minska. 5. Förebygga uppkomsten av avfall i linje med kommunens avfallsplan. och påverkar det allmänna välbefinnandet. Luftföroreningar kan ge betydande hälsoproblem i form av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och astmatiska sjukdomar. Även kulturhistoriska värden skadas av luftföroreningar. Dessutom riskerar de kulturhistoriska miljöerna som berättar om vår historia att trängas undan av det höga exploateringstrycket. Avfallsmängderna växer i takt med att konsumtionen ökar och ställer stora krav på omhändertagning och behandling. Genom att göra det enkelt för kunden att sortera rätt kan utsorteringsgraden förbättras och farligt avfall och giftiga ämnen hållas skilt från det naturliga kretsloppet. Vad som konsumeras har också stor betydelse. Andelen ekologiska livsmedel ökar i många kommuner men det är svårare att ställa krav på närproducerade livsmedel. 10

11 Indikatorer Ekologiskt producerade livsmedel i kommunal verksamhet Avfall från hushållen i Halmstad kg avfall/invånare Diagram: Andel inköpta ekologiska ivsmedel i den kommunala organisationen, andel räknat i kronor (Sekom) Källa: Halmstads kommun, Servicekontoret Diagram: Total mängd hushållsavfall samt andel materialåtervunnet avfall från hushållen (kg/invånare) Källa: HEM Andel miljöcertifierade förskolor/skolor Diagram: Andel miljöcertifierade skolor/förskolor, % (Sekom) Grön Flagg skolorna har kraftigt minskat mellan Källa: Håll Sverige rent och Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen Tätortsluftens halt av kvävedioxid och partiklar (µg/m3) Diagram: Tätortsluftens halt av kvävedioxid och partiklar (µg/m3). Jämförelse med aktuella miljökvalitetsnormer och nationella miljökvalitetsmål. Mätserier finns för närvarande endast för kvävedioxid och partiklar PM 10. Källa: Halmstads kommun,miljö- och hälsoskyddskontoret 11

12 God hushållning med mark Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition 1999 Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Viljeyttring 1. Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas. 2. Vid fysisk planering och samhällsbyggande ska värdet av natur och rekreationsområden vägas in och beaktas på samma villkor som andra intressen. 3. Biologisk mångfalden ska öka och ekosystemens möjlighet att leverera ekosystemtjänster ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Utmaning Tillväxt och inflyttning gör att trycket är högt på Halmstads markresurser. Utmaningen är att arbeta in och följa nya strategier för hur kommunen ska kunna växa och samtidigt minimera nyttjandet av oexploaterad mark. I många fall tas jordbruksmark i anspråk för bebyggelse, industriändamål och utbyggnad av infrastruktur. Kommunen ska då visa vilket väsentligt samhällsintresse som ska tillgodoses och varför det inte kunnat genomföras utan att ta jordbruksmark i anspråk. Vi har ett ansvar att bevara värdefull jordbruksmark och se till att den tryggas för framtida produktion av livsmedel och biogrödor. Regeringens inriktningsmål är att den ekologiskt odlade andelen av den totala åkermarken bör uppgå till 20 procent. Samtidigt föreslås konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka till 25 procent för att stimulera en positiv marknadsutveckling. Naturen i vår omgivning är en del av vår livsmiljö och utgör en grund för vår hälsa och välfärd. Livskraftiga ekosystem förser oss med funktioner som gynnar människan. Pollinering av fruktträd, vattenrening, fotosyntes, temperaturreglering är exempel på gratis ekosystemtjänster som naturen bjuder på. En rik naturmiljö signalerar också hög kvalitet till boende, besökare och näringsliv, och är viktig för kommunens utveckling. Halmstad har mycket bra förutsättningar när det gäller goda naturmiljöer. Samtidigt riktas ett starkt exploateringstryck mot tätortsmiljöerna. Förlusten av arter och en biologisk mångfald fortsätter och gröna urbana miljöer blir allt viktigare för den biologiska mångfalden. Områden med höga naturvärden måste skyddas och skötas på rätt sätt för att bevara viktiga livsmiljöer för bland annat hotade arter. Insikten om naturens värde, viktiga ekologiska samband och kunskapen om vår biologiska mångfald behöver öka hos både vuxna och barn. 12

13 Foto: Anders Andersson Indikatorer Jordbruksmark i Halmstads kommun Natur och rekreationsområden Andelen kommuninvånare i staden med tillgång till större naturområden inom 500m. 2007: 54% 2013: 62% Invånarantalet i Halmstad har ökat genom förtätning, framförallt flerfamiljshus under denna period. Andelen kommuninvånare utanför staden med tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet inom 500m. Diagram: Återstående åkerareal i Halmstads kommun. Källa: Jordbruksverket 2007: 75% 2013: 74% Invånare i kommunens mindre tätorter har blivit något färre under perioden. Källa: Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskotoret 13

14 Friska vatten Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition 1999 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Hav i balans samt levande kust Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Utmaning Halmstads kommun har stora vattenresurser. Vattenförsörjningen i kommunen tillgodoses med grundvatten och sjöar, åar och kuststräckan ger fantastiska naturupplevelser och har en stor artrikedom. Genom en hållbar vattenförvaltning kan vi trygga dessa värden för kommande generationer i Halmstad. EU:s ramdirektiv för vatten har till syfte att långsiktigt säkerställa en hållbar och rättvis användning av vatten där miljö- och samhällsintressen vägs samman. Målet är god status i allt yt- och grundvatten och i Halmstads kommun ska detta uppnås innan Rapportering om hur Halmstad arbetar med vattendirektivet sker årligen till vattenmyndigheten. Halmstads kommuns vattenförsörjning kommer från grundvatten som generellt håller mycket hög kvalitet. Några vattentäkter kräver dock särskild behandling för att ta bort bekämpningsmedel och kväve. För att säkerställa grundvatten av god kvalitet i framtiden ska skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdena följas. Exploatering inom vattenskyddsområden påverkar grundvattenkvaliteten negativt och ska därför undvikas. Bebyggelse och hårdgjorda ytor minskar infiltrationsmöjligheterna för vatten genom marken. Vid kraftiga skyfall, något som beräknas bli vanligare i och med klimatförändringarna, har dagvattensystemet svårt att ta hand om vattnet. På ett flertal ställen leds dagvattnet ner i avloppsnätet och vidare till reningsverket. Vid kraftig nederbörd sker ibland bräddning av avloppsnätet ut i åar och havet vilket påverkar främst badvattenkvaliteten men också näringsbelastningen. Ökade nederbördsmängder väntas även öka läckaget av näringsämnen från jordbruksmarken. Övergödningen påverkar våra sjöar och åar negativt och i havet orsakar den algblomning och syrefria bottnar vilket kan slå ut växt- och djurliv inom stora kustområden. Lokalt omhändertagande av dagvatten genom öppna dagvattendammar och system minskar belastningen på spillvattennätet och naturen. Det kan dessutom med fördel användas som delar i rekreationsområden och det höjer naturvärdet på platsen. Våtmarker i jordbrukslandskapet minskar näringsläckaget från åkermarken men det har också en vattenhållande effekt vilket ger ett jämnare 14

15 Indikatorer vattenflöde nedströms. Klimatförändringarna förutspås ge fler, längre och varmare värmeböljor och våtmarkerna kan då användas som vattenreservoarer i jordbrukslandskapet. För att våtmarker och dagvattendammar ska fungera optimalt krävs ett visst underhåll, annars avtar effekten efter ca 10 år. Försurningen är fortfarande ett av våra största miljöproblem och Halmstads kommun är en av de värst drabbade i landet. Omfattande kalkning av sjöar och vattendrag är nödvändig för att upprätthålla ekosystemen men det finns även andra åtgärder som kan minska effekten av försurningen. Frågor som rör vatten spänner över många olika intresse- och verksamhetsområden. Samverkan längs vattendragen är en viktig pusselbit för att uppnå en hållbar vattenförvaltning och för se vattnet som en gemensam resurs. Halmstads kommun är en stor verksamhetsutövare men påverkar även vattnet genom samhällsplanering, tillståndshantering och tillsyn. Intern samverkan inom organisationen är viktig för att uppnå målen i detta dokument. Extern samverkan med intresseorganisationer och andra verksamhetsutövare är också viktigt och aktivt deltagande i vattenråden ökar möjligheterna att uppnå god status enligt vattendirektivet och en hållbar vattenförvaltning. Grundvattentäkter med behov av åtgärd Antal kommunala vattentäkter där behandling av dricksvattnet från ämnen orsakade från pågående markanvändning sker. 2013: Vid 4 av 15 vattentäkter krävs behandling av vattnet. Källa: Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Andel kommunägd mark inom kommunala vattenskyddsområden Diagram: Kommunen äger ca 28 % av marken inom vattenskyddsområdena. Ca 9 % av områdena är bebyggda, något som påverkar grundvattenkvaliteten negativt. Källa: Halmstads kommun, Laholmsbuktens VA Antal kretsloppsanpassade enskilda avlopp 2012: 410 av 3500 avlopp är kretsloppsanpassade. Källa: Halmstads kommun, Miljö- och hälsoskyddskontoret Badvattenkvalitet i Halmstad Viljeyttring 1. God vattenkvalitet i enlighet med EUdirektiven. 2. Grundvattnet i Halmstads kommun ska skyddas och varken kvalité eller kvantitet försämras. 3. Samhällsplanering ska leda till förbättring av vattenkvaliteten så att miljökvalitetsnormerna för vattendrag, sjöar, hav och grundvatten nås. 4. Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. 5. Samverkan kring vatten ska utgå från vattendragets avrinningsområde. Diagram: Badvattenprovet tas under sommarhalvåret på de kommunala badplatserna. Breddning av avloppsnät vid skyfall kan ett enskilt år påverka badvattenkvaliteten negativt togs badvattenprover på 20 platser. Från 2013 följs 12 platser upp. det är dessa som redovisas i diagrammet. Källa: Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Ekologisk ytvattenstatus Kriterierna för bedömningen av ekologisk ytvattenstatus är under omarbetning. Nuvarande bedömning når ca 50% av grundvattenförekomsterna godkänd kvalitet. Med de nya kriterierna kommer den andelen att sjunka. Från 2012 ska samtliga vatten nå god ekologisk status. 15 Källa: Vattenmyndigheten

16 16