Riksintresse för kulturmiljövården. Stora Sundby D 12 KUNSKAPSUNDERLAG
|
|
- Barbro Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksintresse för kulturmiljövården Stora Sundby D 12 Stora Sundby, foto Riksantikvarieämbetet KMB KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet och dess äldre föregångare, den medeltida borgen/kastalen och järnålderns stormannagård har ett direkt samband med platsens strategiska läge där Köpingsåsen korsar Hjälmaren. De visar på strategiska knutpunkters betydelse och framväxten av befästningar och stenhus på viktiga platser. Platsen ger möjligheter att studera en i inlandet belägen kommunikativ knutpunkt som gett upphov till befästa anläggningar. Stora Sundby har tidigt varit hem för i riket högt uppsatta släkter vilket visar platsens dignitet.
2 Slottsbyggnaden med tillhörande slottsmiljö och byggnader uppvisar stora arkitekturhistoriska kvaliteter och har ett ovanligt rikt och komplett byggnadsbestånd. Slottsbyggnaden med dess nygotiska utformning är unik i Sverige och speglar rådande europeiska restaureringsideal under förra delen av 1800-talet som på Stora Sundby utvecklats fullt ut. Slottets interiör uppvisar en rad välbevarade och intressanta rum, bl.a. riddarsalen från 1600-talet. Tjänstebostäder och ekonomibyggnader bildar tillsammans med trädgårdsanläggningen en komplett och välbevarad enhet som utformats under mitten av 1800-talet och som speglar godsets många olika näringar och drift. De uppvisar stora kulturhistoriska värden. Upplevelsevärde: Det konsekventa arkitektoniska nygotiska genomförandet av slottets ombyggnad kan tydligt upplevas och är en exponent för de under 1800-talet så vanliga stilrestaureringarna. Stora Sundby slott är med sin nygotiska stil även en plats som för tankarna till 1800-talets riddarromaner och engelsk riddarromantik ofta omskriven av den samtida författaren Walter Scott. Park och omgivande ekonomibyggnader och närheten till Hjälmaren med utblickar över vattnet bildar tillsammans en miljö dels med stora skönhetsvärden, dels speglande det socioekonomiska herrgårdslivet under framför allt 1800-talet och början av 1900-talet. Till detta kommer borgruinen och runstenen i parken som bidrar till upplevelsen av lång historisk kontinuitet på platsen. Ett stort upplevelsevärde är att kunna observera slottsanläggningen ostört från Köpingsåsen i söder. Bruksvärde: På egendomen bedrivs idag rationellt skogsbruk, jordbruk och viltvård. Vid Stora Sundby drivs även en begränsad konferensverksamhet med mer exklusiv inriktning på jakt i litet format. Slottet visas sporadiskt för allmänheten. Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde Såväl fysiska komponenter som immateriella värden, som fideikommissbildningen samt strukturer i landskapet och bebyggelsen, ska vårdas och brukas för att behålla och gärna öka förståelsen och kunskapen om riksintresset. Den historiska bebyggelsen ska kunna upplevas så opåverkad som möjligt. Herrgårdslandskapet med sina inägor omgivna av skogsmark och där liggande torpmiljöer Fiskartorp och Ekudden med småbruten jordbruksbygd ska vårdas och förvaltas så att de bevaras opåverkade så långt möjligt och kan upplevas. Vyn från Köpingsåsen söder om slottet mot detta bibehålls ostörd. Lokalbefolkning, besökare och fastighetsägare ska vara medvetna om områdets värden så brukandet blir varsamt och en tillgång för bygden och samhället i övrigt. Det innebär att: Åtgärder och verksamheter ska i alla lägen underordna sig utpekade värden och ska genomföras på ett sådant vis att inte kunskapsbärande företeelser påverkas negativt. Fortsatt brukande av jordbruks- och skogsmarken, bete av hagar, hävdade bryn och ängar. Alléer och parkanläggningar underhålls. Bebyggelse underhålls på antikvariskt anpassat vis. Ny bebyggelse underordnas befintlig bebyggelses struktur och utformning. Fornlämningar bevaras.
