Naturvårdsverkets författningssamling
|
|
- Lisa Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; NFS 2006:1 Utkom från trycket den 28 februari 2006 beslutade den 15 februari Ändringar införda enligt föreskrifterna NFS 2008:11 Med stöd av 3 kap. 4 och 9 kap. 3 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön föreskriver 1 Naturvårdsverket följande. Allmänna bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas då vattenmyndigheten utför och redovisar uppgifter om ytvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 samma förordning. Definitioner 2 Termer och uttryck som används i denna föreskrift har samma betydelse som i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 3 I dessa föreskrifter avses med attribut: egenskaper hos ett visst objekt. För geografiska objekt indelas attribut i geometriska (läge, form, storlek) och tematiska (annan egenskap än geometri), geografisk databas: databas som innehåller digitala geografiska data, GIS: Geografiska informationssystem, informationssystem som hanterar geografiska data, riskbedömning: bedömning, i enlighet med bilaga II punkten 1.5 andra stycket till direktiv 2000/60/EG, av om ytvattenförekomsten riskerar att inte uppfylla de kvalitetskrav som fastställs enligt 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, , s. 1, Celex 32000L0060).
2 statusklass: den status ytvattenförekomsten bedöms ha enligt definitionerna i bilaga V till direktiv 2000/60/EG, topologi: beskrivning av hur geografiska objekt ansluter eller angränsar till varandra, unik identitet: en unik identitet för en företeelse som är oberoende av dess representation och som kan jämföras med ett personnummer. Identiteten kan användas som kopplingsnyckel dvs. med hjälp av denna knyts information om objektet till objektet, ytvattenkategori: en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i övergångszon. Typindelning av ytvattenförekomster 4 Ytvattenförekomster ska avgränsas i relevant skala. Tilldelning av unika identiteter ska göras enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. (NFS 2008:11) 5 Varje ytvattenförekomst ska ges en typtillhörighet. I bilaga 1 till denna föreskrift anges de limniska regionerna, inom vilka en typindelning ska göras enligt föreskriftens bilaga 2. De marina typernas utbredning anges i föreskriftens bilaga 3. Påverkansbedömning av ytvattenförekomster 6 Vid betydande påverkan från punktkällor ska utsläppet kopplas till berörd ytvattenförekomst tillsammans med information om punktkällans geografiska läge i form av x- och y-koordinat, dess existerande unika identitet i emissionsregistret (EMIR) och branschtillhörighet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg. (NFS 2008:11) 7 Bedömningen av annan betydande påverkan än påverkan från punktkällor ska genomföras på lämplig geografisk nivå. Resultatet av bedömningen ska kopplas till vald geografisk nivå tillsammans med information om branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas, samt vald metod för bedömning. (NFS 2008:11) Ekonomisk analys 8 Redovisningen av den ekonomiska analysen ska i enlighet med 3 kap förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön göras på vattendistriktsnivå. För punktkällor med betydande påverkan ska den göras branschvis enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) med hushåll som tillägg. För annan betydande påverkan ska redovisningen ske enligt branschtillhörighet, med hushåll som tillägg, i kategorierna areella näringar, industri, övrig eller okänd om uppgifter om källan saknas.
3 Register över skyddade områden med vattenanknytning NFS 2006:1 9 Registret över skyddade områden ska innehålla nationellt gällande data som beskriver områdets geografiska avgränsning, i GIS-format, och som anger dess unika identitet. Registret ska även innehålla uppgift om områdets namn, enligt vilket/vilka EG-direktiv området är utpekat, svensk lagstiftning som skyddar området samt syftet med skyddet. (NFS 2008:11) Hantering av data om ytvattenförekomster 10 En geografisk databas, med topologi, över ytvattenförekomster i skala 1: , uppdelad på olika ytvattenkategorier som inte överlappar varandra och med nätverksbildad hydrografi, ska hållas uppdaterad. Den geografiska databasen ska kunna levereras i ett standardiserat exportformat för GIS-information. 11 Indelningen i ytvattenförekomster ska följa indelningskriterierna i punkt 4.1 i bilaga 4 till denna föreskrift. 12 Varje ytvattenförekomst ska tilldelas en unik identitet enligt punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. (NFS 2008:11) 13 Attributdata till varje ytvattenförekomst ska hållas uppdaterade och kunna exporteras i XML-format. Attributdata till ytvattenförekomsten ska utöver dess unika identitet minst innehålla uppgift om förekomstens namn, identitet enligt Svenskt vattenarkiv (SVAR), distriktskod, identitet för delavrinnings- respektive huvudavrinningsområde enligt SVAR, kategorikod, typkod, typ av betydande påverkan, riskbedömning, statusklass, uppgift om ytvattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad samt unik identitet på skyddat område. 14 Den geografiska databasen, enligt 10 denna föreskrift, och XML-filen, enligt föreskriftens 13, ska tillhandahållas Naturvårdsverket vid begäran. 15 Vid justering av en befintlig ytvattenförekomsts avgränsning eller tillägg av en ny sådan ska identitetssättningen följa principerna i punkt 4.2 i bilaga 4 till denna föreskrift. 16 Justering av indelningen av ytvattenförekomster eller dess attributvärden, enligt 13 och 15 denna föreskrift, ska historikhanteras. 17 Det ska via den unika identiteten för ytvattenförekomsten vara möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den information som ingår i de underlag som redovisas till Naturvårdsverket enligt 9 kap. 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 3
4 18 Ytvattenförekomsternas geometri ska kunna tillhandahållas i referenssystemet SWEREF 99 TM. (NFS 2008:11) Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars Naturvårdsverket LARS-ERIK LILJELUND Håkan Marklund Enheten för Miljöövervakning Ändringsföreskrifterna NFS 2008:11 träder i kraft den 31 maj Naturvårdsverket LARS-ERIK LILJELUND Håkan Marklund Enheten för Miljöövervakning
5 Bilaga 1 NFS 2006:1 Kriterier för indelning av limniska ekoregioner Sveriges limniska ytvattenförekomster indelas i sju ekoregioner; 1. Fjällen över trädgränsen 2. Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen 3. Norrland kust, under högsta kustlinjen 4. Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h. 5. Södra Sverige, Skåne, Blekinges kust och del av Öland. 6. Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavet, under 200 m.ö.h. 7. Sydsvenska höglandet, söder om norrlandsgränsen, över 200 m.ö.h. Ekoregionbeteckning anges med S för sjö eller V för vattendrag följt av regionbeteckning med nummer enligt ovan. Exempel; en sjö belägen i region 3 (Norrlands kust) betecknas S3. 5
6 Bilaga 2 Kriterier för indelning av limniska typer Tabellerna nedan anger de indelningskriterier för hydromorfologiska egenskaper som ska tillämpas vid typklassning av sjöar respektive vattendrag. De beteckningar som anges för ett av kriterierna ska anges som index. Detta hydromorfologiska index tillsammans med ekoregionsbeteckningen i bilaga 1 utgör typbeteckningen för en sjö eller ett vattendrag. Exempel; en sjö belägen i ekoregion 2 med djup större än 5 meter och en yta större än 10 km 2 men med låg humushalt och alkalinitet ges beteckningen S2(DLNN). (NFS 2008:11) Tabell 1 (NFS 2008:11) SJÖAR Djup (medel) Djup (max) Yta Humus Kalk >4 m (D) >5 m (D) >10 km 2 (L) >50 mg Pt/l (Y) >1,0 mekv alk (Y) </=4 m (S) </=5 m (S) </=10 km 2 (S) </=50 mg Pt/l (N) </= 1,0 mekv alk (N) Tabell 2 (NFS 2008:11) VATTENDRAG Avrinningsområde Humus Kalk >100 km 2 (L) >50 mg Pt/l (Y) >1,0 mekv alk (K) </=100 km 2 (S) </=50 mg Pt/l (N) </=1,0 mekv alk (N) 6
7 Bilaga 3 Typindelning av Sveriges kustvatten Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Våg- Vattenutbyte Bottensubstrat exponering (dagar) 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade Omblandat vid <15m och Mindre 0-9 men Lera eller kustvatten. öar och grunda vikar. Grunt. permanent skiktat vid större utsatt eller förekommer djup, övre och undre lagret skyddat polyhalint. 2. Västkustens Grunda trösklar i inloppet och Omblandat vid <15m och Skyddat >40 Lera eller fjordar. stort maxdjup inne i fjorden, permanent skiktat vid större dålig vattenomsättning i djupområdena, djup, övre och undre lagret syrebrist vanlig. polyhalint, undre lager som är euhalint förekommer. 3. Skagerrak, Västkustens Öppet hav. Yttre områden mot Permanent skiktat, övre lagret Utsatt eller 0-9 Lera eller yttre kustvat- öppet hav är mycket utsatta, inre polyhalint, undre lagret euha- mycket ten. delar med spridda öar är mindre lint. utsatt utsatta för vågpåverkan. Djupt. 4. Kattegatt, Västkustens Öppet hav. Yttre områden mot Permanent skiktat, övre lagret Utsatt 0-9 Lera eller yttre kustvat- öppet hav är utsatta, inre delar och undre lagret polyhalint. ten. med spridda öar är mindre utsatta för vågpåverkan. Djupt. Öppen slättlandskust, inga skyddande öar. Grunt. 5. Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten. 6. Öresunds kustvatten. Omblandat vid <10m och permanent skiktat vid större djup. Övre lagret mesohalint/polyhalint och undre lagret polyhalint. Öppen kust. Grunt. Omblandat vid <10m djup och 7. Skånes kustvatten. Öppen kust, stranderosion förekommer. Grunt. 8. Blekinge skärgårds och Kalmarsunds inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård, och Kalmarsunds yttre kustvatten. Många grunda vikar och skyddande öar. Grunt. Öppet hav, vanligen grunt men djupt förekommer. permanent skiktat vid större djup. Övre lagret mesohalint och undre lagret polyhalint. Omblandat eller delvis skiktat, övre och undre lagret mesohalint. Omblandat eller delvis skiktat, mesohalint Omblandat eller delvis skiktat, mesohalint Utsatt 0-9 Sand/grus, i norra Öresund Mindre utsatt 0-9 Sand, lera eller Isdagar Styrande faktorer Salinitet, vågpåverkan, vattenut- (~47) byte. (~50) (~30) (~30) (~50) (~45) Utsatt 0-9 Sand/grus (~60) Skyddat >40 men förekommer Lera, sand eller Utsatt 0-9 Sand/grus, lera eller (~65) (~45) Vattenutbyte, salinitet, vågpåverkan. Salinitet, vågpåverkan, vattenutbyte. Salinitet, vågpåverkan, vattenutbyte. Vågpåverkan, salinitet, bottensubstrat. Vågpåverkan, salinitet, skiktning. Salinitet, skiktning, vågpåverkan. Vattenutbyte, vågpåverkan. Vattenutbyte, vågpåverkan. 7
8 10. Östra Ölands, sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön. 11. Gotlands västra och norra kustvatten. 12. Östergötlands samt Stockholms skärgård, mellankustvatten. 13. Östergötland, inre skärgård 14.Östergötland, yttre kustvatten 15. Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten. Öppen kust, grunt. Omblandat, mesohalint. Utsatt (Mycket utsatt) 0-9 Hård eller sand (~25) Öppen kust, djupt. Djupare områden har permanent skiktning, övre och undre Skärgård med många öar och vikar. Bottnen är starkt kuperad, från <10m till 60m. lagret mesohalint. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Utsatt 0-9 Hård (~30) Skyddat >40 men förekommer Lera (~90) Insjölandskap med långa vikar, jordbruk och skogsklädda öar, påverkat av sötvattentillflöde. Ytter skärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta, medan yttre områden mot öppet hav är utsatta. Varierande djup, rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, övre och undre lagret mesohalint. Mindre utsatt eller utsatt. Skyddat men >40 förekommer 0-9 men förekommer. Lera (~90) Lera eller (~70) Ytter skärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta, medan yttre områden mot öppet hav är utsatta. Varierande djup, rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, övre lagret hög oligohalint och undre lagret mesohalint. Mindre utsatt eller Utsatt 0-9 men förekommer Lera eller (~80) Många skyddade vikar med varierande djup vanligen <30m. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Inre områden med stort sötvattentillflöde kan ha lägre salthalt i ytan. Mindre utsatt eller skyddat men >40 förekommer Lera eller (~125) Vågpåverkan. Skiktning. Salinitet, vattenutbyte, skiktning, vågpåverkan, isdagar. Salinitet, vattenutbyte, vågpåverkan, isdagar. Skiktning, vattenutbyte, salinitet, vågpåverkan. Salinitet, isdagar. Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan, salinitet. 8
9 17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18. Norra Bottenhavet, Höga kustens inre kustvatten. 19. Norra Bottenhavet, Höga kustens yttre kustvatten. 20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Bottenviken, inre kustvatten. 23. Bottenviken, yttre kustvatten. Vatten i övergångszon 24. Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden 25. Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie Öppet hav med få öar, varierade djup vanligen >30m. Många skyddade vikar med varierande djup vanligen >30m. Öppet hav med få öar, varierade djup vanligen >30m. Öppen kust med många vikar, få eller inga skyddande öar. Grunt. Öppet hav med några få större öar. Djup varierande, vanligen >30m. Många öar och sandbankar. Grunt. Öppet hav med få öar. Varierande djup, vanligen >30m. Beskrivning & djupkategori Starkt påverkade av utflödande sötvatten från Mälaren. Bottnen är starkt kuperad, från <10m till 60m. Grundområde (medeldjup 6m) starkt påverkat av sötvattentillflöde. Delvis skiktat, övre lagret hög oligohalint och undre lagret mellan hög oligohalint och mesohalint. (~ 6 PSU) Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Inre områden med stort sötvattentillflöde kan ha lägre salthalt i ytan. Delvis skiktat, övre och undre lagret hög oligohalint. Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Delvis skiktat, övre lagret mellan hög och låg oligohalint (~3 PSU) och undre lagret hög oligohalint Delvis skiktat, övre och undre lagret låg oligohalint. Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint. Skiktning & salinitet Delvis skiktat, övre lagret låg oligohalint och undre lagret hög oligohalint Saltkilsestuarie med ytsalthalten på ~13psu. Utsatt 0-9 Lera eller (~120) Isdagar, vattenutbyte vågpåverkan. Mindre utsatt eller skyddat men >40 förekommer Lera eller (~125) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan, salinitet. Utsatt 0-9 Lera eller Mindre utsatt eller skyddat Hård, sand eller lera Utsatt 0-9 Hård, sand eller lera (~120) >150 (~175) >150 (~155) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Salinitet, isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Salinitet, isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. Skyddat 0-9 men förekommer Sand, eller lera Utsatt 0-9 Sand, eller lera Vattenutbyte (dagar) Vågexponering Bottensubstrat >150 (~180) Isdagar, vattenutbyte, vågpåverkan. >150 Isdagar, vattenutbyte, vågpåver- (~160) kan. Isdagar Styrande faktorer Skyddat >40 Lera (~90) Salinitet, vattenutbyte, vågpåverkan, isdagar. Skyddat 0-9 Blandade sediment - Salinitet, sötvattentillflöde. 9
10 Indelningskriterier för kustvatten och vatten i övergångszon Djupkategori: Grunt <30m Djupt >30m Omblandning/ Skiktning: (Permanent) skiktat Delvis skiktat Permanent fullt omblandat Salinitet (PSU): Färskvatten = <0,5 Låg Oligohalint = 0.5 till 3 Hög Oligohalint = 3 till 6 Mesohalint = 6 till 18 Polyhalint = 18 till 30 Euhalint = >30 * Dessa indelningskriterier är ej tillämpbara i Svenska kustvatten. Vågor - kategorier: Extremt utsatt* Mycket utsatt Utsatt Mindre utsatt Skyddat Mycket Skyddat* Vattenutbyte (bottenvatten): 0-9 dagar dagar >40 dagar Bottensubstrat: Hård Sand/Grus Lera Blandade sediment Isdagar: dagar dagar >150 dagar Siffra i parantes anger uppskattat antal isdagar 10
11 Typindelning av Sveriges kustvatten NFS 2006:1 Skagerrak och Kattegatt Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie Västkustens inre kustvatten. 2. Västkustens fjordar. 3. Västkustens yttre kustvatten, Skagerrak. 4. Västkustens yttre kustvatten, Kattegatt. 11
12 5. Södra Halland och norra Öresunds kustvatten. 6. Öresunds kustvatten. 7. Skånes kustvatten. 8. Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten. 10. Ölands och Gotlands kustvatten. 12 Kattegatt och egentliga Östersjön
13 Stockholms inre Skärgård och Hallsfjärden Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten. 9. Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten. 10. Ölands och Gotlands kustvatten. 11. Gotlands nordvästra kustvatten. 12. Östergötland och Stockholms skärgård, mellankustvatten. 13. Östergötlands inre kustvatten. 14. Östergötlands yttre kustvatten. 15. Stockholms skärgård, yttre kustvatten. 13
14 16. Södra Bottenhavet, inre kustvatten. NFS 2006: 17. Södra Bottenhavet, yttre kustvatten. 18. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, inre kustvatten. 19. Norra Bottenhavet, Höga Kusten, yttre kustvatten. 14
15 20. Norra Kvarkens inre kustvatten. 21. Norra Kvarkens yttre kustvatten. 22. Norra Bottenviken, inre kustvatten. 23. Norra Bottenviken, yttre kustvatten. NFS 2006: 15
16 Bilaga 4 Hantering av data om ytvattenförekomster 4.1 Kriterier för indelning av ytvattenförekomster Vid indelning i ytvattenförekomster utgör vattendragens och sjöarnas fysiska struktur huvudkriterium. Sjöar större än eller lika med 1 km² och vattendrag längre än eller lika med 15 km utgör grunden för identifieringen av ytvattenförekomster. Även vattendrag kortare än 15 km kan utgöra egna ytvattenförekomster om de ligger nedströms ett vattendrag som är längre än 15 km eller om vattendraget är beläget nedströms en sjö (större än 1 km²). Detta för att bibehålla ett sammanhängande hydrografiskt nätverk. Vattendrag kan delas in i ytvattenförekomster kortare än 15 km då det är befogat utifrån skillnader i status- och påverkansklassning. Ytvattenförekomster för kustvatten och vatten i övergångszon skapas mellan kustlinjen och 1 NM (Nautisk Mil) utifrån Havsområdesregistret (SMHI). Ytvattenförekomster för havsområden (utsjöområden) skapas mellan 1 och 12 NM utanför baslinjen för varje distrikt för uppföljning av kemisk status. Stora sjöar kan delas in i bassänger som utgör egna ytvattenförekomster beroende på skillnader i status- och påverkansklassning. 4.2 Principer för identitetssättning Ytvattenförekomstidentiteten för en vattendragssträcka beräknas som SE plus en fryst centrumkoordinat motsvarande tio meters noggrannhet, vilket motsvarar sex siffror i nordkoordinaten och fem siffror i ostkoordinaten i SWEREF 99 TM (t.ex. SE ). (NFS 2008:11) 16
17 R NFS 2006: Vid justering respektive tillägg av vattendrag Identitetssättning vid uppdelning av en ytvattenförekomst ska ske enligt principen att centrumkoordinaten för respektive ny vattenförekomst utgör underlag för de nya identiteterna. Ytvattenförekomsten uppströms respektive nedströms delningspunkten får en identitet som består av landsbeteckningen SE och centrumpunktens koordinat enligt SWEREF 99 TM. (NFS 2008:11) Vid justering respektive komplettering av sjöar Vid finindelning av sjöar skapas identiteter för de nya ytvattenförekomsterna (bassängerna) bestående av landskoden SE och koordinaterna för polygonens ungefärliga mittpunkt i SWEREF 99 TM (t.ex. SE ). (NFS 2008:11) Önskar man återgå till den odelade sjön så tas den delande linjen bort tillsammans med bassängernas identitetspunkter. En ny identitetspunkt skapas vilken ges den odelade sjöns gamla identitet. 17
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; NFS
Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten; beslutade den 4 december 2008. NFS 2008:18 Utkom från trycket den 30 december 2008
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Lilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Beskrivning av vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Beskrivning av vattendistriktet motsvarande sidorna 25-44 Sidan 26 (204) 2. Beskrivning av
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Bilaga 1 Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT
Bilaga 1 Arbetssätt och metoder FÖRVALTNINGSPLAN 2016-2021 BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt FÖRORD Vattnet i Sverige och särskilt i dess norra delar
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
SE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Indelning av Svenska Övergångs- & Kustvatten i typer enligt Ramdirektivet för Vatten
Indelning av Svenska Övergångs- & Kustvatten i typer enligt Ramdirektivet för Vatten 2004-09-30 Martin Hansson & Bertil Håkansson Dnr: 2002/1796/1933 SMHI 1 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 DEFINITIONER...
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 1 ; Utkom
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Justering av vattenförekomster 2011-2015
Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HVMFS 2012:14) om badvatten; Utkom från
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik]
SFS 2004:660 Källa: Rixlex Utfärdad: 2004-06-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:219 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Avrinningsområden för vattenförekomster 2012
SMED Rapport Nr 122 2013 Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 En hydrologisk indelning för PLC-6 Håkan Olsson, SMHI Johanna Tengdelius-Brunell, SMHI Avtal: 4-2012-16 På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2008:14 Utkom
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1. Arbetssätt och metoder
FÖRVALTNINGSPLAN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGOR BILAGA 1 Arbetssätt och metoder Innehåll 1. Kartläggning och analys 3 1.1. Avgränsning av vattenförekomster 3 Indelning av grundvattenförekomster
BILAGA 1 Förvaltningsplan Bottenhavet Arbetssätt och metoder
BILAGA 1 Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021 Arbetssätt och metoder Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1, Förvaltningsplan Bottenhavet 2016-2021 Arbetssätt och metoder
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter; NFS 2006:15 Utkom
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2004:660 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 kap.
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Renare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten
Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel
DOKUMENTATION AV METOD
DOKUMENTATION AV METOD UPPDRAG MSB_NNH+ VERSION 1.2 DATUM UPPDRAGSNUMMER 6605212000 GIS-analys: Ta fram utbredningsskikt för olika höjder över havet från Nationell höjdmodell (ASCII-grid) 1 (11) S w e
Badvattenprofil Glafsfjorden, Ingestrand
Badvattenprofil Glafsfjorden, Ingestrand Sammanfattning I Arvika kommun ligger Ingestrands badplats vid sjön Glafsfjorden. Glafsfjorden är Värmlands näst största sjö efter Vänern och sjöns yta uppgår till
14. Underlagsmaterial
14. Underlagsmaterial 14.1 Referensdokument EG-lagstiftning art- och habitatdirektivet - Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter avloppsdirektivet
Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken
1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Bilaga 1 5. Arbetssätt och metoder Krav enligt vattenförvaltningsförordningen Ordlista Referensmaterial Regeringsbeslut i prövningsärendet
Förvaltningsplan 2016 2021 Norra Östersjöns vattendistrikt Bilaga 1 5 Arbetssätt och metoder Krav enligt vattenförvaltningsförordningen Ordlista Referensmaterial Regeringsbeslut i prövningsärendet Förvaltningsplan
Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Svensk författningssamling 2004:660 t.o.m. SFS 2018:77 SFS nr: 2004:660 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; SFS 2017:675 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Aqua reports 2013:18
Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,
Svensk vattenförvaltning
Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige
Utkom från trycket den xx december beslutade den XX december 2018 (Dnr: XX)
Xx FS 2018:xx Utkom från trycket den xx december 2018 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västra Götalands
Hållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten 1 ; HVMFS 2012:14 Utkom från trycket den 25 juni 2012 beslutade den 21 juni 2012.
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.
Regeringens proposition 2003/04:57
Regeringens proposition 2003/04:57 Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning Prop. 2003/04:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 januari 2004 Marita Ulvskog Lena Sommestad
Övervakning av ytvatten
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Handbok för tillämpningen av 7 kap.
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om geografisk miljöinformation; SFS 2010:1767 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 3 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Infrastruktur
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
FÖRVALTNINGSPLAN SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGA 1-6
FÖRVALTNINGSPLAN 2016-2021 SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT BILAGA 1-6 Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt 2016-2021 Förvaltningsplanen är uppdelad i fem olika delar samt Miljökvalitetsnormer
Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI
Hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Vikopplar ihop Sveriges alla sjöar och vattendrag i ett sammanhängande nätverk Vikopplar ihop Sveriges alla sjöar och vattendrag i ett sammanhängande
God hydrografi i nätverk. Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI
God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI Vad är hydrografi i nätverk? 3 x Linje x, från nod 3, till nod 4 4 Geometriskt nätverk Topologi beskrivs med geometri Attribut kan kopplas
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor;
Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken
på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
SE SE
017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav
Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg
Svensk vattenförvaltning i kortform Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg Innehåll Vattendirektivet Direktiv och lagstiftning Sveriges förvaltningsmodell Organisation och redskap
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast
Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten
2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av
Förbättrat genomförande av miljöansvarsdirektivet
Promemoria 2018-10-19 M2018/02563/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Rättssakkunnig Christoffer Sheats 08-405 25 27 christoffer.sheats@regeringskansliet.se Förbättrat genomförande av miljöansvarsdirektivet
Lotteriinspektionens författningssamling
Lotteriinspektionens författningssamling Utgivare: Johan Röhr, Lotteriinspektionen, Box 199, 645 23 Strängnäs. ISSN Lotteriinspektionens föreskrifter till skydd för sociala intressen avseende sådana lotterier
YTTRANDE Dnr SU
1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
Bebyggelsepåverkad kust och strand
Bebyggelsepåverkad kust och strand Strandexploateringsseminarium Måndag den 5 december 2011 Johan Stålnacke, SCB Bebyggelsepåverkad kust och strand Dagordning Resultat Metod Exempel Ny totalundersökning
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken. beslutade den 13 maj 2015 NFS 2015:1 Utkom från trycket den 25 maj
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020
1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund
Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008
Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:
Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Ronneby kommun / stadshuset@ronneby.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 11:27:44
2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).
Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän
Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor
AFS 2013:2 Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 5:19) om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Arbetsmiljöverkets
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 8 januari 2019 Myndigheten för samhällsskydd
Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby
Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2007:742 Utkom från trycket den 23 oktober 2007 utfärdad den 11 oktober 2007. Regeringen föreskriver
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten och redovisning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning