Framtidsprogram. Insatser till personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Framtidsprogram Insatser till personer med funktionsnedsättning

2 innehåll 4 Inledning Uppdraget Framtidsprogrammets syfte Medborgardialog som arbetsmetod Framtidsprogrammets idé Från handikapp till IPF? Det nationella uppdraget Ökad fysisk tillgänglighet IT-politiken Socialpolitiken Utbildningspolitiken Kultur, medier och idrott Arbetsmarknadspolitiken Framtidsgruppens temaområden Boende Arbete Fritid Kompetens Biståndsbedömning Anhörigstöd Delaktighet för barn och ungdomar Slutord Avskaffa gruppen i gruppbostaden! Framtidsprogrammet är ett attityduppdrag 16 Strategier för framtiden - Insatser till personer med funktionsnedsättning i Karlskrona kommun Brukarundersökning Särskilt boende och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning Brukarundersökning Socialpsykiatrin Brukarundersökning - Personlig assistans Framtidsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige den 25 augusti Om du vill ha denna broschyr inläst vänder du dig till Karlskrona kommuns inläsningstjänst,

3 All foto Helena Jönsson

4 INLEDNING 2008 undertecknade Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta blev en milstolpe i arbetet för att minska utanförskapet och skapa ett samhälle med full tillgänglighet och med lika möjligheter för alla. Konventionen slår fast ett antal vägledande principer som rätten till ickediskriminering, jämlikhet, oberoende, delaktighet och lika möjligheter. Detta har också blivit inriktningen för den nationella funktionshinderpolitiken. Regeringen har fastslagit att funktionshinderspolitiken ska omfatta insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Varje människa ska ha möjlighet att påverka beslut som rör ens eget liv. Detta får naturligtvis också konsekvenser för politiken och arbetet på lokal nivå. Det är viktigt att vi utformar politiken och arbetet inom alla ansvarsområden så att vi möjliggör full delaktighet och undanröjer de hinder som skapar utanförskap för människor med funktionsnedsättningar. Det är också viktigt att vi i många stycken tar oss bort från ett gammalt omsorgstänkande och börjar arbeta med att ge stöd och service utifrån de olika behov som olika individer med funktionsnedsättning har. 4

5 Den moderna funktionshinderpolitiken som jobbar utifrån att både röja undan hinder i samhället och att kompensera för individens funktionsnedsättningar blir således ett ansvar för alla samhällsaktörer. Möjligheter för människor med olika funktionsnedsättningar att arbeta och försörja sig själva, att ha tillgänglighet till kultur och fritidsaktiviteter, att få möjligheter till en god hälsa kräver samarbete och delat ansvar. Handikappförvaltningen kan fungera både som ett stöd och en pådrivare i detta arbete, samtidigt som man ansvarar för att kunna ge ett gott individuellt stöd där de generella åtgärderna inte räcker till. Till detta framtidsprogram har brukare, politiker, tjänstemän och forskare satt sig ner tillsammans för peka ut den riktning vi måste jobba vidare mot. Den riktning som vi hoppas ska leda oss ett långt steg vidare mot det samhälle vi vill ha, ett samhälle där alla oavsett funktionsnedsättning är delaktiga på lika villkor. Karin Månsson Handikappnämndens ordförande Karlskrona Kommun Camilla Brunsberg Kommunstyrelsens ordförande Karlskrona kommun 5