3 Beskrivning Naturgeografi Köpingsåsen vid Hjälmarens norra strand och nordost därom ett småkuperat område med uppodlade lerjordar. Småvatten. Dagens landskapsbild: Slott invid Köpingsåsen och Hjälmarens strand omgivet av en igenväxande engelsk park. Slottslandskap med hägnade jaktmarker för vildsvin och hjortar med ekar och andra lövträd. Utmed den gamla landvägen ligger ekonomibyggnader. Skogsmark i områdets östra delar. Dagens brukande: Modernt jordbruksföretag med inriktning på skogsskötsel, jordbruk och viltvård. Viss turistverksamhet. Dagens bebyggelsestruktur: Slottsanläggning med Sundbyholms slott på en udde i Hjälmaren. Högmedeltida föregångare på bergknalle ca 150 m norr om slottet, nu ruin (fast fornlämning). Borgen utsattes för belägring år 1364 av Albrekt av Mecklenburg. Denna anläggning övergavs under 1400-talet till förmån för nuvarande placering av huvudbyggnaden. Nuvarande byggnadskropp uppfördes till stora delar på denna plats som ett befäst stenhus med tre torn. I slottets källare finns välvda rum från 1500-talet bevarade på var sida om en korridor. På 1660-talet fick slottet sin berömda sal ritad av Nicodemus Tessin dä och ev också Eric Dahlberg. Från 1800-talet kallad Riddarsalen. Det fjärde tornet tillkom på 1700-talet. Slottets nuvarande yttre utseende, av modellen normandisk riddarborg fick det år 1838 då det totalrenoverats klart. Slottet omges av en engelsk park och en trädgårdsanläggning kringgärdad av en genombruten tegelmur. Parken är ett bra exempel på den romatiska landskapskonsten. Parkvägarna kantas av flera alléer och på en kulle i parken står en ditflyttad runsten hämtad från Salsta, NO om slottet. Närliggande orangeri, stall och förvaltarbostad har en enhetlig, klassicistisk prägel med bevarade färger i gult och vitt med röda fönstersnickerier. Arbetarbostäder och ekonomibyggnader ligger i anslutning till åsen. Merparten av ekonomibyggnaderna, inspectorsbostaden och statarbostäderna är uppförda under talet i senempirestil med likartad kulör och fasadmaterial. Med få undantag har de gulputsade fasader, vita foder och knutar samt rödmålade snickerier. Till slottet har hört ett tegelbruk, varav några tegellador alltjämt finns kvar liksom en tegelugn. Vid Hjälmaren finns rester av en såg och kvarn. Historiska skikt: (synliga och dolda, tidsepoker, kontinuitet) Området grundas upp genom landhöjningen först mot slutet av järnåldern. I norra delen finns ett gravfält med sammanlagt 190 fornlämningar från romersk järnålder fram till yngre järnålder. Övriga indikationer på förhistoriska bosättningar i området är några enstaka stensättningar samt två runstenar (en i Hålltorp ca 2 km NV och den andra NNÖ om slottet) Äldsta skriftliga belägg för Stora Sundby är Under medeltid fanns ett befäst stenhus vid Stora Sundby på den s.k. borgklippan öster om slottet. Denna har tolkats som en kastal. I Suecia Antiqua finns en avbildning på detta Stora Sundby talet - uppförs det ett större befäst stenhus på platsen för dagens slott.
