Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

2 Index ARC Airport Regions Conference...13 Barn och unga...17 BBIC...14 Bostadsbyggande...12 Clean shipping (Grön Kemi)...12 DART...13 Dialoga Relationsvåldscentrum...14 Digital distribution...25 Ensamkommande, asylsökande barn...14 Entreprenörskap...26 ESF-projekt...16 EU-arbetet...7 Europakorridoren...13 Externa nätverk...13 Externa utvärderingar...19 Film- och Ljudbibliotek...25 FoU i Väst/GR...16 Framtida utmaningar Regional samverkan...21 Framtidens Ledare...24 Förbundsstyrelsen...6 Förebyggande hembesök...19 GRs uppdrag...6 Grund- och förskola...22 Gymnasiedagarna...23 Gymnasieskola...22 Gökungen/Gökägget...13 Göta älvs vattenvårdsförbund...12 Handel...12 Hemsjukvård...18 HUR Hållbar utveckling...7 Hållbarhetsmodellen...11 Informationstillfälle om resultatet av gymnasieutredningen...23 Informera och bevaka...9 Inspirationsdagar vecka Intagning till gymnasieskola...23 IT/Media Läromedelsutveckling...25 Kalkning av försurade sjöar och vattendrag...12 Klimat och sårbarhet med fokus på Göta älv...11 Klimp klimatinvesteringsprogram...12 Kolla-projektet...19 Kompetensstegen...16 Kompetensstegen...20 Kompetensutveckling...9 Kompetensutvecklingsinsatser med fokus på yrkesutbildning...24 Kunskapsförsörjning och kompetens-utveckling...19 Kvinnofrid...15 Längre utbildningar...23 Läromedel regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning...25 Läromedelssamordning...25 Läromedelsutställning och -information...25 Mark för näringslivet...11 Medborgarkraft...15 Medborgarkraft...18 Metodstöd i missbruksarbete...15 Miljösamverkan i Västra Götaland...13 MIR Människa i riskzonen...15 Mötesplatsarrangemang...16 Nyanlända flyktingar...18 Nätverk demensfrågor...16 Nätverk inom utbildningsområdet...23 Nätverksbyggande...7 Omfattning...23 Omställningen inom fordonsindustrin...10 Pedagogiskt centrum regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling...23 Personalförsörjning och kunskapsutveckling...16 Personalförsörjning vård och omsorg...9 Politisk styrning...6 Politiska styrgrupper...6 Rapporter...19 Regional avfallsplan...12 Regional gruspolicy...13 Regionala bilder av skolan/kvalitetskartläggning...21 Regionala uppdrag med politisk representation...13 Rekommendationer...15 Rådslagsprocessen med fokus på strukturbild för Göteborgsregionen 7 SAK-rådet...26 Samarbete med narkotikapolisen...15 Samarbete med universitet/högskola...16 Samordnad infrastrukturplanering...11 Samordning grundskola...26 Samordning gymnasieskola/vuxenutbildning...26 Samverkan...14, 17 Skola arbetsliv regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet...26 Skoldatateksnav...25 Sociala styrgruppen... 6 Socialt hållbar utveckling...15 Socialt hållbar utveckling...19 Strategiska satsningsområden för FoU i Väst/GR Strategiska satsningsområden för styrgruppen , 11, 14 Strategiska satsningsområden för Utbildningsgruppen Studiebesök...13 Studiecirkelmaterial...20 Styrgruppen för arbetsmarknad...6 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad...6 Stöd och behandling till vuxna...18 Särskilda uppdrag och projekt...12 Tillgänglighet...19 Ungdomsarbetslösheten...9 Uppföljning av statliga utredningar...16 Uppföljning/utvärdering...15, 19 Upphovsrätt...26 Upplevelsebaserat lärande...24 Utbildningsgruppen...7 Utbildningsgruppens utgångspunkter och arbetsformer...21 Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap...22 Utmaningar under året...8 Utmärkelse för kvalitet och samverkan i skola arbetslivskontakter...23 Valfrihet...19 Validering...8 Vattenskydd för Göta älv...12 Webbsidan Webbtjänst SLI (Svenska läromedel på Internet)...25 Verksamhetsberättelsen Vård- och omsorgscollege...16 Västbus...15 Västra Götalands samverkan mot droger...15 Yrkesidentitet före etnicitet...9 Yttranden...13 Äldres hälsa...18 ÖP-översikt

3 Innehåll Förbundsdirektören har ordet...4 GRs roll i regional samverkan...6 Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen för sociala området FoU i Väst Utbildningsgruppen Bokslut Förvaltningsberättelse GR Resultat GR Uppföljning av mål och satsningar Fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till årsredovisningen Förvaltningsberättelse Koncernen Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Förbundsstyrelse GRs politiska organisation Politiska styrgrupper Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

4 Förbundsdirektören har ordet Nils-Gunnar Ernstson, förbundsdirektör på GR avslutades med en kraftig inbromsning 2008 i världsekonomin som en följd av en global finanskris, vilket blev inledning till en lågkonjunktur som tycks bli den djupaste på flera decennier. Inom Göteborgsregionen är det i första hand fordonsindustrin med underleverantörer som berörts, men allteftersom konjunkturen försvagas påverkas också andra branscher som övrig verkstadsindustri, finanssektor och byggnadsverksamhet. Även GR-kommunerna påverkas genom begränsat utrymme för tillväxt på grund av minskat skatteunderlag. Lägre tillväxt medför att möjligheterna för nya åtaganden krymper, då intäkterna allt snabbare konsumeras av ökade kostnader i befintlig verksamhet. Nya satsningar får vänta eller förutsätter omprioriteringar i befintlig verksamhet. Med dessa påpekanden vill jag ändå framhålla att GR och medlemskommunerna har haft ett bra verksamhetsår Det framgår av årsberättelsen att GR har haft en aktiv och pådrivande roll i utvecklingen av olika verksamhetsområden. I media har GR fått ökad uppmärksamhet; en ca 25-procentig ökning i mediestatistiken kan noteras jämfört med Det är främst arbetet med trafik-/infrastrukturfrågor som uppmärksammats, men också utvecklingen inom områdena utbildning, arbetsmarknad och miljö. I de allra flesta fall uttrycks ett positivt omdöme om GRs insatser. I detta sammanhang vill jag inom utbildningsområdet särskilt uppmärksamma de inspirationsdagar som genomfördes under vecka 44. Dessa dagar som för första gången genomfördes för pedagoger och skolledare, omfattade drygt 30 inslag för närmare 2900 deltagare från 43 kommuner. Detta är det enskilt största kompetensutvecklingsprojekt som genomförts i Utbildningsgruppens regi och det kommer att få en fortsättning kommande år. Andra inspirations- och utvecklingsdagar som genomförts har varit de så kallade Mötesplatserna, där praktiker i Göteborgsregionen via seminarier och föredrag lyft fram ett antal goda exempel som bedrivs på olika håll inom socialtjänsten samt inom personalrehabilitering. Totalt samlade de fyra möteplatserna drygt deltagare och medverkande från våra tretton kommuner. FoU i Väst/GR har under tre år utvärderat och gett tvärvetenskapligt forskarstöd till KOLLAprojektet i Göteborg. Detta projekt syftar till att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken. Resultaten har kontinuerligt återförts till uppdragsgivaren och fått betydelse för projektets utveckling. Resultaten har uppmärksammats på nationell nivå och presenterats bland annat på SKLs färdtjänstdagar och för branschföreningen Svensk kollektivtrafik. Uppdraget har lett till nya forskningskontakter, och i november 2008 anordnades en nationell konferens i syfte att inspirera till nytänkande kring åtgärder för mer tillgängliga resor i framtiden. Inom området miljö- och samhällsbyggnad har arbetet dominerats av rådslagen kring Strukturbilden och förslaget till K2020. Strukturbilden för Göte- 4

5 borgsregionen godkändes av förbundsstyrelsen i maj 2008, efter en omfattande rådslagsrunda där samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar aktivt medverkat vid framtagandet av förslaget. Strukturbilden ligger till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur för Göteborgsregionen kring ett antal centrala begrepp. Dessa omfattar kärnan, den centrala delen av Göteborg, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. K2020 är ett förslag till utformning av framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet. Förbundsstyrelsen beslöt i september att sända rapporten K2020 kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen på remiss till medlemskommunerna m.fl. aktörer. Efter remissbehandlingen kommer sannolikt den fortsatta hanteringen också att ske i samråd med Västra Götalandsregionen, övriga kommunalförbund och trafikverken, i det fortsatta arbetet med en nationell och regional trafikplan. Förbundsstyrelsens presidium beslöt att för GRs räkning ställa sig bakom ett förslag till avsiktsförklaring vad gäller möjligheten att nyttja brukaravgifter såväl i Tingstadstunneln som i vägtunnel vid Marieholm samt att denna avsiktsförklaring skulle sändas till Näringsdepartementet. Under 2008 har GR utvecklat modellen för ett regionalt Vård- och omsorgscollege i Göteborgsregionen. Det handlar om ett kvalitetssäkrat samarbete mellan såväl kommuner som privata utbildare och avnämare, dvs. de organisationer som anställer vårdpersonal, både kommuner och landsting samt privata utförare. Förutom det regionala samarbetet innebär Vård- och omsorgscollege också att ett samarbete utvecklas på enskild kommunnivå eller i mindre kommungrupper för att erhålla status som lokala VOC. Efter genomgången certifieringsprocess i början av 2009 blir Vård- och omsorgscollege en viktig pusselbit i den förestående utmaningen att göra vårdutbildningarna attraktiva samt förse kommunerna med kompetent arbetskraft inom detta område var också det första verksamhetsåret för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Medlemskommunerna har här gjort en solidarisk överenskommelse om mottagande som fortfarande är unik i landet. Ett kompetenscentrum etablerades och samlokaliserades med Västra Götalandsregionen för att stödja personer som arbetar med barn, kvinnor och män som lever med våld. GRs verksamhet växer och förbundet blir en allt viktigare resurs för kommunernas verksamhetsutveckling. Fler och fler samhällsfrågor är av den arten att de inte kan lösas av var och en kommun för sig utan förutsätter en bredare samverkan. En slutsats som kan dras för framtiden är att kommunerna behöver öka sitt inbördes samarbete ännu mer, t.ex. inom områden där det kan uppstå personalbrist och svårigheter att rekrytera specialistkompetens. Det kan gälla inom områden som miljö, kommunal teknik, tillsyn, upphandling, konsumentrådgivning, osv. Här behövs en ordentlig analys, särskilt mellan näraliggande kommuner, av hur man kan utveckla ett samarbete över kommungränser för att säkra kompetens, minska sårbarhet och sänka kostnader. 5

6 GRs roll i regional samverkan GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har drygt invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 25 procent), medan huvuddelen (ca 75 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 179 mkr (2008). Inklusive de majoritetsägda bolagen uppgår omsättningen till drygt 600 mkr för år GRs uppdrag GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen samt hjälpa kommunerna i deras samhällsutvecklande arbete. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/ marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter, utvärdering, forskning och medieinsatser. Förbundet ska även svara för intagningen till gymnasieskolan enligt skollagen. Grunden för GRs arbete läggs i verksamhetsinriktning och budget, som arbetas fram av förbundsstyrelsen och de politiska styrgrupperna. Politisk styrning Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen tar ett starkt och aktivt ansvar för att driva de mest centrala kommungemensamma utvecklingsprocesserna, exempelvis Uthållig tillväxt, Strukturbild och Socialt hållbar utveckling. Politiska styrgrupper För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom politiska styrgrupper. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Utgångspunkten för styrgruppernas arbete ska vara territoriet Göteborgsregionens möjligheter och utmaningar. Styrgrupperna ska arbeta för: gemensam analys och gemensamt agerande, att skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk, att vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveckling, intressebevakning, kompetensutveckling. Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppens uppdrag är att medverka till att öka sysselsättningen och minska behovet av försörjningsstöd samt motverka och reducera arbetslöshet. Styrgruppen ska inom arbetsmarknadspolitiken främst tillvarata och agera utifrån medlemskommunernas intressen, vara en plattform för och medverka till idé- och erfarenhetsutbyte samt driva regionala projekt. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL, och styrgruppen har lett detta arbete och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Styrgruppen är även beredande i frågor som rör GRs samordningsansvar för infrastrukturen i Göteborgsregionen (enligt särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun) Styrgruppen utgör även den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet. Sociala styrgruppen Den sociala styrgruppen har det politiska ansvaret för GRs arbete inom socialtjänstens områden; funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Den sociala styrgruppen tar initiativ i samverkan mellan medlemskom- 6

7 munerna och samarbetar också med en rad andra aktörer t.ex. regionala aktörer som Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen. En viktig samarbetspartner i samarbetet med Västra Götalandsregionen är kommunalförbundens gemensamt ägda paraplyorganisation VästKom.. Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Den utses av förbundsfullmäktige och har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Nätverksbyggande Centralt för GRs sätt att arbeta är den starka politiska styrningen och nätverksbyggandet. Uppdraget utförs genom tät samverkan mellan medlemskommunerna, BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen, statliga regionala organ och andra aktörer i det omgivande samhället. Dialogen förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. Regelbundet träffas över 100 nätverk inom GR där både förtroendevalda och tjänstemän inom olika verksamhetsområden deltar. I nätverken föds många idéer till projekt, kurser eller andra samverkansaktiviteter. Nätverken är också viktiga kanaler för återkopplingen tillbaka till kommunerna. Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Rådslagsprocessen med fokus på strukturbild för Göteborgsregionen Sedan 2002 har förbundsstyrelsen, med rådslagen som arbetsform, fört en konstruktiv dialog i GRs medlemskommuner som grund för arbetet med att utveckla Göteborgsregionen på ett sätt som säkerställer en långsiktigt hållbar utveckling. Dialogen i rådslagen förs mellan förbundsstyrelsens presidium och medlemskommunerna fullmäktigeförsamlingar. Fram till 2008 har fyra rådslagsrundor genomförts kring utvecklingen av Göteborgsregionen. I de två första diskuterades främst vad är viktigt att samverka kring och hur kan vi samverka. Den tredje rådslagsrundan syftade till att lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i samt besöka. Resultatet blev mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur som visar att vi är överens om målen. I en fjärde rådslagsrunda, som genomfördes under två månader i början av året, fokuserades diskussionen på det gemensamma ansvaret för att nå uppsatta mål. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det krävs ett samstämt och konsekvent agerande under lång tid. Som stöd för ett sådant agerande har en sammanfattande strukturbild tagits fram som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur. Rådslagsdiskussionerna visade att det finns en stor samstämmighet i medlemskommunerna kring denna bild som resulterade i Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi tar gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar (godkänd av förbundsstyrelsen i maj 2008). Under hösten återkopplade presidiet resultatet från den fjärde rådslagsrundan genom att återigen besöka var och en av medlemskommunerna och samtidigt informera om nästa steg i processen. EU-arbetet Ett internationaliserings- och EU-perspektiv ska genomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften. Ett aktivt deltagande i EU-projekt betraktas därmed som en av flera projektfinansieringsformer för GR. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. Verksamhetsberättelsen 2008 I det följande beskrivs övergripande väsentliga delar av styrgruppernas verksamhet under För mer detaljerad information, se 7

8 Styrgruppen för arbetsmarknad GR-kommunerna är intimt förbundna med varandra när det gäller arbetsmarknaden och dess utveckling. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är kanske arbetspendlingen. Kommunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Ofta är kommuninvånare bosatta i en kommun och arbetar i en annan i vårt arbetsmarknadsområde. Det finns därmed flera motiv för ett kommungemensamt agerande i syfte att öka sysselsättning och bidra till uthållig tillväxt samt motverka och minska arbetslöshet och social polarisering. Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Den nya regeringen har under året beslutat om och infört en rad förändringar som påverkar kommunernas arbetsmarknads- och näringslivsarbete. Arbetsförmedlingens möjligheter att anpassa sina insatser utifrån såväl lokala som regionala unika förutsättningar bedöms ha minskats betydligt de senaste åren. Det påverkar också förutsättningarna för samarbetet med kommunerna. Under senhösten 2008 har ett lokalt arbetsmarknadsråd mellan bland annat stat, GR-kommunerna, branschföreträdare och arbetsmarknadens parter för hela GRs arbetsmarknadsområde etablerats. Avgörande för styrgruppens arbete är förankringen i kommunerna och medlemmarnas engagemang. Utmaningar under året 2008 har varit ett kluvet år. Före sommaren ledde de senaste årens ökning av sysselsättningen inom storstadsområdet till att arbetslösheten minskade även bland de s.k. utsatta grupperna lågutbildade, ungdomar, utrikesfödda, funktionshindrade - som tidigare haft svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Om arbetsmarknaden nu varaktigt försämras, innebär det att denna positiva utveckling bromsas. Efter sommaren har stora varsel lagts och inte enbart inom fordonsindustrin. Arbetslösheten ökar i vår region och det drabbar flera grupper och särskilt hårt de traditionellt svagare grupperna. Denna utveckling kan leda till en ökad social polarisering i vårt område vilket begränsar individers och regionens möjligheter att utvecklas. En annan utmaning har varit den lokala arbetsmarknadens utökning både till yta och till invånarantal. Den lokala arbetsmarknaden omfattar idag fler kommuner än de tretton medlemskommunerna i GR. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher och arbetstillfällen. Men det ställer också krav på kommungemensamma strategier när det bl.a. gäller bostadsplanering, kollektivtrafik, etableringsförutsättning, social service och livslångt lärande. Detta inom ramen för en regional uthållig tillväxt. När detta skrivs i januari 2009 är det mycket svårt att bedöma hur arbetsmarknaden kommer att gestalta sig de närmaste åren i vår region. Detta bland annat på grund av svårigheter för fordonsindustrin och även andra branschområden samt osäkerheten gällande den finansiella marknaden. Förändringstrycket på arbetsmarknaden är mycket starkt är av både konjunkturell och strukturell art och beroendet av omvärlden är mycket tydligt. Styrgruppen för arbetsmarknad måste därför ha beredskap för omprövning av både strategi och handling. Ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för arbetsmarknaden. För den närmaste framtiden är det dock svårbedömt inom vilka branscher det kommer att vara efterfrågan på arbetskraft. Strategiska satsningsområden för styrgruppen 2008 Nedanstående områden definierades våren 2007 som särskilt angelägna att fokusera på under 2008: Validering Nyanlända och arbetslinjen Personalförsörjning vård och omsorg EUs nya strukturfondsprogram Ungdomsarbetslösheten Informera och bevaka Kompetensutveckling Validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende hur de förvärvats. Arbetsmarknadens parter, flera branscher, utbildningsanordnare, kommunala vuxenutbildningar, Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg med flera är engagerade i verksamheten. Hösten 2006 bildade GR ett helägt dotterbolag, Meritea AB, för att på uppdragsbasis utveckla processer och metoder för validering samt kvalitetssäkra utförare av validering. Valideringsverksamheten har under 2008 bedrivits med tyngdpunkt på anställda inom vård- och omsorgssektorn 8

9 samt nyanlända invandrare med arbetslivserfarenheter från bygg- och teknikyrken. På uppdrag av Västra Götalandsregionen arbetar Meritea också med att sprida kunskap om valideringsmetodik och stödja uppbyggnaden av en infrastruktur för validering i regionens övriga kommunalförbund. Sista kvartalet 2008 har bolagets tjänster efterfrågats i samband med de omfattande varsel som lagts inom tillverkningsindustrin i Västsverige. Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten minskade betydligt i Göteborgsområdet fram till och med sommaren De senaste två årens högkonjunktur har bidraget till detta. Dock har inte gruppen ungdomar med lång tids arbetslöshet minskat i önskvärd omfattning. Kommer man som nyanländ från annat land utan nätverk i Sverige, är man lågutbildad eller har ett funktionshinder är svårigheterna att få fotfäste på arbetsmarknaden större. Den kommunala ungdomspraktiken (KUP) och den s.k. ungdomsgarantin har upphört att gälla. Istället har regeringen infört en jobb- och utvecklingsgaranti för ungdomar. Inom detta område ska arbetsförmedlingen i första hand jobba med privata entreprenörer och i andra hand med kommunerna. Arbetsförmedlingen startade detta arbete sedan ett drygt år tillbaka. Under senhösten har arbetslösheten bland ungdomar börjat stiga igen. Detta av två skäl: Nyanställda, vilket flertalet ungdomar är, är de som är mest utsatta när företag varslar och sedan tvingas säga upp personal. Det andra skälet är nytillträdande på arbetsmarknaden, dvs. ungdomar som slutfört en yrkesutbildning som vill ut på arbetsmarknaden har svårt att få anställning. I rådande läge blir det svårare för fler ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden. Tolv av GRs tretton medlemskommuner har under hösten tillsammans med Arbetsförmedlingen jobbat fram en ansökan till Europeiska socialfonden med fokus på arbetslösa ungdomar. Syftet är att inom ramen för regeringens nya regelverk finna effektivare former för samarbete kring långtidsarbetslösa ungdomar. Besked om huruvida ansökan beviljas, beräknas komma i april Styrgruppen följer också medlemmarnas bedömning av behovet av att arrangera kommunalt finansierade feriearbeten för ungdomar i gymnasieåldern. Detta som komplement till de övriga sommarjobb som erbjuds på marknaden. Personalförsörjning vård och omsorg På uppdrag har personal- och socialcheferna genomfört en studie för att bedöma rekryteringsbehovet till vård och omsorg fram till Faktorer som personalrörlighet, demografi och pensionsavgångar har vägts in i bedömningen. Beräkningar som gjordes i studien pekar på att av de personer som år 2006 var anställda i medlemskommunerna kommer cirka 2/3 av olika skäl ha lämnat verksamheten till Sociala styrgruppen har med GRs Utbildningsgrupp tagit initiativ till att etablera ett regionalt Vård- och omsorgscollege (VOC). Detta beskrivs mer ingående på sidan 16 och 22. Informera och bevaka Bevakning och information är viktigt, och under 2008 har förändringstakten varit hög inom arbetsmarknadspolitiken och tangerande politikområden. Några initiativ som tagits är: arrangerat seminarier med företrädare från arbetsmarknadsdepartementet som behandlat regeringens vår- respektive höstproposition närmare bevakning av utvecklingen när det gäller flyktingsituationen inom GR samt möjligheterna att bättre stödja vägen till att få ett jobb yrkesidentitet före etnicitet uppvaktat arbetsmarknadsdepartement och ansvarig minister kring en nationell struktur för validering inhämtat information via bl.a. AFs ledning i arbetsmarknadsområdet samt BRG om förändringar samt konsekvenser gällande krisen inom främst fordonsindustrin information till medlemmarnas kommunstyrelser gällande validering. Kompetensutveckling Inom ramen för arbetet med att främja hälsan på arbetsplatsen har personalchefsnätverket under 2008 genomfört en andra omgång av Mötesplats Hälsa. Medlemskommunerna redovisade då för varandra olika sätt för att främja hälsan på arbetsplatserna. Arrangemanget besöktes av drygt 350 personer. Hösten 2008 planerades och startades en coachutbildning för ett drygt 50- tal arbetsmarknadshandläggare och arbetsledare i medlemskommunerna. När det gäller GRs kursutbud som riktar sig till kommunanställda genomfördes 134 utbildningar, konferenser och seminarier med totalt 6604 deltagare. Yrkesidentitet före etnicitet Styrgruppen har ingående diskuterat flyktingars och anhörigas situation på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kan ett kommungemensamt arbete på ett bättre sätt främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Vill medlemmarna att GR ska vara en plattform för ett sådant arbete? I september ställde styrgruppen bl.a. nyss nämnda frågor till medlemmarnas kommunstyrelser. Svar önskades innan årsskiftet. Svaren håller på att sammanställas för en redovisning för styrgrupp och förbundsstyrelse. Samtliga svarande kommuner vill ha ett gemensamt arbete i frågan. 9

10 Omställningen inom fordonsindustrin Flera intressenter är involverade i omställningsarbetet som är kopplat till fordonsindustrin. BRG har fått i uppdrag att koordinera arbetet. I början av december väcktes frågan om ansökan till Europeiska Socialfonden för att underlätta omställningen på arbetsmarknaden och då främst inom tekniksfären. I slutet av december färdigställdes en ansökan som nu är inlämnad till ESF-rådet. Beslut i frågan förväntas komma under mars månad De parter som står bakom ansökan är Teknikföretagen, BRG, Unionen, IF Metall, LO, AF och GR samt Vuxenutbildningen i GR-området. GR föreslås vara projektägare och parterna på teknikområdet vara uppdragsgivare. Målgrupp för ansökan är anställda inom teknikområdet som riskerar att bli varslade samt anställda som blivit uppsagda men som fortfarande är kvar i företaget. Validering och kompletterande utbildningsinsatser är i fokus och ansökan omfattar totalt 50 miljoner kronor fördelat på två år. 10

11 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Genom beslut i maj 2006 avseende Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur har förbundsstyrelsen bestämt huvudriktningen för det fortsatta arbetet med att utveckla såväl den regionala strukturen som miljön. Tillsammans med Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar, godkänd av förbundsstyrelsen i maj 2008, har därmed lagts en tydlig grund för styrgruppens arbete. Strategiska satsningsområden för styrgruppen 2008 Under 2008 har styrgruppen även lyft fram de alltmer uppmärksammade frågorna kring klimat och sårbarhet som viktiga att beakta i den regionala planeringen. I Uthållig tillväxt beskrivs de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Styrgruppens del i att möta dessa utmaningar redovisas nedan. Det regionala uppdraget har även inneburit att planeringsavdelningens arbete i hög grad inriktats på att stödja förbundsstyrelsen i deras arbete med Strukturbild för Göteborgsregionen och den s.k. rådslagsprocessen samt de följduppdrag som lämnats för kollektivtrafikprojektet K2020. Under året har avdelningen även medverkat i programskrivningen angående FoU-medel från Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA) för en satsning inom området hållbar stadsutveckling. Samordnad infrastrukturplanering Inom GR är styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beredande i infrastrukturärenden med stöd av ett tjänstemannanätverk för infrastruktur. Under 2008 har arbetet inför nästa omgång av investeringsplaneringen för en regional och nationell transportinfrastruktur intensifierats. Västra Götalandsregionen (VGR) har genom regionutvecklingssekretariatet och beredningen för regionutveckling (BRU) uppdraget att samordna detta arbete. Efter att första delen (inriktningsplaneringen) i arbetet med kommande infrastrukturplan ( ) avslutats påbörjades i slutet av året arbetet med de s.k. åtgärdsplanerna. Bl.a. har de olika kommunalförbunden haft ansvaret att genomföra ett antal delregionala systemanalyser för att få en gemensam syn på hur transportsystemet bör utvecklas i regionen. Detta har gett underlag för trafikverkens nationella systemanalyser. Pga. en snäv tidplan har förbundsstyrelsen behandlat frågor som rör kommande nationell och regional infrastrukturplan och styrgruppen har hållits informerade. I slutet av året påbörjades arbetet med förbundsstyrelsens uppdrag att se över Transportstrategin från Hållbarhetsmodellen Mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt har legat till grund för det fortsatta arbetet att med att utveckla Göteborgsregionen. Ramen för arbetet är en hållbarhetsmodell som beskriver framtida samhällsutveckling utifrån tre dimensioner en miljömässig, en ekonomisk och en social. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har haft uppdraget att koordinera arbetet med att utveckla en sådan hållbarhetsmodell. En sammanställning som beskriver den politiska historiken kring hållbar utveckling, olika hållbarhetsmodeller samt visioner, verktyg och viktiga frågor kopplade till hållbar utveckling har presenteras för styrgruppen i ett skriftligt koncept och kommer efter behandling i förbundsstyrelsen att läggas till grund för en slutrapport. Klimat och sårbarhet med fokus på Göta älv Göta älv är ett av elementen i GRs strukturbild och i hög grad strukturerande för regionens utveckling. Som en del i arbetet med att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring älven och dess närområde togs ett förslag till arbetsprogram fram under året för en kunskapsuppbyggande process. Som ett första steg genomfördes under hösten ett seminarium för att belysa olika frågeställningar som rör älven i ett nationellt, internationellt och regionalt/ lokalt perspektiv. Seminariet syftade dels till att stimulera till en generell dialog kring älvens olika funktioner och utmaningar, dels att lägga grunden för en fördjupad studie av älven inom de ramar som strukturbilden ger. Mark för näringslivet Under 2008 avslutades projektet Mark för näringslivet som drivits i samverkan med Business Region Göteborg (BRG) och syftat till att stärka regionens konkurrenskraft genom 11

12 att erbjuda mark i attraktiva lägen. Till grund för arbetet har en kartläggning av kommunernas mark och planberedskap för näringslivets behov genomförts. Ett instrument som ska underlätta etableringsprocessen är det webbaserade marknadsfönster som under året lanserades under namnet Markdatabasen. Denna kommer också att ligga till grund för en ÖP-översikt. ÖP-översikt Under 2008 fortsatte arbetet med att skapa en sammanhållen regional översikt av kommunernas översiktsplaner. Ett pilotprojekt påbörjades som ska undersöka dels möjligheten att skapa en regional planerardatabas baserad på kommunernas översiktsplanering dels hur Markdatabasen kan vidareutvecklas till ett instrument för en ÖP-översikt. Bostadsbyggande Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande har fortsatt. Till stöd för arbetet finns det s.k. bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Under året har bl.a. en analys av möjligt framtida bostadsbyggande jämförts med strukturbilden för att se bostadsbyggandets effekter på den regionala strukturen. Styrgruppen har därefter valt att lyfta frågan vidare till förbundsstyrelsen. En mindre grupp av bostadsnätverket har träffat GRs styrgrupp för arbetsmarknad och medverkat i diskussionen kring hur inflyttade personer kan introduceras på bostads- och arbetsmarknaden. Återkommande aktiviteter är dels den s.k. ByggArenan där byggmästare och förvaltare får ta del av bostadsnätverkets arbete, dels de öppna bostadsnätverk som anordnas för politiker och tjänstemän. Under 2008 besöktes Kungsbacka kommun där kommunens bostadsplanering presenterades. Handel Med stöd av BRGs handelsgrupp, ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln, förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. Under verksamhetsåret har en sammanställning av handelsutvecklingen i landet generellt och i Göteborgsregionen specifikt presenterats för styrgruppen. Särskilda uppdrag och projekt Göta älvs vattenvårdsförbund Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrinningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet. Under 2006 bildades Göta älvs vattenråd av GR och Göta älvs vattenvårdsförbund (GÄVVF) i samverkan. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bl.a. vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen och förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Huvudansvaret för att ta fram underlag för vattenrådets arbete ligger på det beredningssekretariat som sorterar under vattenmyndigheten. Inom avrinningsområdet för Göta älv har det under 2008 bildats vattenråd för Säveåns respektive Mölndalsåns delavrinningsområden. Vattenskydd för Göta älv En förstudie för ett gemensamt vattenskydd för Göta älv för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt har genomförts Inom förstudien har en handlingsplan tagits fram för att skapa vattenskyddsområde för Göta älv. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag GR planerar och genomför årliga sjö- och våtmarkskalkningar i regionen. Under 2008 spreds totalt ca ton kalk i de områden i regionen där GR är huvudman. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag och resterande kostnader står berörda kommuner för. Hittills har GRs arbete med kalkningsverksamheten täckts av GRs medlemsavgifter. Under året har ett nytt förslag utarbetats som innebär att kommunerna framöver istället betalar en avgift till GR som ska täcka alla kostnader för kansliets arbete. Detta förslag har varit ute på remiss i medlemskommunerna och beslut kommer att tas i förbundsstyrelsen under Klimp klimatinvesteringsprogram GR beviljades i maj 2007 bidrag, s.k. guldklimpar, från Naturvårdsverket för åtgärder som bedömts särskilt effektiva för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Det beviljade bidraget går till två projekt: Dialog med hushållen och Dialog med företagen. Under första kvartalet 2008 påbörjades de båda dialogerna. Projekten pågår fram till 2011 då slutredovisning sker till Naturvårdsverket. Clean shipping (Grön Kemi) GR samverkar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, VGR och BRG i projekt Clean Shipping. Projektet syftar till att påverka stora transportköpare inom men även utanför regionen när det gäller att ställa gemensamma miljökrav på sina sjötransporter. Projektet har under året fått stor uppmärksamhet i media, och i mars arrangerades ett seminarium med holländska The Northsea Foundation i Rotterdam som resulterade i att flera företag anmält sitt intresse för att delta i projektet. Projektet finansieras sedan oktober 2007 till hälften med EU-pengar. Regional avfallsplan Under 2008 påbörjades arbetet med att upprätta en avfallsplan för Göteborgsregionen. Arbetet med den regionala 12

13 avfallsplanen tar sin utgångspunkt i EUs avfallsdirektiv, nationell avfallslagstiftning och föreskrifter, de nationella miljömålen samt regionala/kommunala avfalls- och miljömål. Vägledande för arbetet blir bl.a. avfallsdirektivets avfallshierarki för prioriteringar i avfallshanteringen. Den regionala avfallsplanen kommer att utformas så att den också kan fungera som en kommunal avfallsplan med de tillägg som respektive kommun eventuellt vill ha beroende på olika kommunala/lokala förutsättningar. Den regionala avfallsplanen är också tänkt att kunna ingå som en del i en kretsloppsplan för Göteborgsregionen. Regional gruspolicy Styrgruppen tillstyrkte under året förslaget till regional gruspolicy för Göteborgsregionen som sedan antogs av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen beslutade även att rekommendera medlemskommunerna att lägga policyn till grund för det lokala planeringsarbetet samt vid upphandlingar. Gökungen/Gökägget Styrgruppen har haft ett särskilt uppdrag att fördela GRs andel av investeringsmedel enligt Göteborgsöverenskommelsen (Göken). Den s.k. Gökungen, kvarvarande statliga pengar från Göken, slutredovisades under året. Under tre års tid har Gökungen finansierat kollektivtrafikfrämjande projekt i Göteborgsregionen med ca 160 mkr. Slutredovisningen visar att det finns kvarstående medel som kommer att användas i syfte att stödja fortsatt arbete med att förbättra kollektivtrafiken. Dessa återstående medel benämns Gökägget. Yttranden Yttranden har lämnats över bl.a. förslag till översiktsplan för Lilla Edets kommun och fördjupad översiktsplan för Backaplan (Göteborgs stad) samt över statliga utredningar om Riksintresse Göteborgs hamn och Riksintresse för Göteborg City Airport. Styrgruppen har även behandlat detaljplaner om dessa har bedömts ha regional betydelse. Studiebesök Under 2008 har styrgruppen som en del i sin kunskapsuppbyggnad gjort två studiebesök; dels på Preem raffinaderi i Göteborg och dels i olika miljöer utmed Göta älv. Under våren genomfördes en studieresa till Barcelona i Spanien. Syftet med studieresan var att lära mer om hur regional planering bedrivs utanför Sverige samt få erfarenhetsutbyte med en region som i många avseenden liknar och har beröringspunkter med Göteborgsregionen. Externa nätverk ARC Airport Regions Conference GR är medlem i Airport Regions Conference och har organisationens uppdrag att svara för generalsekretariatet tom GR har en politisk representant i ARCs ledningsgrupp. ARC är ett europeiskt nätverk bestående av städer och regioner som har en internationell flygplats i sin geografiska närhet. Inom ARC byggs en gemensam kunskap kring flygrelaterade frågor upp. HUR 2050 GR ingår tillsammans med 14 andra samverkansorganisationer i nätverket HUR Under året har diskussioner förts om att skapa ett gemensamt projekt kring hållbara godstransporter. Miljösamverkan i Västra Götaland Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som påbörjades 1999 och syftar till att effektivisera miljöoch hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning samt till informativa och uppmuntrande insatser. En utvärdering av den senaste fyraårsperioden visar att verksamheten bedrivits mycket framgångsrikt. Förbundsstyrelsen ställde sig bakom en fortsatt finansiering av verksamheten för perioden GR medverkar på tjänstemannanivå i lednings- respektive arbetsgrupp. Europakorridoren GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandbanan och Europakorridoren ska komma till stånd. Tillsammans med Banverket påbörjades under året en förstudie för Götalandsbanan, delen Borås-Linköping. DART DART står för Driftsättning Av Regional Transportinformatik och är ett projekt som drivs i samarbete mellan GR, Västtrafik, Banverket, Vägverket, Mölndals stad och Partille kommun. DART genomför projekt och implementerar lösningar som syftar till att underlätta för trafikanter och resenärer genom att skapa förutsättningar för de boende i regionen att göra rationella val grundade på fakta utifrån den egna situationen. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är styrgrupp för projektet och har under året beslutat att bidra med medel ur Gökägget till två delprojekt som ska underlätta resandet. Regionala uppdrag med politisk representation Styrgruppen har genom politisk representation regionala uppdrag i ett antal olika infrastrukturgrupperingar: Västra stambanan, delen Aspen-Floda; Götalandsbanan, delen Borås-Mantorp; Via Lappia; Kust till kustbanan, delen Almedal-Mölnlycke; samt Västlänken. Under 2008 avslutades formellt arbetet som rört Götalandsbanan, delen Borås-Mantorp. 13

14 Styrgruppen för sociala området Vision Västra Götaland Det goda livet beskrivs vad I som är det önskvärda tillståndet att uppnå: En god hälsa, arbete och utbildning. Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet. En god miljö där de förnyelsebara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet. Möta behoven hos barn och ungdomar. Uthållig tillväxt som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv. I visionen betonas att resurser hos varje människa ska tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. I sin roll som beredande organ till GRs styrelse och med uppgiften att förverkliga förbundsstyrelsens mål och strategier tar styrgruppen ett antal initiativ i samverkan mellan medlemskommunerna, men samarbetar också med en rad andra aktörer. Det gäller dels samarbete med andra styrgrupper inom GR, men också regionala aktörer som Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen. En viktig samarbetspartner i samarbetet med Västra Götalandsregionen är kommunalförbundens gemensamt ägda paraplyorganisation Västkom. Som ett resultat av den rådslagsprocess som genomförts i GRs medlemskommuner har den sociala dimensionen utpekats som angelägen att utveckla vidare. Den sociala styrgruppen har under 2008 påbörjat ett arbete kring socialt hållbar utveckling kopplat till den regionala utvecklingen i övrigt. Strategiska satsningsområden för styrgruppen 2008 Förbundsstyrelsen har inför 2008 beslutat att styrgruppen skulle arbeta med ett antal politiska mål och utmaningar inom det sociala området: Samverkan Medborgarkraft Uppföljning/utvärdering Socialt hållbar utveckling Personalförsörjning och kunskapsutveckling Medlemskommunernas socialnämndspresidier/motsvarande bjuds återkommande in för att i ett bredare forum kunna lämna information och erbjudas ett erfarenhetsutbyte. Samverkan Styrgruppen har under året engagerat sig i ett antal frågor där det funnits ett mervärde av att samverka mellan kommunerna. Vidare har styrgruppen på olika sätt samarbetat med övriga regionala kommunalförbund i Västra Götaland. I gränssnittsfrågor gentemot Västra Götalandsregionen samverkar GR normalt med Västkom, som är kommunalförbundens paraplyorganisation för samverkansfrågor kring det sociala området samt hälso- och sjukvård. Under 2008 har den sociala styrgruppen tagit initiativ till ett möte med Västra Götalandsregionens beställarnämnder för diskussion och erfarenhetsutbyte. Göteborgsregionens medlemskommuner har under året vidareutvecklat befintligt samarbete, eller startat samarbete inom ett antal områden: BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett dokumentationssystem för systematisk dokumentation, planering och uppföljning som syftar till att stärka barnens och de ungas ställning i den sociala barnavården. Elva av Göteborgsregionens medlemskommuner, med GR som projektägare, har gemensamt ansökt om och beviljats utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av BBIC. Dialoga Relationsvåldscentrum Dialoga är ett samarbetsprojekt mellan elva av GRs tretton medlemskommuner under perioden , som finansieras via Länsstyrelsemedel och via avtal mellan kommunerna. Syftet är att erbjuda kompetenshöjande aktiviteter så att GR:s medlemskommuner i sin tur förbättrar och kvalitetsutvecklar stödet till kvinnor, män och barn som lever i miljöer med våld. Målgrupp är kommunanställda som på olika sätt kommer i kontakt med våld i nära relationer som personal inom IFO, äldreomsorg, funktionshinder, skola, barnomsorg, folkhälsa. Även förtroendevalda räknas till målgruppen. Ensamkommande, asylsökande barn GR har i uppdrag att följa upp och avrapportera till Sociala styrgruppen angående GR-kommunernas avtal med Migrationsverket kring ensamkommande asylsökande barn/ unga. GR bjuder in kommunernas kontaktpersoner tillsammans med representanter från Migrationsverket nationellt och regionalt samt Gryning Vård AB till gemensamma uppföljningsträffar två gånger per år. 14

15 Kvinnofrid GR är företrätt i den länsövergripande styrgruppen för kvinnofrid, genom att en ledamot i den sociala styrgruppen ingår. Metodstöd i missbruksarbete Projektet för Metodstöd (ASI/DOK) riktas till aktörer inom missbruks- och beroendevården och har pågått sedan september GR genomför projektet med Länsstyrelsemedel och i nära samarbete med övriga kommunalförbund i Västra Götaland. MIR Människa i riskzonen Sedan 2005 är kommunen skyldig att följa upp och erbjuda individuella åtgärder till ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte har arbete eller annan sysselsättning. Uppföljningsansvaret är ett led i arbetet att kunna erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. "MIR - Människa i riskzon" är en seminarieserie som startade under hösten 2005 för olika yrkeskategorier från skola, individ- och familjeomsorg, funktionshinderverksamhet samt kultur och fritid. GR har under dessa år bjudit in till fyra seminarier där temat för 2008 var Ungdomar som inte går i skolan vilka är de, vad gör vi? MIR genomförs med ekonomiskt stöd från Ungdomsstyrelsen. Samarbete med narkotikapolisen GRs medlemskommuner har genom avtal kommit överens om ett samarbete med polisens narkotikaenhet genom samfinansiering av en tjänst som socialsekreterare. Västra Götalands samverkan mot droger Samverkan sker mellan myndigheter (VG-regionen, kommunalförbunden i Västra Götaland, polis, tull, Vägverket m.fl.) och leds av länsstyrelsen. Västbus Västbus avser gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Sedan år 2005 regleras huvudmännens ansvar för målgruppen av de sju riktlinjer som finns i Västbusavtalet. GRs medlemskommuner arbetar dels på lokal nivå i respektive kommun/stadsdel, dels i tre delregionala ledningsgrupper och dels regionalt i en Västra Götalandsgemensam ledningsgrupp med Västbus. Rekommendationer GRs styrelse har under året rekommenderat medlemskommunerna att anta regionalt utarbetade avtal: Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälsooch sjukvård Avtal om ÄDEL-pensionerna Avtal om Förteckning över sårläkningsartiklar Ovanstående avtal har utarbetats i samarbete med Västkom, och motsvarande rekommendationer har också gjorts från övriga kommunalförbund i Västra Götaland. GRs styrelse har också beslutat om att rekommendera Ramavtal för köp/sälj av äldreboendeplatser enligt SoL mellan kommunerna. Medborgarkraft Flertalet av GRs medlemskommuner har under 2008 påbörjat förberedelser för att införa kundval i enlighet med den nya LOV-lagstiftningen. GR har med olika seminarier speglat olika aspekter på kundvalet. Vidare samarbetar GR med Sveriges Kommuner & Landsting för att i nätverksform stödja de kommuner som utvecklar valfrihetsmodeller. Efter beslut i styrgruppen har under året påbörjats en kartläggning av det volontärarbete som sker i samverkan med kommunerna. Uppföljning/utvärdering Den nationella uppföljningen av socialtjänsten har kraftigt förstärkts, särskilt genom Socialstyrelsens Öppna Jämförelser, och även Sveriges Kommuners & Landstings motsvarande sammanställning. Därför har GRs medlemskommuner avstått från att regionalt fortsätta med att arbeta fram Nyckeltal ÄO och Nyckeltal LSS. Under året har ett försök gjorts med att framställa regionala nyckeltal för äldreomsorgen, som helt bygger på nationell statistik. Erfarenheten är att den nationella statistiken ännu inte håller den kvalitet som behövs för att kunna använda den i planeringen. Medlemskommunerna väljer nu att gå vidare genom att gemensamt göra studier av vissa områden, hemtjänsten, och korttidsboende enligt LSS, för att då kunna göra en djupare analys av både kostnader och verksamhet. GRs medlemskommuner har valt att fortsätta arbeta utifrån den GR-gemensamma uppföljning av Nyckeltal Försörjningsstöd som pågått sedan år Socialt hållbar utveckling Den sociala styrgruppen har under 2008 inlett en process som syftar till ett kommungemensamt arbete med socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Under de rådslagsrundor som GR-styrelsen tidigare genomfört i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar, gällande en struktur för den regionala hållbara utvecklingen, framkom också önskemål om att komplettera pågående arbete med en dialog om en socialt hållbar utveckling. Styrgruppen har under året fört en diskussion om vilka frågor som bedöms vara väsentliga för en socialt hållbar utveckling. Under hösten 2009 planeras att föra dessa diskussioner vidare i en rådslagsprocess i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. 15