Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Transkript

1 Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi JEREMIE 7. Regionernas roll 1

2 1. Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva Lissabon behöver regionerna lika mycket som regionerna behöver Lissabon Danuta Hübner 2

3 Lissabon- och Göteborgsagendan EU ska senast år r 2010 vara världens: - konkurrenskraftigaste, - kunskapsbaserade ekonomi. Fokus påp jobb och tillväxt! Fler och bättre jobb Hållbar utveckling Hållbart sätt! s Makroekonomisk politik Social integration 3

4 EU:s fördrag, f artikel 158 EU skall stärka sin ekonomiska och sociala sammanhållning (och) minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer er och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna. HELA EU SKA LEVA! 4

5 EU-ländernas BNP/inv (2006) LU NL DK SE FI FR ES 1 IE 3 AU 5 BE 7 UK 9 DE 11 IT 13 CY15 EL 17 MT19 EE21 HU23LT 25RO27 SL CZ PT SV LV PL BG 5

6 2. Perioden Ca 347 miljarder år r Lissabonagendan (jobb + tillväxt). Koncentration och fortsatt förenkling. f Ca. 50%-50% fördelning f mellan EU-15 och EU-12. Sverige: ca 18 miljarder kr. Regional konkurrenskraft och sysselsättning ttning Territoriellt samarbete Krav påp 50% svensk medfinansiering, dvs minst 36 miljarder kr till förfogande. f 6

7 Politiska målen m för f sammanhållningspolitiken Generellt mål: Stärka den ekonomiska och sociala samhörigheten i den utvidgade europeiska unionen Konvergens: Främja konvergensen mellan medlemsländerna (81,5%; 283 miljarder) Regional konkurrenskraft och sysselsättning (RKS): Stärka regionens konkurrenskraft, attraktionskraft och sysselsättning (16%; 55 miljarder) Europeiskt territoriellt samarbete (ETS): Stärka gränsöverskridande och transnationellt samarbete (2,5%; 9 miljarder) 7

8 Strukturfonderna Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden Men också bl.a.: Fonden för f r Fiskets Utveckling Jordbruksfonden 7:e ramprogrammet för f r forskning Life+ 8

9 Gemensam strategisk ram Attraktiva regioner (ERUF) - Infrastruktur (Konvergens) - Synergi miljöskydd + tillväxt (Konvergens) - Alternativa energikällor (Konvergens och RKS) Kunskap och innovation (ERUF och ESF) - FoTU (kluster) (Konvergens och RKS) - Innovation och entreprenörskap rskap (Konvergens och RKS) - IT-samh samhälle för f r alla (Konvergens och RKS) - Bättre tillgång till finansiering (Konvergens och RKS) Jobb (ESF) - Anpassning och flexibilitet (Konvergens och RKS) - Humankapital (utbildning) (Konvergens och RKS) - Arbetskraftens hälsa h (Konvergens och RKS) 9

10 3. Nya utmaningar + nya verktyg 10

11 Erfarenheter och slutsatser för f r nya perioden Erfarenheter: Punktuellt stöd: Begränsade regionala effekter och många m investeringar utan reell växtpotentialv Liten återinvestering Inte tillräcklig insats påp humankapital Offentliga aktörer dominerar näringslivet inte tillräckligt involverat Svårt att kontrollera additionalitet och träffs ffsäkerhet100% Slutsatser: Fokus påp färre insatsområden: Innovation Entreprenörskapskulturrskapskultur Humankapital Miljö Tillgänglighet Anpassningsförmåga Samarbete mellan offentliga myndigheter, näringslivet och forskningsinstitutioner Lokalpolitiska agendas Men strukturfonderna gör g r skillnad! 11

12 Sverige goda resultat Ca jobb! Ca nya företag! Nytänkande! 12

13 Regionernas utmaningar Tänka mer strategiskt och långsiktigt l (EU 27). Lära sig att göra g mer med mindre pengar (EU 15). Skapa synliga, bestående ende resultat (översyn( av EU:s budget 2009). 20 miljoner jobb fattas fortfarande i EU 13

14 4. Partnerskap MS: Strategi Formulerar strategi Genomför r program (godkänner projekt) Rapporterar Reviderar och kontrollerar KOM: Policy Godkänner program Sparringspartner och rådgivare Kontrollerar genomförande (årsrapport, revision) Ansvarar för f r EP, Rådet R (sund ekonomisk 14 förvaltning, n+2)

15 5. Sveriges strategi Innovation och förnyelsef Kompetensförs rsörjning rjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Gräns nsöverskridande samarbete Också fokus på: p Glest befolkade områden Storstadsområden den 15

16 Sveriges program Hela Sverige täcks t av Regional konkurrenskraft och sysselsättning ttning ÖK för nordsverige Mellersta Norrland: : 1590 milj kr ERUF Övre Norrland: : 2184 milj kr ERUF ÖK K för f mellansverige Östra Mellansverige: 729 milj kr ERUF Stockholm: 338 milj kr ERUF Norra Mellansverige: 1755 milj kr ERUF ÖK K för f sydsverige Skåne ne-blekinge: 636 milj kr ERUF Småland och ôarna: : 607 milj kr ERUF Västsverige: 572 milj kr ERUF 16

17 ERUF-programmet i Västsverige Total budget: 1,65 miljarder kr Samtliga kommuner är r med Insatsområden: Entreprenörskap rskap och innovativt företagande Samverkansinitiativ och innovativa miljöer er Hållbar stadsutveckling 17

18 Nationellt ESF-program (6,2 miljarder kr) Åtta regionala planer. Insatserna ska enligt strategin bidra till en god kompetens försf rsörjning rjning och ökat arbetskraftsutbud genom: Kompetensutveckling Insatser för f r de som står r långt l ifrån n arbetslivet Förebygga diskriminering i arbetslivet Förebygga långtidssjukskrivningar, l underlätta återgång till arbetet för f r personer som är r eller har varit långtidssjukskrivna. l 18

19 Territoriellt samarbete ,7 miljarder ur ERDF. 1) Gräns nsöverskridande, t ex Öresund-Kattegatt-Skagerak (se karta). 2) Transnationella (t ex Östersjö- programmet,, hela Sverige). 3) Interregionala (hela EU). NYHET: Mini-interreg i de regionala programmen (+ Regioner för f r Ekonomisk Förändring)!!! 19

20 6. JEREMIE Joint European REsources for MIcro to medium Enterprises. Strukturfonderna (dvs( även ESF!) får f r stödja finansieringstekniska instrument i första f hand för r små och medelstora företag f såsom: som: Riskkapitalfonder. Garantifonder. Lånefonder. Holdingfonder för f r småföretag (JEREMIE) Holdingfonder för f r stadsutveckling (JESSICA) 20

21 JEREMIE en sammanfattning ERUF ESF Nat. Medfin. H O L D I N G F O N D Mellanhänder nder, t ex: - Banker - Kreditgarantiföreningar - Nat. aktörer (Industrifonden, ALMI, etc) - Företagsänglar SMF 21

22 7. Regionernas roll Vad är r en region? (storlek? kultur? befogenheter?) Generell definition: Geografiskt definierat område av relativ medelstorlek med en relativ funktionell (organisatorisk eller/och institutionell), politisk, språklig, historisk, kulturell, etnisk eller/och annan homogenitet och med en konstitutionellt erkänd juridisk status, som grundas i ett politiskt ansvar 22

23 Målet för f utjämningssatsningar Tidigare frånvarande Stat principiellt primär r dialogpartner Subsidiaritet betyder, att EU inte blandar sig i institutionell implementerings-mekanism mekanism på lägre nivå än ömsesidigt accepterat, typiskt statsnivå Men traditionellt målet m för f utjämningssatsningar via sammanhållningspolitiken 23

24 Ökande regional relevans Ändå ökande relevans * Med Maastricht: Regionkommitté och subsidiaritet regionen som koncept * Art. 11 i 1083/06: Fondernas mål m l skall förverkligas f inom ramen för f r ett ( )( ) ( partnerskap)( mellan Kommissionen och varje ( )( ) medlemsstat. Medlemsstaten skall ( )( ) upprätta ett partnerskap med ( )( ) till exempel (...) Behöriga regionala, lokala urbana och andra offentliga myndigheter ( )"( 24

25 Sätt att fåf inflytande påp Formella Direkta In- formella Övervakningskommitté Arbetsgrupper Regionkommittén Andra partnerskaps- strukturer Indirekta Övervakningsstrukturer i förhållande till stat Nationella arbets-grupper Konferenser Regionkontor (i Bryssel) Internationella intresseförbund rbund Påverkan av nationella aktörer Mandatkumulation 25

26 Tack för f r er uppmärksamhet! Mer information finns på: p regional_policy employment_social/esfesf Christian Juliusson (christian.juliusson@ec.europa.eu) Frank Elholm (frank.elholm@ec.europa.eu) 26