4 1660-talet slottet får sin stora sal senare kallad Riddarsalen talet - slottet förändras till ett nygotiskt riddarslott med nyklassicistisk interiör. En rad ekonomibyggnader och tjänstebostäder uppförs i en gemensam stil. Anläggningen är personhistoriskt känd bla för kopplingarna till Vasaättlingarnas maktkamp under sent 1500-tal. Under äldre Vasatid var marsken en mäktig militär ämbetsman utan bestämda befogenheter. I Erik XIV:s hovordning omtalas marsken som en av kungens fyra sekreta råd, med uppgift att dels beställa krigutrustning, dels tjänstgöra i vissa ceremonier och festligheter vid hovet. Lars Siggesson (Sparre), som ledde Gustav Vasas arméer under Dackefejden utnämndes till marsk genast efter kungens trontillträde 1523 och behöll värdigheten till sin död Siggesson innehade slottet från år Dennes son, kanslern Erik Larsson Sparre ärvde Stora Sundby. Han blev riksråd 1575 eller 1576, vicekansler, hovkansler, lagman och från 1582 ståthållare i Västmanland och Dalarna. Han utarbetade 1585 skriften Pro lege, rege et grege (För lagen, kungen och folket), i vilken han hävdar att kungen måste styra riket i samverkan med rådet. Skriften utgör grundvalen för rådskonstitutionalismen, och Sparre framträdde därmed som en av sin tids främsta statsteoretiker. Sparre kom i egenskap av högt uppsatt statstjänsteman att inveckla sig i ett maktspel mellan Johan III, dennes son den blivande kung Sigismund och hertig Karl vilket kulminerade i inbördeskriget och slaget vid Stångebro 1598 och det påföljande Linköpings blodbad 1600 då hertig Karl lät avrätta Sparre och fyra andra med kung Sigismund lojala adelmän. Sparre kom att gravläggas i Öja kyrka. Slottsanläggningen blev i samband med detta fråndömt släkten Sparre samma år. Hans änka återfick det dock några år senare. Ritningarna till slottets nuvarande utformning framtogs år 1829 av den engelske arkitekten Peter Fredric Robinson ( ) som gjort sig känd för en pittoresk och associativ arkitektur bla publicerad i ett planschverk för villaprojekt. Här förekommer bla sk Castellated style. Dåvarande ägarpar Ulla och Carl de Geer var intresserade av det romantiska England men närde även liberala politiska åsikter av den typ som då diskuterades mycket i England. Man hade även engelska vänner som var bekanta med Robinson. Byggmästare Abraham Nyström utförde år 1831 en modell av ombyggnadsförslaget till slottet, den förvaras idag i Riddarsalen. Han kom senare att ansvara för själva genomförandet. Till det yttre kom nygotiken att helt genomföras och slottet är det tidigaste och mest anmärkningsvärda exemplet i den storleken på historieromantisk arkitektur i landet. Den förste inhemske som kom att genomdriva ett flertal historieromantiska restaureringar i landet var Carl Georg Brunius ( ). Signifikanta är dennes arbeten med Lunds domkyrka åren då stora delar av kyrkan ombyggdes i nygotisk stil. Brunius verkade även vid domkyrkorna i Växsjö och Linköping. Robinson ritade under andra halvan av 1830-talet även den nya tornspiran i nygotisk stil till den kungliga gravkyrkan Riddarholmskyrkan efter dess brand Spiran kom att uppföras av gjutjärn, tidens modernaste byggmaterial. Ombyggnationerna på St Sundby bör mao läsas i detta restaureringshistoriska sammanhang. Det framträder då med önskvärd tydlighet som ett av de tidigaste och största profana historieromantiska projekten i landet vid tidpunkten och står idag som vittnesbörd för införandet i stor skala av nygotiken i den profana arkitekturen. Interiörerna präglas av Nyströms klassicism även om tidigare rumsfördelning i stort bibehölls. Värdetext 1987 Stora Sundby: Tidstypisk helhetsmiljö från den nygotiska stilen begynnelsefas med ett äldre stenhus som under 1800-talets förra del efter engelska ritningar påbyggdes i tidig normandisk stil. Trädgård, arbetarbostäder och påkostade ekonomibyggnader. I slottsparken finns ruinen efter en medeltida befäst gård. Historiska näringar: Jordbruk, skogsbruk, viltvård idag. Inom ägorna har det tidigare funnits tegelbruk, såg och kvarn. Kommunikation: (historiskt) Strategiskt läge invid Köpingsåsen där den korsar Hjälmaren.
5 Samhällsfunktioner: (historiskt) Medeltida sätesgård. Adelsgods. Makt: (historiskt) Frälsegård belagd sedan 1300-talet. Tidvis indraget till kronan av politiska orsaker på nationell nivå och genom reduktionen Vems landskap: (då/nu) Adelslandskap. Visuella/ historiska samband: I området kan utläsas en geografisk förflyttning, från en stormannagård från vikingatid troligen placerad i närheten av det gravfält som ligger i norra delen av området. Därefter placeras en borg på en markant bergknalle som sedan ersätts av ett kraftigt stenhus på nuvarande plats under mitten av 1500-talet. Gemensamt för dem alla är att de haft en framträdande placering vid Hjälmaren och passagen över Hjälmaren via Köpingsåsen. Koppling till naturgeografi: (då/nu) Framträdande och strategisk placering på udde och höjd med vid utsikt över Hjälmaren och Köpingsåsens passage över Hjälmaren. Väl synlig slottsanläggning från landsvägen i området vid Dragsjön. Administrativa uppgifter Namn och identitet: Stora Sundby D 12 Socken: (Västermo sn) Kommun: Eskilstuna Karaktärstyp: Slottsmiljö Karaktärsord: Stilrestaurerat slott, slottsanläggning, kastalruin, järnåldersgravfält, parker, alléer Befintliga skydd Fornlämningar, 2 kap. KML: Gravfält, borgruin Byggnadsminne, 3 kap. KML. Stora Sundby enligt beslut från år 1983, ATA dnr 4900/83. Plan och bygglagens kap 8 till skydd för kulturhistoriska värden. Biotopskydd för ädellövskog, alléer, vattendrag. Ej utrett: Riksintresseområde för naturvården, 3 kap.6 MB, Riksintresse för friluftslivet 3 kap. 6 MB Uttolkning av gräns 2014 I söder omfattas ett parti av Köpingsåsen i slottets närmiljö med motivet att säkra ett ur topografisk synvinkel värdefullt parti av åsen som åskådliggör slottsanläggningens strategiska läge intill allfarvägen på åsen i nord-sydlig riktning över Hjälmaren. Anläggningen är väl synlig från åskrönet där vägen tidigare löpt och torde varit så under åtskilliga hundra år. Området i vattnet utvidgas för att tydliggöra läget vid sjön. Fiskartorpets bebyggelse inkluderas tydligare tillsammans med ett parti omgivande skog. I norr utökas området så att hela den öppna inägomarken med skogsbryn inkluderas i riksintresset.
6 Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala Järnålder Medeltid Borganläggning/ kastal på bergknalle Gravfält och stensättningar Korsning mellan åsväg (N-S) och sjöled (Ö-V) Godsbildning i strategisk placering. Hövdingadöme Feodalism Karaktärsområden, enskilda byggnader, karaktärslämningar. Illustrationsförslag Gravar och två runstenar i närområdet Borgruin Vasatid (1500-tal) Fast hus/ slott slottsdrift Adel i kronans tjänst Ursprungliga byggnadskroppen i nuvarande slott 1600-tal Stormaktstid Barockfestsal i slottet 1830-tal Slottet kläs i nygotik Slottsdrift Kapitalstark adel Nuvarande slottsbyggnad 1840-tal Flertalet befintliga ekonomibyggnader tillkommer Slottsdrift Mångfald av Ekonomibyggnader i empirestil
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Oxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
Gasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen
Riksintresse för kulturmiljövården. Vibyholm - Årdala m.m. (D37) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Vibyholm - Årdala m.m. (D37) Vibyholm, foto Jan Norrman KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Fornlämningarna i området visar på ett under bronsåldern fullt koloniserat
Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15) Tynnelsö slott, foto Sörmlands museum KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området visar tydligt hur landhöjningen gett upphov till ett successivt
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Berga slott
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Berga slott Nationalromantiskt slott med thailändsk trädgård Slottet i Berga med sin park är en ovanligt välbevarad anläggning från 1900-talets början. Det uppfördes
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag skarplöt Särskilt värdefull kulturmiljö Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram 2018-2030 2017-10-02 Kulturmiljöprogram 2018-2030, Kunskapsunderlag Skarplöt Särskilt
Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet
RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Skånelaholms slott. Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela socken, Sigtuna kommun, Uppland
Skånelaholms slott Dokumentation av restaureringsarbeten i parken, etapp 1, Skånelaholms slott, Skånela 1:1, Skånela socken, Sigtuna kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:1 2 Skånelaholms slott Dokumentation
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR 2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN
2015:207 ANTIKVARISK MEDVERKAN LJUNGS KYRKOGÅRD REPARATION AV KYRKOGÅRDSMUR LJUNGS KYRKOGÅRD LJUNGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke,
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Strömsholms slott. Installation av fläkt i personalutrymme. Tobias Mårud. Antikvarisk rapport. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:52
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:52 Strömsholms slott Installation av fläkt i personalutrymme Antikvarisk rapport Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanlands län Västmanland
Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR
Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser
Lampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Kvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:7 Fullerö säteri Schaktning vid byggnadsminne Antikvarisk kontroll Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Fullerö
Minneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
F~RUTSAT~~GAR FÖR ATT ~~~VÄRDENA SRALL BIBE~~~~AS:
RiXISTERI3LAD 1989-01-30 O ~ D AV E RIKSINTRESSE FOR KITLTURMINSVÅRD I HALLANDS LM Nr KN 31 Namn : v~~pnödalen WTADS KOMMUN KARTA: 4C NV AREAL: Större an 100 ha KULnmGMX=RAFISK rni0n: 2 Sydsvenska odlingsbygderna
Bilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Sura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748
Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Uppförande av miljöstation, Strömsholm
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B11 Uppförande av miljöstation, Strömsholm Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäcks socken Västmanlands län Anna Ahlberg Mia Jungskär Uppförande
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosa (D50) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31)
Riksintresse för kulturmiljövården Trosa (D50) Trosa småstad utmed ån, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Värden Kunskapsvärde Gatunät som sannolikt ursprungligen planerats med parallella långgator
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Örnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.
Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.23 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
KRAPPERUP, KONSTHALLEN KRAPPERUP 19:1
KRAPPERUP, KONSTHALLEN KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2013 SKYLT TILL KONSTHALLEN RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 5 Objekt och administrativa uppgifter...
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Ukna kyrka. Richard Edlund
Ukna kyrka Antikvarisk medverkan vid putslagning samt kalkning Ukna socken, Västerviks kommun, Kalmar län, Småland, Norra Tjusts pastorat, Linköpings stift Richard Edlund KALMAR LÄNS MUSEUM Kyrkoantikvarisk
Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Kulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom
Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9
1 Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18 By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9 VÄRMLANDS MUSEUM Uppdrag Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
FJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
Rullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.
Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Anna Östling RAPPORT 2014:10 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se EKEBYHOV Fig. 1. Undersökningens läge i Stockholms
Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
En villatomt i Badelunda
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Lundby kyrka. Nytt styrsystem. Antikvarisk rapport. Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:84 Lundby kyrka Nytt styrsystem Antikvarisk rapport Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland Helén Sjökvist Lundby kyrka Nytt
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Mörlunda kyrka. Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan
Mörlunda kyrka Antikvarisk medverkan vid byte av dagvattenledning norr om kyrkan Mörlunda kyrka, Mörlunda socken, Hultsfreds kommun, Kalmar län, Småland, Mörlunda-Tveta församling, Linköpings stift Ellen
Fullerö 1:1 Östra flygelbyggnaden
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B2 Fullerö 1:1 Östra flygelbyggnaden Målning av omlagt plåttak Antikvarisk medverkan Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västmanlands län Fredrik Ehlton
ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST DNR
2015-08-28 Dnr Ar-584-2015 Dan Fagerlund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den
Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Utredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
Östra Mälaren runt norrifrån
Östra Mälaren runt norrifrån Mälaren är Sveriges tredje största sjö och den kan korsas på några få platser. Här åker vi bara halvvägs till Mälarens ände och viker därför av vid Enköping och tar broarna
Listerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
Inför detaljplan Östra Kvarnagården. Rapport 2017:126 Arkeologisk utredning. Hallands län, Halland, Varbergs stad och kommun, Getakärr 2:6
Inför detaljplan Östra Kvarnagården Rapport 2017:126 Arkeologisk utredning Hallands län, Halland, Varbergs stad och kommun, Getakärr 2:6 Jörgen Streiffert Med bidrag av Christina Rosén Arkeologerna Statens
Sigtuna runt från Arlanda till Sveriges äldsta stad.
Sigtuna runt från Arlanda till Sveriges äldsta stad. Först närmar man sig Arlanda från en utsiktsplats från järnåldern. Sen vidaretur till Arlanda för flightspotting och en natt på Jumbo Stay. Därefter
OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN
1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK
Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående
http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
7 övriga intressen, riksintressen
7 övriga intressen, riksintressen Övriga intressen, riksintressen Kulturmiljöer Skelleftedalen Inom Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder dels i inom själva stadsområdet dels i de byar
Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G
Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson
Pagelsborg 6:1 Arkeologisk förundersökning Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson Bakgrund I samband med kabelnedläggningar i Järnaviksområdet under våren 2011
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Café Guldkringlan, Saxinska gården
Café Guldkringlan, Saxinska gården Grythyttan 6:258, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Uppförande av handikappramp, 2008-2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:22 2 Inledning