6 UPPDRAGET Hösten 2008 kom förslaget till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning, LSS, Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77). Vid samma tidpunkt fördes en aktiv diskussion i handikappnämnden i Karlskrona kring uppdraget, det fanns en upplevelse av att det var på väg att förändras, både i omfång och till karaktär. Påtagliga volymökningar, ökad komplexitet, nya målgrupper var återkommande och konkreta begrepp i de samtalen. Till det kom en insikt om högt ställda förväntningar på delaktighet och inflytande från brukare och anhöriga som kolliderade med gängse förhållningssätt på många håll i verksamheten. Förslaget till nya LSS blev både en bekräftelse och en vägledning i den pågå- ende diskussionen. Det handlade inte om att göra något helt nytt utan om att ha rätt fokus, att gå från omhändertagande till stöd och service. Att ta rätten till delaktighet och inflytande på allvar, att låta det individuella behovet styra stödet, att inse att personer med funktionsnedsättning ska ha Möjlighet att leva som andra. Det är uppdraget. FRAMTIDSPROGRAMMETS SYFTE Framtidsprogrammet föddes som idé ur den verklighet som vi diskuterade och inte riktigt hann möta på ett bra sätt alla gånger. Med förslaget till en ny LSS uppstod behovet av att vi själva formulerade oss kring uppdraget. 6

7 Syftet med Framtidsprogrammet är att finna en strategi som ska ligga till grund för planeringen av verksamheten både i en nära och i en längre framtid. Det finns en politisk ambition och vilja bakom innehållet i Framtidsprogrammet som tydliggörs av besluten i Handikappnämnden och i Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun. MEDBORGARDIALOG SOM ARBETSMETOD Handikappnämndens Framtidsprogram är resultatet av en process där den röda tråden är dialogen som förts i framtidsgruppen mellan den politiska nämndens företrädare och representanterna från ett antal brukarorganisationer och särskilt inbjudna sakkunniga. Varje framtidsmöte har rört sig kring ett utvalt tema som återkommer i Framtidsprogrammets innehållsförteckning. Förvaltningens tjänstemän har deltagit i processen med struktur och aktuella faktaunderlag. Forskningsledare vid Blekinge FoU-enhet har spelat en viktig roll för att knyta ihop praktik och akademi i Framtidsprogrammets slutliga utformning. Arbetsmetoden bakom Framtidsprogrammet borgar för att det är medborgarnas behov och önskemål som kommer till uttryck i den strategiska plan som dokumentet utgör. 7

8 FRAMTIDSPROGRAMMETS IDÉ När samhället utformas utifrån ett funktionshinderperspektiv är generella lösningar som fungerar för så många som möjligt alltid det främsta alternativet. Om generella lösningar inte räcker till för att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet ska insatser och individuella stöd komplettera den generella tillgängligheten. Framtidsprogrammet vill öppna upp för ett nytt sätt att tänka kring stödet till funktionshindrade i Karlskrona kommun. Det ska vara alla verksamheters ansvar att arbeta för de generella lösningar som behövs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna Leva som andra. Det är handikappnämndens ansvar att komplettera med ett individuellt utformat stöd och insatser när det övriga inte är tillräckligt för att den enskilde ska uppleva full delaktighet och jämlikhet. Framtidsprogrammets idé kan också uttryckas som Empowerment den enskildes makt över sitt liv! Denna bärande idé i Framtidsprogrammet har också stöd i den framåtsyftande forskning som bedrivs både på nationell och på europeisk nivå. Design för alla och Independent Living är sådana centrala rörelser för en modern syn på människor med funktionsnedsättningar. Design för Alla är en vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för Alla ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt. 8

9 Utgångspunkten för en designer eller arkitekt i designprocessen är att vidga målgruppen och se till människors skilda behov i olika situationer i livet, och inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel. Independent Living är en motsvarande tanke där syftet är att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att själva bestämma över sin vardag. Några av ledorden i Independent Living är självbestämmande, självrespekt, inga särlösningar. Det handlar i många stycken om att ge en individ de redskap som han/ hon behöver för att utifrån sina individuella förutsättningar kunna få realisera sina önskningar om hur han/hon vill leva sitt liv. Personlig assistans är ett sådant verktyg som kom till Sverige genom Independent Living - rörelsen. FRÅN HANDIKAPP TILL IPF? Med ett Framtidsprogram är det rätt tidpunkt för nämnden att besluta om ett nytt namn som ansluter till Socialstyrelsens rekommendation. Det ska betonas att namnet i sig inte är det viktiga - det är här på sin plats med ett resonemang som förklarar terminologin i förhållande till Framtidsprogrammets bärande idé. Så här säger sakkunskapen på området: Handikapp har under lång tid använts både i vardagstal och i offentliga sammanhang för att beteckna både funktionsnedsättning och funktionshinder. 9

10 Ordet handikapp har blivit definierat på olika sätt i olika sammanhang och funnits med i en mängd olika sammansatta konstruktioner tog Socialstyrelsens terminologiråd beslut om revidering av termerna funktionshinder, funktionsnedsättning och handikapp: funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer och handikapp utgår i socialstyrelsens termbank! Begreppet funktionsnedsättning definieras härmed som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym. Det är viktigt att påpeka att detta inte är ett kosmetiskt ordbyte, det är huvudsakligen en definition av begreppen som knyter an till en mer modern (och internationellt använd) begreppsapparat, och - en viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte kan definieras som en egenskap hos en person, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande. Handikappomsorg vad händer med namnet på nämndens verksamhet? Detta är en verksamhet där insatser ges som dels kompenserar för miljöns bristande utformning, dels är inriktade på funktionsnedsättningens konsekvenser. För bägge dessa delar kan insatser till personer med funktionsnedsättning användas, enligt vårt förslag = IPF. 10

11 DET NATIONELLA UPPDRAGET På nationell nivå går arbetet vidare genom att 17 myndigheter har fått i uppdrag att ta fram förslag på delmål över hur handikappolitiken ska genomföras inom sina respektive områden. Tanken är att man med konkreta delmål och kontinuerliga uppföljningar ska försöka undvika den situation som blev följden av den 10-åriga nationella handlingsplanen, där alltför många började alltför sent och det blev svårt att utvärdera och följa upp resultat. De förslag på delmål för perioden som myndigheterna tar fram ska formuleras utifrån inriktningsmålen och de övergripande funktionshinderpolitiska målen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har utifrån beslutade funktionshinderpolitiska mål fastställt inriktningsmål på ett antal prioriterade områden: Ökad fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. IT-politiken Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. 11

12 Socialpolitiken Kunskapen om hur de individuella stöden i sin utformning bidrar till arbetet mot att uppfylla de övergripande funktionshinderpolitiska målen ska öka. De individuella stöden utgår i allt högre utsträckning från individens önskemål och behov och möjliggör allt större valfrihet. Respekt för individen och det självständiga valet ska prägla såväl utformning som utförande av insatser på området. De individuella stöden ska i ökad utsträckning utformas så att de möjliggör full delaktighet i samhället. Utbildningspolitiken Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Kultur, medier och idrott Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kultur- 12

13 området och idrottsområdet. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadspolitik Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. De nationella målen ligger väl i linje med de inriktningsmål som uttrycks i Framtidsprogrammet för stödet till personer med funktionsnedsättning i Karlskrona kommun. Det handlar om att låta synsättet på personer med olika former av funktionsnedsättning genomsyra alla delar av samhället. På lokal nivå innebär detta att alla förvaltningar har ansvar för att se till att verksamheter inom deras ansvar alltid inkluderar ett funktionshinderperspektiv. Handikappförvaltningens roll blir att stödja denna process samt att komplettera med ett individuellt stöd i de fall detta är nödvändigt för att varje människa ska kunna ha möjlighet att påverka beslut som rör ens eget liv. 13

14

15 Möjlighet att leva som andra

16 STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN Insatser till Personer med Funktionsnedsättning i Karlskrona kommun Framtidsgruppen har under ett års tid träffats regelbundet och diskuterat uppdraget inom sex utvalda temaområden. Avsikten har varit att i samtalet nå fram till bästa möjliga och så vill vi att det ska fungera inom respektive temaområde. Med beslutet om Framtidsprogrammet ska sammanställningen betraktas som strategisk utgångspunkt för planering och ställningstaganden i det fortsatta utvecklingsarbetet under nämndens ansvar de kommande åren. Under samma period har det i samarbete med Blekinges FoU-enhet genomförts brukarundersökningar inom de tre centrala verksamhetsområden som nämnden ansvarar för; resultatet av dessa måste givetvis ha sin plats i Framtidsprogrammet med motsvarande syfte. Ett område ytterligare har prioriterats särskilt under perioden med en handlingsplan beslutad av nämnden, nämligen barnens delaktighet genom ett förstärkt barnperspektiv. Det är ett arbete som har påbörjats med ett tydligt framtidsperspektiv. Brukarundersökning - Särskilt boende och daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning Undersökningen visade att personer som har insatserna daglig verksamhet är i hög grad nöjda med sina insatser. Förbättringsområden som undersökningen visade: 16

17 Värderingar som finns i organisationen ska tydligare bygga på lagens intentioner och bokstav. Kompetensen i organisationen behöver öka och breddas. Kunskap om kommunikation behöver öka i hela organisationen. Andelen personer som är delaktiga och kan framföra synpunkter på sina insatser ska öka. Brukarundersökning - Socialpsykiatrin En brukarenkät genomfördes under 2010 för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet visade att för de som upplever sig må dåligt finns följande brister: Brist på fritidaktiviteter, dvs en upplevelse av att inte ha något lustfyllt att göra om dagarna. Man uttrycker en känsla av ensamhet och utanförskap. Brister i relationen till familj och vänner är också påfallande hög för gruppen. De har dålig ekonomi, saknar marginaler för oförutsedda händelser och kan inte unna sig något utöver det nödvändiga. Flera har önskemål om att aktivera sig men saknar energin för att komma igång och vänner att göra det tillsammans med. Många svarar att de inte är nöjda med sin fysiska hälsa och motionerar inte regelbundet. 17

18 Brukarundersökning - Personlig assistans Kommunerna i Blekinge och landstingets kompetenscentrum stod bakom en enkät som skickades våren 2010 ut till samtliga personer i Blekinge som använder sig av personlig assistans som stöd i det dagliga livet. Resultatet av den undersökningen kan vi använda oss av för att beskriva hur insatsen personlig assistans ska planeras och genomföras av Karlskrona kommun som utförare nu och framöver för att svara mot brukarnas behov och önskemål: Personlig assistans som den ges idag fungerar bra och nivån kan därmed vara ett mått på hur vi ska se till att den fungerar även i framtiden Det absoluta antalet beviljade timmar spelar mindre roll för den enskilde brukaren, det tyder på att det avgörande är hur den enskilde uppfattar kvalitén i utförandet Det upplevs idag inte vara någon skillnad i genomförande i jämförelse mellan privat och kommunal utförare, och så bör det vara även i fortsättningen Kommunen måste sträva efter att förbättra information och administrativt stöd till sina brukare inom personlig assistans Kommunen bör verka för ökat inflytande från den enskilde brukaren vid rekrytering av personliga assistenter Yngre personer tenderar i högre utsträckning än äldre att välja privata eller kooperativa lösningar för sin assistans. Om detta håller i sig kommer det på sikt att förändra kommunens andel av assistansen. 18

19 19

20 Framtidsgruppens temaområden Boende Varje människa har rätt till en egen bostad, ett eget hem. Det egna hemmet skall säkra möjligheten till ett privatliv. Personer ska kunna välja bosättningsort och var och med vem de vill leva på samma villkor som andra. Den som har behov av stöd för att leva ett gott liv ska erbjudas ett personligt utformat stöd i det egna hemmet. Stöd i det egna hemmet ska erbjudas i form av särskilt boende i gruppbostad och servicelägenhet och i form av boendestöd. Träffpunkter ska skapas som stöd för social gemenskap. För att stödja ungdomars väg till ett självständigt vuxen liv ska korttids/ ungdomsboende erbjudas som ett sätt för ungdomar att hitta sitt personliga behov av stöd. Möjligheterna att byta bostad även när man har stöd i olika former ska underlättas genom att skapa en intern bostadsmarknad. Arbete Alla människor har rätt till ett arbete. Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete och sysselsättning på samma villkor som för andra i en arbetsmiljö som är tillgänglig och främjar integration. Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare för personer med funktionshinder. Sociala kooperativ är en viktig del i att skapa arbete och anställningar för personer med funktionshinder Daglig verksamhet och sysselsättning ska genom supported employment skapa förutsättningar för ökad delaktighet på arbetsmarknaden genom att 20

21 grupper och individer är verksamma i företag och myndigheter. Daglig verksamhet och sysselsättning ska: - stödja personlig utveckling - ge möjlighet till sociala kontakter och till att ingå i ett socialt sammanhang - erbjuda ett varierat utbud av produktiva uppgifter Den enskildes möjlighet att välja verksamhet ska ökas genom en intern arbetsmarknad och genom att tillämpa LOV (lagen om valfrihet). Fritid Alla människor har rätt till en rik fritid som befrämjar hälsa, välbefinnande, livskvalitet, socialt samspel med andra, möjlighet att få vänner, fysisk aktivitet och utveckling. Det är därför viktigt att utbudet av fritidsaktiviteter är tillgängligt för alla i kommunen. Föreningar och andra som ordnar aktiviteter ska kunna få stöd att utforma sin verksamhet så den blir tillgänglig. Verksamheten ska utifrån behov ge personligt stöd till enskilda. Erbjuda anpassade aktiviteter för olika intresseinriktningar som komplement till samhällets övriga utbud. Erbjuda stöd för tillgänglighetsanpassning av fritidsverksamheter. Erbjuda stöd och utveckling av ledare, kontaktpersoner, ledsagare mm. för att dessa ska kunna stötta brukaren i att ta del av fritidsutbudet. Stödja föreningar i att öka kompetensen i att leda personer med funktionsnedsättning för att göra dem tillgängliga så alla kan ta del av dem. Uppmärksamma problem med färdtjänst, ledsagning och tillgänglighet för att alla ska kunna ta del av ett kultur- & fritidsutbud 21

22 Kompetens Rätt kompetens för uppdraget har blivit en kärnfråga inom förvaltningens utvecklingsarbete. Det är uppenbart att vi idag behöver en större bredd i kunskapsbasen hos våra medarbetare. Vård och omsorg minskar till förmån för stöd och service som kräver pedagogisk och beteendevetenskaplig kompetens. Rätt kompetens för uppdraget är utgångspunkt vid all rekrytering av nya medarbetare till vår verksamhet. Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och erfarenheter. Varje verksamhet ska ha personal med rätt kompetens utifrån sitt uppdrag. Varje verksamhet ska regelbundet analysera sitt behov av kompetensutveckling. Kraven på de personliga egenskaperna ska särskilt beskrivas. Arbetsgrupper ska kunna innehålla anställda med olika kompetenser för att fungera som multikompetenta team. Kvalitetssäkringssamordnare ska ha som uppdrag att samordna uppföljning och utvärdering av verksamheten. Biståndsbedömning Biståndsbedömning är porten in, den ska ta reda på vilket behov den enskilde har av stöd, service och omsorg - och den ska hitta fram till rätt insats med ett tydligt formulerat mål för genomförandet. Det nya namnet Biståndsavdelningen är medvetet valt för att sätta brukarens 22

23 behov i fokus - lagen måste enbart vara handläggarens verktyg i vårt myndighetsutövande uppdrag. Det första mötet med handläggaren är särskilt viktigt ofta befinner sig den sökande i en mycket ömtålig livssituation. Den sökandes delaktighet ska vara en utgångspunkt i handläggningen. Den sökande ska få tydlig information om handläggningen via personlig kontakt och tydligt informationsmaterial. Handläggningen ska vara enkel och begriplig för den sökande. Utredning och beslut ska vara kvalitetssäkrat och rättssäkert Anhörigstöd Anhörigstöd är sedan något år tillbaka en insats enligt Sol. Ett arbete har påbörjats med att hitta former och innehåll för anhörigstöd riktat till anhöriga till personer med funktionshinder. Stödet är avsett för den anhörige. Anhörig ska ses som ett vitt begrepp och innefatta de som lever nära personen med funktionshinder. Anhöriga ska erbjudas stöd i sin egen roll som anhörig Stöd ska erbjudas enskilt och i grupp. Det ska finnas möjlighet till kontakter i öppen form. Anhörigstödet ska fortsätta att utvecklas med lyhördhet för behov och önskemål från dem som är berörda. 23

24 Delaktighet för barn och ungdomar 2008 antog Handikappnämnden i Karlskrona en handlingsplan för ett förstärkt barnperspektiv. Den utgör en markering för att barns delaktighet hädanefter ska vara en prioriterad fråga i förvaltningens arbete. Ytterst handlar det om att förändra attityder, att vi alla ska inse att barn med funktionsnedsättning har rätt till och kan bli lyssnade till i utredning och utförande av insatser som de har behov av. Förvaltningens barngrupp har ett särskilt ansvar för att konkretisera och uppfylla målen i handlingsplanen. Det finns också en tydlig koppling till det utökade uppdraget att skapa ett fungerande anhörigstöd i förvaltningen föräldrar och syskon, främst, får inte glömmas bort. Vi ska alltid höra barns önskemål och åsikt i samband med utredning och beslut om insats. Barnen ska höras vid uppföljning och utvärdering av aktuell insats Personalen ska genom kompetensutveckling ges verktyg att kommunicera med alla barn. Vi ska ha ett material som är utformat så att alla barn kan få adekvat information om olika insatser och hur de kan hjälpa barnet i vardagen. Barn ska kunna påverka sin egen situation oavsett funktionsnedsättning. 24

25 25

26 SLUTORD Avskaffa gruppen i gruppbostaden! Ett uttalande som kräver eftertanke för att förstås på rätt sätt det är medvetet valt när det är dags att summera processen och uttrycka en avslutande reflektion kring Framtidsprogrammet. Rätt tolkat vill det säga att personer med funktionsnedsättning alltid ska uppfattas och bemötas som enskilda individer. Bilden av gruppen i gruppbostaden låter oss förstå att den traditionella handikappomsorgen inte varit tillräckligt tydlig på den punkten. I vårt samtal idag sätter vi Brukaren i centrum vi har nått en brytpunkt? Den rätta idén har fått fäste i vårt språkbruk men fortfarande har vi en väg att gå för att omfatta den fullt ut i tanke och handling. Det är kärnan i Framtidsprogrammet vårt fortsatta uppdrag. Framtidsprogrammet är ett attityduppdrag En inspirationskälla för Framtidsprogrammet har varit LSS-kommitténs förslag till en reviderad LSS, ATT LEVA SOM ANDRA. Betänkandet är en intressant produkt, gott och väl 700 sidor text utan några revolutionerande förslag till nydaning av LSS... 26

27 Slutsats 1: LSS är bra precis som den är, allt finns där - jämlikhet, delaktighet och inflytande stöd och service framför omvårdnad/omhändertagande tydliga krav på huvudmannen hur detta ska gå till för att den enskilde ska få sin rätt. Slutsats 2: Det är dags att göra verkstad av LSS! Genomförandet av lagen utifrån dess ideologiska bas har delvis misslyckats. Attityduppdrag återstår utan att det är bearbetat kan vi inte räkna med att praktiken ska fungera. Handikappnämndens Framtidsprogram är produkten av en medborgardialog som uttrycker förväntningar, behov och önskemål från dem vi är till för - det borgar för ett innehåll som är ovedersägligt. Genom allt som sägs i sak löper som den röda tråden en tanke attityduppdraget som vi låter få sitt symboliska uttryck i uppmaningen Avskaffa gruppen i gruppbostaden! Ett mål eller en vision? ATT LEVA SOM ANDRA ska vara det självklara för personer med funktionsnedsättning i vår Framtid i Karlskrona kommun. Maria Persson Förvaltningschef 27

28 Handikappförvaltningen Karlskrona Telefon: E-post: