Transnationell migration

Transkript

1 Social rapport 2010

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att XSSJH NlOODQ %LOGHU IRWRJUD HU RFK LOOXVWUDWLRQHU lu VN\GGDGH DY XSSKRYVUlWWHQ 'HW LQQHElU DWW GX PnVWH KD XSSKRYV PDQQHQV WLOOVWnQG I U DWW DQYlQGD GHP ISBN: Artikelnr: Omslag: Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Omslagsfoto: Stora bilden Christofer Dracke/Folio Övriga bilder (med början uppifrån): Elfriede Fleck, Leif Johansson och Anna Holmquist/Bildarkivet.se Bilden längst ner från Matton bildbyrå Sättning: Studio Indigo/Helena Öhman Tryck: Korrigerad: Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Text på s. 4, 5, 7 och 9. Figur 1:1 på s. 28. Referenser på s och 51. Figur 2:2 på s. 58. Figur 2:6, 2:7 och 2:8 på s Figur 3:6 på s Figur 4:5 på s Figur 5:6 och 5:7 på s Figur 6:8 på s Figur 7:8 och 7:9 på s. 240.

3 1 Transnationell migration

4 Transnationell migration Sammanfattning År 2008 levde nära 1,3 miljon utrikesfödda personer i Sverige, 14 procent av befolkningen. De kom från nära 200 länder. De största invandrargrupperna kom från Finland, länder i forna Jugoslavien, Irak, Polen, Iran, Tyskland, Danmark och Norge, och utgjorde sammanlagt 54 procent av hela den utrikesfödda befolkningen. strukturen ser olika ut på kort och på lång sikt. På kort sikt medför migrationen att befolkningen blir yngre eftersom en stor del av in- invandringen inte är kontinuerlig blir effekten på lång sikt emellertid försvagad allt eftersom invandringsgruppen åldras och barnafödandet närmar sig mottagarlandets. I många europeiska länder inklusive Sverige är invandring numera ett viktigt komplement för att balansera den åldrande befolkningen. Under och 2000-talen har migrationen till och från Sverige ökat i volym. Dagens invandring präglas av en mångfald av migrationsmotiv, sätter att utgöra en betydande del av migrationen dock inte så dominerande som tidigare. Cirka inom EU/EES fria arbetsmarknad eller invandrade från utom europeiska länder för att arbeta eller studera. För att ge en korrekt beskrivning av ett lands tas. De största migrationsströmmarna till Sverige perioden (i förhållande till gruppens storlek år 2000) kom från Afghanistan, Thailand, Irak, Kina och Ryssland. Det var också dessa grupper som ökade starkt under perioden trots att många också återutvandrade. Den internationella migrationen ingår i ett sammanhang av kontakter och nätverk mellan länder. Handelskontakter, global mediespridning, turism och tidigare migration sammanbinder länder i en globaliserad värld och medverkar till att migration uppstår och fortgår. Migration bidrar i sin tur till ytterligare kontakter mellan länder, vilka består av allt från pengar som skickas till familjen i hemlandet (så kallade remitteringar) till kunskap som överförs mellan länderna och där migranterna själva står i fokus såsom kontaktförmedlande aktörer. Migrationen mellan länder sker ofta i vågor, med en svag början, en tydlig topp och ett min- - migrationsströmmar, till exempel i form av mar som når Sverige är tydigt koncentrerade i tid och till vissa åldersgrupper. 26

5 Migrationstidpunkten för olika invandringskohorter får stora konsekvenser för deras etablering på arbetsmarknaden. De grupper som anlände under till 1970-talen var efterfrågade på den svenska arbetsmarknaden och bidrog till att stärka ekonomin, medan de grupper som kom under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. har oftast att göra med balansen mellan nyanlända och etablerade migranter och inte med kulturella skillnader beroende på ursprung. Exempelvis kan en hög andel utrikesfödda personer som får ekonomiskt bistånd i särskilda hög andel nyanlända migranter. Man bör alltså alltid ta hänsyn till invandringsår för att få ett rättvisande mått på exempelvis etableringsgraden hos olika invandrargrupper. Globalisering Globalisering har blivit ett samlingsbegrepp för några utvecklingstendenser i vår tid. Exempelvis har handeln mellan länder ökat kraftigt år efter år under de senaste årtiondena. Det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökar också. Historiskt set har världsekonomin haft perioder av snabb internationalisering. Dagens globaliseringsvåg kännetecknas av ökad kapitalrörlighet, framväxten av stora multinationella företag och genomslaget av den nya informations-/kommunikationstekniken. Dessa förändringar och den takt de genomförs i överträffar alla tidigare omdaningar. Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av teknologiska framsteg och politiska beslut som har minskat kostnaderna för kommunikation och transaktioner. Det är ingen ny företeelse, men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som begreppet syftar på [2, 3]. Inledning Den globala migrationen har blivit alltmer betydande. Migrationsströmmar sammanbinder ningsländerna präglas på ett genomgripande sätt, exempelvis påverkas utbudet av arbetskraft, de spridningen mellan länder. Befolkningens ändrade sammansättning kan dessutom förändra den nationella självbilden. Även i Sverige är internationell migration en viktig fråga, och varje år är det tiotusentals personer som både lämnar och anländer till vårt land. År 2008 var 14 procent av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket är länder i västra delen av Europa [1]. med globaliseringen har den internationella migrationen ökat i omfattning och blivit alltmer mångfacetterad och global [4, 5]. Tilltagande in- ka nätverk mellan länder gör att världen sammanlänkas, vilket i sin tur påverkar migrationen. En tilltar. I höginkomstländer försöker man begränsa till följd att antalet papperslösa migranter stiger. Enligt traditionella förklaringar uppstår migra- ka skillnader mellan länder [4, 5], och migration 27

6 som en väg att uppnå drömmen om ett bättre liv i kombination med ett högt befolkningstryck skulle därmed orsaka migration. Men den mångfald som präglar dagens migration visar att det behövs kompletterande förklaringar. Globaliseringen gör att världen hänger samman ekonomiskt, socialt och kommunikativt, och kontakter mellan människor, institutioner och företag bidrar till att sprida information samt skapa band mellan länder. Det transnationella perspektivet på migration tar fasta på hur sådana nätverk påverkar migrationen [6]. Sist men inte minst är det individer och påverkas av ålder, familjestatus och förankring på arbetsmarknaden. Insikten att den globala migrationen är tilltagande och präglas av mångfald är utgångspunkten för detta kapitel. Här analyseras migrationens tendenser och konsekvenser ur ett globalt och ett svenskt perspektiv. Kapitlet belyser migrationen från tre olika synvinklar: spektivet. Det transnationella perspektivet. Migrantkohorters ekonomiska och sociala etablering i Sverige under olika faser i den individuella livsbanan. Figur 1:1. Invandring, utvandring och befolkningsutveckling i Sverige Migration Antal personer/år Folkmängd Källa: Statistiska centralbyrån. Utvandring Invandring Folkmängd 28

7 Internationell migration och demografi Från sändarland till mottagarland Internationell migration hänger nära samman med ett lands åldersstruktur och ekonomiska utveckling. Andelen unga, vuxna och äldre personer på- tivt liten andel unga som ska försörja en åldrande befolkning, har invandring länge fungerat som ett sätt att jämna ut befolkningstillväxten. För år sedan var andelen unga hög och möjligheterna till försörjning begränsade, och då fungerade migration från Sverige till Amerika som en utväg. Mellan åren 1875 och 1930 lämnade 1,2 miljoner - än invandringen och Sverige var ett sändarland. Efter år 1930 har Sverige förvandlats till ett mottagarland och sedan dess har 2,4 miljoner ut. Ett liknande mönster gäller för många länder i Europa, exempelvis Tyskland efter andra världskriget och Irland, Spanien och Italien på talet [1, 7]. Japan, Chile och Turkiet är andra exempel på länder som har övergått från att vara ett sändarland till att bli ett mottagarland [8]. Övergången från att vara ett sändarland med hög utvandring till att vara ett mottagarland med hög invandring hänger nära samman med landets Social rapport 2006 [10]. Förenklat innebär den att ett land först genomgår en fas av stark befolkningstillväxt när barnadödligheten minskar, sam- barnfasen). Detta innebär att det föds många barn som överlever till vuxen ålder. Efter hand sjunker födelsetalen och landet får följaktligen en ökad andel unga vuxna, vilket ofta gynnar den ekonomiska tillväxten. Det är under denna period, med hög andel unga och ökad ekonomisk tillväxt, som länder har högst hänger samman med att unga vuxna är en starkt grupp unga vuxna brukar uppvisa ökad migration, framförallt från landsbygd till städer men ofta också i form av ökad utvandring. Dessutom kräver migration resurser eftersom det kostar pengar att nomgår en period av ökad ekonomisk tillväxt, ökar därmed både den interna och den internationella migrationen. Utvandringen sker således ofta parallellt med en snabb urbanisering. I Europa ägde den stora utvandringen rum på 1800-talet, vilket sammanföll med industrialiseringen. Ett liknande mönster ser man i dag i exempelvis Indien, Pakistan, Filippinerna och Viet- Internationell migration: Definitioner Nettomigration: Skillnaden mellan invandring och utvandring under ett år. Nettoinvandring: Överskott av invandrare i förhållande till utvandrare i ett land under ett år. Nettoutvandring: Överskott av utvandrare i förhållande till invandrare i ett land under ett år. Bruttoflöden: Antalet migranter som flyttar in och ut ur ett land per år. Sändarland: Ett land med högre utvandring än invandring. Mottagarland: Ett land med högre invandring än utvandring. FN definierar en person som migrant om den har för avsikt att stanna i landet åtminstone ett år. I stället för att beräkna flöden mellan länder utgår man från stockar, dvs. andelen personer som är födda i ett visst land. Dessa kan sedan jämföras över tid. Den internationella statistiken över migration innehåller stora brister. Data kan saknas eller vara tidsfördröjd och dessutom hanteras folkräkningar olika i länderna [9]. Dessutom saknas tillförlitlig information om informell migration, exempelvis om s.k. papperslösa. 29

8 Figur 1:2. Den demografiska transitionen och ålderstransitionen samt deras koppling till migration Schematisk bild. nam, där nettoutvandringen ökar samtidigt som den ekonomiska tillväxten är god. I Latinamerika är Peru och Mexiko exempel på länder där nettoutvandringen har accelererat efter en ökning av den genomsnittliga inkomsten. Utvandring brukar inte vara något alternativ för människor i de en fas med stor andel barn. Efter några decennier med låga födelsetal bromsas befolkningstillväxten av att antalet unga vuxna i barnafödande åldrar minskar, och då avtar migrationen. Färre unga vuxna kan också leda till arbetskraftsbrist, vilket kan medföra att nettout- 1:2, medelåldersfasen) [12]. Studier av nettomigrationen för olika länder under efterkrigstiden har visat att landets åldersstruktur har stor betydelse för migrationen, i kombination med andra utlösan- ella motiv. Det typiska mönstret av först stigande och sedan minskande nettoutvandring som följs av nettoinvandring kan alltså ses som ett resultat av Antal per personer i befolkningen Faser i länders ålderstransition: Barnfas Födelsetal Dödstal Ungdomsfas Medelåldersfas Åldrandefas Period 1 Period 2 Hög utvandring Ekonomisk tillväxt Hög invandring Tid Demografiska effekter på mottagarländer Nästa steg i ålderstransitionen, eller de förändring- tionen, är den åldrandefas som kommer efter med- att befolkningstillväxten koncentreras till åldersgrupperna över 65 år. Denna process kan urskiljas i såväl höginkomstländer som låg- och medelinkomstländer, även om den har hunnit olika långt i olika delar av världen. Den äldsta befolkningen har länder som Japan, USA och Kanada samt väst- och nordeuropeiska länder. När de äldre befolkningsgrupperna växer i länder som redan har relativt hög medelålder måste en allt mindre andel av de arbetsföra invånarna försörja resten. Brist på arbetskraft är därför ett ökande problem som på sikt att balansera denna utveckling är att tillåta ökad invandring, vilket diskuteras bland forskare och politiker [13, 14]. Migration är starkt knutet till vissa faser i livs- ring kan medverka till att föryngra befolknings- när de har nått pensionsåldern. Förklaringen är att blerar sig på arbetsmarknaden. Efter hand blir de bete, familj och bostad. Dessa bindningar försva- 30

9 deras barnafödande högt. Hög invandring medför därför en befolkningstillväxt, inte bara genom tillförsel av unga vuxna utan även genom ökat barnafödande. Enligt en rapport från SCB får i synnerhet invandrargrupper från låg- och medelinkomstländer nytillkomna invandrare som har högre barnafödande [17] och efter cirka fem år i Sverige tenderar nivån på migranternas barnafödande att närma sig den inrikesfödda befolkningens. Förklaringen till de högre födelsetalen hos nytillkomna invandrare kan kan därför inte räkna med generellt högre födelsetal hos migranter med längre vistelsetider i Sverige. Trots att majoriteten av invandrarna är unga ökar medelåldern hos den invandrade befolk- år eller äldre av den utlandsfödda befolkningen i Sverige ökade från 15 till 21 procent mellan 1991 och Detta beror till stor del på att de personer som anlände under årtiondena efter andra världskriget har åldrats. Man kan förvänta sig att ökningen fortsätter under de kommande decennierna, vilket gör att mottagarländerna ställs inför nya utmaningar. Forskning visar nämligen att vårdbehovet är högre hos den invandrade befolkningen med utomeuropeisk bakgrund än hos den sverigefödda befolkningen, inte minst bland äldre personer. Detta har både livsstilsrelaterade förklaringar, exempelvis en högre andel rökare bland utrikesfödda män, och förklaringar som hänger samman med migrationsprocessen och de psy- asylprocessen [19, 20]. 1 Mönstret blir ännu tydligare om man uppmärksammar andelen personer i ålder 70 år eller äldre bland 60+-åringar den ökade från 39 till 48 procent under perioden Figur 1:3. Åldersstrukturen hos migranter Schematisk bild. Procent av migranter Källa: [15] Ålder turen ser således olika ut om man betraktar den på kort eller lång sikt [21]. På kort sikt medför invandringen att befolkningen blir yngre eftersom en stor Om invandringen inte är kontinuerlig blir emellertid effekten försvagad på lång sikt av att invandringsgruppen åldras och barnafödandet närmar sig mottagarlandets. Invandring som enskild faktor kan inte lösa problemet med en åldrande och minskande befolkning, men den är ett viktigt komplement för att balansera den åldrande befolkningen [22]. Globala, svenska och framtida migrationsflöden Faser i den globala migrationen Under de senaste 50 åren har den internationella migrationen ökat kraftigt. Mellan 1960 och 2005 mer än fördubblades antalet migranter i världen, 31

10 så att cirka 3 procent av världens befolkning, eller 190 miljoner personer, bodde i ett annat land än sitt födelseland [23]. Hälften av dem var kvinnor, vilket är en andel som har varit relativt stabil sedan 1960-talet. Under denna period har den globala migrationen dock ändrat karaktär, samtidigt av arbetskraftsmigration och migration från före detta kolonier relativt enkelriktat till de industrialiserade länderna och de forna kolonialmakterna i Västeuropa, Nordamerika och Australien. Sedan toppåren på och 1960-talen har dock arbetskraftsinvandringen varit låg [4]. I samband med oljekrisen i början av 1970-talet inleddes en period då migrationen minskade i volym, påverkad av förändrade globala handelsmönster mellan låg- och höginkomstländer. Den kom att präglas av anhörigmigration, samt av migration till formella och informella arbeten inom den nya ser- att länder i Mellanöstern hade stor efterfrågan på strömmarna tilltog. I takt med den ökande globaliseringen kan en tredje fas urskiljas, som innebär att migrationen har ökat kraftigt och så gott som alla länder deltar. Arbetskraftsinvandringen har åter tilltagit och i OECD-länderna ökade andelen utrikesfödda i arbetskraften under 2000-talet [24]. I exempelvis Australien och Schweiz utgör de utlandsfödda 25 procent av arbetskraften och i Sverige 13 procent, vilket var något över genomsnittet bland EU15-länderna. Konkurrensen om den högutbildade arbets- sat sina lagsystem för att förenkla mottagandet av kommer arbetskraft att bli en bristvara i takt med att befolkningen åldras, men det gäller främst inom yrken som utförs av lågutbildade personer. Inom kraftsinvandrarna dock endast temporära uppe- arbetsuppgifterna utförs av papperslösa migranter. Eftersom de står utanför det reguljära systemet har denna grupp migranter en särskilt utsatt position, inte minst på arbetsmarknaden där de inte kan räkna med att arbetsgivaren erbjuder drägliga arbetsvillkor eller respekterar de mänskliga rättigheterna. Även i Sverige infördes år 2008 en lag som tillåter direktrekrytering av arbetskraft från länder utanför EU [14]. Den svenska lagen gör dock ingen skillnad mellan låg- och högutbildad arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen i Sverige är trots detta fortfarande mycket låg, och år 2006 utmärkte sig Sverige bland OECD-länderna genom att ha den lägsta andelen arbetskraftsmigranter från länder utanför EU/EES [24]. År 2008 var det bara 796 pehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, att jämföra med personer från EU/EES-länder [26]. Globala migrationsströmmar Orsakerna till migration är komplexa, men för- och ekonomiska struktur samspelar med de historiska, ekonomiska och sociala relationer som sammanbinder länder [4, 5]. Om man betraktar överensstämmer de delvis med ländernas ekonomiska situation. Enligt FN:s beräkningar för åren hade de mest utvecklade länderna ett länder [9]. Länder med allra lägst inkomst hade emellertid relativt liten migration och uppvisade skattningar visar även att cirka 50 procent av mig- 32

11 rationen från låg- och medelinkomstländerna är så kallad syd-syd -migration, det vill säga migration mellan icke-höginkomstländer [27]. Här inkluderas inte papperslösa migranter som främst anses komma till låg- och medelinkomstländer snarare än till höginkomstländer. Papperslösa migranter är de personer som saknar uppehållstillstånd i landet, och som inte heller är asylsökande (se även kapitel 8 Papperslösa). Ef- mycket svårt att uppskatta antalet, men International Labour Organisation (ILO) har beräknat att det år 2000 fanns 3,3 miljoner papperslösa personer i Europa [30]. I Sverige fanns uppskattningsvis papperslösa personer under [31]. Merparten är personer som har fått avslag på sin asylansökan. Andra kommer till landet som svart arbetskraft, eller utnyttjas i illegal människohandel och så porter utpekats som en ny förklaring till massmigration [19, 20]. Studierna är emellertid inte gjorda av migrationsforskare, som i stället framhäver urba- landsbygd till städer gör det inte på grund av miljöförhållanden utan av ekonomiska och sociala skäl. Miljöfaktorer kan medföra en liten ökning av migrationen, men de kommer knappast att leda till stora Historiska, politiska, ekonomiska och sociala faktorer inverkar på den riktning som migrations- ditionella migrationsdestinationerna Nordamerika och Oceanien högst nettoinvandring (tabell 1:1), och migranterna kommer huvudsakligen från asiatiska länder som Kina och Indien [24]. Migrationen till USA från Mexiko utgör dessutom världens i porär arbetskraftsmigration, men har sedan fortsatt Kategorisering av länder Indexet för mänsklig utveckling (HDI) HDI (Human Development Index) är ett sammansatt index som används av Förenta nationernas utvecklingsprogram UNDP för att jämföra välståndet i olika länder. HDI anges på en skala från 0 till 1. Indexet är en sammanvägning av tre mått som avser befolkningens förväntade livslängd vid födseln, utbildningsnivån (i form av skolgång bland barn samt läs- och skrivkunnigheten bland vuxna 15 år och äldre) samt bruttonationalprodukten (BNP) per person (omräknad efter inhemsk köpkraft). HDI beaktar alltså även andra välfärdsmått än de som är kopplade till ekonomin [28] års index grundar sig på statistik från 2007 (en följd av att den internationella statistiken släpar efter två år) och har beräknats för 182 länder. Enligt Human Development Report 2009 kan länderna indelas i följande kategorier: Utvecklade länder (HDI 0,800 och högre). Utvecklingsländer (HDI 0,500 0,799). Mindre utvecklade länder (HDI under 0,500). Ej klassificerade länder. Världsbankens klassificering av länder Världsbanken klassificerar länder enligt BNI (bruttonationalinkomst) per person [29]. Indelningen enligt 2008 års BNI är följande: Låginkomstländer (BNI 975 $ eller lägre). Lägre-medelinkomstländer: (BNI $). Högre-medelinkomstländer: (BNI $). Höginkomstländer (BNI $ eller högre). genom sociala nätverk mellan migranter och deras står också av papperslösa migranter. Även Europa har positiv nettomigration och länder som Spanien och Irland har några av värl- Huvuddelen av Europas migration är inomeuropeisk, bland annat som en följd av intern migration inom EU [24]. De politiska omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa har också präglat den europeiska migrationen. Den explosion av migran- 33

12 ter från öst till väst som man förutspådde innan år 2004 inträffade aldrig, men Berlinmurens fall innebar ändå en ny våg av arbetskraftsmigration [34]. Dessutom har en växande ström av migranter nått Europa från afrikanska och asiatiska länder, däribland många papperslösa. Den högsta nettomigrationen har emellertid de så kallade GULF-staterna i Mellanöstern (tabell 1:1) och denna starkt arbetskraftsrelaterade migration överträffar vida de övriga delarna av världen. I Förenade Arabemiraten och Qatar ökade befolkningen åren med 4 5 procent per år, och totalt var 70 procent av befolkningen utlandsfödd [1]. Migrationen till dessa länder är starkt reglerad och består till största delen av arbetskraft med tillstånd att stanna ett år med möjlighet till förlängning [5]. Migranterna kommer främst från Indien, Pakistan, Bangladesh, Filippinerna, Sri Lanka och Indonesien [35]. Det har spekulerats i hur migrationsström- inleddes under slutet av år På kort sikt kan man räkna med att arbetskraftsmigranter i större utsträckning kommer att återvända till sina hemländer [36]. Det är också troligt att poten- utomlands, i synnerhet papperslösa migranter som är särskilt beroende av utbudet av arbete. De långsiktiga konsekvenserna är dock mycket svåra att förutse. Visserligen minskar utbudet av arbetstillfällen i mottagarländerna, vilket skulle tala för minskad migration, men om krisen drabbar sändarländerna ännu hårdare är det samtidigt möjligt att migrationen ökar. Andra faktorer som talar för att migrationen inte kommer att minska trots krisen är de sociala länkar som sammanbinder migranter i sändar- och mottagarländer, samt den åldrande befolkningen i mottagarländerna. 34 Tabell 1:1. Nettomigrationen i världen Regioner/länder Nettomigration Genomsnittligt antal per år (1000-tals personer) Migrationsflöden till Sverige Nettomigration i relation till befolkningen* Promille Världsregioner** Mer utvecklade regioner ,2 Mindre utvecklade regioner ,5 Minst utvecklade regioner 209 0,3 Nordamerika ,2 Kanada 210 6,7 USA ,0 Oceanien 103 3,0 Australien 100 5,1 Europa ,5 Irland 39 9,8 Spanien ,0 Sverige 31 3,5 Asien ,3 Förenade Arabemiraten ,6 Qatar 30 42,3 Tadjikistan ,9 Oman ,8 Afrika ,5 Sierra Leone 88 17,5 Liberia ,4 Sydamerika ,6 Ecuador -50-3,9 Centralamerika ,4 Mexico ,9 Guatemala -60-5,0 * Genomsnittlig total befolkning i inflyttningslandet åren ** FN:s klassificering. Källa: United Nations, Population Division [1]. Migrationen till Sverige har i stora drag följt den globala utvecklingen från arbetskraftsmigration till globalisering. Under tiden efter andra världskriget värvades arbetskraft från europeiska länder till den expanderande industrin [37]. Särskilt stor

13 Tabell 1:2. Förändringar i befolkningssammansättning i Sverige De största invandrargrupperna efter födelseregioner/-länder. Promille. Födelseregioner/länder Alla invånare i Sverige Därav födda i Sverige ( ) 993,1 990,0 971,9 960,0 933,7 924,8 908,5 888,0 861,5 Alla utrikesfödda Därav födda i ( ) Norden 604,7 542,0 501,0 580,5 599,3 545,6 405,7 281,0 210,4 Finland 186,9 158,9 226,6 337,9 439,7 401,9 276,7 196,4 136,6 Danmark 193,3 142,3 115,3 117,1 73,1 69,6 55,9 38,4 36,0 Norge 224,4 240,2 158,3 124,3 83,4 68,5 67,1 42,7 34,6 Västeuropa* 343,4 348,2 224,7 232,1 169,4 144,0 122,5 107,6 103,7 Tyskland 143,7 139,7 109,5 125,3 78,0 62,3 47,8 38,3 36,6 Nordöstra Europa 43,8 94,4 259,9 167,8 109,5 104,7 102,8 91,9 101,2 Polen - 17,4 39,6 21,2 20,3 31,9 45,3 40,3 49,8 Sydöstra Europa** 0,2 1,3 4,3 8,9 89,4 90,5 86,3 159,5 145,3 länder f.d. Jugoslavien*** - 0,3 0,9 5,1 63,1 60,7 55,1 132,4 117,3 Mellanöstern och Nordafrika 0,7 0,8 1,3 1,9 13,2 44,2 136,8 184,1 215,9 Turkiet 0,4 0,4 0,4 0,7 7,0 23,0 32,5 32,1 30,6 Irak - - 0,0 0,1 0,2 1,0 12,5 49,6 85,4 Iran 0,1 0,1 0,6 0,4 0,8 5,4 51,0 51,4 45,0 Libanon ,1 0,4 3,5 20,3 20,1 18,2 Afrika söder om Sahara 1,7 2,8 1,5 1,4 3,9 8,6 23,8 41,2 57,7 Somalia ,0 0,2 1,8 13,1 19,6 Centrala och fjärran Asien 2,3 6,0 3,9 4,2 8,0 32,9 60,4 76,0 109,9 Thailand - - 0,1 0,1 0,2 3,3 6,3 10,4 20,2 Latinamerika 2,4 3,6 2,6 2,6 6,3 29,3 61,5 58,4 55,4 Chile 0,2 0,5 0,2 0,2 0,3 13,2 35,1 27,0 21,9 Redovisningen efter födelseland följer dagens länderindelning. När det gäller sådana länder som Jugoslavien, Tjeckoslovakien eller Sovjetunionen, vilka delades i flera delar som också fick andra namn, räknas det land som var aktuellt vid invandringstillfälle som ursprungsland. Personer som flyttade till Sverige före delningen kan inte fördelas på de nya delarna. * Inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. ** Även kallad Balkanregionen. *** Inkl. Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Makedonien. Källa: Statistiska centralbyrån. var migrationen från Finland, men även från andra Sverige (tabell 1:2). Detta var en fortsättning på de derna på Balkan samt det som då var Tjeckoslovakien. Efter 1970 kom migranter från mer avlägsna der som Iran, Turkiet, Libanon och Syrien samt från Sydamerika, i synnerhet från Chile. Under och 2000-talen har migrationen ringen fortsätter att utgöra en betydande del av migrationen [37]. Flyktingströmmarna från krigen i forna Jugoslavien och Irak har varit särskilt om- till Sverige (tabell 1:3). Samtidigt är det viktigt att understryka att dagens migration präglas av en 35

14 Tabell 1:3. Inflyttning och utflyttning till Sverige Ordnat efter inflyttningens storlek. Genomsnitt per år. Sändarland Gruppens storlek 2000 Antal Inflyttning Genomsnittligt antal per år Utflyttning Genomsnittligt antal per år Nettomigration Genomsnittligt antal per år Nettomigration i relation till gruppens storlek 2000 Promille Irak ,9 Polen ,4 Danmark ,4 Finland ,7 f.d. Jugoslavien* ,0 Norge ,1 Tyskland ,4 Thailand ,4 Somalia ,7 Kina ,2 Iran ,1 Storbritannien ,2 Turkiet ,3 USA ,6 Ryssland ,0 Bosnien-Hercegovina ,1 Afghanistan ,4 Indien ,7 Rumänien ,1 * Länder i forna Jugoslavien förutom Bosnien-Hercegovina, dvs. Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Slovenien samt Jugoslavien t.o.m och Serbien och Montenegro Källa: Statistiska centralbyrån. mångfald av migrationsmotiv [38]. Cirka hälften arbetsmarknad eller från utomeuropeiska länder för att arbeta eller studera. Denna migration har varit särskilt stor från de nordiska länderna, från EU-länder samt från asiatiska länder (tabell 1:3). land förklaras av förhållandet mellan in- och ut- kriget förklarar gruppens stora dominans bland invandrargrupper i Sverige (tabell 1:2). På senare 36 från Finland relativt likvärdiga och under noll (tabell 1:3). Samtidigt rörde sig i genomsnitt knappt personer i båda riktningarna varje år, vilket innebär att rörligheten mellan länderna personer från Irak, forna Jugoslavien och Polen de största migrantgrupperna i Sverige (tabell 1:2) 2000-talen. Samtliga dessa grupper inledde emellertid sin migration redan under och talen, exempelvis från länder i forna Jugoslavien (inklusive Bosnien-Hercegovina).

15 Transnationell migration 8QGHU WDOHW À\WWDGH YDUMH nu GU\JW SHUVRQHU IUnQ,UDN WLOO 6YHULJH WDEHOO 7URWV DWW ODQGHW lu IRUWVDWW SROLWLVNW LQVWDELOW KDU GU\JW SHUVRQHU RFNVn OlPQDW 6YHULJH YDUMH nu EODQG DQQDW NXUGHU VRP KDU nwhuylqw WLOO QRUUD,UDN 7RWDOW KDU GHQ LUDNLVND EHIRONQLQJHQ L 6YHULJH NDW PHG SURFHQW SHU nu bq PHU NDGH HPHOOHUWLG GH JUXSSHU DY SHUVRQHU VRP lu I GGD L 7KDLODQG RFK $IJKDQLVWDQ byhq JUXSSHU IUnQ.LQD RFK 5\VVODQG NDGH VWDUNW XQGHU WDOHW EODQG DQQDW EHURHQGH Sn PLJUDWLRQ I U VWXGLHU RFK DQK ULJLQYDQGULQJ WURWV DWW PnQJD SHUVRQHU lyhq À\WWDGH L PRWVDWW ULNWQLQJ (WW H[HPSHO lu GHQ NLQHVLVND JUXSSHQ VRP NDGH PHG SURFHQW SHU nu WURWV DWW NQDSSW SHUVRQHU À\WWDGH WLOOEDND YDUMH nu Framtida migrationsströmmar )UDPWLGHQV PLJUDWLRQVVWU PPDU EHVWlPV DY GHPRJUD VND WUHQGHU KXU HIWHUIUnJDQ Sn DUEHWVNUDIW XWYHFNODV L ROLND OlQGHU RFK DY SROLWLVND IDNWRUHU 'HW JnU DWW VNLVVD HWW P QVWHU I U IUDPWLGD PLJUDWLRQ RP PDQ YlJHU VDPPDQ GHPRJUD VND SURJQRVHU PHG GH SURJQRVHU I U LQNRPVWXWYHFNOLQJ L YlUOGHQ VRP KDU WDJLWV IUDP YLG,QVWLWXWHW I U )UDPWLGVVWXGLHU 'H IUDPWLGD PLJUDWLRQVVWU PPDUQD NDQ NRPPD DWW NDUDNWlULVHUDV Sn I OMDQGH VlWW )luuh OlQGHU KDU VWRUD QHWWRXWÀ GHQ $IULND V GHU RP 6DKDUD EOLU GHQ YLNWLJDVWH XWYDQGULQJVUHJLRQHQ -X ÀHU OlQGHU VRP LQGXVWULDOLVHUDV GHVWR ÀHU PlQQLVNRU InU P MOLJKHW DWW PLJUHUD, IUDPWLGHQ NRPPHU GH ÀHVWD DY GDJHQV VWRUD VlQGDUUHJLRQHU L YlUOGHQ DWW SUlJODV DY IDOODQGH I GHOVHWDO RFK GHW EHIRONQLQJVWU\FN VRP WLGLJDUH XWPlUNWH VlQGDUOlQGHUQD NRPPHU GlULJHQRP DWW YlQGDV L VLQ PRWVDWV 'HW EOLU Gn OlWWDUH DWW KLWWD HWW MREE L GH WUDGLWLRQHOOD VlQGDUOlQGHUQD RFK GHQ HNRQRPLVND XWYHFNOLQJHQ %13 SHUVRQ NDU L WDNW PHG DWW IlUUH SHUVRQHU VND I UV UMD ÀHU 'H HNRQRPLVND P MOLJKHWHUQD L GDJHQV XWÀ\WWQLQJVOlQGHU NRPPHU DOOWVn DWW I UElWWUDV /ljuh I GHOVHWDO NDQ RFNVn Sn VLNW ELGUD WLOO DWW PLQVND ULVNHQ I U YnOGVDPPD LQWHUQD NRQÀLNWHU RFK OHGD WLOO DWW GHW EOLU IlUUH À\NWLQJDU 7DFN YDUH GH VMXQNDQGH I GHOVHWDOHQ NRPPHU PnQJD DY GH OlQGHU VRP L GDJ KDU VWRUD QHWWRXWÀ GHQ DY PLJUDQWHU DOOWVn DWW Jn PRW HQ NDG EDODQV PHOODQ LQ RFK XWÀ GHQ RP ± nu $QGUD OlQGHU NRPPHU DWW Jn IUnQ DWW YDUD VlQGDUOlQGHU WLOO DWW EOL PRWWDJDUOlQGHU )UnQ $IULND V GHU RP 6DKDUD lu PLJUDWLRQHQ I U QlUYDUDQGH I UKnOODQGHYLV OnJ PHQ KlU EHUlNQDV I GHOVHWDOHQ DWW YDUD IRUWVDWW K JD PHG HQ NDG WUlQJVHO Sn DUEHWVPDUNQDGHQ 8WÀ\WWQLQJHQ IUnQ GHQQD UHJLRQ DQWDV GlUPHG ND RFK XWYHFNODV WLOO DWW EOL GHQ YLNWLJDVWH XWYDQGULQJVUHJLRQHQ XQGHU GH QlUPDVWH ± nuhq, WDNW PHG DWW I GHOVHWDOHQ VMXQNHU L GH ÀHVWD GHODU DY YlUOGHQ J\QQDV WUROLJHQ RFNVn GHQ HNRQRPLVND XWYHFNOLQJHQ HIWHUVRP HQ VW UUH GHO DY EHIRONQLQJHQ NDQ ELGUD WLOO I UV UMQLQJHQ 'HVVXWRP I UYlQWDV XWELOGQLQJVQLYnQ DWW ND NUDIWLJW XQGHU GH QlUPDVWH ± nuhq L DOOD OlQGHU (Q VQDEE HNRQRPLVN XWYHFNOLQJ VRP ElUV XSS DY ROLND WLOOYl[WFHQWUXP L /DWLQDPHULND 0HOODQ VWHUQ 6\GDVLHQ RFK gvwdvlhq NRPPHU DWW PHGI UD ÀHU PLJUDQWHU 0lQQLVNRU L NYDOL FHUDGH \UNHQ NDQ VH IUDP HPRW HQ LQWHUQDWLRQHOO DUEHWVPDUNQDG VRP LQWH LQVNUlQNHU VLJ WLOO VWRUVWlGHU L (XURSD RFK 86$ XWDQ VRP RFNVn RPIDWWDU HQ UDG Q\D WLOOYl[WFHQWUXP L $VLHQ RFK /DWLQDPHULND 6DPWLGLJW NDU XWEXGHW DY K JXWELOGDGH IUnQ WLGLJDUH OnJLQNRPVWOlQGHU 6DPPDQWDJHW LQQHElU GHWWD DWW YlUOGHQ RP nu NDQVNH U\PPHU ± G\QDPLVND VWRUVWDGVUHJLRQHU GlU HQ EHW\GDQGH GHO DY DUEHWVNUDIWHQ DQWLQJHQ lu I GG QnJRQ DQQDQVWDQV HOOHU KDU DUEHWV RFK XWELOGQLQJVHUIDUHQKHWHU IUnQ HWW DQQDW ODQG 37

16 Transnationell migration 'H WUHQGHU VRP VNLVVDV RYDQ E\JJHU GHOV Sn DWW )1 V EHIRONQLQJVSURJQRVHU VWlPPHU GHOV Sn DWW GH VDPEDQG PHOODQ EHIRONQLQJVI UlQGULQJDU RFK VRFLDO XWYHFNOLQJ VRP KDU SnYLVDWV L KLVWRULVND GDWD IRUWVlWWHU DWW JlOOD L IUDPWLGHQ )1 V EHIRONQLQJVSURJQRVHU KDU XQGHU GH VHQDVWH nuhq YDULW DQPlUNQLQJVYlUW SULFNVlNUD RFK GlUI U E U PDQ NXQQD VlWWD HQ UHODWLYW VWRU WLOOWUR WLOO GHP lyhq QlU GHW JlOOHU GH NRPPDQGH GHFHQQLHUQD 7UHQGIUDPVNULYQLQJHQ E\JJHU RFNVn Sn HWW DQWDO VWDWLVWLVND VDPEDQG RFK lyhq GH KDU YLVDW VLJ YDUD VWDELOD YHU WLGHQ (Q VQDEEW Yl[DQGH DQGHO XQJD ELGURJ H[HPSHOYLV WLOO NDG XWYDQGULQJ EnGH L WDOHWV 1RUGHXURSD GHW WLGLJD WDOHWV 6\G RFK gvwhxursd RFK ± WDOHWV 1RUGDIULND 'HVVD WUHQGHU lu GlUI U LQWH WLOOWDJQD L YHUNDQW XWDQ VQDUDUH NRQVHUYDWLYD GH NRPPHU DWW UHDOLVHUDV RP GH WLGLJDUH VDPEDQGHQ LQWH I UlQGUDV 'HW QQV LQJHQ DQOHGQLQJ DWW I UHVWlOOD VLJ HWW UDGLNDOW SHVVLPLVWLVNW VFHQDULR PHG NDQGH G GOLJKHW PLOM NDWDVWURIHU NULJ RFK HNRQRPLVNW NDRV I OMW DY PDVVLYD À\NWLQJVWU PPDU (WW VnGDQW VFHQDULR E\JJHU Sn PLQGUH VDQQROLND DQWDJDQGHQ WLOO H[HPSHO DWW )1 V EHIRONQLQJV SURJQRVHU SHNDU L IHO ULNWQLQJ Migrationens konsekvenser det transnationella perspektivet,qwhuqdwlrqhoo PLJUDWLRQ LQJnU L HWW VDPPDQKDQJ DY NRQWDNWHU RFK QlWYHUN PHOODQ OlQGHU +DQGHOVNRQWDNWHU JOREDO PHGLHVSULGQLQJ WXULVP RFK WLGLJDUH PLJUDWLRQ ± GHWWD lu H[HPSHO Sn OlQNDU VRP VDPPDQELQGHU OlQGHU L HQ JOREDOLVHUDG YlUOG RFK VRP J U DWW PLJUDWLRQ XSSVWnU RFK IRUWJnU 'HVVXWRP ELGUDU PLJUDWLRQ WLOO DWW PlQJGHU DY NRQWDNWHU XSSVWnU PHOODQ OlQGHU VRP EHVWnU DY DOOW IUnQ SHQJDU VRP VNLFNDV WLOO IDPLOMHQ L KHPODQGHW V N UHPLWWHULQJDU WLOO NXQVNDS VRP YHUI UV PHOODQ OlQGHUQD (WW VnGDQW À GH DY NRQWDNWHU SODFHUDU LQ RFK XWÀ\WWQLQJVOlQGHUQD L HWW WUDQVQDWLRQHOOW VDPPDQKDQJ GlU PLJUDQWHUQD VMlOYD VWnU L FHQWUXP 7UDQVQDWLRQHOOD PLJUDQWJUXSSHUV DNWLYLWHWHU RFK PlQQLVNRUQDV OlQNDU WLOO GHQ HJQD IDPLOMHQ RFK WLOO KHPODQGHW VNDSDU NRQWDNW\WRU VRP VNDSDU P MOLJKHWHU L EnGH LQ RFK XWÀ\WWQLQJVOlQGHUQD *HQRP DWW EHWRQD P MOLJKHWHUQD PHG PLJUDWLRQ I UlQGUDV V\QHQ Sn PLJUDQWHQ YDUV UROO VRP FHQWUDO NRQWDNWI UPHGODQGH DNW U Gn O\IWV IUDP Figur 1:4. Den internationella migrationens strömmar Schematisk bild. Säsongsmigration Mottagarland Sändarland Återflyttning Utvandring 38 3:e land Vidareflyttning Återflyttning 2(&' IDVWVOnU L VLQ nuoljd UDSSRUW RP LQWHUQDWLRQHOO PLJUDWLRQ DWW nwhuà\wwqlqj lu HQ KXYXGVDNOLJ NRPSRQHQW L PLJUDWLRQVÀ GHQD (Q PLJUDWLRQVVWU P lu VnOHGHV LQWH HQNHOULNWDG IUnQ XWÀ\WWQLQJVODQGHW WLOO LQÀ\WWQLQJVODQGHW XWDQ GHQ LQQHKnOOHU RFNVn HQ PRWVWU P JXU 0nQJD PLJUDQWHU À\WWDU WLOOEDND WLOO VLWW KHPODQG PHGDQ DQGUD À\WWDU YLGDUH WLOO HWW WUHGMH ODQG cwhu DQGUD À\WWDU UHJHOEXQGHW PHOODQ VlQGDUODQG RFK

17 Transnationell migration PRWWDJDUODQG L Vn NDOODG VlVRQJVPLJUDWLRQ HOOHU FLUNXOlU PLJUDWLRQ 'HVVD ROLND W\SHU DY PLJUDWLRQ I UVWlUNHU RFK XSSUlWWKnOOHU GH WUDQVQDWLRQHOOD VRFLDOD RFK HNRQRPLVND NRQWDNWHUQD PHOODQ ROLND LQ RFK XWÀ\WWQLQJVOlQGHU 'H VWRUD YDULDWLRQHU VRP JXU EHO\VHU J U HPHOOHUWLG DWW GHW lu VYnUW DWW JH HQ UlWWYLV ELOG DY nwhuà\wwqlqjhq RFK GHQ VWDWLVWLN VRP QQV WLOOJlQJOLJ lu RIWD EULVWIlOOLJ 7URWV VYnULJKHWHUQD EHUlNQDU PDQ GRFN DWW FLUND ± SURFHQW DY PLJUDQWHUQD L 2(&' OlQGHU À\WWDU WLOOEDND HOOHU WLOO HWW DQQDW ODQG LQRP IHP nu cwhuà\wwqlqjhq lu L UHJHO GXEEHOW Vn K J WLOO K JLQNRPVWOlQGHU VRP WLOO OnJLQNRPVWOlQGHU 6YHQVN VWDWLVWLN JHU GRFN JRGD P MOLJKHWHU I U DWW PlWD nwhuà\wwqlqjhq $Y GH VYHULJHI GGD SHUVRQHU VRP À\WWDU IUnQ 6YHULJH NDQ PDQ UlNQD PHG DWW FLUND WYn DY WUH PLJUDQWHU nwhuydqgudu (Q MlPI UHOVH PHOODQ nwwd PLJUDQWJUXSSHU L 6YHULJH ± YLVDU DWW nwhuà\wwqlqjhq YDU VWDUNW UHODWHUDG WLOO GHQ HNRQRPLVND VLWXDWLRQHQ L KHPODQGHW 'HQ VWDUNDVWH nwhuà\wwqlqjhq ± QRWHUDGH PLJUDQWHU IUnQ 86$ I OMW DY PLJUDQWHU IUnQ 7\VNODQG RFK *UHNODQG cwhuà\wwqlqjhq YDU GRFN EHW\GOLJW OlJUH QlU GHW JlOOHU À\NWLQJDU IUnQ &KLOH -XJRVODYLHQ,UDQ RFK 3ROHQ VDPW DUEHWVNUDIWVPLJUDQWHU IUnQ 7XUNLHW 7LOO &KLOH NDGH HPHOOHUWLG nwhuà\wwqlqjhq XQGHU WDOHW QlU GHQ HNRQRPLVND RFK SROLWLVND VLWXDWLRQHQ KDGH VWDELOLVHUDWV byhq 2(&' EHWRQDU DWW JUDGHQ DY nwhuà\wwqlqj WLOO KHPODQGHW IUlPVW EHURU Sn GHQ SROLWLVND RFK HNRQRPLVND VLWXDWLRQHQ L KHPODQGHW WLOOVDPPDQV PHG PLJUDQWHQV noghu RFK IDPLOMHVLWXDWLRQ VQDUDUH lq SROLWLVND nwhuà\wwqlqjvsurjudp Migration och utveckling i sändarländer 0LJUDWLRQ lu DOOWVn GXEEHOULNWDG YLONHW lu HQ YLNWLJ LQVLNW *HQRP DWW XSSPlUNVDPPD GHW nwhunrssodqgh À GHW WLOO KHPODQGHW EOLU GHW OlWWDUH DWW I UVWn GHQ G\QDPLN VRP VNDSDV JHQRP PLJUDWLRQ 0LJUDWLRQHQ XSSVWnU LQRP HWW VDPPDQKDQJ DY WlWD NRQWDNWHU PHOODQ PlQQLVNRU RFK LQVWLWXWLRQHU VRP InU HIIHNWHU Sn EnGH XWÀ\WWQLQJV RFK LQÀ\WWQLQJVODQGHW 0LJUDQWHQ I UPHGODU NXQVNDS RFK NDSLWDO WLOO VLWW KHPODQG VRP L I UOlQJQLQJHQ NDQ ELGUD WLOO HNRQRPLVN RFK VRFLDO XWYHFNOLQJ 0DQ UlNQDU PHG DWW FLUND HQ WUHGMHGHO DY PLJUDQWHUQD VRP DQOlQGH WLOO 2(&' OlQGHUQD nu YDU K JXWELOGDGH 0DMRULWHWHQ DY GHP NRP IUnQ PLQGUH XWYHFNODGH UHJLRQHU RFK XWÀ\WWQLQJHQ DY K JXWELOGDGH IUnQ IDWWLJD OlQGHU KDU PHGI UW HQ GHEDWW RP brain drain, GHW YLOO VlJD DWW OlQGHU GUlQHUDV Sn VLQ YLNWLJDVWH UHVXUV (WW H[HPSHO lu GHQ RPIDWWDQGH XWÀ\WWQLQJHQ DY OlNDUH IUnQ XWYHFNOLQJVUHJLRQHU RP WUDQVQDWLRQHOOD NRQWDNWHU PHG VlQGDUODQGHW RFK nwhuà\wwqlqj J U HPHOOHUWLG DWW DOOW ÀHU IRUVNDUH EHWRQDU DWW PLJUDWLRQ lyhq OHGHU WLOO brain gain eller brain circulation 1lU K JXWELOGDGH SHUVRQHU nwhuà\wwdu WDU GH PHG VLJ VLQD Q\YXQQD NXQVNDSHU WLOOEDND WLOO XWÀ\WWQLQJVOlQGHU 'HVVXWRP WHQGHUDU GH PLJUDQWHU VRP VWDQQDU NYDU L GHW Q\D ODQGHW DWW EHKnOOD NRQWDNWHQ PHG KHPODQGHW RFK PnQJD KDU HQ VWDUN YLOMD DWW nwhui UD NXQVNDS RFK DWW nwhulqyhvwhud L KHPODQGHW HOOHU DWW EHGULYD KDQGHO PHG KHPODQGHW JHQRP WUDQVQDWLRQHOOD I UHWDJ gndg KDQGHO EOLU VnOHGHV HQ HIIHNW DY PLJUDWLRQHQ (Q DY GH PHVW XSSPlUNVDPPDGH NRQWDNWHU VRP VNDSDV PHOODQ PLJUDQWHU RFK GHUDV KHPOlQGHU EHVWnU DY GH RPIDWWDQGH VXPPRU PHG SHQJDU VRP PLJUDQWHU VNLFNDU WLOO VLQD IDPLOMHU YDUMH nu 'HVVD Vn NDOODGH UHPLWWHULQJDU I UGXEEODGHV XQGHU WDOHW RFK XSSJLFN XQGHU WLOO PLOMDUGHU YLONHW YDU GXEEHOW Vn P\FNHW VRP GHW LQWHUQDWLRQHOOD ELVWnQGHW 'HQ VW UVWD GHOHQ DY UHPLWWHULQJDUQD ULNWDGHV GRFN WLOO PHGHO VQDUDUH lq OnJLQNRPVWOlQGHU HIWHUVRP GHW lu GlULIUnQ VRP KXYXGGHOHQ DY PLJUDQWHUQD NRPPHU 39

18 Transnationell migration 'HVVD UHPLWWHULQJDU NDQ KD EnGH SRVLWLYD RFK QHJDWLYD HIIHNWHU Sn VlQGDUOlQGHUQD 'H GLUHNWD HIIHNWHUQD DY UHPLWWHULQJDU EHVWnU L DWW IDPLOMHU LQYHVWHUDU SHQJDUQD L NRQVXPWLRQ RFK XWELOGQLQJ,QGLUHNW NDQ GHQ NDGH NRQVXPWLRQHQ RFNVn LQQHElUD DWW UHPLWWHULQJDU InU VSULGQLQJVHIIHNWHU JHQRP DWW HNRQRPLQ EOLU SRVLWLYW VWLPXOHUDG Vn DWW XWELOGQLQJVQLYnQ K MV RFK NRQVXPWLRQHQ NDU lyhq LQRP GHQ YULJD EHIRONQLQJHQ 6DPWLGLJW QQV GHW IRUVNQLQJ VRP YLVDU Sn QHJDWLYD HIIHNWHU DY UHPLWWHULQJDU.O\IWRUQD NDU PHOODQ GH IDPLOMHU VRP InU WD HPRW SHQJDU RFK GH VRP LQWH KDU VnGDQD PHGHO DWW WLOOJn 'HW QQV IDUKnJRU RP DWW UHPLWWHULQJDU VlWWHU OlQGHU L EHURHQGHVWlOOQLQJ RFK EOLU HWW PRWLY I U K JLQNRPVWOlQGHU DWW PLQVND ELVWnQGHW 9lUOGVEDQNHQ KDU GRFN EHUlNQDW DWW GHQ QDQVLHOOD NULVHQ PlUNEDUW VNXOOH PLQVND UHPLWWHULQJDUQDV VWRUOHN XQGHU 0LQVNQLQJHQ EHUlNQDGHV WRWDOW EOL ± SURFHQW RFK VlUVNLOW GUDEED OlQGHU PHG VWRU PLJUDWLRQ V\G V\G 0LQVNQLQJHQ lu GRFN OLWHQ L MlPI UHOVH PHG GH YULJD JOREDOD QDQVLHOOD À GHQD YLONHW EHW\GHU DWW UHPLWWHULQJDU lu UHODWLYW RNlQVOLJD I U NRQMXQNWXUVYlQJQLQJDU 2 Effekter på mottagarländer 0nQJD HXURSHLVND OlQGHU EHK YHU NDG LQYDQGULQJ I U DWW EDODQVHUD GHQ nogudqgh EHIRONQLQJHQ 7URWV GHWWD lu In SROLWLVND IUnJRU PHU ODGGDGH lq GHQ RP LQYDQGULQJ nwplqvwrqh L WUDGLWLRQHOOD PRWWDJDUOlQGHU L (XURSD H[HPSHOYLV 6YHULJH )UlPOLQJV HQWOLJKHW NDQ YLQQD LQVWHJ KRV PDMRULWHWVEHIRONQLQJHQ RFK SROLWLVND SDUWLHU HWDEOHUD VLJ PHG PLQVNDG LQYDQGULQJ VRP KXYXGIUnJD SSJLIWHU RP UHPLWWHULQJDUQD lu KlPWDGH IUnQ 9lUOGVEDQNHQ %HUlNQLQJDUQD E\JJHU EO D Sn GDWD IUnQ HQVNLOGD OlQGHUV E\WHVEDODQVVWDWLVWLN 8SSJLIWHUQD LQNOXGHUDU LQWH LQRI FLHOOD NDQDOHU VRP KDU EHUlNQDWV XWJ UD \WWHUOLJDUH FD ó DY UHPLWWHULQJDUQD )UlPOLQJV HQWOLJD RFK SRSXOLVWLVND SDUWLHU KDU RFNVn HWDEOHUDWV L ÀHUD HXURSHLVND OlQGHU VRP gvwhuulnh %HOJLHQ 'DQPDUN RFK )UDQNULNH, E UMDQ DY WDOHW PLVVO\FNDGHV GHW VYHQVND SDUWLHW 1\ 'HPRNUDWL DWW KnOOD VLJ NYDU L ULNVGDJHQ \WWHUOLJDUH HQ PDQGDWSHULRG PHQ LQI U YDOHW VHU 6YHULJHGHPRNUDWHUQD XW DWW NXQQD WD VLJ LQ L ULNVGDJHQ ± HWW SDUWL VRP Q\OLJHQ KDU XWWDODW DWW PXVOLPHUQD lu YnUW VW UVWD KRW EnGH GHQ SROLWLVND GHEDWWHQ RFK IRUVNQLQJHQ GLVNXWHUDV RIWD XWODQGVI GGD SHUVRQHUV XWDQI UVNDS RFK VHJUHJDWLRQ Sn H[HPSHOYLV ERVWDGV RFK DUEHWVPDUNQDGHQ 8WULNHVI GGD SHUVRQHU WHQGHUDU DWW ER L ERVWDGVRPUnGHQ PHG OlJUH GLVSRQLEHO LQNRPVW lq LQULNHVI GGD SHUVRQHU RFK XWULNHVI GGD SHUVRQHU KDU GHVVXWRP HQ EHW\GOLJW OlJUH V\VVHOVlWWQLQJVJUDG cu KDGH SURFHQW DY GHQ LQULNHVI GGD EHIRONQLQJHQ HWW DUEHWH MlPI UW PHG HQGDVW SURFHQW DY GHQ XWULNHVI GGD EHIRONQLQJHQ 'HW QQV GRFN PnQJD PlQQLVNRU RFK JUXSSHU VRP LQWH EH QQHU VLJ L HWW VRFLRHNRQRPLVNW XWDQI UVNDS 8U HWW WUDQVQDWLRQHOOW SHUVSHNWLY lu PLJUDWLRQ lyhq I UNQLSSDW PHG P MOLJKHWHU 0LJUDWLRQHQ KDU VRP UHGDQ QlPQWV GXEEHOULNWDGH HIIHNWHU VRP RFNVn VWLPXOHUDU PRWWDJDUODQGHW (WW H[HPSHO lu GH KDQGHOVNRQWDNWHU VRP I OMHU JHQRP PLJUDWLRQ WLOO H[HPSHO PLJUDQWHUV WUDQVQDWLRQHOOD I UHWDJ VRP NDQ ELGUD WLOO NDG KDQGHO RFK HWW G\QDPLVNW QlULQJVOLY 'HQ Q\D ODJ RP DUEHWVNUDIWVPLJUDWLRQ VRP WLOONRP L GHFHPEHU YLVDU DWW 6YHULJH QX E UMDU LQVH YLNWHQ DY DWW L JOREDO NRQNXUUHQV ORFND LQWHUQDWLRQHOO DUEHWVNUDIW WLOO GHQ VYHQVND DUEHWVPDUNQDGHQ 'H LQWHUQDWLRQHOOD VWXGHQWHU RFK IRUVNDUH VRP YLVWDV YLG VYHQVND XQLYHUVLWHW ELGUDU RFNVn PHG YLNWLJ NXQVNDS WLOO DUEHWVPDUNQDGHQ (QVNLOGD PLJUDQWHU KDU lyhq HQ UROO VRP EURE\JJDUH PHOODQ KHPODQGHW RFK GHW Q\D ODQGHW 0LJUDQWHU L PRWWDJDUOlQGHU EH QQHU VLJ L HQ XQLN SRVLWLRQ PHOODQ GH EnGD OlQGHUQD RFK NDQ GlULJHQRP

19 Figur 1:5. Exempel på migrationsvågor till Sverige under åren Personer boende i Sverige 2006, efter senaste invandringsår. Procent. Procent Chile, Eritrea, Etiopien, Iran, Libanon, Rumänien, Syrien Topp på 80-talet Procent Estland Topp 1945 och ökning på och 2000-talet Procent Jämn ökning under hela perioden Procent Topp mellan 1960 och Algeriet, Australien, Bangladesh, Belgien, Brasilien, Centralamerika, Egypten, f.d. sovjetiska republiker, Filippinerna, Frankrike, Gambia, Irland, Island, Japan, Kanada, Kina, Taiwan, Marocko, Pakistan, Peru, Storbritannien, Thailand, Tunisien, USA, övr. Europa, övr. Afrika, övr. Oceanien, övr. västra Asien Grekland, Sydkorea, Portugal, Tjeckien, Slovakien, Tjeckoslovakien Källa: Statistiska centralbyrån. överföra kunskap och förmedla kontakter. På kort sikt är möjligheten till kontakter och utbyten med från ett krigsdrabbat land än för arbetskraftsmigranter och studenter. För att bättre ta vara på globaliseringens dynamik och rörlighet bör man emellertid använda alla migranters kontakter och erfarenheter genom att involvera både dem som kommer från låg- och från höginkomstländer. Den stora utmaningen för mottagarländer tycks vara att öka insikten om migranternas kunskaper och den roll de kan spela i samhället genom sin transnationella position värld. Genom att bättre tillvarata migrantens trans- 41

20 nationella nätverk bör det även bli lättare att inkludera invandrare i mottagarländerna, det vill säga det som ofta kallas integration, bland annat genom att migranten känner delaktighet i båda länderna. Migrationens konsekvenser kohortperspektivet Migration sker i vågor Migrationen mellan länder sker ofta i vågor, med en svag början, en tydlig topp och ett mindre efter- på migrationsströmmar som har påverkat Sverige under de senaste femtio åren. Figuren bygger på uppgifter om senaste invandringsår för utrikesfödda personer som var bosatta i Sverige år Om man studerar dessa diagram kan man tydligt urskilja en topp när ett stort antal personer invandrade till Sverige. För personer födda i Grekland ligger denna topp i slutet av 1960-talet medan den ligger runt 1974 för personer i Iran kom under 1980-talet och detsamma gäller människor födda i Rumänien. Även när det gäller en 1982, och dessutom en topp under de senaste talet och en ännu större topp runt år En kohort En kohort är en befolkningsgrupp som har upplevt en viss händelse vid samma tidpunkt. En födelsekohort innefattar personer som är födda vid samma tidpunkt och en invandringskohort gäller människor som kom till ett land vid samma tidpunkt. Personer som tillhör samma kohort kommer att gå igenom en viss process samtidigt, exempelvis etablera sig på arbetsmarknaden i samma konjunkturella situation. Förklaringarna bakom många av dessa toppar har varit politiska: militärkupper i Grekland 1967 och i Polen 1981, fördrivning av judar i Polen , revolutionen i Iran 1979 och USA:s invasion av Irak I samtliga fall kan man dessutom se att migrationsvågen tog sin början några också att migrationen ligger på en högre nivå åren efter den stora toppen än före. Att det kommer en Figur 1:6. Den andel av respektive invandrargrupper som anlände under de tio åren med högst invandring Personer boende i Sverige år Procent. Bosnien-Hercegovina Ryssland Afghanistan Somalia Irak Iran Libanon Rumänien Etiopien Chile Estland Jugoslavien Kina och Taiwan Thailand Filippinerna Indien Turkiet Grekland Polen Finland USA Nederländerna Storbritannien Tyskland Italien Danmark Norge Procent Källa: Statistiska centralbyrån. 42

21 Figur 1:7. Invandringsmönster för valda invandrargrupper i Sverige åren Utrikesfödda 16 år och äldre, efter invandringsår och födelseland. Antal. Antal Grekland Antal Rumänien Antal Turkiet Antal Iran Antal Irak Antal Polen Källa: Statistiska centralbyrån. visar att migranter som redan har etablerat sig, så kallade pionjärer, kan spela en stor roll när det gäller att sprida information till hemlandet om mottagarlandet som en möjlig destination. Efter toppen gare, vilket är ett exempel på kedjemigration. Det genererar nya migrationsströmmar, exempelvis i form av anhöriginvandring. I en sådan migrationsström etableras ofta starka transnationella nätverk. är tydigt koncentrerade i tiden. För att få ett mått ordna invandringsåren för ett visst ursprungsland efter hur många som har anlänt och sedan ange hur stor andel av invandrarna från detta land som anlände under dessa tio år. Ju större andel av som har kommit under dessa tio år, desto mer koncen- länder kom hälften av alla migranter under de tio vissa länder, till exempel Somalia och Bosnien- Hercegovina, var invandringen ännu mer koncentrerad i tiden. 43

22 Migrationen från olika ursprungsländer inträffar således under olika tidsperioder, och på det individuella planet inträffar den främst i vissa faser - i tiden och till vissa åldersgrupper är det viktigt grupper som kom under den ekonomiska krisen i - Invandringskohorters ekonomiska och sociala etablering Figur 1:8. Migrationskohorter som ingår i studien Migrationskohort Bosnien-Hercegovina - Irak Migrationskohort Chile - Iran chilenare och iranier som invandrade till Sverige nier och irakier som kom till Sverige mitt under Datakällor - gruppen från Iran och gruppen från Irak har en är äldre än kvinnorna medan männen i den iranska

23 Tabell 1:4. Förändring i livssituation efter invandring fördelat på födelseland Personer födda i Chile och Iran som invandrade respektive födda i Bosnien-Hercegovina och Irak som invandrade Procent. Födelseland År Har ekonomiskt bistånd Sysselsatta kiska gruppen halverades andelen personer som enligt denna analys främst hur länge gruppen hade visande att endast analysera ande är att andelen sysselsatta i de olika andelen sysselsatta iranier och chilenare så gott delen sysselsatta i den irakiska gruppen var också Har barn Kvinnor Män Kvinnor Män % % % % % Chile , ,4 61, ,5 43,7 54,1 81,1 49, ,8 62,8 72,8 76,9 46, ,0 68,3 75,5 65,6 44,9 Iran , ,7 32, ,1 33,1 35,0 73,7 37, ,1 56,5 58,7 70,0 43, ,0 64,3 64,4 55,0 44,6 Bosnien ,5 9,7 19,3 75,2 60,9 Hercegovina ,8 69,3 76,7 68,7 59, ,9 74,4 79,4 56,6 56,7 Irak ,9 5,2 11,2 73,0 40, ,6 36,4 50,8 84,3 57, ,6 48,3 57,4 81,9 63,7 Källa: PLACE-databasen. 45