Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger

Transkript

1 Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger

2 Innhåll Inledning...3 Vad är en medborgardialog?...4 De jämställdhetspolitiska målen i Sverige och i Göteborg...5 Jämställdhetsintegrering så når vi målet...5 Så jobbar vi med jämställdhetsintegrering i Göteborgs Stad...6 Metodstödets delar...9 Så funkar metodstödet...9 Förutsättningar innan du planerar dialogen Tydlig styrning Detta behöver vi kunna Personal och pengar Förberedelsefas Koppla dialogen till jämställdhetspolitiska mål Vilka är målgrupperna? Tydligt uppdrag och tydliga frågor Kommunikation Genomförandefas Vilken dialogmetod använder vi? Var och när har vi dialogen? Insamling av material Analys och uppföljningsfas Hur tolkar vi det insamlade materialet? Återkoppling till medborgare och politiker Hur utvärderar vi dialogen? Detta metodstöd togs fram som en del av Sveriges kommuner och landstings program för hållbar jämställdhet,

3 Inledning Idag deltar medborgare i de politiska processerna i första hand genom att rösta i val. Medlemsantalet och antalet aktiva i politiska partier sjunker. Det innebär att det är ett fåtal personer som är involverade i politiska beslut som fattas. För att öka medborgarnas möjligheter till delaktighet väljer politiker och beslutsfattare i allt högre grad att genomföra medborgardialoger. Genom medborgardialoger kan politiker höra medborgares åsikter och därmed få bredare underlag inför att fatta beslut. Medborgardialoger kan ses som ett komplement till den representativa demokratin. Men vad händer om endast vissa grupper deltar i medborgardialogerna? Eller om vissa grupper får större gång på gång genomslag för sina idéer på bekostnad av andra? Vår granskning av tre dialoger i Göteborgs Stad visar att vi måste anstränga oss för att nå ut till medborgare som inte på eget initiativ är aktiva i medborgardialoger. Annars deltar mest svenskfödda, äldre personer med hög inkomst och högre utbildning alltså redan de resursstarka individerna. Vi har sett att kvinnor deltar i lite högre utsträckning än män, men att män tenderar att ta och få mer taltid än kvinnor. Om vi inte arbetar aktivt för att höra olika medborgare riskerar medborgardialoger att öka den demokratiska ojämställdheten och ojämlikheten i samhället. Starka röster får då igenom idéer och synpunkter på två arenor, genom val och genom medborgardialoger medan mindre aktiva grupper inte utnyttjar sina möjligheter till påverkan på samma sätt. Vi behöver därför arbeta för att våra medborgardialoger planeras, genomförs och följs upp på ett sätt så att olika grupper har jämställda och jämlika möjligheter till delaktighet och påverkan. Därför har vi tagit fram detta metodstöd. /Sandra Moberg, projektledare, Majorna-Linné, Hanna Wadefalk, Majorna-Linné, Ilona Stehn, Majorna-Linné, Elsie Averlid, Västra Hisingen, Astrid Tunås, Västra Göteborg, Anna Bilén, Västra Göteborg samt Sara Johansson, Sandra Fackel och Frida Karlsson som gjort praktik i Majorna-Linné. 1 1,4 procent kvinnor och 1,9 procent män. Länk till SCB 2 Svenskt valdeltagande under hundra år, 3

4 Vad är en medborgardialog? Man brukar skilja på två typer av dialoger, brukardialoger och medborgardialoger. I en brukardialog sker dialogen i första hand mellan brukare och tjänstepersoner och handlar om en specifik verksamhet eller service, till exempel hemtjänst eller skola. En medborgardialog handlar om frågor som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i Göteborgs Stad. Det kan exempelvis handla om att öka tryggheten i ett område eller hur framtidens äldreomsorg eller skola ska utformas. Beslut om att medborgardialoger ska genomföras och hur resultatet ska tas tillvara fattas av politiker. Medborgardialoger kan leda till många positiva effekter, till exempel bättre beslutsunderlag, ökad förståelse för kommunens verksamhet och ett ökat engagemang hos befolkningen. Läs mer om vinster med medborgardialoger i skriften 11 tankar om medborgardialog i styrning, SKL, sidan

5 Jämställda och jämlika dialoger Om vi arbetar i enlighet med detta metodstöd ökar våra möjligheter att skapa dialoger som ger kvinnor och män, flickor och pojkar lika möjligheter till delaktighet och inflytande (jämställdhet). Men metodstödet syftar också till att öka deltagandet bland många olika grupper i samhället, exempelvis personer i olika åldrar och med olika etniska tillhörigheter (jämlikhet). Men märk väl: bara för att en person tillhör en grupp är det inte säkert att den personen representerar sin grupp och delar samma erfarenheter. För en person har inte bara ett kön utan också en ålder, en etnisk tillhörighet med mera. Detta resonemang kallas för intersektionalitet. Läs mer på Jämställdhet är prioriterat i Göteborgs Stad och i landet Ökad jämställdhet har varit ett prioriterat mål under flera år i Göteborgs Stad. 3 Kommunfullmäktige i har beslutat att jämställdhetsarbetet ska integreras inom alla politikens områden. Regeringen har också satt tydliga nationella mål för att öka jämställdheten. Det övergripande målet är att: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sen finns fyra delmål. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Delmål 1 visar regeringens intention att kvinnor och män ska ha jämlika möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Ett sätt är via medborgardialoger. Läs mer om de nationella målen. För att nå målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv har regeringen antagit strategin som kallas: jämställdhetsintegrering. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla skeden av alla processer och i alla verksamheter. Läs mer om jämställdhetsintegrering här. Detta metodstöd ska bidra till att jämställdhetsintegrera dialogens alla delar. Läs mer om hur Göteborgs Stad arbetar med jämställdhetsintegrering. 3 Budgeten för Göteborgs Stad 2014, sid 22 5

6 Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger Förutsättningar Förberedelsefas Genomförandefas Tydlig styrning Dialogmål och jämställdhetsmål Dialogmetod Analys- och uppföljningsfas Tolkning Kompetens Målgrupper Tid och plats Återkoppling Resurser Tydligt uppdrag Materialinsamling Utvärdering Kommunikation Metodstödet ger dig tips och råd till hur du kan få med jämställdhetsperspektivet i alla delar av medborgardialogen. Stödet är också användbart för att öka delaktigheten bland grupper som vanligtvis inte deltar i medborgardialoger. 6

7 Så fungerar metodstödet Metodstödet är indelad i fyra faser: förberedelsefasen, genomförandefasen och uppföljningsfasen och analys- och uppföljningsfas. Under varje fas finns tre till fyra områden som tar upp en specifik del i dialogen, exempelvis kommunikation. Det är bra att fundera igenom alla områden i god tid innan man sätter igång med dialogen. Aktiva och mindre aktiva medborgare I metodstödet beskriver vi två typer av medborgare. De som är aktiva och de som är mindre aktiva. Med aktiva menar vi de grupper som är vana att säga sin åsikt, gärna vill ta plats på möten och som har kunskap om hur de kan påverka samhällets utveckling. De mindre aktiva personerna är de som vanligtvis inte deltar i medborgardialoger, som tycker att det är obekvämt att prata inför en stor grupp och eventuellt inte känner till sina rättigheter vad gäller möjligheterna att påverka kommunens verksamheter och samhällsutvecklingen. 4 Det är viktigt att poängtera att detta inte bara handlar om individens egna vilja att påverka utan också om samhällsstrukturer som ger ojämlika och ojämställda möjligheter för olika grupper att delta. Frågor och länktips ger vägledning Varje område inleds med ett kort informationstext. Efter det följer några frågeställningar. Det är frågor som kan hjälpa dig att kontrollera om dialogen är jämställdhetsintegrerad. Om du känner att du behöver veta mer eller inte vet hur du ska ta er an frågorna, så finns länktips till fördjupningsmaterial där du kan läsa mer eller få inspiration. Det finns en bild av metodstödet på sidan här till vänster. Därifrån kan du klicka dig vidare direkt till det område du vill läsa mer om. 4 Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. 7

8 8

9 Förutsättningar För att kunna genomföra en medborgardialog med hög kvalitet behöver vissa förutsättningar vara på plats. Förutsättningarna är ingen quick fix utan det är något vi kontinuerlig behöver jobba med. Förutsättningarna handlar bland annat om att det finns en tydlig styrning och ledning av arbetet, att det finns kompetens för arbetet och att tillräckliga resurser avsätts för arbetet. Åter till metodstödets översikt 9

10 Tydliga styrning För att arbetet med jämställdhetsintegrerade medborgardialoger ska bli hållbart behöver det komma in i ordinarie budget- och uppföljningsprocess och finnas med i styrdokument, så som budgeten och verksamhetsplanen. På så sätt byggs arbetet in i de ordinarie strukturerna. Resultaten måste också efterfrågas och de ska vara mätbara. Det krävs även att politiker och tjänstepersoner har skaffat sig en gemensam förståelse kring varför och hur man vill arbeta med medborgardialoger, och vem som ansvarar för vad. Exempelvis kan politikerna utarbeta en tydlig riktlinje för var på SKL:s delaktighetstrappa dialogtrappa dialogen befinner sig. Det behöver också tydliggöras i vilka sammanhang politikerna behöver ge uppdrag till förvaltningen att genomföra medborgardialog. Frågor att ställa sig Har de förtroendevalda fattat beslut om varför och hur de vill arbeta med medborgardialoger? Finns det ett tydligt uppdrag om att medborgardialogerna ska jämställdhetssäkras? (se Västra Hisingens principer) Är det tydligt i vilka fall dialog ska komma som ett uppdrag från politiken och i vilka fall delegation finns för tjänstepersoner att själva initiera dialog? 10

11 Vilket ansvar har politikerna respektive tjänstepersonerna för att planera, genomföra och följa upp dialogerna? Är ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner tydlig ut mot medborgarna? Länktips Om styrning och ledning och vårt uppdrag, SKL Västra Hisingens principer (pdf) Åter till metodstödets översikt 11

12 Klicka på bilden för se filmen om Hållbar jämställdhet. Kompetens Hur omsätter vi jämställdhetsmål i praktiken? Hur väljer vi bilder på ett normkritiskt sätt? Hur leder vi en workshop som säkerställer jämställt och jämlikt deltagande av alla som är i rummet? För att genomföra medborgardialoger av hög kvalitet och som främjar jämställdhet behöver vi kunskap inom flera områden och det gäller både politiker och tjänstemän. Framförallt behöver vi tillräcklig kunskap så vi kan uppmärksamma ojämställdhet och veta när vi behöver ta till specialisthjälp i vissa frågor. Frågor att ställa sig Har vi grundläggande kunskap om medborgardialoger och olika former av delaktighet för medborgarna? Har vi kompetens om olika dialogmetoder och hur dessa bör genomföras? Har vi grundläggande kunskap om kommunikation och hur vi planerar vår kommunikation för att nå bäst effekt? Kan vi relatera de jämställdhetspolitiska målen och till vår dialog? Har vi tillräcklig kompetens om jämställdhetsintegrering för att kunna använda det i vår dialog? Har vi tagit del av forskning och andra exempel som visar risker för ojämställdhet inom det område som dialogen handlar om? 12

13 Vet vi hur vi gör jämställdhetsanalyser? Har vi kunskap om kön (biologiskt kön) och genus (socialt och kulturellt kön)? Har vi kunskap om genussystemet? Har vi kunskap om normkritiska och intersektionella perspektiv? Länktips Handledningsmall för jämställdhetssäkring (pdf) Kommunikationsverktyget för Göteborgs Stad Startpaket för hållbar jämställdhet. Om genussystemet, SKL Bildspel till introduktionsföreläsning. (ppt) Åter till metodstödets översikt 13

14 Resurser För att genomföra en medborgardialog med hög kvalitet behövs resurser. Att planera för och att anordna möten, göra enkäter på stan eller att göra en webbenkät kostar både tid och pengar. Att vi avsätter resurser är viktigt men det är lika viktigt att resurserna används på ett effektivt sätt. Det behövs också personal som har kompetens inom jämställdhet, kommunikation och medborgardialoger. Det viktigt att resurser för arbete med jämställdhetsintegrering avsätts inom ramen för ordinarie budget för att arbetet ska bli hållbart. Frågor att ställa sig Finns resurser i form av tid och personal avsatt för arbetet, inklusive analys av material, återkoppling och utvärdering? Finns personal med kompetens om medborgardialoger, jämställdhetsintegrering och kommunikation? Står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter och förväntat resultat? Länktips Lärande uppföljning för jämställda verksamheter, handledning och frågeguide, SKL (pdf) Allt om jämställdhetsintegrering på Länk till kommunikationsverktyget för Göteborgs Stad 14

15 Förberedelsefas Gör vi inte ett bra jobb i början, är det svårt att genomföra en dialog med hög kvalitet. Det är först och främst viktigt att sätta in dialogen i ett större jämställdhetspolitiskt sammanhang. Bidrar dialogen till ökad jämställdhet, eller gör den tvärt om? Det är också viktigt att vara tydlig med vad medborgarna kan påverka. För att öka möjligheterna för fler grupper att påverka, är det nödvändigt att politiker och tjänstepersoner styr dialogen på ett tydligt och genomtänkt sätt. Åter till metodstödets översikt 15

16 Dialogmål och jämställdhetsmål När vi sätter mål för dialogen bör vi skilja på två typer av mål. Dels vilka övergripande mål vi har för projektet, exempelvis att ett torg ska byggas om för att fler ska kunna vistas där, dels vilka mål vi har för själva dialogen, exempelvis hur många ska få komma till tals och från vilka grupper. Både projektmålen och dialogmålen bör kopplas till de jämställdhetspolitiska målen. Alltså: verkar projektet och dialogen för ökad jämställdhet eller finns det konflikter? För att vi i efterhand ska kunna bedöma om dialogen varit lyckad behöver vi redan i planeringsfasen sätta tydliga mål och bestämma hur och när dessa ska mätas. Ibland kan det krävas en målgruppsanalys innan man kan sätta tydliga mål för dialogen. 16

17 Frågor att ställa sig Finns det ett tydligt projektmål? Bidrar projektet till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen? Finns det tydliga mål för dialogen, exempelvis att kvinnor och män, flickor och pojkar får jämställda möjligheter till inflytande i dialogen? Behöver vi anstränga oss för att nå vissa målgrupper för att dialogen ska bli jämställd och jämlik? Är målen för dialogen mätbara? Länktips Jämställdhetspolitiska mål på nationell nivå Jämställdhetspolicy i Göteborgs Stad (pdf) Lärande uppföljning för jämställda verksamheter, handledning och frågeguide, SKL (pdf) Europeiska deklarationen för jämställdhet - CEMR Åter till metodstödets översikt 17

18 Vi bör anstränga oss mest för att nå de målgrupper som passar in i ruta A, de som är mycket berörda men lite aktiva. + Aktiva B Målgrupper - - Berörda + A Innan vi börjar samla in tankar och åsikter från medborgarna behöver vi stanna upp och göra en inventering. Vilka berörs eller intresseras av frågan och vilka av dem är vanligtvis mindre aktiva när det gäller att påverka i medborgardialoger? Vi bör anstränga oss för att nå de målgrupper som berörs men som är mindre aktiva att påverka, annars riskerar vi att öka vissa gruppers möjligheter till påverkan och minska andras. Tänk på att vi ofta har föreställningar om vilka grupper som intresserar sig för en viss fråga. Om vi försöker se på frågan från olika synvinkel så kanske vi upptäcker att fler berörs och är intresserade. Det kan vara bra att göra målgruppsanalysen innan vi sätter målen för dialogen. Se avsnittet Koppla dialogen till jämställdhetsmål. Frågor att ställa sig Vilka grupper berörs och har intresse av frågan vi ska ha dialog om? Vilka grupper berörs men tar inte själv initiativ till att påverka? Hur ser målgruppernas förutsättningar ut vad gäller ålder, kön eller könsidentitet, språk, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättningar, sexuell läggning, kunskapsnivå och inställning? Om frågan har en geografisk anknytning - vilka områden berörs, vilka bor i närheten, vilka jobbar där eller vilka besöker platsen? Vilka besöker inte platsen, men skulle kunna göra det? 18

19 Länktips Göteborgsfakta på områdesnivå Gotrend rörlig statistik Hälsa på lika villkor, VGR (pdf) Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. (pdf) Stadsmiljöenkäter i Göteborgs Stad Klicka på bilden för se filmen om Hållbar jämställdhet. Åter till metodstödets översikt 19

20 Dialog Inflytande Medbeslutande Tydligt uppdrag Information Konsultation Vad och hur mycket kan medborgarna påverka i den aktuella dialogen? Är dialogen rådgivande eller kan medborgarna faktiskt fatta beslut i en fråga. Vi måste vara mycket tydliga med vad medborgarna kan påverka och i vilken utsträckning de kan göra det. Det är också viktigt att avgränsa dialogen till någon eller några tydligt definierade frågor. Vår granskning visar att i de fall där dialogen inte har ett tydligt avgränsat ämne tar strukturer över och de aktiva rösterna får mest utrymme. Vid en avgränsad och styrd dialog får de mindre aktiva större genomslag. Här finns en beskrivning för de olika trappstegen i figuren ovan. Källa: Information För att kunna vara delaktig behöver vi information, både om fakta, verksamhet och resultat. Konsultation Konsultation innebär att ge medborgarna möjlighet till att ta ställning till alternativ de föredrar och tycker är mest lämpligt att genomföra. Dialog Medborgarna ges möjlighet att möta andra för att föra dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan. Man behöver inte komma till konsensus. 20

21 En annan viktig fråga är hur vi formulerar frågorna som vi vill ha medborgarnas åsikter och tankar om? Olika grupper i samhället har olika erfarenheter och ibland olika intresseområden. Hur vi väljer att formulera frågorna påverkar också vilka som intresserar sig för att delta. Frågor att ställa sig Är det tydligt vad medborgarna kan påverka? Är det tydligt i vilken utsträckning medborgarna kan påverka? Har vi avgränsat dialogen till några tydliga frågor? Om vi har breda frågor har vi en plan för hur vi ska komma åt synpunkter från grupper som inte aktivt tar initiativ till att påverka? Hur kan ämnet formuleras för att medborgardialogen ska kunna kännas relevant för olika grupper? Vilka samhälleliga konsekvenser får frågornas formuleringar? Konserveras eller utmanas traditionella uppfattningar om exempelvis kvinnor/män, svenskfödda/utlandsfödda, funktionalitet, ung/ gammal? Länktips SKL s dialogtrappa Medborgardialogs bokskåp S2020 dialogverktyg Inflytande Delaktighet Medborgarna ges möjlighet att delta under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från det vita pappret till färdigt förslag som underlag till politiska beslut. Medbeslutande Den representativt valda församlingen delegerar ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan som enskilda personer. Åter till metodstödets översikt 21

22 Kommunikation En genomtänkt och målgruppsanpassad kommunikation ökar möjligheterna att nå de målgrupper som berörs av frågan, att syftet med dialogen blir begripligt och att målgrupperna känner sig lockade att delta. Det ökar alltså möjligheten att vi gör en dialog med hög kvalitet. Frågor att ställa sig Har vi gjort en kommunikationsplan för dialogen? Har vi anpassat inbjudan och frågor med mera, så att det attraherar de målgrupper vi vill nå? Anstränger vi oss för att nå personer som är mindre aktiva, till exempel personer med annat modersmål än svenska och personer under 30 år? Har vi klarspråksgranskat texterna i inbjudan och övrigt material? Har vi granskat bilder och språk normkritiskt? Tilltalar valet av kanaler de målgrupper vi vill nå? Är kommunikationsmaterialet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning? Har vi en plan för att informera berörda interna målgrupper i organisationen om att en dialog ska äga rum och hur dialogen ska gå till? 22

23 Länktips Länk till kommunikationsverktyget i Göteborgs Stad Vem är normal? (pdf) Språkrådets folder om klarspråk Länk till Handisam om tillgänglighet i information och kommunikation Västra Götalandsregionen normkritik Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. (Länk till pdf) Åter till metodstödets översikt 23

24 Genomförandefas Nu vet vi vilken dialog som medborgarna ska involveras i, vi vet i vilken utsträckning de kan påverka och vilket eller vilka beslut det handlar om. Vi känner också till vilka målgrupper som berörs av frågan och vilka som är aktiva och mindra aktiva i dialoger. Då är det dags att planera och genomföra dialogen. 24

25 Det här är bilder från en dialogmetod som används vid sociala konsekvensanalyser. Den fungerar både ur jämställdhet- och jämlikhetssynpunkt, säger Vanja Larberg, arkitekt, planeringsledare och samtalsledare för SKA/BKA-metoden. Fotograf: Silvia Orrego Dialogmetod Ska vi göra en elektronisk enkät, besöka en skolklass, stå på torget, knacka dörr eller bjuda in till ett möte? Genom olika dialogmetoder når vi olika målgrupper. Traditionella möten lockar i första hand äldre, svenskfödda och redan aktiva medborgare. Därför är det bra att använda flera olika metoder för att öka möjligheterna att nå flera målgrupper. Frågor att ställa sig Har vi tillräcklig kunskap om målgrupperna för att avgöra vilka dialogmetoder vi ska använda? Har vi valt dialogmetoder utifrån vilka målgrupper vi vill nå? Använder vi flera dialogmetoder, för att nå olika målgrupper? Kan de dialogmetoder vi använder möjliggöra att olika grupper medverkar och kommer till tals? Har vi regler och ramar för dialogen? Har vi en väl förberedd dialogledare med jämställdhetskompetens? (ta bort parentesen) Åter till metodstödets översikt 25

26 Länktips SKL s lista på dialogverktyg Social konsekvensanalys och barnkonsekvenskanalys (SKA/BKA) Om de fem härskarteknikerna Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. (pdf) Granskningsmall (pdf) S2020 dialogverktyg SMS dialogverktyg, tips för mötesledare 26

27 Tid och plats Var och när vi har dialogen påverkar vilka grupper som deltar. Sker dialogen på webben så medborgarna kan svara närhelst det passar dem eller bjuder vi in till ett möte på kvällstid? Välj alltid tid och plats för dialogen beroende på vad som passar de målgrupper du vill nå. Frågor att ställa sig Fungerar tiden då dialogen ska ske bra för våra målgrupper? Är det semestertider då många är bortresta? Finns tillräcklig tid avsatt för att samla in synpunkter, föra dialog eller kanske komplettera med synpunkter från en målgrupp vi missat? Kan vi lägga dialogen där medborgarna befinner sig istället för att locka dem till våra lokaler? Kanske finns det ett arrangemang som vi kan haka på? Passar möteslokalen för den målgrupp vi vill ska komma? Är lokalen tillgänglighetsanpassad för medborgare med funktionsnedsättningar? Kan lokalen nås med kollektivtrafik och ligger den på en trygg plats i området? Om vi har ett dialogmöte kan vi ordna barnpassning under dialogen? Kan både kvinnor och män, flickor och pojkar komma på den mötestid vi valt? Finns det behov att ha med en tolk under dialogen? Åter till metodstödets översikt 27

28 Här är en bild från ett möte i Opalrummet som ligger på Opaltorget. Mötet hölls en vardagkväll. Vår granskning visar att om bjuder vi in till ett möte i våra lokaler på kvällstid så kommer främst äldre, svenskfödda och resursstarka personer till mötet. Fotograf: Torgny Karlsson. Länktips Tillgänglighetsdatabasen i Göteborgs Stad Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. (pdf) 28

29 Materialinsamling Under dialogens gång behöver vi samla in vilken typ av material som sedan ligger till grund för analys och uppföljning. Vilken typ av material vi samlar in, beror på vad vi vill analysera, vilket i sin tur beror på vilka mål vi har. Vi bör alltid samla in könsuppdelad statistik. Det kan vi göra genom att räkna hur många män och kvinnor som deltar i dialogen. Vi bör också mäta hur mycket utrymme män respektive kvinnor får prata under ett möte och samla in synpunkter per kön eller grupp. Delaktighet Kvinna Man Flicka Pojke Antal frågor Taltid 30 sek/ 1 min/ 20 sek/ 15 sek/ person person person person Totalt 8,5 min 15 min 1 min 30 sek Tänk på att samla in material utifrån vem som säger vad och hur mycket plats olika grupper tar i dialogen. Åter till metodstödets översikt 29

30 Frågor att ställa sig Har vi någon som dokumenterar dialogen så att alla synpunkter kommer med och för könsuppdelad statistik? Har personen som dokumenterar dialogen funderat på hur förutfattade meningar och normer omedvetet kan påverka dokumentationen? Vem ställer frågor? Kan det påverka vilka svar vi får? Länktips Granskningsmall (pdf) 30

31 Analys- och uppföljningsfas Nu har vi samlat in råmaterialet från dialogen. Då är det dags att analysera materialet i förhållande till vårt mål med projektet och målen med dialogen. Vidare behöver vi göra en tydlig återkoppling till medborgarna om hur deras medverkan i dialogen tagits tillvara och vem som har fått påverka vad. För att öka kvaliteten i medborgardialogerna på sikt bör vi också göra en utvärdering av hela dialogprocessen. Åter till metodstödets översikt 31

32 Tolkning Det insamlade materialet behöver analyseras med genusglasögon och normkritiska ögon på för att säkerställa att dialogen främjar jämställdhet och jämlikhet. Vi måste komma ihåg att vi omedvetet styrs av normer kring kön, att män och kvinnor förväntas att göra olika saker och att den manliga normen värderas högre. Därför bör vi vara noga med att analysera idéer och synpunkter jämställt. Frågor att ställa sig Punkt 1 4 rör huruvida vi nått de målgrupper vi velat. Resterande frågor handlar om hur vi kan analysera de åsikter och synpunkter som kommit in. Har vi lyckats nå de målgrupper som var prioriterade? Vilka har vi missat? Har nya frågor uppkommit? Behöver vi komplettera med något för att ge en rättvis bild av läget? Har vi analyserat inkomna synpunkter utifrån vem som tyckt vad (ålder, kön osv.)? 32

33 När jag tittar tillbaka på de dialoger jag anordnat ser jag att de främst lett till att vi satsat på skejtparker och fotbollsplaner, platser som jag antar mest används av pojkar säger Birgitta Johansson, nämndsekreterare i Göteborg som arbetat med medborgardialoger för unga i både Upplands-Bro och Göteborg. Vilka könsmönster syns? Vilka mönster syns relaterat till andra diskrimineringsgrunder? Vilka skillnader är viktiga att lyfta fram? Vad har de målgrupper som vi prioriterade i målgruppsanalysen tyckt? Hur relaterar dessa synpunkter till helheten (alla inkomna synpunkter)? Är det något som sticker ut jämfört med helheten? Hur relaterar dessa till målet med projektet? Finns det förslag som är i konflikt med målet med projektet? Förslag som stärker målen? Hur relaterar de inkomna synpunkterna till de jämställdhetspolitiska målen? Finns det förslag som är i konflikt med målen? Förslag som stärker målen? Vilka synpunkter är viktiga att lyfta fram till beslutsfattarna för att främja jämställdhet och jämlikhet? Länktips Om genussystemet, SKL Fördjupad jämställdhetsanalys för arbete med jämställdhetsintegrerade medborgardialoger (pdf) 3 R- metoden, jämställdhetsanalys Jämstöds metodpraktika en metodbok för jämställdhetsintegrering. Bildspel till introduktionsföreläsning. (ppt) Handbok i utvärdering av medborgardialog Åter till metodstödets översikt 33

34 Återkoppling Klicka på bilden för att besöka goteborg.se Resultatet av dialogen måste ju givetvis återkopplas till politikerna. Men återkoppling till medborgarna är också mycket viktigt för att de som deltog ska uppleva att deras insats tas tillvara och att medborgarna kan följa vad dialogen resulterar i. Det är dessutom avgörande att återkoppla resultatet för att behålla förtroendet för kommunens verksamhet. Ibland kan det krävas ett samarbete mellan förvaltningar bolag och andra myndigheter. Tänk på att ha en långsiktig plan för återkoppling eftersom det ofta tar lång tid innan förändringar äger rum. Beskriv också hur ni arbetade med jämställdhet under dialogen och om beslutsfattarna tog hänsyn till några jämställdhetsaspekter i sitt beslut. Personer som är yngre än 50 vill helst ha en återkoppling från en dialog på goteborg.se, Göteborgs Stads webbplats. Det visar en opinionsundersökning som Jämställdhetsintegrerade medborgardialgoger gjort (pdf) 34

35 Frågor att ställa sig Finns en plan för hur resultatet ska återkopplas till politikerna? Vilka förkunskaper har de som nås av återkopplingen? Behövs information om till exempel kommunens organisation eller om dialogens ämne? Har vi återkopplat resultatet till de målgrupper som är intresserade och berörda? Vilka platser, tider och kanaler passar bäst för att nå de olika målgrupperna? Vilka vill vi nå med återkopplingen de som deltog eller andra målgrupper? Har vi ansträngt oss för att nå de personer som inte är aktiva? Kan informationen ges på annat sätt än skriftligen? Till exempel genom utställning, film, muntligen? Har vi tänkt över bilder och språk ur ett normkritiskt perspektiv? Har vi en långsiktig plan för hur vi ska återkoppla resultatet av dialogen? Länktips Kommunikationsverktyget för Göteborgs Stad Se opinionsundersökningen som Jämställdhetsintegrerad medborgardialog gjort. (pdf) Länk till Handisam om tillgänglighet i information och kommunikation (Företag som gör normkritiska workshops och ger annan information) Västra Götalandsregionen - normkritik Vem är normal? (pdf) Åter till metodstödets översikt 35

36 Utvärdering Nådde vi dit vi ville? Har dialogen bidragit till ökad jämställdhet och jämlikhet? Vad kan vi lära oss av det vi gjort? För att kunna svara på de frågorna och för att kunna göra ännu bättre dialoger i framtiden behöver dialogen utvärderas. Utvärderingen bör integreras i organisationens ordinarie uppföljning. I utvärderingen bedöms om dialogen varit lyckad. En mer generell uppföljning av vilka frågor som vi fört dialog kring bör också inkluderas i den ordinarie uppföljningen. Frågor att ställa sig Hade vi ett tydligt mål med dialogen? Hur stämmer målet ihop med de jämställdhetspolitiska målen? Var vi tydliga med vad medborgarna kunde påverka? Deltog de målgrupper som vi hade för avsikt att nå, och hur många? Gjorde vi extra ansträngningar att nå de personer som berörs av frågan men som inte är aktiva? Var andelen kvinnor och män representativa för dem som berörs av frågan? Tog män och kvinnors synpunkter tillvara i lika hög utsträckning i beslutsunderlaget? Har vi återkopplat resultatet till de målgrupper som är intresserade och berörda? Har vi en plan för hur vi långsiktigt kan återkoppla det som sker i svallvågorna efter dialogen? 36

37 Länktips Granskningsmall (pdf) Utvärdering mer än metod (skrift om kommunalt utvärderingsarbete från Svenska kommunförbundet/nuvarande SKL Handbok i utvärdering av medborgardialog (pdf) Att utvärdera medborgardialoger.pdf Lärande uppföljning för jämställda verksamheter, handledning och frågeguide, SKL (pdf) Åter till metodstödets översikt 37

38 Göteborgs Stad Grafiska gruppen E-publikation November 2013