Stockholm den 21 januari 2013

Transkript

1 R-2012/1932 Stockholm den 21 januari 2013 Till Näringsdepartementet N2012/5348/RS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU (Ds 2012:47). Den remitterade promemorian innehåller förslag på författningsändringar som anses vara nödvändiga för att genomföra dir. 2011/82/EU om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, det s.k. CBE-direktivet. Sammanfattning Sveriges advokatsamfund har i huvudsak ingen erinran mot de författningsändringar som föreslås i promemorian för att genomföra det år 2011 beslutade s.k. CBE-direktivet. De nu ifrågavarande förslagen liknar i många avseenden andra förslag, som på senare år har remissbehandlats till följd av EU-regelring om gränsöverskridande informationsutbyte och vidhängande frågor om dokumentation av uppgifter m.m. Advokatsamfundet vill emellertid därför från principiella utgångspunkter även framhålla såsom även gjordes i Advokatsamfundets remissyttrande över genomförandet av Prümrådsbeslut 1 (se nedan under Bakgrund), liksom ett antal andra remisser som rör åtkomst av integritetskänsliga 1 Se Sveriges advokatsamfunds remissyttrande den 1 juni 2009 över departementspromemorian om genomförande av delar av Prümrådsbeslutet samt remissyttrande den 16 januari 2008 över departementspromemorian om godkännande av Prümrådsbeslutet (Ds 2007:40).

2 2 uppgifter i olika register m.m. 2 att det är med stor oro som Advokatsamfundet konstaterar att det på senare tid har antagits ett flertal EU-instrument, och efterföljande nationell genomförandelagstiftning, som direkt inkräktar på den enskilde EUmedborgarens personliga integritet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i stort. Den typ av förslag till författningsändringar som nu är i fråga, måste därför sättas in i sitt sammanhang; som klart visar på att utvecklingen olyckligtvis går mot ett allt mer omfattande övervakningssamhälle där enskildas fri- och rättigheter sätts på undantag till förmån för övervakning och brottsbekämpning. Även om Advokatsamfundet självfallet motsätter sig denna utveckling i sig, anser samfundet samtidigt att det är positivt att det genom det nu aktuella direktivet blir lättare för medlemsstaternas myndigheter att följa upp brott, som begåtts med utlandsregistrerade fordon. Från bl.a. trafiksäkerhetssynpunkt, likabehandlingssynpunkt samt av legalitetsskäl, är det nämligen svårt att motivera att trafikbrott, främst vissa hastighetsöverträdelser, begångna av förare av utlandsregistrerade fordon ofta inte beivras i det land där de begås. Samtidigt finns det självfallet en risk för att rättsväsendet får ökade kostnader och att längre väntetider uppstår till följd av svårigheterna att lagföra personer som vistas utomlands, något som självfallet får beaktas vid prioritering av myndigheternas insatser mot olika typer av brott. Bakgrund Det finns alltså redan i dag en möjlighet för medlemsstaterna att genom direktåtkomst söka uppgifter i varandras fordonsregister, eftersom en sådan möjlighet följer av 2008 års Prümrådsbeslut (2008/615/RIF) om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Enligt promemorian överensstämmer förfarandet för sökning och bestämmelser om dataskydd enligt nu aktuella CBE-direktivet i stort sett helt och hållet med motsvarande bestämmelser i Prümrådsbeslutet. Prümrådsbeslutet Prümrådsbeslutet, som förutom fordonsregister också behandlar informationsutbyte avseende DNA-profiler och fingeravtryck, har behandlats av riksdagen i två steg (prop. 2009/10:177 och prop. 2010/11:129), är en bindande rättsakt. Beslutet, i vad avser automatiserat utbyte av fordonsuppgifter, har i huvudsak genomförts i lagen (2000:343) och förordningen (2010:705) om internationellt polisiärt samarbete samt i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. 2 Sveriges advokatsamfund hänvisar bl.a. till sitt remissyttrande den 23 september 2011 över promemorian Utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan EU:s medlemsstater (Ds 2011:15), Advokatsamfundets remissyttrande den 12 mars 2010 över betänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91), Advokatsamfundets remissyttrande den 8 november 2006 över Justitiedepartementets utkast till proposition angående godkännande av rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), samt den 30 mars 2005 över Justitieutskottets utkast till rambeslut avseende lagring av trafikuppgifter, respektive Justitiedepartementets departementspromemoria om genetiska fingeravtryck, Ds 2004:35.

3 3 Sveriges advokatsamfund har, som framgått ovan, tidigare i remissvar till regeringen i anledning av Prümrådsbeslutet och dess genomförande, haft kritiska synpunkter med hänsyn till medborgarnas personliga integritet och rättssäkerhet. Detta gällde framförallt informationsutbyte beträffande DNA-profiler och fingeravtryck. Däremot framförde Advokatsamfundet inte några invändningar mot de författningsändringar som föreslogs för att genomföra beslutet såvitt avsåg vägtrafikregistret. Lagtekniskt skedde detta genomförande dels genom ett tillägg i lagen om vägtrafikregister, 2 7 p, om att registret i fråga om personuppgifter även skulle ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter i fråga om en utländsk myndighets verksamhet om tillhandahållandet följer av en internationell överenskommelse, som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt eller av en EUrättsakt, dels genom bestämmelser i lagen om internationellt polisiärt samarbete om utbyte av fordonsuppgifter. CBE-direktivet Prümrådsbeslutet och CBE-direktivet har tillämpningsområden som överlappar varandra såtillvida att CBE-direktivets trafikrelaterade brott även omfattas av Prümrådsbeslutet, vilket gäller generellt för alla typer av brott. Promemorians författningsförslag har därför utformats i huvudsaklig överensstämmelse med och som tillägg till de författningsändringar som infördes för att genomföra Prümrådsbeslutet. Det kan anmärkas att anledningen till att Prümrådsbeslutet, som endast är tillämpligt i straffrättsliga förfaranden, inte ansetts tillräckligt sammanhänger med att vissa av de trafikrelaterade brott som omfattas av beslutet i vissa medlemsstater, utgör administrativa förseelser. CBE-direktivet synes i praktiken ta sikte framförallt på brott som i Sverige upptäcks genom automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, dvs. hastighetsöverträdelser som registreras av fartkameror. Genomförande av direktivet Författningsregleringen De författningsändringar som nu föreslås och som föranletts av CBE-direktivet rörande informationsutbyte av uppgifter ur vägtrafikregistret, ansluter i väsentliga delar till motsvarande ändringar som numera genomförts och trätt i kraft till följd av Prümrådsbeslutet. Fordonsregistrets personuppgifter kan, jämfört med andra register som berörs av det internationella polissamarbetet, normalt inte anses vara av så känslig natur. Detta har bl.a. tagit sig det uttrycket att ett stort antal myndigheter, organisationer och andra verksamheter (enligt prop. 2010/11:129 s. 78 uppgick antalet vid den tidpunkten till hela användare) efter tillstånd av Trafikverket har direktåtkomst till vägtrafikregistret. Även allmänheten kan från Trafikverket, låt vara via servicetelefon, få uppgift om fordonsägare. Detta innebär självfallet att genomförandet av CBE-direktivet inte kommer medföra någon större ytterligare inskränkning i den enskildes skydd och rättigheter. Därför finns heller ingen egentlig anledning till att genomförandet i sig ska behöva vara omgärdat av

4 4 några ingripande restriktioner, såvitt avser sådan information som redan är tillgänglig enligt vad som nu sagts. Oaktat detta anser Advokatsamfundet att det är av synnerlig vikt att samtliga rättighets- och rättssäkerhetsaspekter ändå beaktas vid genomförandet och att varje del i informationsutbytet åtföljs av nogsamma rättssäkerhetsöverväganden. Mot den nu angivna bakgrunden har Advokatsamfund ingen erinran mot att promemorians förslag läggs till grund för lagstiftning. Förfarandet för informationsutbyte mellan medlemsstaterna I enlighet med vad Advokatsamfundet förordade i remissvar inför genomförandet av Prümrådsbeslutet, anser samfundet också här att sökningar i fordonsregister bör ske med stöd av bestämmelse i lag. Advokatsamfundet godtar att det, i linje med vad som gäller för nämnda beslut, sker genom tillägg till lagen om internationellt polisiärt samarbete. Under det fortsatta arbetet i lagstiftningsärendet, bör dock övervägas om inte bestämmelserna om Prümrådsbeslutet respektive CBE-direktivet kan samordnas bättre. I promemorian föreslås exempelvis en lydelse av 22 som är likalydande med nuvarande 20 i nämnda lag (s. 98). I promemorian analyseras CBE-beslutets förhållande till Prümrådsbeslutet. Advokatsamfundet har ingen erinran mot vad som anförs där, dock med den reservationen att det om möjligt inte ska få som konsekvens att informationsskyldigheten enligt artikel 5 kringgås genom att Prümrådsbeslutet tillämpas (se även nedan). Informationsbrev om trafiksäkerhetsrelaterade brott Som nämnts innehåller CBE-direktivet, till skillnad från Prümrådsbeslutet, även bestämmelser om information till den enskilde vid uppföljning av brotten. I remissvaret inför genomförandet av beslutet, efterlyste Advokatsamfundet nationella bestämmelser om berörda personers rätt till information. Advokatsamfundet ser det därför som positivt att det nu läggs fram förslag till bestämmelser i förordningen om internationellt polisiärt arbete om informationsbrev till dessa personer. I promemorian diskuteras i vilka situationer skriftlig information är nödvändig. Advokatsamfundet har ingen erinran mot de bedömningar som görs i detta hänseende. CBE-direktivet i ATK-verksamheten I promemorian uttalas att de sökningar direktivet erbjuder, bör utnyttjas till att följa upp fler hastighetsöverträdelser begångna av utlandsregistrerade fordon. Det anges också (s. 95) att antalet ärenden med utomnordiska fordon år 2011 var strax över motsvarande omkring 5 procent av den totala ärendemängden. Dessa ärenden föranleder i dag ingen åtgärd (s. 62).

5 5 Att vissa trafikbrott, begångna av en viss kategori förare, inte beivras, är negativt inte bara från trafiksäkerhetssynpunkt. Utifrån ett likabehandlingsperspektiv i förhållande till unionens medborgare, måste det också anses anmärkningsvärt att förare av utlandsregistrerade fordon vid hastighetsöverträdelser till skillnad från förare av svenskregistrerade fordon normalt inte riskerar någon som helst påföljd. I promemorian belyses praktiska möjligheter och rutiner för att komma tillrätta med denna anomali. Advokatsamfundet har förståelse för de resonemang som förs, men vill samtidigt framhålla några möjliga konsekvenser för rättskedjan om lagföring av nu aktuell brottslighet prioriteras på bekostnad av annan verksamhet. Sedan länge diskuteras hur polisens resurser ska kunna användas på ett mer kostnadseffektivt sätt genom en ökning av uppklarningsprocenten, inte minst när det gäller allvarligare brottslighet. Inom såväl polis- och åklagarverksamheten läggs det ned mycket arbete för att eftersöka misstänkta personer. Hos domstolarna uppstår stora kostnader och förlängda väntetider till följd av delgivningsproblem och inställda förhandlingar beträffande personer som (eventuellt) uppehåller sig i utlandet. Dessa redan befintliga tillkortakommanden i rättskedjan torde sannolikt öka om lagföring av utländska förare skulle komma ske mer systematiskt. Enligt Advokatsamfundet bör dylika aspekter beaktas när riktlinjer för lagföring av aktuella hastighetsöverträdelser ska bestämmas i en nära framtid. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg