Intern ledning, styrning och kontroll

Transkript

1 Rådgivningsrapport* Intern ledning, styrning och kontroll Malmö stad, SDF Fosie Roland Svensson Kvalitetsgranskare: Lena Salomon och PO Gunnarsson *connectedthinking

2 Innehållsföreteckning 1 Sammanfattande synpunkter Inledning och bakgrund Uppdraget ett led i den årliga granskningen Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Metod, sakgranskning och kvalitetssäkring Granskningens resultat Intern ledning Iakttagelser Våra bedömningar Mål och måluppfyllelse Iakttagelser Våra bedömningar Reglemente för intern kontroll Iakttagelser Våra bedömningar Kommungemensamma styrdokument Iakttagelser Våra bedömningar Nämndsspecifika styrdokument Iakttagelser Våra bedömningar Dokumenterade rutinbeskrivningar Iakttagelser Våra bedömningar Praktiskt arbete med intern kontroll Iakttagelser Våra bedömningar...21 Bilaga 1: Intervjuade personer sid. 24 Bilaga 2: Genomgångna dokument kommunövergripande sid Bilaga 3: Genomgångna dokument nämndsspecifika sid. 27 1

3 1 Sammanfattande synpunkter Komrev har på uppdrag av stadsrevisionen i Malmö stad genomfört en granskning av hur SDF Fosies interna ledning, styrning och kontroll fungerar. Enligt vår bedömning har SDF Fosie i vissa avseenden en tillfredsställande intern ledning, styrning och kontroll men det finns även en del att arbeta vidare med. Vår bedömning baseras på de områden som ingått i granskningen. Genom att utveckla olika processer som har koppling till styrningen exempelvis framtagande av nya mål som överensstämmer med Välfärd för alla, kommer SDF Fosie också att få ett bättre redskap för att åstadkomma en bra intern styrning och kontroll av verksamheterna. Följande åtgärder bör vidtas för att förbättra SDF Fosies ledning, styrning och kontroll. Nedan anges även de åtgärder som kommunstyrelsen bör överväga inom ramen för sin uppsiktsplikt. SDF Fosie: Förvaltningschefens uppdrag bör preciseras trots det goda samarbetsklimat som råder mellan SDF Fosie och förvaltningschefen sid. 8-9 Det är viktigt att det pågående arbetet med att ta fram nya mål i överensstämmelse med Välfärd för alla leder till tydliga mål som är uppföljningsbara och som efterlevs och årligen följs upp sid Fortfarande återstår en del arbete för SDF Fosie med att utveckla formerna för återrapportering och uppföljning av målen sid Det finns fortfarande brister i prognosarbetet som SDF Fosie måste arbeta vidare med. Exempelvis kan analysen av det ökade prognostiserade resultatet mellan DR 1 och DR 2 i vissa fall redogöras för på ett tydligare sätt sid 9-15 Det finns ett behov av att fördjupa planen för intern kontroll och även införa verksamhetsmässiga kontroller sid SDF Fosie bör säkerställa efterlevnaden och kunskapen om kommungemensamma och nämndsspecifika styrdokument sid Nämnden bör göra en genomgång av sina rutinbeskrivningar sid. 20 Dokumenterade väsentlighets- och riskanalyser bör utgöra grund för SDF Fosies planer för intern kontroll sid

4 Hänsyn bör i större utsträckning även tas till omvärldspåverkande faktorer när den interna kontrollplanen upprättas sid Vi anser att det på sikt bör finnas en samlad dokumentation eller skriftlig översikt över vilka kontroller som byggts in i nämndens olika rutiner och verksamhetsprocesser sid Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen bör vidareutveckla den interna kontrollen som stöd för nämndernas arbete sid Återkoppling bör göras till nämnderna på kommunstyrelsens utvärdering av nämndernas interna kontrollarbete sid Kommunstyrelsen bör också överväga att utforma några gemensamma nämndsövergripande kontrollmål sid Det finns ett stort antal kommungemensamma styrdokument och frågan är om detta underlättar styrningen av nämnderna...sid Vi föreslår en genomgång av styrdokumenten och att dessa förses med läsanvisning utifrån mottagare/målgrupp sid

5 2 Inledning och bakgrund 2.1 Uppdraget ett led i den årliga granskningen Malmö Stadsrevision har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska intern ledning, styrning och kontroll vid tre nämnder; SDF Fosie, Fritidsnämnden och Kulturnämnden. Denna rapport avser SDF Fosies ansvarsområde. Granskningen utgör en del av revisorernas årliga granskning, enligt kommunallagens 9: e kapitel. En viktig del av den årliga granskningen är att pröva om nämnderna fullgör sitt uppdrag från kommunfullmäktige och granskningen ska ge svar på om nämnderna har en tillfredsställande intern ledning, styrning och kontroll av sin verksamhet. Revisionsrisk innebär en risk för att revisorerna gör ett felaktigt uttalande eller bedömning i samband med ansvarsprövningsprocessen och uttalandet i revisionsberättelsen. Granskningen ska öka revisorernas kunskaper och information om SDF Fosies interna ledning, styrning och kontroll. Sammantaget ska Malmö stadsrevisions löpande granskning och fördjupade granskningsprojekt resultera i att de förtroendevalda revisorerna kan göra välgrundade och relevanta uttalanden i revisionsberättelsen för 2005 avseende SDF Fosie. 2.2 Bakgrund SDF Fosie har tillsammans med övriga nio stadsdelsfullmäktige i uppgift att ansvara för pedagogisk verksamhet för barn- och ungdomar upp till och med högstadienivå, individ och familjeomsorgen, vård- och omsorgen och stadsdelsanknuten kultur- och fritidsverksamhet 1. Utöver stadsdelsfullmäktiges reglemente, regleras nämndens ansvarsområden i diverse lagstiftning exempelvis skollagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen m fl. 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen syftar till att beskriva intern ledning, styrning och kontroll inom SDF Fosie i Malmö Stad. Följande revisionsfråga har varit vägledande för granskningen: Har SDF Fosie en tillfredsställande ledning, styrning samt kontroll av sin verksamhet? 1 Detta inkluderar även driften av idrottsplatser. 5

6 Inom SDF Fosie har följande verksamheter valts ut för granskning i syfte att svara på den övergripande revisionsfrågan: Barn och ungdom Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg En förteckning över intervjuade personer återfinns i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 beskrivs genomgångna dokument såväl kommunövergripande- som nämndsspecifika. Följande delområden har omfattats av vår granskning: Intern ledning Mål och måluppfyllelse Reglemente för intern kontroll Kommungemensamma styrdokument Nämndsspecifika styrdokument Dokumenterade rutinbeskrivningar Praktiskt arbetet med intern kontroll. Med styrning avses planering, samordning, uppföljning/kontroll och återkoppling. D v s intern kontroll utgör en viktig del av styrprocessen 2. Styrning handlar oftast om en vertikal dimension, över- och underordning. Ledning däremot handlar om att den eller de som leder är förebilder för dem som leds mot olika mål vilket utgör en horisontell dimension. Styrning sker av system medan människor leds 3. Ekonomi- och verksamhetsstyrning kan definieras på följande sätt 4 : En målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. 2 Se vidare: Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, Enterprise Risk Management-Integrated Framework, American Institute of Certified Public Accountants. 3 Se vidare: Björn Sanderberg och Jan Sturesson, Visionen om den styrbara kommunen, ISBN Se vidare: Intern kontroll ett flerdimensionellt ledningsverktyg, Anders Haglund m fl, ISBN

7 Det primära syftet med intern kontroll är att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Intern kontroll omfattar således alla system och rutiner/processer som syftar till att styra ekonomin och verksamheten mot av fullmäktige och nämnden fattade beslut. Kommunstyrelsens arbete med ledning, styrning och intern kontroll har ej granskats. Däremot berörs de frågeställningar som för SDF Fosie är relevanta utifrån ett övergripande styrperspektiv. 4 Metod, sakgranskning och kvalitetssäkring Som metod i granskningsarbetet har djupintervjuer och dokumentstudier använts. Materialet har samlats in, bearbetats och analyserats i syfte att säkerställa rapportens slutsatser. När det gäller kännedom om och användandet av styrdokument har sex intervjupersoner fått rangordna dessa utifrån en skala ett till fem. Siffran ett representerar då att man inte hört talas om dokumentet/inte använder det och fem att man känner till dokumentet mycket väl och använder det ofta. Den risk- och väsentlighetsbedömning som legat till grund för de i granskningen prioriterade nämnderna och i granskningen valda områdena har utförts av Malmö Stadsrevision. Relevant underlagsmaterial, tidigare revisionsrapporter avseende SDF Fosie och väsentliga synpunkter har erhållits från stadsrevisor Lennart Håkansson samt revisor Olof Hammar inom revisionskontoret i Malmö Stad. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän och förtroendevalda inom SDF Fosie. Syftet med sakgranskningen är att undvika att slutsatser görs på felaktiga grunder. Granskningen har utförts under perioden augusti-oktober För varje projekt som genomförs tillämpar vi ett särskilt kvalitetssäkringsprogram bestående av två kompletterande delar fristående kontroller av uppdrag samt styrning av kvaliteten direkt i uppdrag. Syftet med kvalitetskontrollerna är bl a att bevaka att vald metod tillämpas på ett tillfredsställande sätt samt att analyserna, uppnådda resultat samt förslag till rekommendationer är relevanta. Projektledaren ansvarar för kvalitetssäkringen av uppdraget och tillser att vårt program för kvalitetssäkring följs. Ansvarig för kvalitetssäkringen för denna rapport är övriga projektmedarbetare 5. 5 Se förstasidan. 7

8 5 Granskningens resultat 5.1 Intern ledning Warren Bennis, University of Southern California, har bl a sagt att dåliga ledare har svårt att hantera att de inte kan svara på en fråga, goda ledare svarar att de inte vet, men att de ska ta reda på hur det förhåller sig (fritt översatt) Iakttagelser SDF Fosie har ansvaret för förskoleverksamheten, grundskolan, äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade, individ- och familjeomsorgen (IOF), den lokala fritidsverksamheten 6, stadsdelsbiblioteket samt den lokala kulturverksamheten inom sin stadsdel. För stora delar av sin verksamhet har SDF Fosie ett s.k. befolkningsansvar vilket innebär att man betalar tjänster för de invånare som bor i SDF Fosie oavsett om servicen ges av annan stadsdel eller servicegivare. Resurser fördelas i form av kommunbidrag utifrån en behovsstyrd modell, anslagsfinansiering för viss verksamhet och för ekonomisk hjälp. Under Kommunstyrelsen finns en barn- och ungdomsrotel, kultur- och fritidsrotel, vårdoch omsorgsrotel och en integrations- och arbetsmarknadsrotel med ansvarigt kommunalråd som föredrar ärenden på kommunstyrelsesammanträdena. Ansvarigt kommunalråd kan inte påverka de politiska nämndsbesluten och har heller inga egna ekonomiska resurser för frågor som hanteras av stadsdelsfullmäktige. Kansliets roll gentemot de olika verksamheterna kan beskrivas som en stödjande och kontrollerande funktion. Uppdragsbeskrivningar eller funktionsbeskrivningar för kansliets personal finns delvis upprättat vilket även gäller för verksamheterna inom bl a IOF. Ansvar- och befogenheter klargörs även i delegationsordningen för SDF Fosie. Förvaltningschefens uppdrag är inte detaljreglerat i ett kontrakt eller en arbetsordning. I det interna ledningsarbetet har förvaltningschefen en strategiskt viktig roll som högste tjänsteman i SDF Fosie. För att leva upp till den rollen befinner sig förvaltningschefen en dag i veckan ute på fältet för att se vad som görs, hur verksamheten fungerar etc. Ledningsgruppen inom SDF Fosie bedöms i stort som väl fungerande, enligt uppgift. 6 Detta inkluderar även driften av idrottsplatser. 8

9 En del av tjänstemännen anser inte alltid att alla förtroendevalda har den insikt och kunskap om verksamheten som de borde ha enligt dem. Ledningen från ordföranden anses dock huvudsakligen vara bra. Vare sig förvaltningschefen eller ställföreträdande förvaltningschef har någon mentor att bolla ledarskapsfrågor med. Beträffande övriga chefer har dock barn- och ungdomschefen en mentor men inte övriga verksamhetschefer. Ställföreträdande förvaltningschef har dock tidigare haft en sådan. Det innebär inte att cheferna saknar personer att diskutera ledarskapfrågor med vilket exempelvis sker i nätverk från tidigare ledarskapsutbildningar. En av verksamhetscheferna anser att organisationen med stadsdelar inte alltid möjliggör behoven av samordning. Om exempelvis en verksamhetschef kommit överens med sina kollegor i övriga stadsdelar om en fråga kan förvaltningschefen i den egna stadsdelen säga nej till verksamhetschefernas förslag. Detta även om det är inom ramen för verksamhetschefens mandat, vilket upplevs som frustrerande Våra bedömningar Vi bedömer utifrån genomförda intervjuer att SDF Fosie har en relativt bra intern ledning av sin verksamhet. Såväl företrädare för nämnden som flertalet chefer inom SDF Fosie uttrycker ett förtroende för förvaltningschefen. Vi vill dock lyfta fram vikten av att SDF Fosie ser till att förvaltningschefen, som är drivkraften bakom förändringsarbete m m, får påfyllnad med egen utveckling för att kunna driva strategiskt övergripande frågor. Det är också viktigt att SDF Fosie är aktiva i det strategiskt övergripande arbetet (se vidare i avsnitt 5.2) då detta slutgiltigt är deras ansvar. Även om ett bra samarbetsklimat föreligger mellan förtroendevalda och förvaltningschef kan det vara en fördel om dennes uppdrag preciseras. 5.2 Mål och måluppfyllelse Utan politisk utvärdering blir det politiska ansvaret ett ansvar utan makt SOU 1996:169 Kommunala förnyelsekommittén. En effektiv kommunal verksamhet utgår bl a ifrån att man har en uppfattning om vad man vill och måste göra. Här krävs således kända och tillämpade strategier om vad man vill och måste göra. Utan dessa strategier finns risk för att målstyrningen inte fungerar och att de förtroendevalda inte känner samband mellan medborgarnas behov och den kommunala verksamhetens resultat. 9

10 5.2.1 Iakttagelser Kommunövergripande målsättning för SDF Fosie Kommunfullmäktige har inte uttalat några direkta övergripande eller prioriterade mål för stadsdelarnas verksamhet inom Malmö stad. I handlingsplanen Välfärd för alla (VFA) det dubbla åtagandet (Kf ) beskrivs vilka fem områden som ska prioriteras under 2005 och framåt. I dokumentet mål och strategi 2005 betonas att det är VFA som är ett av tre prioriterade insatsområden som ska prioriteras under I den övergripande handlingsplanen för VFA benämnt lägesrapport 1, , beskrivs bl a att senast 2008 ska: 1. förvärvsfrekvensen för gruppen år öka från nuvarande 64 % till 75 %. 2. andelen elever som är obehöriga till gymnasieskolans nationella program minska från 21 % till riksgenomsnittet 10 %. För SDF Fosies del skulle detta innebära, enligt handlingsplanen för VFA, ett mål beträffande förvärvsfrekvensen från dagens 58 % till 66 %. Beträffande andel obehöriga elever skulle det innebära en minskning från dagens 16 % till 8 %. SDF Fosie anser dock inte att målet beträffande förvärvsfrekvensen är rimligt, utan bedömer att en ökning till % är realistiskt. Gällande det andra målet menar SDF Fosie att det i sig är normerande, men att det finns en risk för att fixeringen vid kunskapsmålen gör det svårt att utvärdera och förbättra övriga förmågor hos eleverna. Utöver ovan mål finns ett antal planer (skolplan, äldreomsorgsplan, plan för individ- och familjeomsorgen m fl) som påverkar SDF Fosie (läs mer nedan om kommunövergripande styrdokument). Kommunstyrelsens ordförande har även årliga uppföljnings/avstämningsmöten med nämndsordföranden och förvaltningsledningen där både ekonomi och verksamhet diskuteras. Verksamhetsmässiga och ekonomiska mål för SDF Fosie För att konkretisera budskapet med VFA har SDF Fosie med stöd och samverkan med Malmö Högskola juni 2005 tagit fram en ambitiös handlingsplan. Handlingsplanen har även processats i ledningsgruppen men inte på lägre arbetsledarnivå. På den sistnämnda nivån pågår en implementeringsfas som inte är helt okomplicerad. Detta eftersom flera arbetsledare inte tidigare känt sig delaktiga i processen och då kunnat påverka innehållet. Arbetet med VFA har inte fått den genomslagskraft man hoppats på ännu. Däremot finns 7 Övriga två är näringslivsutveckling och regionalt samarbete. 10

11 inget generellt ifrågasättande av VFA då flera av dem som intervjuats anser att det känns som en naturlig del i den vardagliga verksamheten. Några anser dock att det inte direkt berör deras verksamhet. Beträffande arbetet med VFA sker detta i olika grupperingar; förvaltningschefsgruppen samt i de fyra små grupperna (arbete, mötesplats, skola och trygghet) som är beredningsorgan till den stora förvaltningschefsgruppen. Tidigare har även SDF Fosie tagit fram särskilda mål för stadsdelen att gälla t o m år Eftersom VFA tillkom under år 2004 beslutades om att ta fram nya mål, att gälla från 2006, som bättre överensstämmer med budskapet i VFA. Denna process pågår för närvarande men är ännu inte klar. Nuvarande mål för SDF Fosie anses av flera som intervjuats som en kombination av att de är; förlegade, otydliga, omätbara, att det finns behov av att omarbeta dem. Vi anser att målen mer ska betraktas som ledstjärnor för verksamheten än tydliga och mätbara mål. Det finns dock en del mål som är både mätbara och tydliga exempelvis att: det inom 4 månader ska erbjudas en förskoleplats inom rimligt geografiskt avstånd 8. Målen följs därför inte heller specifikt upp i verksamhetsberättelsen eller årsredovisningen, med några få undantag. Däremot följer SDF Fosie regelbundet upp sin ekonomi och verksamheten i stort. Uppföljning av verksamheten sker i olika forum (se även under avsnittet Kommunövergripande målsättning för SDF Fosie) bland annat i utskotten. Där diskuteras frågor som bl a berör kvaliteten på verksamheten. I samband med delårsrapporterna och årsredovisningen översänds SDF Fosies uppföljning till kommunstyrelsen. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald, klagomål m m följs däremot mer eller mindre översiktligt upp i verksamhetsberättelsen. Mer detaljerad uppföljning av dessa komponenter samt egna mål för den specifika verksamheten, sker i respektive verksamhetsområdes verksamhetsberättelser. Huruvida målen är kända ner till arbetsledarnivå råder det delade meningar om. Några anser vidare att målen inte helt är i fas med gällande verksamhetsplaner men däremot med VFA. Detta indikerar att målen i sig inte är helt och hållet styrande utan det är bl a verksamhetsplanerna som styr verksamheten. För vissa verksamheter exempelvis den pedagogiska, med egna nationella mål, är det betydligt svårare att till alla verksamhetsområden få en klar bild av vad som styr den dagliga verksamheten. De nationella målen är där mer 8 Utgör även ett lagkrav. 11

12 styrande. Beträffande vård- och omsorgsverksamheten anses att den nationella handlingsplanen varit den som styr verksamheten. Verksamhetsledare inom IOF anser att lagstiftningen är väldigt styrande för deras verksamhet. Sammanfattningsvis är det olika kombinationer av styrdokument och lagstiftning som är styrande beroende på var i organisationen man befinner sig. Ett styrningsproblem för SDF Fosie, som inte till fullo kan belastas den enskilda nämnden, är att ansvar och befogenheter inte alltid hänger ihop beträffande ovan nämnda mål för förvärvsfrekvensen, förskoleplatser samt andelen obehöriga elever. Som exempel kan nämnas att SDF Fosie idag enligt uppgift inte har några större möjligheter att bygga ut förskoleverksamheten. Detta pga. avsaknad av befintliga byggnader, stadsplaner och tomtmark. Ett annat problem som noterades är påverkan på antalet hemlösa där SDF Fosie inte har möjlighet att bygga ut antalet bostäder även om de anser att behov av detta finns. Däremot kan tillfälliga bostäder tillskapas av SDF Fosie. Man äger problemet men till viss del inte lösningen. Särskild uppmärksamhet har under senare år ägnats åt vård och omsorgs tidigare stora underskott. En särskild åtgärds- och utvecklingsplan har antagits av SDF Fosie, , vilken har följts upp med ytterligare en åtgärds- och utvecklingsplan etapp II senare samma år. Enligt dessa dokument ska vård och omsorg ha en ekonomi i balans samt utveckla verksamhetsformerna. Reformarbetet skall vara färdigt vid halvårsskiftet Vid delårsbokslut per den 31 augusti 2005 prognostiserades att underskott på 3,7 mnkr för den resursfördelade verksamheten och ett överskott på 0,9 mnkr för den anslagsfinansierade verksamheten. Ekonomichefen genomför tillsammans med vård- och omsorgschefen samt enhetscheferna inom vård och omsorg fortlöpande särskilda uppföljningar av ekonomin. Detta för att säkerställa prognostillförlitligheten och undvika att underskott inom vård och omsorg uppstår. Denna uppföljning av ekonomin är ganska detaljerad. Flera delar av verksamhetsutvecklingen kommer enligt uppgift att vara färdiga i tid enligt åtgärds- och utvecklingsplanerna. I december 2004 antog SDF Fosie en internbudget för 2005 med en detaljeringsgrad som motsvarar de krav som ställs från stadskontoret. Nämndens delårsbokslut 1, 2005 (jan-april), innebar ett resultat på 0,2 mnkr. Helårsprognosen bedömdes till 4,8 mnkr jämfört med budget 9. I arbetet med delårsrapporten har verksamheterna även uppdaterat sina verksamhetsmått. Nämndens delårsrapport 2 (per 9 Inklusive ekonomiskt bistånd. 12

13 den 31 augusti) visar ett resultat på 49,4 mnkr och en prognos för helåret på 19,3 10 mnkr. Det prognostiserade överskottet beror bl a på en buffert i övrig verksamhet om 4,5 mnkr, högre inkomster från andra stadsdelar och kommuner än budgeterat för förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen, färre elever i befolkningsansvaret än budgeterat, tjänster som skulle tillsättas men som ej hunnits med m m. Intäkter/kostnader Utfall 2003 Utfall 2004 Budget 2005 Prognos 2005 inkl interna poster(tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Resultat Systemet med att maximalt 5 mnkr får överföras mellan åren är i allt väsentligt styrande för ekonomin. Vid det interna budgetarbetet inom SDF Fosie har tidigare enbart förvaltnings- och ekonomichefen varit med. Från och med den 20 september 2005 hölls ett möte där även ledningsgruppen tillsammans med de förtroendevalda diskuterade kommande års budget. Mötet upplevdes som positivt eftersom även verksamhetscheferna fick ge sin syn på saken direkt till de förtroendevalda. Tidigare var man osäker på vilken information i detalj som gavs till de förtroendevalda Våra bedömningar Kommunövergripande målsättningar för stadsdelarna Då kommunfullmäktige i princip inte har beslutat om några övergripande mål för stadsdelarnas verksamhet än de som nämnts ovan 11, överlåts åt varje stadsdelsfullmäktige att själva formulera målen med VFA som övergripande målsättning. Det blir enligt vår bedömning därför upp till respektive stadsdelsfullmäktige att se till att verksamheten överensstämmer med gällande nationella mål och lagstiftning. Av denna anledning finns det goda skäl att nämnden arbetar strategiskt och långsiktigt med sin verksamhet. 10 Inklusive ekonomiskt bistånd. 11 De prioriterade målen för diverse verksamheter upphörde att gälla

14 De kommunövergripande målen att förvärvsfrekvensen ska öka från 64 % till 75 % enligt resonemanget i (66 % för SDF Fosie 12 ) samt att andelen obehöriga elever till gymnasieskolans nationella program ska minska från 21 % till 10 % (8 % för SDF Fosie), bör diskuteras utifrån ett styrperspektiv. Med tanke på att målet för förvärvsfrekvensen är högre för SDF Fosie 2008 (66 %), än vad det är för Malmö stad idag (64 %), finns det anledning att fundera över huruvida detta är realistiskt eller inte. Likaledes är det värt att fundera över det andra målet. Enligt uppgift har det skett en försämring av andelen obehöriga elever för varje år sedan 1999 i SDF Fosie. Frågan är då om målen inte mer är att betrakta som en vision än ett mål, mot bakgrund av SDF Fosies nuvarande sociala och demografiska struktur. Dessa mål tenderar att leva sitt eget liv även om det självfallet är så att man inom SDF Fosie har ambitionen att arbeta mot dessa mål. Mål bör uttrycka något som med givna resurser, social struktur m m är rimliga, om än dock utmanande, att nå för dem som har att verkställa dem. Så är inte fallet med dessa mål utifrån angiven tidshorisont och med nuvarande sociala befolkningsstruktur i Fosie stadsdel. Verksamhetsmässiga och ekonomiska mål Vi anser att arbetet med handlingsplanen för VFA i allt väsentligt är positivt och att den anger en ambitiös ton. Dock är det viktigt att efterföljande implementeringsfas blir ordentligt genomförd, annars riskerar projektet att gå i stå. Det är också viktigt att det pågående arbetet med att ta fram nya mål i överensstämmelse med VFA, leder till tydliga mål som är uppföljningsbara och som efterlevs och årligen följs upp. För närvarande finns inga sådana tydliga och mätbara mål som är styrande för verksamheten. En enkel mall för uppföljning av SDF Fosies nya mål till årsbokslut och verksamhetsberättelse skulle kunna se ut enligt följande: 1. Vilka av målen har uppfyllts och vilket resultat har uppnåtts? 2. Vilka av målen har inte uppfyllts och varför, samt vilka konsekvenser får det och vad ska åtgärdas med anledning härav? 3. Krävs nya arbetsmetoder, effektivisering, omfördelning av resurser, en förändrad organisation för att nå de mål som inte uppfyllts? 4. Kan andra samarbetspartners (andra nämnder) medverka till att resurserna bättre räcker till samt därigenom att få tillstånd en bättre måluppfyllelsegrad? % anses vara rimligt enligt SDF Fosies bedömning. 14

15 Det är självklart viktigt att det finns en samsyn kring vad som är och ska vara styrande för verksamheten inom SDF Fosie. Tydliga och mätbara mål och uppföljning av desamma möjliggör för verksamheten att bättre kunna se brister i effektivitet, serviceförmåga och/eller förnyelsebehov. Fortfarande återstår arbete för SDF Fosie med att utveckla formerna för återrapportering och uppföljning av målen. Vad gäller den generella verksamhetsbeskrivningen föreligger inte ett sådant behov. Däremot finns det fortfarande brister i prognosarbetet som SDF Fosie måste arbeta vidare med. Exempelvis kan analysen av det ökade prognostiserade resultatet mellan DR 1 och DR 2 i vissa fall redogöras för på ett tydligare sätt, exempelvis: Vilken ekonomisk effekt arbetsvärdering BAS m m har, samt när detta var känt, då skillnaden i verksamhetsdriften för förskoleverksamheten i helårsprognosen uppgår till + 4,4 mnkr. Resultatet för ledning och administration inom IOF visar ett överskott med 5,5 mnkr (DR 2) jämfört med 1,7 mnkr (DR 1) samtidigt som prognosförbättringen utgör 3,1 mnkr. Sådana resultatförbättringar borde ha kommenterats tydligare med avseende på vari den stora skillnaden finns mellan DR 1 och DR 2. Beträffande förskoleplatserna äger SDF Fosie problemet men inte till alla delar verktygen för att lösa problemet. Detta gäller även andra delar av SDF Fosies verksamhet där ansvar och befogenheter inte till fullo ligger hos SDF Fosie (se ovan). Det är dock SDF Fosies skyldighet att tillse att bl a 13 målet om en förskoleplats inom 4 månader uppnås, inom ramen för tilldelade resurser och verksamhetsområden som de ansvarar för. Vi bedömer att SDF Fosies hörsamhet gentemot budgetdirektiven förbättrats sedan åren med negativa resultat I anvisningarna för god ekonomisk hushållning som gäller fr om 2006 ger kommunstyrelsen ett fåtal vägledningar till nämnderna avseende de verksamhetsmässiga målen. Däremot finns en rad olika anvisningar avseende nämndernas ekonomiska situation och uppföljning. Vi gör bedömningen att kommunledningen på detta sätt markerar att uppfyllelse av de ekonomiska målen är överordnat de verksamhetsmässiga målen. 13 Se vidare i avsnitt

16 5.3 Reglemente för intern kontroll Intern kontroll är primärt ett verktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och förvaltningarna. Kontrollsystemet bidrar till att säkerställa att beslut vilar på korrekt underlag för att säkerställa att de av fullmäktige fastställda målen uppfylls. Syftet är både att säkerställa en effektiv förvaltning och att undvika allvarliga fel Iakttagelser Enligt Kommunallagen 6 kap. 7 ansvarar respektive nämnd för den interna kontrollen. Kommunfullmäktige beslutade om ett reglemente för intern kontroll att gälla från och med Reglementet upprättades för att förtydliga ansvarskedjan och vikten av att ha en systematisk uppföljning av den interna kontrollen. Syftet med reglementet är att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillräcklig intern kontroll, d v s de ska med rimlig grad av säkerhet fastställa att mål inom följande områden uppnås: verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering och, efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter. Olika ansvarsnivåer som kommunstyrelsen, nämnderna, förvaltningschefen, verksamhetsansvariga och övriga anställda tydliggörs i reglementet. Vidare anges att nämnderna årligen ska anta en plan för den interna kontrollen. Till reglementet finns tillämpningsanvisningar utformade. Reglementet för intern kontroll är känt av ledamöterna och företrädesvis bland tjänstemännen i SDF Fosie. En av de intervjuade kände inte till arbetsmetoderna för att arbeta med intern kontroll förrän Reglementet togs upp i ledningsgruppen och därefter på arbetsplatsträffarna efter att det antagits av kommunfullmäktige. Arbetsmetoderna som föreskrivs i reglementet bedöms av tjänstemän och förtroendevalda som relativt kända i organisationen. Arbetet med intern kontroll inom SDF Fosie följer reglementet. Efter att SDF Fosie behandlat planerna för intern kontroll översänds materialet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera det samlade systemet för intern kontroll. I de fall förbättringar behövs åligger det också kommunstyrelsen att besluta om sådana. Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde den 16 mars 2005 behandlat frågan om nämndernas redovisning av intern kontrollplan för år I tjänsteskrivelsen anges att stadskontoret förutsätter att de avvikelser som redovisas under respektive nämnd åtgärdas och att det finns en avsikt att följa upp detta. 16

17 Sammanfattningsvis gör kommunstyrelsen en bedömning av att kommunens samlade system för intern kontroll fungerar tillfredsställande och överensstämmer med intentionerna i reglementet. Kommunstyrelsen konstaterar också att flera nämnder låter ekonomiadministrativa rutiner dominera i planerna för intern kontroll. Stadskontoret konstaterar också skillnader i val av granskningsområden och djupet i genomförda kontroller varför jämförelser mellan nämnderna försvåras. Bilagt till beslutet finns av nämnderna inskickat material Våra bedömningar I den katalog med förslag på områden som kommunstyrelsen bifogar till reglementet dominerar de ekonomiska kontrollerna. Det är lämpligt att kommunstyrelsen årligen fastställer ett par kommungemensamma kontrollmål som ska utföras av samtliga nämnder. Därutöver kan respektive nämnd utforma egna kontroller. På så sätt leder kommunstyrelsen arbetet med den interna kontrollen. Enligt vår bedömning handlar kommunstyrelsens sammanställning över de nämndsvisa kontrollerna mera om att alla lämnat in sina planer än om kvaliteten på dessa planer. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen återkopplar synpunkter från genomgången av planerna till respektive nämnd. På så sätt skapas ett lärande genom överföring av kunskap mellan nämnderna. 5.4 Kommungemensamma styrdokument Vilka kommungemensamma styrdokument finns och är dessa kända i organisationen? Iakttagelser Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal styrdokument som äldreomsorgsplan, skolplan, budgetinstruktioner, IT-strategi m fl som beskriver hur verksamheten ska bedrivas i Malmö stad. Vid granskningen uppgav flera av dem som intervjuats att kommunstyrelsen i sin styrning prioriterar ekonomistyrningen och att de kvalitativa aspekterna och verksamhetsstyrningen hamnar i bakgrunden. Detta får även genomslag i de kommunövergripande dokumenten. På intranätet (KomIn) finns övergripande information samlat om Malmös ekonomi och ekonomistyrning. Därutöver skickas information löpande ut från stadskontoret avseende delårsbokslut, utfallsprognoser m m. Det finns ingen särskilt system för att säkerställa att dokumenten efterlevs. Vid granskningen av de kommungemensamma dokumenten lät vi några av intervjupersonerna ange om de kände till dokumenten respektive om de upplevde att dessa användes. Några slutsatser kan dras från detta: 17

18 Några intervjupersoner tar upp frågan om det är rimligt och går att styra via den rika floran av styrdokument. Det finns ingen strategi för hur arbetsledare m fl ska prioritera bland styrdokument, mål och handlingsplaner. Kunskapen om styrdokumenten anses vara relativt god ända ner till arbetsledarnivå. Några av de intervjuade använder inte vissa styrdokument alls, exempelvis Malmös IT-strategi, SDF Fosies IT-plan, Tobak-, alkohol, och drogförebyggande strategi för Malmö , handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk, Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän Våra bedömningar Det är SDF Fosies ansvar att säkerställa efterlevanden av gällande styrdokument. Mot bakgrund av stabens samordningsansvar är det lämpligt att dessa säkerställer kunskap om och efterlevnaden av styrdokumenten. Detta kan med fördel genomföras i samband med arbetet med planen för intern kontroll. Den fråga som alltid är relevant att ställa sig när det gäller styrdokument är om kommunledningen vill åstadkomma en god styrning och kontroll av nämnderna uppnås detta på bästa sättet genom att en mängd olika styrdokument antas? Enligt vår bedömning bör kommunledningen inventera och begränsa antalet styrdokument. Dokumenten bör också sorteras utifrån olika mottagare/målgrupper t ex förtroendevalda, verksamhetschefer, institutionschefer, övriga anställda o s v och förses med läsanvisningar. De styrdokument som saknar anvisningar om uppföljningstillfällen bör förses med detta. Syftet med ovanstående förslag är att skapa en tydligare styrmodell genom att redskapen beskrivs i ett sammanhang som ser olika ut beroende på målgrupp. Sammantaget finns det anledning att fundera över hur samtliga mål 14 (se resonemanget i avsnitt 5.2), planer, policydokument, verksamhetsberättelser m m hänger ihop. Om det inte finns en stringens mellan styrningens olika komponenter finns en risk att dessa skapar förvirring. Viktigt är därför att fokusera på och prioritera vad som krävs/behövs för att kunna följa lagstiftning samt uppnå en kvalitativt bra verksamhet enligt fastställda målsättningar. 14 På alla nivåer; statlig, fullmäktigenivå, nämndsnivå, verksamhetsområdesnivå och i förekommande fall på enhets/områdesnivå. 18

19 5.5 Nämndsspecifika styrdokument Utöver de kommunövergripande dokumenten har för vissa områden nämndsspecifika styrdokument utarbetats i syfte att styra verksamheten Iakttagelser Utifrån gällande krav från kommunfulläktige har SDF Fosie tagit fram diverse planer och dokument; handlingsplan VFA, intern kontrollplaner, miljöpolicy och jämställdhetsplan m fl. Arbetet med att ta fram dokumenten har skett av tjänstemän som härefter beslutats politiskt. Flera av planerna utvärderas översiktligt i verksamhetsberättelserna. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska samtliga nämnder/styrelser/sdf innan utgången av 2002 införa ett miljöledningssystem. Vid vår granskning konstaterades att miljömål, miljöpolicy och miljöledningsarbete upprättats inom SDF Fosie. SDF Fosie upprättar årligen sedan verksamhetsåret 1997, ett miljöbokslut som får betraktas som lättläst och pedagogiskt beskrivet till stora delar. I dokumentet följs också miljömålen upp. Exempelvis att: pappersförbrukningen årligen ska minska med 10 % till år 2008, energianvändningen ska minska med 10 % fram till år Det som saknas är en analys över varför pappersförbrukningen ökat med 25 % istället för att minska samt hur detta ska åtgärdas. Likaså beskrivs att användningen av el minskat med 10 % och fjärrvärmeanvändningen med 3 %. Vad betyder detta sammantaget för det övergripande målet med en minskning av energianvändningen på totalt 10 %? Nya regler/policydokument/handlingsplaner m m delges personalen på arbetsplatsträffar, via intranätet och vid behov via diverse utbildningsinsatser Våra bedömningar De nämndsspecifika dokumenten är i förhållande till de kommungemensamma dokumenten mera kända inom organisationen. Nämnden bör säkerställa att samtliga dokument efterlevs och när beslut fattas om nya styrdokument så bör uppföljningstillfället anges i dokumentet. Miljöbokslutet, som till stora delar har en bra och enkel uppbyggnad och pedagogik, bör kompletteras med en analys över bristande måluppfyllelse. 19

20 5.6 Dokumenterade rutinbeskrivningar Syftet med dokumenterade rutinbeskrivningar är att underlätta hanteringen av rutiner inom nämndens ansvarsområde samt att minska sårbarheten vid förändringar. Organisationen måste således bygga på strukturell och inte individuell kunskap Iakttagelser Rutinbeskrivningar finns upprättade för vissa rutiner exempelvis utbetalning av försörjningsstöd och familjehemsvård som båda är mycket väl genomarbetade. För rutinerna som dokumenterats finns enligt uppgift i vissa fall ansvarig/a person/er utsedd/a. Nämnden har inte samlat de utarbetade rutinbeskrivningarna i en särskild rutinhandbok. Däremot har IOF och vård- och omsorg sammanställt samtliga rutiner som inte rör ekonomin specifikt i särskild pärm. Det finns ingen systematik för att regelbundet uppdatera rutinerna generellt i SDF Fosie Våra bedömningar SDF Fosie bör göra en systematisk genomgång av sina rutiner i syfte att säkerställa vilka rutiner som behöver dokumenteras samt vilka som är dokumenterade och som inte behövs. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av att det annars finns risk för dubbelarbete eller att vissa rutiner inte utförs alls. SDF Fosie måste i detta sammanhang göra en avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta varför det är lämpligt att prioritera vissa av rutinbeskrivningarna. Rutinbeskrivningarna kan med fördel presenteras på SDF Fosies intranät och för att säkerställa att dessa uppdateras årligen bör ansvariga personer utses. 5.7 Praktiskt arbete med intern kontroll En god intern kontroll innebär bl a en säkerhet för personal och förtroendevalda inom en organisation. Chefernas engagemang för intern kontroll är en förutsättning för att skapa en god kontrollmiljö och därmed skapa förutsättningar för en god intern kontroll Iakttagelser Ett utkast till plan för intern kontroll tas vanligtvis fram av ekonomichef och planeringschef vilken därefter diskuteras med förvaltningschefen. De bedömer att de har den information som krävs för att ta fram en bra plan för intern kontroll och de anser att kontrollaktiviteterna är tillräckliga. Övriga verksamhetschefer får ha synpunkter på förslaget och kan initiera nya kontrollmål, men de är inte med i framtagandeprocessen. Förslaget till intern kontrollplan föranleder oftast ingen diskussion då det antas i SDF Fosie vilket däremot 20

21 kan ske vid uppföljningen av planen. Någon särskild metod eller modell används inte vid framtagande av planen. Däremot beaktas bland annat revisionens granskningar samt iakttagelser vid ekonomiuppföljningen. Löpande riskanalyser görs av verksamheten under verksamhetsåret. Ingen dokumentation sker av analysen. Kostnaden för att genomföra en kontroll är en viktig vägledande faktor för om kontroll ska genomföras eller inte. Kontrollmålen i planerna varierar mellan åren och är mellan 3-5 stycken per år. Särskilda stödblanketter finns utformade för de kontroller som genomförs. SDF Fosie antar härefter planen för intern kontroll. Detta sker i början av verksamhetsåret 15. Uppföljning av den interna kontrollen avseende verksamhetsåret sker i slutet på året. För enstaka kontrollmål kan en rapport skrivas som bedöms som väl genomarbetad. I rapporten sammanfattas slutsatserna av granskningen samt vilka åtgärder som ska vidtagas med anledning av granskningens resultat. I övrigt presenteras granskningsresultatet översiktligt i en matris. Det händer att kontroller initieras utöver de som tagits med i planen för intern kontroll. Härutöver finns en hel del kontroller som har byggts in i verksamhetens normala processer exempelvis diverse uppföljningar 16, attestering av löneunderlag, rimlighetsbedömningar som görs av utbetalda försörjningsstöd m m Våra bedömningar Nämnden arbetar relativt aktivt med intern kontroll via intern kontrollplanerna, åtgärder utöver planerna etc. Rapporteringen av genomförda kontrollaktiviteter kan i vissa fall ske genom att en rapport upprättas, vilken bedöms som väl genomarbetad 17. Vanligtvis sker rapporteringen översiktligt beskriven i en matris. Åtgärder med anledning av eventuella brister beskrivs i denna rapportering. Vi anser att väsentlighets- och riskanalysen kan utvecklas och att någon från respektive verksamhetsområde bör vara med vid framtagandeprocessen av planerna, för att inte enbart ekonomiska/administrativa kontrollmål ska prioriteras. Innebörden av kommunallagens 6 kap. 7 är bl a att verksamheten ska bedrivas enligt av fullmäktige antagna mål och riktlinjer. Nuvarande intern kontrollplan behöver därför utökas med kontroller av måluppfyllelse, efterlevnad av diverse riktlinjer och andra för år Verksamhetsmåtten följs exempelvis upp vid delårsboksluten och årsbokslutet. 17 Vi har tagit del av en sådan rapport och det är utifrån den vi gör vår bedömning. 21

22 verksamhetsfrågor. Först då utgör den interna kontrollen en viktig del av styrprocessen och den kan bli en viktig del av verksamhetsutvecklingen. Väsentlighet kan uttryckas som ekonomiska, politiska/förtroendemässiga, tekniska, mänskliga och inte minst verksamhetsmässiga konsekvenser för SDF Fosie eller för enskilda kommuninvånare som kan uppstå vid fel, brister i hantering av ekonomi och/eller verksamhet eller vid bristande måluppfyllelse. Risk kan uttryckas som fel, misskötsel, brister i måluppfyllelse m m som finns i olika grad. Sannolikheten för fel, misskötsel etc. varierar mellan och inom olika verksamhetsområden/system, rutiner/processer och måste bedömas individuellt, liksom den möjliga konsekvensen. Det är risken för att negativa konsekvenser av väsentlig betydelse kan uppstå som ska bedömas. Arbetet med intern kontroll bör därför prioritera väsentliga områden där det finns risk för allvarliga fel med stora konsekvenser. En väl genomförd väsentlighets- och riskbedömning ska tydliggöra vilka hot som finns till följd av påverkbara eller opåverkbara risker och som kan inverka på organisationens möjligheter att nå sina mål. Förekomst av konkreta och mätbara mål är en förutsättning för att kunna genomföra en adekvat väsentlighets- och riskbedömning. Rätt använd, ska väsentlighets- och riskanalysen utgöra ett instrument för att prioritera bland flertalet bedömda riskområden. Dessutom ska denna analys bygga på för SDF Fosie väsentliga mål/områden/rutiner för att de ska kunna fullgöra sina åtaganden. Av denna anledning borde det vara naturligt att de förtroendevalda får ta del av en dokumenterad väsentlighetsoch riskanalys. Dokumentation av väsentlighets- och riskanalysen utgör ett bra underlag inför kommande analyser och gör det även enklare att få en överblick över vilka åtgärder som är lämpliga att vidtaga med anledning av analysen. De interna kontrollplanerna bör vara en produkt av väsentlighets- och riskanalysen. Har denna inte genomförts på ett bra sätt, blir heller inte kontrollplanerna relevanta. Det finns dock inget som säger hur många kontrollmål det ska finnas i respektive plan, detta får bestämmas utifrån väsentlighet och risk. En genomtänkt väsentlighets- och riskanalys bör bl a utgå från en omvärldsanalys. Faktorer som kan vara relevanta att ta ställning till vid en väsentlighets- och riskanalys kan vara ny lagstiftning, nya system, hur nuvarande uppföljningsrutiner fungerar, kostnadsutvecklingen, demografiska förändringar, hur gällande styrdokument hanteras, nya beslut i kommunfullmäktige o s v. En fråga som då är relevant att ställa är hur dessa faktorer påverkar vår ekonomi och verksamhet. 22

23 Vi anser att det på sikt bör finnas en samlad dokumentation eller skriftlig översikt över vilka kontroller som byggts in i nämndens olika rutiner och verksamhetsprocesser. Detta bör göras för att lyfta upp och tydliggöra intern kontrollprocesserna vid återrapporteringen. Arbetet innebär en stor pedagogisk fördel eftersom flertalet av de kontrollaktiviteter som genomförs ej sker via kontrollplanen. Roland Svensson Certifierad kommunal yrkesrevisor 23

24 Intervjuade personer Christer Brandt (s) (ordförande - SDF Fosie) John Roslund (m) (vice ordförande - SDF Fosie) Laila Soerich (s) (2:e vice ordförande - SDF Fosie) Jürgen Lindemann (Förvaltningschef - SDF Fosie) Christer Eriksson (Ekonomichef - SDF Fosie) Kenneth Öman (Planeringschef - SDF Fosie) Lisbeth Malmsjö (Vård- och omsorgschef - SDF Fosie) Henric Kahlmeter (Barn- och ungdomschef - SDF Fosie) Eva Stener (Individ- och familjeomsorgschef - SDF Fosie) Elisabeth Eidelin (Planeringssekreterare - SDF Fosie) Bilaga 1 24

25 Bilaga 2 Genomgångna dokument - kommunövergripande Kommunövergripande mål och strategi Välfärd för alla det dubbla åtagandet: lägesrapport 1. Välfärd för alla - värdegrunderna. Personalpolicy för Malmö stad (Kf , 85 bih. 57). Övergripande plan för jämställdhetsarbetet i Malmö stad (Kf bih. 50). Malmö stads plan för funktionshindrade (Kf , 231 bih. 149). Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö (Kf bih. 127). Äldreomsorgsplan för Malmö stad (Kf bih. 129). IT-strategi för Malmö stad (Kf bih. 6). Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. Skolplan för Malmö (Kf bih. 13). Informationsplan för Malmö stad vid svåra påfrestningar eller höjd beredskap (Kf bih. 9). Reglemente för intern kontroll (Kf ). Tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi för Malmö (Kf bih. 45). Resepolicy för Malmö stad (Kf bih. 152). Resursfördelning till stadsdelarna i Malmö. Attestreglemente för Malmö stad (Kf /29). Riktlinjer för ekonomistyrning (Kf x bih. 169). Reglemente för kommunens lokalförsörjning (Kf / bih. 210). Borgenspolicy för Malmö kommun (Kf / bih. 144). Malmö stads placerings- och lånepolicy. Principer för resultatöverföring mellan kommande budgetår (Dnr 666/1996) Tidplan och anvisningar för budget och uppföljning under år Säkerhetspolicy för Malmö stad. Kommunikationspolicy Malmö stad (Kf ). 25

26 Kommunstyrelsen, redovisning av intern kontrollplan 2004, 16 mars Årsredovisning Delårsrapport jan-apr Budget

27 Bilaga 3 Genomgångna dokument - Nämndsspecifika Mål för SDF Fosie. VFA Handlingsplan för SDF Fosie. Reglemente för SDF Fosie (Kf bih. 99). Delårsbokslut SDF Fosie Internbudget SDF Fosie Stadsdelarnas bokslutsresultat Verksamhetsmått SDF Fosie Förslag till intern kontrollplan för SDF Fosie. Rapport intern kontroll angående personalens övertidsuttag. Avrapportering intern kontrollplaner Årsrapport 2004 SDF Fosie. Miljömål för SDF Fosie. Miljöpolicy för SDF Fosie. Internbudget 2005 SDF Fosie. Budgetinstruktion 1999 SDF Fosie. Attest- och utanordningsinstruktion SDF Fosie (2004). Delegationsordning SDF Fosie Verksamhetsplan SDF Fosie Verksamhetsberättelse IOF Åtgärds- och utvecklingsplan vård och omsorg samt IT-plan SDF Fosie Dokumenthanteringsplan 2001 SDF Fosie. Arbetsmiljöpolicy SDF Fosie. Handlingsprogram Alkohol- och drogmissbruk SDF Fosie. Jämställdhetsplan SDF Fosie Rehabiliteringspolicy för SDF Fosie. 27